GEODATASPECIFIKATION. Markdetaljer. Version 3.0 TEST Markanvändning och Marktäcke. Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter

Transkript

1 GEODATASPECIFIKATION Version 3.0 TEST 1 Bild Vatten Markanvändning och Marktäcke Höjd Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter

2 LANTMÄTERIET SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING UPPHOVSMAN DOKUMENTANSVARIG Linn Varhaugvik DOKUMENTNUMMER DOKUMENTDATUM BETECKNING /3031 VERSION 3.0 TEST 1 FASTSTÄLLD VERSION DOKUMENTDATUM ÄNDRING NAMN Grundversion framtagen Slutversion från projektet Svensk geoprocess. 3.0 TEST Förberedelser inför version 3.0 Test Uppdragsledare: Ingela Nilsson (Agima) Linn Varhaugvik (Lantmäteriet) Arbetsgrupp: Katarina Lönnqvist (Stockholms stad) Anna Selander (Nyköpings kommun) Anders Carlström (Västerås stad) Jonny Jäwert (Örnsköldsviks kommun) Jan Karlsson (Hässleholms kommun) Göran Leiner (Nässjö kommun) Lars Börjesson (Skövde kommun) Olov Johansson (Metria AB) Linn Varhaugvik (Lantmäteriet) Projektet avslutades juni 2016 och Samverkan ansvarar nu för förvaltning och vidareutveckling av geodataspecifikationerna. I version 3.0 TEST 1 har förbättringar och vidareutvecklingar gjorts jämfört med version 2.0. Fram till fastlagd version 3.0 kommer fortsatta tester att genomföras, vilket kan komma att påverka innehållet i geodatasspecifikationerna. XML-scheman finns tillgängliga för tester på hemsida

3 1 (67) Styrgruppen Samverkan I samverkansprojektet utarbetas geodataspecifikationer för nio utvalda geodatateman. Målet med arbetet är att kunna utbyta enhetliga geodata oavsett administrativa gränser, vilket bidrar till enklare och effektivare myndighetsutövning för till exempel planarbete, fastighetsbildning och bygglovshantering, miljö- och krisarbete samt infrastrukturbyggande. Figur 1 Enhetliga geodata bidrar till enklare myndighetsservice För att nå målen ingår även en samverkansprocess där samverkansaktiviteter beskrivs och där geodataspecifikationen används i processtegen. Arbetet med att utforma och förvalta specifikationerna bedrivs i samverkan mellan kommuner, Lantmäteriet och för temat andra berörda myndigheter. Specifikationerna baseras i stort på standarden SS-EN ISO 19131:2008, Geografisk information Specifikation av datamängder även om avsteg görs. Specifikationerna utnyttjar både internationella och svenska standarder samt är i möjligaste mån överensstämmande med Inspire:s dataspecifikationer för motsvarande geodatateman. Introduktion till Geodataspecifikation Geodataspecifikation är ett dokument som tagits fram i samverkan mellan SKL, Lantmäteriet och kommunerna. Specifikationen innehåller informationsmodell och krav på geodata som beskriver. Geodataspecifikationen skildrar tillsammans med processbeskrivningen ett framtida scenario av temat och ett arbetsflöde där flera aktörer samverkar för att effektivisera samhällsbyggnadsprocessen (processbeskrivningen innehåller en redogö-

4 2 (67) Styrgruppen relse av hur samverkan kring insamling, lagring och tillhandahållande ska gå till och tas också fram inom ). Med markdetalj avses fysisk företeelse ovan mark som påverkar processer inom samhällsbyggnadsområdet, t.ex. detaljplanering, bygglov och fastighetsbildning. kan förekomma naturligt eller vara anlagda. Exempel på markdetaljer är stödmur, mast och brygga. Geodataspecifikationen avser de geografiska data om som främst kommunerna, men till viss del även Lantmäteriet och andra aktörer, samlar in, lagrar och tillhandahåller. Geodataspecifikationen för ska, tillsammans med andra datamängder (beskrivna inom eller utanför ), möjliggöra en baskarta. Baskartan ska utgöra grund för framställning av kommunens olika kartprodukter, t.ex. nybyggnadskarta och grundkarta för detaljplan samt kunna tillgodose förrättningsverksamhetens krav på information från baskartan. Markdetaljstyper beskrivna i specifikationen kan även ingå i andra typer av kommunala produkter såsom t.ex. adresskarta, ledningsdokumentation, projekteringsunderlag, underlag för drift och underhåll av kommunala anordningar (t.ex. parker och gator) samt mer småskaliga kartprodukter eller analysunderlag. Geodataspecifikationen skall understödja olika samverkansprocesser för datautbyte kopplade till. Inom s avgränsning definieras ett flertal olika processer där samverkan kan fördjupas för att tillgodose behovet av en ajourhållen baskarta samt effektivisera ajourhållningsprocesserna. Informationsmodellen är i stor utsträckning baserad på ett flertal befintliga kommunala modeller, vilka används inom samhällsbyggnadsprocessen. Som några exempel kan nämnas Sverigemodellen (Lantmäteriet, ESRI), SGD (Södertörns Geodata = Tyresö kommun, Botkyrka kommun, Huddinge kommun, Södertälje kommun, Nynäshamns kommun, Salems kommun, Haninge kommun samt Nykvarns kommun), Topobase/Geodatapaketet (Cad-Q och Topobase användarförening), Baggis (Stockholms stads Stadsbyggnadskontor) m.fl. Som underlag och inspiration för framtagning av modellen har även kommungml, Geomatrisen, GSD fastighetskartan, HMK, NSL (Nationell strandlinje) och RIGES (Regional innovativ GIS- och e-tjänstsamverkan) använts. Se vidare avsnitt Förkortningar samt avsnittet Referenser. Specifikationer, informationsmodeller och XML-scheman som tas fram i är tänkta att kunna användas för utbyte av geodata i många olika sammanhang. Detta medför att de i mångt och mycket har karaktären av en bruttolista av allt som kan tänkas utbytas enligt specifikationernas teman. Verksamhetsregler som i många fall kan ses som tekniska realiseringar av avtal eller överenskommelser är inte en del av då det skulle begränsa möjliga användningsområden för specifikationer med mera. Detta innebär dock att man i många fall kommer att behöva göra begränsningar av vad ur specifikationer som får utbytas och tydligare regler kring hur detta ska ske. Visar det sig att samma begränsningar och striktare regler kring utbyte återkommer i många fall nationellt sett så är det en fråga för Samverkan att besluta om dessa begränsningar och striktare regler ska införlivas i specifikationer, informationsmodeller och XML-scheman.

