Markanvändning/Marktäcke

Transkript

1 GEODATASPECIFIKATION Markanvändning/Marktäcke Version 3.0 TEST 1 Bild Vatten Markanvändning och Marktäcke Markdetaljer Höjd Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter

2 LANTMÄTERIET SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING UPPHOVSMAN DOKUMENTANSVARIG Åsa Sehlstedt DOKUMENTNUMMER DOKUMENTDATUM BETECKNING /3030 VERSION 3.0 TEST 1 Markanvändning/Marktäcke FASTSTÄLLD VERSION DOKUMENTDATUM ÄNDRING NAMN Grundversion framtagen Slutversion från projektet Svensk geoprocess. 3.0 TEST Förändring av informationsutbytesmodell Uppdragsledare: Olov Johansson (Metria AB) Arbetsgrupp: Ida Brännäng (Eskilstuna kommun) Thomas Åkerholm (Lunds kommun) Matilda Sörell (Lantmäteriet) Jimmy Svensson (Lantmäteriet) Kerstin Johansson (Lantmäteriet) Inger Persson (Lantmäteriet) Olov Johansson (Metria AB) Åsa Sehlstedt (Lantmäteriet) 3.0 Projektet avslutades juni 2016 och Samverkan ansvarar nu för förvaltning och vidareutveckling av geodataspecifikationerna. I version 3.0 TEST 1 har förbättringar och vidareutvecklingar gjorts jämfört med version 2.0. Fram till fastlagd version 3.0 kommer fortsatta tester att genomföras, vilket kan komma att påverka innehållet i geodatasspecifikationerna. XML-scheman finns tillgängliga för tester på hemsida

3 1 (115) Styrgruppen Samverkan I samverkansprojektet utarbetas geodataspecifikationer för nio utvalda geodatateman. Målet med arbetet är att kunna utbyta enhetliga geodata oavsett administrativa gränser, vilket bidrar till enklare och effektivare myndighetsutövning för till exempel planarbete, fastighetsbildning och bygglovshantering, miljö- och krisarbete samt infrastrukturbyggande. Figur 1 Enhetliga geodata bidrar till enklare myndighetsservice För att nå målen ingår även en samverkansprocess där samverkansaktiviteter beskrivs och där geodataspecifikationen används i processtegen. Arbetet med att utforma och förvalta specifikationerna bedrivs i samverkan mellan kommuner, Lantmäteriet och för temat andra berörda myndigheter. Specifikationerna baseras i stort på standarden SS-EN ISO 19131:2008, Geografisk information Specifikation av datamängder även om avsteg görs. Specifikationerna utnyttjar både internationella och svenska standarder samt är i möjligaste mån överensstämmande med Inspire:s dataspecifikationer för motsvarande geodatateman.

4 2 (115) Styrgruppen Introduktion till Geodataspecifikation Markanvändning/Marktäcke Geodataspecifikationen Markanvändning/Marktäcke är ett dokument som tagits fram i samverkan mellan SKL, Lantmäteriet och kommunerna. Specifikationen innehåller informationsutbytesmodell och krav på geodata som beskriver pågående markanvändning och marktäcke. Markanvändning enligt plan behandlas inte i denna specifikation. Skillnaden mellan markanvändning och marktäcke kan exemplifieras med golfbana. Golfbana är en markanvändning men det sker på marktäcketyperna gräs, sand och vatten. Markanvändning är inte en ytmässigt sett heltäckande datamängd och överlappande objekt kan förekomma. Marktäcke är en ytmässigt sett heltäckande datamängd. Det innebär att även vattenytor såsom sjöar, vattendrag och hav ingår i Marktäcke. Geodataspecifikationen skildrar tillsammans med processbeskrivningen ett framtida scenario av temat Markanvändning/Marktäcke som ett arbetsflöde där flera aktörer samverkar för att effektivisera samhällsbyggnadsprocessen. Processbeskrivningen som tagits fram inom innehåller en redogörelse av hur samverkan kring insamling, lagring och tillhandahållande ska gå till. Geodataspecifikationen avser de geodata om Markanvändning/Marktäcke som Lantmäteriet och kommunerna samlar in, lagrar och tillhandahåller. Hur strukturen på de geodata ska se ut för att utbytet ska fungera presenteras i en informationsutbytesmodell. Informationsmodellen kan ses som en avgränsning av vilka företeelsetyper som ingår i temat Markanvändning/Marktäcke. Den redovisas i avsnitt 5 samt i Bilaga B. Fullständig informationsmodell och i Bilaga C. Objekttypskatalog. Informationsmodellen innehåller en grafisk beskrivning i UML (Unified Modelling Language) samt en objekttypskatalog med ingående objekttyper, deras attribut och relationer till andra objekttyper. Vilka objekttyper och attribut som är obligatoriska eller frivilliga framgår såväl av UML-modellen som av objekttypskatalogen. Specifikationer, informationsmodeller och XML-scheman som tas fram i är tänkta att kunna användas för utbyte av geodata i många olika sammanhang. Detta medför att de i mångt och mycket har karaktären av en bruttolista av allt som kan tänkas utbytas enligt specifikationernas teman. Verksamhetsregler som i många fall kan ses som tekniska realiseringar av avtal eller överenskommelser är inte en del av då det skulle begränsa möjliga användningsområden för specifikationer med mera. Detta innebär dock att man i många fall kommer att behöva göra begränsningar av vad ur specifikationer som får utbytas och tydligare regler kring hur detta ska ske. Visar det sig att samma begränsningar och striktare regler kring utbyte återkommer i många fall nationellt sett så är det en fråga för Samverkan att besluta om dessa begränsningar och striktare regler ska införlivas i specifikationer, informationsmodeller och XML-scheman.

5 3 (115) Styrgruppen Krav på data enligt denna specifikation uttrycks i respektive tillämpligt avsnitt av specifikationen. Krav skrivs på egen rad med fet stil i röd färg undantaget datakvalitetskrav. Rekommendationer skrivs på egen rad med fet stil i blå färg. Datakvalitetskrav uttrycks i tabellform enligt den internationella datakvalitetsstandarden SS-EN ISO 19157:2013, Geografisk information Datakvalitet under avsnitt 7 i geodataspecifikationen. Denna geodataspecifikation är tillgänglig som ett dokument (.pdf) från

6 Styrgruppen 4 (115) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 GEODATASPECIFIKATIONENS OMFATTNING 6 2 ÖVERSIKT Information om geodataspecifikationen Information om Markanvändning/Marktäcke 11 3 MARKANVÄNDNINGS/MARKTÄCKES OMFATTNINGAR Omfattning A Markanvändning-/Marktäcke Delomfattning B - Markanvändning Delomfattning C - Marktäcke 16 4 IDENTIFIERING AV MARKANVÄNDNING/MARKTÄCKE20 5 DATAINNEHÅLL OCH STRUKTUR Beskrivande text Informationsutbytesmodell 23 6 REFERENSSYSTEM 35 7 KVALITETSKRAV Datakvalitet 38 8 METADATA 41 9 TILLHANDAHÅLLANDE Leveransmedium Leveransformat DATAFÅNGST OCH AJOURHÅLLNING Datafångstkrav 44

7 Styrgruppen 5 (115) 10.2 Underhåll av data PRESENTATIONSREGLER ÖVRIG INFORMATION 47 REFERENSER 48 BILAGA A. TEST AV SPECIFIKATIONSÖVERENSSTÄMMELSE50 BILAGA B. FULLSTÄNDIG INFORMATIONSMODELL 51 BILAGA C. OBJEKTTYPSKATALOG 53 Gemensamma klasser Markanvändning/Marktäcke 53 Markanvändning 53 Marktäcke 58 BILAGA D. KODLISTOR 64 Bilaga D1. Kodlista markanvändning 64 Bilaga D2. Kodlista marktäcke 96 BILAGA E. KRAV OCH REKOMMENDATIONER 101 Bilaga E1. Krav 101 Bilaga E2. Rekommendationer 101 BILAGA F. MAPPNING AV KODLISTOR TILL LM-DATA 103

8 6 (115) Styrgruppen 1 Geodataspecifikationens omfattning Detta dokument utgör en gemensam geodataspecifikation för utbyte av data om pågående markanvändning och marktäcke som framställs på uppdrag av Lantmäteriet, kommunerna och andra myndigheter. 2 Översikt 2.1 Information om geodataspecifikationen Titel Geodataspecifikation Markanvändning/Marktäcke Datum Ansvarig part Lantmäteriet i samverkan med kommuner och SKL Lantmäteriet, Division Geodata, enheten Geografisk information, sektionen Topografiska data Adress Gävle Telefon E-post URL specifikationer@lm.se Språk Svenska Ämnesområde 010 Arealtäckande bilder och baskartor Ämnesområde ur den nationella metadataprofilen. Syfte Specifikation av de nationella krav som ställs på utbyte av Markanvändning/Marktäcke mellan kommuner och Lantmäteriet. Utbyte kan avse både från producent till datalager eller från datalager till användare. Med utbyte Markanvändning avses geometrier med klassificering beskrivande pågående markanvändning Med utbyte Marktäcke avses geometrier med klassificering beskrivande marktäcke. tillhör samma tema i Svensk geoprocess, men har separata utbytesmodeller och XML-scheman.

