Slutrapport. Enhetliga specifikationer. Tema Markanvändning och Marktäcke

Transkript

1 i samverkan Sida: 1 (8) Enhetliga specifikationer Tema Markanvändning och Marktäcke tema Markanvändning och marktäcke

2 i samverkan Sida: 2 (8) Innehåll Innehåll 1 Bakgrund Arbetsform och resultat Genomförande Specifikationsarbetet Processarbetet Remiss- och förankringsaktiviteter Kraven på ekonomiska villkor Temadeltagarnas upplevelse Krav på ekonomiska villkor Rekommendationer för det fortsatta arbetet... 8 Utgåvehistorik för dokumentet Utgåva Datum Kommentar 1.0, avslutat tema. tema Markanvändning och marktäcke

3 i samverkan Sida: 3 (8) 1 Bakgrund I syfte att skapa en effektivare försörjning av geodata, har samverkansgruppen mellan Lantmäteriet och Sveriges kommuner och landsting (SKL) initierat ett samverkansprojekt kallat Svensk geoprocess. ska skapa förutsättningar för att framtida leveranser av geodata mellan svenska myndigheter skall ske enhetligt oavsett administrativa gränser. skall också tydliggöra vem som har ansvar för uppdatering, lagerhållning och tillhandahållande av olika informationsmängder. I utarbetas dataproduktspecifikationer och samverkansprocesser för nio prioriterade geodatateman, varav Markanvändning/Marktäcke är ett av dem. Visionen för är att samverkansprojektet ska bidra till enklare och effektivare myndighetsutövning för till exempel planarbete, fastighetsbildning och bygglovshantering, miljö- och krisarbete samt infrastrukturbyggande. Visionen lyder: ska möjliggöra leveranser av enhetliga grundläggande geodata för effektivare myndighetsutövning i samhällsbyggnadsprocessen. Detta sker genom fördjupat samarbete och effektivare arbetsprocesser mellan i första hand kommunerna och Lantmäteriet 2 Arbetsform och resultat I temauppdraget har vi i samverkan utarbetat, skapat samsyn om och dokumenterat dataproduktspecifikationer, samverkansprocesser och påbörjat arbetet kring nya ekonomiska villkor för temat Markanvändning/Marktäcke. Denna samverkan har främst involverat Lantmäteriet och kommunerna. Arbetet i temauppdragets verkstad har genomförts av en liten arbetsgrupp tillsammans med för temat utsedda referenspersoner. Vid temats uppstart fanns ett stort deltagande av kommunrepresentanter i arbetsgruppen vilka dock valde att avsluta sitt deltagande efter att temats avgränsning fastställts. Uppdragsledare: Dataproduktspecifikation: Olov Johansson, Metria Samverkansprocess: Jimmy Svensson, Lantmäteriet Arbetsgrupp: Thomas Åkerholm, Lunds kommun Ida Brännäng, Eskilstuna kommun Kerstin Johansson, Lantmäteriet Linn Varhaugvik, Lantmäteriet Inger Persson, Lantmäteriet Britt-Marie Eriksson, Lantmäteriet Matilda Sörell, Lantmäteriet (uppdragsledare samverkansprocess till november 2014). Åsa Sehlstedt, Lantmäteriet Till temauppdraget har även Referenspersoner varit utsedda att medverka för att kvalitetssäkra deloch slutresultat. 2.1 Genomförande Ett gemensamt uppstartsmöte hölls för alla deltagare i tema Markanvändning/Marktäcke och tema Hydrografi. Där informerades om, projektplanen, tidsplan, standarden för dataproduktspecifikationer med mera. Vidare diskuterades förväntningar, praktiska detaljer och beröring till andra projekt, även grupparbeten inom varje tema genomfördes Därefter vidtog ett flertal möten på Lantmäteriets lokaler på Liljeholmen i Stockholm. Vid dessa möten påbörjades modellering av användningsfall för dataprodukten och i samband med det diskussioner om hur temat ska avgränsas. tema Markanvändning och marktäcke

