GEODATASPECIFIKATION. Höjd och djup. Version Markanvändning och Marktäcke. Väg och järnväg Byggnad Adress Stompunkter

Transkript

1 GEODATASPECIFIKATION Höjd och djup Version Bild Vatten Markanvändning och Marktäcke Markdetaljer Höjd Väg och järnväg Byggnad Adress Stompunkter

2 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING UPPHOVSMAN Dokumentnummer Beteckning Dnr /3032 DOKUMENTANSVARIG Åsa Sehlstedt, Lantmäteriet Höjd DOKUMENTDATUM VERSION Version FASTSTÄLLD VERSION DOKUMENTDATUM ÄNDRING NAMN Grundversion framtagen Kompletterad med punkthöjder och nivåkurvor Slutversion från projektet Svensk geoprocess Modeller anpassade till XMLscheman samt rättningar. Bilaga A Synkronisering mot andra teman. Förenklingar. Kompletterad med djupmätningsmetoder samt fordonsburen laser Uppdragsledare: Åsa Sehlstedt (Lantmäteriet) Arbetsgrupp: Alexander Winkler (Göteborgs stad) Mathias Linell (Järfälla kommun) Mikael Johansson (Linköpings kommun) Joakim Fransson (Trafikverket) Andreas Berg (Lantmäteriet) Elin Skoog (Lantmäteriet) Mirja Dellgar Hagström (Lantmäteriet) Alexander Winkler (Göteborgs stad) Marie Malmberg (Falu kommun) Andreas Rönnberg (Lantmäteriet) Åsa Sehlstedt (Lantmäteriet) Åsa Sehlstedt (Lantmäteriet) Åsa Sehlstedt (Lantmäteriet) Åsa Sehlstedt (Lantmäteriet) Andreas Rönnberg (Lantmäteriet) Åsa Sehlstedt (Lantmäteriet) Andreas Rönnberg (Lantmäteriet) Joakim Fransson (Trafikverket) Projektet avslutades juni 2016 och Samverkan ansvarar nu för förvaltning och vidareutveckling av geodataspecifikationerna. XML-scheman finns tillgängliga för tester på hemsida

3 1 (212) Styrgruppen Samverkan Svensk Geoprocess I samverkansprojektet utarbetades geodataspecifikationer för nio utvalda geodatateman. Målet med arbetet var att kunna leverera enhetliga geodata oavsett administrativa gränser, vilket bidrar till enklare och effektivare myndighetsutövning för till exempel planarbete, fastighetsbildning och bygglovshantering, miljöoch krisarbete samt infrastrukturbyggande. Figur 1. bidrar med geodatateman till Samhällsbyggnadskartor. För att nå målen ingår även en samverkansprocess där samverkansaktiviteter beskrivs och där geodataspecifikationen används i processtegen. Arbetet med att utforma och förvalta specifikationerna bedrivs i samverkan mellan kommuner, Lantmäteriet och beroende på tema andra berörda myndigheter.

4 2 (212) Styrgruppen Introduktion till Specifikationens dokumentation baseras i stort på standarden SS-EN ISO 19131:2008, Geografisk information Specifikation av datamängder även om avsteg görs. Specifikationen utnyttjar både internationella och svenska standarder samt är i möjligaste mån överensstämmande med Inspires dataspecifikationer för motsvarande geodatateman. Geodataspecifikationen för Höjd är ett dokument som tagits fram i samverkan mellan SKL, Lantmäteriet, kommunerna och Trafikverket. Kompletteringar har gjorts efter kontakt med Sjöfartsverket. Specifikationen innehåller informationsutbytesmodeller och krav på geodata som beskriver höjddata inklusive djupdata. Geodataspecifikationen skildrar tillsammans med processen ett framtida scenario av temat Höjd och ett arbetsflöde där flera aktörer samverkar för att effektivisera samhällsbyggnadsprocessen. Processen innehåller en en vision av hur samverkan kring insamling, lagring och tillhandahållande kan gå till. Med termen Höjddata, skrivet med versal som första bokstav, avses de höjd- och djupdata som följer denna specifikation. Enligt nationella metadataprofilen avser höjddata höjd över eller under havsytan. Termen höjdmodell avser i denna specifikation modeller över och under vattenytan. Figur 2. Avgränsning av temat Höjd. De grå rutorna visar höjddata som inte beskrivs i denna specifikation. Vektordata kan hämtas ur indata vars insamlingsmetod inte beskrivs i specifikationen. Understa raden visar ursprung. Geodataspecifikationen avser höjdinformation som Lantmäteriet, kommunerna och övriga aktörer t.ex. entreprenörer och andra statliga myndigheter utbyter information om. Höjd består egentligen av sex olika informationsutbytesmodeller för olika former av höjddata. Specifikationen omfattar i dagsläget höjddata från flygburen laserskanning, fordonsburen laserskanning, bildmatchning och fotogrammetrisk mätning samt vidareutvecklat höjddata i form av punktmoln, höjdmodeller i Grid och TIN, höjd- och djuppunkter, brytlinjer samt höjd- och djupkurvor. Höjdmodeller omfattar både mark- och ytmodeller. Geodataspecifikationen kan utökas med fler typer av höjddata än de som beskrivs i denna version av specifikationen.

5 3 (212) Styrgruppen Laserskanning är för närvarande den förhärskande insamlingsmetoden för höjdinformation för vidare produktion av punktmoln och höjdmodeller. Nytt för denna version av specifikationen är att såväl flygburen som fordonsburen laserskanning beskrivs. De data som skapas från insamlingsmetoderna bildmatchning och fotogrammetrisk mätning kan vara komplement till laserskanning vid ajourhållning och skapande av höjdmodell. Det förekommer också att produkter baseras helt och hållet på dessa metoder. Specifikationen går också att tillämpa på djupdata (batymetri) såsom skanning med grön laser för punktmoln och djupmodeller. Kodlistan för insamlingsmetoder har i denna version kompletterats med rena djupmätningsmetoder, vilka saknats i tidigare versioner. Metadata från insamlingsmetoder såsom radar, terrester mätning och terrester stationär laserskanning ingår inte i geodataspecifikationen, men punktmoln, höjd- och djuppunkter, brytlinjer och höjdmodeller som beskrivs kan ändå vara insamlade med dessa metoder. Vidarebearbetade höjdprodukter såsom terrängskuggning och lutningsbilder ingår inte. Informationsutbytesmodeller för Höjddata redovisas i avsnitt 5. Informationsutbytesmodellerna innehåller en grafisk i UML (Unified Modelling Language) samt en objekttypskatalog med ingående objekttyper, deras attribut och relationer till andra objekttyper. Vilka objekttyper och attribut som är obligatoriska eller frivilliga framgår såväl av UML-modellen som av objekttypskatalogen. Informationsutbytesmodellerna är i stor utsträckning baserad på informationsmodellerna från Lantmäteriet samt INSPIRE Data Specification on Elevation. Specifikationen har koordinerats med HMK Handbok i mät- och kartfrågor. Specifikationer, informationsutbytesmodeller och XML-scheman som tas fram i Svensk geoprocess är tänkta att kunna användas för utbyte av geodata i många olika sammanhang. Detta medför att de i mångt och mycket har karaktären av en bruttolista av allt som kan tänkas utbytas enligt specifikationernas teman. Verksamhetsregler som i många fall kan ses som tekniska realiseringar av avtal eller överenskommelser är inte en del av då det skulle begränsa möjliga användningsområden för specifikationer med mera. Detta innebär dock att man i många fall kommer att behöva göra begränsningar av vad ur specifikationer som får utbytas och tydligare regler kring hur detta ska ske. Visar det sig att samma begränsningar och striktare regler kring utbyte återkommer i många fall nationellt sett så är det en fråga för Samverkan att besluta om dessa begränsningar och striktare regler ska införlivas i specifikationer, informationsutbytesmodeller och XML-scheman. Krav på Höjddata uttrycks i respektive tillämpligt avsnitt av geodataspecifikationen. Krav skrivs på egen rad med fet stil i röd färg undantaget datakvalitetskrav. Rekommendationer skrivs på egen rad med fet stil i blå färg. Datakvalitetskrav uttrycks i tabellform enligt den internationella datakvalitetsstandarden SS-EN ISO 19157:2013, Geografisk information Datakvalitet under avsnitt 7.1 i geodataspecifikationen. Denna geodataspecifikation är tillgänglig som ett dokument (.pdf) från