9 7 (115) Styrgruppen Denna geodataspecifikation riktar sig i första hand till dataproducenter, systemleverantörer och systemutvecklare som ansvarar för att utbyta datamängder enligt denna specifikation. Geodataspecifikationen ska också kunna vara ett stöd för användare av data i att få större förståelse för framförallt levererade datamängders användbarhet Termer och definitioner Termerna är uppdelade i två tabeller. Tabell 1 beskriver termer från denna specifikation, Tabell 2 innehåller generella termer som används i flera specifikationer. Källa om annan än anges inom hakparentes [ ] efter beskrivning. Tabell 1. Termer för Markanvändning/Marktäcke Markanvändning/Marktäcke Termer ur Geodataspecifikation Markanvändning/Marktäcke Markanvändning Marktäcke Centroidpunkt Beskrivning (och eventuella kommentarer) Information som visar användning för ett markområde. Informationen behöver inte vara heltäckande. Överlappande information kan förekomma. Kommentar: I denna specifikation behandlas endast befintlig markanvändning, inte markanvändning enligt plan såsom detaljplan. Heltäckande ytskikt som visar markens fysiska och biofysiska egenskaper. Centroid är en matematiskt beräknat centrumposition för en figur. En centroidpunkt är centroiden geometrisk representerad som en punkt. Tabell 2. Generella termer i Generella termer Term Abstrakt klass Abstraktion Applikationsschema Definition klass som inte motsvarar en verklig företeelse [Termweb] Kommentar: representerar gemensamma egenskaper för klasser t.ex. attribut och associationer. teoretisk konstruktion av verkligheten formell beskrivning av datastruktur, regler och innehåll för information inom ett visst tillämpningsområde [Termweb]

10 8 (115) Styrgruppen Association samband mellan klasser Attribut Attributtyp Baskarta Baskarteområde Begreppsmodell Coverage Datamodell Datatyp Egenskap Företeelse Företeelsetyp egenskap för en klass beskriven genom de värden den kan anta [Termweb] Kommentar: Ett värde som representerar det observerade värdet av en Egenskap hos en Företeelse typ av karakteristik eller beskrivning för en objekttyp [Termweb] karta som har ett för ändamålet anpassat innehåll och som utgör underlag för fortsatt kartframställning vid planering, projektering och redovisning [Termweb] område som ajourhålls med storskalig kartinformation, t.ex. inom tätortsområde eller inom område där kartunderlag för grundkarta, nybyggnadskarta eller förrättningskarta tas fram. modell som beskriver begrepp, deras egenskaper och inbördes relationer [Termweb] termen coverage i samband med geografisk information har ingen allmänt spridd svensk översättning. I ISO definieras coverage på följande sätt: Feature that acts as a function to return values from its range for any direct position within its spatial, temporal or spatiotemporal domain. Exempel som anges är rasterbild, polygon-lager, digital höjdmatris. Det pågår arbete inom SIS att ta fram en svensk term och definition. Begreppet blir tillgängligt i termdatabasen Ekvator när det är färdigt. beskrivning på logisk nivå över hur data är organiserade i en databas [GIS-ordbok] specifikation av värdedomän och de operationer som är tillåtna på värdena [Termweb] Kommentar: I UML representeras en datatyp av en klass vars dataförekomster inte har egen identitet Exempel: Textsträng, Heltal, Decimaltal, Sanningstyp (Ja/Nej) inneboende karakteristik hos en företeelse som kan användas för att beskriva företeelsen och/eller särskilja en företeelse från en annan egenskap någonting som finns i den verkliga världen eller en tänkt värld och som kan avgränsas som en egen enhet [Termweb] grupp av Företeelser med samma egenskaper

11 9 (115) Styrgruppen Geodataspecifikation Informationsmodell Kvalitetsmått Kvalitetsparameter Kvalitetstema Kodlista Metadata Modellelement Objekt Objekttyp Objekttypskatalog Yttäcke ett dokument som beskriver alla krav som ställs på datamängder. Krav avser struktur på data vid utbyte, obligatoriska element samt datakvalitetskrav begreppsmodell som beskriver de olika objekttyper som är av intresse för en viss verksamhet [Termweb] kvantitativ bestämning som ligger till grund för utvärderingen av en kvalitetsparameter [HMK-Ordlista] detaljerad indelning av geodatakvalitetens olika aspekter; grupperas ihop till kvalitetsteman och mäts med kvalitetsmått [HMK-Ordlista] övergripande indelning av geodatakvalitetens olika aspekter (aktualitet, fullständighet, användbarhet etc.); delas in i kvalitetsparametrar, som mäts med kvalitetsmått [HMK-Ordlista] diskret värdedomän där varje värde tilldelats en inom listan unik beteckning [Termweb] data som definierar och beskriver andra data [Termweb] Kommentar: Metadata kan förekomma både på datamängdsnivå och objekttypsnivå samt beskrivning av tjänster komponent som bygger upp en modell Exempel: Objekttyper, associationer och datatyper. representation av en företeelse i den verkliga världen [Termweb] abstraktion av en grupp av företeelser med likartade egenskaper [Termweb] förteckning över objekttyper samt deras attribut- och sambandsanalyser [Termweb] ett rumsligt objekt som genom sin funktion returnerar värden från sin värdemängd för alla direkta positioner inom sin rumsliga, och/eller tidsmässiga utsträckning. [ISO 19123:2007] Tabell 3. Källor GIS-Ordbok GIS-Ordbok SIS/STANLI (TK 323) Samverkande GIS med ISO En handbok om tekniskt ramverk för geografisk information, utg 1, 2004 HMK-Ordlista HMK-Ordlista och förkortningar, juni 2015

12 10 (115) Styrgruppen Inspire 1089/2010 förordning (EU) nr 1089/2010 om genomförande av direktiv 2007/2/EG vad gäller interoperabilitet för rumsliga datamängder och datatjänster Termweb Svensk standard (SS), för geografisk information i serien och Teknisk rapport (TR) utgiven av SIS, t.ex. 23, 24, 25, Förkortningar Tabell 4. Förkortningar DGNSS EPSG GALILEO GLONASS GML GNSS GPS HILUCS HMK Nätverks-RTK Differentiell GNSS. Relativ GNSS-mätning där korrektioner för systematiska felkällor beräknas på referensstation och sänds till mobila GNSSmottagare, som korrigerar sina mätningar. European Petroleum Survey Group, allmänt använd databas med koder över referenssystem [HMK-Ordlista modifierad] Europeiskt satellitbaserat positioneringssystem [HMK-Ordlista] Globalnaja navigatsionnaja sputnikovaja sistema Ryskt satellitbaserat positioneringssystem Geographic Markup Language En profil av XML med fördefinierad hantering av geometrier och referenssystem med mera. Global Navigation Satellite System. Samlingsbegrepp för GPS, GLONASS och GALILEO. Global Positioning System Amerikanskt satellitbaserat positioneringssystem [HMK-Ordlista] Hierarchical Inspire Land Use Classification System. Kodlista för markanvändning som skapats för Inspire Land Use. Handbok i mät- och kartfrågor. Samverkan mellan Lantmäteriet och andra myndigheter, främst kommuner och Trafikverket, som arbetar för enhetlig och standardiserad insamling av geodata i form av handböcker. Se HMK:s hemsida Bärvågsmätning i realtid med flera permanent placerade referensstationer som samverkar för att optimera hanteringen av felkällor

