Möte i Samverkansgrupp SKL - Lantmäteriet

Transkript

1 L A N T M Ä T E R I E T 1 (10) M ÖTE SAN TECKNINGAR Kopia: Enligt förteckning i slutet av dokumentet Möte i Samverkansgrupp SKL - Lantmäteriet Tid: Tisdag 3 juni kl. 13:00 onsdag 4 juni 12:00 Plats: Närvarande: Frånvarande Clarion Hotel Sign, Norra Bantorget, Stockholm Marianne Leckström, SKL Hans Lovén, SKL Martina Olsson, Lunds kommun (repr. KLM) Lars Malmestål, Järfälla kommun (repr. KFF) Lars Robertsson, Borlänge kommun Anders Sandin, Lantmäteriet, div I Peter Nylén, Lantmäteriet, div I Ulf Björnsson, Lantmäteriet, div F Pär Hedén, Lantmäteriet, div I Ulf Eriksson, Lantmäteriet, div I endast dag 1 ordförande sekreterare Dag 1 1 Inledning Anders Sandin hälsade välkommen och då speciellt Lars Robertsson Borlänge kommun som var med för första gången på ett fysiskt möte. Av den anledningen höll vi också en kort presentationsrunda. 2 Samverkan KFF Ulf B redogör för historiken och läget beträffande samverkan genom kommunala förrättningsmedverkan (KFF). Det finns idag ca 80 KFFkommuner som gör förrättningsförberedelser till Staliga lantmäterimyndigheten (SLM), i första hand mätning och beräkning, men vissa även leverans av teknisk beskrivning och färdig förrättningskarta. Grunden till KFF är det som står i fastighetsbildningslagen att SLM; Kan uppdra åt annan statlig eller kommunal myndighet med kompetens inom lantmäteriområdet att utföra vissa tekniska åtgärder m.m. som har samband med förrättningen. En intern undersökning från 2010 ger vid handen att KFF-avtalen i stort fungerar väl, men att det finns saker som behöver ses över. Det saknas t.ex. en gemensam måttstock för vilken kompetens som krävs för att utföra KFFuppdragen. HMK kan ge ett visst stöd men det behövs även utbildnings- Ulf Eriksson Lantmäteriet Division Informationsförsörjning E-post: ulf.eriksson@lm.se Mobiltel:

2 L a n t m ä t e r i e t insatser. Lantmäteriets MBK-utbildningar var mycket uppskattade av kommunerna och SKL framför att utbildning behöver komma igång igen. Avtalen om KFF började med s.k. C-avtal och det senaste normalavtal KFF togs fram 2007, endast marginellt förändrat sedan Trots detta finns varierande avtalskonstruktioner i landet och det saknas i vissa fall regelbunden uppföljning. Dataöverföringen mellan KFF-kommunerna och SLM är inte enhetlig. SKL framför följande synpunkter på KFF-samarbetet: Nuvarande avtal från 2007 är ålderstigna, vi måste se samarbetet mellan Lantmäteriet och KFF på ett annat sätt, roller, metoder, teknik, samarbete etc. Det ska finnas en tydlig och långsiktig överenskommelse kring förutsättningarna för varje KFF-samarbete. Vi måste inse att hela samhällsbyggnadsprocessen hänger ihop, kommunen jobbar med hela processen samtidigt, ej bara mätning för fastighetsbildning. SLM prioriterar nybyggnation och avstyckning, men går ej att prioritera nybyggnation av friggebod mot utbyggnad av t.ex. Mälarbanan. Ett annat exempel är att Järfälla kommunn har krav på byggnation av bostäder närmaste åren, då krävs stöd och prioritering från SLM. I ett nytt normalavtal KFF måste vi tänka nytt, ej bara utgå från dagens samverkan. Ett möte om KFF-avtalen är planerat mellan SKL (Marianne och Lars M) och Lantmäteriet (Robert Brook och Ulf B) denna månad. I höst ska SKL kalla alla KFF-kommuner till en träff i Stockholm, då deltar även Lantmäteriet. Registerkartan Järfälla kommun Järfälla kommun levererar färdig förrättningskarta till SLM i Stockholm. Efter påpekande om misstämningar mellan kommunens "skuggbas" och den digitala registerkartan i GDB-Alfa så har det lagts ner mycket jobb på att hitta misstämningarna, både från Lantmäteriet och kommunen. Per- Rune Andersson på div I i Kiruna har skrivit en rapport och gett förslag till en ny process för säkrare överföring från kommunen till Lantmäteriet och tillbaka till kommunen. Det har varit ett möte på Järfälla kommun och den 26/6 kommer det att vara ett möte till på SLM i Stockholm där också Järfälla kommun deltar. Se artikel på Lantmäteriets hemsida: SKL framhåller att det borde tas fram en bättre teknisk lösning där kommunen och Lantmäteriet jobbar i samma system, ett förslag är att KFF får använda Geometristöd i Utsikten. Lars pekar på exemplet Falu kommun som tidigare haft en bra teknisk lösning genom att lagra direkt i