6 4 (212) Styrgruppen INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 GEODATASPECIFIKATIONENS OMFATTNING 7 2 ÖVERSIKT Information om geodataspecifikationen Information om Höjddata 16 3 HÖJDDATAS OMFATTNINGAR Omfattning Höjddata 19 Delomfattning Laserdata - Punktmoln Delomfattning Bildmatchning - Punktmoln Delomfattning Fotogrammetrisk mätning Delomfattning Grid Delomfattning TIN Delomfattning Höjd- och djupkurvor genererade ur höjdmodeller23 4 IDENTIFIERING AV HÖJDDATA 24 5 DATAINNEHÅLL OCH STRUKTUR Beskrivande text Informationsutbytesmodeller 27 6 REFERENSSYSTEM 81 7 KVALITETSKRAV Datakvalitet 83 8 METADATA Höjdmetadata på objektnivå Metadata enligt nationella metadataprofilen 89

7 5 (212) Styrgruppen 9 TILLHANDAHÅLLANDE Från leverantör till beställare DATAFÅNGST Datafångstkrav Underhåll av data PRESENTATIONSREGLER ÖVRIG INFORMATION REFERENSER HMK Handbok i mät- och kartfrågor Standarder och tekniska rapporter utgivna genom SIS 99 1 Övriga referenser 100 BILAGA A. TEST AV SPECIFIKATIONSUPPFYLLELSE 101 BILAGA B. FULLSTÄNDIGA INFORMATIONSUTBYTESMODELLER 103 BILAGA C. OBJEKTTYPSKATALOG 115 Gemensamma klasser för 115 Gemensamma klasser för höjddata 122 Höjd- och djuppunkter 129 Brytlinjer 142 Höjd- och djupkurvor 146 Punktmoln 149 Höjdmodell Grid 170 Höjdmodell TIN 174 Inspire Elevation Base 178

8 6 (212) Styrgruppen Inspire Elevation Vector 179 Inspire Elevation Grid Coverage 189 Inspire Elevation TIN 192 Inspire Base Types och Base Types BILAGA D. KRAV OCH REKOMMENDATIONER 199 Bilaga D.1 Krav 199 Bilaga D.2 Rekommendationer 201 BILAGA E. FÖRÄNDRINGSFÖRTECKNING 202 Förändringar från version 3.1 till version 202 Förändringar från version 3.0 till version Förändringar från version 2.0 till version

9 7 (212) Styrgruppen 1 Geodataspecifikationens omfattning Detta dokument utgör en gemensam geodataspecifikation för utbyte av Höjddata som framställs på uppdrag av Lantmäteriet, kommunerna, SKL och andra myndigheter, främst Trafikverket. 2 Översikt 2.1 Information om geodataspecifikationen Titel Datum Ansvarig part Lantmäteriet i samverkan med kommuner och SKL Lantmäteriet, Division Geodata, enheten Geografisk information och sektionen Bild- och höjddata Adress Gävle Telefon E-post URL svenskgeoprocess@lm.se Språk Svenska Ämnesområde 006 Höjddata Syfte Specifikation av de nationella krav som ställs på utbyte av enhetliga nationella leveranser av höjddata, inklusive djupdata, i olika former oavsett huvudman. Utbyte kan avse både från producent till datalager eller från datalager till användare. Höjddata avser data från laserskanning, bildmatchning och fotogrammetrisk mätning, höjd- och djupdata i form av punktmoln, höjdmodell i Grid eller TIN, höjd- och djuppunkter, brytlinjer samt höjd- och djupkurvor. Höjdmodell avser såväl markmodell som ytmodell över och under havsytan. Med utbyte av höjddata avses utbyte av data samt tillhörande metadata. Metadata för höjddata har delats in i två typer: Metadata enligt ISO Metadata Höjdmetadata En målsättning är att höjdmetadata skall kunna nyttjas för att bygga upp ett framtida nationellt register avseende höjdprojekt och ingående höjd- och djupdata.

10 8 (212) Styrgruppen Termer och ar Höjdmetadata ska vara en dokumentation av utfört projekt. Användare ska också kunna få upplysning om vilket område som täcks av höjdinformation i det aktuella projektet, aktualitet osv. I HMK (Handbok i mät- och kartfrågor), dokumenten HMK- Flygburen Laserskanning, HMK-Fordonsburen Laserskanning, HMK-Fotogrammetrisk detaljmätning respektive HMK-Höjddata beskrivs insamling samt vilka krav som ska ställas för olika detaljeringsnivåer på slutprodukten. Därför hänvisar denna specifikation till HMK i vissa avsnitt. Denna geodataspecifikation riktar sig i första hand till dataproducenter, systemleverantörer och systemutvecklare som ansvarar för att utbyta datamängder enligt denna specifikation. Geodataspecifikationen ska också kunna vara ett stöd för användare av data i att få större förståelse för framförallt levererade datamängders användbarhet. Termerna är uppdelade i två tabeller. Tabell 1 beskriver termer från denna specifikation. Tabell 2 innehåller generella termer som används i flera specifikationer. Källa om annan än anges inom hakparentes [ ] efter definition. Tabell 1. Termer för höjddata i Term Bandata (inom GNSS) Batymetri Bildmatchning Coverage Ekvidistans Beskrivning (och eventuella kommentarer) data som beskriver en satellits position och orientering i ett globalt referenssystem som en funktion av tiden [HMK-Ordlista] mätning av djupförhållanden metod att ur fotografiska bildpar skapa tredimensionella punktmoln Termen coverage i samband med geografisk information har ingen allmänt spridd svensk översättning. I ISO definieras coverage på följande sätt: Feature that acts as a function to return values from its range for any direct position within its spatial, temporal or spatiotemporal domain. Exempel som anges är rasterbild, polygon-lager, digital höjdmatris. Det pågår arbete inom SIS att ta fram en svensk term och definition. Begreppet blir tillgängligt i termdatabasen Ekvator när det är färdigt. I översättningen av Inspires terminologi används termen yttäcke. Yttäcke ska inte förväxlas med marktäcke eller landtäcke. Anger höjdskillnaden mellan två kurvor på en karta.