13 11 (115) Styrgruppen OGC The Open Geospatial Consortium RH 2000 RTK SKL SWEREF 99 SWEREF 99 TM SWEREF 99 dd mm UUID XML Det nya riksnätet i höjd och den svenska realiseringen av EVRS. [HMK-Ordlista] Real Time Kinematic. Bärvågsmätning i realtid. Sveriges Kommuner och Landsting Swedish Reference Frame Det nya, globalt anpassade nationella referenssystemet; den svenska realiseringen av det europeiska ETRS89, med epok [HMK-Ordlista] Swedish Reference Frame 1999 Transversal Mercator. Nationell kartprojektion till SWEREF 99. [HMK-Ordlista] Swedish Reference Frame Transversal Mercator. Lokala projektionszoner i (svenskt tredimensionellt) referenssystem där dd anger grader och mm minuter. Universal Unique IDentifier extensible Markup Language Ett textbaserat överföringsformat för data där man själv definierar struktur och regler för data med hjälp av ett XML-schema (.xsd). I huvudsak avsett för att vara maskinläsbart men kan även läsas av människor. 2.2 Information om Markanvändning/Marktäcke Namn Markanvändning/Marktäcke Förkortning - Beskrivning av innehåll Markanvändning innehåller de typer av markanvändning som har identifierats utgöra underlag vid planering, bygglovshantering, miljöarbete, krisarbete, infrastrukturbyggande och fastighetsbildning. Typerna beskriver pågående markanvändning. Markanvändningstypernas geometrier kan vara överlappande och behöver inte vara heltäckande. Marktäcke beskriver markytans den fysiska och biofysiska egenskaper. Ett marktäcke har heltäckande icke överlappande geometrier, vilket innebär att även vattenytor in-

14 12 (115) Styrgruppen går. Vatten beskrivs i en egen specifikation som innehåller fysiska hydrografiska objekt samt en nätverksmodell. Våtmarker brukar i vissa sammanhang, såsom Inspire, tillhöra hydrografiska specifikationer, och överlappa ett marktäcke. I är våtmarkerna integrerade med marktäcket och skär igenom gränsen skog/öppenmark. För samhällsbyggnadsprocessen har lagakraftvunnen markanvändning enligt plan stor betydelse. Den omfattas inte av denna specifikation utan beskrivs i SS637040:2010, detaljplanestandarden, och i dpbl som utvecklas av Boverket och SKL. Däremot har användningsslag ur detaljplanestandarden beaktats i framtagandet av denna specifikation för att bland annat möjliggöra uppföljning av detaljplaners realiserande. enligt denna specifikation kan utbytas som ytor eller alternativt som centroidpunkter och kantlinjer. Utsträckning i tid och rum Rikstäckande Uppdateringsintervall varierar. Syfte Markanvändning/Marktäcke beskriver data om pågående markanvändning och marktäcke som behövs som underlag vid framförallt planering, bygglovshantering, miljöarbete, krisarbete, infrastrukturbyggande och fastighetsbildning. Tillsammans med andra geodataspecifikationer ska Markanvändning/Marktäcke möjliggöra en kommunal baskarta. Baskartan ska utgöra grund för framställning av kommunens olika kartprodukter, t.ex. nybyggnadskarta och grundkarta för detaljplanering samt kunna tillgodose förrättningsverk-samhetens krav på information från baskartan. Genom enkelt tillgängliga och väl beskrivna data ökar möjligheterna att både snabbt och effektivt fatta rätt beslut och minimera riskerna att felaktiga beslut fattas i brist på underlag eller på grund av att underlaget tolkas fel. Markanvändning/Marktäcke kan också bidra till att annan myndighetsutövning underlättas. Datakällor Lantmäteriet samlar in och lagrar grunddata om markanvändning och marktäcke i skalområdet 1: Vid kommunal verksamhet som kräver detaljerad mätning samlar kommunerna in data om markanvändning och marktäcke. Data lagras i respektive kommuns egna databaser enligt kommunspecifika modeller.

15 13 (115) Styrgruppen Produktionsprocesser Dataproduktion på Lantmäteriet utnyttjar till stor del foto-grammetriska metoder med flygbilder vid insamling och ajourhållning. Vid krav på höjdvärde sker insamling med stereokartering i flygbilder. Utan krav på höjdvärde sker insamling med kartering i digitala ortofoton. Dataproduktion på kommunerna består av fotogrammetriska metoder och geodetisk mätning i fält. Lantmäteriet utför periodisk regelbunden datainsamling och produktion medan kommunerna i större utsträckning utför datainsamling och dataproduktion utifrån behov. Ajourhållning Lantmäteriet ajourhåller data periodiskt enligt bildförsörjningsprogrammet. Vid krav på höjdvärde sker ajourhållning med stereokartering i flygbilder. Utan krav på höjdvärde sker ajourhållning med kartering i digitala ortofoton. Flygfotografering sker med olika intervall i olika delar av landet. Vissa teman ajourhålls i samverkan med de myndigheter och organisationer som ansvarar för respektive informationsslag. På kommuner förekommer både periodisk ajourhållning och ajourhållning utifrån nyinsamling eller kontroll av data.

16 14 (115) Styrgruppen 3 Markanvändnings/Marktäckes omfattningar Detta kapitel beskriver hur Markanvändning/Marktäcke kan delas in i olika delar, delomfattningar, vilket medför att olika krav kan ställas på de olika delarna ur olika aspekter. Exempel på dessa aspekter kan vara att olika objekt kan ha olika krav på lägesosäkerhet eller aktualitet beroende på om de geografiskt befinner sig i tätort eller på landsbygd. Ett annat exempel är att objekt skapas och ajourhålls av olika organisationer med olika krav. Förutom hela Markanvändning/Marktäcke så har åtta delomfattningar identifierats som beskrivs nedan. Delomfattningarna är gjorda av både geografisk/geometriska skäl och utifrån de organisationer och verksamheter som skapar data i de olika delomfattningarna. 3.1 Omfattning A Markanvändning-/Marktäcke Identifiering av omfattning Hierarkisk nivå Markanvändning/Marktäcke 005 Datamängd Namn på hierarkisk nivå Beskrivning av hierarkisk nivå Markanvändning/Marktäcke Datamängd beskrivande pågående markanvändning samt marktäcke. Utsträckning Data förekommer över hela Sverige. Coverages - Ingående omfattningar Delomfattning B Delomfattning B1 Delomfattning B2 Delomfattning C Delomfattning C1 Delomfattning C2 Delomfattning C3 Delomfattning C4 3.2 Delomfattning B - Markanvändning

17 Styrgruppen 15 (115) Identifiering av omfattning Hierarkisk nivå Markanvändning 005 Datamängd Namn på hierarkisk nivå Beskrivning av hierarkisk nivå Utsträckning Markanvändning Data om befintlig markanvändning Data förekommer spritt över hela Sverige men är inte heltäckande. Överordnad omfattning Markanvändning/Marktäcke Delomfattning B1 Markanvändning Lantmäteriet Identifiering av omfattning Hierarkisk nivå Markanvändning Lantmäteriet (HMK Standardnivå 1) 005 Datamängd Namn på hierarkisk nivå Beskrivning av hierarkisk nivå Utsträckning Markanvändning Lantmäteriet Data om markanvändning som samlas in av Lantmäteriet. Data förekommer spritt över hela Sverige men är inte heltäckande. Överordnad omfattning Markanvändning Delomfattning B2 Markanvändning Kommun Identifiering av omfattning Hierarkisk nivå Markanvändning Kommun (HMK Standardnivå 2) 005 Datamängd

18 16 (115) Styrgruppen Namn på hierarkisk nivå Beskrivning av hierarkisk nivå Markanvändning Kommun Data om markanvändning som samlas in av kommunal verksamhet i samband med detaljplanering, fastighetsbildning eller bygglovshantering eller annan kommunal verksamhet. Utsträckning Data förekommer spritt över hela Sverige men är inte heltäckande. Vanligtvis finns kommunala data inom respektive kommuns baskarteområde (vanligen där kommunalt vatten och avlopp finns) men även i små öar utanför baskarteområde där exempelvis fastighetsbildning skett eller nybyggnadskarta upprättats Överordnad omfattning Markanvändning 3.3 Delomfattning C - Marktäcke Identifiering av omfattning Hierarkisk nivå Marktäcke 005 Datamängd Namn på hierarkisk nivå Beskrivning av hierarkisk nivå Utsträckning Marktäcke Data om marktäcke. Data förekommer är rikstäckande. Överordnad omfattning Markanvändning/Marktäcke Delomfattning C1 Marktäcke Fullständig version Identifiering av omfattning Hierarkisk nivå Marktäcke fullständig version (HMK Standardnivå 1) 005 Datamängd

