Lantmäteriet, SKL och kommunerna jobbar vidare mot öppna geodata. KSL:s Geodataråds höstkonferens Lars Malmestål SKL & Järfälla kommun

Transkript

1 Lantmäteriet, SKL och kommunerna jobbar vidare mot öppna geodata KSL:s Geodataråds höstkonferens Lars Malmestål SKL & Järfälla kommun

2 Öppna geodata allt viktigare Öppna geodata skapar stor potential för såväl företagande som e-förvaltning Offentliga investeringar i öppna geodata ger möjlighet för utveckling och ökad geodataanvändning i samhället I Sverige har endast få aktörer tagit steget. Men vi vill ändra på detta. Lantmäteriet, Stockholms Stad och flera är redan på banan. Många kommuner diskuterar frågan.

3 Öppna geodata allt viktigare 3.1 Känner myndigheterna till PSI-lagens syfte och innebörd? Här var svarsalternativen ja eller nej. 11 procent av de statliga myndigheterna och 33 procent av kommunerna svarade nej på frågan. Totalt känner således 18 procent av de myndigheter som besvarat enkäten inte till PSI lagens existens eller har inte ägnat sig särskilt åt att ta reda på vad lagen är eller innebär för myndigheten. Statskontoret rapport, Dnr 2014/80-5 Myndigheternas arbete med vidareutnyttjande av information En nulägesbild

4 Samarbete i ajourhållning av geodata Lantmäteriet och kommunerna ombesörjer tillsammans att det finns rikstäckande och aktuella grundläggande geodata i Sverige Vi samarbetar kring ajourhållning av bl.a: Fastighetsindelning Planer och bestämmelser Adresser Byggnader Topografi Lägenheter

5 Samverkansavtal ABT, DRK, NDRK Samverkan regleras i avtal som bygger på ett ramavtal tecknat mellan Lantmäteriet och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Avtal mellan Lantmäteriet och Sveriges alla kommuner Adresser, byggnader, topografi (ABT) Förrättningsmedverkan (KFF) Medverkan i Digital registerkarta (SLM-kommuner) Nationell Digital Registerkarta (KLM-kommuner) Lantmäteriet ersätter kommunerna med grund i de intäkter Lantmäteriet får in vid försäljningen av geodata. Ersättningen uppgår 2014 till ca 60 Mkr/år.

6 Betydande avgiftsfinansiering Geodata är till betydande del avgiftsfinansierade via licenser Kommunernas totala avgiftsintäkter för geodata uppskattas till ca 250 Mkr/år. Lantmäteriets totala avgiftsintäkter för geodata uppgår till ca 350 Mkr/år. Kommunerna är en licenstagare som betalar för tillgång till Lantmäteriets geodata Lantmäteriets avgiftsintäkter från kommunerna uppgår 2014 till ca 60 Mkr. Det vill säga motsvarande nivå som Lantmäteriet betalar till kommunerna för ajourhållningssamverkan

7 Behov av gemensam lösning När någon kommun eller Lantmäteriet, helt eller delvis, öppnar upp sina geodata påverkas den ekonomiska balansen i systemet. Det är därför angeläget att vi gemensamt tar fram en ny samverkanslösning som möjliggör en övergång till öppna geodata

8 Behov av politiska beslut Gemensamt gäller också att åtgärder på området öppna data förutsätter politiska beslut om finansiering m.m. Beslut måste tas i respektive kommun och av regeringen. Det blir därför en viktig pedagogisk uppgift att påvisa lönsamhet i investeringar på området.

9 Gemensam handlingsplan Fyra centrala aktivitetsområden: A. Vilka geodata bör/kan öppnas upp B. Hur kan öppna geodata och ajourhållningssamverkan finansieras C. Hur säkrar vi nyttan av att öppna geodata D. Hur kommunicerar vi med politiker kring behoven, nyttorna och möjligheterna med öppna geodata

10

11 Mål för arbetet Det måste finnas en ekonomisk grund för samverkan och denna ska leda till ett bra sammantaget ekonomiskt resultat för respektive part Samverkansmodellen ska i övrigt: Vara långsiktigt hållbar Vara logisk, praktiskt och administrativt enkel att tillämpa Minska behovet av ekonomiska transaktioner Innehålla starka incitament för ökad kvalitet Möjliggöra och stimulera till fortsatt effektivisering för båda parter Stödja en successiv utveckling mot öppna geodata för Lantmäteriet och kommunerna Övergången till en ny samverkansmodell bör ske snabbt

12 Tre modeller har analyserats Modell som kräver full statlig finansiering av LM:s öppna data (100 miljoner) Modell A: Lantmäteriet ger, förutom öppna data, kommunerna även avgiftsfri tillgång till fastighetsinformation och Swepos (avgiftsbelagda data) som en del av samverkansersättningen. Därutöver tillkommer ytterligare ersättning för att matcha dagens ersättningsnivå. Modeller genomförbara oavsett om LM får anslagsfinansiering för öppna data Modell B: Modell C: Vi slutar helt med att betala varandra och respektive parts geodata blir avgiftsfritt tillgängliga för den andre parten Lantmäteriet fortsätter med både samverkansersättningar till kommuner och avgiftsuttag för data. Ersättningen delas dock upp i en datadel, som försvinner när en kommun öppnar upp sina data, och en hanteringsdel som är en ersättning för kvalitetsutveckling och leveranser.