11 9 (212) Styrgruppen Term Beskrivning (och eventuella kommentarer) Flyghöjd Fotogrammetri Grid Gridcell Gridpunkter Höjdmetadata Höjdmodell Lägesosäkerhet Markmodell Pixelvärde Pulsdensitet (Pulstäthet) Punkttäthet Med flyghöjd menas flygfarkostens höjd över mark eller havsnivå vid flygburen laserskanning eller flygfotografering. Flyghöjd över mark är viktig vid stråkplanering eftersom den i kombination med sensorns upplösning styr vilken markupplösning det blir. Flyghöjd över havsnivå är det som används i flygkommunikationssammanhang. mätning i fotografiska bilder [HMK-Ordlista] regelbunden datastruktur med mätvärden ordnade i ett rutnät; vanligen 4-sidigt, men kan även vara 6- sidigt (hexagonalt); i vardagsspråk liktydigt med raster [HMK-Ordlista] ytan mellan skärningspunkterna i ett grid; kallas ofta pixel skärningspunkterna i ett grid uttryck som definierats inom, för att skilja metadata för höjddata från metadataelement som kommer från metadatastandarden SS-EN ISO 19115:2005 Geographic information Metadata övergripande term för bland annat markmodeller (terrängmodeller) och ytmodeller [HMK-Ordlista] osäkerhet i positionsangivelser; en utvidgning av termen mätosäkerhet till att även omfatta positioner beräknade ur mätdata [HMK-Ordlista] Kommentar: Termen kommer från standarden GUM och ersätter i detta dokument den äldre termen lägesnoggrannhet, förutom i avsnittet om datakvalitet. höjdmodell som beskriver markytan utan broar, byggnader, vegetation och andra från markytan uppstickande objekt; vanligen liktydigt med terrängmodell. [HMK-Ordlista] Grid är uppbyggd av celler pixlar. 4-sidiga grid (raster) har pixlar ordnade i rader och kolumner. Till varje pixel hör ett värde, som för ett höjdgrid representerar höjdvärdet i pixelns mitt (vanligtvis) eller hörn. Antal utsända laserpunkter per ytenhet vid laserskanning. Varje laserpuls kan ge alltifrån inget eko upp till flera ekon, och varje eko blir en punkt i punktmolnet. Kommentar: Om man räknar med att varje utsänd puls ger ett eko är pulsdensitet detsamma som planerad punkttäthet. Antal punkter per ytenhet i laserpunktmoln.

12 10 (212) Styrgruppen Term (Punktdensitet) Beskrivning (och eventuella kommentarer) Punktmoln Raster(data) Rådata Sensor Standardosäkerhet Teknisk specifikation Tesselering Trajectory Triangelnät Vektordata Ytmodell stor mängd tredimensionella positioner, vanligen insamlade med laserskanning eller bildmatchning [HMK-Ordlista] regelbunden datastruktur med mätvärden ordnade i rader och kolumner; i vardagsspråk liktydigt med grid [HMK-Ordlista] Kommentar: Exempel på rasterdata är bildfiler och höjdgrid. insamlade data som ej genomgått bearbetning eller annan manipulering [HMK-Ordlista] apparat som reagerar på fysiska storheter, exempelvis elektromagnetisk strålning, och konverterar dem till avläsbara signaler [HMK-Ordlista] statistiskt spridningsmått som används i HMK (och GUM) i stället för det äldre medelfel, t.ex. som mått på mätosäkerhet och lägesosäkerhet [HMK-Ordlista] ett dokument som beskriver en produkt och dess egenskaper; vid upphandling är det en av föremålet för upphandlingen och kan utformas med hänvisning till standarder eller som funktions- eller egenskapskrav, se LOU 6 kap [HMK-Ordlista] Indelning av ett godtyckligt område med hjälp av räta linjer. Detta kan göras regelbundet eller oregelbundet. Exempel på regelbunden tesselering är kvadratiska och hexagonala grid. TIN är ett exempel på oregelbunden tesselering. engelska för den bana som en farkost färdas längs, jfr. flygstråk/stråk och körspår [HMK-Ordlista] Oregelbunden datastruktur som byggs upp av trianglar. Förkortas TIN. Vanligen används enbart förkortningen. Den vanligaste användningen av TIN är skapandet av höjd- och djupmodeller. Trianguleringen kan se ut på olika sätt. Objektens geometri i planet eller rymden lagras med hjälp av punkter. Linjer som om sammanbinder med punkter kallas vektorer. Vektordata kan vara punkter, linjer eller ytor (polygoner). höjdmodell som beskriver markytan, inklusive broar, byggnader, vegetation och andra från markytan upp-stickande objekt;

13 11 (212) Styrgruppen Term HMK (Handbok i mät- och kartfrågor) Beskrivning (och eventuella kommentarer) i Bygghandlingar 90, del 7, har yt-modell en annan betydelse [HMK-Ordlista] Handbok i mät- och kartfrågor som har tagits fram i samverkan mellan Lantmäteriet och andra myndigheter, främst kommuner och Trafikverket. Se HMK:s hemsida Tabell 2. Generella termer i Term Abstrakt objektklass Applikationsschema Association Attribut Attributtyp Baskarta Baskarteområde Begreppsmodell Datamodell (och eventuella kommentarer) klass som inte motsvarar en verklig företeelse [Ekvator] Kommentar: representerar gemensamma egenskaper för klasser t.ex. attribut och associationer. formell av datastruktur, regler och innehåll för information inom ett visst tillämpningsområde [HMK-Ordlista] samband mellan klasser Kommentar: beskrivs med roller i uppgifter om ett objekts egenskaper, vanligen lagrade i tabellform och knutna till objektet via ett objekt-id [HMK-Ordlista] Kommentar: Ett värde som representerar det observerade värdet av en Egenskap hos en Företeelse typ av karakteristik eller för en objekttyp [Ekvator] karta som har ett för ändamålet anpassat innehåll och som utgör underlag för fortsatt kartframställning vid planering, projektering och redovisning [GIS-ordbok] område som ajourhålls med storskalig kartinformation, t.ex. inom tätortsområde eller inom område där kartunderlag för grundkarta, nybyggnadskarta eller förrättningskarta tas fram modell som beskriver begrepp, deras egenskaper och inbördes relationer [GIS-ordbok] på logisk nivå över hur data är organiserade i en databas [GIS-ordbok] specifikation av värdedomän och de operationer som är tillåtna på värdena [Ekvator] Kommentar: I UML representeras en datatyp av en klass vars dataförekomster inte har egen identitet Exempel: Textsträng, Heltal, Decimaltal, Sanningstyp (Ja/Nej)

