GEODATASPECIFIKATION. Bild. Version Markanvändning och Marktäcke. Bild. Vatten. Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter

Transkript

1 GEODATASPECIFIKATION Bild Version Bild Vatten Markanvändning och Marktäcke Markdetaljer Höjd Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter

2 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING UPPHOVSMAN DOKUMENTANSVARIG Åsa Sehlstedt, Lantmäteriet Bild DOKUMENTNUMMER DOKUMENTDATUM BETECKNING Dnr /3034 VERSION Version FASTSTÄLLD VERSION DOKUMENTDATUM ÄNDRING NAMN Grundversion framtagen Slutversion från projektet Svensk geoprocess. Testversion Modeller anpassade till XMLscheman samt rättningar. Bilaga A. Mindre korrigeringar Uppdragsledare: Åsa Sehlstedt (Lantmäteriet) Arbetsgrupp: Alexander Winkler (Göteborgs stad) Mathias Linell (Järfälla kommun) Mikael Johansson (Linköpings kommun) Sara Wahlund (WSP) Anders Bygren (Lantmäteriet) Mattias Pettersson (Lantmäteriet) Anna Wallin (Lantmäteriet) Åsa Sehlstedt (Lantmäteriet) Åsa Sehlstedt (Lantmäteriet) Åsa Sehlstedt (Lantmäteriet) Projektet avslutades juni 2016 och Samverkan ansvarar nu för förvaltning och vidareutveckling av geodataspecifikationerna. I version har förbättringar och vidareutvecklingar gjorts jämfört med version 2.0. Inför kommande versioner kommer fortsatta tester att genomföras, vilket kan komma att påverka innehållet i geodatasspecifikationerna. XML-scheman finns tillgängliga för tester på hemsida

3 1 (143) Styrgruppen Bakgrund I samverkansprojektet utarbetas geodataspecifikationer för nio utvalda geodatateman. Målet med arbetet är att kunna leverera enhetliga geodata oavsett administrativa gränser, vilket bidrar till enklare och effektivare myndighetsutövning för till exempel planarbete, fastighetsbildning och bygglovshantering, miljö- och krisarbete samt infrastrukturbyggande. Figur 1: bidrar med geodatateman till Samhällsbyggnadskartor. För att nå målen ingår även en samverkansprocess där samverkansaktiviteter beskrivs och där geodataspecifikationen används i processtegen. Arbetet med att utforma och förvalta specifikationerna bedrivs i samverkan mellan kommuner, Lantmäteriet och beroende på tema andra berörda myndigheter. Specifikationerna baseras i stort på standarden SS-EN ISO 19131:2008, Geografisk information Specifikation av datamängder även om avsteg görs. Specifikationerna utnyttjar både internationella och svenska standarder samt är i möjligaste mån överensstämmande med Inspires dataspecifikationer för motsvarande geodatateman.

4 2 (143) Styrgruppen Introduktion till - Geodataspecifikationen för Bild är ett dokument som tagits fram i samverkan mellan SKL, Lantmäteriet och kommunerna. Specifikationen innehåller informationsmodell och krav på geodata som beskriver bilddata. Geodataspecifikationen skildrar tillsammans med processen ett framtida scenario av temat Bild och ett arbetsflöde där flera aktörer samverkar för att effektivisera samhällsbyggnadsprocessen. Processen innehåller en redogörelse av hur samverkan kring insamling, lagring och tillhandahållande ska gå till och har tagits fram inom ). Med termen Bilddata, skrivet med versal som första bokstav, avses bilder som följer denna specifikation. Figur 2: Avgränsning av temat Bild. De grå rutorna visar bildtyper som inte beskrivs i denna specifikation, men som är möjliga att lägga till senare. Geodataspecifikationen avser i bildinformation som Lantmäteriet, kommunerna och Trafikverket samlar in, lagrar och tillhandahåller. Specifikationen kan utökas med fler typer av bilder än lodbilder från flygplan eller helikopter. En informationsmodell för Bilddata redovisas i avsnitt 5. Informationsmodellen innehåller en grafisk i UML (Unified Modelling Language) samt en objekttypskatalog med ingående objekttyper, deras attribut och relationer till andra objekttyper. Vilka objekttyper och attribut som är obligatoriska eller frivilliga framgår såväl av UML-modellen som av objekttypskatalogen. Informationsmodellen är i stor utsträckning baserad på informationsmodellerna från Lantmäteriet och Norska kartverket samt INSPIRE Data Specification on Orthoimagery. Specifikationen har koordinerats med HMK Handbok i mät- och kartfrågor. Specifikationer, informationsmodeller och XML-scheman som tas fram i är tänkta att kunna användas för utbyte av geodata i många olika sammanhang. Detta medför att de i mångt och mycket har karaktären av en bruttolista av allt som kan tänkas utbytas enligt specifikationernas teman. Verksamhetsregler som i många fall kan ses som tekniska realiseringar av avtal eller överenskommelser är inte en del av då det skulle begränsa möjliga användningsområden för specifikationer med mera. Detta innebär dock att man i många fall kommer att behöva

5 3 (143) Styrgruppen göra begränsningar av vad ur specifikationer som får utbytas och tydligare regler kring hur detta ska ske. Visar det sig att samma begränsningar och striktare regler kring utbyte återkommer i många fall nationellt sett så är det en fråga för Samverkan att besluta om dessa begränsningar och striktare regler ska införlivas i specifikationer, informationsmodeller och XML-scheman. Krav på Bilddata uttrycks i respektive tillämpligt avsnitt av geodataspecifikationen. Krav skrivs på egen rad med fet stil i röd färg undantaget datakvalitetskrav och krav som kommer från HMK. Rekommendationer skrivs på egen rad med fet stil i blå färg. Datakvalitetskrav uttrycks i tabellform enligt den internationella datakvalitetsstandarden SS-EN ISO 19157:2013, Geografisk information Datakvalitet under avsnitt 7.1 i geodataspecifikationen. Denna geodataspecifikation är tillgänglig som ett dokument (.pdf) från

6 Styrgruppen 4 (143) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 GEODATASPECIFIKATIONENS OMFATTNING 6 2 ÖVERSIKT Information om geodataspecifikationen Information om Bilddata 15 3 BILDDATAS OMFATTNINGAR Omfattning Bilddata Delomfattning Flygbild Delomfattning Ortofoto 18 4 IDENTIFIERING AV BILDDATA 20 5 DATAINNEHÅLL OCH STRUKTUR Beskrivande text Informationsmodell Objekttypskatalog 53 6 REFERENSSYSTEM KVALITETSKRAV Datakvalitet METADATA Övergripande nivå bilddata Flygbild Ortofoto TILLHANDAHÅLLANDE Från leverantör till beställare 121

7 Styrgruppen 5 (143) 9.2 Till bildanvändare DATAFÅNGST Datafångstkrav Underhåll av data PRESENTATIONSREGLER ÖVRIG INFORMATION 126 REFERENSER 127 BILAGA A. TEST AV SPECIFIKATIONSUPPFYLLELSE 129 BILAGA B. BESKRIVNING AV UML FÖR SVENSK GEOPROCESS INFORMATIONSMODELLER 131 BILAGA C. FULLSTÄNDIG INFORMATIONSMODELL 136 BILAGA D. KRAV OCH REKOMMENDATIONER 140

8 Styrgruppen 6 (143) 1 Geodataspecifikationens omfattning Detta dokument utgör en gemensam geodataspecifikation för utbyte av Bilddata som framställs på uppdrag av Lantmäteriet, kommunerna, SKL och andra myndigheter.

9 7 (143) Styrgruppen 2 Översikt 2.1 Information om geodataspecifikationen Titel Datum Ansvarig part Lantmäteriet i samverkan med kommuner och SKL Lantmäteriet, Division Geodata, enheten Geografisk information och sektionen Bild- och höjddata Adress Gävle Telefon E-post URL specifikationer@lm.se Språk Svenska Ämnesområde 010 Arealtäckande bilder och baskartor Syfte Specifikation av de krav som ställs på utbyte av enhetliga nationella leveranser av bilddata mellan kommuner, Lantmäteriet och Trafikverket. Utbyte kan avse både från producent till datalager eller från datalager till användare. Specifikationen riktar sig i första hand till dataproducenter (inklusive konsulter), systemleverantörer och systemutvecklare som ansvarar för att utbyta datamängder enligt denna geodataspecifikation. Bilddata avser flygbilder i lod (tagna med fotoriktning nära lodlinjen) och ortofoto framtaget ur flygbilder. Med utbyte av bilddata avses utbyte av bilder, orienteringsdata och metadata. Metadata för bilder har delats in i två typer: Metadata enligt ISO Metadata Bildmetadata En målsättning är att bildmetadata skall kunna nyttjas för att bygga upp ett framtida nationellt flygbildsregister avseende flygbildsprojekt och ingående flygbilder. Bildmetadata ska vara en dokumentation av utfört projekt. Användare ska också kunna få upplysning om vilket område som täcks av flygbilder i det aktuella projektet, om bilderna är till för stereokartering och/eller ortofoton, när varje enskild bild är tagen osv.

10 8 (143) Styrgruppen I HMK (Handbok i mät- och kartfrågor), kapitlen Bilddata respektive Ortofoto beskrivs insamling med digitala flygkameror som utgångspunkt samt vilka krav som ska ställas för olika detaljeringsnivåer på slutprodukten. Därför hänvisar denna specifikation till HMK i vissa avsnitt. Vad gäller datafångst av analoga bilder hänvisas till gamla HMK-Fotogrammetri. Denna geodataspecifikation riktar sig i första hand till dataproducenter, systemleverantörer och systemutvecklare som ansvarar för att utbyta datamängder enligt denna specifikation. Geodataspecifikationen ska också kunna vara ett stöd för användare av data i att få större förståelse för framförallt levererade datamängders användbarhet Termer och ar Termerna är uppdelade i två tabeller. Tabell 1 beskriver termer från denna specifikation, Tabell 2 innehåller generella termer som används i flera specifikationer. Källa om annan än anges inom hakparentes [ ] efter definition. Tabell 1: Temaspecifika termer Term Rådata Bild-sensor Vektordata Rasterdata Pixelvärde Radiometri Orienteringsdata Omega ω (och eventuella kommentarer) Obearbetad bild- och orienteringsdata. Bilddata från flygkamerans sensorer måste bearbetas med specialprogramvara (beroende på kameratyp) för att kunna användas. En sensor är registrerar ljus, ljud eller annan form av stimuli. En bild-sensor i en kamera registrerar elektromagnetisk strålning såsom synligt och infrarött ljus. Objektens geometri i planet eller rymden lagras med hjälp av punkter, som om de sammanbinds med linjer som kallas vektorer. Vektordata kan vara punkter, linjer eller ytor (polygoner). Regelbunden datastruktur med mätvärden ordnade i rader och kolumner. [HMK-Ordlista] Exempel på rasterdata är bilder och skannade data. Rasterdata är uppbyggd av celler pixlar - ordnade i rader och kolumner. Till varje pixel hör ett värde finnas, som för flygbilder och ortofoton anger färgintensiteten. Mätning av elektromagnetisk strålning. Intensiteten lagras vanligen som pixelvärden. Radiometrisk korrigering och bearbetning omfattar förändringar av pixelvärdena. [HMK-Ordlista] Kamerans position, riktning och rotation vid fotograferingstillfället, i bestämt referenssystem. Rotationsvinkel för en flygbild kring den kameraaxel i bildplanet som är ungefärligen riktad längs flygriktningen (jämför termerna roll/bank i flygsammanhang).

11 9 (143) Styrgruppen [HMK-Ordlista] Phi φ Kappa κ By Pankromatisk Infraröd (IR) Flyghöjd Ortofoto Ortogonalprojektion Centralprojektion Höjdmodell Ortofotomosaik/Flygbildsmosaik Bildsömmar Rotationsvinkel för en flygbild kring den kameraaxel som är vinkelrät mot flygriktning och lodlinjen, d.v.s. tvärs flygriktningen (jämför termerna pitch/elevation i flyg-sammanhang). [HMK-Ordlista] Rotationsvinkel för en flygbild kring en axel vinkelrät mot bildplanet, d.v.s. nära lodlinjen (jämför termerna yaw/heading i flygsammanhang). [HMK-Ordlista] Sidoförskjutningen mellan två bilder i ett stereopar. Synonym till vertikalparallax. Ordet är en sammansättning av grekiska pan (alla) och chroma (färg). Pankromatisk innebär känslig för ljus i alla synliga färger. Det synliga spektret ( nm) registreras av sensor eller film som är känslig för synligt ljus. Med en pankromatisk bild avses vanligen en svartvit bild, men trots att en vanlig färgbild också egentligen är pankromatisk. Våglängder längre än det synliga ljuset, upp till 1 mm. IR brukar delas upp i nära IR, mellan-ir och långvågigt IR. Infraröda färgbilder innehåller vanligtvis registreringar av nära infrarött ( nm), samt rött och grönt synligt ljus. Med flyghöjd menas flygfarkostens höjd över mark eller havsnivå vid flygfotografering eller laserskanning. Flyghöjd över mark är viktig vid stråkplanering eftersom den i kombination med sensorns upplösning styr vilken upplösning på marken det blir. Flyghöjd över havsnivå är det som används i flygkommunikationssammanhang. Skalriktig flygbild i ortogonalprojektion (fotokarta). [HMK-Ordlista] Principen för ortogonalprojektion är projektionsstrålar vinkelräta mot ett horisontalplan. En fotografisk bild är en centralprojektion, på samma sätt som ögat betraktar omgivningen. Principen för centralprojektion är att alla strålar från terrängen går genom projektionscentrum och träffar bildplanet under varierande vinklar. Därför varierar bildskalan i olika delar av bilden. Övergripande term för bland annat markmodeller (terrängmodeller) och ytmodeller. [HMK-Ordlista] Flera ortofoton/flygbilder sätts samman för att täcka ett större område. Definierade gränser mellan flygbilder eller ortofoton som sammanfogas till en mosaik.

12 10 (143) Styrgruppen Bildupplösning Markupplösning Radiometrisk upplösning Spektral upplösning Standardosäkerhet Lägesosäkerhet Sant ortofoto Bildmetadata Coverage HMK (Handbok i mät- och kartfrågor) För allmänna termer I denna specifikation används måttet för storleken på en pixel i μm (mikrometer). Geometrisk upplösning som visar avståndet, mätt på marken, mellan två närliggande pixelcentra hos rasterdata. Liktydigt med Ground Sample Distance (GSD). Beskriver det effektiva bit-djupet hos sensorn (antal gråskalenivåer) och uttrycks vanligen i antal bitar. Mått på hur små våglängds-differenser som går att urskilja i en bild, uttryckt i nm (nanometer). Term från mätstandarden GUM. Standardosäkerhet anges som medelfel 1σ (sigma). Mätosäkerhet vid positionsbestämning; mäts vanligen med hjälp av standardosäkerhet i plan eller höjd. [HMK-Ordlista] Termen kommer från standarden GUM och ersätter i detta dokument den äldre termen lägesnoggrannhet, förutom i avsnittet om datakvalitet. På engelska benämnt true ortho. Ortofoto som skapats med en rektifieringsmodell som även innehåller byggnader och andra objekt på marken, som träd m. m. Eliminerar lutande byggnader men kräver bilder med stor övertäckning. [HMK-Ordlista] Uttryck som definierats inom, för att skilja metadata för bilder från metadataelement som kommer från metadatastandarden SS-EN ISO 19115:2005 Geographic information Metadata Termen coverage i samband med geografisk information har ingen allmänt spridd svensk översättning. I ISO definieras coverage på följande sätt: Feature that acts as a function to return values from its range for any direct position within its spatial, temporal or spatiotemporal domain. Exempel som anges är rasterbild, polygon-lager, digital höjdmatris. Det pågår arbete inom SIS att ta fram en svensk term och definition. Begreppet blir tillgängligt i termdatabasen Ekvator när det är färdigt. I översättningen av Inspires terminologi används termen yttäcke. Yttäcke ska inte förväxlas med marktäcke eller landtäcke. Handbok i mät- och kartfrågor som har tagits fram i samverkan mellan Lantmäteriet och andra myndigheter, främst kommuner och Trafikverket. Se HMK:s hemsida SIS termdatabas Ekvator URL:

13 11 (143) Styrgruppen Se även HMK-Ordlista: under rubriken Aktuella HMK-dokument Tabell 2: Generella termer i Term Abstrakt objektklass Abstraktion Applikationsschema Association Attribut Attributtyp Baskarta Baskarteområde Begreppsmodell Datamodell Egenskap (och eventuella kommentarer) Klass som inte motsvarar en verklig företeelse [Termweb] Kommentar: representerar gemensamma egenskaper för klasser t.ex. attribut och associationer. Teoretisk konstruktion av verkligheten Kommentar: Avser inom modellering en teoretisk av företeelser med gemensamma egenskaper i form av objekt- och attribut- typer. Syftar till att möjliggöra förståelse och kommunikation. Formell av datastruktur, regler och innehåll för information inom ett visst tillämpningsområde [GIS-Ordbok] Samband mellan klasser Egenskap för en klass beskriven genom de värden den kan anta [Termweb] Kommentar: Ett värde som representerar det observerade värdet av en Egenskap hos en Företeelse Typ av karakteristik eller för en objekttyp [Termweb] Karta som har ett för ändamålet anpassat innehåll och som utgör underlag för fortsatt kartframställning vid planering, projektering och redovisning [GIS-ordbok] Område som ajourhålls med storskalig kartinformation, t.ex. inom tätortsområde eller inom område där kartunderlag för grundkarta, nybyggnadskarta eller förrättningskarta tas fram. Modell som beskriver begrepp, deras egenskaper och inbördes relationer [GIS-ordbok] på logisk nivå över hur data är organiserade i en databas [GIS-ordbok] Specifikation av värdedomän och de operationer som är tilllåtna på värdena [Termweb] Kommentar: I UML representeras en datatyp av en klass vars dataförekomster inte har egen identitet Exempel: Textsträng, Heltal, Decimaltal, Sanningstyp (Ja/Nej) Inneboende karakteristik hos en företeelse som kan användas för att beskriva företeelsen och/eller särskilja en företeelse från en annan