19 Styrgruppen 17 (115) Namn på hierarkisk nivå Beskrivning av hierarkisk nivå Utsträckning Marktäcke Fullständig version Data om marktäcke som samlas in av Lantmäteriet. Data förekommer inom de områden som omfattas av produktion av Fastighetskartan och Terrängkartan. Se Figur 2. Överordnad omfattning Marktäcke Delomfattning C2 Marktäcke Grundversion Identifiering av omfattning Hierarkisk nivå Marktäcke grundversion 005 Datamängd Namn på hierarkisk nivå Beskrivning av hierarkisk nivå Marktäcke Grundversion Data om marktäcke som samlas in av Lantmäteriet. Denna version saknade tidigare uppdelning mellan skog och öppen mark. Detta är numera kompletterat via särskild insats. Omfattningen fyller i stället en funktion i kvalitetsredovisningen eftersom insamlingsmetoderna är annorlunda. Bland annat har information hämtats från vägkartan i skala 1: En kvalitetsmätning har dock ännu inte genomförts. Utsträckning Data förekommer inom de områden av norra Sverige där Terrängkartans inte ges ut, förutom i fjällområden vilka tillhör delomfattning C3. Se Figur 2. Överordnad omfattning Marktäcke Delomfattning C3 Marktäcke Förenklad grundversion Identifiering av omfattning Marktäcke förenklad grundversion Hierarkisk nivå 005 Datamängd Namn på hierarkisk nivå Marktäcke Förenklad grundversion

20 18 (115) Styrgruppen Beskrivning av hierarkisk nivå Data om marktäcke som samlas in av Lantmäteriet. Denna version saknade tidigare sankmarker samt uppdelning mellan skog och öppen mark. Detta är numera kompletterat via särskild insats. Omfattningen fyller numera funktion i kvalitetsredovisningen eftersom insamlingsmetoderna är annorlunda. Bland annat har information hämtats från vägkartan i skala 1: En kvalitetsmätning har dock ännu inte genomförts. Utsträckning Överordnad omfattning Data förekommer i fjällområden från Sälen i söder till Treriksröset i norr. Se Figur 2. Marktäcke Delomfattning C4 Marktäcke Kommun Identifiering av omfattning Hierarkisk nivå Marktäcke Kommun (HMK Standardnivå 2) 005 Datamängd Namn på hierarkisk nivå Beskrivning av hierarkisk nivå Marktäcke Kommun Data om marktäcke som samlas in av kommunal verksamhet i samband med detaljplanering, fastighetsbildning eller bygglovshantering eller annan kommunal verksamhet. Utsträckning Överordnad omfattning Data förekommer spritt över hela Sverige men är inte heltäckande. Vanligtvis finns kommunala data inom respektive kommuns baskarteområde (vanligen där kommunalt vatten och avlopp finns) men även i små öar utanför baskarteområde där exempelvis fastighetsbildning skett eller nybyggnadskarta upprättats Marktäcke

21 Styrgruppen 19 (115) Figur 2. Lantmäteriets detaljeringsgrad av marktäckedata. Tidigare skilde sig de olika versionerna åt med avseende på de typer som karterades. Grundversionen och den förenklade grundversionen är numera kompletterade så att samma klasser ingår som i fullständig version. Däremot fyller dessa versioner en funktion i kvalitetsredovisningarna, då kompletteringarna är gjorda med andra metoder. Informations från vägkartan i skala 1: har i viss mån använts.

22 20 (115) Styrgruppen 4 Identifiering av Markanvändning/Marktäcke Titel Markanvändning/Marktäcke Alternativ titel Markanvändning/Marktäcke Versionsnummer 3.0 TEST 1 Sammanfattning Markanvändning/Marktäcke beskriver befintlig markanvändning med olika detaljeringsnivåer samt marktäcke med olika detaljeringsnivåer. Markanvändning/Marktäcke representeras med ytor eller med kantlinjer och centroidpunkter. Markanvändning är inte ytmässigt heltäckande och överlappande geometrier kan förekomma. Marktäcke är ytmässigt heltäckande representerat. Syfte Markanvändning/Marktäcke beskriver data om befintlig markanvändning och marktäcke som behövs som underlag vid planering, bygglovshantering, miljöarbete, krisarbete, infrastrukturbyggande och fastighetsbildning. Tillsammans med andra geodataspecifikationer ska Markanvändning/Marktäcke möjliggöra en kommunal baskarta. Baskartan ska utgöra grund för framställning av kommunens olika kartprodukter, t.ex. nybyggnadskarta och grundkarta för detaljplanering samt kunna tillgodose förrättningsverksamhetens krav på information från baskartan. Genom enkelt tillgängliga och väl beskrivna data ökar möjligheterna att både snabbt och effektivt fatta rätt beslut och minimera riskerna att felaktiga beslut fattas i brist på underlag eller på grund av att underlaget tolkas fel. Markanvändning/Marktäcke kan också bidra till att annan myndighetsutövning underlättas. Ämnesområde 010 Arealtäckande bilder och baskartor Ämnesområde ur den nationella metadataprofilen. Metod för rumslig representation 001 Vektor Ur den nationella metadataprofilen. Rumslig upplösning - Geografisk utsträckning Markanvändning förekommer över spritt över hela Sverige men inte heltäckande.

23 Styrgruppen 21 (115) Marktäcke förekommer rikstäckande. Kompletterande information -

24 22 (115) Styrgruppen 5 Datainnehåll och struktur 5.1 Beskrivande text Markanvändning/Marktäcke är uppbyggd av två informationsutbytesmodeller för markanvändning respektive marktäcke. Modellerna hanterar enskilda objekt och hur de sätts samman till en datamängd för utbyte. De enskilda objekten avser ytor, men kan i utbytet representeras även av kantlinjer och centroidpunkter. Dessa kan senare konverteras till ytor tack vare en relation mellan centroidpunkt och varje kantlinje som behövs för att bilda en sluten yta. Markanvändningstyper och marktäcketyper finns i var sin hierarkisk kodlista med olika detaljeringsnivåer. Dessa kodlistor är baserade på Lantmäteriets data om marktäcke respektive anläggningsområden och på kommunernas klassificering av markanvändning respektive marktäcke. Markanvändningskodlistan innehåller en mappning till Inspires HILUCS-kodlista (Hierarchical Inspire Land Use Classification System) som används i Inspire-temat Land Use. I kapitlet Informationsmodell nedan beskrivs i detalj alla ingående objekttyper, attribut och associationer som ingår i Markanvändning/Marktäcke. Beskrivning sker med hjälp av figurer (UML-diagram), förklarande text och en textversion av objekttypskatalog (Bilaga C. Objekttypskatalog). Markanvändningsdatas och Marktäckedatas innehåll är grafiskt dokumenterat med en informationsmodell i UML ( Informationsmodellen är framförallt avsedd att vara läsbar för människor och är därför i vissa avseenden inte konsekvent eller tekniskt korrekt modellerad Förändringar sedan version 2.0 I version 3.0 har ytterligare anpassning gjorts till de XML-scheman som togs fram inför version 2.0. De informationsmodeller som nu redovisas här är informationsutbytesmodeller. Detta märks främst på att prefixet för klasserna följer paketindelning och inte som tidigare generellt betecknas med SG_. En annan skillnad är att relationerna mellan klasserna är enkelriktade. Informationsmodellen har förtydligats för att stödja utbyte av ytor alternativt kantlinjer med centroidpunkt. Kantlinjerna finns även som import i utbytesmodellen för tema Markdetaljer för att möjliggöra utbyte av lösa kantlinjer. Kodlistorna för markanvändningstyper och marktäcke är uppdaterade. Vattentyper som avser ytor (vattendrag, sjö, hav inklusive anlagt vattendrag och damm) finns med i kodlista för marktäcketyper. Däremot har andra hydrografiobjekt rensats ur kodlistan för marktäcketyper. Dessa återfinns som tidigare i Geodataspecifikation Vatten. Namn på klasser (objekttyper, datatyper, kodlistor) och attribut har anpassats så långt det är möjligt till principen: Klass = UpperUpperCamelCase. Exempel MA_MarkanvändningDatamängd.

