GEODATASPECIFIKATION. Stompunkter. Version Markanvändning och Marktäcke. Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter

Transkript

1 GEODATASPECIFIKATION Stompunkter Version Bild Vatten Markanvändning och Marktäcke Markdetaljer Höjd Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter

2 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING UPPHOVSMAN DOKUMENTANSVARIG Åsa Sehlstedt - Lantmäteriet Stompunkter DOKUMENTNUMMER DOKUMENTDATUM BETECKNING Dnr /3033 VERSION FASTSTÄLLD VERSION DOKUMENTDATUM ÄNDRING NAMN Grundversion framtagen Slutversion från projektet Svensk geoprocess. Uppdragsledare: Lars Kvarnström (LTK Geodesi) Arbetsgrupp: Linda Alm (Lantmäteriet) Britt-Marie Ekman (Lantmäteriet) Anders Lager (Upplands Väsby kommun) Per-Inge Jansson (Helsingborgs kommun) Maria Uggla (Stockholms stad) Magnus Wilhelmsson (Malmö kommun) Lana Louka (Eskilstuna) Sven-Gunnar Johansson (Trafikverket) Peter Andersson (Lantmäteriet) Håkan Oscarsson (Lantmäteriet) Sara Wahlund (WSP) Åsa Sehlstedt (Lantmäteriet) Åsa Sehlstedt (Lantmäteriet) Geodataspecifikationerna i version är resultat från projektet. Specifikationerna är testade och harmoniserade med hjälp av framtagna datautbytesmodeller (XML-scheman) och exempel (XML). XML-scheman finns tillgängliga för tester på hemsida Projektet avslutade juni 2016 och Samverkan ansvarar nu för förvaltning och vidareutveckling av geodataspecifikationerna. Inför version 3.0 kommer under hösten pilotinföranden och fortsatta tester att genomföras, vilket kan komma att påverka innehållet i geodatasspecifikationerna.

3 1 (111) Styrgruppen Bakgrund I samverkansprojektet utarbetas geodataspecifikationer för nio utvalda geodatateman. Målet med arbetet är att kunna leverera enhetliga geodata oavsett administrativa gränser, vilket bidrar till enklare och effektivare myndighetsutövning för till exempel planarbete, fastighetsbildning och bygglovshantering, miljöoch krisarbete samt infrastrukturbyggande. Arbetet med att utforma och förvalta specifikationerna bedrivs i samverkan mellan kommuner, Lantmäteriet och för temat andra berörda myndigheter. Specifikationerna baseras i stort på standarden SS-EN ISO 19131:2008, Geografisk information Specifikation av datamängder även om avsteg görs. Specifikationerna utnyttjar både internationella och svenska standarder samt är i möjligaste mån överensstämmande med Inspire:s dataspecifikationer för motsvarande geodatateman. Introduktion till Geodataspecifikationen för Stompunkter är ett dokument som tagits fram i samverkan mellan SKL (Sveriges Kommuner och Landsting), Lantmäteriet och kommunerna. Specifikationen innehåller informationsmodell och krav på geodata som beskriver stompunkter. Geodataspecifikationen skildrar tillsammans med processbeskrivningen ett framtida scenario för användningen av stompunkter och ett arbetsflöde där flera aktörer samverkar för att effektivisera samhällsbyggnadsprocessen (processbeskrivningen innehåller en redogörelse av hur samverkan kring insamling, lagring och tillhandahållande ska gå till och tas också fram inom ). Med stompunkter avses fast markerade punkter med kända koordinater i plan och/eller höjd. Markeringen kan göras på olika sätt. Den kan t.ex. utgöras av ett rör nedslaget i mark till frostfritt djup oftast skyddat med en däcksel. Markeringen kan också bestå av en ståldubb i berg eller sten, hussockel eller liknande. Stompunkternas huvudsakliga syfte är att utgöra referenspunkter vid inmätning för kartläggningsändamål av geografiska objekt. Stompunkter delas traditionellt upp i stompunkter i plan och stompunkter i höjd - höjdfixar. De stompunkter i höjd som tillhör riksavvägningen (3:e precisionsavvägningen) definierar höjdsystemet RH 2000 i Sverige. Referenssystemet SWEREF 99 realiseras av de 20 ursprungliga fundamentalpunkterna i det fasta referensstationsnätet SWEPOS och försäkras av ett mindre antal stompunkter, SWEREF-punkter, vilka utgjorde utgångspunkter vid etablering av RIX 95-nätet. Även om det fortfarande finns en uppdelning av stompunkterna i plana stompunkter och höjdfixar är normalt punkterna även bestämda i höjd respektive plan, dock med olika kvalitet i plan och höjd. Beroende på markeringssätt och tillgänglighet kan samma fysiska markering fungera som stompunkt i både plan och höjd. Kombinerade stomnät i plan och höjd förekommer i några kommuner. Ibland är dessa stomnät markerade med väggmarkeringar eller högpunkter som inte tillåter centrisk uppställning av ett mätinstrument över punkten. Geodataspecifikationen avser de stompunkter som Lantmäteriet, kommunerna och Trafikverket samlar in, lagrar och tillhandahåller. Exempel på andra stomnätsägare är Sjöfartsverket, SMHI och Stockholms Lokaltrafik. Även i samband med stora infrastrukturprojekt finns behov att etablera projektanpassade stomnät med andra huvudmän än de nämnda. Samtliga aktörer som är beroende av fast markerade stompunk-

4 2 (111) Styrgruppen ter för sin mätningsverksamhet är intressenter när det gäller utformningen av Geodataspecifikationen Stompunkter. En informationsmodell för Stompunktsdata redovisas i avsnitt 5. Informationsmodellen innehåller en grafisk beskrivning i UML (Unified Modelling Language) samt en objekttypskatalog med ingående objekttyper (klasser), deras attribut och relationer till andra objekttyper. Vilka objekttyper och attribut som är obligatoriska eller frivilliga framgår av informationsmodellen. Informationsmodellen kan ses som en avgränsning av vilka företeelser som ingår i temat. Informationsmodellen är baserad på objektkataloger och attributförteckningar som förekommer hos olika stomnätsansvariga organisationer. Tillämpliga HMK-dokument framför allt de äldre dokumenten HMK Geodesi Stomnät, HMK Geodesi GPS och HMK Markering har också varit vägledande. I en förstudie kallad WMS stompunkt, som utfördes 2013 togs en enkel specifikationsmodell fram. Denna har fungerat som underlag för jämförelse av lagringsmodeller för stomnätsinformation hos kommunerna, Lantmäteriet och Trafikverket. Krav på data enligt denna specifikation uttrycks i respektive tillämpligt avsnitt av specifikationen. Specifikationer, informationsmodeller och XML-scheman som tas fram i är tänkta att kunna användas för utbyte av geodata i många olika sammanhang. Detta medför att de i mångt och mycket har karaktären av en bruttolista av allt som kan tänkas utbytas enligt specifikationernas teman. Verksamhetsregler som i många fall kan ses som tekniska realiseringar av avtal eller överenskommelser är inte en del av då det skulle begränsa möjliga användningsområden för specifikationer med mera. Detta innebär dock att man i många fall kommer att behöva göra begränsningar av vad ur specifikationer som får utbytas och tydligare regler kring hur detta ska ske. Visar det sig att samma begränsningar och striktare regler kring utbyte återkommer i många fall nationellt sett så är det en fråga för Samverkan att besluta om dessa begränsningar och striktare regler ska införlivas i specifikationer, informationsmodeller och XML-scheman. Krav skrivs på egen rad med fet stil i röd färg undantaget datakvalitetskrav. Rekommendationer skrivs på egen rad med fet stil i blå färg. Datakvalitetskrav uttrycks i tabellform enligt den internationella datakvalitetsstandarden SS-EN ISO 19157:2013, Geografisk information Datakvalitet under avsnitt 7 i geodataspecifikationen. Denna geodataspecifikation är tillgänglig som ett dokument (.pdf) från