5 3 (67) Styrgruppen Krav på uttrycks i respektive tillämpligt avsnitt av specifikationen. Krav skrivs på egen rad med fet stil i röd färg undantaget datakvalitetskrav. Rekommendationer skrivs på egen rad med fet stil i blå färg. Datakvalitetskrav uttrycks i tabellform enligt den internationella datakvalitetsstandarden SS-EN ISO 19157:2013, Geografisk information Datakvalitet under avsnitt 7 i geodataspecifikationen. Denna geodataspecifikation är tillgänglig som ett dokument (.pdf) från

6 Styrgruppen 4 (67) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 GEODATASPECIFIKATIONENS OMFATTNING 6 2 ÖVERSIKT Information om geodataspecifikationen Information om 11 3 MARKDETALJERS OMFATTNINGAR Omfattning A IDENTIFIERING AV MARKDETALJER 15 5 DATAINNEHÅLL OCH STRUKTUR Beskrivande text Informationsmodell och objekttypskatalog 18 6 REFERENSSYSTEM 28 7 KVALITETSKRAV Datakvalitet 31 8 METADATA 33 9 TILLHANDAHÅLLANDE Leveransmedium Leveransformat DATAFÅNGST OCH AJOURHÅLLNING Datafångstkrav PRESENTATIONSREGLER 39

7 Styrgruppen 5 (67) 12 ÖVRIGT 39 REFERENSER 40 BILAGA A. TEST AV SPECIFIKATIONSÖVERENSSTÄMMELSE41 BILAGA B. FULLSTÄNDIG INFORMATIONSMODELL 42 BILAGA C. OBJEKTTYPSKATALOG 43 ML_MarkdetaljDatamängd 43 ML_Markdetalj 44 MA_MarkanvändningKantlinje 45 MT_MarktäckeKantlinje 47 ML_UtökningKantlinje 48 MM_KantlinjeTyp 50 ML_MarkdetaljTyp 50 ML_KantlinjeTyp 51 BILAGA D. KODLISTOR 52 Bilaga D1. Kodlista 52 Bilaga D2. Kodlista Markkantlinjer 60 BILAGA E. KRAV OCH REKOMMENDATIONER 61 Bilaga E1. Krav 61 Bilaga E2. Rekommendationer 62 BILAGA F. RELATIONER TILL SPECIFIKATIONER ELLER DATAMÄNGDER SOM EJ OMFATTAS AV SVENSK GEOPROCESS 62 BILAGA G. MAPPNING AV KODLISTA MOT INSPIRE 64

8 6 (67) Styrgruppen 1 Geodataspecifikationens omfattning Detta dokument utgör en gemensam geodataspecifikation för utbyte av, vilka framställs på uppdrag av Lantmäteriet, kommunerna och andra myndigheter. 2 Översikt Geodataspecifikationen omfattar grundläggande geografiska data som, tillsammans med andra geodataspecifikationer (inom eller utanför ) ska kunna utgöra underlag för en baskarta. Baskartan ska utgöra grund för framställning av kommunens olika kartprodukter, t.ex. nybyggnadskarta och grundkarta för detaljplanering samt kunna tillgodose förrättningsverksamhetens krav på information från baskartan. Markdetaljtyper beskrivna i markdetaljer kan även ingå i andra kommunala produkter såsom adresskarta, ledningsdokumentation, projekteringsunderlag, underlag för drift och underhåll av kommunala anordningar (t.ex. parker och gator) samt mer småskaliga kartprodukter eller analysunderlag. Vissa objekt ingår även i olika myndigheters kartsammanställningar, t.ex. produkter från Lantmäteriet och Sjöfartsverket. 2.1 Information om geodataspecifikationen Titel Geodataspecifikation Datum Ansvarig part Lantmäteriet i samverkan med kommuner och SKL Lantmäteriet, Division Geodata, enheten Geografisk information Adress Gävle Telefon E-post URL specifikationer@lm.se Språk Svenska Ämnesområde 010 Arealtäckande bilder och baskartor Ämnesområde ur den Nationella metadataprofilen, tabell 33.

9 7 (67) Styrgruppen Syfte Specifikation av de nationella krav som ställs på kommunens, Lantmäteriets samt andra aktörers grundläggande geografiska data för framtagning av kartprodukter kopplade till samhällsbyggnadsprocessen samt för att möjliggöra ett effektivt datautbyte kopplat till. Med utbyte av avses utbyte av geometrier med klassning enligt denna specifikations kodlistor. Genom enkelt tillgängliga och väl beskrivna data ökar möjligheterna att effektivisera beslutsprocessen samt minimera riskerna att felaktiga beslut fattas i brist på underlag eller på grund av att underlaget feltolkas. Denna specifikation riktar sig i första hand till dataproducenter, systemleverantörer och systemutvecklare som ansvarar för att möjliggöra utbyte av datamängder enligt denna specifikation. Specifikationen ska också kunna vara ett stöd för användare av data i att få större förståelse för framförallt levererade datamängders användbarhet Termer och beskrivningar Termerna är uppdelade i två tabeller, Tabell 1 beskriver termer från denna specifikation, Tabell 1 innehåller generella termer som används i flera specifikationer. Källa om annan än anges inom parentes efter beskrivning. UML-specifika termer och vissa modelleringstekniska termer beskrivs i dokumentet Basmodell. Tabell 1. Termer för geodataspecifikation Termer ur Exploateringsområde Beskrivning (och eventuella anmärkningar) Område avsett för någon form av exploatering och där baskarta uppdateras i samband med t.ex. framtagning av grundkarta för detaljplan Tabell 2. Generella termer i Generella termer Term Abstrakt klass Abstraktion Definition klass som inte motsvarar en verklig företeelse [Termweb] Kommentar: representerar gemensamma egenskaper för klasser t.ex. attribut och associationer. teoretisk konstruktion av verkligheten

10 8 (67) Styrgruppen Applikationsschema Association Attribut Attributtyp Baskarta Baskarteområde Begreppsmodell Coverage Datamodell Datatyp Egenskap formell beskrivning av datastruktur, regler och innehåll för information inom ett visst tillämpningsområde [Termweb] samband mellan klasser egenskap för en klass beskriven genom de värden den kan anta [Termweb] Kommentar: Ett värde som representerar det observerade värdet av en Egenskap hos en Företeelse typ av karakteristik eller beskrivning för en objekttyp [Termweb] karta som har ett för ändamålet anpassat innehåll och som utgör underlag för fortsatt kartframställning vid planering, projektering och redovisning [Termweb] område som ajourhålls med storskalig kartinformation, t.ex. inom tätortsområde eller inom område där kartunderlag för grundkarta, nybyggnadskarta eller förrättningskarta tas fram. modell som beskriver begrepp, deras egenskaper och inbördes relationer [Termweb] termen coverage i samband med geografisk information har ingen allmänt spridd svensk översättning. I ISO definieras coverage på följande sätt: Feature that acts as a function to return values from its range for any direct position within its spatial, temporal or spatiotemporal domain. Exempel som anges är rasterbild, polygon-lager, digital höjdmatris. Det pågår arbete inom SIS att ta fram en svensk term och definition. Begreppet blir tillgängligt i termdatabasen Ekvator när det är färdigt. beskrivning på logisk nivå över hur data är organiserade i en databas [GIS-ordbok] specifikation av värdedomän och de operationer som är tillåtna på värdena [Termweb] Kommentar: I UML representeras en datatyp av en klass vars dataförekomster inte har egen identitet Exempel: Textsträng, Heltal, Decimaltal, Sanningstyp (Ja/Nej) inneboende karakteristik hos en företeelse som kan användas för att beskriva företeelsen och/eller sär-

11 9 (67) Styrgruppen skilja en företeelse från en annan Företeelse Företeelsetyp Geodataspecifikation Informationsmodell Kvalitetsmått Kvalitetsparameter Kvalitetstema Kodlista Metadata Modellelement Objekt Objekttyp Objekttypskatalog Yttäcke någonting som finns i den verkliga världen eller en tänkt värld och som kan avgränsas som en egen enhet [Termweb] grupp av Företeelser med samma egenskaper ett dokument som beskriver alla krav som ställs på datamängder. Krav avser struktur på data vid utbyte, obligatoriska element samt datakvalitetskrav begreppsmodell som beskriver de olika objekttyper som är av intresse för en viss verksamhet [Termweb] kvantitativ bestämning som ligger till grund för utvärderingen av en kvalitetsparameter [HMK-Ordlista] detaljerad indelning av geodatakvalitetens olika aspekter; grupperas ihop till kvalitetsteman och mäts med kvalitetsmått [HMK-Ordlista] övergripande indelning av geodatakvalitetens olika aspekter (aktualitet, fullständighet, användbarhet etc.); delas in i kvalitetsparametrar, som mäts med kvalitetsmått [HMK-Ordlista] diskret värdedomän där varje värde tilldelats en inom listan unik beteckning [Termweb] data som definierar och beskriver andra data [Termweb] Kommentar: Metadata kan förekomma både på datamängdsnivå och objekttypsnivå samt beskrivning av tjänster komponent som bygger upp en modell Exempel: Objekttyper, associationer och datatyper. representation av en företeelse i den verkliga världen [Termweb] abstraktion av en grupp av företeelser med likartade egenskaper [Termweb] förteckning över objekttyper samt deras attributoch sambandsanalyser [Termweb] ett rumsligt objekt som genom sin funktion returnerar värden från sin värdemängd för alla direkta positioner inom sin rumsliga, och/eller tidsmässiga utsträckning. [ISO 19123:2007]

