Handlingsplan Öppna geodata

Transkript

1 version 1.0 Handlingsplan Öppna geodata Lantmäteriet SKL Kommunerna

2 Bakgrund Lantmäteriet och kommunerna verkar på geodatamarknaden och ombesörjer tillsammans att det finns rikstäckande högkvalitativ geodata i Sverige. Efterfrågan på öppna geodata har ökat kraftigt de senaste åren och många länder, bl.a. våra nordiska grannländer, har redan infört öppna geodata i större eller mindre omfattning. Nationellt har Stockholms stad öppnat delar av sina geodata och fler kommuner planerar för ett öppnande. Lantmäteriet är också positivt till och verkar för att kunna öppna sina geodata. Gemensamt gäller att ett öppnande förutsätter politiska beslut om finansiering m.m. på kommun- respektive regeringsnivå. Lantmäteriet och kommunernas omfattande och nära samarbete kring insamling och ajourhållning av geodata regleras i samverkansavtalen för ABT (adresser, byggnader, övrig topografi), DRK-avtalet (fastighetsindelningen utanför KLM-områden) och NDRK-avtalet (fastighetsindelningen inom KLM-områden). En utveckling av samarbetet sker inom ramen för Svensk geoprocess, där arbetet fokuseras på harmonisering avseende geodetiska referenssystem och dataproduktspecifikationer för geodata. Lantmäteriet ersätter kommunerna för sina insatser i samarbetet enligt ABT-, DRKoch NDRK-avtalen med grund i de intäkter Lantmäteriet får in vid försäljningen av geodata. Ersättningen uppgår (2014) till ca 60 Mkr/år. Kommunerna betalar för sin tillgång till geodata från Lantmäteriet. Lantmäteriets samlade intäkter från kommunerna (via geodatasamverkan, direktförsäljning eller via återförsäljare) uppgår (2014) till ca 60 Mkr. Såväl Lantmäteriet som kommunerna säljer (licensierar) därutöver sina geodata till en mängd andra kunder. När någon kommun eller Lantmäteriet, helt eller delvis, öppnar upp sina geodata påverkas den ekonomiska balansen i systemet. Det är därför angeläget att parterna gemensamt tar fram en ny lösning för sin samverkan som möjliggör en övergång till öppna geodata, men som också säkrar goda förutsättningar för ett långsiktigt och effektivt samarbete kring insamling och ajourhållning.

3 Förutsättningar Lantmäteriet och kommunerna har varit väldigt framgångsrika när det gäller användarfinansiering av geodata. Frågorna kring öppna geodata är därför relaterade till en betydande finansiell problematik för såväl Lantmäteriet som kommunerna och påverkar flera av de existerande affärsmodellerna på geodataområdet. För att samarbetet kring öppna geodata ska bli möjligt måste därför följande förutsättningar för samarbetet vara uppfyllda: Samarbetet har ett uttalat stöd på högsta nivå inom LM och SKL/kommunerna. Frågeställningarna är centrala i samverkansgruppen LM-SKL. Det finns en kontinuerligt verkande styr-/ledningsgrupp för sammanhållning och styrning Arbetsgrupper finns tillsatta för att genomföra analyser och utredningar Arbetet planläggs och följs upp när det gäller aktiviteter som ska genomföras samt ordningsföljd och tidplan för dessa. I samarbetet utgår vi från en definition av begreppet öppna data som fokuserar på principen om avgiftsfri användning utan begränsande användningsvillkor. Men definitionen kan kompletteras med de perspektiv som under arbetet bedöms relevanta för Lantmäteriets och kommunernas geodata. Övergripande mål De övergripande målen med samarbetet kring en gemensam handlingsplan på området öppna geodata är; att öka kunskapen på området bland verksamma på geodataområdet inom Lantmäteriet och kommunerna att definiera konkreta åtgärder som både möjliggör öppna geodata och säkrar en långsiktig samverkan kring insamling och ajourhållning av geodata att ge stöd och rekommendationer för såväl enskilt som gemensamt agerande Aktivitetsområden Med grund i de övergripande målen har vi definierat följande aktivitetsområden för samarbetet kring öppna geodata: A. Analysera alternativa innehåll i öppna geodata, inkl. riskanalys B. Analysera alternativa finansieringsformer/affärsmodeller för samverkan kring ajourhållning och öppna geodata, inkl. riskanalys C. Analysera vilka hinder som finns och åtgärder som krävs för att säkra nyttan av att öppna geodata D. Ta fram allmänna rekommendationer och stöd avseende kommunikation kring behov, nyttor och möjligheter med öppna geodata