14 12 (212) Styrgruppen Term Egenskap Företeelse Företeelsetyp Generic Conceptual Model Informationsmodell Kvalitetsmått (engelska, quality measure) Geodataspecifikation Datakvalitetsegenskap (engelska, quality element) Kategorier av datakvalitetsegenskaper (engelska, data quality element category) Kodlista Metadata Modellelement Multiplicitet Nätverks-RTK Objekt Objekttyp (och eventuella kommentarer) inneboende karakteristik hos en företeelse som kan användas för att beskriva företeelsen och/eller särskilja en företeelse från en annan egenskap någonting som finns i den verkliga världen eller en tänkt värld och som kan avgränsas som en egen enhet [Ekvator] grupp av företeelser med samma egenskaper motsvarande basmodell i Inspire som beskriver gemensamma objekttyper, datatyper och kodlistor svensk synonym till dataproduktspecifikation; används av [HMK-Ordlista] begreppsmodell som beskriver de olika objekttyper som är av intresse för en viss verksamhet [Ekvator] kvantitativ bestämning som ligger till grund för utvärderingen av en datakvalitetsegenskap detaljerad indelning av geodatakvalitetens olika aspekter; grupperas ihop till kategori av datakvalitetsegenskaper och mäts med kvalitetsmått Kommentar: Motsvaras av termen Kvalitetsparameter i HMK övergripande indelning av geodatakvalitetens olika aspekter (aktualitet, fullständighet, användbarhet etc.); delas in i datakvalitetsegenskaper, som mäts med kvalitetsmått Kommentar: Motsvaras av termen Kvalitetstema i HMK diskret värdedomän där varje värde tilldelats en inom listan unik beteckning [Ekvator] strukturerad tilläggsinformation till data; data om data [HMK-Ordlista] Kommentar: Metadata kan förekomma både på datamängdsnivå och objekttypsnivå samt av tjänster. komponent som bygger upp en modell Exempel: Objekttyper, associationer och datatyper. anger hur många förekomster som ska eller kan förekomma den vanligaste metoden för relativ GNSS-mätning i realtid där flera referensstationer utnyttjas [HMK-Ordlista] representation av en företeelse i den verkliga världen [Ekvator] abstraktion av en grupp av företeelser med likartade egenskaper [Ekvator]

15 13 (212) Styrgruppen Term Objekttypskatalog Yttäcke (och eventuella kommentarer) sammanställning av ett urval av objekttyper och deras attribut mm för en viss verksamhet [HMK-Ordlista] ett rumsligt objekt som genom sin funktion returnerar värden från sin värdemängd för alla direkta positioner inom sin rumsliga, och/eller tidsmässiga utsträckning [ISO 19123:2007] [Inspire 1089/2010 tillägg 1289] Kommentar: Den svenska översättningen av Coverage kan ge syftningsfel. Även linje och punkt-format kan förekomma. Tabell 3. Källor för termer Källa GIS-Ordbok Beskrivning GIS-Ordbok SIS/STANLI (TK 323) Samverkande GIS med ISO En handbok om tekniskt ramverk för geografisk information, utg 1, 2004 HMK-Ordlista HMK-Ordlista och förkortningar december 2017 Inspire 1089/2010 Ekvator förordning (EU) nr 1089/2010 om genomförande av direktiv 2007/2/EG vad gäller interoperabilitet för rumsliga datamängder och datatjänster termdatabas med geodatarelaterade termer från svenska standarder, tekniska rapporter, tekniska specifikationer och andra rapporter på geodataområdet samt översatta termer från ISO/TC 211 Multi-lingual glossary of terms. Exempel: Svensk standard (SS), för geografisk information i serien och tekniska rapporter (TR) utgivna av SIS, t.ex. 23, 24, 25, Förkortningar Tabell 4. Förkortningar som används i Förkortning ASPRS dgps, dgnss EPSG Beskrivning American Society for Photogrammetry and Remote Sensing. [HMK-Ordlista] Differentiell GPS (GNSS). Kodmätning som korrigeras med det uppskattade felet från annan, samtidig kodmätning på en känd position. [HMK-Ordlista] European Petroleum Survey Group. EPSG var en vetenskaplig organisation med anknytning till den europeiska oljeindustrin, som gav ut EPSG Geodetic Parameter Set en allmänt använd databas över olika referenssystem. [HMK-Ordlista]

16 14 (212) Styrgruppen Förkortning Beskrivning EVRS FW GALILEO GDPR GLONASS GML GNSS GPS GUID GUM HMK IMU European Vertical Reference System. Europeiskt höjdsystem. [HMK-Ordlista] Fixed wing. Avser flygfarkost. europeiskt satellitbaserat positioneringssystem [HMK-Ordlista] Kommentar: System för satellitnavigering som utvecklas på uppdrag av EU och Europeiska rymdorganisationen (ESA). General Data Protection Regulation. Globalnaja Navigatsionnaja Sputnikovaja Sistema. Ryskt satellitbaserat navigeringssystem. [HMK-Ordlista] Geographic Markup Language. Grammatik för av geodata med XML. [HMK-Ordlista] Global Navigation Satellite System. Ett samlingsnamn för satellitbaserade navigations- och positioneringssystem [HMK-Ordlista] Global Positioning System. Amerikanskt satellitbaserat positioneringssystem [HMK-Ordlista] Globally Unique Identifier. Version av UUID. Guide to the Expression of Uncertainty in Measurement. Internationell standard för mätosäkerhet [HMK-ordlista]. Kommentar: Uttrycket standardosäkerhet kommer från GUM. Standard för redovisning av mätosäkerhet vid olika slags vetenskapliga mätningar. Handbok i Mät- och Kartfrågor. T.o.m Handbok till Mätningskungörelsen, som sedan upphävdes. [HMK-Ordlista] Kommentar: Samverkan mellan Lantmäteriet och andra myndigheter, främst kommuner och Trafikverket, som arbetar för enhetlig och standardiserad insamling av geodata i form av handböcker. Inertial measurement unit. En enhet som med hjälp av accelerometrar och gyroskop mäter acceleration och vinkel-hastighet. [HMK-Ordlista]