25 23 (115) Styrgruppen Attribut, rollnamn = loweruppercamelcase. Uppdelning av sammansatta ord utom i etablerade sammansättningar. Exempel namnmarkanvändningobjekt. Element hämtade från andra standarder får behålla originalbenämningar och formatering. "s" som håller ihop ord sammansatt ord tas bort, när det delas upp enligt ovan. Exempel är attributet markanvändningtyp. XML-scheman använder inte tecknen å, ä, ö, med undantag av värden i kodlistor Avgränsningar mot andra teman inom Tema Vatten inom baserar sig på Svensk vattenstandard och Inspire Hydrography. Informationsmodellen för Vattendata är följaktligen en komplex modell för vatten. I Marktäckedata ingår även vatten för att skapa ett heltäckande ytskikt. Detta är helt i enlighet med Inspire Land Cover. Objekttyperna VT_Sjö, VT_Damm, VT_Vattendrag och VT_Hav från Vattendata motsvaras av typer i Marktäckes kodlista MT_Marktäcke- Typ. 5.2 Informationsutbytesmodell Inom finns nio teman Bild, Vatten, Marktäcke/Markanvändning, Markdetaljer, Höjd, Väg/Järnväg, Byggnad, Adress samt Stompunkter. Varje temas informationsutbytesmodell är indelat i ett eller flera paket. Utöver detta finns även ett gemensamt paket som används av alla informationsmodeller. informationsmodeller är ursprungligen skapade för att visa informationen utifrån ett verksamhetsperspektiv vilket redovisats i tidigare versioner av specifikationerna. För att kunna skapa datautbytesmodeller i form av XML-scheman motsvarande informationsmodellerna har en del avgränsningar och uppdelningar behövt göras. Dessa nya informationsmodeller är de som från och med version 3 redovisas i specifikationen. Informationsmodellerna beskriver hur utbytet av information sker och tillhandahålls tillsammans med XML-scheman via projektets hemsida Informationsutbytesmodellen är uppdelad i flera figurer för att belysa de olika delarna av modellen. Fullständig informationsmodell inklusive objekttypskatalog återfinns även på webbplatsen Informationsmodellerna beskriver hur utbytet av information sker och visas som html på projektets hemsida. I objekttypskatalogen för temat Markanvändning/Marktäcke ingår endast klasser (objekttyper, datatyper och kodlistor) och importerade klasser skapade för Markanvändning/Marktäcke eller klasser som inte beskrivs i dokumentet Basmodell. Gemensamma klasser för och importerade objekttyper, kodlistor och datatyper från standarder och Inspire Generic Conceptual Model beskrivs i dokumentet Basmodell.

26 24 (115) Styrgruppen Kodlistorna är utökningsbara men för att datautbyte ska kunna ske smidigt inom samverkan svensk geoprocess ska egna versioner av kodlistor avstämmas med övriga intressenter. Bilaga F. Mappning av kodlistor till LM-data visar hur värden i kodlistorna i denna specifikation kan mappas mot Lantmäteriets motsvarande data. Färgsättning av modellelement görs enligt Figur 3. Figur 3. Färgsättning av klasser i diagram. Krav 1. Informationsmodellens obligatoriska attribut och associationer ska finnas med i datamängd enligt denna geodataspecifikation. Krav 2. Informationsmodellens angivelser om multiplicitet ska följas för datamängder enligt denna geodataspecifikation. Krav 3. Endast värden från kodlistor ska användas för attribut vars typ är en kodlista. Krav 4. Kodlistor är utökningsbara. Utökad kodlista ska tillhandahållas av ansvarig part. Krav 5. Koder/värden i utökade kodlistor ska inte stå i konflikt med värden i ursprunglig kodlista.

27 25 (115) Styrgruppen Krav 6. Utökning av kodlistor ska ske i samverkan mellan alla identifierade intressenter. Rekommendation 1. Gemensamma kodlistor ska förvaltas av Lantmäteriet Okända värden I specifikationer används inte okänt, ospecificerat eller liknande värden i kodlistor. Istället används den inbyggda funktionen nillable från XMLschemaspecifikationen från W3C. Detta har gjorts med tanke på att det huvudsakliga utbytet som förväntas ske enligt specifikationerna är maskin till maskin. Det är sedan upp till respektive organisation att i sitt eget system hantera detta på lämpligt sätt utifrån egna behov. Att ett element är nillable betyder att det inte behöver fyllas med ett värde utan kan få attributet xsi:nil= true. Till detta hör också ett annat attribut nilreason (Tabell 5), orsaken till att värdet saknas. Alla obligatoriska element i XML-scheman är nillable. Alla obligatoriska attribut i utom Identifierare är nillable. Om icke obligatoriska element eller attribut teoretiskt kan finnas bör nillable-funktionen användas. Tabell 5: nilreasontype. nilreason inapplicable missing template unknown withheld other<briefexplanation> Betydelse Värde saknas. Värdet kan inte med enkelhet levereras av dataproducenten. Ett korrekt värde kan dessutom saknas. Värdet finns och kommer att kompletteras senare. Värdet är inte känt och kan inte beräknas av dataproducenten. Men ett värde finns troligen. Avslöjas ej av sekretesskäl. Annat skäl, där briefexplanation är en textsträng med minst 2 tecken och utan mellanrum Ordning på attribut och associationer I geodataspecifikationens motsvarande XML-schema hanteras attribut på objekttyper och datatyper på samma sätt som relationer mellan objekttyper. Kodlistor hanteras i ett separat XML-schema. Ordningen på attribut och associationer är densamma som i

28 26 (115) Styrgruppen informationsmodellen och XML-schemana är skrivna med funktionen <sequence> vilket innebär att ordningen alltid ska följas. Attribut på ett modellelement beskrivs alltid först och därefter eventuella relationer till andra modellelement. En utredning för att flytta över kodlistor till ett register pågår för att underlätta förvaltning och implementering Identifierare Unika identifierare kan uppnås på olika sätt, antingen med UUID som är en universellt unik identifierare bestående av 32 hexadecimala tecken separerade i fem grupper av bindestreck (-). Ett annat sätt är att med en URI (Unique Resource Identifier) identifiera en datamängd i något som kallas Namespace och därefter identifiera ett objekt i datamängden med en för datamängden unik identifierare. Inspire skriver namespace som Landskod.Myndighetskod.Tema. För nationellt id måste localid vara universellt unik då namespace syftar på specifikation Arbete pågår i Sverige med att ta fram riktlinjer för namespace for geodata. Arbetet leds av Lantmäteriet. Krav 7. Alla vektorobjekt i en datamängd enligt denna geodataspecifikation ska ha en identifierare (Id). Krav 8. Identifierare ska vara av typen Identifier (Inspire - Generic conceptual model - BaseTypes). Krav 9. Identifieraren ska vara unik och stabil över objektets livstid. Rekommendation 2. LocalId som är ett attribut till typen Identifier ska vara av typen UUID (ISO/IEC :2005) Livscykelinformation Inspire har skapat attributen beginlifespanversion och endlifespanversion som tillsammans med ett versionsnummer, valfritt attribut på identifieraren Identifier, på ett objekt kan användas vid versionshantering och åtkomst till äldre versioner av objektet. Krav 10. Då attributet endlifespanversion förekommer får dess värde inte inträffa före värdet attributet beginlifespanversion. Rekommendation 3. Attributet beginlifespanversion ska finnas för samtliga objekt i datamängd enligt denna geodataspecifikation. Om det ej kan levereras anges nillable.

29 27 (115) Styrgruppen Rekommendation 4. Datum, för när objekt skapades i databas hos ansvarig part, ska användas för attributet beginlifespanversion och alla objekt i en datamängd enligt denna geodataspecifikation Höjd och 3D Efterfrågan på att veta höjd på företeelser i olika sammanhang ökar ständigt, till exempel 3D-modeller, översvämningsbedömning med mera. Höjd mäts idag inom olika verksamheter och på olika sätt, allt ifrån enstaka objekt till flygburen laserskanning över stora områden. Höjddata har traditionellt sett ofta hanterats som anti ngen ett ytterligare attribut på ett objekt eller som en höjdvärde på en geometri. I denna specifikation ges utrymme för att uttrycka höjd på flera sätt utifrån behov: Höjd som ett attribut (2D). En objekttyp kan ha ett attribut för att beskriva höjd, detta speglar oftast endast en aspekt av ett objekts höjd. Till exempel höjden på ett berg. Höjd som attribut följer de krav på referenssystem som anges i denna specifikation. Höjdvärden på geometri. o o Höjd kan anges som ett höjdvärde på en punkt och på brytpunkter ingående i en linje eller en yta (2,5D). Höjd kan representeras av en tredimensionell geometri, s.k. kropp (3D). I de fall mer yttäckande höjddatainsamling görs rekommenderas att resultatet uttrycks som en höjdmodell enligt geodataspecifikationen Höjd. För mer information om punkthöjder som referenshöjder se geodataspecifikationerna Höjd och Stompunkter. Det rekommenderas att inmätning av företeelser görs på deras högsta punkt då läget på marken oftast kan fås av en höjdmodell. Detta förfarande medför att man i större utsträckning kan använda geometrin i frågeställningar som kräver 3D-representation av företeelser. Inmätning av företeelser som beskrivs i Mätningsanvisningar ska följa dessa instruktioner.