12 10 (67) Styrgruppen Tabell 3. Källor GIS-Ordbok GIS-Ordbok SIS/STANLI (TK 323) Samverkande GIS med ISO En handbok om tekniskt ramverk för geografisk information, utg 1, 2004 HMK-Ordlista HMK-Ordlista och förkortningar, juni 2015 Inspire 1089/2010 förordning (EU) nr 1089/2010 om genomförande av direktiv 2007/2/EG vad gäller interoperabilitet för rumsliga datamängder och datatjänster Termweb Svensk standard (SS), för geografisk information i serien och Teknisk rapport (TR) utgiven av SIS, t.ex. 23, 24, 25, Förkortningar Tabell 4. Förkortningar DGNSS EPSG GALILEO GLONASS GML GNSS GPS HMK Differentiell GNSS. Relativ GNSS-mätning där korrektioner för systematiska felkällor beräknas på referensstation och sänds till mobila GNSSmottagare, som korrigerar sina mätningar. European Petroleum Survey Group, allmänt använd databas med koder över referenssystem [HMK-Ordlista modifierad] Europeiskt satellitbaserat positioneringssystem [HMK-Ordlista] Globalnaja navigatsionnaja sputnikovaja sistema Ryskt satellitbaserat positioneringssystem Geographic Markup Language En profil av XML med fördefinierad hantering av geometrier och referenssystem med mera. Global Navigation Satellite System. Samlingsbegrepp för GPS, GLONASS och GALILEO. Global Positioning System Amerikanskt satellitbaserat positioneringssystem [HMK-Ordlista] Handbok i mät- och kartfrågor. Samverkan mellan Lantmäteriet och andra myndigheter, främst kommuner och Trafikverket, som arbetar för enhetlig och standardiserad insamling av geodata i form av handböcker. Se HMK:s hemsida

13 11 (67) Styrgruppen Nätverks-RTK OGC RH 2000 RTK SKL SWEREF 99 SWEREF 99 TM SWEREF 99 dd mm UUID XML Bärvågsmätning i realtid med flera permanent placerade referensstationer som samverkar för att optimera hanteringen av felkällor The Open Geospatial Consortium Det nya riksnätet i höjd och den svenska realiseringen av EVRS. [HMK-Ordlista] Real Time Kinematic. Bärvågsmätning i realtid. Sveriges Kommuner och Landsting Swedish Reference Frame Det nya, globalt anpassade nationella referenssystemet; den svenska realiseringen av det europeiska ETRS89, med epok [HMK-Ordlista] Swedish Reference Frame 1999 Transversal Mercator. Nationell kartprojektion till SWEREF 99. [HMK-Ordlista] Swedish Reference Frame Transversal Mercator. Lokala projektionszoner i (svenskt tredimensionellt) referenssystem där dd anger grader och mm minuter. Universal Unique IDentifier extensible Markup Language Ett textbaserat överföringsformat för data där man själv definierar struktur och regler för data med hjälp av ett XML-schema (.xsd). I huvudsak avsett för att vara maskinläsbart men kan även läsas av människor. 2.2 Information om Namn Förkortning - Beskrivning av innehåll innehåller de markdetaljstyper som utgör grundläggande geografiska data och som har identifierats ingå i en baskarta. innehåller även kantlinjer mellan olika ytor vilket är nytt för denna version av specifikationen. na och kantlinjerna utgör underlag vid framtagning av kartprodukter och kartunderlag kopplade till samhällsbyggnadsprocessen, t.ex. detaljplanering, bygglovshantering miljöarbete, krisarbete, infrastrukturbyggande

14 12 (67) Styrgruppen och fastighetsbildning. Vissa markdetaljstyper ingår även i olika myndigheters kartsammanställningar, t.ex. produkter från Lantmäteriet och Sjöfartsverket. Markdetaljstyperna, inklusive kantlinjerna, används för att beskriva fysiska företeelser som förekommer naturligt eller är anlagda, men även för att beskriva en gräns mellan olika typer av marktäcke eller markanvändning även när gränsen inte utgör någon fysisk barriär. Exempel på markdetaljer är stödmur, mast och brygga. Exempel på en kantlinje kan vara gränsen mellan parkering och väg. Utsträckning i tid och rum Syfte Hela Sverige är väl beskriver data om fysiska företeelser som förekommer naturligt eller är anlagda. behövs som underlag vid detaljplanering, miljöarbete, krisarbete, infrastrukturbyggande fastighetsbildning och bygglovshantering eller i andra kartunderlag kopplade till samhällsbyggnadsprocessen. kan också bidra till att bland annan myndighetsutövning underlättas. Data enligt Geodataspecifikation ska, tillsammans med andra data (beskrivna inom eller utanför Svensk geoprocess), möjliggöra en baskarta. Baskartan ska kunna användas för att generera grundkarta för detaljplanering, nybyggnadskarta, förrättningskarta eller andra storskaliga eller småskaliga underlag eller produkter inom samhällsbyggnadsprocessen. Vissa markdetaljtyper ingår även i olika myndigheters kartsammanställningar, t.ex. produkter från Lantmäteriet och Sjöfartsverket. Syftet med Geodataspecifikation är även att specificera de nationella krav som ställs på utbyte av markdetaljer mellan kommuner och infrastrukturbyggare samt kommuner och Lantmäteriet. I detta utbyte ingår även lösa kantlinjer från olika teman. Utbyte kan avse både från producent till datalager eller från datalager till användare. Datakällor Kommunala databaser, Lantmäteriets och Sjöfartsverkets databaser eller andra aktörers databaser. Produktionsprocesser Dataproduktion hos kommunerna (insamling och ajourhållning) utförs med fotogrammetriska metoder med flygbilder som underlag (t.ex. stereokartering) eller geodetisk mätning. Dataproduktion utförs ofta i samband med framtagning av produkter kopplade till samhällsbyggnadsprocessen. Kontinuerlig ajourhållning utförs ofta inom utpekade exploateringsområden eller i omdrev. Inom förrättningsprocessen utförs inmätning av markdetaljer som har betydelse för förrättningsärendet. Detta utförs av både kommunala- och

15 Styrgruppen 13 (67) statliga lantmäterimyndigheter. Även hos Lantmäteriet och Sjöfartsverket sker dataproduktion av vissa markdetaljer, främst de som ingår i NSL (Nationell StrandLinje). Ajourhållning Varje kommun har individuella rutiner för ajourhållning av. Lantmäteriet ajourhåller i samband med lantmäteriförrättning. Lantmäteriet ajourhåller även NSL-objekt vid årlig omdrevsfotografering.