17 15 (212) Styrgruppen Förkortning Beskrivning INS INSPIRE KSL LAS NNH OGC PDRF Inertial Navigation System. Ett navigationssystem som med hjälp av en IMU kontinuerligt beräknar position, orientering och hastighet för en plattform. Positionen beräknas genom död räkning och startpositionen måste därför vara känd. [HMK-Ordlista] Infrastructure for Spatial Information in Europe. EU-direktiv som skapar en infrastruktur för medlemsländernas till-handahållande av geodata. [HMK-Ordlista] Kommunförbundet Stockholms Län LASer file format. Filformat för laserdata. [HMK-Ordlista] Filformatet kan även användas till punktmoln generellt, exempelvis bildmatchad data. Ny Nationell Höjdmodell. Nationellt täckande terrängmodell framställd genom flygburen laserskanning. Under 2013 har prefixet ny utmönstrats och benämningen är helt enkelt den nationella höjdmodellen. [HMK-Ordlista] The Open Geospatial Consortium. Internationell standardiseringsorganisation för geodata [HMK-Ordlista] Point Data Record Format. RH 2000 Rikets höjdsystem Det nya riksnätet i höjd och den svenska realiseringen av EVRS. [HMK-Ordlista] RMS RTK RW SKL SOSI SWEREF 99 SWEREF 99 TM SWEREF 99 dd mm Root Mean Square. En typ av (kvadratiskt) medeltal [HMK-Ordlista] Real Time Kinematic. Bärvågsmätning i realtid. Rotated wing. Avser flygfarkost. Sveriges Kommuner och Landsting. Är en intresseförening för kommuner och landsting. Samordnet Opplegg for Stedfestet Informasjon. Norsk standard för geografisk information. [HMK-Ordlista] Swedish Reference Frame Den svenska realiseringen av det europeiska referenssystemet ETRS89, med epok [HMK- Ordlista] Swedish Reference Frame 1999 Transversal Mercator. Nationell kartprojektion till SWEREF 99. [HMK-Ordlista] Swedish Reference Frame Lokala projektionszoner SWEREF 99. Lantmäteriet definierar 12 zoner där dd mm motsvarar medelmeridianen i grader (dd) och minuter (mm). [HMK-Ordlista]

18 16 (212) Styrgruppen Förkortning Beskrivning TIN UAS UAV URI UUID XML Triangulated Irregular Network. Datastruktur för representation av ytor. [HMK-Ordlista] Unmanned Aerial Systems. Ett obemannat luftfartyg samt de komponenter som behövs för att kunna kontrollera luft-fartyget på avstånd av en eller flera personer. Benämns även RPAS. [HMK-Ordlista] Unmanned Aerial Vehicle. En av flera benämningar på obemannat luftfartyg. Benämns även drönare eller RPA. Se även UAS. [HMK-Ordlista] Uniform Resource Identifier, identifierare av resurs Universal Unique IDentifier extensible Markup Language. Standard för textbaserad av data. [HMK-Ordlista] Kommentar: Ett textbaserat överföringsformat för data där man själv definierar struktur och regler för data med hjälp av ett XMLschema (.xsd). I huvudsak avsett för att vara maskinläsbart men kan även läsas av människor. 2.2 Information om Höjddata Namn Höjd Förkortning - Beskrivning av innehåll Avser höjddata som tas fram av statliga och kommunala myndigheter. Följande varianter av höjddata ingår: Klassificerat punktmoln (laser eller bildmatchning). Höjd- och djuppunkter hämtade ur punktmoln. Höjdmodell av typen markmodell i grid eller TIN framställd ur markklassificerat laserpunktmoln, från andra insamlingsmetoder eller en kombination av olika metoder. Höjdmodell av typen ytmodell i grid eller TIN framställd ur ett punktmoln framtaget genom laserskanning eller bildmatchning. Höjd- och djupkurvor genererade av befintlig höjdmodell eller av punkter oavsett insamlingsmetod. Höjdpunkter, brytlinjer och höjdkurvor från fotogrammetrisk mätning i stereomodeller. Vektorobjekt (punkter, brytlinjer, kurvor) insamlade med andra metoder.

19 17 (212) Styrgruppen Höjdmetadata kopplat till ytgeometri (projektområde, skanningsområde etc.) och till linjegeometri (stråk). Metadatabilder som visar punkttäthet och stråköverlapp för laserdata. Utsträckning i tid och rum Hela Sverige. Nya data tas fram med olika tidsintervall i olika områden beroende på användarbehoven eller vid förändringar. Mer information finns i avsnitt 10.2). Syfte Punktmoln och höjdmodeller tas fram för bland annat följande syften: Miljöövervakning, exempelvis bedömning av översvämningsrisker Planering och projektering av infrastrukturprojekt Planläggning för skogsbruk och annan markanvändning Samhällsplanering Husbyggande Förändringsstudier Framställning av höjd- och djupkurvor Framställning av lutningsbilder, terrängskuggning och andra kartprodukter Framställning av 3D-visualiseringar Höjdsättning för landskapsmodellering Siktanalyser för mobiltelefonmaster Höjd- och djuppunkter samt höjd- och djupkurvor används på kartor. Användare av höjddata är statliga och kommunala myndigheter, konsultföretag och andra externa användare. Datakällor Huvudsaklig insamlingsmetod av höjddata är laserskanning av marken från flygfarkost alternativt fordon utrustade med specifika positioneringssystem. Som alternativ eller komplement kan bildmatchning från flygbilder eller fotogrammetrisk mätning användas. Höjdpunkter och brytlinjer från ovannämnda insamlingsmetoder är i sin tur datakälla till höjdmodeller i form av punktmoln, grid och TIN samt till höjdkurvor. Djupdata samlas in med flygburen laserbathymetri och andra specifika djupmätningsmetoder. De största offentliga beställarna/producenter av höjddata för mätändamål är Lantmäteriet, kommuner och Trafikverket. Motsvarande för djupdata är främst Sjöfartsverket.

20 18 (212) Styrgruppen Produktionsprocesser Insamlade punkter från laserskanning eller bildmatchning kvalitetskontrolleras, passas in mot stödpunkter/-ytor, klassificeras och sekretessgranskas och sammanställs till ett punktmoln. Höjdpunkter och brytlinjer tas fram via fotogrammetri eller andra metoder. En höjdmodell i Grid framställs ur ett punktmoln, med eller utan brytlinjer. Detta kan ske genom interpolering av punktmolnet eller via linjär interpolering i ett TIN. En höjdmodell i TIN framställs via triangulering av punkter och brytlinjer. Dessa kan komma från punktmoln eller från fotogrammetrisk mätning eller geodetisk mätning. Numera genereras kurvor vanligen från grid eller TIN. Tidigare mättes höjdkurvor in fotogrammetriskt. Ajourhållning Lantmäteriet ajourhåller markmodellen (Nationell Höjdmodell), med olika metoder, medan ytmodellen nyproduceras vid varje projekt genom bildmatchning. Kommunernas ajourhållning varierar mellan olika kommuner. Exempel: Göteborg planerar att genomföra ny skanning vart 6:e år, med start Markmodell från denna skanning kommer att ajourhållas efter behov, dvs. på beställning, med hjälp av fotogrammetrisk mätning, bildmatchning och/eller terrester laserskanning. Linköping, som tidigare utnyttjat Nationell höjdmodell, ajourhåller via etappvis skanning så att allt ersätts med en nyproducerad markmodell. Det finns också planer på att inkludera fältmätta höjder från t.ex. projekteringsmätningar, för att ajourhålla mindre område med den typen av data. Falun har gjort egen laserskanning och planerar ajourhållning. Metoder för detta utreds, såsom marklaserskanning, fotogrammetrisk markmätning och UAS. På Trafikverket sker ingen ajourhållning av höjddata.