3 L a n t m ä t e r i e t GDB-Alfa, men den möjligheten har tagits bort av Lantmäteriet utifrån FRL 13. Det behövs en större utredning om hur misstämningarna uppstår och inte minst vad vi behöver göra för att dessa fel ej ska uppstå igen, de som jobbbar med lagring av information från KFF måste förstå vad de gör. Per-Rune har rättat felen inom Järfälla kommun och tagit fram rutiner. Men påpekar samtidigt vikten av att felen inte får uppstå igen, då är det ingen idé att lägga ner tid och arbete på att ta fram rättningsrutiner. Anders S lovar ta upp denna fråga med Anders Lundquist, bl.a. så kan Koordinatbestämda fastighetsgränser ej införas om inte problemet med att nya fel uppkommer löses. 3 Framtida affärsmodeller i samverkan Inledning Peter Peter har fått i uppdrag av Anders Sandin att påbörja arbetet med en översyn av de affärsmodeller som berör division Informationsförsörjning med grund i vad som behöver göras utifrån öppna geodata. De tre affärsmodeller som är grundläggande på div I är: - modellen för tillhandahållande till slutanvändare och vidareförädlare - modellen för Geodatasamverkan - modellen för och ersättning till kommunerna för ajourhållning. Det första man gjorde var att ta fram en s.k. spindel (se nedan) som med ringar visar det man behöver genomföra för att nå målet med uppdraget i mitten. Det som pågår nu och dagens träff är en del av är 2, 3 och 4.

4 L a n t m ä t e r i e t Lantmäteriet och kommunerna har ett omfattande och nära samarbete kring insamling och ajourhållning av geodata. Samarbetet regleras övergripande i ramavtalet och mer direkt i kommunavtalen för ABT, DRK och NDRK samt avtalen med div Fastighetsbildning. En utveckling av samarbetet sker inom Svensk geoprocess, där fokuseras arbetet på harmonisering av referenssystem och specifikationer för geografiska data. Lantmäteriet ersätter kommunerna för ajourhållning enligt kommunavtalen med grund i de intäkter Lantmäteriet får in vid försäljningen av geodata, total ersättning ca 60 Mkr/år. Kommunerna betalar Lantmäteriet för sin tillgång till geodata (via geodatasamverkan, direktförsäljning eller via återförsäljare) ca 60 Mkr. Därutöver säljer (licensierar) såväl Lantmäteriet som kommunerna sina geodata till en mängd andra kunder. När någon av parterna, helt eller delvis, öppnar upp sina geodata påverkas den ekonomiska balansen i systemet. Det är därför angeläget att kommunerna och Lantmäteriet gemensamt tar fram nya lösningar för sin samverkan som möjliggör en övergång till öppna geodata, men som också säkrar goda förutsättningar för ett långsiktigt och effektivt samarbete kring insamling och ajourhållning. Efter inledningen följde en lång diskussion om bl.a. olika gemensamma samarbetslösningar samt för- och nackdelar med öppna geodata Några kommentarer/slutsatser under och efter diskussionen: Omvärlden ställer fler och fler krav på oss att vi öppnar våra data. Lantmäteriet har bl.a. fått tryck från Norge som vill träffa oss. Komplettera det Lantmäteriet förslår som öppa geodata med fastighetsgränser och fastighetsbeteckningar. Hur kan vi hantera fastighetsinformation, vad säger FRL resp. PUL? En utredning arbeter med detta på Lantmäteriet, men svårt att få gehör på Justitiedepartementet. Enkät planeras för att få synpunkter från användarna, bl.a. kommunerna. Kommunens externa intäkter är viktiga, de måste säkras. Hur ser vi på tjänster? Finland tar betalt för sina online-tjänster. Vi måste kunna ta succesiva steg, men samtidigt ej komplicerade övergångslösningar. Vi kan inte förutsätta att alla kommuner inför öppna geodata. Krävs ytterligare smörjmedel för att stimulera kommunerna. Behövs exempel på typfall för kommuner som öppnat sina geodata.