16 Styrgruppen 14 (67) 3 s omfattningar Endast omfattningen Hela har identifierats. Inga delomfattningar av har identifierats då det inte finns några naturliga avgränsningar för innehållet i tema (t.ex. geografisk indelning, objektvis indelning, indelning utifrån kvalitet och noggrannhet eller insamlingsmetod). 3.1 Omfattning A - Identifiering av omfattning Hierarkisk nivå 005 Datamängd Namn på hierarkisk nivå Beskrivning av hierarkisk nivå Datamängd beskrivande markdetaljer. Utsträckning Data förekommer över hela Sverige. Omfattningen avser alla Sveriges kommuner. Coverages - Ingående omfattningar -

17 15 (67) Styrgruppen 4 Identifiering av Titel Alternativ titel Versionsnummer 3.0 TEST 1 Sammanfattning omfattar fysiska företeelser, naturliga eller anlagda, vilka har betydelse för samhällsbyggnadsprocessen. Med samhällsbyggnadsprocessen avses översiktlig planering eller detaljplanering, fastighetsbildning och bygglovhantering samt processer kopplade till dessa. Det kan också vara underlag för framtagning av ledningsdokumentation, projekteringsunderlag eller analysunderlag för olika delar i processen. Större delen av dessa processer ägs av kommunerna och är reglerade i PBL (Plan- och bygglagen). Data från ska, tillsammans med andra data (beskrivna inom eller utanför ), möjliggöra en baskarta. En baskarta ajourhålls kontinuerligt och fungerar som underlag inom flera delar av samhällsbyggnadsprocessen. Vissa markdetaljer ingår även i olika myndigheters kartsammanställningar, t.ex. produkter från Lantmäteriet och Sjöfartsverket. Syfte är väl beskrivna och rymmer data om fysiska företeelser, vilka förekommer naturligt eller är anlagda. ska, tillsammans med andra data (beskrivna inom eller utanför ), möjliggöra en baskarta. En baskarta behövs som underlag vid detaljplanering, fastighetsbildning och bygglovshantering eller i andra kartunderlag kopplade till samhällsbyggnadsprocessen. kan också bidra till att annan myndighetsutövning underlättas. Geodataspecifikationen, med kodlistan inkluderad, är även avsedd att främja och effektivisera datautbytet mellan kommunerna och olika statliga myndigheter (Lantmäteriet, Sjöfartsverket m.fl.), datautbytet mellan kommunerna och olika privata aktörer (arkitekter, projektörer, byggare etc.) samt datautbytet kommuner emellan, vid t.ex. markoch exploateringsprojekt över kommungräns. Ämnesområde 010 Arealtäckande bilder och baskartor. Ämnesområde ur den Nationella metadataprofilen, tabell 33.

18 16 (67) Styrgruppen Typ av geometrisk representation Rumslig upplösning Vektor. Ur den Nationella metadataprofilen. Geografisk utsträckning förekommer över hela Sverige. Kompletterande information -

19 17 (67) Styrgruppen 5 Datainnehåll och struktur 5.1 Beskrivande text beskrivs av en grafisk informationsutbytesmodell och en objekttypskatalog. Till modellen hör två hierarkiska kodlista med typer av markdetaljer och markkantlinjer (Bilaga D. Kodlistor). I kapitlet Informationsmodell beskrivs i detalj alla ingående objekttyper, attribut och associationer som ingår i. Beskrivning sker med hjälp av figurer (UMLdiagram), förklarande text och en objekttypskatalog. Kodlistan för markdetaljtyper har som avsikt att vara så heltäckande som möjligt för att motsvara främst kommunala behov av att tillhandahålla grundläggande kartunderlag till de olika processerna. Värden i kodlistan är anpassade för att harmonisera med kommuners olika förutsättningar och strukturer, t.ex. skillnader i behov av olika typer av koder mellan storstads- och landsortskommuner. För att generera en komplett baskarta kombineras data från flera olika geodataspecifikationer inom Svensk geoprocess, t.ex. Väg och Järnväg, Byggnad, Markanvändning och Marktäcke eller Vatten. Även data beskrivna utanför kan behövas för att skapa en komplett baskarta. I kodlistan har en avgränsning gjorts gentemot lokala verksamhetssystem (t.ex. park, ledning, VA, hamn, trafik etc.). I praktiken innebär det att objektet som ingår i kodlistan kan vara mer generellt och inte definierat utifrån någon specifik verksamhet. Modellen medger att lösa kantlinjer från andra teman, såsom markkantlinjer, kan utbytas tillsammans med markdetaljer. Detta kan ske oberoende av vilken funktion dessa linjer har. Till dessa kantlinjer hör en hierarkisk kodlista som är utökningsbar. s innehåll är grafiskt dokumenterat med en informationsmodell i UML ( Informationsmodellen är framförallt avsedd att vara läsbar för människor och är därför i vissa avseenden inte konsekvent eller tekniskt korrekt modellerad. Se i dokumentet Basmodell för information om hur UML har använts i. har inte som de flesta andra teman i ett motsvarande tema i Inspire. I Bilaga G. Mappning av kodlista mot INSPIRE redovisas vilka koder i som kan mappas mot INSPIRE:s dataspecifikationer Förändringar sedan version 2.0 I version 3.0 har ytterligare anpassning gjorts till de XML-scheman som togs fram inför version 2.0. De informationsmodeller som nu redovisas här är informationsutbytesmodeller. Detta märks främst på att prefixet för klasserna följer paketindelning och inte som tidigare generellt betecknas med SG_. En annan skillnad är att relationerna mellan klasserna är enkelriktade.

20 18 (67) Styrgruppen Informationsmodellen har kompletteras med markkantlinjer från tema Markanvändning/Marktäcke. Samma linjer kan alltså utbytas via två olika informationsutbytesmodeller och XML-scheman. Vilken modell som används beror på hur dessa linjer ska användas. Ska linjerna skickas till projektörer används utbytesmodellen för. Ska yttäckande information om markanvändning eller marktäcke utbytas används Markanvändnings eller Marktäckes utbytesschema och samma kantlinjer levereras då tillsammans med centroidpunkter. När s utbytesschema används kan även andra lösa linjer som inte representerar markkanter utbytas vid samma tillfälle. Vid utbyte via s schema medföljer ett antal nya attribut, som inte behövs vid utbyte av markytor. Informationsutbytesmodellen har också kompletterats med en utökningsbar kodlista för typ av kantlinjen ML_KantlinjeTyp - (se

21 19 (67) Styrgruppen Bilaga D2. Kodlista Markkantlinjer). basmodell har en reviderad geometrimodell samt en helt ny namnmodell. följer den nya geometrimodellen. Namn på klasser (objekttyper, datatyper, kodlistor) och attribut har anpassats så långt det är möjligt till principen: Klass = UpperUpperCamelCase. Exempel MA_MarkdetaljDatamängd. Attribut, rollnamn = loweruppercamelcase. Uppdelning av sammansatta ord utom i etablerade sammansättningar. Exempel namnmarkdetaljobjekt. Element hämtade från andra standarder får behålla originalbenämningar och formatering. "s" som håller ihop ord sammansatt ord tas bort, när det delas upp enligt ovan. Exempel är attributet markanvändningtyp. XML-scheman använder inte tecknen å, ä, ö, med undantag av värden i kodlistor. 5.2 Informationsmodell och objekttypskatalog Informationsmodellen är uppdelad i flera figurer för att belysa dellen. Hela informationsmodellen återfinns i