5 Styrgruppen 3 (111) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 GEODATASPECIFIKATIONENS OMFATTNING 5 2 ÖVERSIKT Information om geodataspecifikationen Information om Stompunktsdata 13 3 STOMPUNKTSDATAS OMFATTNINGAR Omfattning - Stompunktsdata 16 4 IDENTIFIERING AV STOMPUNKTSDATA 17 5 DATAINNEHÅLL OCH STRUKTUR Beskrivande text Informationsmodell Objekttypskatalog 42 6 REFERENSSYSTEM 85 7 KVALITETSKRAV Datakvalitet 89 8 METADATA Stompunktsdata 92 9 TILLHANDAHÅLLANDE Från leverantör till beställare Till användare DATAFÅNGST OCH AJOURHÅLLNING Datafångstkrav Underhåll av data 95

6 Styrgruppen 4 (111) 11 PRESENTATIONSREGLER ÖVRIG INFORMATION Stompunkts och stomnätshierarki REFERENSER BILAGOR Bilaga A. Test av specifikationsuppfyllelse Bilaga B. Beskrivning av UML för informationsmodeller Bilaga C. Fullständig informationsmodell Bilaga D. Krav och rekommendationer 108

7 5 (111) Styrgruppen 1 Geodataspecifikationens omfattning Detta dokument utgör en gemensam geodataspecifikation för stompunkter som framställts på uppdrag av Lantmäteriet, kommunerna och andra myndigheter. Omfattningen avser alla Sveriges kommuner. Geodataspecifikationen avser Stompunkter som Lantmäteriet, kommunerna och Trafikverket samlar in, lagrar och tillhandahåller. 2 Översikt 2.1 Information om geodataspecifikationen Titel Datum Ansvarig part Lantmäteriet i samverkan med kommuner och SKL Lantmäteriet, Division Geodata, enheten Geodetisk Infrastruktur Adress Gävle Telefon E-post URL specifikationer@lm.se Språk Svenska Ämnesområde Syfte 013 Positionering Ämnesområde ur den nationella metadataprofilen (tabell 33). Specifikation av de nationella krav som ställs på utbyte av enhetliga nationella leveranser av stompunktsdata mellan kommuner, Trafikverket och Lantmäteriet. Utbyte kan avse både från producent till datalager och från datalager till användare. Med utbyte av stompunktsdata avses utbyte av stompunktsinformation om fast markerade koordinat- och/eller höjdbestämda punkter i de nationella referenssystemen - SWEREF 99 i plan och RH 2000 i höjd - inklusive utbyte av information från referensstationer. Specifikationen riktar sig i första hand till dataproducenter, systemleverantörer och systemutvecklare som ansvarar för att utbyta datamängder enligt denna geodataspecifikation samt till entreprenörer och konsulter som har behov av utgångspunkter för inmätning och positionering i situationer med höga krav på låg mätosäkerhet och stor tillförlitlighet. Specifikationerna ska kunna vara ett stöd för användare av stompunktsinformation i att få större förståelse för framförallt levererade datamängders användbarhet, kvalitet och tillförlitlighet.

8 6 (111) Styrgruppen Termer och beskrivningar Termerna är uppdelade i två tabeller, den första beskriver objekttyper från denna geodataspecifikation, den andra innehåller generella termer som används i geodataspecifikationen. Källa om annan än anges inom parentes efter definition. UML-specifika termer och vissa modelleringstekniska termer beskrivs i avsnitt Tabell 1: Temaspecifika termer Term Definition (och eventuella anmärkningar) Anslutningsnät Avvägningsnät Anslutningspunkt Bruksnät Brukspunkt Digitalt Geodetiskt Arkiv Geocentriska koordinater Geodetiska koordinater Geografiska koordinater Geoidmodell GNSS-stomnät Stomnät som är en regional eller lokal förtätning av riksnätet och vars punkter tillsammans med riksnätets punkter fungerar som utgångsnät vid bestämning av lokala bruksnät. (HMK stomnätshierarki). Stomnät i höjd utformat som ett höjdtågsnät i slutna slingor sammankopplade i knutpunkter. Mätning av höjdskillnader i höjdtågen utförs med avvägning men även trigonometriskt mätta höjdskillnader kan ingå. Stompunkt i förtätningsnät som tillsammans med riksnätet utgör anslutningsnät vid stomnätsförtätning. Stomnät på lokal nivå med utgångspunkter för direkt inmätning i plan och eller höjd. (HMK stomnätshierarki). Stompunkt i bruksnät som fungerar som utgångspunkt för lokal mätning. Digitalt arkiv som innehåller uppgifter om de geodetiska punkterna i de nationella riksnäten. Koordinater angivna som kartesiska koordinater, X,Y,Z i ett 3-dimensionellt system med jordens tyngdpunkt som origo. Koordinater angivna som 3-dimensionella koordinater latitud och longitud på jordellipsoiden, samt höjd över ellipsoiden. Höjden angiven som ett geometriskt avstånd längs normalen till jordellipsoiden. Koordinater angivna som latitud och longitud, betecknade med φ och λ. Modell för omvandling av höjd över jordellipsoiden (h) till höjd i gällande höjdsystem (H). Tredimensionellt stomnät bestående av sammankopplade GNSS-baslinjer i ett nätverk. Koordinatberäknat och utjämnat i 3D geocentriska/geodetiska koordinater. Höjder i höjdsystemet erhålls genom omvandling av höjder över ellipsoiden med hjälp av en geoidmodell.