5 L a n t m ä t e r i e t Även vid öppna geodata måste vi reglera ekonomin mellan kommunerna och Lantmäteriet i separat avtal. Den kommungrupp som finns för att diskutera ekonomiska villkor måste träffa en gruppering från Lantmäteriet. Den gemensamma handlingsplanen för öppna geodata som tas fram är viktig. Gemensamma arbetet för öppna geodata och ny affärsmodell ska fortsätta. En gemensam finansieringsgrupp håller på att tillsättas med personer från SKL, kommunerna och Lantmäteriet. Kommentar: En grupp är efter mötet utsedd och ett första möte planeras efter sommaren: - Marianne Leckström SKL, Allan Almqvist Malmö, Ulf Lademyr Avesta och Kennet Fredriksson Sigtuna. - Anna Svedlund, Johan Linjer, Ulrika Roos och Bitte Eriksson Lantmäteriet Dag 2 4 Föregående minnesanteckningar Kommunalförbund Lantmäteriet har tagit fram en lösning för gemensam leverans till kommunalförbund eller annan kommunal samverkan. Ett krav är att alla ingående kommunerna är med i Geodatasamverkan. Anm: Information är utlagd på Lantmäteriets hemsida: Ulf bifogar beslutad PM till minnesanteckningarna. När det gäller gemensam leverans till Stockholms stad så har Lantmäteriet kontakt med Elisabeth Argus. Ändring i lagen om lägenhetsregister Det brev om en gemensam framställan från Lantmäteriet och SKL till justitiedepartementet är inte skickat, ansvarig chefsjurist Tomas Öhrn. 5 Korta lägesrapporter Tjänstebaserad uppdatering Pär H Pär och Marianne redovisade vad man kom fram till vid det gemensamma mötet den 10 april där följande deltog: Peter N, Pär H, Ulrika Ross, Bitte Eriksson, Jan Karlsson, Maria Runhem, Marianne L och Hans L. Ett förslag som var uppe då var att låsa nuvarande procentsats på ca 20 procent för utbetalning av kommunersättningar. Då kan man nyttja