22 LANTMÄTERIET SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING Bilaga B. Fullständig informationsmodell. I avgränsandet av så har företeelser identifierats som Markdetaljstyper har beroenden eller associationer till men som inte omfattas av. I Bilaga F. Relationer till specifikationer eller datamängder som ej omfattas av illustreras dessa företeelser samt eventuella aktörer ansvariga för specifikationer som motsvarar dessa företeelser. En del av dessa företeelser omfattas av andra specifikationer som utvecklas inom Svensk geoprocess. informationsmodeller är framförallt skapade för att visa informationen utifrån ett verksamhetsperspektiv vilket redovisas i specifikationerna. För att kunna skapa datautbytesmodeller i form av XML-scheman motsvarande informationsmodellerna har en del avgränsningar och uppdelningar behövt göras. Dessa nya schemagrundande informationsmodeller redovisas ej i specifikationerna utan tillhandahålls tillsammans med XML-scheman, kodlistor och exempel via projektets hemsida De schemagrundande informationsmodellerna tillhandahålls som html eller som en.eap-fil (Sparx systems Enterprise Architecht). I objekttypskatalogen ingår endast objekttyper skapade för och ej objekttyper från annan modell eller standard även om dessa syns i figurerna med UMLdiagram. I svensk geoprocess informationsmodeller används benämningen kodlista för att beskriva tillåtna värden ett attribut kan anta. Kodlistorna är utökningsbara. Färgsättning av modellelement görs enligt Figur 2. Figur 2. Färgsättning av klasser i diagram. Krav 1. Informationsmodellens obligatoriska attribut och associationer ska finnas med i datamängd enligt denna geodataspecifikation. Krav 2. Informationsmodellens angivelser om multiplicitet ska följas för datamängder enligt denna geodataspecifikation.

23 1 (67) Styrgruppen Krav 3. Endast värden från kodlistor ska användas för attribut vars typ är en kodlista. Krav 4. Kodlistor är utökningsbara. Utökad kodlista ska tillhandahållas av ansvarig part. Krav 5. Koder/värden i utökade kodlistor ska inte stå i konflikt med värden i ursprunglig kodlista. Krav 6. Utökning av kodlistor ska ske i samverkan mellan alla identifierade intressenter. Rekommendation 1. Gemensamma kodlistor ska förvaltas av Lantmäteriet Okända värden I specifikationer används inte okänt, ospecificerat eller liknande värden i kodlistor. Istället används den inbyggda funktionen nillable från XMLschemaspecifikationen från W3C. Detta har gjorts med tanke på att det huvudsakliga utbytet som förväntas ske enligt specifikationerna är maskin till maskin. Det är sedan upp till respektive organisation att i sitt eget system hantera detta på lämpligt sätt utifrån egna behov. Att ett element är nillable betyder att det inte behöver fyllas med ett värde utan kan få attributet xsi:nil= true. Till detta hör också ett annat attribut nilreason (Tabell 5), orsaken till att värdet saknas. Alla obligatoriska element i XML-scheman är nillable. Alla obligatoriska attribut i utom Identifierare är nillable. Om icke obligatoriska element eller attribut teoretiskt kan finnas bör nillablefunktionen användas. Tabell 5. NilReason nilreason inapplicable missing template unknown withheld Betydelse Värde saknas. Värdet kan inte med enkelhet levereras av dataproducenten. Ett korrekt värde kan dessutom saknas. Värdet finns och kommer att kompletteras senare. Värdet är inte känt och kan inte beräknas av dataproducenten. Men ett värde finns troligen. Avslöjas ej av sekretesskäl.

24 2 (67) Styrgruppen other<briefexplanation> Annat skäl, där briefexplanation är en textsträng med minst 2 tecken och utan mellanrum Ordning på attribut och associationer I geodataspecifikationens motsvarande XML-schema hanteras attribut på objekttyper och datatyper på samma sätt som relationer mellan objekttyper. Kodlistor hanteras i ett separat XML-schema. Ordningen på attribut och associationer är densamma som i informationsmodellen och XML-schemana är skrivna med funktionen <sequence> vilket innebär att ordningen alltid ska följas. Attribut på ett modellelement beskrivs alltid först och därefter eventuella relationer till andra modellelement. En utredning för att flytta över kodlistor till ett register pågår för att underlätta förvaltning och implementering Identifierare Unika identifierare kan uppnås på olika sätt, antingen med UUID som är en universellt unik identifierare bestående av 32 hexadecimala tecken separerade i fyra grupper av bindestreck (-). Ett annat sätt är att med en URI (Unique Resource Identifier) identifiera en datamängd i något som kallas Namespace och därefter identifiera ett objekt i datamängden med en för datamängden unik identifierare. Det senare sättet används av typen Identifier från Inspire med hjälp av attributen namespace och localid. Trots att localid inte måste vara universellt unik så rekommenderar denna geodataspecifiaktion att UUID används. Arbete pågår i Sverige med att ta fram riktlinjer för namespace for geodata. Arbetet leds av Lantmäteriet. Föreslaget är en lösning enligt nedan: Krav 7. Alla objekt i en datamängd enligt denna geodataspecifikation ska ha en identifierare (Id). Krav 8 Identifierare ska vara av typen Identifier (Inspire - Generic conceptual model - BaseTypes. Krav 9. Identifieraren ska vara unik och stabil över objektets livstid. Rekommendation 2. LocalId som är ett attribut till typen Identifier ska vara av typen UUID (ISO/IEC :2005).

25 3 (67) Styrgruppen Livscykelinformation Inspire har skapat attributen beginlifespanversion och endlifespanversion som tillsammans med ett versionsnummer, valfritt attribut på identifieraren Identifier, på ett objekt kan användas vid versionshantering och åtkomst till äldre versioner av objektet. Krav 10. Då attributet endlifespanversion förekommer får dess värde inte inträffa före värdet attributet beginlifespanversion. Rekommendation 3. Attributet beginlifespanversion ska finnas för samtliga objekt i datamängd enligt denna geodataspecifikation. Rekommendation 4. Datum, för när objekt skapades i databas hos ansvarig part, ska användas för attributet beginlifespanversion och alla objekt i en datamängd enligt denna geodataspecifikation Höjd och 3D Efterfrågan på att veta höjd på företeelser i olika sammanhang ökar ständigt, till exempel 3D-modeller, översvämningsbedömning med mera. Höjd mäts idag inom olika verksamheter och på olika sätt, allt ifrån enstaka objekt till flygburen laserskanning över stora områden. Höjddata har traditionellt sett ofta hanterats som antingen ett ytterligare attribut på ett objekt eller som en höjdvärde på en geometri. I denna specifikation ges utrymme för att uttrycka höjd på flera sätt utifrån behov: Höjd som ett attribut (2D). En objekttyp kan ha ett attribut för att beskriva höjd, detta speglar oftast endast en aspekt av ett objekts höjd. Till exempel höjden på ett berg. Höjd som attribut följer de krav på referenssystem som anges i denna specifikation. Höjdvärden på geometri. o o Höjd kan anges som ett höjdvärde på en punkt och på brytpunkter ingående i en linje eller en yta (2,5D). Höjd kan representeras av en tredimensionell geometri, s k kropp (3D). I de fall mer yttäckande höjddatainsamling görs rekommenderas att resultatet uttrycks som en höjdmodell enligt geodataspecifikationen Höjd. För mer information om punkthöjder som referenshöjder se geodataspecifikationerna Höjd och Stompunkter. Det rekommenderas att inmätning av företeelser görs på deras högsta punkt då läget på marken oftast kan fås av en höjdmodell. Detta förfarande medför att man i större utsträckning kan använda geometrin i frågeställningar som kräver 3D-representation av företeelser.