9 7 (111) Styrgruppen Höjdfix Höjdtågsnät Stompunkt med utjämnad höjd i gällande höjdsystem. Fungerar som utgångspunkt för höjdmätning. Stomnät i höjd bestående av sammankopplade höjdtåg, t.ex. riksnätet i höjd. Höjdskillnaderna i höjdtågen mäts med avvägning alternativt med likvärdig trigonometrisk metod. (HMK) Koordinattransformation Omräkning av koordinater mellan koordinatsystem med hjälp av inpassningspunkter med kända koordinater i båda systemen. Jämför överräkning. Lägesosäkerhet Plana koordinater Plan-höjdpunkt Planpunkt Polygonnät Polygonpunkt Primärnät Referensstationsnät Riksavvägningen Riksnät i höjd Riksnät i plan Rikspunkt RIX 95 RIX 95-punkter Mätosäkerhet vid positionsbestämning. Mäts vanligen med hjälp av standardosäkerhet i plan eller höjd (HMK) Koordinater tillkomna genom en kartprojektion. Punkter som ingår i både stomnät i plan och stomnät i höjd. Stompunkt med koordinater i gällande koordinatsystem. Fungerar som utgångspunkt för planmätning. Benämning av bruksnät i plan enligt en produktionsinriktad hierarkisk indelning. Mätning i tågform, med längdmätning och vinkelmätning. (HMK Nättyper) Punkt i ett polygonnät Byggplatsnät enligt SS ISO 4463, nu ersatt av SIS-TS 21143:2013. Utformat för utsättning på byggarbetsplatser. (HMK Nättyper, Specialnät) Stomnät bestående av stompunkter utrustade med en fast GNSS referensstation. Tredje (nationella) precisionsavvägningen genomförd Resulterande i ca fixpunkter på marken. Punkternas höjder definierar höjdsystemet RH Nationellt rikstäckande höjdnät av stompunkter med höjder i det nationella höjdsystemet. (HMK stomnätshierarki) Nationellt rikstäckande stomnät med koordinater i det nationella referenssystemet. (HMK stomnätshierarki) Stompunkt som ingår i riksnät. Nationellt projekt som syftade till att skapa transformationssamband mellan lokala och nationella referenssystem samt mer lättillgängliga punkter för GNSS-mätning. Resulterade i ca GNSS-mätta punkter. Avstånd mellan punkterna 5-10 km. Punkter tillhörande RIX 95-projektet. Sekundärnät Stomnät för byggnadskonstruktioner enligt SS ISO Förtätning av primärnät.

10 8 (111) Styrgruppen Stomnät Stompunkt SWEPOS SWEREF-punkter Triangelnät Triangelpunkt Trigonometriskt höjdnät Väggpunktsnät Överräkning Sammanhängande nätverk av stompunkter i ett för stomnätet gemensamt koordinat eller höjdsystem. Av mätnings- och beräkningstekniska skäl har man oftast skiljt på stomnät i plan och stomnät i höjd. Fysiskt markerad punkt med kända koordinater i plan och/eller höjd angivna i ett referenssystem. Fast referensstationsnät för GNSS-mätning. De s.k. fundamentalstationerna i nätet definierar det svenska referenssystemet SWEREF 99. Ca 300 punkter som utgör försäkringspunkter för SWEPOS-nätet. Utgångspunkter för RIX 95. Traditionell benämning av riksnät/anslutningsnät i plan enligt en produktionsinriktad hierarkisk indelning. Mätning utfördes ursprungligen genom riktnings- och vinkelmätning och endast någon enstaka längd. Numera ingår längdmätning som den dominerande mätmetoden. (HMK Nättyper) Punkt i ett triangelnät Stomnät i höjd med höjder mätta direkt mellan de markerade punkterna. Beräknas ofta i samband med planmätning, t.ex. väggpunktsnät. (HMK Nättyper) Bruksnät vanligen inom tätorter utformat för fri instrumentuppställning. Punktmarkeringar utförda huvudsakligen på husväggar över huvudhöjd. Mätning av riktningar och längder från ofta omarkerade instrumentuppställningar; Beräkning som triangelnät i plan och trigonometriskt höjdnät i höjd. (HMK Nättyper, Specialnät) Övergång mellan projektionszoner i ett referenssystem genom att ur Northing och Easting beräkna latitud och longitud varefter medelmeridianens longitud byts ut och nya Northing och Easting beräknas med ny medelmeridian. Jämför koordinattransformation. Tabell 2: Generella termer i Term Abstrakt objekttyp Abstraktion Beskrivning (och eventuella kommentarer) Objekttyp som inte själv kan ha några instanser Kommentar: Används ofta för att modelltekniskt undvika redundans av attributtyper genom att låta en abstrakt klass bära alla gemensamma attributtyper och associationer och därefter låta andra objekttyper ärva dem. Teoretisk konstruktion/tankeskapelse Avser vanligtvis representerande av en Företeelsetyp som

11 9 (111) Styrgruppen en Objekttyp eller en Egenskap som en Attributtyp Applikationsschema Association Attribut Attributtyp Baskarta Baskarteområde Begreppsmodell Coverage Datamodell Datatyp Formell beskrivning av datastruktur, regler och innehåll för information inom ett visst tillämpningsområde. Källa: SIS/STANLI (TK 323) Samverkande GIS med ISO En handbok om tekniskt ramverk för geografisk information, utg 1, 2004 Samband mellan objekttyper Instans av Attributtyp Kommentar: Ett värde som representerar det observerade värdet av en Egenskap hos en Företeelse Egenskap hos Objekt Kommentar: Representerar en eller flera Egenskaper hos en Företeelsetyp Exempel: Maxhöjd vid insamlingstillfälle Digitala data (storskaliga) som redovisar grundläggande förhållanden ovan mark, som är av gemensamt intresse för samhällsbyggandet och som ajourhålls kontinuerligt. Område som ajourhålls med storskalig kartinformation, t.ex. inom tätortsområde eller inom område där kartunderlag för grundkarta, nybyggnadskarta eller förrättningskarta tas fram. Vanligtvis grafisk beskrivning av uppträdande hos en avgränsad del av verkligheten utifrån ett visst syfte Termen coverage i samband med geografisk information har ingen allmänt spridd svensk översättning. I ISO definieras coverage på följande sätt: Feature that acts as a function to return values from its range for any direct position within its spatial, temporal or spatiotemporal domain. Exempel som anges är rasterbild, polygonlager, digital höjdmatris. Det pågår arbete inom SIS att ta fram en svensk term och definition. Begreppet blir tillgängligt i termdatabasen Ekvator när det är färdigt. Regler för hur data ska struktureras och innehålla vid till exempel lagring eller utbyte Format i vilket attribut anges Kommentar: Olika datatyper har olika egenskaper och kan användas i olika typer av operationer Ej samma sak som stereotypen <<DataType>> i grafiska modelleringsnotationer Exempel: Textsträng Heltal Decimaltal Sanningstyp (Ja/Nej)