21 19 (212) Styrgruppen 3 Höjddatas omfattningar Omfattningarna delar in informationen i delmängder där översta nivån är helheten. En delomfattning ska ha något som är gemensamt för en del av informationsmängden. Omfattningarna används för hänvisning från annan information t.ex. kvalitetskrav, kvalitetsuppföljning och metadatarapportering. Förutom hela datamängden har 6 delomfattningar identifierats som beskrivs nedan. Notera att paketindelningen i informationsytbytesmodellen inte följer omfattningarna. 3.1 Omfattning Höjddata Identifiering av omfattning Hierarkisk nivå Höjddata 005 Datamängd Namn på hierarkisk nivå Beskrivning av hierarkisk nivå Utsträckning Coverages Höjddata Höjddata framtaget med olika insamlingsmetoder och vidarebearbetat till olika dataformat. Enligt nationella metadataprofilen ingår höjddata i informationsgruppen Höjd, objektklass Höjddata, där höjd över eller under havsytan omfattas. Lantmäteriets nationella höjdmodell, vilket är en markmodell och ett laserpunktmoln, täcker hela landet när datainsamlingen är färdig. För närvarande saknas delar av fjällkedjan. Kommunala höjddata finns i några av landets större kommuner, såsom Stockholm, Göteborg, Malmö, Linköping m.fl. I medelstora och mindre kommuner finns höjddata i begränsad omfattning. Trafikverket samlar in höjddata i anslutning till större infrastrukturprojekt för projektering. Djupdata samlas in av Sjöfartsverket. I följder endast höjdmodeller i grid standarden för coverage. Vektordata (höjd- och djuppunkter, brytlinjer, höjd- och djupkurvor) samt TIN är av typen simple feature (enklare objekt). Ingående omfattningar Delomfattning Laserdata - Punktmoln Delomfattning Bildmatchning - Punktmoln Delomfattning Fotogrammetrisk mätning Delomfattning Grid Delomfattning TIN Delomfattning Höjd- och djupkurvor genererade ur höjdmodeller

22 20 (212) Styrgruppen Delomfattning Laserdata - Punktmoln Identifiering av omfattning Hierarkisk nivå Laserdata 005 Datamängd Namn på hierarkisk nivå Laserdata Beskrivning av hierarkisk nivå Utsträckning Coverages - Höjddata insamlad genom flygburen (flygplan, helikopter, UAV) eller fordonsburen (bil, tåg, båt) laserskanning. Laserdata ingår i informationsutbytesmodellen för Punktmoln. Lantmäteriets laserdata täcker hela landet när datainsamlingen är färdig. För närvarande saknas delar av fjällkedjan. Kommunala laserdata finns i några av landets större kommuner, såsom Stockholm, Göteborg, Malmö, Linköping samt i några medelstora kommuner såsom Järfälla. Trafikverket samlar in laserdata i anslutning till större infrastrukturprojekt för projektering. Överordnad omfattning Höjddata 3.3 Delomfattning Bildmatchning - Punktmoln Identifiering av omfattning Hierarkisk nivå Bildmatchning 005 Datamängd Namn på hierarkisk nivå Beskrivning av hierarkisk nivå Utsträckning Bildmatchning Höjddata insamlat genom bildmatchning. Bildmatchning från andra bilder än flygbilder ingår inte i omfattningen. Bildmatchning ingår i informationsutbytesmodellen för Punktmoln. Höjddata framtaget genom bildmatchning planeras att användas vid ajourhållning av den Nationella Höjdmodellen samt andra tilllämpningar. Lantmäteriet producerar en ytmodell i grid via bildmatchning, vilken är avsedd att täcka landet.

23 21 (212) Styrgruppen Coverages - Flera kommuner är på gång att ta fram höjddata via bildmatchning, bland annat Göteborg och Linköping. Metoden blir allt vanligare och kommer sannolikt att användas i fler kommuner, exempelvis Järfälla. På Trafikverket sker ingen insamling av höjddata via bildmatchning. Överordnad omfattning Höjddata 3.4 Delomfattning Fotogrammetrisk mätning Identifiering av omfattning Hierarkisk nivå Fotogrammetri 005 Datamängd Namn på hierarkisk nivå Fotogrammetri Beskrivning av hierarkisk nivå Utsträckning Coverages - Vektorobjekt (punkter, brytlinjer och kurvor) insamlade genom fotogrammetrisk mätning. Fotogrammetri ingår i informationsutbytesmodellerna för Höjdoch djuppunkter, Brytlinjer samt Höjd- och djupkurvor. Inom Lantmäteriet har fotogrammetriskt mätta höjdpunkter och brytlinjer i viss utsträckning använts till att skapa TIN. Fotogrammetrisk mätning planeras att användas vid ajourhållning av den Nationella Höjdmodellen. Den gamla höjdmodellen är skapad fotogrammetriskt. Fotogrammetriskt mätta höjdkurvor är fortfarande vanliga. Kommunala höjddata från fotogrammetrisk mätning finns ibland annat i Göteborg. Linköpings kommun planerar att införa fotogrammetrisk insamling av punkter och brytlinjer. Järfälla har använt metoden lite de senaste åren. På Trafikverket sker ingen insamling av höjddata genom fotogrammetri. Överordnad omfattning Höjddata

24 22 (212) Styrgruppen 3.5 Delomfattning Grid Identifiering av omfattning Hierarkisk nivå Grid 005 Datamängd Namn på hierarkisk nivå Beskrivning av hierarkisk nivå Grid Höjd- och djupmodeller (mark- och ytmodeller) i grid oberoende av vilket indata som använts och hur det samlats in. Utsträckning Coverages Lantmäteriets nationella höjdmodell täcker hela landet när datainsamlingen är färdig. För närvarande saknas delar av fjällkedjan. Den nationella höjdmodellen är en markmodell. Kommunala höjdmodeller i form av grid finns ibland annat kommuntäckande i Göteborg, Järfälla samt över tätorten i Linköping. Trafikverket producerar sällan höjdmodeller i form av grid. Höjd- och djupmodeller i denna specifikation ett kontinuerligt coverage av typen 4-sidigt grid. Överordnad omfattning Höjddata 3.6 Delomfattning TIN Identifiering av omfattning Hierarkisk nivå TIN 005 Datamängd Namn på hierarkisk nivå Beskrivning av hierarkisk nivå TIN Höjd- och djupmodeller (mark- och ytmodeller) i TIN oberoende av vilket indata som använts och hur det samlats in. Utsträckning Lantmäteriets nationella höjdmodell är ett grid, men framställs via ett TIN. Detta TIN är endast ett mellansteg och tillhandahålls inte som produkt. Kommunala höjdmodeller i form av TIN finns sporadiskt. I Göteborg skapas TIN från laserpunktmoln efter behov, dvs. på beställning. I Järfälla finns TIN kommuntäckande. Trafikverket producerar höjdmodeller i form av TIN i anslutning till större infrastrukturprojekt för projektering.