14 12 (143) Styrgruppen Företeelse Företeelsetyp Geodataspecifikation Informationsmodell Kvalitetsmått Kvalitetsparameter Kvalitetstema Kodlista Metadata Modellelement Objekt Objekttyp Objekttypskatalog Yttäcke Någonting som finns i den verkliga världen eller en tänkt värld och som kan avgränsas som en egen enhet [Termweb] Grupp av Företeelser med samma egenskaper Ett dokument som beskriver alla krav som ställs på datamängder. Krav avser struktur på data vid utbyte, obligatoriska element, hur data ska produceras och tillhandahållas samt datakvalitetskrav. Begreppsmodell som beskriver de olika objekttyper som är av intresse för en viss verksamhet [GIS-ordboken] Kvantitativ bestämning som ligger till grund för utvärderingen av en kvalitetsparameter [HMK-Ordlista] Detaljerad indelning av geodatakvalitetens olika aspekter; grupperas ihop till kvalitetsteman och mäts med kvalitetsmått [HMK-Ordlista] Övergripande indelning av geodatakvalitetens olika aspekter (aktualitet, fullständighet, användbarhet etc.); delas in i kvalitetsparameterar, som mäts med kvalitetsmått [HMK-Ordlista] Diskret värdedomän där varje värde tilldelats en inom listan unik beteckning [Termweb] Kommentar: Implementeras oftast i konceptuella modeller som <<codelist>> (utökningsbar) eller <<enumeration>> (icke utökningsbar). Synonymer: Värdelista Data som definierar och beskriver andra data [GIS-ordbok] Kommentar: Metadata kan förekomma både på datamängdsnivå och objekttypsnivå samt av tjänster. Komponent som bygger upp en modell. Exempel: Objekttyper, associationer och datatyper. Representation av en företeelse i den verkliga världen [Termweb] Abstraktion av en grupp av företeelser med likartade egenskaper [Termweb] Exempel: Lövträd Vedartade växter Förteckning över objekttyper samt deras attribut- och sambandsanalyser [Termweb] (Coverage): ett rumsligt objekt som genom sin funktion returnerar värden från sin värdemängd för alla direkta positioner inom sin rumsliga, och/eller tidsmässiga utsträckning, i enlighet med ISO 19123:2007. [Inspire 1089/2010 tillägg 1289]

15 13 (143) Styrgruppen Tabell 3: Källor GIS-Ordbok GIS-Ordbok SIS/STANLI (TK 323) Samverkande GIS med ISO En handbok om tekniskt ramverk för geografisk information, utg 1, 2004, dessa finns även i termweb HMK Ordlista HMK Ordlista och förkortningar, juni Förkortningar Förkortning EPSG GML OGC XML UUID GUM GPS GALILEO GLONASS GNSS DGNSS INS (och eventuella anmärkningar) European Petroleum Survey Group. Kodlista för olika referenssystem i plan och höjd Geographic Markup Language En profil av XML med fördefinierad hantering av geometrier och referenssystem med mera. The Open Geospatial Consortium extensible Markup Language. Standard för textbaserad av data. [HMK-Ordlista] Ett textbaserat överföringsformat för data där man själv definierar struktur och regler för data med hjälp av ett XML-schema (.xsd). I huvudsak avsett för att vara maskinläsbart men kan även läsas av människor. Universal Unique IDentifier Guide to the Expression of Uncertainty in Measurement. Standard för mätning. Uttrycket standardosäkerhet kommer från GUM. Standard för redovisning av mätosäkerhet vid olika slags vetenskapliga mätningar. Global Positioning System. Satellitbaserat positioneringssystem från USA. System för satellitnavigering som utvecklas på uppdrag av EU och Europeiska rymdorganisationen (ESA). Globalnaja navigatsionnaja sputnikovaja sistema. Ryskt satellitnavigeringssystem. Global Navigation Satellite Systems. Samlingsbegrepp för GPS, GLONASS och GALILEO. Differentiell GNSS. Relativ GNSS-mätning där korrektioner för systematiska felkällor beräknas på referensstation och sänds till mobila GNSS-mottagare, som korrigerar sina mätningar. Inertial Navigation System. Elektronisk utrustning för att kontinuerligt bestämma positionen, riktningen och hastigheten för t.ex. en flygfarkost.

16 Styrgruppen 14 (143) IMU PAN IR NIR CIR RGB SWEREF 99 SWEREF 99 TM SWEREF 99 dd mm RT 90 RT gon V RH 2000 RH 70 RTK Nätverks-RTK CCD UAS UAV HMK INSPIRE SOSI Inertial measurement unit. Elektronisk utrustning bestående av t.ex. accelerometer och gyroskop. Huvudkomponent i ett INS. Pancromatic, pankromatisk Infrared, infraröd Near infrared. Det mest kortvågiga infraröda ljuset, vilket registreras vid flygfotografering. Color infrared. Infraröda bilder återgivna i färg (Se infraröd i tabellen med Termer och definitioner ). Red, green, blue. Röd, grön, blå Swedish Reference Frame Det nya, globalt anpassade nationella referenssystemet; den svenska realiseringen av det europeiska ETRS89, med epok [HMK-Ordlista] Swedish Reference Frame 1999 Transversal Mercator. Nationell kartprojektion till SWEREF 99. [HMK-Ordlista] Swedish Reference Frame Transversal Mercator. Lokala projektionszoner i (svenskt tredimensionellt) referenssystem där dd anger grader och mm minuter. Äldre svenskt referenssystem, Rikets triangelnät Äldre rikstäckande kartprojektion, Rikets nät Rikets höjdsystem Det nya riksnätet i höjd och den svenska realiseringen av EVRS. [HMK-Ordlista] Rikets höjdsystem 1970, använt före RH Ersätts gradvis. Real Time Kinematic. Bärvågsmätning i realtid. Bärvågsmätning i realtid med flera permanent placerade referensstationer som samverkar för att optimera hanteringen av felkällor Charge Coupled Device är engelska för laddningskopplad enhet. Det är en typ av elektronisk halvledarbricka som mäter ljusstyrkan som faller på den. Den används t ex som bildsensor i digitalkameror. Förutom antalet bildpunkter (pixlar) är också storleken på CCD:n av vikt, eftersom detta ökar ljuskänsligheten samt ger bättre möjlighet till begränsat skärpedjup. Unmanned Aerial Systems. Farkosten (drönaren) samt dess kringutrustning som är nödvändig för att starta, flyga och landa det obemannade luftfartyget. Unmanned Aerial Vehicle. Synonymt med drönare, d.v.s. ett samlingsnamn på motorförsedda luftfartyg utan pilot ombord som kan flyga autonomt eller fjärrstyras. Handbok i Mät- och Kartfrågor. T.o.m Handbok till Mätningskungörelsen, som sedan upphävdes. [HMK-Ordlista] Infrastructure for Spatial Information in Europe Samordnet Opplegg for Stedfestet Informasjon. Norsk standard för geografisk information

17 15 (143) Styrgruppen 2.2 Information om Bilddata Namn Bild Förkortning - av innehåll Avser bilddata som tas fram av statliga och kommunala myndigheter. Följande ingår: Digitala flygbilder tagna med moderna digitala flygkameror vinkelrätt mot markytan, s.k. lodbilder även kallade vertikalbilder. Digitala ortofoton framställda ur ovan nämnda flygbilder. Bildmetadata till flygbilder och ortofoton kopplat till yt-, linje- och punktgeometrier. Orienteringsdata till flygbilder och ortofoton. Skannade analoga flygbilder och ortofoton. Utsträckning i tid och rum Hela Sverige. Nya bilder tas med olika tidsintervall i olika områden beroende på användarbehoven. Mer information finns i avsnitt 10.2 (Underhåll av data). Syfte Flygbilder och ortofoton tas fram för följande syften: Underlag för datainsamling och kartläggning Planering och projektering av infrastrukturprojekt Miljöövervakning Planläggning för skogsbruk och annan markanvändning Samhällsplanering Förändringsstudier Bakgrundsdata till olika webb-kartor Användare av flygbilder och ortofoton är statliga och kommunala myndigheter, konsultföretag och andra externa användare. Datakällor Flygbilder insamlas digitalt av flygfotoenheter bestående av flygplan eller helikopter med positioneringssystem och flygkameror. Flygkamerorna har sensorer som registrerar reflekterat ljus av olika våglängder. Även skannade analoga flygbilder kan vara en datakälla. Ortofoton framställs av efterbearbetade flygbilder i kombination med orienteringsdata och höjddata.

18 16 (143) Styrgruppen De största offentliga beställarna/producenter av bilddata för mätändamål är Lantmäteriet, kommuner och Trafikverket. Produktionsprocesser Rådata från flygkameran systemkorrigeras och sekretessgranskas. Därefter görs en radiometrisk efterbehandling. Bilderna blocktrianguleras inför framställning av ortofoto, användning i stereoinstrument och bildmatchning. Med hjälp av höjdmodell och orienteringsdata transformeras utsnitt av flygbilder till ortogonalprojektion. Dessa utsnitt, så kallade mosaikelement, sammanfogas till ortfotorutor enligt använt indexlager. Ajourhållning Flygfotografering och ortofotoframställning sker enligt respektive myndighets statlig eller kommunal - beslutade bildförsörjningsplan. Lantmäteriets bildförsörjningsplan omfattar hela Sveriges yta, uppdelad i tre olika ajourhållningsintervall. Kommunernas planer bestäms av respektive kommun och avser den egna kommunen, ofta med fokus på tätort och detaljplanelagt område. Därför är ofta kommunernas flygfotografering behovsstyrd. Trafikverkets fokus ligger på nybyggnation och förvaltning av vägar och järnvägar.

19 17 (143) Styrgruppen 3 Bilddatas omfattningar Omfattningarna delar in informationen i delmängder där översta nivån är helheten. En delomfattning ska ha något som är gemensamt för en del av informationsmängden. Omfattningarna används för hänvisning från annan information t.ex. kvalitetskrav, kvalitetsuppföljning och metadatarapportering. 3.1 Omfattning Bilddata Identifiering av omfattning Hierarkisk nivå Bilddata 005 Datamängd Namn på hierarkisk nivå av hierarkisk nivå Bilddata Flygbild och Ortofoto framställda av flygbilder ingår i nivån. Däremot omfattas inte snedbilder, satellitbilder eller ortofoto framställda från satellitbilder. Enligt nationella metadataprofilen ingår flygbilder som ortofoton i informationsgruppen Bild, objektklass Arealtäckande bilder och baskartor, tillsammans med marktäcke, oklassificerade bilder, topografiska kartor och karttext. Utsträckning Finns över hela Sverige, av olika spektral typ, upplösning och aktualitet. Lantmäteriets bilder är rikstäckande. Kommunala bilder täcker hela eller delar och då oftast tätort av den egna kommunens yta. Trafikverkets bilder finns företrädesvis i anslutning till järnvägar och större vägar. Coverages Flygbilder och ortofoton är kontinuerliga coverage av typen 4-sidigt grid. Ett rikstäckande coverage kan skapas genom att kombinera enskilda ortofoton från olika ortofotoprojekt. Ingående omfattningar Delomfattning Flygbild Delomfattning Ortofoto 3.2 Delomfattning Flygbild Identifiering av omfattning Flygbild

20 18 (143) Styrgruppen Hierarkisk nivå 005 Datamängd Namn på hierarkisk nivå av hierarkisk nivå Flygbild Nivån avser flygbilder i lod. Enligt nationella metadataprofilen ingår Flygbild i informationsgruppen Bild, objektklass Arealtäckande bilder och baskartor, tillsammans med marktäcke, oklassificerade bilder, topografiska kartor och karttext. Utsträckning Finns över hela Sverige, av olika spektral typ, upplösning och aktualitet. Lantmäteriets flygbilder är rikstäckande om man kombinerar markupplösningarna 0,48 och 0,24 m, vilket motsvarar standardnivån 1 i HMK. I städer, större tätorter och längs infrastruktur finns mer högupplösta flygbilder tagna i kommunal eller i Trafikverkets regi. Coverages En flygbild i denna specifikation är ett kontinuerligt coverage av typen 4-sidigt grid. Eftersom flygbilder är centralprojektioner kan inte ett rikstäckande coverage skapas genom att lägga ihop bilder. Istället krävs att ortofoton framställs. Överordnad omfattning Bilddata 3.3 Delomfattning Ortofoto Identifiering av omfattning Ortofoto Hierarkisk nivå 005 Datamängd (Ortofotoskikt) 006 Serie (Ortofotorutor) Namn på hierarkisk nivå av hierarkisk nivå Ortofoto Nivån avser ortofoto framställda av flygbilder i lod. Enligt nationella metadataprofilen ingår Ortofoto i informationsgruppen Bild, objektklass Arealtäckande bilder och baskartor, tillsammans med marktäcke, oklassificerade bilder, topografiska kartor och karttext. Utsträckning Finns över hela Sverige, av olika spektral typ, upplösning och aktualitet. Lantmäteriets ortofoton är rikstäckande i

21 Styrgruppen 19 (143) Coverages Överordnad omfattning markupplösningen 0,5 m, vilket motsvarar standardnivån 1 i HMK. I markupplösningen 0,25 m täcker Lantmäteriet ortofoton ca 44 % av landets yta, i södra Sverige och längs Norrlandskusten samt ett mindre antal tätorter i Norrlands inland. I städer, större tätorter och längs infrastruktur finns mer högupplösta ortofoton framställda i kommunal eller i Trafikverkets regi. Ortofoto i denna specifikation är ett kontinuerligt coverage av typen 4-sidigt grid. Bilddata

22 20 (143) Styrgruppen 4 Identifiering av Bilddata Titel Bild Alternativ titel Bild Versionsnummer Sammanfattning Bilddata beskriver: flygbilder med tillhörande orienteringsdata och bildmetadata ortofoto med tillhörande bildmetadata Syfte Flygbilder och ortofoton används till underlag för kartering, planläggning, projektering, miljöövervakning mm. Användare är kommuner, statliga myndigheter, företag och allmänhet. Ämnesområde Arealtäckande bilder och baskartor (010 imagerybase- MapsEarthCover) Metod för rumslig representation Flygbilder och ortofoton 002 grid Orienteringsdata 001 vektor Geometriska objekt som representerar bildernas utsträckning på markytan, flygstråkens och exponeringspunkternas positioner 001 vektor Rumslig upplösning Markupplösningen (GSD) för Lantmäteriets bilder är 0,24 eller 0,48 meter, beroende på zonindelning i nationella bildförsörjningsplanen. Den högre upplösningen finns i knappt halva Sverige och i ett antal tätorter i de övriga zonerna. Markupplösningen för bilder producerade i kommunal regi ligger vanligen inom intervallet 0,06-0,16 meter. Geografisk utsträckning Sveriges territorium begränsat av riksgräns och territorialvattengräns. Öppet vatten får exkluderas när det saknas objekt ovanför vattenytan. Detta gäller utanför de yttersta öarna i skärgården, samt större insjöar och fjärdar. Kompletterande information Omfattning - Hela datamängden

23 21 (143) Styrgruppen 5 Datainnehåll och struktur 5.1 Beskrivande text I detta avsnitt av specifikationen beskrivs datainnehåll och struktur med en informationsmodell. En informationsmodell består av en grafisk (paket- och klassdiagram) och en objekttypskatalog. Informationsmodellen består av ett gemensamt paket för bilder och ett specifikt vardera för flygbild och för ortofoto. Figur 3: Exempel på stråköversikt som visar täckning av flygbilder, flygstråk och exponeringspunkt. Man kan även se bildnummer och stråknummer. Digitala bilder är en form av rasterdata. Rasterdata är uppbyggd av fyrkantiga celler pixlar - ordnade i rader och kolumner. Till varje pixel kan endast ett värde finnas, vilket för flygbilder och ortofoton anger färgintensiteten. En pankromatisk bild är uppbyggd av ett rasterlager, medan bilder i färg och IR-färg vanligen har tre rasterlager. Andra egenskaper hos bilderna, förutom pixelvärdet, är inte lagrade i rasterfilerna. Informationsmodellen är därför gjord så att bildens och de andra objektens egenskaper kopplas till en geometrisk representation i form av en yta, linje eller punkt som visar geografiskt läge för flygbild, flygstråk, ortofotoruta och hela bildprojektet. Dessa geometrier är olika typer av vektordata. I termordlistan avsnitt definieras begreppen rasterdata respektive vektordata. Vektorobjekten kan med sina attribut betraktas som metadata till rasterbilden och benämns därför bildmetadata i denna specifikation, för att inte förväxlas med metadata som avses i standarden SS-EN ISO 19115:2005 Geographic information Metadata (se avsnitt 8).

24 22 (143) Styrgruppen Informationsmodellen är användbar för såväl planering av bildprojekt, som utfall av flygfotografering och ortofotoproduktion. Detta möjliggör utbyte av information och samplanering. Utöver nya bilder ryms även äldre bilder och skannade bilder i informationsmodellen. Eftersom geometriattribut finns hos objekttyperna för bildprojekt, flygstråk (linje) och flygbild (yta samt exponeringspunkt) kan en översikt genereras som kan användas vid planering och utfall. Detsamma gäller ett ortofotoskikt som har geometriattribut på objekttyperna för mosaikelement, ortofotoruta, ortofotoskikt och bildprojekt. I avsnitten Informationsmodell 5.2 och Objekttypskatalog 5.3 beskrivs i detalj alla ingående klasser, attribut och associationer som ingår i Bilddata. sker med hjälp av figurer (UML-diagram), förklarande text och en objekttypskatalog. Informationsmodellen är dokumenterad med UML ( och är framförallt avsedd att vara läsbar för människor och är därför i vissa avseenden inte konsekvent eller tekniskt korrekt modellerad. En närmare av hur UML har tillämpats inom finns i Bilaga B. av UML för informationsmodeller Förändringar sedan version 2.0 I version har ytterligare anpassning gjorts till de XML-scheman som togs fram inför version 2.0. De informationsmodeller som nu redovisas här är informationsutbytesmodeller. Detta märks främst på att prefixet för klasserna följer paketindelning och inte som tidigare generellt betecknas med SG_. En annan skillnad är att relationerna mellan klasserna är enkelriktade. Namn på klasser (objekttyper, datatyper, kodlistor) och objekttyper har anpassats så långt det är möjligt till principen: Klass = UpperUpperCamelCase. Exempel BB_BildProjekt. Attribut, rollnamn = loweruppercamelcase. Uppdelning av sammansatta ord utom i etablerade sammansättningar. Exempel insamlingmetod. Element hämtade från andra standarder får behålla originalbenämningar och formatering. "s" som håller ihop ord sammansatt ord tas bort, när det delas upp enligt ovan. Exempel insamlingmetod. XML-scheman använder inte tecknen å, ä, ö, med undantag av värden i kodlistor. De XML-scheman som togs fram till version 2.0 är nu granskade och uppdaterade. SG_Projekt som ingår i paketet gemensamma klasser är inte längre en subtyp till SG_BasKlass och ärver inte längre attribut därifrån. I version 2.0 BB_BildProjekt fanns ett antal subtyper definierade. Dessa subtyper har tagits bort i version och attributen har överförts till andra objekttyper. I övrigt har enstaka korrektioner av attributnamn och multipliciteter gjorts.