12 10 (111) Styrgruppen Egenskap Företeelse Företeelsetyp Informationsmodell Kvalitetsmått (engelska, quality measure) Kvalitetsparameter (engelska, quality element) Kvalitetstema (engelska, data quality element category) Mätosäkerhet Standardosäkerhet Täckningsfaktor Kontrollerbarhet Inneboende karakteristik hos en företeelse som kan användas för att beskriva företeelsen och/eller särskilja en företeelse från en annan Exempel: Barr/Löv Art Höjd Solitärt träd Ett i verkligheten förekommande fenomen Kommentar: Kan vara ett ting eller en process. Kan vara ett naturligt eller konstgjort fenomen. Är en instans av en Företeelsetyp Exempel: Trädet utanför huset Grupp av Företeelser med samma egenskaper Exempel: Träd En systemoberoende modell som beskriver, strukturerar och definierar den information som ska hanteras och vilka verksamhetsregler som ska gälla. Struktur för informationsinnehåll beskriven som objekttyper, sambandstyper och attributtyper. Föregås oftast av en begreppsmodell, för aktuellt verksamhets- och tilllämpningsområde. Kvantitativ bestämning som ligger till grund för utvärderingen av en kvalitetsparameter Källa: HMK Ordlista Detaljerad indelning av geodatakvalitetens olika aspekter; grupperas ihop till kvalitetsteman och mäts med kvalitetsmått Källa: HMK Ordlista Övergripande indelning av geodatakvalitetens olika aspekter (aktualitet, fullständighet, användbarhet etc.); delas in i kvalitetsparameterar, som mäts med kvalitetsmått Källa: HMK Ordlista Ny överordnad term enligt GUM (se förkortningar) som ersätter mätnoggrannhet i äldre terminologi. Ersätter medelfel som mått vid angivande av mätosäkerhet. Betecknas med den grekiska bokstaven σ, sigma. Utvidgad mätosäkerhet. Vid två sigma (2σ) är täckningsfaktorn 2, Vid tre sigma (3σ) blir täckningsfaktorn 3. Möjligheten att kontrollera mätningar; uttrycks ofta som ett så kallat k-tal mellan noll och ett, där noll betyder okontrollerad och ett = 100-procentig kontroll; i princip en synonym till tillförlitlighet

13 11 (111) Styrgruppen Källa: HMK Ordlista Metadata Objekt Objekttyp Objekttypskatalog Värdelista Data som definierar och beskriver andra data Kommentar: Metadata kan förekomma både på datamängdsnivå och objekttypsnivå. Metadata används också för data som beskriver en tjänst. Instans av Objekttyp Kommentar: Representerar en individ i verkligheten Exempel: Ek id: 21 (Id är egentligen ett attribut men behövs för att identifiera just den ek vi avser) Abstraktion av Företeelsetyp Kommentar: Representation i datamängd (faktisk eller konceptuell) av en eller flera Företeelsetyper Grupp av Objekt med samma egenskaper Innehåller delmängd av Företeelsers egenskaper utvalda utifrån vad som är möjligt att beskrivas och som utifrån användningsfall identifierats vara betydelsefulla för syftet med abstraktionen. Exempel: Lövträd Vedartade växter En sammanställning av en informationsmodell i tabellform Uppräknade värden som en attributtyp kan anta Kommentar: Implementeras oftast i konceptuella modeller som <<codelist>> (utökningsbar) eller <<enumeration>> (icke utökningsbar). Synonymer: Kodlista Värdemängd Värdeförråd Förkortningar DGNSS DGA DPS EPSG FBM GALILEO Differentiell GNSS. Relativ GNSS-mätning där korrektioner för systematiska felkällor beräknas på referensstation och sänds till mobila GNSS-mottagare, som korrigerar sina mätningar. Digitalt Geodetiskt Arkiv Dataproduktspecifikation European Petroleum Survey Group. Kodlista för olika referenssystem i plan och höjd Fastighetsbildningsmyndighet System för satellitnavigering som utvecklas på uppdrag av

14 Styrgruppen 12 (111) GLONASS GML GNSS GPS GUM HMK Nätverks-RTK OGC RH 2000 RTCM RTK SKL SWEREF 99 SWEREF 99 TM SWEREF 99 dd mm VRS UUID XML EU och Europeiska rymdorganisationen (ESA). Globalnaja Navigatsionnaja Sputnikovaja Sistema. Ryskt satellitnavigeringssystem. Geographic Markup Language En profil av XML med fördefinierad hantering av geometrier och referenssystem med mera. Global Navigation Satellite System. Samlingsbegrepp för bla GPS, GLONASS och GALILEO. Global Positioning System. Satellitbaserat positioneringssystem från USA. Guide to the Expression of Uncertainty in Measurement. Standard för mätning. Uttrycket standardosäkerhet kommer från GUM. Standard för redovisning av mätosäkerhet vid olika slags vetenskapliga mätningar. Handbok i Mät- och Kartfrågor. T.o.m Handbok till Mätningskungörelsen, som sedan upphävdes. Källa: HMK Ordlista Bärvågsmätning i realtid med flera permanent placerade referensstationer som samverkar för att optimera hanteringen av felkällor The Open Geospatial Consortium Rikets höjdsystem Det nya riksnätet i höjd och den svenska realiseringen av EVRS. Källa: HMK-Ordlista Radio Technical Commission for Maritime Services. Standardiserat överföringsformat för RTK-korrektioner. Real Time Kinematic. Bärvågsmätning i realtid. Sveriges Kommuner och Landsting Swedish Reference Frame Det nya, globalt anpassade nationella referenssystemet; den svenska realiseringen av det europeiska ETRS89, med epok Källa: HMK-Ordlista Swedish Reference Frame 1999 Transversal Mercator. Nationell kartprojektion till SWEREF 99. Källa: HMK-Ordlista Swedish Reference Frame Transversal Mercator. Lokala projektionszoner i (svenskt tredimensionellt) referenssystem där dd anger grader och mm minuter. Virtual Reference Station (Virtuell Referensstation) Skapas vid nätverks-rtk vid initiering. Universal Unique IDentifier extensible Markup Language. Standard för textbaserad beskrivning av data. Källa: HMK-Ordlista Ett textbaserat överföringsformat för data där man själv