26 Styrgruppen 4 (67) Inmätning av företeelser som beskrivs i Mätningsanvisningar ska följa dessa instruktioner Beroenden till andra specifikationer Figur 3. Paketdiagram visande s beroenden till andra specifikationer i. har beroenden till andra specifikationer. Detta illustreras genom paketberoenden (Figur 3). Markdetaljstyper har identifierats ha relationer till objekttyper som återfinns i andra specifikationer inom. Figur 3 visar därför beroenden mellan och andra specifikationer inom. har även beroenden till specifikationer utanför, t.ex. fastigheter, rättigheter, planer, bestämmelser, fornlämningar och ledningsinformation (se Bilaga F. Relationer till specifikationer eller datamängder som ej omfattas av ).

27 5 (67) Styrgruppen Basmodell Figur 4. Gemensamma klasser från basmodell. Här ingår även den importerade datatypen Identifier från Inspire Generic Conceptual Model. För att skapa enhetlighet bland de specifikationer som tas fram inom har en uppsättning gemensamma objekttyper skapats som kan användas av alla specifikationer. De gemensamma klasserna medför att identifierare, livcykelinformation, geometrier och beskrivning av datamängder och metadata hanteras enhetligt Geometri För specifikationer har en grunduppsättning geometrityper tagits fram. De är i huvudsak specialiseringar av geometrityper från SS-EN ISO 19107:2003, Modell för att beskriva rumsliga aspekter. Geometrimodellen beskrivs i dokumentet Basmodell. I många kommunala verksamheter används inte ytor (polygoner) för att representera företeelser med ytutbredning i verkligheten utan istället används linjer, till exempel begränsningslinje eller kantlinje. En linje kan vara: Kantlinje, en linje som används för att beskriva ytterkant på en företeelse. Till exempel kan ett dike representeras av två kantlinjer.

28 6 (67) Styrgruppen Mittlinje, en linje som representerar en utsträckt företeelses mitt. Till exempel så kan ett dike i tillägg till två kantlinjer även ha en mittlinje. Annan linje, alla övriga typer av linjer. Till exempel kan man låta en linje representera ett mindre vattendrag i en småskalig presentation oavsett om den avser vattendragets mitt eller kant Figur 5. Bilden visar hur markdetaljer och kantlinjer sätts samman till ML_MarkanvändningDatamängd för utbyte. avser förekomster av fysiska företeelser ovan mark. Exempel på markdetaljer är stödmur, mast och brygga. Kantlinjer är linjer som samtidigt används för att bilda ytor tillsammans med centroidpunkter. Informationsutbytesmodellen består av en datamängdklass och ett antal klasser på objektnivå. Objekttyperna ML_Markdetalj, MA_MarkanvändningKantlinje och MT_MarktäckeKantlinje är alla klasser på objektnivå som ärver gemensam information från SG_BasKlass. SG_BasKlass ingår i de gemensamma objekttyperna för Svensk geoprocess (Figur 5). Till dessa tre objekttyper hör två stycken hierarkiska kodlistor som redovisas i Bilaga D. Kodlistor. Ett markdetaljsobjekt har en geometri som beskriver dess läge och utbredning. Geometrin kan vara yta, linje, punkt eller kropp. Kantlinjerna är givetvis alltid linjer. Samma kantlinjer finns i modellerna för markanvändning och marktäcke som kan användas till att bilda ytor. När de utbyts i utbytesmodellen för markdetaljer finns ett antal viktiga attribut som kommer via datatypen ML_UtökningKantlinje.

29 7 (67) Styrgruppen Figur 6. Klasser på objektnivå som beskriver utbytet av markdetaljer inklusive kantlinjer. Inom ML_Markdetalj finns möjlighet att ange om detaljen har något särskilt namn (namnmarkdetaljobjekt). Det innebär om detaljen kallas något speciellt eller är tilldelad ett officiellt namn. Till exempel kan en brygga ha ett officiellt namn. Namnsättningen sker via datatypen SG_Namn vilken ingår i basmodell och beskrivs närmare i dokumentet Basmodell. En bild som visar namnmodellen finns även i Figur 4. Alla markdetaljer kan ha en höjd som anges med det valfria attributet realtivhöjd. Höjden anges i meter över marken. Figur 7. Klassen ML_MarkanvändningDatamängd

30 Styrgruppen 8 (67) På datamängdsnivå finns objekttypen ML_Datamängd vilken ärver attribut från SG_Datamängd som ingår basmodell. Metadata ska anges på datamängdsnivå för. Metadata används för att identifiera en datamängd enligt denna specifikation samt beskriver hur datamängden är beskaffad och om den uppfyller denna specifikation. För utförligare information om metadata se avsnitt 0.

31 9 (67) Styrgruppen 6 Referenssystem Information om det geodetiska referenssystemet för ska anges enligt Tabell 6 (se Figur 8 för utbredning av referenssystem). Transformation till andra referenssystem eller överräkning till andra projektionszoner ska ske med Gtrans eller annan programvara som innehåller godkända algoritmer. Tabell 6. Tillåtna referenssystem Geodetiskt referenssystem plan EPSG-kod EPSG:4619 EPSG:3006 EPSG:3007 EPSG:3008 EPSG:3009 EPSG:3010 EPSG:3011 EPSG:3012 EPSG:3013 EPSG:3014 EPSG:3015 EPSG:3016 EPSG:3017 EPSG:3018 Benämning SWEREF 99 SWEREF 99 TM SWEREF SWEREF SWEREF SWEREF SWEREF SWEREF SWEREF SWEREF SWEREF SWEREF SWEREF SWEREF Geodetiskt referenssystem höjd EPSG:5613 RH 2000 Geodetiskt referenssystem plan och höjd EPSG:5628 EPSG:5845 EPSG:5846 EPSG:5847 EPSG:5848 EPSG:5849 EPSG:5850 EPSG:5851 EPSG:5852 EPSG:5853 EPSG:5854 EPSG:5855 EPSG:5856 EPSG:5857 SWEREF 99 + RH 2000 SWEREF 99 TM + RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000

32 10 (67) Styrgruppen Temporalt referenssystem Referenssystemets omfattning Gregorianska kalendern UTC +1 normaltid (CET) UTC +2 sommartid (CEST) Hela datamängden Krav 11. Datamängder enligt denna geodataspecifikation ska tillhandahållas med referenssystem Sweref 99 inklusive dess lokala zoner och RH Benämning på plankoordinater görs enligt Tabell 7. Tabell 7. Plankoordinater Koordinatsystem Nordlig koordinat (Northing) Östlig koordinat (Easting) SWEREF 99 N E RT 90 x y I RH 2000 benämns höjden över havet (Normaal Amsterdam Peil) med H. För ytterligare beskrivning av höjd se motsvarande kapitel i geodataspecifikation Stompunkter.