30 28 (115) Styrgruppen Basmodell Figur 4. Gemensamma klasser från basmodell. Här ingår även den importerade datatypen Identifier från Inspire Generic Conceptual Model. För att skapa enhetlighet bland de specifikationer som tas fram inom har en uppsättning gemensamma klasser och en geometrimodell skapats som kan användas helt eller delvis av alla specifikationer. Gemensamma klasser har prefix SG och ingår i modellen SG_Bas. Geometrimodellen har prefix GE. De gemensamma klasserna medför att identifierare, livcykelinformation, geometrier, ortnamn och beskrivning av datamängder och metadata hanteras enhetligt. basmodell beskrivs i dokumentet Basmodell Geometri För specifikationer har en grunduppsättning geometrityper tagits fram. De är i huvudsak specialiseringar av geometrityper från SS-EN ISO 19107:2003, Modell för att beskriva rumsliga aspekter. Geometrimodellen beskrivs i dokumentet Basmodell Svensk Geoprocess. I många kommunala verksamheter används inte ytor (polygoner) för att representera företeelser med ytutbredning i verkligheten utan istället används linjer, till exempel begränsningslinje eller kantlinje. En linje kan vara: Kantlinje, en linje som används för att beskriva ytterkant på en företeelse. Till exempel kan ett dike representeras av två kantlinjer.

31 29 (115) Styrgruppen Mittlinje, en linje som representerar en utsträckt företeelses mitt. Till exempel så kan ett dike i tillägg till två kantlinjer även ha en mittlinje. Annan linje, alla övriga typer av linjer. Till exempel kan man låta en linje representera ett mindre vattendrag i en småskalig presentation oavsett om den avser vattendragets mitt eller kant. Då man inte hanterar ytor utan linjer som geometrisk representation för ytutbredda företeelser i verkligheten så förekommer kantlinjer ofta tillsammans med en centroidpunkt och topologier för att avgränsa en företeelses utbredning. Centroidpunkten tillsammans med kantlinjer kan användas för att konstruera en yta vid behov. Utbytesmodellerna för innehåller därför objekttyper för ytor samt för kantlinjer och centroidpunkter. Kantlinjer kan utbytas tillsammans med andra lösa linjer i utbytesmodellen för Markdetaljer.

32 Styrgruppen 30 (115) Beroenden till andra specifikationer Figur 5. Paketdiagram visande Markanvändning/Marktäckes (vitt) beroenden till andra paket i (grått) och importerade typer såsom Inspire och planstandarden (beige). Markanvändning/Marktäcke utnyttjar andra standarder och modeller. Detta illustreras genom paketberoenden (Figur 5). Markanvändning/Marktäckes typer har identifierats ha relationer till objekttyper som återfinns i andra geodataspecifikationer inom Svensk geoprocess. Figur 5 visar därför beroenden från Markanvändning/Marktäcke till andra geodataspecifikationer inom.

33 Styrgruppen 31 (115) Gemensamma klasser Figur 6. Kodlistan MM_KantlinjeTyp kan utbytas dels som ytor dels som kantlinjer och centroidpunkter. Kantlinjerna finns av två olika typer i kodlistan MM_KantlinjeTyp. Denna kodlista kan användas såväl till Markanvändning och till Marktäcke och ligger därför i ett gemensamt paket Markanvändning Figur 7. Bilden visar objekttypen MA_Markanvändning och hur objekten sätts samman till MA_MarkanvändningDatamängd för utbyte. Markanvändning avser pågående markanvändning. Exempel på markanvändning är åker, rekreation, bebyggelse m.m.

34 32 (115) Styrgruppen Figur 8. Klasser som beskriver markanvändning på objektnivå Objekttyperna MA_MarkanvändningYta, MA_MarkanvändningCentroidpunkt och MA_MarkanvändningKantlinje (Figur 8) beskriver markanvändning på objektnivå. De är subtyper till SG_BasKlass och ärver alla attribut därifrån. Ett markanvändningsobjekt är av en viss markanvändningstyp som ges av den hierarkiska kodlistan MA_MarkanvändningTyp. Ett markanvändningsobjekt har en geometri som beskriver dess utbredning. Geometrin är antingen en yta eller en uppsättning linjer som avgränsar markanvändningsobjektet och identifieras av en centroidpunkt. Varje centroidpunkt har relationer till varje kantlinje som begränsar den tänkta ytan. Det innebär då att ytor kan genereras av kantlinjerna och centroidpunkterna. Överlappande geometrier för markanvändningsobjekt kan förekomma. Ett markanvändningsobjekt kan ha ett namn. Ett exempel på detta är ett parknamn som betecknar ett urbant grönområde. Figur 9. Klassen MA_MarkanvändningDatamängd

35 33 (115) Styrgruppen MA_MarkanvändningDatamängd är en objekttyp som används för utbyte av markanvändningsdata. De attribut som ingår är ärvda från den gemensamma klassen SG_Datamängd. Metadata används för att identifiera en datamängd enligt denna specifikation samt beskriver hur datamängden är beskaffad och om den uppfyller denna specifikation. Kodlistan MA_MarkanvändningTyp är omfattande och redovisas i Bilaga D1. Kodlista markanvändning Marktäcke Figur 10. Bilden visar objekttypen MT_Marktäcke och hur objekten sätts samman till MT_MarktäckeDatamängd för utbyte. Marktäcke beskriver markytan fysiska och biofysiska egenskaper. Det material som täcker markytan, om det är bevuxet eller inte och vilken vegetation som i så fall täcker markytan är grundläggande egenskaper. Därtill kommer aspekter som beror på markanvändningen, men inte avser markanvändningen. Det finns alltså en tydlig koppling mellan marktäcke och markanvändning. Objekttyperna MT_MarktäckeYta, MT_MarktäckeCentroidpunkt och MT_Marktäcke- Kantlinje (Figur 11) beskriver marktäcke på objektnivå. De är subtyper till SG_Bas- Klass och ärver alla attribut därifrån. Ett marktäckeobjekt är av en viss marktäcketyp som ges av den hierarkiska kodlistan MT_MarktäckeTyp. Ett marktäckeobjekt har en geometri som beskriver dess utbredning. Geometrin är antingen en yta eller en uppsättning linjer som avgränsar markanvändningsobjektet och identifieras av en centroidpunkt. Varje centroidpunkt har relationer till varje kantlinje som begränsar den tänkta ytan. Det innebär då att ytor kan genereras av kantlinjerna och centroidpunkterna. Ett marktäckeobjekt kan ha ett namn även om detta inte är vanligt förekommande.

36 34 (115) Styrgruppen Figur 11. Klasser som beskriver marktäcke på objektnivå MT_MarktäckeDatamängd är en objekttyp som används för utbyte av marktäckedata. De attribut som ingår är ärvda från den gemensamma klassen SG_Datamängd. Metadata används för att identifiera en datamängd enligt denna specifikation samt beskriver hur datamängden är beskaffad och om den uppfyller denna specifikation. Kodlistan MT_MarktäckeTyp är omfattande och redovisas i Bilaga D2. Kodlista marktäcke. Figur 12. MT_MarktäckeDatamängd

37 35 (115) Styrgruppen 6 Referenssystem Information om det rumsliga referenssystemet för Markanvändning/Marktäcke ska anges enligt Tabell 6 (se Figur 13 för utbredning av referenssystem). Transformation till andra referenssystem eller överräkning till andra projektionszoner ska ske med Gtrans eller annan programvara som innehåller godkända algoritmer. Tabell 6. Referenssystem Geodetiskt referenssystem plan EPSG-kod EPSG:4619 EPSG:3006 EPSG:3007 EPSG:3008 EPSG:3009 EPSG:3010 EPSG:3011 EPSG:3012 EPSG:3013 EPSG:3014 EPSG:3015 EPSG:3016 EPSG:3017 EPSG:3018 Benämning SWEREF 99 SWEREF 99 TM SWEREF SWEREF SWEREF SWEREF SWEREF SWEREF SWEREF SWEREF SWEREF SWEREF SWEREF SWEREF Geodetiskt referenssystem höjd EPSG:5613 RH 2000 Geodetiskt referenssystem plan och höjd EPSG:5628 EPSG:5845 EPSG:5846 EPSG:5847 EPSG:5848 EPSG:5849 EPSG:5850 EPSG:5851 EPSG:5852 EPSG:5853 EPSG:5854 EPSG:5855 EPSG:5856 EPSG:5857 SWEREF 99 + RH 2000 SWEREF 99 TM + RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000

38 36 (115) Styrgruppen Temporalt referenssystem Referenssystemets omfattning Gregorianska kalendern UTC +1 UTC +2 normaltid (CET) sommartid (CEST) Data enligt omfattning A görs i referenssystem SWEREF 99, kartprojektion SWEREF 99 TM (EPSG:3006) och höjdsystem RH 2000 (EPSG:5613). Data enligt delomfattning B1, C1, C2 och C3 görs i referenssystem SWEREF 99, kartprojektion SWEREF 99 TM (EPSG:3006) och höjdsystem RH 2000 (EPSG:5613). Data enligt delomfattning B2 och C4 görs antingen i referenssystem SWEREF 99, kartprojektion SWEREF 99 TM (EPSG:3006) och höjdsystem RH 2000 (EPSG:5613) eller i RH 2000 i höjd samt lokal zon av referenssystem i plan (EPSG:3007 EPSG:3018, EPSG:5846 EPSG:5857). Samma temporala referenssystem används för alla omfattningar. Krav 11. Datamängder enligt denna geodataspecifikation ska tillhandahållas med referenssystem Sweref 99 inklusive dess lokala zoner och RH Benämning på plankoordinater görs enligt Tabell 7. Tabell 7: Plankoordinater Koordinatsystem Nordlig koordinat (Northing) Östlig koordinat (Easting) SWEREF 99 N E RT 90 x y I RH 2000 benämns höjden över havet (Normaal Amsterdam Peil) med H. För ytterligare beskrivning av höjd se motsvarande kapitel i geodataspecifikation Stompunkter.