4 i samverkan Sida: 4 (8) Till att börja med så diskuterades huruvida markanvändning enligt plan skulle omfattas av temat eller inte. De kommunrepresentanter som deltog uttryckte starkt att det viktigaste gällande markanvändning ur ett kommunalt perspektiv är markanvändning enligt plan. Olika förslag på hur detta ska hanteras togs fram av uppdragsledarna men till slut skickades frågan till styrgruppen som fattade beslutet att markanvändning enligt plan ej ska omfattas av temat. Detta beslut åtföljdes av en utredning om hur kan påverka (pågående) arbete med att digitalt hantera detaljplaner som sker i Boverket och SKL:s regi. Matilda Sörell ansvarade för utredningen vars resultat Förstudie planerad markanvändning finns tillgänglig via projektets hemsida (?). I samband med detta beslut så valde de flesta kommunrepresentanter i temat att avsluta sitt deltagande men många valde att istället fokusera på deltagande i andra teman som Markdetaljer. Med beslutet från styrgruppen i ryggen så kom arbetsgruppen fram till att utöka temat till att inte bara omfatta befintlig markanvändning (nedan kallat markanvändning) utan även utökas med marktäcke för att kunna utgöra ett så komplett mark -underlag som möjligt i samhällsbyggnadsprocessen. Temat döptes om till Markanvändning och marktäcke och dataprodukten som specificeras till Markanvändning/Marktäcke. Under november 2014 ersattes Matilda Sörell av Jimmy Svensson i rollen som uppdragsledare för samverkansprocessen på grund av föräldraledighet. Arbetet har i huvudsak bedrivits av en liten kärna och vid flera workshops med de kvarvarande kommunrepresentanterna. Mellan dessa workshopar har arbetet främst bedrivits av uppdragsledarna med stöd av deltagare från Lantmäteriet. Under hela resterande tiden av arbetet upplevdes dock påtagligt att det är svårt att fånga upp kommunala verksamheters behov med få kommunrepresentanter. Detta har delvis kompenserats av ett nära samarbete med tema Markdetaljer både avseende gränsdragning mellan temana men även möjlighet att utnyttja tema Markdetaljers kommunrepresentanter som referenspersoner Specifikationsarbetet I specifikationsarbetet baserades utgick arbetet i stora drag från Lantmäteriets data samt Inspires dataspecifikation Land Use. Utöver det har modellen utökats med kommunala behov och de kodlistor som har tagits fram har också jämförts med SS :2010 Geografisk information Detaljplan Applikationsschema för planbestämmelser för att möjliggöra uppföljning av planers genomförande. Detta behöver dock vidareutvecklas och granskas. Till att börja med skapades ett förslag till informationsmodell som innehöll både befintlig markanvändning och markanvändning enligt plan (liknande Inspire) som skulle kunna använda samma kodlista för typ av markanvändning, figur 1. tema Markanvändning och marktäcke

5 i samverkan Sida: 5 (8) class SG_Mark_Information SG_GemensammaKlasser:: SG_BasKlass + id: Identifier SG_MarkAnv ändning + markanvändning: MarkanvändningTyp + geometri: GM_MultiSurface SG_PlaneradMarkanvändning + markanvändning: MarkanvändningTyp + bindandemarkanvändning: RegulationNatureValue + planellerbestämmelse: SG_PlanEllerBestämmelse [0..*] + geometri: GM_MultiSurface «union» Markanv ändningtyp + hilucslanduse: HILUCSValue + användningsslagss637040: DP_Användning + egenkodlista: EgenMarkanvändningKlassificering «datatype» SG_PlanEllerBestämmelse + id: DP_Id + typavplanellerbestämmelse: SG_TypAvPlanEllerBestämmelse [1..*] Figur 1. Första förslag till omfattning Markanvändning. Efter styrgruppsbeslut landade vi till slut i följande grundläggande informationsmodell, figur 2. Modellen innehåller huvudsakligen två objekttyper, en beskrivande markanvändning och en beskrivande marktäcke med varsin tillhörande kodlista med typer. tema Markanvändning och marktäcke