6 L a n t m ä t e r i e t resterande ca 2 procent för ersättning till de kommuner som går över till tjänstebaserad uppdatering. SKL är efter övervägning tveksam till denna lösning eftersom det kan missgynna de kommuner som idag ligger på nivå 1 eller 2 och jobbar mot en högre ersättningsnivå. Ett nytt förslag som kom upp vid mötet var att ersätta kommuner som går över till tjänstebaserad ersättning med ett investeringsbidrag (ca kr). Det skulle vara ett engångsbelopp (lika för alla kommuner) för utveckling/ anpassning av sitt kartsystem mot gränssnittet. Inget beslut togs av samverkansgruppen på mötet. Frågan bereds vidare av den finansieringsgrupp som ska jobba med övriga frågor kring framtida gemensam affärsmodell, se pkt 3. Öppna geodata Marianne, Peter Kort information om det gemensamma seminariet som hålls på SKL i Stockholm augusti. Planeringsgruppen har träff i eftermiddag och nästa vecka skickas inbjudan och program ut. Kommunikation Inget nytt från Lantmäteriet SKL håller på att se över sin hemsida, 6 Svensk geoprocess Inriktning för temat Markanvändning För temat Markanvändning har inriktningen varit att behandla befintlig markanvändning, men vid inledningen av arbetet har frågan om planinformationen ska ingå i uppdraget aktualiserats. Alla inblandade är överens om att det är viktigt att planinformation tas om hand, dvs. att riktlinjer utarbetas för hur planstandarden ska tillämpas och implementeras. Kommuner, Länsstyrelsen, programvaruleverantörer m.fl. anser att dessa riktlinjer skyndsamt bör tas fram. Beslutsförslag Svensk geoprocess fullföljer sitt uppdrag med de teman som anges i regeringsbeslutet och enligt vad som är bestämt i gällande projektplan. Svensk geoprocess genomför uppdraget enligt befintlig markanvändning; Ett nytt initiativ/projekt planeras med uppdraget att ta fram riktlinjer för hur planstandarden ska tillämpas och implementeras. Beslut av Samverkansgrupp SKL-LM (beställare) Samverkansgrupp SKL-LM beslutar enligt beslutsförslaget ovan: - Svensk geoprocess genomför teamuppdrag befintlig markanvändning. - Nytt initiativ/projekt planeras för planinformation

7 L a n t m ä t e r i e t Anm: Svensk geoprocess styrgrupp godkände vid sitt möte avgränsningen för tema uppdrag Markanvändning till att avse Befintlig Markanvändning. Styrgruppen bestämde också att starta en snabbförstudie Temauppdrag Planer för att öka kunskapen om innehåll och omfattning m.m. Inför nytt initiativ till Teamuppdrag Planer tar också Anders S kontakt med Bengt Kjellson för information om vad som ska ingå i det gemensamma projektet dpbl (digitalhantering av plan- och bygglovsprocessen). Initiera införandeprojekt Svensk geoprocess Behovet av ett införandeprojekt när dataproduktspecifikationerna inom Svensk geoprocess är klara och hur ett projekt ska införas skjuts till nästa Samverkansgrupp SKL-LM i höst. 7 Nytt från resp. organisation SKL Ny PBL-normaltaxa Nytt underlag för PBL-taxa på väg, grundar sig på PBL 12 kap 10 Grunderna för hur avgiften ska beräknas ska anges i en taxa som beslutas av kommunfullmäktige SKL erbjuder underlag för taxekonstruktion med tydligare koppling till handläggningen av ärendet och kommunens arbetsinsats, tydlig koppling till PBL. SKL tar fram mallar, metoder, bakgrund, resonemang Del A: De aktiviteter som finns i PBL (inkl. utstakning och nybyggnadskarta) Del B: Övrigt, i huvudsak geodata. Resonemang och modell. Ny sektionschef SKL Maria Palme som tidigare arbetat på Hyresgästföreningen är från 1 juni ny chef på sektionen Infrastruktur och Fastigheter på SKL. Nytt handläggningsstöd Trossen KLM-kommunerna vill se en utveckling av Trossen till ett modernt stödsystem som även innefattar geometridelen. Bör vara moduluppbyggt. Idag är avgiften för bl.a. Trossen en stor kostnad för KLM, de vill vara med i utvecklingsarbetet, men känner frustration att inget händer.