25 23 (143) Styrgruppen 5.2 Informationsmodell Inom finns nio teman Bild, Vatten, Marktäcke/Markanvändning, Markdetaljer, Höjd, Väg/Järnväg, Byggnad, Adress samt Stompunkter. Varje temas informationsmodell är indelad i ett eller flera paket. Utöver detta finns även ett gemensamt paket som används av alla informationsmodeller. Informationsmodellen är uppdelad i flera figurer för att belysa de olika delarna av modellen. Hela informationsmodellen återfinns i Bilaga C. Fullständig informationsmodell. För mer detaljerade definitioner och ar hänvisas till avsnitt 5.3 Objekttypskatalog. informationsmodeller är ursprungligen skapade för att visa informationen utifrån ett verksamhetsperspektiv vilket redovisats i tidigare versioner av specifikationerna. För att kunna skapa datautbytesmodeller i form av XML-scheman motsvarande informationsmodellerna har en del avgränsningar och uppdelningar behövt göras. Dessa nya informationsmodeller är de som från och med version 3 redovisas i specifikationen för bilddata. De tillhandahålls även tillsammans med XML-scheman, kodlistor och exempel via projektets hemsida Informationsmodellerna tillhandahålls även som en.eap-fil (Sparx systems Enterprise Architecht). I informationsmodeller används benämningen kodlista för att beskriva tillåtna värden ett attribut kan anta. Kodlistorna är utökningsbara. Färgsättning av modellelement görs enligt Figur 4. Figur 4: Färgsättning av klasser i diagram. Informationsmodellen för Bildddata innehåller endast ett mindre antal obligatoriska attribut, t ex id. Obligatoriska attribut har multipliciteten en (1) eller en till många (1..*). Många attribut har multipliciteten noll till många (0..*) eller noll till en (0..1) och är därmed valfria att ange.

26 Styrgruppen 24 (143) Krav 1. Informationsmodellens obligatoriska attribut och associationer skall finnas med i datamängd enligt denna specifikation. Krav 2. Informationsmodellens angivelser om multiplicitet skall följas för datamängder enligt denna specifikation. Krav 3. Endast värden från kodlistor skall användas för attribut vars typ är en kodlista. Krav 4. Kodlistor är utökningsbara. Utökad kodlista skall tillhandahållas av ansvarig part. Krav 5. Koder/värden i utökade kodlistor skall inte stå i konflikt med värden i ursprunglig kodlista. Krav 6. Utökning av kodlistor skall ske i samverkan mellan alla identifierade intressenter. Rekommendation 1. Gemensamma kodlistor ska förvaltas av Lantmäteriet. Rekommendation 2. Valfria attribut ska användas om informationen finns tillgänglig Okända värden I specifikationer används inte okänt, ospecificerat eller liknande värden i kodlistor. Istället används den inbyggda funktionen nillable från XMLschemaspecifikationen från W3C (World Wide Web Consortium). Detta har gjorts med tanke på att det huvudsakliga utbytet som förväntas ske enligt specifikationerna är maskin till maskin. Det är sedan upp till respektive organisation att i sitt eget system hantera detta på lämpligt sätt utifrån egna behov. Att ett element (huvudsakligen en objekttyp eller ett attribut) är nillable betyder att de inte behöver fyllas med ett värde utan kan få attributet xsi:nil= true. Till detta hör också ett annat attribut nilreason (Tabell 4), orsaken till att värdet saknas. Alla element i XML-scheman är nillable. Tabell 4: nilreasontype. nilreason inapplicable missing template unknown Betydelse Värde saknas. Värdet kan inte med enkelhet levereras av dataproducenten. Ett korrekt värde kan dessutom saknas. Värdet finns och kommer att kompletteras senare. Värdet är inte känt och kan inte beräknas av dataproducenten. Men ett värde finns troligen.

27 Styrgruppen 25 (143) withheld other<briefexplanation> Avslöjas ej av sekretesskäl. Annat skäl, där text är en textsträng med minst 2 tecken och utan mellanrum Rumsliga referenssystem För att hantera rumsliga referenssystem för data enligt specifikationer används de inbyggda funktionerna i GML där varje geometri har ett referenssystem. Detta innebär att referenssystem inte behöver hanteras som ett eget attribut på den objekttyp som bär en geometri. Referenssystemet anges med EPSG-kod (se Tabell 12Tabell 12) Beroenden till andra specifikationer Figur 5: Paketdiagram som visar de beroenden som paketen BF_Flygbild och BO_Ortofoto tillhörande Bilddata har till Höjddata och gemensamma överordnade klasser. Beroende finns till Höjddata genom den höjdmodell som används vid ortofotoframställningen. Detta illustreras genom paketberoenden till Höjddata (Figur 5). Höjddata har i sin tur även beroende till Bilddata, främst genom att höjddata kan tas fram genom bildmatchning och fotogrammetrisk mätning. Bildmatchning och fotogrammetrisk mätning beskrivs i Geodataspecifikation Höjd.

28 26 (143) Styrgruppen Figur 6: Paketdiagram som visar Bilddatas beroenden till Inspire Orthoimagery och bastyper från Inspire Generic Conceptual Model. Delomfattningen Ortofoto har också ett beroende till Inspire-temat Orthoimagery (se Figur 6). En rad olika attribut ärvs från Inspire-objekten till ortofoto-objekten i Svensk geoprocess (se avsnitt ) Gemensamma klasser För att skapa enhetlighet bland de geodataspecifikationer som tas fram inom Svensk geoprocess har en uppsättning gemensamma objekttyper skapats som kan användas av alla geodataspecifikationer. De gemensamma klasserna medger att identifierare, livscykelinformation, geometrier för vektordata och av datamängder och metadata hanteras enhetligt. I tema Bild används endast SG_Projekt och SG_InsamlingMetod, vilka beskrivs under egna rubriker. Övriga klasser används för olika typer av vektordata. Klasser från Inspires Generic conceptual model och Inspire Orthoimagery används i tema Bild för att hantera identifierare, livscykelinformation och metadata. Detta beskrivs i separata avsnitt.

29 27 (143) Styrgruppen Identifierare på datamängdsnivå Figur 7: Figuren visar attributen för identifierare för Bilddata. Ortofoto använder Inspires objekttyp OrthoimageCoverage samt datatypen Identifier. en Identifier kommer från Inspires Generic Conceptual Model, vilken är en gemensam överordnad modell för Inspires olika teman. Attributen ärvs vidare ner till objekttyp BO_OrtofotoSkikt. Inspire har skapat attributet inspireid och definierat datatypen Identifier som används för unika identifierare till datamängder. Flygbilder behandlas inte inom Inspire och har därför inga ärvda attribut med identifierare. Eftersom flygbilder inte kan aggregeras i en datamängd på samma sätt som ortofoto har inga motsvarande identifierare definierats för en tänkt datamängd. Ortofoto som kan aggregeras till en större datamängd till ett ortofotoskikt har modellerats så att id för ett ortofotoskikt ärvs från Inspires objekttyp OrthoimageCoverage. Attributet inspireid använder sig av datatypen Identifier (se Figur 7). Attribut som hanterar id finns på flera andra ställen i informationsmodellen och behandlas på respektive objekttyp. En hur id för bilder och bildprojekt bör hanteras finns i avsnitt Unika identifierare kan uppnås på olika sätt, antingen med UUID som är en universellt unik identifierare bestående av 32 hexadecimala tecken separerade i fem grupper av bindestreck (-). Ett annat sätt är att med en URI (Unique Resource Identifier) identifiera en datamängd i något som kallas Namespace och därefter identifiera ett objekt i datamängden med en för datamängden unik identifierare. Det senare sättet används av typen Identifier från Inspire med hjälp av attributen namespace och localid. Trots att localid inte måste vara universellt unik så rekommenderar denna geodataspecifikation att UUID används. Arbete pågår i Sverige med att ta fram riktlinjer för namespace for geodata. Arbetet leds av Lantmäteriet. Föreslaget är en lösning enligt nedan: identifier}/{localid}

30 28 (143) Styrgruppen Krav 7. Identifierare skall vara av typen Identifier (Inspire - Generic conceptual model - BaseTypes). Krav 8. Identifieraren skall vara unik och stabil över objektets livstid. Rekommendation 3. LocalId som är ett attribut till typen Identifier skall vara av typen UUID (ISO/IEC :2005). Livscykelinformation på datamängdsnivå Figur 8: Figuren visar attributen för identifierare och versionshantering (lifecycleinfo) i Inspires OrthoimageCoverage samt datatypen Identifier. Attributen ärvs vidare ner till objekttyp BO_OrtofotoSkikt. Inspire använder attributen beginlifespanversion och endlifespanversion som tillsammans med ett versionsnummer, valfritt attribut på identifieraren Identifier, på ett objekt kan användas vid versionshantering och medger åtkomst till äldre versioner av objektet. Eftersom flygbilder visar en ögonblicksbild av landskapet, är inte versionshantering nödvändigt i flygbildprojekt. Samma bild kan visserligen tas fram flera gånger men då rör det sig förmodligen om en kvalitetsförbättring eller duplicering, inte om en förändring skett i landskapet. Versionshantering är däremot relevant för ortofotoskikt eftersom delar av skiktet kan uppdateras med nya ortofotorutor eller mosaikelement (Se Figur 8). Krav 9. Då attributet endlifespanversion förekommer får dess värde inte inträffa före värdet attributet beginlifespanversion. Rekommendation 4. Attributet beginlifespanversion skall finnas för samtliga objekt i datamängd enligt denna specifikation

31 29 (143) Styrgruppen Rekommendation 5. Datum när objekt skapades i databas hos ansvarig part skall användas för attributet beginlifespanversion för alla objekt i datamängd enligt denna specifikation. Metadata på Datamängdsnivå Figur 9: Figuren visar metadata för Bilddata på datamängdsnivå. BO_Ortofotoskikt ärver sitt metadataattribut från coveragemodellen i Inspires Generic Conceptual Model via OrthoimageCoverage. Metadata finns såväl på objektnivå som på datamängdsnivå. I informationsmodellen ligger specifik höjdmetadata på objekttyperna. I informationsmodell för Ortofoto har Inspire Orthoimagerys objekttyper använts som supertyper. BO_Ortofotoskikt ärver därigenom sitt metadataattribut från coveragemodellen i Inspires Generic Conceptual Model via OrthoimageCoverage. Till skillnad från ortofoto aggregeras inte flygbilder till en datamängd och har därför ingen definierad metadata på datamängdsnivå. Däremot finns en hel del specifik metadata på objektnivå för både flygbilder och ortofoto. I attributet metadata anges metadata enligt den nationella metadataprofilen. Hur det tillämpas inom kommer att beskrivas i eget dokument som ska publiceras under våren I avsnitt 8 beskrivs mer formellt hur metadata hanteras.

32 30 (143) Styrgruppen SG_Projekt Figur 10: SG_Projekt är en gemensam objekttyp för. SG_Projekt är en objekttyp som kan användas i olika teman som behandlas inom. Det innebär inte att bilddata med nödvändighet behöver vara framtaget med ett projektinriktat arbetssätt, men attributen projektid och geodataägare är nödvändiga för att hålla samman datamängder och definiera unika Id för vissa temaspecifika klasser. SG_Projekt innehåller flera attribut som redovisar myndigheter, kommuner och företag som på något sätt deltar i projekten som utförare eller beställare. Informationen lagras i en datatyp Related Party, vilken importerats från Inspire Generic Conceptual Model. Den fullständiga modellen av datatypen RelatedParty återfinns i Bilaga C. Fullständig informationsmodell. SG_Projekt har flera subtyper som används i underordnade nivåer i informationsmodellen. Med undantag av de obligatoriska attributen geodataägare och projektid är attributen frivilliga. I datatypen RelatedParty finns villkor att ett av attributen individual-

33 31 (143) Styrgruppen Name, organisationname och positionname ska anges. I de allra flesta fall är organisationname det mest relevanta och rekommenderas därför av. Role ska inte användas för SG_Projekt då andra attribut utnyttjas för att uttrycka roller i projekt. Kontaktinformationen i är frivillig, men här rekommenderas att ange website och electronicmailaddress (Tabell 5). NOTERA att det frivilliga attributet address leder till Inspires tema Adresser och vidare till temat Geografiska Namn med en mängd obligatoriska attribut. Därför ska attributet address inte användas i datatypen Contact. I konsekvens med detta innehåller inte utbytesschemana heller attributet address. projektid är också en viktig komponent för att bygga upp unika identiteter för enskilda identiteter tillhörande filer och delområden. Se syntax för projektid i avsnitt Tabell 5: Hantering av attribut från Inspire för SG_Projekt. Objekttyp Inspire Attribut Vad göra i? RelatedParty individualname Se krav och rekommendation 6-7 RelatedParty organisationname Se krav och rekommendation 6-7 RelatedParty positionname Se krav och rekommendation 6-7 RelatedParty contact Går att använda RelatedParty role Ska ej användas Contact address Ska ej användas Contact contactinstructions Går att använda Contact electronicmailaddress Rekommenderas Contact hoursofservice Går att använda Contact telephonefacsimile Går att använda Contact telephonevoice Går att använda Contact website Rekommenderas Krav 10. För det obligatoriska attributet geodataägare ska genom datatypen RelatedParty attributet organisationname anges. Krav 11. Om något av de frivilliga attributen som redovisar roller (geodataproducent, uppdragsgivare) används ska genom datatypen RelatedParty minst ett av attributet individualname, organisationname eller positionname anges. Rekommendation 6. De attribut som använder datatypen RelatedParty och därmed datatypen Contact ska ange attributen electronicmailaddress och website. Rekommendation 7. De attribut som använder datatypen RelatedParty och därmed datatypen Contact ska INTE ange attributet adress.

34 Styrgruppen 32 (143) SG_InsamlingMetod Figur 11: Kodlistor som används för att beskriva insamlingsmetod inom. De som tillhör gemensamma klasser eller andra teman är färgade i grått. Attribut visas endast för kodlista tillhörande tema Bild. För att kunna ange insamlingsmetoder har en överordnad kodlista SG_InsamlingMetod med fyra olika subtyper skapats. BB_BildInsamlingMetod används i paketet BF_Flygbild Översiktlig informationsmodell I temat Bild inom behandlas olika typer av bilddata. Flygbilder i lod och ortofoto är beaktade i informationsmodellen. Snedbilder, Satellitbilder (inklusive ortofoto från satellitbilder), samt 3DBilder ingår inte i temauppdraget. Informationsmodellen är indelad i olika paket. Modellen är öppen för att expanderas till dessa tre bildtyper eller andra typer av bilddata.

35 33 (143) Styrgruppen BB_BildProjekt Figur 12: BB_BildProjekt och datatypen RelatedParty. I anteckningen nertill ställs villkor på att minst ett av attributen som räknas upp ska användas. Figuren visar också arv från överordnade delar i informationsmodellen för. BB_BildProjekt är den centrala objekttypen för Bilddata, där alla egenskaper som är allmängiltiga på projektnivå är samlade. Objekttypen har relationer till någon objekttyp i alla paket som ingår i informationsmodellen. Objekttypen BB_BildProjekt är en subtyp av SG_Projekt och ärver därigenom ett antal projektattribut, gemensamma för flera teman i. Med undantag av de obligatoriska attributen geodataägare och projektid är attributen frivilliga. Attributet projektid är en viktig komponent för att bygga upp unika identiteter för enskilda flygbilder och ortofoton. Se syntax för projektid i avsnitt I BB_Bildprojekt tillkommer attribut som är gemensamma för flera olika typer av höjdprojekt. projektområde är ett geometriattribut som visar utsträckningen av projektområdet. De referenssystem som används anges med EPSG-kod i attributen referenssystemplan respektive referenssystemhöjd (se avsnitt 5.3.5). Attributen kommun och län underlättar sökningar i ett gemensamt söksystem.

36 Styrgruppen 34 (143) Flygbild Figur 13: Översikt av delomfattningen Flygbild. I figuren ser man samband mellan de olika objekten. Attributen visas inte i här utan presenteras i detaljbilder för respektive objekttyp.

37 Styrgruppen 35 (143) BF_FlygfotoOmråde Figur 14: BF_FlygfotoOmråde och dess relationer till andra objekttyper i delomfattningen Flygbild. I figuren syns de datatyper och kodlistor som används av BF_FlygfotoOmråde. Kodlistan BB_BildfilFormat används såväl till flygbilds- som till ortofotoprojekt. Attributet orientering är ett komplext attribut. Därför finns datatypen BF_Orientering med en ytterligare nivå av attribut

38 36 (143) Styrgruppen med tillhörande kodlistor. Förutom BF_Utbredning kommer datatyperna och kodlistorna från SOSI. Kodlistorna har modifierats. BF_FlygfotoOmråde är en objekttyp som underlättar när man har en fast indelning av flygfotoområden, t ex Lantmäteriets Bildförsörjningsplan. Indelningen i flygfotoområden även kan vara temporär eller motsvara en hel kommun. Flyger man med olika upplösning i exempelvis tätort och landsbygd behöver man dela upp i separata områden. Objekttypen BF_FlygfotoOmråde innehåller ett antal kvalitetsattribut. De flesta av dessa attribut är valfria. Eftersom vissa typer av flygkameror har bättre upplösning i det pankromatiska bandet än i färgbandet skiljer sig då markupplösning och antal bits per pixel i de olika bildtyperna. Därför har attributen markupplösning och bitsperpixel dubblerats. För de komplexa attributen har datatyper skapats som är rena översättningar av motsvarande typer i SOSI Standard (Statens kartverk). Från SOSI Standard har även kodlistor för attribut hos BB_BildProjekt och dess datatyper hämtats och översatts. Ytan på marken som fotograferas i hela projektet redovisas i det geometriska attributet projektområde som ärvs från BB_Bildprojekt. För ett flygbildsprojekt är projektområdet mindre än summan av alla footprints (täckning av enskild bild) i projektet, eftersom det finns krav på övertäckning av bilderna inom hela projektområdet. Attributet stråköversikt innehåller en länk (URI) som leder till lagringsplats för stråköversikter för plan respektive utfall av flygfotografering. Krav 12. Om något av de frivilliga attributen som redovisar roller (flygfirma, flygfotograf) används ska genom datatypen RelatedParty minst ett av attributet individualname, organisationname eller positionname anges.

39 37 (143) Styrgruppen BF_Flygstråk Figur 15: Objekttypen BF_Flygstråk och dess relationer till övriga objekttyper tillhörande delomfattningen Flygbild. I ett flygprojekt flygs och fotograferas bilder i parallella stråk. Bilderna i samma stråk har vanligen 60 % övertäckning för att möjliggöra bildtolkning med fotogrammetriska metoder. Mellan varje stråk är övertäckningen mindre, vanligtvis 30 %. Den linje på marken efter vilken bilderna i ett stråk tas, redovisas av det geometriska attributet stråk. Flyghöjden över marken finns som ett attribut eftersom den i kombination med kamerans upplösning styr markupplösningen.