15 13 (111) Styrgruppen definierar struktur och regler för data med hjälp av ett XML-schema (.xsd). I huvudsak avsett för att vara maskinläsbart men kan även läsas av människor. 2.2 Information om Stompunktsdata Namn Stompunkter Förkortning - Beskrivning av innehåll Utsträckning i tid och rum Stompunktsdata innehåller de objekttyper som har identifierats utgöra referenspunkter alternativt kontrollpunkter vid inmätning av underlag för planering, projektering, bygglovshantering och fastighetsbildning. Objekttyperna innehåller attribut för att ange plan- och höjdläge i gällande svenska referenssystem, d.v.s. SWEREF 99 i plan och RH 2000 i höjd. Stompunktsdata omfattar i första hand de stompunkter som tillhandahålls av Lantmäteriet, Trafikverket och Sveriges kommuner, men också andra huvudmän för stompunkter kan tillämpa geodataspecifikationen. Rumslig utsträckning är hela Sverige. Temporal utsträckning är den tidszon som används i landet, dvs. UTC + 1 inklusive sommartid UTC + 2. Syfte Stompunktsdata är väl beskriven och rymmer data om stompunkter som behövs som underlag vid framförallt detaljplanering, fastighetsbildning och bygglovshantering samt för inmätning i samband med byggande och dokumentation av infrastrukturanläggningar. Stompunkter används i samband med inmätning för kartläggning med markbaserade terrestra metoder när mätning med GNSS-teknik inte är möjlig att använda, inte är tillgänglig eller när kraven på liten mätosäkerhet inte kan tillgodoses på annat sätt. Användningen av stomnäten i plan har minskat i takt med att GNSS-tekniken och framförallt nätverks-rtk har blivit alltmer tillgänglig. Inom lågexploaterade områden och i glesbygdskommuner finns därför vid inmätning i plan endast behov av stompunkter i speciella situationer. Vid mätning i t.ex. tät stadsbebyggelse, på byggarbetsplatser och när fri sikt mot satelliterna saknas måste dock alltjämt stompunkter användas som utgångspunkter för mätningarna. För noggrann höjdmätning är behovet av stompunkter, på grund av den begränsade tillförlitligheten vid höjdmätning med GNSS-teknik, fortsatt stort.

16 14 (111) Styrgruppen Användare av stompunkter är Lantmäteriet, Trafikverket, Sjöfartsverket, Luftfartsverket, kommuner, statliga och kommunala FBM samt entreprenörer och konsulter inom bygg- och anläggningsbranschen. Datakällor Huvudmän för stomnät är Lantmäteriet när det gäller uppbyggnad av den nationella infrastrukturen. På lokal nivå svarar kommunerna för mer eller mindre heltäckande stomnät i plan och höjd. Andra producenter utgörs av infrastrukturbyggarna med Trafikverket (väg och järnväg), som den största aktören. Stomnät i anslutning till byggarbetsplatser upprättas i viss omfattning av konsulter och entreprenörer. Produktionsprocesser Konventionella stomnät i plan har upprättats med användning av markbaserad vinkelmätning triangelnät och elektrooptisk längdmätning. Renodlade vinkelmätningsnät respektive längdmätningsnät har endast historiskt intresse då de konventionella näten de sista 50-åren alltid har mätts med kombinerad vinkel- och längdmätning. Stomnät i höjd mäts in med avvägning och beträffande det nationella precisionsavvägningsnätet kombinerat med tyngdkraftsmätning. Vid nyetablering av stomnät görs mätningarna ofta med användning av statisk GNSS-teknik, som är tredimensionell och har överlägsen noggrannhet på global och regional nivå då mätning sker över långa avstånd. I bruksnät där avstånden mellan punkterna i nätet är korta, 50 m 200 m ibland upp till ca 500m, ger den konventionella tekniken bättre precision. För hög noggrannhet i höjd med en osäkerhet på millimeternivå är endast avvägning tillräckligt bra. De olika mätteknikernas skilda egenskaper innebär att anslutningsnät i plan numera alltid mäts med statisk GNSS. Anslutningsnät i höjd utförs med avvägning. Beträffande bruksnät inom etablerade tätortsområden och sämre satellittillgänglighet är konventionell mätning, som har hög precision på korta avstånd, fördelaktig. Konventionell mätning används också för byggplatsnät och för stomnät som underlag för infrastrukturanläggningar som t.ex. järnvägsnät, broar och naturligtvis för tunnlar. Konventionell teknik och GNSS-teknik kan på olika sätt kombineras för att på bästa sätt utnyttja fördelarna med respektive teknik. Ajourhållning Ajourhållning av stompunkterna utförs enligt respektive huvudmans beslut. Vid ajourhållning av stomnät inventeras punkterna i nätet. Kontroll görs att markeringarna inte är skadade och/eller rubbade ur sitt läge. Om behov finns ersätts skadade eller borttagna punkter med nya markeringar, vilka mäts in och beräknas i plan och/eller

17 Styrgruppen 15 (111) höjd i förhållande till återstående oskadade punkter.

18 16 (111) Styrgruppen 3 Stompunktsdatas omfattningar Omfattningarna delar in informationen i delmängder där översta nivån är helheten. En delomfattning ska ha något som är gemensamt för en del av informationsmängden. Omfattningarna används för hänvisning från annan information t.ex. kvalitetskrav, kvalitetsuppföljning och metadatarapportering. Inga delmängder har definierats för stompunkter. 3.1 Omfattning - Stompunktsdata Identifiering av omfattning Hierarkisk nivå Stompunkter 005 Datamängd Namn på hierarkisk nivå Beskrivning av hierarkisk nivå Stompunkter Stompunkter framtagna av Lantmäteriet, kommunerna och Trafikverket. Utsträckning Rikspunkterna är rikstäckande. Stompunkter förekommer i varierande omfattning i kommunerna. I de större kommunerna heltäckande och även överlappande kommunvis. I många mindre landsortskommuner endast i tätorterna. Trafikverkets stompunkter förekommer utmed järnvägar och vägar. Coverages - Ingående omfattningar -

19 17 (111) Styrgruppen 4 Identifiering av Stompunktsdata Titel Stompunkter Alternativ titel Stompunkter Versionsnummer Sammanfattning Stompunktsdata består av fast markerade referenspunkter för mätning och kartframställning i plan och höjd. Konventionella stompunkter är indelade i två eller ibland tre huvudtyper: Stompunkter i plan planpunkter, t.ex. triangelpunkter, polygonpunkter, brukspunkter. Stompunkter i höjd höjdfixar. Kombinerade punkter i plan och höjd planhöjdpunkter. En ny typ av stompunkter utgörs av referenspunkter med permanent GNSS-antenn eller vid behov monterad antenn Referensstationspunkt 3D punkt En referensstationspunkt har oftast en fast monterad GNSS-antenn, men kan också vara en punkt i ett anslutningsnät, som har etablerats för att vid behov förses med en GNSS-antenn och mottagare för att utgöra basstation vid RTK-mätning. Permanenta basstationer för RTK har etablerats av några kommuner, men referensstationspunkter för RTK utan permanent monterad mottagare förekommer också. SWEPOS-nätet består av mer än 300 referensstationspunkter med permanenta GNSS-mottagare. Vid större infrastrukturprojekt kan det förekomma att GNSS-nätverk etableras för att fungera under byggtiden och därefter vid behov permanentas. Syfte Stompunktsdata har till syfte att tillhandahålla väl specificerade och tillförlitliga koordinat- och höjduppgifter i gällande referenssystem i plan och höjd. Referenssystem kan vara nationella, kommunala eller lokala men de referenssystemen som ska gälla för Stompunktsdata ska vara SWEREF 99 i plan och RH 2000 i höjd, vilka gäller för Sverige och är anslutna till globalt definierade system. Stompunkterna behövs framför allt som underlag vid kartframställning, projektering av infrastrukturanläggningar, detaljplanering, fastighetsbildning och bygglovshantering. Genom enkelt tillgängliga och väl beskrivna