33 Styrgruppen 11 (67) Figur 8. Rekommenderade lokala SWEREF-zoner för kommuner

34 12 (67) Styrgruppen 7 Kvalitetskrav 7.1 Datakvalitet Tabell 8 anger datakvalitetskrav för. Referenser inom parentes anger tabeller och Id i bilaga D i ISO för vilka kvalitetsmått som ska användas vid redovisning av datakvalitet. I HMK Geodatakvalitet beskrivs utförligare teori och terminologi rörande geodatakvalitet samt exempel på metoder för kvalitetsutvärdering. För lägesosäkerhet avseende fotogrammetriskt inmätta företeelser hänvisas till HMK Teknisk rapport 2013:2 Tolkningsmöjligheter vid olika geometriska upplösningar. Flertalet kvalitetsparametrar uttrycks som % vid stickprovskontroll eller kontroll av helheten alternativt som del av helheten vid kontroll av hela datamängden eller en specifik objekttyp, resultatet för respektive datamängd rapporteras i datamängdens metadata. Kvalitetsutvärdering görs mot specifikationens krav för aktuellt tema Inom kvalitetsstandarden används termen lägesnoggrannhet, vilket i GUM motsvarar termen lägesosäkerhet. I nedanstående tabeller som följer ISO har termen lägesnoggrannhet använts, för att inte avvika från kvalitetsstandardens terminologi. Tabell 8. Datakvalitetskrav Kvalitetstema Fullständighet Datamängdens innehållsmässiga överensstämmelse med specifikationen; brist eller övertalighet för objekt, attribut eller relationer. Fullständighet Datamängdens innehållsmässiga överensstämmelse med specifikationen; brist eller övertalighet för objekt, attribut eller relationer. Logisk konsistens Överensstämmelse med logiska regler för datastruktur, attribut eller relationer (till exempel sammanhängande nätverk och slutna ytor). Logisk konsistens Överensstämmelse med logiska regler för datastruktur, attribut eller relation- Kvalitetsparameter Brist För få. Övertalighet För många objekt i datamängd i förhållande till verkligheten. Konceptuell konsistens Giltiga kombinationer av värden, som stämmer med informationsmodellen. Domänkonsistens Giltig värdemängd. Kvalitetsmått Omfattning A För företeelser och geometrier får högst 5 % saknas i datamängden inom exploateringsområde. (D.6, Id 6). Omfattning A Övertalighet ska ej förekomma. (D.1, Id 1). Omfattning A 100 % av förekomsterna ska överensstämma med informationsmodellen. (D.13, Id 13). Omfattning A 100 % av förekomster-

35 13 (67) Styrgruppen er (till exempel sammanhängande nätverk och slutna ytor). Tematisk noggrannhet Överensstämmelse av klassning av företeelser enligt kodlista. Lägesosäkerhet Noggrannhet/mätosäkerhet i position. Domänkonsistens Giltig värdemängd. Absolut osäkerhet I förhållande till referenssystemet. na ska överensstämma med värden i kodlistor. (D.17, Id 17). Omfattning A 100 % av förekomsterna ska överensstämma med s kodlistor, Bilaga D. Omfattning A Krav på RMS i plan (D.49 Id 47) är 0,025 m för geodetiskt inmätt Krav på RMS i plan (D.49 Id 47) är 0,02-0,5 m för fotogrammetriskt inmätt Krav på RMS i plan (D.49 Id 47) är 0,2 m för tolkat/digitaliserat Krav på RMS i höjd (D.41, Id 39) är 0,025 m för geodetiskt inmätt Krav på RMS i höjd (D.41, Id 39) är 0,02-0,5 m för fotogrammetriskt inmätt

36 14 (67) Styrgruppen 8 Metadata Metadata anges på datamängdsnivå enligt den Nationella metadataprofilen (aktuell version). För detaljplanering, bygglovshantering, miljöarbete, krisarbete, infrastrukturbyggande och fastighetsbildning är aktualitet en mycket viktig parameter. Aktualitet anges som attribut på objektnivå eller som metadata på en datamängd. Metadata kan även sättas på objektnivå och uttrycks då vanligen som attribut på enskilda objekttyper. I Markanvändning/Marktäcke har inga metadataelement på objektnivå identifierats. Krav 12. Aktualitet för datamängder enligt denna specifikation ska anges. Krav 13. Specifikationsuppfyllelse ska anges i metadata för datamängd enligt denna specifikation.

37 Styrgruppen 15 (67) 9 Tillhandahållande Detta kapitel innehåller rekommenderade sätt för att tillhandahålla datamängder enligt denna specifikation. De rekommenderade formaten och leveransmedierna är de som kommer att kunna testas i samband med framtagandet av specifikationen. Användande av andra sätt för tillhandahållande sker utifrån överenskommelse mellan leverantör och mottagare. Det är framförallt aktuella data som ska tillhandahållas via de medium och format som anges i detta kapitel. Historiska data kan med fördel följa denna specifikation men åtkomst behöver inte vara allmän utan kan göras utifrån specialiserade anrop till en tjänst eller via beställning av datauttag från ansvarig part. 9.1 Leveransmedium Leveransmedium WFS Medium Geografiska områden utifrån behov (Web Feature Service) Leveransmedium WMS Indelningsalternativ Indelningsalternativ Medium Geografiska områden utifrån behov (Web Map Service) 9.2 Leveransformat Leveransformat GML Beteckning GML (Geography Markup Language) Version Specifikation Filstruktur - Språk Svenska

38 16 (67) Styrgruppen Teckenuppsättning Utf Leveransformat Bild (för WMS) Beteckning Exempel: Bitmap (rastergrafik) PNG (rastergrafik) Gif (rastergrafik) Jpeg (rastergrafik) Tiff (rastergrafik)/geotiff Svg (vektorgrafik) Version Specifikation Leveransformat för vektor (WFS) och Leveransformat för yttäcken (WCS) redovisas enligt liknande modell

39 Styrgruppen 17 (67) 10 Datafångst och ajourhållning I detta kapitel beskrivs de krav som finns på de processer som skapar. Datafångst på kommunerna (metoder och rutiner) kan variera mycket från kommun till kommun. Vanligtvis sker datafångst i samband med processerna översiktlig planering, detaljplanering, fastighetsbildning och bygglov (inkl. utstakning och lägeskontroll). Inom dessa processer uppdateras kartunderlaget för att kunna utgöra ett korrekt beslutsunderlag. Datafångst sker även vid framtagning av underlag för projektering eller till analyser av olika slag. Vissa kommuner uppdaterar även data i omdrev, enligt regelbundna uppdateringsplaner, eller inom utvalda exploateringsområden. Val av metod beror bl.a. på hur stora områden som ska samlas in, kraven på lägesosäkerhet, vad som ska tolkas samt detaljeringsgrad. De sistnämnda kraven kan delas in i tre nivåer enligt HMK-Geodatakvalitet 2014, avsnitt 3.2 HMK-standardnivåer: Översiktsplanering (HMK - standardnivå 1) används för nationell/regional mätning och kartläggning för översiktlig planering och dokumentation av byggande, infrastruktur, miljö, naturvård, risker, skogsbruk med mera. Detaljplanering (HMK - standardnivå 2) används för mätning och kartläggning av tätort för kommunal detaljplanering och dokumentation. Projektering (HMK - standardnivå 3) används för projektinriktad mätning och kartläggning för projektering, byggande och förvaltning av bebyggelse, vägar och övrig infrastruktur samt för bygg- och relationshandlingar med mera. Följande insamlingsmetoder tillämpas: Fotogrammetriska metoder med flygbilder som underlag, t.ex. stereokartering Markfotogrammetri med bilder tagna på marken Geodetisk detaljmätning GNSS-mätning (DGPS, RTK eller Nätverks-RTK) Marklasermätning Digitalisering från digitala eller analoga underlag Datafångst inom kommunerna utförs vanligen av kommunens mätavdelning eller av mätkonsultföretag på uppdrag av kommunen. Vanligt är också att kommunerna upphandlar en fotogrammetrisk stereokartering av hela eller delar av kommunen vid specifika behovsstyrda tillfällen. Inom kommuner där det statliga Lantmäteriet utgör myndighet för lantmäteriförrättningar (SLM-kommuner) utför Lantmäteriet en uppdatering av detaljer som är av betydelse för lantmäteriförrättningen och som utgör grunden för förrättningskartan. Inom kommuner med avtal för förrättningsförberedelser (KFF-kommuner) mäter kommunen in och uppdaterar detaljer som är av betydelse för lantmäteriförrättningen och som utgör grunden för förrättningskartan. Dessa detaljer sparas i kommunens baskarta samt levereras till Lantmäteriet, vilka producerar förrättningskartan.