6 i samverkan Sida: 6 (8) class SG_MarkanvändningMarktäckeInformation SG_GemensammaKlasser::SG_BasKlass + id: SG_Id [1..2] + beginlifespanversion: DateTime [0..1] + endlifespanversion: DateTime [0..1] SG_Markanv ändning + namnmarkanvändningobjekt: CharacterString [0..1] + markanvändningstyp: SG_MarkanvändningTyp + geometri: SG_Geometri SG_Marktäcke + namnmarktäckeobjekt: CharacterString [0..1] + marktäcketyp: SG_MarktäckeTyp + geometri: SG_Geometri «codelist» SG_MarkanvändningMarktäckeKodlistor:: SG_MarkanvändningTyp «codelist» SG_MarkanvändningMarktäckeKodlistor: :SG_MarktäckeTyp Figur 2. Informationsmodell för tema Markanvändning och marktäcke. Kodlistan för olika typer av markanvändning baseras i mångt och mycket på Lantmäteriets data om anläggningsområden samt företeelsetyper som idag endast hanteras som karttext på Lantmäteriet. Kodlistan har utökats för kommunala behov. Kodlistan är hierarkisk med olika detaljeringsnivåer utifrån möjligheter och behov hos dataproducerande organisation. Kodlistan har mappats mot Inspires motsvarande kodlista HILUCS (Hierarchichal Inspire Land Use Classification System). Vägars och järnvägars utbredning har valts att tas med i detta tema då det möjliggör att geometrier kan hanteras som linjer och topologier (vanligt på kommuner) i en sammahållen datamängd. En del vanligt förekommande typer har ersatts av nya typer då de gamla visat sig vara svårdefinierade och ha olika innebörd i olika verksamheter, ex. Park har ersatts av Urbant grönområde. Kodlistan för olika typer av marktäcke baseras på Lantmäteriets data om marktäcke men har utvecklats för kommunala behov. Kodlistan har närmat sig behov från kommunala verksamhetssystem när det gäller till exempel beläggning på öppna ytor och vägar. Detta behöver granskas och förmodligen kompletteras för att bli fullt användbart vid till exempel drift, skötsel och upphandling. Båda kodlistor bör granskas och i framtiden utökas till att i större utsträckning kunna bli en del i kommunala verksamhetssystem. Arbetet har med några få undantag flutit på bra men ett större kommunalt deltagande hade kunnat stärka både arbetet i arbetsgruppen och resultatet. tema Markanvändning och marktäcke