4 Aktivitetsområden A. Analysera alternativa innehåll i öppna geodata, inkl. riskanalys Geodata kan helt eller stegvis öppnas upp på flera sätt. Lösningarna innebär olika för- och nackdelar samt risker på kort och lång sikt ur ett leverantörs- respektive användarperspektiv. Inom aktivitetsområdet genomförs följande aktiviteter: A.1 Analysera för respektive dataleverantör (Lantmäteriet respektive kommun) vilka geodata (informationslag, skalområden, dataformat, etc.) som bör kunna öppnas upp samt vilken prioritets-/tidsordning som är lämplig. Gemensam syn är önskvärd, men ej nödvändig. A.2 Analysera för respektive öppningsbart informationsslag vilka för- och nackdelar samt risker på kort och lång sikt som följer vid eventuella begränsningar i form av skalområden, dataformat, etc. B. Analysera alternativa finansieringsformer/affärsmodeller för samverkan kring ajourhållning och öppna geodata, inkl. riskanalys Finansiering av ajourhållning samt öppnande av geodata kan ske på flera olika sätt. Inom aktivitetsområdet genomförs en analys och redovisning av vilka finansieringsformer och ekonomiska lösningar som kan stå till buds för Lantmäteriet och kommunerna: B.1 Analysera för respektive dataleverantör (Lantmäteriet respektive kommun) vilka olika finansieringsformer/ekonomiska lösningar som kan vara möjliga och lämpliga samt vilken prioritets-/tidsordning som är lämplig. Gemensam syn är önskvärd, men ej nödvändig. B.2 Analysera vilka för- och nackdelar samt risker på kort och lång sikt som följer av respektive finansieringslösning. En naturlig inriktning för åtgärder på detta område är att undersöka förutsättningarna att bygga en ny affärsmodell på att befintliga ersättningar mellan Lantmäteriet och kommunerna kvittas. Inom detta aktivitetsområde blir därför följande aktiviteter aktuella: B.3 Analysera för olika kommuner (stora, små, medel) hur dessa tjänar respektive förlorar på en kvittning utifrån följande scenarier: o Kvittningen görs som ett led i att förenkla den ekonomiska relationen mellan Lantmäteriet och kommunerna. Kvittningen leder till att geodata blir avgiftsfritt mellan parterna, men berörda geodata öppnas inte upp av någondera parten. o Kvittningen görs som ett led i att Lantmäteriet öppnar upp de data som samverkan avser.

5 o Kvittningen görs som ett led i att såväl kommunerna som Lantmäteriet öppnar upp sina data. B.4 Analysera vilka finansiella och andra åtgärder som kan behövas för att säkra upp en långsiktig och effektiv samverkan kring insamling/ajourhållning. B.5 Analysera vilka åtgärder inom ramen för kvittningsalternativet som kan göras samlade i tiden och vilka som måste kunna göras stegvis. B.6 Definiera en ny öppna-data-optimerad affärsmodell för samverkan mellan Lantmäteriet och kommunerna och klarlägg vilka förändringar som krävs i andra berörda affärsmodeller (Geodatasamverkan, LM:s egen affärsmodell, kommunala affärsmodeller). Inkludera nödvändiga åtgärder i kommunala och statliga anslag. C. Analysera vilka hinder som finns och åtgärder som krävs för att säkra nyttan av att öppna geodata När vi gör åtgärder på området öppna geodata måste vi säkra upp att dessa åtgärder leder till ett reellt nyttoutfall i form av ökad användning. Här blir följande aktiviteter aktuella: C.1 Analysera vilka hinder som finns och åtgärder som krävs för att vidareförädlare och slutanvändare verkligen ska använda de geodata vi öppnar upp. Dela upp åtgärderna i flera grupper enligt följande: a) Hinder/åtgärder i själva geodata (t.ex. struktur, kvalitet, aktualitet etc.) b) Hinder/åtgärder i förutsättningarna att komma åt geodata (t.ex. metadata, leveranssystem, tjänster, etc.) c) Hinder/åtgärder i förutsättningarna att använda geodata (t.ex. lagstiftning och regelverk, standards, harmonisering, etc.) d) Övriga hinder/åtgärder D. Ta fram allmänna rekommendationer och stöd avseende kommunikation kring behov, nyttor, möjligheter med öppna geodata Kunskapen om de behov, nyttor och möjligheter som motiverar en utveckling mot öppna geodata är central för förståelsen av frågeställningarna, av vad (vilka geodata) som bör öppnas upp och för agerandet i de finansiella frågorna, såväl inom förvaltningarna som gentemot politiken. Vi behöver därför aktivt söka och ta del av den befintliga kunskap som finns på området öppna geodata samt analysera och sammanställa de specifika behovsbilder och nyttoexempel som är relevanta. På detta aktivitetsområde ingår därför följande aktiviteter: D.1 Analysera med fokus på användare (inkl. medborgare) och utvecklare specifika behov, nyttor och möjligheter med öppna geodata. Sammanställ egna samt andra kända analyser och exempel.

6 D.2 Med fokus på en målgrupp bestående av geodataansvariga inom såväl Lantmäteriet som kommunerna, sammanställ: a. den kunskap, de erfarenheter och de rekommendationer som tagits fram i vårt arbete med handlingsplanen. b. de rekommendationer som i övrigt kan hämtas från andra arbeten på området öppna data. D.3 Med fokus på de politiska beslutsfattarna ta fram ett tydligt och lättbegripligt informationsmaterial som kan användas för att öka kunskapen och förståelsen på området. Materialet bör pedagogiskt beskriva nyttorna med att öppna upp geodata och tydliggöra såväl möjligheter som problem. Dessutom bör materialet föreslå lösningar för att kunna realisera öppna geodata på ett sätt som säkrar upp en långsiktigt stabil verksamhet med ajourhållning och förvaltning av berörda geodata. Materialet bör redovisa de politiska beslut som redan fattats inom stat och kommun kring särskild finansiering av öppna geodata. Även exempel på motiv för politiken att öka anslagsfinansieringen bör redovisas. Det kan t.ex. vara att beskriva verksamheternas och parternas viktiga roll och betydelse för en effektiv samhällsbyggnadsprocess. Redovisa vikten för samhället av en säkrad tillgång till offentligt framställda (auktoritativa) geodata som är entydigt beskrivna, aktuella och lättillgängliga, av god kvalitet och harmoniserade för att kunna användas över administrativa gränser.