Slutrapport. Enhetliga specifikationer. Tema Adress. Tema Adress SKL, kommunerna & Lantmäteriet Version 1.0 Ulrika Roos och Anna Wallin

Transkript

1 Ulrika Roos och Anna Wallin i samverkan Sida: 1 (6) Slutrapport Enhetliga specifikationer Tema Adress

2 Ulrika Roos och Anna Wallin i samverkan Sida: 2 (6) Innehåll Innehåll 1 Bakgrund Arbetsform och resultat Genomförande Specifikationsarbetet Processarbetet Remiss- och förankringsaktiviteter Kraven på ekonomiska villkor Temadeltagarnas upplevelse Rekommendationer för det fortsatta arbetet... 6 Utgåvehistorik för dokumentet Utgåva Datum Kommentar Dokumentet påbörjas 1.0 Dokumentet färdigställs till styrgruppsmötet

3 i samverkan Sida: 3 (6) 1 Bakgrund är ett samverkansprojekt mellan Sveriges kommuner, SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) och Lantmäteriet som ska bidra till enklare och effektivare myndighetsutövning i samhällsbyggnadsprocessen. En av förutsättningarna är att användare har tillgång till enhetliga grundläggande geodata oavsett administrativa gränser. I utarbetas dataproduktspecifikationer för nio prioriterade geodatateman, varav Adress är ett av temana. I arbetet beskrivs vilka geodata vi ska samverka kring och hur de ska utbytas samt att ta fram samverkansprocesser som beskriver sammanhållen effektiv samverkan kring insamling, lagring och tillhandahållande. 2 Arbetsform och resultat I temauppdraget har vi i samverkan utarbetat, skapat samsyn om och dokumenterat dataproduktspecifikationer, samverkansprocesser och beskrivit nyttoeffekterna för tema Adress. Denna samverkan har involverat kommunerna och Lantmäteriet. Remissen har dock gått ut i en bredare krets med personer från kommuner, systemleverantörer, Lantmäteriet, SCB, Skatteverket, Bring city mail m.fl. för att kvalitetssäkra resultaten. Arbetet inom temauppdraget har främst genomförts genom olika typer av arbetsmöten där hela gruppen arbetat med både dataproduktspecifikation och samverkansprocess. Bemanning Ulrika Roos, Lantmäteriet - Uppdragsledare Dataproduktspecifikation Maria Andersson, Lantmäteriet - Dataproduktspecifikationsexpert Anna Wallin, Lantmäteriet - Uppdragsledare Samverkansprocess Allan Almqvist, Malmö Karin Ericsson, Lantmäteriet Magnus Linnér, Lantmäteriet Helena Fyhr, Lantmäteriet Johan Reuterham, Lidingö Anders Carlström, Västerås Anders Almroth, Göteborg Eva Wramner, Lund Jan Karlsson/Josefina Persson, Hässleholm Resultat Temauppdraget levererar vid avslut och överlämning till förvaltningsorganisationen följande dokument: - Dataproduktspecifikation tema Adress, version Processkarta samverkansprocess tema Adress, version Processbeskrivning tema Adress, version Analysrapport tema Adress, version Slutrapport för tema Adress (detta dokument) Remiss och förankring Till temauppdraget har även Remisspersoner varit utsedda att medverka för att kvalitetssäkra deloch slutresultat. I temats Kommunikationsplan beskrivs målgrupp samt övergripande tid- och aktivitetsplan för remisser och förankring.

4 i samverkan Sida: 4 (6) 2.1 Genomförande Vi hade ett gemensamt uppstartsmöte med tema Byggnad 10 mars 2015 i Stockholm med syftet att alla i arbetsgruppen skulle få en gemensam grund och målbild inför arbetet i temauppdraget. Vi informerade om i stort, om projektplanen med bilagor och beröringar till andra projekt samt om mer temaspecifik information som standarder, viktiga underlag för arbetet m.m. Vi hade även grupparbeten om temats omfattning och innehåll och intressenter. Bidrag till arbetet inom temauppdraget har främst framkommit på arbetsmöten där hela gruppen arbetat med både specifikations- och processfrågor. Vi har haft sex fysiska arbetsmöten i Stockholm förutom uppstartsmötet och fem skype/telefonmöten. Det har varit en kunnig och engagerad arbetsgrupp vilket gjort att bra och omfattande diskussioner har lett till resultaten. Uppdragsledarna och specifikationsexpert har utarbetat alla dokument utifrån resultat av genomförda arbetsmöten. Resultaten har sedan stämts av i gruppen. Vi skickade ut version 0.5 på remiss till personer på kommuner, systemleverantörer, inom Lantmäteriet (bl.a. Marknad, Ortnamnsmyndigheten) och fick in bra remissvar som vi hanterade och återkopplade till remisspersonerna. Under vecka 50 hade vi fyra förankringsmöten där vi mer övergripande gick igenom resultaten, vad som är förändrat i informationen och förslag på nya/ändrade samverkansformer Specifikationsarbetet Efter nulägesanalys av befintlig informationsmodell så konstaterades att kraven/behoven från omvärlden, främst blåljusorganisationerna, var stora när det gäller datamängden namnsatta platser som inte behöver en adress. Det nya objektet Intressepunkt modellerades fram och beslut togs att detta nya objekt tills vidare passade bäst inom tema Adress. I övrigt så var arbetsgruppen överens om att dataproduktspecifikationen ska spegla den svenska standarden för belägenhetsadress. I dialog med kommunerna analyserades de olika typerna adressatt anläggning och adressplatsanmärkning. Analysen visade på att denna information var lite använd av kommunerna och beslut togs att ta bort detta i den framtida informationsmodellen. Behovet av att kunna adressätta 3D-fastighetsbildade fastigheter (t.ex. ägarlägenheter) diskuterades och resulterade i en ny bättre lösning som innebär att en adressplats kan användas av flera 3Dfastigheter. Reflektioner: Ändringarna för adress är inte så omfattande och arbetsgruppen har varit eniga kring de förändringar som ändå föreslås. Eftersom arbetsgruppen har varit engagerad och kunnig kom gruppen ganska snabbt fram till ett förslag kring det nya objektet Intressepunkt Processarbetet Efter uppstartsmötet i mars 2015 påbörjades nulägesanalysen och ett första utkast på processkarta för Adress arbetades fram. Arbetsgruppen konstaterade att eftersom vi inte ser några problem kring samverkan idag så är nuläget också det framtida läget. För den nya objekttypen Intressepunkt modellerade vi fram en process för insamling, lagring och tillhandahållande. Efter det påbörjades processbeskrivningen med mer detaljerad information. Arbetet med samverkansprocessen nådde version 0.5 i oktober och skickades ut på remiss. Processbeskrivning och processkarta uppdaterades efter inkomna remissvar. Vi fick in många synpunkter på processbeskrivningen från Ortnamnsmyndigheten och inledde därför ett närmare samarbete med dem för att tillgodose deras krav på mer tydlighet kring besluts- och ansvarsområden gällande namn.