39 Styrgruppen 37 (115) Figur 13. Rekommenderade lokala SWEREF-zoner för kommuner

40 38 (115) Styrgruppen 7 Kvalitetskrav 7.1 Datakvalitet Svensk Geoprocess som koncept ställer inga krav på innehållet i leveranserna. Svensk geoprocess beskriver hur data ska levereras med gemensamma objekttyper och värdelistor. Nedan beskrivs hur kvalitetsuppgifter levereras i metadata. Respektive leverantörs krav beskrivs i egen geodataspecifikation. Tabell 8 anger datakvalitetskrav för Markanvändning/Marktäcke. Referenser inom parentes anger Id i bilaga D i ISO för vilka kvalitetsmått som ska användas vid redovisning av datakvalitet. I HMK-Geodatakvalitet beskrivs utförligare teori och terminologi rörande geodatakvalitet samt exempel på metoder för kvalitetsutvärdering. Flertalet kvalitetsparametrar uttrycks som % vid stickprovskontroll eller kontroll av helheten alternativt som del av helheten vid kontroll av hela datamängden eller en specifik objekttyp, resultatet för respektive datamängd rapporteras i datamängdens metadata. Kvalitetsutvärdering görs mot specifikationens krav för aktuellt tema Inom kvalitetsstandarden används termen lägesnoggrannhet, vilket i GUM motsvarar termen lägesosäkerhet. I nedanstående tabeller som följer ISO har termen lägesnoggrannhet använts, för att inte avvika från kvalitetsstandardens terminologi. Tabell 8. Datakvalitetskrav Kvalitetstema Fullständighet Datamängdens innehållsmässiga överensstämmelse med specifikationen; brist eller övertalighet för objekt, attribut eller relationer. Fullständighet Datamängdens innehållsmässiga överensstämmelse med specifikationen; brist eller övertalighet för objekt, attribut eller relationer. Logisk konsistens Överensstämmelse med logiska regler för datastruktur, attribut eller relationer (till exempel sammanhängande nätverk och slutna ytor). Kvalitets-parameter Brist För få. Övertalighet För många objekt i datamängd i förhållande till verkligheten. Domänkonsistens Giltig värdemängd. Kvalitetsmått Omfattning A För inga objekt i en datamängd får geometri saknas (D.6, Id 6). Omfattning A Övertalighet ska ej förekomma. (D.1, Id 1). Omfattning A 100 % av förekomsterna ska överensstämma med värden i kodlistor. (D.17, Id 17).

41 39 (115) Styrgruppen Logisk konsistens Överensstämmelse med logiska regler för datastruktur, attribut eller relationer (till exempel sammanhängande nätverk och slutna ytor). Logisk konsistens Överensstämmelse med logiska regler för datastruktur, attribut eller relationer (till exempel sammanhängande nätverk och slutna ytor). Lägesosäkerhet Noggrannhet/mätosäkerhet i position. Lägesosäkerhet I förhållande till referenssystemet. Noggrannhet/mätosäkerhet i position. Topologisk konsistens Följer angivna topologiska regler Topologisk konsistens Följer angivna topologiska regler Absolut osäkerhet Absolut osäkerhet I förhållande till referenssystemet. MarkanvändningKantlinje, (Omfattning B) Missade anslutningar pga. undershoots får inte finnas (D.24, Id 23) Missade anslutningar pga. overshoots får inte finnas (D.25, Id 24) Inga linjer får korsa sig själv (D.27, Id 26) Inga linjer får överlappa sig själv (D.28, Id 27) MarktäckeKantlinje, (Omfattning C) Missade anslutningar pga. undershoots får inte finnas (D.24, Id 23) Missade anslutningar pga. overshoots får inte finnas (D.25, Id 24) Inga linjer får korsa sig själv eller andra linjer (D.27, Id 26) Inga linjer får överlappa sig själv eller andra linjer (D.28, Id 27) Delomfattning C1 Krav på RMS i plan är 15 m för: Öppen mark Krav på RMS i plan (D.49, Id 47) är 20 m för: Skog Sankmark (D.49 Id 47) Delomfattning C2 och C3 Krav på RMS i plan är 20 m, men avvikelser på upp till 150 meter kan förekomma. (D.49 Id 47)

42 Styrgruppen 40 (115) Tidigare skilde sig Lantmäteriets olika versioner av marktäcke (C1, C2, C3) åt med avseende på de typer som karterades. Grundversionen (C2) och den förenklade grundversionen (C3) är numera kompletterade så att samma klasser ingår som i fullständig version (C1). Däremot fyller dessa versioner en funktion i kvalitetsredovisningarna, då kompletteringarna är gjorda med andra metoder. Information från vägkartan i skala 1: har i viss mån använts.

43 41 (115) Styrgruppen 8 Metadata Metadata anges på datamängdsnivå enligt den Nationella metadataprofilen (aktuell version). För detaljplanering, bygglovshantering, miljöarbete, krisarbete, infrastrukturbyggande och fastighetsbildning är aktualitet en mycket viktig parameter. Aktualitet anges som attribut på objektnivå eller som metadata på en datamängd. Metadata kan även sättas på objektnivå och uttrycks då vanligen som attribut på enskilda objekttyper. I Markanvändning/Marktäcke har inga metadataelement på objektnivå identifierats. Krav 12 Aktualitet för datamängder enligt denna geodataspecifikation ska anges vilket avser uttagsdatum. Krav 13 Specifikationsuppfyllelse ska anges i metadata för datamängd enligt denna geodataspecifikation.

44 Styrgruppen 42 (115) 9 Tillhandahållande Detta kapitel innehåller rekommenderade sätt för att tillhandahålla datamängder enligt denna specifikation. De rekommenderade formaten och leveransmedierna är de som kommer att kunna testas i samband med framtagandet av specifikationen. Användande av andra sätt för tillhandahållande sker utifrån överenskommelse mellan leverantör och mottagare. Det är framförallt aktuella data som ska tillhandahållas via de medium och format som anges i detta kapitel. Historiska data kan med fördel följa denna specifikation men åtkomst behöver inte vara allmän utan kan göras utifrån specialiserade anrop till en tjänst eller via beställning av datauttag från ansvarig part. 9.1 Leveransmedium Leveransmedium WFS Medium Geografiska områden utifrån behov (Web Feature Service) Leveransmedium WMS Indelnings-alternativ Indelnings-alternativ Medium Geografiska områden utifrån behov (Web Map Service) 9.2 Leveransformat Leveransformat GML Beteckning GML (Geography Markup Language) Version Specifikation Filstruktur - Språk Svenska

45 43 (115) Styrgruppen Teckenuppsättning Utf Leveransformat Bild (för WMS) Beteckning Exempel: Bitmap (rastergrafik) PNG (rastergrafik) Gif (rastergrafik) Jpeg (rastergrafik) Tiff (rastergrafik)/geotiff Svg (vektorgrafik) Version Specifikation Leveransformat för vektor (WFS) och Leveransformat för yttäcken (WCS) redovisas enligt liknande modell