20 18 (111) Styrgruppen data ökar möjligheterna att både snabbt och effektivt fatta rätt beslut och minimera riskerna att felaktiga beslut fattas i brist på underlag eller på grund av att underlaget tolkas fel. Ämnesområde Typ av geometrisk representation 013 Positionering Ämnesområde ur den nationella metadataprofilen (Tabell 33). 001 Vektor Ur den nationella metadataprofilen (Tabell 52). Rumslig upplösning Geografisk utsträckning Kompletterande information De kommunala bruksnäten i tätorter läggs oftast vid etableringen ut med en täthet av m mellan stompunkter i plan och något glesare, m mellan stompunkter i höjd. Punkttätheten anpassas till terräng och lokala förutsättningar i övrigt. Stompunkter i de nationella stomnäten täcker hela landets yta förutom vissa delar av fjällområdet där punkttätheten är mycket låg. På grund av teknikutvecklingen, med ökad användning av GNSS-teknik som följd, har behovet och användningen av stompunkter förändrats. För många vardagstillämpningar används numera nätverks-rtk i stället för att utnyttja stompunkter som utgångspunkter för mätningen.

21 Styrgruppen 19 (111) 5 Datainnehåll och struktur 5.1 Beskrivande text I kapitlet Informationsmodell nedan beskrivs i detalj alla ingående objekttyper, attribut och associationer som ingår i Stompunktsdata. Beskrivning sker med hjälp av figurer (UML-diagram), förklarande text och en objekttypskatalog. Objekttypskatalogen är inte utformad efter ISO Feature catalogue som ISO anger, utan istället skapad med fokus på enkelhet och läsbarhet. Inom har inga applikationsscheman (enligt ISO 19109) tagits fram utan det sätt som Stompunktsdatas innehåll är grafiskt dokumenterad är med en informationsmodell. Informationsmodellen är dokumenterad med UML ( och är framförallt avsedd att vara läsbar för människor och är därför i vissa avseenden inte konsekvent eller tekniskt korrekt modellerad. Se bilaga B för information om hur UML har använts i Allmänt om stompunkter och stomnät Stompunkter utgörs av fysiskt markerade punkter med koordinater i plan och/eller höjd. Stompunkter ingår i och beräknas i stomnät. Utmärkande för alla stomnätstyper är att mätningarna som ligger till grund för beräkning av stomnätet innehåller överbestämningar för att få kontrollerbarhet vid beräkning av punkternas koordinater och höjder. I ett konventionellt stomnät fungerar punkterna som passiva utgångspunkter för vidare mätning och utgör ett passivt stomnät. Referensstationsnäten är en ny typ av stomnät med lägesbestämda punkter som är utrustade med fasta GNSS-mottagare vilka kontinuerligt registrerar satellitsignalerna. Dessa bearbetas och korrektionsdata sänds aktivt ut för lägesbestämning med GNSS-teknik. Ett Referensstationsnät är ett aktivt stomnät. Triangelnät, Polygonnät, Avvägningsnät (Höjdtågnät) är exempel på konventionella passiva stomnät. Mätningar för beräkning av koordinater och höjder för punkterna i dessa nättyper utgörs av längdmätning, riktningsmätning/horisontalvinkelmätning samt avvägning eller vertikalvinkelmätning för bestämning av höjder på punkterna. I ett höjdtågsnät används avvägning för höjdbestämning. I nättyperna trigonometriskt höjdnät, väggpunktnät och primärnät bestäms höjderna mellan punkterna trigonometriskt. I ett GNSS-nät beräknas stomnätet som ett fackverksnät av rymdvektorer mätta med statisk GNSS-teknik mellan nätets punkter som blir bestämda. Vid övergången till SWEREF 99 i kommuner etablerades GNSS-nät för att skapa passpunkter för koordinattransformation till SWEREF 99. Passpunkterna har delvis av vissa stomnätsägare skapats genom statiskt mätta GNSS-nät men ofta i stället genom inmätning av kraftigt överbestämda punkter med nätverks-rtk enligt metodik anvisad av Lantmäteriets geodesienhet. De alternativa metoderna ger likvärdig mätosäkerhet i plan varför passpunkterna oberoende av alternativ metod kan betraktas som stompunkter ingående i GNSS-nät.

22 20 (111) Styrgruppen En mätmetod för etablering av stompunkter är också s.k. integrerad mätning enligt RUFRIS-metoden. Mätmetoden kombinerar totalstationsmätning med nätverks-rtk för etablering av utgångspunkter för vidare mätning. Mätmetoden är överbestämd och ger punkter med bra kontrollerbarhet. Punkter mätta med integrerad mätning kan betraktas som ett specialfall av punkter ingående i GNSS-nät. Nätverks-RTK är ingen stomnätsmetod. Metoden används dock ofta för etablering av tillfälliga brukspunkter. Eftersom RTK-punkter normalt inte är överbestämda och saknar kontrollerbarhet bör de inte redovisas som stompunkter. 5.2 Informationsmodell Informationsmodellen är uppdelad i flera figurer för att belysa de olika delarna av modellen. Hela informationsmodellen återfinns i avsnitt Några beroenden eller associationer till andra teman inom eller andra specifikationer har inte identifierats. Det finns dock beroenden till objekttyper på övergripande nivå för. Datatyper har, där det har varit möjligt, hämtats från standarder. I objekttypskatalogen ingår endast objekttyper skapade för Stompunktsdata samt från övergripande nivå. Objekttyper från Annan modell/standard ingår inte i objekttypskatalogen även om dessa syns i figurerna med UML-diagram. För mer detaljerade definitioner och beskrivningar hänvisas till avsnitt Fel! Hittar inte referenskälla. Fel! Hittar inte referenskälla.. informationsmodeller är framförallt skapade för att visa informationen utifrån ett verksamhetsperspektiv vilket redovisas i specifikationerna. För att kunna skapa datautbytesmodeller i form av XML-scheman motsvarande informationsmodellerna har en del avgränsningar och uppdelningar behövt göras. Dessa nya schemagrundande informationsmodeller redovisas ej i specifikationerna utan tillhandahålls tillsammans med XML-scheman, kodlistor och exempel via projektets hemsida De schemagrundande informationsmodellerna tillhandahålls som html eller som en.eap-fil (Sparx systems Enterprise Architecht). I objekttypskatalogen ingår endast objekttyper skapade för Stompunktsdata och ej objekttyper från annan modell eller standard även om dessa syns i figurerna med UML-diagram. I svensk geoprocess informationsmodeller används benämningen kodlista för att beskriva tillåtna värden ett attribut kan anta. Kodlistorna är utökningsbara. Färgsättning av modellelement görs enligt Figur 1.