40 38 (143) Styrgruppen BF_Flygbild Figur 16: BF_Flygbild och tillhörande datatyper och kodlistor. Kodlistorna för bildkvalitet kommer från HMK. Till varje sifferkod hör en detaljerad. Dessa kodlistor är av typ enumeration d.v.s. ej utökningsbara. en BB_BildfilIdentifierare och kodlistan BB_BildKategori är modifieringar av SOSI-typer. Varje flygstråk innehåller ett antal flygbilder som tagits som en linjär sekvens. Bilder som tillhör samma stråk ingår i samma nummerserie, som kodas i attributet bildnr. Varje flygbild har en unik identifierare i form av en textsträng flygbildid, som samtidigt bildar filnamnet för rasterbilden. Avsnitt visar hur flygbildid byggs upp. Nutida flygkameror har sensorer för såväl svartvitt pankromatiskt, färg i det synliga spektret samt färg i nära IR-området. Därför kan man från samma registreringstillfälle framställa flygbilder av olika typ.

41 39 (143) Styrgruppen Bildens spektraltyp återfinns i attributet spektraltyp. Varje flygbild av en viss spektraltyp finns på en egen bildfil. Därför finns attributet bildfilidentifierare som komplex datatyp BF_BildfilIdentifierare - med separata länkar beroende på spektraltyp. Detsamma gäller attributet tumnagel som använder samma komplexa datatyp. Objekttypen BF_Flygbild innehåller flera olika kvalitetsattribut som är specifika för varje enskild flygbild, t ex bildkvalitet, tidpunkt, och solvinkel. Den yta som varje enskild bild på marken täcker, fångas in av geometriattributet footprint. Därtill finns också exponeringspunkten i form av en punkt i tre dimensioner, vars koordinater fås från GNSS-systemets antenn. Den verkliga exponeringspunkten skiljer sig från de värden som fås från navigationssystemet. Skillnaden benämns antennoffset (se avsnitt ). För det geometriska attributet exponeringspunkt räcker det med okorrigerat värde. Se även i objekttypskatalogen. Attributet utbredning visar längd och bredd på bilden räknat i km på marken, och ska inte förväxlas med geometriattributet footprint. För varje flygbild finns en bedömning av bildkvalitet som definierats av HMK (Handbok i mät- och kartfrågor). I gamla HMK (Handbok i mätningskungörelsen) ingick tre skalor men dessa har i nya HMK integrerats till en enda skala med färre värden. Dessa skalor har samlats i en gemensam datatyp BF_Bildkvalitet. De gamla skalorna finns kvar i datatypen, för att äldre bilder ska kunna dokumenteras. Rekommendation 8. Värdet i attributet flygbildid ska användas till att bilda filnamn på bildfilen Rekommendation 9. I bildfilens namn ska alltid beteckning för spektraltyp ingå. Detta gäller flygbild och ortofoto.

42 Styrgruppen 40 (143) BF_FlygfotoEnhet Figur 17: Objekttypen BF_FlygfotoEnhet med tillhörande datatyp BF_Antennoffset. Vid varje flygning krävs en flygfotoenhet. Flygfotoenheten är en kombination av en specifik flygfarkost och en specifik kamera. Om flygfarkosten har flera kameror så är varje kamera tillsammans med flygfarkosten, antenn och annan utrustning en egen flygfotoenhet så länge de är fast monterade vid varandra. Vid ommontering räknas enheten som en ny enhet med nya parametrar och därmed uppdaterade attributvärden. De attribut som definierats för BF_FlygfotoEnhet är enhetbeteckning, antennoffset, flygfarkosttyp och enhetperiod. Enhetsperiod är den period som flygfotoenheten existerar utan isärmontering, och därför är antennoffset konstant under perioden. Attributet flygfarkosttyp är frivilligt att ange. Rekommendation 10. För objekttypen FlygfotoEnhet ska attributet antennoffset alltid anges om GNSS-värden registrerats.

43 Styrgruppen 41 (143) BF_Flygkamera Figur 18: BF_Flygkamera är en del i BF_FlygfotoEnhet. en BF_Bildstorlek och kodlistan BF_BildInsamlingMetod är direkta översättningar från SOSI Standard. Flygbilden har en rad kvalitetsegenskaper som har härrör i kamerans egenskaper vilka i objekttypen BF_Flygkamera visas som motsvarande attribut. Eftersom vissa typer av flygkameror har bättre upplösning i det pankromatiska bandet än i färgbanden, kan bilder framställda från samma registrering ha olika bildupplösning och bildstorlek räknat i antal pixlar. Därför finns dessa attribut i dubbel uppsättning hos objekttypen BF_Flygkamera.

44 42 (143) Styrgruppen Ortofoto Figur 19: Översikt av delomfattningen ortofoto. Attributen visas inte här utan presenteras i detaljbilder för respektive objekttyp. I överkanten på objekttyperna visas namn på supertyper från Inspire samt SG_Projekt i. De definierade objekttyperna för delomfattning Ortofoto är BO_OrtofotoSkikt, BO_OrtofotoRuta och BO_MosaikElement. En ortofotoruta byggs upp av ett antal mosaikelement, som var och en är skapade ur en specifik flygbild. Ortofotorutorna bildar tillsammans ett ortofotoskikt (ortofoto coverage). I Inspire finns en specifikation för ortofoto Dataspecification for Orthoimagery. Dess objekttyper har i definierats som supertyper till objekttyper i delomfattningen ortofoto och ärver därmed attribut från Inspires objekttyper.

45 43 (143) Styrgruppen BO_Ortofotoskikt Figur 20: Figuren visar relationen mellan objekttyperna BO_OrtofotoSkikt och övriga objekttyper. Kodlistan BB_BildKategori används även i den del av informationsmodellen som berör flygbilder. I figuren ser man också OrthoimageCoverage från Inspire och attribut som ärvts från vidare till BO_Ortofotoskikt. De attribut som definierats för BO_OrtofotoSkikt är olika kvalitetsattribut. Eftersom man i ett ortofotoskikt ibland har andra värden på vissa kvalitetsattribut än vad som finns i de ursprungliga flygbilderna, finns specifika attribut för ortofoto definierade, med suffixet Orto. Ortofotoskikt kan skapas över hela landet eller över stora regioner. Det kan då bli nödvändigt att kombinera bilder av olika aktualitet. Därför pratar man om referensår, som är mitten av årsintervallet eller det år då flest bilder är tagna. Det innebär att flygfotoåret för en del av mosaiken avviker från det angivna referensåret. Ett antal attribut ärvs från OrthoimageCoverage i Inspire men även från en standard för coverage (EN ISO 19123:2007 Geographic Information Schema for coverage geometry and functions) som Inspire använder sig av.

46 44 (143) Styrgruppen En rad attribut finns i Inspires objekttyp OrthoImageCoverage. Tabellen nedan visar om de kan eller ska användas i denna version av specifikation och informationsutbytesmodell. De attribut som närvarande inte kan hanteras är sådana med tillhörande kodlistor. Detta är beroende av lagringsmiljö för kodlistor. Interna kodlistor skapade inom projektet går att använda. Tabell 6: Hantering av attribut från Inspire för BO_OrtofotoSkikt. Objekttyp Inspire Attribut Vad göra i? OrthoImageCoverage inspireid Ska användas OrthoImageCoverage domainextent Ska användas OrthoImageCoverage interpolationtype Kan inte användas i denna version OrthoImageCoverage footprint Ska användas OrthoImageCoverage name Går att använda OrthoImageCoverage phenomenontime Går att använda OrthoImageCoverage beginlifespanversion Går att använda OrthoImageCoverage endlifespanversion Går att använda BO_OrtofotoRuta Figur 21: Figuren visar relationen mellan objekttypen BO_OrtofotoRuta och övriga objekttyper. Man kan också se arv från Inspire. en BB_BildfilIdentifierare används även i den del av informationsmodellen som berör flygbilder.

47 45 (143) Styrgruppen Eftersom en ortofotoruta kan byggas upp av mosaikelement från bilder tagna vid olika tillfällen är det intressant att veta inom vilket tidsintervall dessa bilder är tagna, vilket kan lagras i attributet phenomenontime från Inspire Orthoimagery. Attributet bildfilidentifierareorto, innehåller länk till respektive bildfil. Attributet indexruta visar beteckning för ruta och i vilken zon som objektet ortofotoruta är beläget. Numera finns indexrutor i olika storlek för alla lokala Sweref-zoner. För RT 90 finns endast indexrutor för RT gon V. Om annat indexrutesystem än de officiella används, redovisas detta med en länk till en bladfil, i attributet bladfil. Denna fil ska visa indelning och indexbeteckningar, vilka inte får vara utformade så att sammanblandning med andra system kan uppstå. Varje ortofotoruta har en unik identifierare i form av en textsträng ortoid, som samtidigt är filnamnet för rasterbilden (se närmare i avsnitt ). Inspires objekttyp AggregatedMosaicElement saknar attribut men dess supertyp MosaicElement har en rad attribut som ärvs till BO_OrtofotoRuta. Tabellen nedan visar om de kan eller ska användas i denna version av specifikation och utbytesmodell. Tabell 7: Hantering av attribut från Inspire för BO_OrtofotoRuta. Objekttyp Inspire Attribut Vad göra i? MosaicElement inspireid Går att använda MosaicElement geometry Ska användas MosaicElement phenomenontime Går att använda Rekommendation 11. Rekommendation 12. Värdet i attributet ortoid ska användas till att bilda filnamn på bildfilen I bildfilens namn ska alltid beteckning för spektraltyp ingå. Detta gäller flygbild och ortofoto.

48 Styrgruppen 46 (143) BO_MosaikElement Figur 22: Figuren visar objekttypen BO_MosaikElement och relationerna till övriga objekttyper. Man kan också se de ärvda attribut som kommer från Inspire. Numera framställs ortofoto genom en mosaik från flera olika flygbilder. Många egenskaper hos ett ortofoto kan därför härledas ur de flygbilder som använts. Därför spelar identifikationen från flygbilden en central roll för ett mosaikelement. En referens till flygbilden finns i attributet imagesourcereference som ärvs från Inspire. Referensen utgörs av flygbildid för flygbilden. Denna referens har utformats som ett krav. Attributet bildfilidentifieraremosaik, innehåller länk till bildfilen för det enskilda mosaikelementet. En rad attribut finns i Inspires objekttyp SingleMosaicElement och dess supertyp MosaicElement. Tabellen nedan visar om de kan eller ska användas i denna version av specifikation och utbytesmodell. Tabell 8: Hantering av attribut från Inspire för BO_MosaikElement Objekttyp Inspire Attribut Vad göra i? SingleMosaicElement imagesourcereference Ska användas MosaicElement inspireid Går att använda MosaicElement geometry Ska användas MosaicElement phenomenontime Går att använda

49 47 (143) Styrgruppen Krav 13. Värdet i attributet imagesourcereference från Inspire Orthoimagery::SingleMosaicElement, ska vara en unik identifierare från den flygbild som använts för att skapa mosaikelementet. Inspire Orthoimagery Figur 23: Klassdiagram för Inspire Orthoimagery. Samtliga objekttyper har använts i Svensk geoprocess. Ortofoto är ett av de teman som ingår i Inspire. Det redovisas i dataspecifikationen Inspire Orthoimagery. Objekten BO_MosaikElement, BO_OrtofotoRuta och BO_OrtofotoSkikt är subtyper till objekttyper i Inspire vilka kan ses med kursiv stil i överkanten på varje ruta i figurer i respektive avsnitt. De olika objekttyperna som rör ortofoto, från mosaikelement till ortofotoskiktet har geometriattributen footprint eller geometry som ärvs från Inspire.

50 Styrgruppen 48 (143) er Figur 24: De datatyper som definierats för komplexa attribut tillhörande informationsmodellen. BB_BildfildIdentifierare används i bägge delmodellerna, medan de övriga tillhör modellen för flygbild. Längst ner till höger syns datatyp från Inspire Orthoimagery. Fyra av datatyperna har översatts från motsvarande typer hos Statens Kartverk (se närmare detaljer i avsnitt Objekttypskatalog).

51 Styrgruppen 49 (143) Kodlistor Figur 25: Kodlistor tillhörande informationsmodellen för Bilddata. BB_BildfilFormat och BB_Bild- Kategori används i bägge delmodellerna. BO_OrtofotoTyp tillhör delmodellen för ortofoto, medan resterande kodlistor tillhör delmodellen för flygbild. Längst ner till vänster syns kodlista från Inspire Orthoimagery. Kodlistorna är i likhet med datatyperna i stor utsträckning översatta från motsvarande hos Statens Kartverk. Kodlistorna från HMK är av typen enumeration, vilket innebär att de inte är utökningsbara.

52 50 (143) Styrgruppen Id-hantering flygbildid respektive ortoid är unika identifierare för varje bild och består av en textsträng uppbyggd av en kombination av olika attributvärden. Samma textsträng kan med fördel samtidigt bilda bildfilnamnet. projektid är en unik identifierare för projekt. Den ingår som en del i textsträngen för såväl flygbildid som ortoid. Utformningen måste därför göras på ett standardiserat sätt som ger varje projekt ett unikt Id hållbart över tiden. I följande avsnitt finns förslag till en unik identifierare för projekt, flygbilder och ortofoton. BB_BildProjekt FlygbildId och ortoid börjar med ett projektid. För att uppnå kravet på helt unika identiteter för bilder är det viktigaste att projektid är unikt. Organisationsnummer är en del av syntaxen vilket möjliggör för varje geodataägare att styra de unika identiteterna för varje bild. De bilder som finns sedan tidigare har sannolikt redan en unik identifierare, vilken i kombination med projektid möjliggör att bilder i samverkan kan läggas in i samma tillhandahållandesystem. Det är upp till varje geodataägare att modifiera projektid via projektstartår och löpnummer och säkerställa att eventuella brister i gamla identifierare åtgärdas. Krav 14. Identiteten för ett bildprojekt (projektid) ska byggas upp på ett enhetligt sätt med följande syntax: TTyyyy_orgnr_löpnr Tabell 9: Förklaring till kodning av identifierare av bildprojekt TT yyyy orgnr löpnr Typ av projekt. BB=bild generellt, BF=flygbild, BO=ortofoto. Fler typer kan läggas till Siffrorna för projektets startår. Definieras av ägaren. Kan t ex vara det år då man startade digitalisering av analoga bilder eller ortofoton eller det år då nuvarande bildförsörjningsplan trädde i kraft. Organisationsnummer som alla myndigheter, föreningar och företag har. Anges för projektägaren/beställaren Löpnummer för att separera projekt av samma typ beställt av samma organisation, som har samma startår (1-flera siffror) Ett bildprojekt kan omfatta både flygfotografering och ortofotoframställning. I sådana fall använder man sig av båda projekttyperna eller ett generellt bildprojekt. När man definierar flera sammanhörande projekt kan det av praktiska själv kan det vara lämpligt att synka projektid så att endast projekttyp (TT) skiljer sig åt.

53 51 (143) Styrgruppen BF_Flygbild För flygbilder finns en rekommendation av hur ett flygbildid byggs upp. Det kan emellertid vara svårt att åstadkomma för framför allt historiska flygbilder. I vissa flygbildsprojekt finns också redan ett etablerat system för identiteter. Därför har en alternativ rekommendation tagits fram för att underlätta i specifika fall. Krav 15. Värdet i attributet flygbildid ska vara unikt för projektet Rekommendation 13. Varje kameraregistrering och bild är märkt med en unik identitet (flygbildid) uppbyggd enligt nedanstående princip: projektid_uu_s_yyyy-mm-dd_hhmmss_nr_ppp Tabell 10: Förklaring till kodning av identifierare av flygbilder projektid uu s yyyy-mm-dd hhmmss nr ppp Unik identitet på bildprojekt, i detta fall det aktuella flygbildsprojektet. Upplösning i markplanet Stråknummer (1-flera tecken) Faktiskt datum för flygfotograferingen. Observera att året kan skilja sig från året som ingår i projektid. Klockslag i timmar, minuter och sekunder (GNSS-tid) Bildnummer i stråket (1-flera siffror) Spektral bildtyp (PAN, RGB, CIR, HR4, LR4) Rekommendation 14. För historiska flygbilder och andra specifika fall där ovanstående rekommendation för flygbildid inte fungerar, märks bilden enligt nedanstående princip: projektid_orginalid BO_OrtofotoRuta För ortofoto, finns en rekommendation av hur ett ortoid byggs upp. Det kan emellertid vara svårt att åstadkomma för framför allt historiska ortofoton. I vissa ortofotoprojekt finns också redan ett etablerat system för identiteter. Därför har en alternativ rekommendation tagits fram för att underlätta i specifika fall. Krav 16. Värdet i attributet ortoid ska vara unikt för projektet Rekommendation 15. Varje ortofoto omfattar en indexruta i Sweref 99 TM eller lokalzon. Ett unikt namn (ortoid) för varje ortofoto producerat i SWEREF 99 byggs upp på följande sätt: projektid_yyyy_uu_ppp_indexruta

54 Styrgruppen 52 (143) Tabell 11: Förklaring kodning av identifierare för ortofoto projektid Unik identitet på bildprojekt, i detta fall det aktuella ortofotoprojektet. yyyy uu ppp Flygfotoår. Observera att året kan skilja sig från året som ingår i projektid. Upplösning i markplanet Spektral bildtyp (PAN, RGB, CIR, 4HR, 4LR) indexruta Indexrutebeteckning för Sweref (alla zoner) eller RT gon V. Antal siffror påverkas av rutans storlek. Rekommendation 16. För historiska ortofoto och andra specifika fall där ovanstående rekommendation för flygbildid inte fungerar, märks bilden enligt nedanstående princip: projektid_orginalid

55 53 (143) Styrgruppen 5.3 Objekttypskatalog Denna objekttypskatalogen definierar objekttyper (klasser) som representerar information om bilddata. Den redovisar objekttypernas benämningar, deras definitioner, attributtyper med definitioner och domäner, samt andra relevanta uppgifter. NOTERA! Informationsmodellen använder sig av bokstäverna å, ä, ö, vilket inte är fallet med XML-schemana Gemensamma klasser för Nedan redovisas de gemensamma klasser som används i geodataspecifikation Bild. SG_Projekt Stereotyp Specialisering featuretype Superklass för: BB_BildProjekt, HH_HöjdProjekt, GS_StompunktProjekt. Information om dataskapande/-insamlande verksamhet Attribut projektid Multiplicitet 1 Unik identitet för projekt. CharacterString Multiplicitet 0..* geodataproducent Organisation som producerar geodata. RelatedParty geodataägare Multiplicitet 1..*

56 54 (143) Styrgruppen Rättighetsinnehavare till datamängd. RelatedParty projektnamn Multiplicitet 0..1 Namn på projekt. CharacterString projektrapportlänk Multiplicitet 0..1 Länk till en adress där projektrapport är tillgänglig. URI uppdragsgivare Multiplicitet 0..* Beställare av projekt. RelatedParty SG_InsamlingMetod Stereotyp Specialisering codelist Superklass för: HH_HöjdInsamlingMetod, GS_StompunkterInsamlingMetod, BF_BildInsamlingMetod, GE_Topografi- InsamlingMetod. Överordnad kodlista för insamlingsmetoder. Håller samman fyra specifika kodlistor för Topografi, Bild, Höjd och Stompunkter.