13 Förslag Vilken modell ska vi jobba vidare med? X X Modell A Modell B Modell C Vi föreslår att vi arbetar vidare med modell C med enkelhet och tydlighet som ledstjärna med fokus på kvalitetsutveckling ger möjlighet till riktade gemensamma insatser

14 Beskrivning av modell C Kan implementeras oavsett när LM och kommun öppnar sina geodata Möjliggör successiv övergång till öppna geodata för såväl LM som kommun Möjliggör ökad och breddad användning av data Är logisk och transparent öppen data är fri i båda riktningarna Kommunerna får även fortsättningsvis ersättning för hantering Mindre steg från nuvarande modell lättare att genomföra Bibehållen möjlighet till incitament för kvalitetsförbättringar Blir utan förenklingar bedömningsmässigt tung, t.ex. att fastställa innebörd och konsekvens av kommuns åtgärd att öppna geodata. Kräver fortsatt administration av ersättningar och samverkans- /kvalitetsnivåer

15 Fördelningsprinciper Den totala ersättningsnivån bryts ner i på de enskilda kommunerna i steg enligt följande: 1. Ersättningen fördelas först på de olika informationsslagen i samverkan enligt en övergripande procentfördelning 2. Ersättningen per informationsslag fördelas sedan på respektive kommun enligt vissa fastlagda principer. I denna del bör vi fokusera på volymparametrar (t.ex. invånarantal) 3. Ersättningsnivån per kommun anpassas slutligen utifrån ett antal fastställda kvalitetsparametrar

16 När kommun öppnar sina data När en kommun släpper information som ingår i samverkan som öppen data reduceras ersättningen med den del som anses vara datavärdet av ersättningen. I hittillsvarande diskussioner har vi bedömt att reduceringen av ersättningen vid en öppna data åtgärd hos kommun ska vara 50 %

17 Principiell modell Reduceras utifrån kvalitetsbrister Kvalitetsförbättring Datavärde Försvinner när data öppnas upp

18 Gemensam handlingsplan Fyra centrala aktivitetsområden: A. Vilka geodata bör/kan öppnas upp B. Hur kan öppna geodata och ajourhållningssamverkan finansieras C. Hur säkrar vi nyttan av att öppna geodata D. Hur kommunicerar vi med politiker kring behoven, nyttorna och möjligheterna med öppna geodata

19 Aktivitet D Kommunikationsplan för öppna geodata

20 Projektet ska leverera: En kommunikationsplan (rapport) som redovisar: Målgrupp/er för kommunikationsplanen Vilket budskap som ska förmedlas Behov, nyttor och möjligheter med öppna geodata Belysa förutsättningar som påverkar införandet av öppna geodata Sammanställning av tidigare genomförda analyser och exempel Sammanställning av kunskap, erfarenheter och rekommendationer utifrån arbetet med handlingsplanen och andra arbeten som utförts Kommunikationsplanen ska även innehålla informationsmaterial: Ett bildspel som är generellt och kan användas för att i första hand informera politiker. Det kan även resultera i material för andra kanaler, t.ex. youtube, radio eller artiklar.

21 Koncept Tre delar: 1. Kommunikationsmaterial för att påverka andra Presentation Talmanus Kommunikationsstöd Broschyr, texter 2. Kunskapsbank för att ta del av vad som gjorts och andras erfarenheter Länkar Kunskapsgrund: Sammanställning över fakta, rapporter som gjorts och några exempel 3. Aktivitetsbank Förslag på konkreta aktiviteter/tips Kommunikationsplan, mall Aktivitetsplan, mall

22 Alla behöver aktuella geodata

23 för en gemensam lägesbild

24 Sverige behöver öppna geodata

25 Sammanfattning och fortsatt arbete Öppna geodata har gått från diskussion till handling. Lantmäteriet öppnar upp sin information i skalområdet 1: och mindre. Flera kommuner med Stockholm i spetsen öppnar upp hela eller delar av sin geodata. Våra samverkansavtal påverkas av detta och måste ses över. Nytt samverkansavtal planeras att förhandlas fram under Lantmäteriet och kommunerna kan därefter öppna upp sina geodata successivt utan påverkan av samverkansavtalet.