23 Styrgruppen 21 (111) class Färgsättning «FeatureType» Temagemensam objekttyp/klass «DataType» Temagemensam datatyp «codelist» Temagemensam kodlista «conceptual» Begrepp «FeatureTy... Egen Objekttyp/Klass «DataType» Egen datatyp «codelist» Egen kodlista Objekt «conceptual» Tema «FeatureTy... Importerad Objekttyp/klass «DataType» Importerad datatyp «codelist» Importerad kodlista Figur 1: Färgsättning av klasser i diagram. Informationsmodellen för Bildddata innehåller endast ett mindre antal obligatoriska attribut, t ex Id. Obligatoriska attribut har multipliciteten en (1) eller en till många (1..*). De flesta attribut har multipliciteten noll till många (0..*) eller noll till en (0..1) och är därmed valfria att ange. Krav 1. Krav 2. Krav 3. Krav 4. Krav 5. Krav 6. Informationsmodellens obligatoriska attribut och associationer ska finnas med i datamängd enligt denna geodataspecifikation (se avsnitt 7.1, Tabell 8, nr. 1). Informationsmodellens angivelser om multiplicitet ska följas för datamängder enligt denna geodataspecifikation (se avsnitt 7.1, Tabell 8, nr. 1). Endast värden från kodlistor ska användas för attribut vars typ är av en typ kodlistan (se avsnitt 7.1, Tabell 8, nr. 2). Kodlistor är utökningsbara. Utökad kodlista ska tillhandahållas av ansvarig part. Koder/värden i utökade kodlistor ska inte stå i konflikt med värden i ursprunglig kodlista. Utökning av kodlistor ska ske i samverkan mellan alla identifierade intressenter. Rekommendation 1. Gemensamma kodlistor ska förvaltas av Lantmäteriet.

24 22 (111) Styrgruppen Okända värden I specifikationer används inte okänt, ospecificerat eller liknande värden i kodlistor. Istället används den inbyggda funktionen nillable från XMLschemaspecifikationen från W3C. Detta har gjorts med tanke på att det huvudsakliga utbytet som förväntas ske enligt specifikationerna är maskin till maskin. Det är sedan upp till respektive organisation att i sitt eget system hantera detta på lämpligt sätt utifrån egna behov. Att ett element (huvudsakligen en objekttyp eller ett attribut) är nillable betyder att de inte behöver fyllas med ett värde utan kan få attributet xsi:nil= true. Till detta hör också ett annat attribut nilreason (Tabell 3), orsaken till att värdet saknas. Tabell 3: NilReason (fetmarkerade värden används inom ). nilreason inapplicable missing template unknown withheld other<briefexplanation> Betydelse Ej tillämpbart, värdet saknas Värdet saknas hos dataproducenten men kan gå att bestämma Värdet finns och kommer att kompletteras senare Värdet kan finnas men dataproducenten kan varken bestämma värdet eller om det går att bestämma. Avslöjas ej av sekretesskäl Annat skäl Exempel i normalfallet då ett värde finns <SG_Objekt> <id>xxxxx</id> <typ xlink.href= </SG_Objekt> Exempel då värde saknas och nil används: <SG_Objekt> <id>yyyyy</id> <typ xsi:nil= true nilreason= unknown /> </SG_Objekt> Alla element I XML-scheman är nillable Rumsliga referenssystem För att hantera rumsliga referenssystem för data enligt specifikationer används de inbyggda funktionerna i GML där varje geometri har ett referenssystem. Detta innebär att referenssystem inte behöver hanteras som ett eget attribut på

25 23 (111) Styrgruppen den objekttyp som bär en geometri. Referenssystemet anges med EPSG-kod (se Fel! Hittar inte referenskälla.). Exempel: <SG_Objekt> <Geometri srsname= epsg:3006> <gml:polygon> <gml:outerboundaryis> <gml:linearring> <gml:coordinates>0,0 100,0 100,100 0,100 0,0</gml:coordinates> </gml:linearring> </gml:outerboundaryis> </gml:polygon> </Geometri> <SG_Objekt> Beroenden till andra specifikationer Figur 2. Paketdiagram visande Stompunktsdatas beroenden, vilket inskränker sig till de gemensamma objekttyper som skapats för.

26 24 (111) Styrgruppen Inga beroenden till andra teman i eller till någon Inspirespecifikation har definierats. Däremot används datatypen RelatedParty som kommer från Inspire Generic Conceptual Model till några attribut. Den är en anpassning av datatypen ResponibleParty från Metadatastandarden SS-EN ISO Gemensamma objekttyper För att skapa enhetlighet bland de specifikationer som tas fram inom har en uppsättning gemensamma objekttyper skapats som kan användas av alla specifikationer. De gemensamma klasserna medför att identifierare, livcykelinformation, geometrier och beskrivning av datamängder och metadata hanteras enhetligt SG_BasKlass SG_BasKlass (Figur 3) är en abstrakt superklass (objekttyp) som äger de mest grundläggande attributen som krävs vid utbyte av geodata. Nästan alla andra objekttyper i alla specifikationer inom kan vara specialiseringar av typen SG_BasKlass. Att skapa superklasser på detta sätt är en vanligt förekommande metod för att undvika upprepning i modeller och därmed göra modellerna mer lättlästa. SG_BasKlass har två obligatoriska attribut, id, som är av typen SG_Id och aktualitet. Man kan ange ett eller två id:n. Datatypen SG_Id medger att man kan välja mellan två olika id:n, ett nationellt-id eller ett verksamhets-id. Båda är av datatypen Identifier (Fel! Hittar inte referenskälla.) som kommer från Inspire och består av en namnrymd (namespace) och ett id (localid) som tillsammans ger ett unikt id vilket förklaras djupare i För nationelltid ska namespace inte peka ut en organisation utan en datamängd enligt en viss specifikation. För verksamhetsid ska namespace peka ut en organisation men kan även peka ut en viss datamängd som förvaltas av organisationen. Se ytterligare om identifierare i Attributet externreferens, av typen SG_ExternReferens ger möjlighet att associera ett objekt enligt en specifikation med ett annat objekt enligt en annan specifikation, exempel: möjlighet att koppla en byggnad till ett ortnamn ur Ortnamnsregistret. Objekt enligt olika specifikationer i kan representera samma verkliga företeelse men ur olika aspekter. Associationen representerarsammaföreteelse ger möjlighet att tala om att ett objekt enligt en specifikation i representerar samma verkliga företeelse som ett annat objekt ur en annan specifikation i. Exempel: En vägs utbredning beskrivs som Markanvändning men inte dess beläggning (asfalt, grus etc.) vilket istället beskrivs som Marktäcke. För att till exempel kunna använda samma geometri som representerar båda objekten kan associationen representerarsammaföreteelse användas. Attributet externreferens och associationen representerarsammaföreteelse används inte när det gäller stompunktsdata.