5 i samverkan Sida: 5 (6) En analysrapport påbörjades som beskriver dels föreslagna förändringar i adressinformationen och dels hanteringen av Intressepunkt. Ortnamnsmyndigheten har även här bistått med synpunkter eftersom framtida lagringsplats föreslås vara det nya föreslagna Ortnamnsregistret. Reflektioner: Med en kunnig och engagerad arbetsgrupp har det varit lätt att arbeta med samverkansprocesser för Adress och intressepunkt. Eftersom den framtida samverkansprocessen för Adress är lika som dagens så har arbetet med processen främst handlat om att beskriva hur flödet är idag. Det var inte heller så svårt att modellera fram en process för Intressepunkt eftersom namn på platser redan idag hanteras på kommuner. 2.2 Remiss- och förankringsaktiviteter För att kvalitetssäkra dataproduktspecifikationen och samverkansprocessen har remissaktiviteter genomförts med referenspersoner och andra kunniga inom geodataområdet. Remissen har skett genom utskick av dokument för granskning. Fyra förankringsaktiviteter har genomförts för temat, två för Lantmäteriet internt, med systemleverantörer samt med kommuner. Samma personer som fått remissen från kommuner och systemleverantörer har även kallats till förankringsmötena. Förankringens syfte har i huvudsak varit att inhämta/fånga synpunkter på förslag på framtida samverkan från användare, producenter och mottagare samt att de ser nyttoeffekterna av att implementera temats resultat. Vilka personer som varit med i remiss och förankring framgår under kapitel Referenser i analysdokumentet. Reflektioner: Remissen skickades ut till ganska många personer både internt Lantmäteriet och externt till kommuner, systemleverantörer m.fl., totalt till ca 40 personer, men vi fick enbart svar från ca 12 personer. Vissa personer har dock gjort gemensam sak och svarat tillsammans men det är ändå få som gett synpunkter. Intresset har varit större för förankringsmötena som skett via skype när det gäller externa. Systemleverantörerna tycker att det är ett bra sätt att få information på och vill gärna få information på detta sätt även i framtiden. 2.3 Kraven på ekonomiska villkor För temana Flygbild/Ortofoto och Hydrografi redovisades nyttoeffekterna i egna dokument. I efterkommande teman har vi valt att redovisa nyttoeffekterna i analysdokumentet. Karin Ericsson med arbetsgrupp, Allan Almqvist och Ulf Lademyr har arbetat fram nyttoeffekterna för Adress och Intressepunkt och som finns redovisade i kapitel 3 i analysdokumentet. 2.4 Temadeltagarnas upplevelse Vi har ställt några frågor till arbetsgruppen om hur de upplevt arbetet i temauppdraget, vad som varit bra och vad som kan bli bättre. Nedan är en sammanställning av några inkomna synpunkter från arbetsgruppen: Arbetet generellt i specifikations- och processarbetet Vad har varit bra? Bra möten och givande diskussioner Bra sammansättning i gruppen Bra med olika erfarenheter i gruppen Bra samverkan Kn Lm Bra med gemensamma arbetsmöten med Tema Byggnad

6 i samverkan Sida: 6 (6) Vad kan bli bättre? Inga särskilda reflektioner har framkommit från arbetsgruppen Allmän information om projektet Vad har varit bra? Bra genomgång vid projektets början (uppstartsmötet) om syfte och mål. Hur kan den bli bättre/vad saknas? Mer information kring/om projektet innan det drog igång En större förankring av projektet bland kommunerna. Övrigt Lärorikt, har fått inblick i andra delar av temat 3 Rekommendationer för det fortsatta arbetet Planera in remiss- och förankringsmöten i god tid innan avslut, det tar mycket längre tid än man tror och många är uppbokade på annat. Alla svarar inte inom avsatt tid och påminnelser måste skickas ut. Remissa resultaten med personer som är väl insatta i geodataområdet för att få in konstruktiva synpunkter. För processarbetet, börja med analysdokumentet i tid, strax efter att arbetet nått version 0.5. Det tar tid att analysera samverkansaktiviteterna och remiss- och förankringsaktiviteterna tar mycket kalendertid.