25 23 (212) Styrgruppen Coverages - Överordnad omfattning Höjddata 3.7 Delomfattning Höjd- och djupkurvor genererade ur höjdmodeller Identifiering av omfattning Hierarkisk nivå Höjd- och djupkurvor genererade ur höjdmodeller 005 Datamängd Namn på hierarkisk nivå Beskrivning av hierarkisk nivå Höjd- och djupkurvor genererade ur höjdmodeller Kurvor framställda ur höjd- eller djupmodeller, punktmoln eller annat höjd- och djupdata. Kurvor framtagna direkt via fotogrammetri ingår i annan delomfattning. Kurvor tas i huvudsak fram för kartografiska ändamål. Utsträckning Coverages - På Lantmäteriet finns kurvor som rikstäckande information i de allmänna kartorna. Än så länge finns enbart fotogrammetriskt mätta höjdkurvor (delomfattning Fotogrammetri), men generering av höjdkurvor från Nationell höjdmodell planeras. Djupkurvor finns på sjökort. Djupkurvor från Sjöfartverket har funnits på de allmänna kartorna men kommer att tas bort när kartorna blir öppna data 1 juli Kommunala kurvor finns i tätorter på baskartor, grundkartor och nybyggnadskartor. Trafikverket tar fram kurvor till projekteringsunderlag. Överordnad omfattning Höjddata

26 24 (212) Styrgruppen 4 Identifiering av Höjddata Titel Höjd Alternativ titel Höjd Versionsnummer Sammanfattning Syfte Höjddata beskriver: höjd- och djuppunkter, brytlinjer, höjd- och djupkurvor insamlade med olika metoder med tillhörande höjdmetadata punktmoln och höjdmodeller med tillhörande höjdmetadata Höjdmodellen kan vara en markmodell eller en ytmodell. Höjdmodellen kan vara i grid- eller TIN-format. Höjddata används till underlag för miljöanalyser, kartering, planläggning, projektering mm. Höjd- och djuppunkter samt höjd- och djupkurvor ingår i kartprodukter och sjökort. Användare är kommuner, statliga myndigheter, företag och allmänhet. Ämnesområde Höjddata (006 Elevation) Metod för rumslig representation Höjd- och djuppunkter vektor Brytlinjer vektor Höjd- och djupkurvor 001 vektor Punktmoln 001 vektor Höjdmodell Grid grid Höjdmodell TIN TIN Geometriska objekt som representerar höjddatats utsträckning på markytan/havsytan och stråkens positioner 001 vektor Rumslig upplösning Punkttäthet i Lantmäteriets laserpunktmoln är 0,5 1 punkter per kvadratmeter (ner till 0,25 punkter per kvadratmeter i kalfjällsområden). Punkttäthet i kommunernas laserpunktmoln är vanligen mellan 6-12 punkter per kvadratmeter. Enligt KSL:s ramavtal ska punkttätheten i laserpunktmolnet ligga inom intervallet 4-20 punkter per kvadratmeter. Punkttätheten i Trafikverkets laserpunktmoln är punkter per kvadratmeter. Upplösningen för Lantmäteriets markmodell i grid är 2 m.

27 25 (212) Styrgruppen Markupplösningen för höjdmodeller producerade i kommunal regi är vanligen 0,5 meter. Enligt KSL:s ramavtal ska markupplösningen vara högst 1 meter. Ekvidistans för kurvor är relaterad till presentationsskala. Ekvidistansen på kommunala kartor är normalt 1 meter. Geografisk utsträckning Sveriges territorium begränsat av riksgräns och territorial-vattengräns. Kompletterande information -

28 26 (212) Styrgruppen 5 Datainnehåll och struktur 5.1 Beskrivande text I avsnittet Informationsutbytesmodeller nedan beskrivs i detalj alla ingående klasser, attribut och associationer som ingår i Höjd. Beskrivning sker med hjälp av förklarande text, figurer (UML-diagram, i detta avsnitt samt i Bilaga B. Fullständiga informationsutbytesmodeller och en objekttypskatalog i Bilaga C. Objekttypskatalog. På webbplatsen presenteras även fullständiga modeller och objekttypskatalog för alla teman. Informationsutbytesmodellerna är dokumenterad med UML ( och är framförallt avsedd att vara läsbar för människor och är därför i vissa avseenden inte konsekvent eller tekniskt korrekt modellerad. Se bilaga B i Specifikation för Basmodell för information om hur UML har använts i. Figur 3. Exempel på en stråköversikt för ett laserskanningprojekt. Skanningområden är inramade med blått. Genom skanningområdena löper skanningstråk som visas som gröna linjer. Det finns också enstaka tvärstråk som går vinkelrätt mot övriga skanningstråk. Inom tema Höjd behandlas olika typer av höjddata (inklusive djupdata). Den enklaste formen av höjd- och djupdata är punkter, linjer i form av brytlinjer samt kurvor. Dessa har sedan länge samlats in med fotogrammetriska metoder, geodetisk mätning och olika djupmätningsmetoder. Höjd- och djupdata förekommer numera även i olika komplexa former, uppbyggda av olika datastrukturer. En typ är punktmoln som består av en mängd punkter som ligger oregelbundet i ett 3D-koordinatsystem. De enskilda punkterna i ett punktmoln är en form av vektordata. En annan typ av datastruktur är grid, även kallat raster eller ibland rutnät. Gridet består av regelbundet ordnade gridpunkter eller celler (pixlar). Till varje gridpunkt eller cell är ett värde kopplat, vilket för höjdgrid är höjdvärdet. Höjdvärdet motsvarar den genom interpolering beräknade höjden i gridpunkten eller i cellens mitt.