8 L a n t m ä t e r i e t Lantmäteriet Information från division Fastighetsbildning Ulf B Omorganisationen och problemen med rekrytering har varit de stora frågorna på divisionen senaste året. Nedläggning av kontor kommer att ske över hela landet och viss kritik har kommit regionalt att sambanden bryts, även kritik från kommunerna. Eva-Marie Engström, idag chef för region Syd, kommer att bli chef på enheten för ledningsstöd på divisionen och även ställföreträdande divisionschef. Ny chefstjänst på region Syd kommer att utlysas. Ambitionsnivå Byggnad Pär H Intern utredning genomförd och vi kommer ej att gå vidare med någon förändring av ambitionsnivån, satsas på tjänstebaserad uppdatering. Upphandling Bildförsörjning Pär H Lantmäteriet fick rätt i överprövning hos förvaltningsrätten i Falun. Avtalet med Finnmap är klart och de kan börja med flygfotograferingen. Lägesrapport 3D-projektet Peter N Arbetet fungerar bra och en avstämning med Lars Arell på departementet sker 9/6 och leveransen (slutrapporten) till regeringskansliet den 15/9. Organisationsutveckling div I Anders S Division I har utgått från utpekade nyckelproblemområden och från vilka förändringar som behöver göras av de interna ansvarsgränssnitten. Ansvarsfördelningen ska tydliggöras och kopplas till linjen. Grundstrukturen med tre informationsenheter och två stödjande enheter är klart. Nästa steg är att lägga fast de olika enheternas ansvarsområden och att bemanna. Målet är att 26/6 ska det finnas en plan och den 15/9 ska allt vara klart för att den nya organisationen ska införas från 1 januari Viktiga och övergripande arbetsuppgifter på Lantmäteriet Hur långt ska vi sträcka oss i vårt offentliga uppdrag (marknaden) Översyn av FRL (fastighetsregisterlagen) Långsiktig finansiering, bl.a. utifrån öppna data och rehost av FR Anders S Införande av nytt system för inskrivningsinformationen, bl.a. pantbrev Fastighetsbildningsutmaningen Närmare rapport inom dessa områden vid oktobermötet

9 L a n t m ä t e r i e t ELF Jörgen Hartnor Lantmäteriet ELF (European Location Framework) är ett treårigt samarbetsprojekt för harmonisering av geodata och ta fram gränsöverskridande geodatatjänster. 15 nationella kartverk deltar i arbetet som startade 1 mars 2013 Två huvudsyften Auktoritativ referensinformation ska tillgängliggöras på ett enklare och mer harmoniserat sätt än idag Informationen ska användas Varför ELF? Underlättar att möta utmaningar inom t ex miljö- och krishantering Potentiell utökning och breddning av användning av data från kartverken och andra offentliga organisationer Underlättar genomförandet av Inspire Tillmötesgå kraven från EU, den största användaren av harmoniserad geografisk information över hela EU Underlättar teknisk utveckling Potentiella stötestenar men ELF ligger tidsmässigt före Inspire Principerna för användningen av molntjänster är inte klara inom den svenska offentliga sektorn Location innebär adresser, postkoder, byggnader, m.m. och en del av denna information ägs inte enbart av kartverken Juridiska hinder Oklarheter om affärsmodellen Om myndigheterna tillhandahåller informationen i enlighet med ELF så har man också klarat Inspire Outsourcing och molntjänster diskuteras överallt inom den offentliga sektorn och ELF bidrar genom att skynda på hanteringen Överenskommelser mellan kartverken är viktiga och nödvändiga Juridiskt tolkningsutrymme eller ändrad lagstiftning ELFs affärsmodell förutsätter inte att data ska tillhandahållas gratis, utan dataägarens affärsmodell ska respekteras

10 L a n t m ä t e r i e t 10 9 Möten hösten 2014 Vi bestämde två möten under hösten, bägge på SKL i Stockholm. Torsdag 9 oktober kl (fika från 9:30) Onsdag 10 december kl (fika från 9:30) Ulf har skickat ut Outlook-kallelse Kopia til Närvarande Frånvarande