LANTMÄTERIET OCH KOMMUNERNA MOT ÖPPNA GEODATA. GeoInfo Gasklockorna, Gävle

Transkript

1 LANTMÄTERIET OCH KOMMUNERNA MOT ÖPPNA GEODATA GeoInfo Gasklockorna, Gävle

2 Öppna geodata allt viktigare Öppna geodata skapar stor potential för såväl företagande som e-förvaltning Offentliga investeringar i öppna geodata ger möjlighet för utveckling och ökad geodataanvändning i samhället I Sverige har endast få aktörer tagit steget. Men Lantmäteriet vill ändra på detta. Många kommuner diskuterar frågan. Stockholms Stad och flera är redan på banan.

3 Samarbete i ajourhållning av geodata Lantmäteriet och kommunerna ombesörjer tillsammans att det finns rikstäckande och aktuella grundläggande geodata i Sverige Vi samarbetar kring ajourhållning av bl.a: Fastighetsindelning Byggnader Adresser Lägenheter Lantmäteriet ersätter kommunerna med grund i de intäkter Lantmäteriet får in vid försäljningen av geodata. Ersättningen uppgår 2014 till ca 60 Mkr/år.

4 Betydande avgiftsfinansiering Geodata är till betydande del avgiftsfinansierade via licenser Kommunernas totala avgiftsintäkter för geodata uppskattas till ca 250 Mkr/år. Lantmäteriets totala avgiftsintäkter för geodata uppgår till ca 350 Mkr/år. Kommunerna är en licenstagare som betalar för tillgång till Lantmäteriets geodata Lantmäteriets avgiftsintäkter från kommunerna uppgår 2014 till ca 60 Mkr. Det vill säga motsvarande nivå som Lantmäteriet betalar till kommunerna för ajourhållningssamverkan

5 Behov av gemensam lösning När någon kommun eller Lantmäteriet, helt eller delvis, öppnar upp sina geodata påverkas den ekonomiska balansen i systemet. Det är därför angeläget att vi gemensamt tar fram en ny samverkanslösning som möjliggör en övergång till öppna geodata

6 Behov av politiska beslut Gemensamt gäller också att åtgärder på området öppna data förutsätter politiska beslut om finansiering m.m. Beslut måste tas i respektive kommun och av regeringen. Det blir därför en viktig pedagogisk uppgift att påvisa lönsamhet i investeringar på området.

7 Utvecklat samarbete Samarbetet kring öppna geodata inleddes 2013 Två seminarier på temat öppna geodata har genomförts: Helsingfors, augusti 2013 Stockholm, augusti 2014 En enkätundersökning har genomförts bland landets olika kommuner En handlingsplan för fortsatt arbete har tagits fram

8 Enkätundersökningen Svarsfrekvens Totalsumma 51% 49% Svar Ej svar Över % 0% % 45% mindre än % 56% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

9 Enkätundersökningen Pågår diskussion om öppna geodata i kommunen? Över % 8% 0% % 54% 9% Ja Nej mindre än % 71% 8% Vet ej Total 33% 57% 10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

10 Enkätundersökningen Ser fördelar med öppna geodata Ser nackdelar med öppna geodata Över % 0% Över % 25% 0% % 6% 12% Ja % 15% 17% Ja, nämligen mindre än % 5% 27% Nej Vet ej mindre än % 13% 34% Nej Vet ej Total 77% 5% 18% Total 61% 15% 24% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 0% 20% 40% 60% 80% 100%

11 Enkätundersökningen 90% Angelägenhet, totalt 80% 70% 60% 50% 40% Mycket + ganska Inte alls Redan öppna 30% 20% 10% 0% stompunkter raster vektor adresser

12 Enkätundersökningen 8000 Medelkostnader för geodataproduktion (tkr) mindre än Över Löner och arvoden för löpande produktion Extern geodataanskaffning

13 Enkätundersökningen 60% 56% Medelvärde intäkter (%) 50% 49% 40% 41% 30% 20% 22% 14% 13% 13% 24% 21% 21% 17% mindre än Över % 9% 0% Kommunbidrag Från Lantmäteriet Från infrastrukturbyggare Övriga intäkter

14 Gemensam handlingsplan De övergripande målen med samarbetet kring en gemensam handlingsplan på området öppna geodata är; att öka kunskapen på området bland verksamma på geodataområdet inom Lantmäteriet och kommunerna att definiera konkreta åtgärder som både möjliggör öppna geodata och säkrar en långsiktig samverkan kring insamling och ajourhållning av geodata att ge stöd och rekommendationer för såväl enskilt som gemensamt agerande

15 Gemensam handlingsplan Fyra centrala aktivitetsområden: A. Vilka geodata bör/kan öppnas upp? B. Hur kan öppna geodata och ajourhållningssamverkan finansieras (finansieringsformer/ affärsmodeller)? C. Hur säkrar vi nyttan av att öppna geodata (hinder/åtgärder)? D. Hur kommunicerar vi med politikerna kring behoven, nyttorna och möjligheterna med öppna geodata?

16 Arbetet med område A och B (Vilka geodata kan öppnas och hur finansierar vi?) Projektdirektiv (A+B): Gemensam arbetsgrupp: Allan Almqvist, Malmö Åsa Sjödin, Lantmäteriet Marianne Leckström, SKL Allan Almqvist, Malmö Kenneth Fredriksson, Sigtuna Ulf Lademyr, Avesta Britt-Marie Eriksson, Lantmäteriet Johan Linjer, Lantmäteriet Ulrika Roos, Lantmäteriet Anna Svedlund, Lantmäteriet

17 Arbetet med område C och D (Hur säkrar vi nyttoeffekter och hur kommunicerar vi?) Område C (hur säkra nyttan) avvaktar vi tills vidare med. För område D (kommunikation) gäller följande: Projektdirektiv (D): Elisabeth Argus, Stockholm Gemensam arbetsgrupp: Karoliina Belda m.fl. (återstår att komplettera)

18 Slutord Öppna geodata är en angelägen fråga som vi måste hantera proaktivt Investeringar i öppna geodata är viktiga för innovation och e-förvaltning Vår avgiftsfinansiering är omfattande Vi behöver politikernas öron och beslut Vi måste ha en finansiering som långsiktigt garanterar kvalitet och utveckling

19 Tack för oss! Marianne Leckström, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Allan Almqvist, Malmö kommun Peter Nyhlén, Lantmäteriet