40 18 (67) Styrgruppen Inom kommuner som är egen kommunal lantmäterimyndighet (KLM-kommuner) mäter kommunen in och uppdaterar detaljer som är av betydelse för lantmäteriförrättningen och som utgör grunden för förrättningskartan. Dessa detaljer lagras i kommunens baskarta. Sjöfartsverket och Lantmäteriet driver tillsammans projektet Nationell strandlinje (NSL). Syftet är att bygga upp, ajourhålla och förvalta en gemensam version och Sveriges strandlinje. Vissa objekttyper inom ingår i NSL. För data där insamling och ajourhållning sker på Lantmäteriet, Sjöfartsverket eller andra myndigheter nyttjas till stor del fotogrammetriska metoder med flygbilder, t.ex. stereokartering och kartering i digitalt ortofoto, enligt HMK-standardnivå 1. Lantmäteriet utför periodisk regelbunden datafångst samt produktion. Krav 14. Vid insamling av data inom kommunala verksamheter ska lokala Sweref 99 zoner användas vid mätning för att uppnå tillräcklig lägesosäkerhet. Krav 15. Dokumenterade insamlingsprocesser för kommunal verksamhet ska användas. Rekommendation 5. Kommunala insamlingsprocesser ska utgå ifrån HMK Datafångstkrav För att nå enhetlighet för geodata behöver företeelser mätas in enhetligt och de objekt (framförallt objektens geometrier) som skapas för att representera företeelserna behöver skapas enligt gemensamma regler. Det behöver också i informationsmodeller och datamodeller finnas möjlighet att beskriva hur data har samlats in och om eventuella avsteg från regler har gjorts. För nationella data som samlas in, lagras och ajourhålls av Lantmäteriet finns tydliga regler för hur företeelser ska mätas in och hur geometrier som representerar de ska skapas. Det finns dock inte regler för alla företeelsetyper. För mer information om Lantmäteriets regler hänvisas till specifikationen för grundläggande geografiska data på Lantmäteriet (GGD spec.) För data som samlas in, lagras och ajourhålls hos kommuner finns inga nationella regler utan det är upp till varje kommun att fastställa hur insamling sker. I en del (företrädesvis större) kommuner finns tydliga regler och handböcker för hur datainsamling sker. I många kommuner finns å andra sidan inga nedtecknade regler alls utan reglerna finns i huvudet på mätingenjörer/-tekniker. I vissa kommuner finns en del regler nedtecknade och en del är muntligt nedärvda. Det finns således en väldigt stor spridning på hur detta hanteras av kommunala verksamheter och det finns ingen landstäckande sammanställning av hur det skiljer sig åt.

41 19 (67) Styrgruppen Mätningsanvisningar är en specifikation som tas fram för att sammanställa och fastställa regler för inmätning, skapande av objekt och geometrier för geodata både på en nationell nivå och för geodata som skapas i kommunala verksamheter. Med Mätningsanvisningar fylls en lucka igen i arbetet med att skapa enhetliga geodata Underhåll av data omfattning A () Underhållsfrekvens Vid behov. Data ska ajourhållas vid följande: Detaljplanering Fastighetsbildning Nybyggnation, tillbyggnader och bygglovbefriade åtgärder Vid framtagning av projekteringsunderlag Stora kommunala projekt med nyinsamling av data Inkomna relationshandlingar Omfattning Delomfattning A (hela datamängden) Underhållsfrekvens Periodisk. Data kan ajourhållas vid följande: Uppdatering av identifierade exploateringsområden Uppdatering i form av omdrev Omfattning Delomfattning A (hela datamängden)

42 Styrgruppen 20 (67) 11 Presentationsregler Det är tänkt att data enligt specifikationer ska kunna visas tillsammans, men hur detta ska ske har ännu inte fastställts. När detta är beslutat kommer presentationsregler att beskrivas gemensamt för alla specifikationer. 12 Övrigt

43 21 (67) Styrgruppen Referenser Standarder SIS/TK 489 N247 Geodata- Nationell metadataprofil specifikation och vägledning version SIS-TR 14:2012 Geografisk information Metadata på svenska SIS-TR 40:2012 Geografisk information Tekniskt ramverk Handbok för Dataproduktspecifikation SS-EN ISO 19107:2005 Geographic information Modell för att beskriva rumsliga aspekter SS-EN ISO 19108:2005 Geographic information Modell för att beskriva tidsaspekter SS-EN ISO 19109:2006 Geografisk information Regler för applikationsschema SS-EN ISO 19110:2006 Geografisk information - Struktur för katalogisering av objekttyper SS-EN ISO :2014 Geografisk information Metadata Del 1:Grunder SS-EN ISO 19131:2008 Geographic information Specifikation av datamängder SS-EN ISO 19157:2013 Geografisk information Datakvalitet W3C XML Schema Definition Language (XSD) OGC Geography Markup Language HMK HMK-Fotogrammetrisk detaljmätning HMK-Geodatakvalitet HMK-Ordlista HMK-Introduktion HMK-Teknisk rapport 2013:2 Tolkningsmöjligheter vid olika geometriska upplösningar Specifikationer Geodataspecifikation Basmodell Geodataspecifikation Höjd Geodataspecifikation Stompunkter Geodataspecifikation Markanvändning/Marktäcke Geodataspecifikation Vatten Geodataspecifikation Byggnad Geodataspecifikation Väg/Järnväg Mätningsanvisningar Specifikation för Grundläggande Geografiska Data (GGD - Lantmäteriet) NDRK Nationell Digital Registerkarta (Lantmäteriet)

44 Styrgruppen 22 (67) Bilaga A. Test av specifikationsöverensstämmelse Genomför följande kontroller och arbetssteg för att kontrollera att leveransen (levererande eller mottagande system) följer Svensk Geoprocess. Avvikelser i leveranser (levererande system) rapporteras i metadata. Kontroll av dataformat/datastruktur Kontrollera mot XML-schema inklusive värdelistor att leverans kan ske i enlighet med dessa (uppdatera krav id mot respektive tema) Kontrollera att obligatoriska attribut och associationer finns med i leverans (krav 1) Kontrollera att informationsmodellens angivelser för multiplicitet följs (krav 2) Kontrollera att värdet i endlifespanversion inte är före värdet i beginlifespan- Version om endlifespanversion anges (krav 10) Kontrollera att klasser generaliserade från SG_BasKlass har kraven 8 och 9 som berör identifierare är uppfyllda Kontroll av domänkonsistens Kontrollera att datamängdens värden överensstämmer med de värden som finns uppräknade i värdelistor (krav 3) Kontrollera att utökade värden i värdelistor inte konkurrerar med värden i ursprunglig värdelista (krav 5) Samverka med andra intressenter om utökning av kodlistor (krav 6) Kontrollera att datamängden är levererad enligt tabell 6 - tillåtna referenssystem (SWEREF 99 TM inkl. lokala zoner och RH 2000) (krav 11) Kontroll av datakvalitet Kontrollera datakvalitet mot specificerade krav i geodataspecifikationen. Kontrollera att data är insamlat i lokala Sweref-zoner för att uppnå tillräcklig lägesosäkerhet (Krav 14) Kontrollera att dokumenterade insamlingsprocesser för kommunal verksamhet är använda (Krav 15) Kontroll av fullständighet Kontrollera att alla objekt har identitet (krav 7) Kontroll av aktualitet Kontrollera att aktualitet är angivet enligt geodataspecifikationen (krav 12) Metadata Kontrollera att specifikationsuppfyllelse är angett i metadata (krav 13) Leverans

45 Styrgruppen 23 (67) Bilaga B. Fullständig informationsmodell I nedanstående figur illustreras s fullständiga informationsmodell. Figur 9. Fullständig informationsmodell för