57 55 (143) Styrgruppen Gemensamma klasser för bilddata Här presenteras gemensamma klasser för flygbild och för ortofoto. BB_BildProjekt Stereotyp Specialisering featuretype Subklass till: SG_Projekt. Överordnad typ till olika typer av bildprojekt Attribut projektområde Multiplicitet 1 Geometriskt objekt som täcker projektområdet. GM_MultiSurface referenssystemhöjd Multiplicitet 1 Referenssystem i höjd angivet i EPSG-kod. Vanligen används RH 2000, men för historiska bilder kan RH 70 eller lokalt höjdsystem förekomma. CharacterString referenssystemplan Multiplicitet 1 Referenssystem i plan, angivet i EPSG-kod. Referenssystem i plan är vanligen i SWEREF 99 TM eller i lokal SWEREF-zon. För historiska bilder förekommer även någon av zonerna i RT 90 eller lokalt system.

58 56 (143) Styrgruppen CharacterString skannerupplösning Multiplicitet 0..1 Upplösning som bilderna är skannade i, angivet i µ (mikrometer). Real kommun Multiplicitet 0..* Kommunkod från SCB för den eller de kommuner som ingår i projektet. Integer län Multiplicitet 0..* Länskod från SCB för det eller de län som ingår i projektet. Integer Relationer Typ Roll Association BF_FlygfotoOmråde tillhörbildprojekt 1 BB_BildProjekt Typ Roll Association BO_OrtofotoSkikt skapasibildprojekt 1

59 57 (143) Styrgruppen BB_BildProjekt BB_BildfilIdentifierare Stereotyp datatype Specialisering Länkar till bildfiler, uppdelad efter bildfilkategori. Utgör kopplingen mellan rasterdata och tillhörande bildmetadata. Kommentar Översatt från kartverket Attribut bildfil4hr Multiplicitet 0..1 Länk till bildfil för högupplösta 4-kanalsbilder (IR + RGB). URI bildfil4lr Multiplicitet 0..1 Länk till bildfil för lågupplösta 4-kanalsbilder (IR + RGB). URI bildfilcir Multiplicitet 0..1 Länk till bildfil för infraröda färgbilder. De färgband som ingår är förutom IR vanligen rött och grönt. URI

60 58 (143) Styrgruppen bildfilpan Multiplicitet 0..1 Länk till bildfil för pankromatiska bilder. URI Multiplicitet 0..1 bildfilrgb Länk till bildfil för RGB-bilder. URI BB_BildfilFormat Stereotyp codelist Specialisering Filformat för bild i lagret. Kommentar Översatt från kartverket, men delvis modifierad Värden Namn ECW Default value Namn JPEG

61 59 (143) Styrgruppen Default value Namn Default value JPEG2000 Namn Default value TIFF Namn Default value GeoTIFF LZW BB_BildKategori Stereotyp codelist Specialisering Beteckning på vilka spektralband som registrerats och lagrats i arkivet. Kommentar Översatt från kartverket Värden Namn 4HR Högupplösta 4-kanalsbilder innehållande 4 färgband - IR, rött, grönt och blått. Default value Namn 4LR

62 60 (143) Styrgruppen Lågupplösta 4-kanals råsensorbilder innehållande 4 färgband - IR, rött, grönt och blått. Default value Namn CIR Registrering i den synliga delen och IR-delen av spektret innehållande färgbanden IR, rött och grönt. Default value Namn PAN Registrering i den synliga delen av spektret återgivet i svartvitt. Default value Namn RGB Registrering i den synliga delen av spektret innehållande färgbanden rött, grönt och blått. Default value Flygbild BF_FlygfotoOmråde Stereotyp featuretype Specialisering Uppdelning i fördefinierade områden som används vid planering av flygfotograferingar Attribut områdebeteckning Multiplicitet 1 Alfanumerisk beteckning för områden eller namn på område.

63 61 (143) Styrgruppen CharacterString Multiplicitet 1 geometri Geometriskt objekt som visar vilket område på marken som täcks av ett flygfotoområde. GM_MultiSurface intervall Multiplicitet 0..1 Siffra för fotograferingsintervallzon. Integer bildfilformat Multiplicitet 0..1 Filformatet för bilderna i flygfotoområdet. Kommentar Tumnaglar har ett annat filformat än flygbilderna, vanligen.jpg. BB_BildfilFormat flygfirma Multiplicitet 0..* Företag som flyger planet som ingår i flygfotoenheten. Flygfirman kan vara annat företag än det som utför fotograferingen. RelatedParty

64 62 (143) Styrgruppen flygfotograf Multiplicitet 0..* Företag eller person som utför flygfotografering. Flygfotograf kan tillhöra annan organisation än flygbolaget. RelatedParty flygfotoperiod Multiplicitet 1 Den period under vilken fotograferingen av flygfotoområdet genomförts. Perioden redovisas med start- och slutdatum i formatet yyyymmdd. TM_Period markupplösningcolor Multiplicitet 0..1 Upplösning i meter på marken (GSD) för färgbanden, d.v.s. den bredd och längd på marken, uttryckt i meter, som en pixel i bild motsvaras av. Markupplösningen är en planerad medelupplösning. Markupplösning benämns även GSD (Ground Sample Distance). Kommentar Planerad medelupplösning är inte liktydigt med uppmätt kvalitet. Enligt HMK redovisas den sämsta uppmätta upplösningen i en kvalitetsdeklaration. Real

65 63 (143) Styrgruppen markupplösningpan Multiplicitet 0..1 Upplösning i meter på marken (GSD) för det pankromatiska bandet, d.v.s. den bredd och längd på marken, uttryckt i meter, som en pixel i bild motsvaras av. Markupplösningen är en planerad medelupplösning. Markupplösning benämns även GSD (Ground Sample Distance). Kommentar Planerad medelupplösning är inte liktydigt med uppmätt kvalitet. Enligt HMK redovisas den sämsta uppmätta upplösningen i en kvalitetsdeklaration. Real bitsperpixelcolor Multiplicitet 0..1 Bildernas färgdjup i bits per pixel (summan av alla kanaler) för färgbilder (t ex RGB och CIR) mätt i den slutliga lagrade bilden. Om bilden har 3 kanaler med färgdjup på 16 bitar per kanal blir färgupplösningen 48 bitar. Integer bitsperpixelpan Multiplicitet 0..1 Bildernas färgdjup i bits per pixel för pankromatiska bilder mätt i den slutgiltiga lagrade bilden. Integer bildskala

66 64 (143) Styrgruppen Multiplicitet 0..1 Bildskalan är en planerad genomsnittlig bildskala. Används i första hand för skannade analoga flygbilder. Integer orientering Multiplicitet 0..* Egenskaper som används till yttre och inre orientering av bilderna. BF_Orientering utbredning Multiplicitet 0..1 Bildens ungefärliga täckningsområde på marken mätt i km x km. Kommentar Är beroende av vilken kamera man flyger med. Kan beräknas från antalet pixlar(längd, bredd), kamerakonstant och flyghöjd. BF_Utbredning övertäckning Multiplicitet 1 Övertäckning i längd- och sidriktning mellan flygbilder. BF_Övertäckning stråköversikt Multiplicitet 0..*

67 65 (143) Styrgruppen Länk till stråköversikter för plan och utfall av flygfotografering URI Relationer Typ Roll Association BF_FlygfotoOmråde tillhörbildprojekt 1 BB_BildProjekt Typ Roll Association BF_Flygstråk tillhörflygfotoområde 1 BF_FlygfotoOmråde BF_Flygstråk Stereotyp featuretype Specialisering Sekvens av bilder som planeras att tas i ett svep i samma riktning vid ett flygfotograferingstillfälle. Kommentar Det förekommer att bilder i stråket måste tas om på grund av meteorologiska förhållanden etc Attribut stråknr Multiplicitet 1 Beteckning för flygstråk.

68 66 (143) Styrgruppen Är vanligen en sifferbeteckning men även alfanumeriska beteckningar förekommer. Kommentar Vid stråkplanering sätts ett preliminärt nummer eller alfanumerisk beteckning på stråket. CharacterString stråk Multiplicitet 0..1 Geometriskt objekt som visar flygrutten för ett flygstråk genom exponeringspunkterna. GM_Curve flyghöjdövermark Multiplicitet 0..1 Flyghöjd över markens medelnivå inom stråket avrundat till hundratal meter. Integer stråklapp Multiplicitet 0..1 Analog information om bilderna i ett flygstråk. URI Relationer Typ Roll Association BF_Flygstråk fotograferasmedflygfotoenhet 1

69 67 (143) Styrgruppen BF_FlygfotoEnhet Typ Roll Association BF_Flygbild tillhörflygstråk 1 BF_Flygstråk Typ Roll Association BF_Flygstråk tillhörflygfotoområde 1 BF_FlygfotoOmråde BF_Flygbild Stereotype featuretype Specialisering Bild fotograferad med flygburen kamera avsedd för kartläggningsändamål, med fotoriktning nära lodlinjen ned på jordytan Attribut flygbildid Multiplicitet 1 Unik identitet för flygbild. Byggs upp av parametrar som hämtas från bildens egenskaper enligt följande: projektid_uu_s-yyyy-mm-dd-hhmmss_nr_ppp. Kommentar Flygår (yyyy) kan avvika från det projektstartår som finns integrerat i projektid. Vid stråkplanering sätts inget flygbildid. CharacterString

70 68 (143) Styrgruppen bildfilidentifierare Multiplicitet 1 Bildfilidentifierande länk mellan bildfil och bildmetadata, specifik för respektive bildkategori. BB_BildfilIdentfierare bildnr Multiplicitet 1 Bildens nummer i flygstråket. Är en av de parametrar som bygger upp flygbildid. Kommentar Vid stråkplanering sätts ett preliminärt bildnummer på flygbilden. Integer löpnr Multiplicitet 0..1 Löpnummer från kamerans räkneverk. Integer exponeringspunkt Multiplicitet 1 Geometriskt objekt som visar kamerans exponeringspunkt. Anges i 3 dimensioner. Höjden är höjd i angivet höjdsystem i meter avrundat till heltal. Motsvarar i plan bildcentrum, och kan utnyttjas till stråköversikter. Koordinaterna fås från GNSS-systemets antenn. Därför avviker framför allt höjdvärdet några meter från kamerans höjd.

71 69 (143) Styrgruppen Kommentar Är vanligen planerad i förväg av beställaren. Vid stråkplanering sätts preliminära koordinater. GM_Point Dimensioner Ska anges i tre dimensioner. tidpunkt Multiplicitet 1 Klockslag (UTC+2, CEST) och datum då fotograferingen utfördes för aktuell bild. Skrivs yyyymmdd_hhmmss. Motsvarar svensk sommartid. DateTime footprint Multiplicitet 0..1 Geometriskt objekt som visar vilket område på marken som täcks av flygbilden. GM_MultiSurface spektraltyp Multiplicitet 1 Spektral typ av flygbild. Beteckning på vilka våglängdsband som visas i bilden. BB_BildKategori bildkvalitet Multiplicitet 0..1

72 70 (143) Styrgruppen Den fotografiska bildkvaliteten och olika aspekter som påverkar uttryck i skalor som definierats av HMK. Kommentar Den nya bildkvalitetsskalan från HMK ersätter de tre tidigare äldre HMK-skalorna. BF_Bildkvalitet solvinkel Multiplicitet 0..1 Solens vinkel i grader mot markplanet. Integer tumnagel Multiplicitet 0..1 Miniatyrbild av flygbild för förhandsgranskning. Har samma filnamn som motsvarande flygbild, men ett annat filformat, vanligen.jpg. BB_BildfilIdentfierare Relationer Typ Roll Association BF_Flygbild tillhörflygstråk 1 BF_Flygstråk

73 71 (143) Styrgruppen BF_FlygfotoEnhet Stereotype featuretype Specialisering Flygfarkost (inkl. pilot och operatör) komplett utrustat med digital flygbildskamera, gyrofot samt GNSS/IMU avsett för flygfotografering. Om flera kameror finns i ett flygplan betraktas varje kamera med antenn och flygplan som en egen enhet Attribut enhetbeteckning Multiplicitet 1 Unik beteckning för flygfotoenheten. CharacterString enhetperiod Multiplicitet 0..1 Period under vilken specifik kamera och specifik antenn är fast monterade i specifik flygfarkost. Ny period påbörjas om skanner eller antenn ommonteras och därmed får nytt antennoffset. Perioden redovisas med start- och slutdatum i formatet yyyymmdd. TM_Period antennoffset Multiplicitet 0..1

74 72 (143) Styrgruppen Antennoffset i specifik flygfarkost med specifik kamera och specifik antenn. Sätter antennoffset, d.v.s. förskjutning mellan antenn som mäter position och flygkamerans sensorer. Kommentar Mäts på nytt efter varje ommontering av kamera eller utbyte av antenn. Koordineras med enhetperiod. BF_Antennoffset flygfarkosttyp Multiplicitet 0..1 Typ av flygfarkost som ingår i flygfotoenheten. Flygfarkost avser flygplan, helikopter eller annan typ av luftfarkost i rörelse. Kommentar Ingen kodlista finns. Grad av precision på beteckning avgörs av utförare efter behov. CharacterString Relationer Typ Roll Association BF_Flygstråk fotograferasmedflygfotoenhet 1 BF_FlygfotoEnhet Typ Roll Association BF_FlygfotoEnhet omfattarflygkamera

75 73 (143) Styrgruppen 1 BF_Flygkamera BF_Flygkamera Stereotyp featuretype Specialisering Kamera som används till flygburen fotografering för kartläggningsändamål Attribut insamlingmetod Multiplicitet 1 Anger analog eller digital insamling. BF_BildInsamlingMetod kameratyp Multiplicitet 0..1 Identifikation av kameratyp. Kamerans fabrikat och modell. CharacterString kameranummer Multiplicitet 0..1 Kamerans serienummer. CharacterString

76 74 (143) Styrgruppen kamerakonstant Multiplicitet 1 Avståndet mellan objektivets projektionscentrum och bildhuvudpunkten i mm. Real kalibreringrapport Multiplicitet 1 Länk till en adress där kalibreringsdata är tillgängligt. URI film Multiplicitet 0..1 Filmtillverkarens beteckning på filmen som används vid analog fotografering. CharacterString bildstorlekcolor Multiplicitet 0..1 Storlek på bilden i antal pixlar (bredd och höjd) för digitala bilder framtagna från färgbanden. BF_Bildstorlek bildstorlekpan Multiplicitet 0..1 Storlek på bilden i antal pixlar (bredd och höjd) för digitala bilder framtagna från det pankromatiska bandet.

77 75 (143) Styrgruppen BF_Bildstorlek bildupplösningcolor Multiplicitet 0..1 Upplösning i µ (mikrometer), d.v.s. bredd och längd på en pixel i färgbanden för digitala bilder. Exempel 5.2 µm, 12 µm. Real bildupplösningpan Multiplicitet 0..1 Upplösning i µ (mikrometer), d.v.s. bredd och längd på en pixel i det pankromatiska bandet för digitala bilder. Exempel 5.2 µm, 12 µm. Real Relationer Typ Roll Association BF_FlygfotoEnhet omfattarflygkamera 1 BF_Flygkamera BF_Övertäckning Stereotyp datatype Specialisering Övertäckning i längd- och sidriktning för flygbilder.

78 76 (143) Styrgruppen Kommentar Översatt från kartverket Attribut övertäckningstråkriktning Multiplicitet 1 Övertäckning i % till närliggande flygbilder i samma stråk. Integer Multiplicitet 1 övertäckningmellanstråk Övertäckning i % mellan närliggande stråk. Integer BF_Orientering Stereotyp Specialisering datatype Egenskaper som används till yttre och inre orientering av bilderna. Kommentar Översatt från kartverket Attribut blocktriangulering Multiplicitet 1 Blocktrianguleringsprogram som används.

79 77 (143) Styrgruppen BF_Blocktriangulering orienteringdata Multiplicitet 1 Länk (URL) till en adress där orienteringsdata är tillgängligt. URI orienteringmetod Multiplicitet 1 Metod för att orientera och positionera bilder. BF_OrienteringMetod BF_Utbredning Stereotyp datatype Specialisering Storleken på bildens ungefärliga täckningsområde på marken i km x km Attribut bildbreddmark Multiplicitet 1 Bildens bredd i kilometer i stråkriktningen. Bildbredden kan också sägas vara stråkets bredd. Real bildhojdmark

80 78 (143) Styrgruppen Multiplicitet 1 Bildens längd i kilometer i stråkriktningen. Real BF_BildKvalitet Stereotyp datatype Specialisering Den fotografiska bildkvaliteten och olika aspekter som påverkar uttryck i skalor som definierats av HMK Attribut bildkvalitethmk Multiplicitet 0..1 Skala enligt HMK 2013, som väger samman fotografisk bildkvalitet, belysning och dis i en enda 4-gradig skala. BF_BildkvalitetHMK oldbelysning Multiplicitet 0..1 Belysning vid fotograferingstillfället, enligt gamla HMK. BF_oldBelysning Multiplicitet 0..1 oldbetyg Bildens betyg i en 7-gradig skala, enligt gamla HMK. BF_oldBetyg

81 79 (143) Styrgruppen olddis Multiplicitet 0..1 Förekomst av dis vid fotograferingstillfället, enligt gamla HMK. Siffervärdet vid bedömning av dis ska inte ses som ett mått på sikten med direkt koppling till den meteorologiska definitionen av synvidd utan snarare som ett erfarenhetsmässigt värde för disets inverkan på den fotografiska bildkvaliteten. Vid bedömning av sikten bör observatören uppskatta sikten i nordlig riktning och från solen. Då sikten avsevärt ändras med höjden ska synvidden inte bedömas i horisontell riktning utan från fotografens utsiktspunkt som ett avstånd på marken från flygplanets läge och till den punkt där detaljer fortfarande kan urskiljas. Detta avstånd uttryckt i mil på marken kan sägas uttrycka värdet på aktuellt dis. BF_oldDis BF_Antennoffset Stereotyp datatype Specialisering Antennoffset i specifik flygfarkost med specifik kamera och specifik antenn. Sätter antennoffset, d.v.s. förskjutning mellan antenn som mäter position och flygkamerans sensorer i använt referenssystem Attribut deltax Multiplicitet 1 Förskjutning i x-led. Real

82 80 (143) Styrgruppen deltay Multiplicitet 1 Förskjutning i y-led. Real deltaz Multiplicitet 1 Förskjutning i z-led. Real BF_Bildstorlek Stereotyp datatype Specialisering Bildstorlek angiven som storlek av CCD-brickan genom antal CCDpixlar i bredd och höjd. Kommentar Översatt från kartverket Attribut breddantalpixlar Multiplicitet 1 Antal pixlar i stråkriktningen (long track). Integer längdantalpixlar Multiplicitet 1

83 81 (143) Styrgruppen Antal pixlar i sidriktningen (cross track). Integer BF_Blocktriangulering Stereotyp codelist Specialisering Blocktrianguleringsprogram som använts. Kommentar Översatt från kartverket, men kompletterad Värden Namn Default value ascii-filer Generella ascii-filer innehållande orienteringsinformation X, Y, Z, phi, omega, kappa. Namn Default value BAE BAE Systems, SocetSet. Namn Default value BINGO BINGO, blocktrianguleringsprogram. Namn Default value DAT/EM DAT/EM, Summit Evolution.