46 44 (115) Styrgruppen 10 Datafångst och ajourhållning I detta kapitel beskrivs de krav som finns på de processer som skapar Markanvändning- och Marktäckedata. Dataproduktion på Lantmäteriet utnyttjar till stor del fotogrammetriska metoder med flygbilder vid insamling och ajourhållning t.ex. stereokartering och skärmbildsdigitalisering på digitalt ortofoto. Dataproduktion på kommunerna består av detaljerad mätning för detaljplanering, fastighetsbildning, bygglovshantering med mera. Kommunerna utnyttjar även fotogrammetriska metoder. Lantmäteriet utför periodisk regelbunden datainsamling och produktion medan kommunerna utför datainsamling och dataproduktion utifrån behov Datafångstkrav För att nå enhetlighet för geodata behöver företeelser mätas in enhetligt och de objekt (framförallt objektens geometrier) som skapas för att representera företeelserna behöver skapas enligt gemensamma regler. Det behöver också i informationsmodeller och datamodeller finnas möjlighet att beskriva hur data har samlats in och om eventuella avsteg från regler har gjorts. För nationella data som samlas in, lagras och ajourhålls av Lantmäteriet finns tydliga regler för hur företeelser ska mätas in och hur geometrier som representerar de ska skapas. Det finns dock inte regler för alla företeelsetyper. För mer information om Lantmäteriets regler hänvisas till specifikationen för grundläggande geografiska data på Lantmäteriet. För data som samlas in, lagras och ajourhålls hos kommuner finns inga nationella regler utan det är upp till varje kommun att fastställa hur insamling sker. I en del (företrädesvis större) kommuner finns tydliga regler och handböcker för hur datainsamling sker. I många kommuner finns å andra sidan inga nedtecknade regler alls utan reglerna finns i huvudet på mätingenjörer/-tekniker. I vissa kommuner finns en del regler nedtecknade och en del är muntligt nedärvda. Det finns således en väldigt stor spridning på hur detta hanteras av kommunala verksamheter och det finns ingen landstäckande sammanställning av hur det skiljer sig åt. Hur inmätning av objekt ska ske för att vara godkända vid datautbyte är beskrivet i Mätningsanvisningar med sammanställda och fastställa regler för inmätning, skapande av objekt och geometrier för geodata både på en nationell nivå och för geodata som skapas i kommunala verksamheter Datafångstkrav för delomfattning A, B1, C, C1, C2 och C3 Data ska framställas enligt Lantmäteriets processer för ajourhållning där man till stor del använder fotogrammetriska metoder med flygbilder t.ex. stereokartering och skärmbildsdigitalisering på digitalt ortofoto. Upplösningen på flygbilderna ska vara 50

47 Styrgruppen 45 (115) cm för 4-6 års intervall och 6-10 års intervall (se ). Cirka 130 av de största tätorterna och områden med 2 års intervall (se ) fotograferas med en högre upplösning på flygbilderna som ska vara 25 cm Datafångstkrav för delomfattning B2 och C4 Krav 14. Vid insamling av data inom kommunala verksamheter ska lokala SWEREF 99 zoner användas vid mätning för att uppnå tillräcklig lägesosäkerhet. Krav 15. Dokumenterade insamlingsprocesser för kommunal verksamhet ska användas för delomfattningar B2 och C4. Rekommendation 5. Kommunala insamlingsprocesser ska utgå ifrån HMK Underhåll av data Beskrivning av underhåll och uppdatering av data.

48 46 (115) Styrgruppen Underhåll av data med delomfattning B1, C1, C2, C3 Underhållsfrekvens Periodiskt Figur 14. Lantmäteriets bildförsörjningsprogram Anmärkning: Lantmäteriet dokumenterar inte ajourhållning om inga redigeringar görs. Enligt Lantmäteriets bildförsörjningsprogram (Figur 14) som har olika flygfotointervall för olika delar av landet. 2 års intervall i södra Sverige samt utmed Norrlands kustland 4-6 års intervall i norra Svealands och Norrlands inland 6-10 års intervall i fjälltrakterna Omfattning B1, C1, C2 och C3

49 47 (115) Styrgruppen Underhåll av data med delomfattning B2 och C4 Underhållsfrekvens Vid behov Data ska ajourhållas vid följande: Detaljplanering Nybyggnation Fastighetsbildning Inkomna relationshandlingar Stora kommunala projekt med nyinsamling av data Omfattning Delomfattning B2 11 Presentationsregler Det är tänkt att data enligt specifikationer ska kunna visas tillsammans, men hur detta ska ske har ännu inte fastställts. När detta är beslutat kommer presentationsregler att beskrivas gemensamt för alla specifikationer. 12 Övrig information

50 48 (115) Styrgruppen Referenser Standarder Vägars och gators utformning, Begrepp och grundvärden, Trafikverkets publikation 2012:199. dpbl, SS :2010 Geografisk information Detaljplan Applikationsschema för planbestämmelser SIS/TK 489 N247 Geodata- Nationell metadataprofil Specifikation och vägledning version SIS-TR 14:2012 Geografisk information Metadata på svenska SIS-TR 40:2012 Geografisk information Tekniskt ramverk Handbok för Dataproduktspecifikation SS-EN ISO 19107:2005 Geografisk information Modell för att beskriva rumsliga aspekter SS-EN ISO 19108:2005 Geografisk information Modell för att beskriva tidsaspekter SS-EN ISO 19109:2006 Geografisk information Regler för applikationsschema SS-EN ISO 19110:2006 Geografisk information - Struktur för katalogisering av objekttyper SS-EN ISO :2014 Geografisk information Metadata Del 1:Grunder SS-EN ISO 19131:2008 Geografisk information Specifikation av datamängder SS-EN ISO 19157:2013 Geografisk information Datakvalitet W3C XML Schema Definition Language (XSD) OGC Geography Markup Language, HMK HMK-Fotogrammetrisk detaljmätning HMK-Geodatakvalitet HMK-Ordlista HMK-Introduktion Handbok Kartografi (HMK-Ka) 1996 Länk till dokument: Specifikationer Geodataspecifikation Basmodell Geodataspecifikation Höjd Geodataspecifikation Stompunkter Geodataspecifikation Vatten Geodataspecifikation Markdetaljer Geodataspecifikation Väg och Järnväg Mätningsanvisningar Specifikation för Grundläggande Geografiska Data (GGD - Lantmäteriet)

51 49 (115) Styrgruppen D2.8.III.4_v3.0 INSPIRE Data Specification on Land Use Technical Guidelines D2.8.II.2_v3.0 INSPIRE Data Specification on Land Cover Technical Guidelines D2.8.I.8_v3.1 INSPIRE Data Specification on Land Use Technical Guidelines D2.5: Generic conceptual Model, Version 3.4

52 Styrgruppen 50 (115) Bilaga A. Test av specifikationsöverensstämmelse Genomför följande kontroller och arbetssteg för att kontrollera att leveransen (levererande eller mottagande system) följer Svensk Geoprocess. Avvikelser i leveranser (levererande system) rapporteras i metadata. Kontroll av dataformat/datastruktur Kontrollera mot XML-schema inklusive värdelistor att leverans kan ske i enlighet med dessa (uppdatera krav id mot respektive tema) Kontrollera att obligatoriska attribut och associationer finns med i leverans (krav 1) Kontrollera att informationsmodellens angivelser för multiplicitet följs (krav 2) Kontrollera att värdet i endlifespanversion inte är före värdet i beginlifespan- Version om endlifespanversion anges (krav 10) Kontrollera att klasser generaliserade från SG_BasKlass har kraven 8 och 9 som berör identifierare är uppfyllda Kontroll av domänkonsistens Kontrollera att datamängdens värden överensstämmer med de värden som finns uppräknade i värdelistor (krav 3) Kontrollera att utökade värden i värdelistor inte konkurrerar med värden i ursprunglig värdelista (krav 5) Samverka med andra intressenter om utökning av kodlistor (krav 6) Kontrollera att datamängden är levererad enligt tabell 6 - tillåtna referenssystem (SWEREF 99 TM inkl. lokala zoner och RH 2000) (krav 11) Kontroll av datakvalitet Kontrollera datakvalitet mot specificerade krav i geodataspecifikationen. Kontrollera att data är insamlat i lokala Sweref-zoner för att uppnå tillräcklig lägesosäkerhet (Krav 14) Kontrollera att dokumenterade insamlingsprocesser för kommunal verksamhet är använda för omfattning B2 (markanvändning) och omfattning C4 (marktäcke) (Krav 15) Kontroll av fullständighet Kontrollera att alla objekt har identitet (krav 7) Kontroll av aktualitet Kontrollera att aktualitet är angivet enligt geodataspecifikationen (krav 12) Metadata Kontrollera att specifikationsuppfyllelse är angett i metadata (krav 13) Leverans

53 Styrgruppen 51 (115) Bilaga B. Fullständig informationsmodell Figur 15. Fullständig informationsmodell över Markanvändning.

54 Styrgruppen 52 (115) Figur 16. Fullständig informationsmodell över Marktäcke.