7 i samverkan Sida: 7 (8) Processarbetet Arbetet inleddes med att begränsa innehåll i temat, något som visade sig komma att utgöra en stor del av arbetet i början. Styrgruppen hanterade förslaget på begränsning och beslutade att befintlig markanvändning skulle ingå i temats fortsatta arbete och att planerad markanvändning skulle lyftas och hanteras separat i annan form längre fram. Många personer i arbetsgruppen från kommunerna valde att lämna arbetsgruppen i och med detta. Få aktörer är inblandade i dagens insamlingsprocess så denna kunde snabbt identifieras och beskrivas. Därefter vidtogs arbetet med att arbeta fram förslag på framtida samverkan. Något som kommit att bestå av en till stora delar liknande process som idag men med en gemensam dataproduktspecifikation. Förslag om andra modeller för lagring och tillhandahållande har gjorts. Möten har hållits vid flera tillfällen och för att få fler aktörer från kommuner med har vi samverkat med tema markdetaljer både vid ett möte i Stockholm och skickat ut resultat för remiss även till några av remisspersonerna i tema markdetaljer. 2.2 Remiss- och förankringsaktiviteter Remiss och förankringsaktiviteter har hållits i samband med att version 0.5 och version 0.8 av både DPS och samverkansprocess varit klara. Vid båda tillfällena hölls introducerande möten via Lync med referenspersoner för att ge dem lite hjälp på vägen att läsa och förstå resultaten. Vid det första remisstillfället inkom väldigt få svar och synpunkter vilket gjorde att till remiss av version 0.8 så kontaktades fler referenspersoner och temat fick hjälp av tema Markdetaljers arbetsgrupp och referenspersoner. Vid mötet med referenspersonerna i samband med version 0.8 i april 2015 deltog representanter från några andra myndigheter och diskussionen rörde främst hur myndigheter kan samverka och att data bäst skall lagras och hämtas från den som bäst kan producera aktuella data. Detta enligt gemensamma specifikationer. Vissa farhågor uppstod hos uppdragsledarna att diskussionen främst rörde behovet av en Nationell Infrastruktur för geodata utifrån samhällets behov snarare än resultaten från tema Markanvändning och marktäcke. Trots detta fick vi in många värdefulla synpunkter på resultaten version 0.8 som bidrog till att göra version 1.0 bättre. Alla svar och synpunkter på remisser samt hur de omhändertagits kommer att publiceras på projektets hemsida. 2.3 Kraven på ekonomiska villkor Reflektioner: xx 2.4 Temadeltagarnas upplevelse En enkät med frågor har skickats ut till alla i arbetsgruppen om arbetet i gruppen men endast två svar har inkommit. Hur har det varit att jobba i temat? Var bara med på början, och då var nytt för mig och det var mycket att sätta sig in i och förstå vad vi skulle komma fram till. Träffarna i början var inriktade mot kommunerna och jag tyckte inte jag hade så mycket att komma med. Det har varit roligt men jag har saknat flera representanter från flera kommuner. tema Markanvändning och marktäcke

8 i samverkan Sida: 8 (8) Vad har fungerat bra? Att det blev taget ett beslut om att planerad mark inte skulle vara med. Då blev begränsningen enklare. Kommunikationen och projektledningen har fungerat bra, fungerat bra med distansmötena. Vad har inte fungerat bra? Svårt att få en riktig struktur på mötena, flummade ut mycket. Fler representanter från kommuner som sagt i samband med framtagandet av kategorier/hiarkin av kategoerierna hade varit bra att stämma av med flera, vilket behov de har, känns som om detta forcerades lite nu. Hur skulle man gjort för att göra det bättre? Redan innan temat startade skulle det varit klart att planerad mark inte var med. Förankra det mer i flera kommuner Vad har varit roligt/intressant/spännande? Roligt att vara med på ett hörn i början, lärde mig en del. Att träffa personer från andra organisationer och ta del av deras kunskaper. Engagemanget till det som temat behandlat har varit större från deltagare från statliga myndigheter än kommuner. Vi har hela tiden haft svårt att få kommunrepresentanter att engagera sig och se hur temats arbete påverkar dem. Kortare intensivare arbete vore nog önskvärt för enklare få till engagemang 3 Krav på ekonomiska villkor För temana Flygbild/Ortofoto och Hydrografi redovisade Johan Linjer med arbetsgrupp, Allan Almqvist och Ulf Lademyr, nyttoeffekterna i egna dokument. Eftersom nyttorna med samverkansformerna i detta tema behandlas i respektive kapitel i analysdokumentet har vi valt att inte särredovisa nyttoeffekterna i ett eget dokument. 4 Rekommendationer för det fortsatta arbetet Stort kommunalt deltagande är önskvärt. Deltagande från systemleverantörer kan ge mycket värdefull information och om det är möjligt engagera representanter tidigt i arbetet. Som arbetsgruppsdeltagare eller referenspersoner utifrån förutsättningar. Tillåt avgränsning av temat att ta den tid som krävs. Användningsfall utifrån den DPS som finns framtagen bör utarbetas för att lättare få återkoppling från kommunala representanter. tema Markanvändning och marktäcke