84 82 (143) Styrgruppen Namn Default value ESPA ESPA systems. Namn Default value INPHO INPHO projekt. Namn Default value PAT/B Pat-B, blocktrianguleringsprogram. Namn Default value UltraMap Microsoft Vexel Imaging GmbH. Namn Default value Z/I Z/I Imaging projects, TerraShare. BF_OrienteringMetod Stereotyp codelist Specialisering Metod för att orientera och positionera bilder. Kommentar Översatt från kartverket.

85 83 (143) Styrgruppen Värden Namn GNSS/INS Angivelse i form av position (GPS) och relativ orientering av bilder i form av phi, omega och kappa (INS). Default value Namn GNSS/INSmAAT GNSS/INS med automatisk blocktriangulering. Default value Namn GNSS/INSmAT GNSS/INS med blocktriangulering. Default value Namn GNSSmAAT GNSS med automatisk blocktriangulering. Default value Namn GNSSmAT GNSS med blocktriangulering. Default value Namn AAT Automatisk blocktriangulering. Default value Namn AT Konventionell blocktriangulering. Default value

86 84 (143) Styrgruppen BF_BildInsamlingMetod Stereotyp Specialisering codelist Subklass till: SG_InsamlingMetod. Analog eller digital fotografering. Kommentar Översatt från kartverket Värden Namn AnalogKamera Skannad flygbild fotograferad med analog flygkamera. Default value Namn DigitalKamera Flygbild fotograferad med digital flygkamera. Default value BF_BildKvalitetHMK Stereotyp enumeration Specialisering Skala definierad av HMK Skala som används för att sammanväga teknisk kvalitet på flygbilder samt yttre faktorer såsom dis, belysning, moln etc. Ersätter tre olika äldre skalor från HMK - Handbok till mätningskungörelsen Värden Namn 0

87 Styrgruppen 85 (143) Default value Bilder med betyg 0 uppvisar något av följande: oskärpa dåligt dynamiskt omfång dålig belysning påtaglig påverkan av dis, moln eller rök övriga defekter som gör dem oanvändbara för mätändamål, till exempel geometriska defekter, och bildtolkning Namn 1 Default value Bilder med betyg 1 karakteriseras av: bra skärpa bra dynamiskt omfång eventuell påverkan av dis, rök eller moln är om märkbar, av obetydlig karaktär variation i belysning inklusive påverkan av molnskugga tillåts Namn 2 Default value För bilder med betyg 2 ökas kravet på belysning: jämn belysning där påverkan av molnskugga är om märkbar, av ringa omfattning Namn 3 Default value För bilder med betyg 3 ökas kravet på belysning och förekomst av dis, moln och rök: helt jämn belysning dis, moln och rök förekommer inte BF_oldBelysning Stereotyp enumeration Specialisering

88 86 (143) Styrgruppen Äldre skala definierad av HMK - Handbok till mätningskungörelsen för bedömning av belysning i flygbilder Värden Namn Sol Default value Namn Slöjad sol Default value Namn Under moln Default value BF_oldBetyg Stereotyp enumeration Specialisering Äldre skala definierad av HMK - Handbok till mätningskungörelsen för bedömning av kvaliteten i flygbilder Värden Namn 1 Bilder med detta betyg godtas inte. Default value

89 87 (143) Styrgruppen Namn 2 Betydande oskärpa eller med andra väsentliga brister. Default value Namn 3 Ojämnhet i belysningen, effekter av dis eller rörelseoskärpa eller också med mindre god gradation. Bilderna ska dock vara användbara för mätändamål och bildtolkning enligt normalt använda metoder. Default value Namn 4 I huvudsak jämn belysning samt något mindre god gradation. Viss påverkan av dis eller rörelseoskärpa får förekomma. Default value Namn 5 Jämn belysning samt god gradation. Obetydlig påverkan av dis eller rörelseoskärpa får förekomma. Default value Namn 6 Jämn belysning samt mycket god gradation. Inga effekter av dis eller rörelseoskärpa får förekomma. Default value Namn 7 Helt jämn belysning samt perfekt gradation. Inga effekter av dis eller rörelseoskärpa får förekomma. Default value

90 88 (143) Styrgruppen BF_oldDis Stereotyp enumeration Specialisering Äldre skala definierad av HMK - Handbok till mätningskungörelsen för bedömning av dis i flygbilder Siffervärdet vid bedömning av dis ska inte ses som ett mått på sikten med direkt koppling till den meteorologiska definitionen av synvidd utan snarare som ett erfarenhetsmässigt värde för disets inverkan på den fotografiska bildkvaliteten. Vid bedömning av sikten bör observatören uppskatta sikten i nordlig riktning och från solen. Då sikten avsevärt ändras med höjden ska synvidden inte bedömas i horisontell riktning utan från fotografens utsiktspunkt som ett avstånd på marken från flygplanets läge och till den punkt där detaljer fortfarande kan urskiljas. Detta avstånd uttryckt i mil på marken kan sägas uttrycka värdet på aktuellt dis Värden Namn 1 Extremt kraftigt dis. Default value Namn 2 Mycket kraftigt dis. Ej lämpligt för flygfotografering. Default value Namn 3 Kraftigt dis. Ej lämpligt att flygfotografera från hög höjd. Default value Namn 4 Disigare än normalt utan att vara kraftigt dis.

91 89 (143) Styrgruppen Default value Namn 5 Normalt dis. Default value Namn 6 Lätt dis. Default value Namn 7 Disfritt. Default value Ortofoto BO_OrtofotoSkikt Stereotyp Specialisering featuretype Subklass till: OrthoimageCoverage. Bild av jorden yta som har blivit geometrisk korrigerad (ortorektifierad) för att avlägsna distorsioner orsakade av skillnader i höjd, sensorlutning och (valfritt) av sensoroptik. Kommentar Vanligen framställd av flygbilder, men kan också göras ur satellitbilder Attribut referensår Multiplicitet 1

92 90 (143) Styrgruppen Ett referensår är ett år som får representera årsangivelse för hela ortofotoskiktet. Det är vanligen året i mitten av årsintervallet, eller det år där de flesta bilder tagits. En heltäckande mosaik av ortofoto kan basera sig på fotografering under ett antal år. Därför kan man istället ange ett referensår som är året i mitten av årsintervallet. Oftast tillsamman med +/- x antal år. Det innebär att flygfotoåret för en del av mosaiken avviker från det angivna referensåret. Date spektraltyporto Multiplicitet 1 Spektral typ av ortofoto. Beteckning på vilka våglängdsband som visas i bilden. BB_BildKategori sömmar Multiplicitet 1 Redovisning av kanterna mellan de enskilda mosaikelementen i en bildmosaik. URI bildfilformatorto Multiplicitet 0..1 Filformatet för ortofoto. Kommentar Kan skilja sig från bildformatet för flygbilderna som använts till att skapa ortofotot. BB_BildfilFormat

93 91 (143) Styrgruppen markupplösningorto Multiplicitet 0..1 Upplösning i meter på marken, d.v.s. den bredd och längd på marken, uttryckt i meter, som en pixel i bild motsvaras av. Kommentar Kan skilja sig från flygbildens originalupplösning, men bör inte ha en högre upplösning, d.v.s. ett mindre värde. Konsekvensen blir då att precisionen ger sken av att vara bättre än den är. Real bitsperpixelorto Multiplicitet 0..1 Bildernas färgdjup i bits per pixel (summan av alla kanaler). Om bilden har 3 kanaler med färgdjup på 16 bitar per kanal blir färgupplösningen 48 bitar. Kommentar Kan skilja sig från färgdjupet för flygbilderna som använts. Integer ortofototyp Multiplicitet 1 Typ av ortofoto. BO_OrtofotoTyp ortoprogramvara Multiplicitet 1..* Programvara för att producera ortofoto.

94 92 (143) Styrgruppen CharacterString bladfil Multiplicitet 0..1 Länk till bladfil, där eget skapat indexrutesystem redovisas. Fil som redovisar indexrutor med beteckningar. Dessa måste vara konstruerade så att de inte kan sammanblandas med de officiella. URI Relationer Typ Roll Association BO_OrtofotoSkikt skapasibildprojekt 1 BB_BildProjekt Typ Roll Association BO_OrtofotoSkikt omfattarortofotoruta 1..* BO_OrtofotoRuta BO_OrtofotoRuta Stereotyp Specialisering featuretype Subklass till: AggregatedMosaicElement. Rektangulär yta täckt av ortofoto sammanfallande med indexruta. Kommentar Indexrutan är ruta i Sweref 99, eller ruta i RT gon V.

95 93 (143) Styrgruppen Attribut ortoid Multiplicitet 1 Unik identitet för en ortofotoruta. Byggs upp av parametrar som hämtas från bildens egenskaper enligt följande syntax: projektid_yy_uu_ppp_indexruta CharacterString bildfilidentifierareorto Multiplicitet 1 Bildfilidentifierande länk mellan bildfil och bildmetadata, specifik för respektive bildkategori. BB_BildfilIdentfierare indexruta Multiplicitet 0..1 Beteckning indexrutor i SWEREF 99 TM eller i lokal SWEREF-zon. För historiska ortofoton gäller beteckningen ruta i RT gon V. Om annat rutsystem används ska dess indexbeteckning användas. Beteckning tas från attributet BK i index-rutorna. De fyra första siffrorna anger SWEREF-zonen. För SWEREF 99 TM läggs prefixet "0000_" till för att få likformighet. För bilder i RT 90, används den alfanumeriska beteckningen. Kommentar Indexrutor saknas för zoner i RT 90, förutom 2.5 gon V. CharacterString Relationer

96 94 (143) Styrgruppen Typ Roll Association BO_OrtofotoSkikt omfattarortofotoruta 1..* BO_OrtofotoRuta Typ Roll Association BO_OrtofotoRuta omfattarmosaikelement 1..* BO_MosaikElement BO_MosaikElement Stereotype Specialisering featuretype Subklass till: SingleMosaicElement. En enskild del i en fotomosaik, med ursprung från en enda bild. Kommentar Mosaikelement kan aggregeras till ett större element, men i detta fall avses ett enstaka icke aggregerat element Attribut bildfilidentifieraremosaik Multiplicitet 1 Bildfilidentifierande länk mellan bildfil och bildmetadata, specifik för respektive bildkategori. BB_BildfilIdentfierare höjdmodell Multiplicitet 1 Beteckning på den höjdmodell som använts.

97 95 (143) Styrgruppen En höjdmodell är ett samlingsnamn för markmodeller och ytmodeller. Den är oftast i grid-format, dvs. pixlar, där pixelvärdet motsvarar höjd över havet. Kommentar Om höjdmodellen har en identitet, bör denna användas som beteckning. Saknas sådan används etablerat namn. CharacterString lägesosäkerhet Multiplicitet 1 Lägesosäkerhet i förhållande till övergripande system angivet i meter med två decimaler. Varje pixel har en lägesosäkerhet. Lägesosäkerheten för hela bilden anges som RMS. Real Relationer Typ Roll Association BO_OrtofotoRuta omfattarmosaikelement 1..* BO_MosaikElement BO_OrtofotoTyp Stereotyp codelist Specialisering Specificerar vilken typ av ortofoto som produceras Värden

98 96 (143) Styrgruppen Namn Ortofoto Traditionellt ortofoto där mark och broar avbildas skalriktigt i ortogonalt projicerat läge. Default value Namn SantOrtofoto Ortofoto där mark, broar och alla objekt ovan markytan avbildas skalriktigt i ortogonalt projicerat läge. Default value Namn Byggnadsorto Ortofoto där mark, broar och byggnader avbildas skalriktigt i ortogonalt projicerat läge. Default value Inspire Orthoimagery Nedan listas samtliga objekttyper ur Inspires ortofotomodell. OrthoimageCoverage Stereotyp Specialisering featuretype Subklass till: RectifiedGridCoverage. Superklass för: BO_OrtofotoSkikt. Raster image of the Earth surface that has been geometrically corrected ("orthorectified") to remove distortion caused by differences in elevation, sensor tilt and, optionally, by sensor optics. acquisitiontimerequired /* The acquisition time of the orthoimage coverage shall be provided through the phenomenontime attribute or the mosaicelement association*/ inv: phenomenontime->notempty() or mosaicelement->notempty() domaindimensionis2 /* The dimension of the grid used shall always be 2 */ inv: domainset.dimension=2

99 97 (143) Styrgruppen domainextentcontainsgeographicelement /*The domainextent attribute shall be at least populated with a subtype of EX_GeographicExtent*/ inv: domainextent.geographicelement->size()>=1 domainrequirescrs /* The coordinate reference system used to reference the grid shall be provided */ inv: domainset.origin.coordinatereferencesystem->notempty() identicaloffsetvectorswithinorthoimageaggregation /*All the OrthoimageCoverage instances to which an aggregated OrthoimageCoverage instance refers shall share the same orientation of grid axes and the same grid spacing in each direction*/ Inv: contributingorthoimagecoverage->forall(v v.domainset.offsetvectors = self.domainset.offsetvectors) origindimensionis2 /* The origin of the grid shall be described in two dimensions */ inv: domainset.origin.dimension=2 rangesetvaluesareoftypeinteger /* The values in the range set shall be described by the Integer type*/ inv: rangeset->forall(v v.ocliskindof(integer)) Attribut inspireid Multiplicitet 1 External object identifier of the spatial object. Identifier

100 98 (143) Styrgruppen Multiplicitet 1..* domainextent Extent of the spatiotemporal domain of the coverage. EX_Extent footprint Multiplicitet 1 Geographic area enclosing valid data of the orthoimage coverage. GM_MultiSurface Multiplicitet 1 interpolationtype Mathematical method which shall be used to evaluate a continuous coverage, i.e. determine the values of the coverage at any direct position within the domain of the coverage. InterpolationMethodValue name Multiplicitet 0..1 Free text name of the orthoimage coverage. CharacterString phenomenontime Multiplicitet 0..1 Description of the observation/acquisition extent in time. TM_Period

101 99 (143) Styrgruppen beginlifespanversion Multiplicitet 1 Temporal position at which this version of the spatial object was inserted or changed in the spatial data set. TM_Position endlifespanversion Multiplicitet 0..1 Temporal position at which this version of the spatial object was superseded or retired from the spatial data set. TM_Position Relationer Typ Aggregation Roll 0..* OrthoimageCoverage 0..* OrthoimageCoverage Typ Roll Association OrthoimageCoverage mosaicelement 0..* MosaicElement MosaicElement Stereotyp Specialisering featuretype Superklass för: AggregatedMosaicElement, SingleMosaicElement.

102 100 (143) Styrgruppen Abstract type identifying both the contributing area and the acquisition time of one or several input images used to generate a mosaicked orthoimage coverage Attribut inspireid Multiplicitet 0..1 External object identifier of the spatial object. Identifier geometry Multiplicitet 1 Geometric representation spatially delineating the date and time of acquisition of the several input images that contribute to the final mosaic. GM_MultiSurface phenomenontime Multiplicitet 1 Description of the observation/acquisition extent in time of the input image(s). TM_Period Relationer Typ Roll Association OrthoimageCoverage mosaicelement 0..* MosaicElement

103 101 (143) Styrgruppen AggregatedMosaicElement Stereotyp Specialisering featuretype Subklass till: MosaicElement. Superklass för: BO_OrtofotoRuta. Mosaic element relating to several input images that share the same acquisition time at a given level of definition (e.g. day, month). SingleMosaicElement Stereotyp Specialisering featuretype Subklass till: MosaicElement. Superklass för: BO_MosaikElement. Mosaic element relating to a single input image Attribut imagesourcereference Multiplicitet 0..1 Reference to the input image. CharacterString OrthoimageAggregation Stereotyp datatype Specialisering Geometrical characteristics of the orthoimage aggregation Attribut contributingfootprint Multiplicitet 1

104 102 (143) Styrgruppen Geometric representation delineating the geographic area of an orthoimage coverage that contributes to the aggregated orthoimage coverage. GM_MultiSurface InterpolationMethodValue Stereotyp codelist Specialisering Lista över koder som identifierar vilka interpoleringsmetoder som kan användas för att bedöma ortofotoyttäcken. Kommentar NOTE 1 This INSPIRE-governed code list is derived from the code list CV_InterpolationMethod specified in ISO CV_InterpolationMethod is not used as such because not actually implemented. NOTE 2 Example values: nearestneighbor, bilinear, biquadratic, bicubic, etc Värden bikubisk Multiplicitet Bikubisk interpolation Default value bikvadratisk Multiplicitet Bikvadratisk interpolation Default value bilinjär Multiplicitet

105 103 (143) Styrgruppen Default value Bilinjär interpolation Multiplicitet Default value närmaste granne Närmaste granne interpolation Inspire Base Types Nedan listas det urval ur Inspire Base Types som används i geodataspecifikationen för Bild. Identifier Stereotyp datatype Specialisering External unique object identifier published by the responsible body, which may be used by external applications to reference the spatial object Attribut localid Multiplicitet 1 A local identifier, assigned by the data provider. The local identifier is unique within the namespace that is no other spatial object carries the same unique identifier. CharacterString namespace Multiplicitet 1 Namespace uniquely identifying the data source of the spatial object. CharacterString

106 104 (143) Styrgruppen versionid Multiplicitet 0..1 The identifier of the particular version of the spatial object, with a maximum length of 25 characters. If the specification of a spatial object type with an external object identifier includes life-cycle information, the version identifier is used to distinguish between the di f- ferent versions of a spatial object. Within the set of all versions of a spatial object, the version identifier is unique. CharacterString Inspire Base Types 2 Nedan listas det urval ur Inspire Base Types 2 som används i geodataspecifikation Bild. RelatedParty Stereotyp datatype Specialisering An organisation or a person with a role related to a resource. individual, organisation or position name shall be provided /*At least the individual, organisation or position name shall be provided.*/ inv: individualname->notempty() or organisationname->notempty() or positionname->notempty() Attribut individualname Multiplicitet 0..1 Name of the related person. PT_FreeText

107 105 (143) Styrgruppen organisationname Multiplicitet 0..1 Name of the related organisation. PT_FreeText positionname Multiplicitet 0..1 Position of the party in relation to a resource, such as head of department. PT_FreeText contact Multiplicitet 0..1 Contact information for the related party. Contact role Multiplicitet 0..* Role(s) of the party in relation to a resource, such as owner. PartyRoleValue Contact Stereotyp datatype Specialisering Communication channels by which it is possible to gain access to someone or something.