29 27 (212) Styrgruppen Den tredje typen av datastruktur som förekommer i denna specifikation är TIN, vilket är ett speciellt format för höjdmodeller uppbyggt av trianglar. Informationsutbytesmodeller finns för samtliga ovan nämnda datastrukturer. I termordlistan avsnitt definieras begreppen rasterdata, grid, gridcell, gridpunkt, TIN och vektordata. Informationsutbytesmodellerna innehåller även de objekttyper och attribut som behövs för att generera de metadata som vanligtvis brukar redovisas för höjdinformation. Dessa egenskaper kan relateras till ett helt höjdprojekt, skanningområde eller området som täcks av en laserfil eller annan höjddatafil. Informationsutbytesmodellerna innehåller objekttyper med geometrisk representation i form av yta eller linje som visar geografiskt läge för skanningsområde, skanningsession, skanningsstråk, delområden och höjdprojekt (Figur 3). Dessa geometrier är olika typer av vektordata. I denna specifikation används termen höjdmetadata, för att inte förväxlas med metadata som avses i standarden SS-EN ISO 19115:2005 Geographic information Metadata (se avsnitt 8). Varje informationsutbytesmodell har ett egen paket med klasser (objekttyper, datatyper och kodlistor). Paketen HO_HojdDjupPunkter och HI_Brytlinjer hanterar enklare typer av höjddata oberoende av insamlingsmetod. HM_Punktmoln, HG_Grid och HT_TIN behandlar mera komplexa höjddata - höjdmodeller. HK_HojdDjupKurvor beskriver höjddata som kan betraktas som följdprodukt av grundläggande höjddata men som är betydelsefull i olika kartprodukter. Det finns även ett gemensamt paket som används av alla informationsutbytesmodeller. Till varje paket finns ett XML-schema för hur datat ska utbytas. Höjdmetadata och vektordata utbyts via en XML-fil. Grid, TIN och punktmoln utbyts via en länk i XML-filen. Metadata för utbytet redovisas i ett eget attribut metadata som länk till ett dokument eller en websida. Informationsytbytesmodellerna är förutom ett rent datautbyte även användbara för såväl planering av höjdprojekt, som utfall av laserskanning, annan typ av höjddatainsamling och för höjdmodellproduktion. Detta möjliggör utbyte av information och samplanering. De geometriattribut som finns i informationsutbytesmodellerna kan kan tillsammans med metadata användas för att generera en produktionsöversikt som kan användas vid planering och utfall. Förändringar som gjorts i olika versioner av specifikationen redovisas i Bilaga E. Förändringsförteckning. 5.2 Informationsutbytesmodeller Inom finns nio teman Bild, Vatten, Markanvändning/ Marktäcke, Markdetaljer, Höjd, Väg/Järnväg, Byggnad, Adress samt Stompunkter. Varje tema innehåller ett eller flera paket som används i en eller flera informationsutbytesmodeller. Utöver detta finns även ett gemensamt paket som beskrivs i specifikation Basmodell. informationsmodeller är ursprungligen skapade för att visa informationen utifrån ett verksamhetsperspektiv vilket redovisats i tidigare versioner av specifikationerna. För att kunna skapa datautbytesmodeller i form av XML-scheman motsvarande informationsmodellerna har en del avgränsningar och uppdelningar behövt

30 28 (212) Styrgruppen göras. Dessa nya informationsutbytesmodeller är de som från och med version 3.0 redovisas i specifikationen för Höjd. De tillhandahålls även tillsammans med XML-scheman, kodlistor och exempel via projektets hemsida Informationsutbytesmodellerna tillhandahålls även som en.eap-fil (Sparx systems Enterprise Architecht). Informationsutbytesmodellerna är uppdelad i flera figurer för att belysa de olika delarna av modellen. Fullständiga informationsutbytesmodeller inklusive objekttypskatalog återfinns på webbplatsen med kopia i Bilaga B. Fullständiga informationsutbytesmodeller och i Bilaga C. Objekttypskatalog. Informationsutbytesmodellerna beskriver hur strukturen ser ut i utbytet av information. er har, där det har varit möjligt, hämtats från standarder. Det är ett fåtal klasser från Basmodellen som används i informationsutbytesmodellen. Av den orsaken redovisas även dessa i objekttypskatalogen tillsammans med egna klasser för Höjd samt klasser importerade från Inspire. För mer detaljerade definitioner och ar hänvisas till Bilaga C. Objekttypskatalog. er från metadatastandarden ISO visas inte i objekttypskatalogen. Kodlistorna är utökningsbara men för att datautbyte ska kunna ske smidigt inom samverkan ska den nya versionen av kodlistan stämmas av med intressenter för samsyn. class Färgsättning AnnanObjekttyp «datatype» Annan «codelist» AnnanKodlista TematsObjekttyp «datatype» Temats «codelist» TematsKodlista ImporteradObjekttyp «datatype» Importerad «codelist» ImporteradKodlista Figur 4. Färgsättning av klasser i diagram. Färgsättning av modellelement görs enligt Figur 4. Vita klasser för temats information, grå klasser andra temans och beigefärgade klasser för importerade klasser från standarder och Inspire.

31 29 (212) Styrgruppen Informationsutbytesmodellerna för Höjddata innehåller ett antal obligatoriska attribut, t.ex. av typen Id. Obligatoriska attribut har multipliciteten en (1) eller en till många (1..*). De flesta attribut har multipliciteten noll till många (0..*) eller noll till en (0..1) och är därmed valfria att ange. Krav 1. Informationsutbytesmodellens obligatoriska attribut och associationer ska finnas med i datamängd enligt denna specifikation. Krav 2. Informationsutbytesmodellens angivelser om multiplicitet ska följas för datamängder enligt denna specifikation. Krav 3. Endast värden från kodlistor ska användas för attribut vars typ är en kodlista. Krav 4. Kodlistor är utökningsbara. Utökad kodlista ska tillhandahållas av ansvarig part. Krav 5. Koder/värden i utökade kodlistor ska inte stå i konflikt med värden i ursprunglig kodlista. Krav 6. Utökning av kodlistor ska ske i samverkan mellan alla identifierade intressenter. Rekommendation 1. Gemensamma kodlistor ska förvaltas av Lantmäteriet. Rekommendation 2. Valfria attribut ska användas om informationen finns tillgänglig. Höjd består egentligen av sex olika informationsutbytesmodeller för olika former av höjddata. Utöver dessa finns en model med gemensamma klasser för höjd- och djup samt Basmodell som används av alla teman. Det innebär att stora delar av specifikationen är specifik och bara den del som berör den typ av höjddata man ska utbyta behöver läsas. De allmänna delarna som beskriver informationsutbytesmodellen är avsnitten De specifika delarna beskrivs i avsnitten I avsnitten finns kompletterande avsnitt. Objekttypskatalogen i bilaga C, är uppdelad på likartat sätt. Först kommer två avsnitt med gemensamma klasser för för höjd- och djupdata. Därefter kommer en rad specifika avsnitt för respektive typ. Slutligen finns avsnitt med utdrag från Inspire Elevation samt Inspires basmodell. Vilka delar som är relevanta framgår av rubriken på avsnittet.

32 30 (212) Styrgruppen Beroenden till andra specifikationer pkg HöjdPaketberoendenAndraTeman SG_Bas TemaBild BB_BildGemensammaKlasser BF_Flygbild HO_HojdDjupPunkter HH_Fotogrammetri HM_Bildmatchning HI_Brytlinjer HH_HojdDjupGemensammaKlasser HM_Punktmoln HK_HojdDjupKurvor HG_Grid HT_TIN Figur 5. Paketdiagram som visar de beroenden som objekttyperna HM_Bildmatchning och HH_Fotogrammetri tillhörande Höjddata har till Bilddata och Basmodell. Beroenden till andra specifikationer kan vara en referens till ett id i en annan specifikations informationsutbytesmodell. Det förekommer också att en objekttyp importeras från en annan modell och byggs in med associationer eller arv. Beroende finns till flygbilder, främst genom att höjddata kan tas fram genom bildmatchning och fotogrammetrisk mätning genom referens till flygbildsprojekt och attribut för stereomodeller. Detta illustreras genom paketberoenden till Bilddata (Figur 5). Bilddata har i sin tur även beroende till Höjddata genom den höjdmodell som används vid ortofotoframställningen vilket beskrivs i Geodataspecifikation Bild.