108 106 (143) Styrgruppen Attribut address Multiplicitet 0..1 An address provided as free text. Kommentar Detta attribut används inte i. AddressRepresentation contactinstructions Multiplicitet 0..1 Supplementary instructions on how or when to contact an individual or organisation. PT_FreeText electronicmailaddress Multiplicitet 0..1 An address of the organisation's or individual's electronic mailbox. CharacterString Multiplicitet 0..1 hoursofservice Periods of time when the organisation or individual can be contacted. PT_FreeText telephonefacsimile Multiplicitet 0..*

109 107 (143) Styrgruppen Number of a facsimile machine of the organisation or individual. CharacterString telephonevoice Multiplicitet 0..* Telephone number of the organisation or individual. CharacterString website Multiplicitet 0..1 Pages provided on the World Wide Web by the organisation or individual. URL PartyRoleValue Stereotyp Specialisering codelist Superklass för: RelatedPartyRoleValue. Roles of parties related to or responsible for a resource. RelatedPartyRoleValue Stereotyp Specialisering codelist Subklass till: PartyRoleValue. Klassificering av ansvarig parts roll Värden

110 108 (143) Styrgruppen Multiplicitet myndighet En part med juridisk behörighet att övervaka en resurs och/eller parter knutna till en resurs. Default value operatör Multiplicitet En part som driver en resurs. Default value ägare Multiplicitet En part som äger en resurs, dvs. äger den i rättslig bemärkelse. Default value Inspire Base Models Coverages Den del av Inspire Base Models för Coverages som berör kontinuerliga coverages och används i Ortofotomodellen. Coverage Stereotyp Specialisering featuretype Superklass för: CoverageByDomainAndRange, DiscreteCoverage- GeometryValuePairs. Spatial object that acts as a function to return values from its range for any direct position within its spatial, temporal or spatiotemporal domain Attribut metadata Multiplicitet 0..*

111 109 (143) Styrgruppen Application specific metadata of the coverage. Any Multiplicitet 1 rangetype Description of the structure of the range values. RecordType CoverageByDomainAndRange Stereotyp Specialisering featuretype Subklass till: Coverage. Superklass för: RectifiedGridCoverage, ReferenceableGridCoverage, SpeciesDistributionCoverage, ExposedElementCoverage, RiskCoverage, HazardCoverage, ObservedEventCoverage, HabitatDistribution- Coverage, RenewableAndWastePotentialCoverage. Coverage which provide the domain and range as separate properties. gridfunctionrequiresgriddomain /*The grid function shall only be valid for domains that are grids */ inv: coveragefunction.gridfunction.notempty() implies domain- Set.oclIsKindOf(CV_Grid) Attribut coveragefunction Multiplicitet 0..1 Description of how range values at locations in the coverage domain can be obtained. CoverageFunction

112 110 (143) Styrgruppen domainset Multiplicitet 1 Configuration of the domain of the coverage described in terms of coordinates. Any rangeset Multiplicitet 0..* Set of feature attribute values associated by a function with the elements of the domain of the coverage. Any RectifiedGridCoverage Stereotyp Specialisering featuretype Subklass till: CoverageByDomainAndRange. Superklass för: SoilThemeCoverage, SoilThemeDescriptiveCoverage, ExistingLandUseGrid, OrthoimageCoverage, LandCoverGridCoverage, ElevationGridCoverage. Coverage whose domain consists of a rectified grid domainisrectifiedgrid /*The domain shall be a rectified grid.*/ inv: domainset.ocliskindof(cv_rectifiedgrid) grid points shall coincide with grid cell centres /*Grid points of a RectifiedGridCoverage shall coincide with the centres of cells of the geographical grids defined in Section 2.2 of Annex II at any resolution level.*/ ReferenceableGridCoverage Stereotyp Specialisering featuretype Subklass till: CoverageByDomainAndRange. Coverage whose domain consists of a referenceable grid

113 111 (143) Styrgruppen domainisreferenceablegrid /*The domain shall be a referenceable grid.*/ inv: domainset.ocliskindof(cv_referenceablegrid) CoverageFunction Stereotyp union Specialisering Description of how range values at locations in the coverage domain can be obtained Attribut rule Multiplicitet 1 A formal or informal description of the coverage function as text. CharacterString rulereference Multiplicitet 1 A formal or informal description of the coverage function as reference. URI gridfunction Multiplicitet 1 Mapping rule for grid geometries. GridFunction

114 112 (143) Styrgruppen GridFunction Stereotyp Specialisering datatype An explicit mapping rule for grid geometries Attribut sequencerule Multiplicitet 0..1 Description of how the grid points are ordered for association to the elements of the values in the range set of the coverage. CV_SequenceRule startpoint Multiplicitet 0..* The grid point to be associated with the first record in the range set of the coverage. Integer

115 113 (143) Styrgruppen 6 Referenssystem Rumsligt referenssystem Tabell 12: EPSG-koder för de svenska referenssystemen och deras projektionszoner EPSG-kod EPSG:3006 EPSG:3007 EPSG:3008 EPSG:3009 EPSG:3010 EPSG:3011 EPSG:3012 EPSG:3013 EPSG:3014 EPSG:3015 EPSG:3016 EPSG:3017 EPSG:3018 EPSG:5613 EPSG:5845 EPSG:5846 EPSG:5847 EPSG:5848 EPSG:5849 EPSG:5850 EPSG:5851 EPSG:5852 EPSG:5853 EPSG:5854 EPSG:5855 EPSG:5856 EPSG:5857 EPSG:3019 EPSG:3020 EPSG:3021 EPSG:3022 EPSG:3023 EPSG:3024 EPSG:5718 EPSG:7404 Benämning SWEREF 99 TM SWEREF SWEREF SWEREF SWEREF SWEREF SWEREF SWEREF SWEREF SWEREF SWEREF SWEREF SWEREF RH 2000 SWEREF 99 TM + RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 RT gon V RT 90 5 gon V RT gon V RT 90 0 gon RT gon O RT 90 5 gon O RH 70 RT 90 + RH 70

116 114 (143) Styrgruppen Figur 26: De regionala SWEREF-zonerna Temporalt referenssystem Gregorianska kalendern UTC +2 (CEST). De sällsynta undantagen från flygfotografering under sommartid anges i normaltid, UTC +1 (CET). Referenssystemets omfattning Bilder som ingår Lantmäteriets nationella bildförsörjningsplan produceras i referenssystem SWEREF 99, kartprojektion SWEREF 99 TM (EPSG:3006) och höjdsystem RH 2000 (EPSG:5613).

117 115 (143) Styrgruppen Bilder som tas fram på uppdrag av kommuner görs vanligen i någon av de lokala SWEREF-zonerna, samt i höjdsystem RH Figur 27: Trafikverkets tillämpning av Sweref-zonerna för järnväg Bilder som tas fram på trafikverket produceras i olika zoner beroende på typ av projekt, dvs. väg- eller järnvägsprojekt Gamla flygbilder och ortofoton tagna av Lantmäteriet finns vanligen i referenssystemet RT 90 (någon av zonerna) och höjdsystem RH 70. Kommunerna har även använt sig av olika lokala referenssystem i plan och höjd. Mer om referenssystem kan läsas på

118 116 (143) Styrgruppen Samma temporala referenssystem används i hela landet. Historiska bilder som är tagna före sommartidens införande, eller innan sommartidsperioden samordnades i Europa, kan ha tidsangivelse i normaltid. EPSG-koder för referenssystem finns på Krav 17. Nya bilder ska produceras i referenssystem SWEREF 99 och höjdsystem RH 2000.

119 117 (143) Styrgruppen 7 Kvalitetskrav Krav på datamängden som används för att utvärdera specifikationsuppfyllelsen redovisade enligt standarden ISO Datakvalitet. 7.1 Datakvalitet Referenser inom parentes anger tabeller i bilaga D i ISO för vilka mått som skall användas. I HMK-Geodatakvalitet beskrivs utförligare teori och terminologi rörande geodatakvalitet samt exempel på metoder för kvalitetsutvärdering. För kvalitetskrav, som inte uttrycks via standarden, se HMK-Bilddata, respektive HMK- Ortofoto (Aktuella HMK-dokument - Lantmäteriet). Inom kvalitetsstandarden används termen lägesnoggrannhet, vilket i GUM motsvarar termen lägesosäkerhet. I nedanstående tabeller som följer ISO har termen lägesnoggrannhet använts, för att inte avvika från kvalitetsstandardens terminologi. Kvalitetsmåtten från HMK är uppdaterade enligt HMK-versionerna som utges 2017 HMK-Flygfotografering och HMK-Ortofoto Flygbild Tabell 13: Datakvalitetskrav för flygbild Kvalitetstema Fullständighet Kvalitetsparameter Brist För få Kvalitetsmått Delomfattning Flygbild Flygbilderna ska ha stereotäckning i hela projektområdet. Övertäckningen ska vara minst 60 % i stråkriktningen och minst 30 % mellan stråken. (D.5, Id 5) Datamängdens innehållsmässiga överensstämmelse med geodataspecifikationen; brist eller övertalighet för objekt, attribut eller relationer. Lägesnoggrannhet Noggrannhet/mätosäkerhet i position. Lägesnoggrannhet hos rasterdata I förhållande till referenssystemet. Delomfattning Flygbild Horisontell komponent (D.49, Id 47) RMS i plan ska inte överstiga värdet på flygbildens geometriska upplösning. HMK-Standardnivå 1: RMS i plan ska ligga i intervallet 0,20-0,50 m HMK-Standardnivå 2: RMS i plan ska ligga i intervallet 0,08-0,12 m HMK-Standardnivå 3: RMS i plan ska ligga i intervallet 0,02-0,05 m

120 118 (143) Styrgruppen Lägesnoggrannhet Noggrannhet/mätosäkerhet i position. Absolut läges-noggrannhet I förhållande till referenssystemet. Delomfattning Flygbild Vertikal komponent HMK alla standardnivåer (D.41, Id 39) RMS för den vertikala komponenten ska inte överstiga värdet på flygbildens geometriska upplösning med mer än faktor 1,5. HMK-Standardnivå 1: RMS i höjd ska ligga i intervallet 0,30-0,75 m HMK-Standardnivå 2: RMS i höjd ska ligga i intervallet 0,12-0,18 m HMK-Standardnivå 3: RMS i höjd ska ligga i intervallet 0,03-0,07 m Ortofoto Tabell 14: Datakvalitetskrav för ortofoto Kvalitetstema Fullständighet Datamängdens innehållsmässiga överensstämmelse med geodataspecifikationen; brist eller övertalighet för objekt, attribut eller relationer. Lägesnoggrannhet Noggrannhet/mätosäkerhet i position. Kvalitetsparameter Brist För få Lägesnoggrannhet hos rasterdata I förhållande till referenssystemet. Kvalitetsmått Delomfattning Ortofoto Andelen pixlar med värdet 0 inom ett ortofoto (boundary of footprint) ska anges, samt orsaken till noll-värde, såsom moln, sekretess etc, (Inspire Orthoimagery). (D.7, Id 7) Delomfattning Ortofoto HMK alla standardnivåer (D.49, Id 47) Standardosäkerheten för de enskilda pixlarna ska ej överstiga värdet för bildens geometriska upplösning, (Inspire Orthoimagery). Den maximala osäkerheten för en enskild pixel ska ej överstiga värdet 3 gånger bildens geometriska upplösning (3 pixlar), (Inspire Orthoimagery). HMK-Standardnivå 1: RMS i plan bör ligga i intervallet 0,20-0,50 m HMK-Standardnivå 2: RMS i plan bör ligga i intervallet 0,08-0,12 m HMK-Standardnivå 3: RMS i plan bör ligga i intervallet 0,02-0,05 m

121 119 (143) Styrgruppen 8 Metadata Metadata anges på datamängdsnivå enligt den Nationella metadataprofilen (aktuell version). För detaljplanering, fastighetsbildning och bygglovshantering, miljö- och krisarbete samt infrastrukturbyggande, är aktualitet en mycket viktig parameter. Aktualitet betraktas i många fall som ett datakvalitetselement, dock inte i ISO Eftersom denna geodataspecifikation använder ISO för att beskriva datakvalitet hanteras aktualitet som en del av metadata som inte avser datakvalitet. Metadata kan även sättas på objektnivå och uttrycks då vanligen som attribut på enskilda objekttyper. I Bilddata beskrivs metadata på objektnivå för samtliga objekttyper. Inom Samverkan kommer ett separat dokument som preciserar hur metadata på datamängdsnivå används enligt den Nationella metadataprofilen. Dokumentet publiceras efter att den nya versionen av profilen är klar. Krav 18. Aktualitet för datamängder enligt denna specifikation skall anges, vilket avser uttagsdatum. Krav 19. Specifikationsuppfyllelse skall anges i metadata för datamängd enligt denna specifikation. 8.1 Övergripande nivå bilddata Bildmetadata Innehåll i bildmetadata framgår av informationsmodellen och objekttypskatalogen avseende översiktlig informationsmodell i avsnitt och Metadata enligt nationella metadataprofilen Metadata anges på datamängdsnivå enligt den Nationella metadataprofilen (aktuell version). 8.2 Flygbild Bildmetadata Innehåll i bildmetadata framgår av informationsmodellen och objekttypskatalogen avseende flygbild i avsnitt Metadata enligt nationella metadataprofilen Metadata anges på datamängdsnivå enligt den Nationella metadataprofilen (aktuell version). 8.3 Ortofoto Bildmetadata Innehåll i bildmetadata framgår av informationsmodellen och objekttypskatalogen avseende ortofoto i avsnitt 0.

122 Styrgruppen 120 (143) Metadata enligt nationella metadataprofilen Metadata anges på datamängdsnivå enligt den Nationella metadataprofilen (aktuell version).

123 121 (143) Styrgruppen 9 Tillhandahållande Notera att hänvisningarna till avsnitt i HMK inte är klickbara. 9.1 Från leverantör till beställare Flygbild Referenssystem Alla koordinat-och höjduppgifter levereras i de(t) referenssystem som angetts av beställaren. Möjliga val av referenssystem framgår av avsnitt 6 i denna geodataspecifikation. Stråk- och stödplan Om beställaren har krav på leverans av stråk- och stödplan med produktionsdokumentation levereras det enligt HMK-Flygfotografering 2017, avsnitt Markstöd Om beställaren har krav på leverans av markstöd med produktionsdokumentation levereras det enligt HMK-Flygfotografering 2017, avsnitt Bilddata och orienteringsdata ur GNSS/INS Leverans av bilddata och orienteringsdata ur GNSS/INS med produktionsdokumentation och bildmetadata levereras enligt HMK-Flygfotografering 2017, avsnitt Möjliga val av bilddata framgår av avsnitt i denna geodataspecifikation avseende: Bildtyp framgår av BB_BildKategori Filformat framgår av BB_Bildformat Leverans av bildmetadata levereras med obligatoriska uppgifter enligt avsnitt i denna geodataspecifikation och med de frivilliga uppgifter som särskilt anges. Orienteringsdata ur blocktriangulering Om beställaren har krav på leverans av orienteringsdata ur blocktriangulering med produktionsdokumentation levereras det enligt HMK-Flygfotografering 2017, avsnitt Möjliga val av format för orienteringsdata framgår av BF_Blocktriangulering i avsnitt i denna geodataspecifikation. Metadata enligt den svenska metadataprofilen Om beställaren har krav på leverans av metadata enligt den svenska metadataprofilen levereras det enligt avsnitt samt enligt avsnitt Ortofoto Alla koordinat-och höjduppgifter levereras i de(t) referenssystem som angetts av beställaren. Möjliga val av referenssystem framgår av avsnitt 6 i denna geodataspecifikation. Ortofoto Leverans av ortofoto med produktionsdokumentation och bildmetadata levereras enligt HMK-Ortofoto 2017, avsnitt 2.4.

124 122 (143) Styrgruppen Möjliga val av bilddata framgår av avsnitt i denna geodataspecifikation avseende: Bildtyp framgår av BB_BildKategori Filformat framgår av BB_Bildformat Ortfototyp framgår av BO_Ortofototyp Leverans av bildmetadata levereras med obligatoriska uppgifter enligt avsnitt i denna geodataspecifikation och med de frivilliga uppgifter som särskilt anges. Metadata enligt den svenska metadataprofilen Om beställaren har krav på leverans av metadata enligt den svenska metadataprofilen levereras det enligt avsnitt samt enligt avsnitt Till bildanvändare Flygbilder och ortofoton tillhandahålls från kommuner, extern part upphandlad av kommun eller Lantmäteriet genom nedladdning (uttag av kopia) eller som visningstjänst (via e-tjänst på internet eller via maskin till maskin gränssnitt). Information om tillhandahållande och format på flygbilder och ortofoton från Lantmäteriet fås på Lantmäteriets hemsida Information om tillhandahållande och format på flygbilder och ortofoton finns på respektive kommuns hemsida.

125 123 (143) Styrgruppen 10 Datafångst I detta kapitel beskrivs de krav som finns på de processer som skapar Bilddata 10.1 Datafångstkrav Följande tre HMK-standardnivåer är aktuella vid datafångst för denna geodataspecifikation: Tabell 15: av HMK:s standardnivåer. Kraven lägesosäkerheten kan variera mellan olika insamlingsmetoder. Se tabeller i avsnitt 7. Nr och definition Ändamål Lägesosäkerhet 1. Nationell/regional mätning och kartläggning 2. Mätning och kartläggning av tätort 3. Projektinriktad mätning och kartläggning Översiktlig planering och dokumentation av byggande, infrastruktur, miljö, naturvård, risker, skogsbruk m.m. Kommunal detaljplanering och dokumentation Projektering, byggande och förvaltning av bebyggelse, vägar och övrig infrastruktur samt för byggoch relationshandlingar. Läs mer i HMK-Geodatakvalitet 2017, avsnitt 2.6 1m 0,1 m 0,05m Flygbild Planering, genomförande och leverans av flygfotografering och efterföljande bearbetning görs enligt tekniska specifikationer som formulerats enligt principerna i avsnitt 2 och genomförandekraven i avsnitt 3 i HMK-Flygfotografering För äldre skannade analoga flygbilder hänvisas till HMK-Fotogrammetri (Gamla HMK - serien - Lantmäteriet) för av datafångst Ortofoto Produktionen av ortofoto görs enligt tekniska specifikationer som formulerats i avsnitt 2 och genomförandekraven i avsnitt 3 i HMK-Ortofoto Underhåll av data Lantmäteriet, Trafikverket och vissa kommuner har långsiktiga bildförsörjningsplaner. I framtiden är det önskvärt att alla intressenter, såväl utförare som användare gemensamt kan ta del av planering och utfall. I de flesta fall samordnas underhåll av flygbilder och ortofoton. Nuläge Lantmäteriet har sitt bildförsörjningsprogram över hela Sverige där intervallen är 2, 4-6 eller 6-10 år beroende på vilken del av landet det gäller. Indelningen har gjorts så att de områden som förändras mest uppdateras inom 2 år och de med mindre förändringar ingår i 10-årsintervallet. Områdesavgränsningen finns digitalt. Den faktiska aktualiteten för respektive indexruta redovisas via

126 124 (143) Styrgruppen De större kommunerna har behov av flygbilder med högre upplösning än Lantmäteriets bilder över tätortsområden för uppdatering av primär/baskarta. Vanligen görs sådan fotografering före vegetationsperiod, för bästa insyn, och med en upplösning mellan 0,08-0,12m. Information om eventuella flygbilder och ortofoton kan fås genom kontakt med kommunen geodataavdelning eller likande. Trafikverket beställer idag inga rena flygfotograferingar utan vanligen laserskanning med bildstöd eller enbart laserskanning för projektering och genomförande av vägbyggnad. Insamling kan antingen göras fordons- eller flygburet beroende på syftet. Från den kombinerade insamlingen av bild- och laserdata görs ortofoton och terrängmodell alternativt 3D laserpunktmoln i syfte att kunna göra 3D mätningar. Trafikverkets bild och laserdata vid vägbyggande tillhandahålls idag inte till externa kunder. Framtida samverkan Nationell bildförsörjning Målet med en nationell bildförsörjning är att det finns enhetliga flygbilder och ortofoton från både Lantmäteriets och kommunernas bildförsörjningsprogram, samt från Trafikverket, tillgängliga för användare inom stat, kommun och privata aktörer. Bilderna kommer att omfattas av vissa krav på upplösning och aktualitet och kan kombineras även om de kommer från olika producenter och har olika upplösningar i och med att alla parter använder och producerar bilder enligt den här geodataspecifikationen. Insamlingen till den nationella bildförsörjningen görs av Lantmäteriet och kommuner, i egen regi eller i samverkan mellan kommuner (regions- eller länsvis). En överenskommelse i form av ett avtal tas fram mellan parterna som beskriver hur insamlingen ska ske. För att kunna samordna insamlingen är det extra viktigt med långsiktighet och god planering för samverkande parter. Ansvaret för den nationella bildförsörjningen ligger på Lantmäteriet i rollen som nationell samordnare där Lantmäteriets uppgift är att vara drivande när det gäller att prioritera, initiera och leda arbetet med att bygga upp, förvalta och utveckla infrastrukturen för geodata.

127 Styrgruppen 125 (143) 11 Presentationsregler Presentationsregler är inte relevanta för bilderna. Stråköversikter kan däremot vara betjänta av presentationsregler. Ett exempel på stråköversikt finns i avsnitt 5.1, Figur 3. För stråköversikter kan följande rekommendationer göras: Rekommendation 17. Stråköversikten ska innehålla flygbildens geometriska ytrepresentation som hämtas ur attributet footprint Rekommendation 18. Stråköversikten ska innehålla flygbildens geometriska punktrepresentation som hämtas ur attributet exponeringspunkt Rekommendation 19. Stråköversikten ska innehålla flygstråkets geometriska linjerepresentation som hämtas ur attributet stråk Rekommendation 20. Stråköversikten ska innehålla en bakgrundkarta

128 Styrgruppen 126 (143) 12 Övrig information

129 127 (143) Styrgruppen Referenser Standarder SS-EN ISO 19107:2005 Geografisk information Modell för att beskriva rumsliga aspekter SS-EN ISO 19108:2005 Geografisk information Modell för att beskriva tidsaspekter SS-EN ISO 19109:2016 Geografisk information för applikationsschema SS-EN ISO 19110:2006 Geografisk information - Struktur för katalogisering av objekttyper SS-EN ISO 19115:2014 Geographic information Metadata Del 1: Grunder SS-EN ISO :2010 Geografisk information Metadata Del 2: Metadata för rasterdata SS-ISO 19123:2007 Geografisk information Schema för geometri och funktioner för yttäckande representation SS_ISO/TS 19129:2009 Geografisk information Ramverk för rastrerade bilder SS-EN ISO 19131:2008 Geografisk information Specifikation av datamängder SS-EN ISO 19131:2008/A1: Geografisk information - Specifikation av datamängder - Tillägg 1: Krav gällande införandet av applikationsscheman och objekttypskataloger samt hantering av yttäckande representation i applikationsscheman SIS-CEN ISO/TS 19139:2009 Geografisk information Metadata implementering med XML-schema (ISO/TS 19139:2007) SIS-ISO/TS :2012 Geografisk information Metadata Implementering med XML-schema Del 2: XML-implementering för rasterdata och rutnät (ISO/TS :2012, IDT) SS-EN ISO 19157:2013 Geografisk information Datakvalitet SIS-TR 14:2012 Geografisk information Metadata på svenska SIS/TK 489 N247 Geodata - Nationell metadataprofil Specifikation och vägledning version SIS-TR 40:2015 Geografisk information Tekniskt ramverk Handbok för Geodataspecifikation HMK HMK-Flygfotografering 2017 HMK-Ortofoto 2017 HMK-Geodatakvalitet 2017 HMK-Ordlista och förkortningar 2017 HMK-Introduktion 2017 Länk till dokument:

130 128 (143) Styrgruppen Specifikationer D2.8.II.3_v INSPIRE Data Specification on Orthoimagery Technical Guidelines D2.5: Generic Conceptual Model, Version Statens kartverk januar 2011: Bildeinformasjon Statens kartverk februar 2013: Produktspesifikasjon Vertikalbilde onorge.no/produktspesifikasjoner/tidligere/produktspesifikasjonvertikalbildeversjon pdf Statens kartverk februar 2013: Produktspesifikasjon Ortofoto norge.no/produktspesifikasjoner/tidligere/produktspesifikasjonortofotoversjon pdfstatens kartverk januar 2011: Bildeinformasjon 4.1

131 129 (143) Styrgruppen Bilaga A. Test av specifikationsuppfyllelse Kapitlet behandlar i första hand hur en leverantör validerar att Svensk Geoprocess följs i leveransen samt att mottagare validerar att möjligheterna finns att ta emot datamängder levererade enligt Svensk Geoprocess. Genomför följande kontroller och arbetssteg för att kontrollera att leveransen (levererande eller mottagande system) följer Svensk Geoprocess. Avvikelser i leveranser (levererande system) rapporteras i metadata. Kontroll av dataformat/datastruktur Kontrollera mot XML-schema att obligatoriska attribut och associationer finns med i leverans (krav 1). Kontrollera mot XML-schema att informationsmodellens angivelser för multiplicitet och tillåtna värden följs (krav 2) Kontrollera att värdet i endlifespanversion inte är före värdet i beginlifespanversion om endlifespanversion anges (krav 9). Kontrollera att de klasser som har attribut vilka använder datatypen RelatedParty har minst ett av attributen individualname, organisationname och positionname (Krav 11, 12). Kontrollera att attributet geodataägare i datatypen RelatedParty har attributet organisationname (Krav 10). Kontrollera att ett projektid för bildprojekt har konstruerats enligt TTyyyy_orgnr_löpnr för att möjliggöra unika identiteter (Krav 14). Kontrollera att flygbildid och ortoid, i de paket de används, har unika identiteter inom det enskilda bildprojektet (Krav 15, 16). Kontrollera att värdet i attributet imagesourcereference från Inspire avser värdet på den flygbild som används för att skapa mosaikelementet (Krav 13). Kontroll av domänkonsistens Kontrollera att datamängdens värden överensstämmer med de värden som finns uppräknade i värdelistor (krav 3). Kontrollera att utökade värden i värdelistor inte konkurrerar med värden i ursprunglig värdelista (krav 5). Samverka med andra intressenter om utökning av kodlistor (krav 6). Kontrollera att datamängden är levererad enligt Tabell 12 - tillåtna referenssystem (SWEREF 99 inkl. lokala zoner och RH 2000) med undantag av historiska bilder där RT90 inkl. lokala zoner och RH70 tillåts - (krav 17). Kontroll av datakvalitet Kontrollera datakvalitet mot specificerade krav i geodataspecifikationen.

132 130 (143) Styrgruppen Kontroll av aktualitet Kontrollera att uttagsdatum på datamängd är angivet enligt geodataspecifikationen (krav 18). Metadata Kontrollera att specifikationsuppfyllelse är angett i metadata (krav 19).

133 131 (143) Styrgruppen Bilaga B. av UML för informationsmodeller I detta avsnitt följer en av de i använda modellelementen. Modellerna visualiseras av modellelementen i olika diagram (vyer) utifrån vilken aspekt av temat de skall belysa. class Beskriv ning av UML Klass 1 +kännertill +kännertill Klass * Klass 2 Figur 28: Klasser, associationer och generaliseringar. De vanligast förekommande elementen i informationsmodellen är klasser, associationer och generaliseringar/specialiseringar. En klass motsvarar en objekttyp i informationsmodellen och representeras vanligen av en tabell i en databas för en datamängd. En klass har ett namn. Associationer uttrycker att en klass känner till en annan klass (exempel Klass 1 kännertill Klass 3 i Figur 28). Hur klasserna känner till varandra ges av rollerna de har i associationen. Man kan även specificera multiplicitet för parterna i associationen, i Figur 28 uttrycks att Klass 1 känner till noll till många (0..*) av Klass 3 medan Klass 3 endast känner till en och endast en (1) av Klass 1. Om ingen multiplicitet är angiven förutsätts den vara en och endast en (1). En generalisering/specialisering är en vanligt förekommande association, så vanlig att en egen symbol skapats för associationen, en ofylld triangel som pekar ut generaliseringsriktningen. Generaliseringar/specialiseringar skapas oftast då flera klasser har gemensamma egenskaper, istället för att upprepa egenskaperna på varje klass så skapar men en superklass (Klass 1 i Figur 28) med de gemensamma egenskaperna. De specialiserade klasserna (Klass 2 i Figur 28) ärver då superklassens egenskaper (attribut och associationer med mera). Om det inte finns något behov av superklassen i övrigt så görs den ofta abstrakt vilket innebär att man inte kan skapa objekt (instanser) av den. Att en klass är abstrakt syns på att klassens namn är skrivet med kursiv stil. Om man har behov av att kunna skapa objekt av olika konceptuella detaljeringsnivåer i en modell kan man använda

134 132 (143) Styrgruppen generaliseringar/specialiseringar, ett exempel kan vara träd och barrträd. I vissa fall kanske man kan säga att det är ett barrträd som avses men i vissa andra fall kanske man bara vet att det är ett träd. På så vis kan man bygga upp en struktur som motsvarar den bild av verkligheten som en datamängd sedan kommer att beskriva/representera. class Beskriv ning av UML «FeatureType» Klass 10 + attribut a :Boolean + attribut b :Klass 11 + attribut c :CharacterString [0..*] «DataType» Klass 11 + attribut x :Klass 12 «voidable» + attribut y :Integer «codelist» Klass 12 + värde 1 + värde 2 + värde 3 + värde 4 Figur 29: Attribut, stereotyper, datatyper och kodlistor. Klasser kan ha andra egenskaper än associationer, i Figur 29 visas stereotyper, attribut, datatyper och kodlistor. Attribut på en klass beskriver enkla eller komplexa egenskaper på klassen. I de enklaste fallen så är de av enkla fördefinierade typer. Attribut a på Klass 10 i Figur 29 är av datatypen Boolean (kan anta värdena true eller false ), attribut c är av datatypen CharacterString vilket motsvarar en textsträng. Man kan även ange multiplicitet på ett attribut vilket talar om hur många gånger attributet får förekomma på ett objekt/attribut c på Klass 10 i Figur 29 får förekomma noll till många gånger, 0..*). Ett attribut kan också spegla en mer komplex egenskap som inte kan anges med en siffra, en text eller liknande. Man kan då ange en komplex datatyp som typ för attributet (attribut b på Klass 10 i Figur 29). Den komplexa datatypen kan man definiera själv som en klass med stereotypen <<datatype>> (se nedan) eller så kan man använda någon av de i standarder fördefinierade komplexa datatyperna. Exempelvis finns i metadatastandarden ISO :2014 en komplex datatyp för att tala om ansvarig part för en datamängd eller del av datamängd (RelatedParty). Attribut kan också vara av en typ som kallas kodlista. En kodlista är en lista med värden som attributet får anta. Kodlistor är utökningsbara under premissen att utökningen görs tillgänglig tillsammans med datamängden. Stereotyper (exempel <<featuretype>> på Klass 10 i Figur 29) är ett sätt att gruppera klasser, attribut och associationer i en modell. I modeller förekommer fyra stereotyper på klasser och en stereotyp på attribut eller associationer (<<voidable>>). De är:

135 133 (143) Styrgruppen <<conceptual>>, anger att klassen motsvarar ett begrepp som identifierats vid skapandet av den helhetsbild som använts för att avgränsa ett tema i. <<featuretype>>, anger att klassen är en rumsligt förekommande objekttyp med en identitet. <<datatype>>, anger att klassen är en identitetslös datatyp som ofta används för att beskriva komplexa egenskaper på klasser. <<codelist>>, anger att klassen innehåller tillåtna värden för ett attribut. Kodlistor förutsätts finnas tillgängliga. class Beskriv ning av UML Klass 4 Klass 6 1 Klass 5 0..* Klass 7 Figur 30: Aggregering och komposition Det finns även andra associationer som är så vanligt förekommande att de har fått egna symboler. Aggregering representeras av en ofylld diamant och innebär att Klass 4 i Figur 30 består av en Klass 5. Om en instans av klass 4 raderas kan ändå instansen av klass 5 finnas kvar. En komposition representeras av en fylld diamant och innebär på liknande sätt som en aggregering att Klass 6 kan bestå av en Klass 7. Om en instans av klass 6 raderas skall instansen av klass 7 också raderas. Exempelvis så kan inte ett personnummer finnas utan att det finns en person att koppla det till. class Beskriv ning av UML Klass 8 Klass 9 Klass 12 Figur 31: Beroende och realisering Beroende och realisering (Figur 31) är två andra specialiserade associationer som förekommer i modeller. Dessa associationer används för att belysa vissa aspekter men de implementeras inte själva direkt i en datamodell som övriga associationer.

136 134 (143) Styrgruppen Ett beroende (streckad pil med öppen spets) innebär att Klass 8 har ett beroende till Klass 9. Ett konkret exempel är att respektive tema pekar ut de standarder som används i temat, detta görs med ett beroende, tema Vatten är till exempel beroende av den svenska vattensystemstandarden (SS637008:201x). Realisering (streckad pil med stängd, ofylld spets) i Figur 31 innebär att Klass 12 implementeras som Klass 9 i informationsmodell eller datamodell. I används realiseringar framförallt för att tala om hur de konceptuella begreppen realiseras i informationsmodellen. Figur 32: Paketstruktur i. De paket som börjar med prefixet SG_ finns för alla teman. Alla modellelement är indelade i paket (mappar). I förekommer följande paket under huvudpaketet (Figur 32, hela modellen = SvenskGeoprocess): SG_Paketberoenden Innehåller diagram som visar hur olika paket är beroende av varandra och av andra standarder och modeller. SG_GemensammaKlasser Innehåller gemensamma klasser och egenskaper som återkommer i alla teman i. Exempel, geometrier och identifierare. <prefix>_temanamn Innehåller den enskilda modellen för varje tema inklusive kringinformation. o o o TemanamnAnvändningsfall Innehåller användningsfall för aktuellt tema, antingen uppräknade eller mer fullständigt modellerade, efter behov. Användningsfallen är underlag vid avgränsande av temat. TemanamnHelhetsbild Innehåller en helhetsbild (begreppsmodell) över alla de för temat identifierade viktiga företeelser. I helhetsbilden framgår också vilka företeelser som bedömts ligga utanför ett tema. I diagrammet TemanamnHelhetRealisering visas hur respektive företeelse från helhetsbilden som ska ingå i temat realiseras i informationsmodellen. <prefix>_temanamninformation Innehåller ett eller flera diagram som visar den informationsmodell som beskriver temat. Informationsmodellen utgöt underlag för datamodell.

137 135 (143) Styrgruppen o o <prefix>_temanamner Innehåller de egendefinierade komplexa datatyper som används i temat. <prefix>_temanamnkodlistor Innehåller de egendefinierade kodlistor som används i temat. I informationsmodellen för Bild finns i varje paket på nästa nivå, paketen <prefix>_temanamninformation, <prefix>_temanamner och <prefix>_temanamnkodlistor. För förtydliganden eller andra skäl kan varje tema dessutom innehålla andra paket, till exempel importerade datatyper och kodlistor från standarder eller Inspire-specifikationer eller hur observationer på temats företeelser med hjälp av ISO Observations & Measurements - skall beskrivas. En del paket föregås av prefix vilket indikerar att de är normativa delar av geodataspecifikationen, de paket som inte bär prefix är endast informativa.

138 Styrgruppen 136 (143) Bilaga C. Fullständig informationsmodell Figur 33: Komplett diagram över paketet Flygbild i temat Bild inom.

139 Styrgruppen 137 (143) Figur 34: Komplett diagram över paketet Ortofoto i temat Bild inom, inklusive klasser tillhörande Inspire.

140 Styrgruppen 138 (143) Figur 35: en RelatedParty är framtagen i Inspire Generic Conceptual Model och används i objekttyp SG_Projekt och dess subtyper. Attributet address i datatypen Contact medför att Inspires modeller för adresser och för ortnamn också införlivas. Attributet address ska därför inte användas i. Istället rekommenderas website och electronicmailaddress som finns i datatypen Contact.

141 Styrgruppen 139 (143) Figur 36: Komplett modell för Inspire Orthoimagery