27 25 (111) Styrgruppen Figur 3: Objekttypen SG_BasKlass, datatypen SG_Id med dess två alternativa attribut, datatypen SG_ExternReferens samt datatypen Identifier från Inspire Identifierare Unika identifierare kan uppnås på olika sätt, antingen med UUID som är en universellt unik identifierare bestående av 32 hexadecimala tecken separerade i fyra grupper av bindestreck (-). Ett annat sätt är att med en URI (Unique Resource Identifier) identifiera en datamängd i något som kallas Namespace och därefter identifiera ett objekt i datamängden med en för datamängden unik identifierare. Det senare sättet används av typen Identifier från Inspire med hjälp av attributen namespace och localid. Trots att localid inte måste vara universellt unik så rekommenderar denna geodataspecifiaktion att UUID används. Arbete pågår i Sverige med att ta fram riktlinjer för namespace for geodata. Arbetet leds av Lantmäteriet. Föreslaget är en lösning enligt nedan: identifier}/{localid} Exempel på ett nationellt id skulle då kunna bli: fd5e-90ec-e040-ed8f66333c3f Exempel på ett verksamhets-id skulle då kunna bli: Krav 7. Alla objekt i en datamängd enligt denna geodataspecifikation ska ha en identifierare (Id).

28 26 (111) Styrgruppen Krav 8. Nationellt id:s namespace ska identifiera en datamängd. Krav 9. Verksamhets-id:s namespace ska identifiera en organisation. Krav 10. Då två id:n anges skall de vara ett av varje typ, nationelltid och verksamhetsid. Krav 11. Identifierare ska vara av typen Identifier (Inspire - Generic conceptual model - BaseTypes). Krav 12. Identifieraren ska vara unik och stabil över objektets livstid. Rekommendation 2. LocalId som är ett attribut till typen Identifier ska vara av typen UUID (ISO/IEC :2005) Livscykelinformation Inspire har skapat attributen beginlifespanversion och endlifespanversion som tillsammans med ett versionsnummer, valfritt attribut på identifieraren Identifier, på ett objekt kan användas vid versionshantering och åtkomst till äldre versioner av objektet. Livscykelattributen redovisar tidpunkter för ändring i databas fram till nästa uppdatering. Krav 13. Då attributet endlifespanversion förekommer får dess värde inte inträffa före värdet attributet beginlifespanversion. Rekommendation 3. Attributet beginlifespanversion ska finnas för samtliga objekt i datamängd enligt denna geodataspecifikation Rekommendation 4. Datum, för när objekt skapades i databas hos ansvarig part, ska användas för attributet beginlifespanversion och alla objekt i en datamängd enligt denna geodataspecifikation Geometrityper För specifikationer har en grunduppsättning geometrityper tagits fram. De är i huvudsak specialiseringar av geometrityper från SS-ISO 19107:2003 Modell för att beskriva rumsliga aspekter. Geometrityperna innehåller en rad attribut som inte är användbara till stompunktsdata. Därför har datatypen GM_Point från SS-ISO 19107:2003 använts för att beskriva geometrin hos stompunkter. GM_Point innehåller koordinatangivelser i tre dimensioner.

29 27 (111) Styrgruppen Höjd och 3D Efterfrågan på höjddata i olika sammanhang ökar ständigt, till exempel 3D-modeller, översvämningsbedömning med mera. Höjd mäts idag inom olika verksamheter och på olika sätt, allt ifrån enstaka objekt till flygburen laserskanning över stora områden. Höjddata har traditionellt sett ofta hanterats som antingen ett ytterligare attribut på ett objekt eller som ett höjdvärde på en geometri: Nominell höjd (2D). En objekttyp kan ha en nominell höjd som oftast endast speglar en aspekt av ett objekts höjd. Till exempel höjden på ett berg. Nominell höjd anges oftast som ett eget attribut på aktuell objekttyp och följer de krav på referenssystem som anges i denna geodataspecifikation. Höjdvärden på geometri. o o Höjd kan anges som ett höjd-värde på en punkt och på brytpunkter ingående i en linje eller en yta (2,5D). Höjd kan representeras av en tredimensionell geometri, s k kropp (3D). I de fall mer yttäckande höjddatainsamling görs rekommenderas att resultatet uttrycks som ett punktmoln eller en höjdmodell enligt Geodataspecifikation för Höjd. Stompunkter i denna specifikation hanteras som höjdvärde på en geometri. För stompunkter har gällt att de delats upp i stompunkter i plan och stompunkter i höjd, med avseende på vilka lägesparametrar som har hög precision. Utöver dessa finns kombipunkter med höga krav såväl i plan som höjd. Detta gäller fortfarande eftersom det är vanligt att olika mätmetoder använts för plankoordinater respektive höjdvärden. GNSS är dock en tredimensionell teknik. För noggrann höjdmätning är det endast stompunkter i höjd bestämda med avvägning som uppfyller högt ställda krav. Höjdredovisning på stompunkter i plan saknas ibland.

30 28 (111) Styrgruppen SG_Projekt Figur 4: SG_Projekt är en gemensam objekttyp för. SG_Projekt (Fel! Hittar inte referenskälla.) är en objekttyp som kan användas i olika teman inom. SG_Projekt är en subtyp till SG_BasKlass och ärver därifrån id och livscykelinformation. Detta Id (SG_Id) är inte detsamma som attributet projektid. SG_Projekt innehåller flera attribut som redovisar myndigheter eller företag som på något sätt deltar i projekten som utförare eller beställare. Informationen lagras i en datatyp Related Party, vilken importerats från Inspire Generic Conceptual Model. Med undantag av de obligatoriska attributen geodataägare och projektid är attributen frivilliga. Flera av dessa är endast relevanta vid upphandling. projektid är en viktig komponent för att bygga upp unika identiteter för enskilda identiteter tillhörande filer och delområden. Se syntax för projektid i avsnitt

31 29 (111) Styrgruppen SG_Datamängd För att visa hur datamängder sätts ihop av objekttyper i teman inom samt för att visa hur metadata förhåller sig till en datamängd har en gemensam objekttyp för datamängd, SG_Datamängd, skapats (Figur 5). class SG_Datamängd «DataSet» SG_GemensammaKlasser:: SG_Datamängd + aktualitet :DateTime + sekretessreglerad :Boolean = false +metadata Metadata entity set information::md_metadata Figur 5: SG_Datamängd. SG_Datamängd bär också en utökning av obligatoriska metadata i form av aktualitet samt information om datamängden är sekretessreglerad eller inte.

32 Styrgruppen 30 (111) Stompunkter Figur 6: Översikt av informationsmodellen för stompunkter. För Stompunkter har fem olika överordnade objekttyper definierats som redovisar stompunkterna och den information som är knuten till stompunkter och insamling av stompunkter SG_Stompunktsprojekt, SG_Stomnät, SG_StompunktDatamängd, SG_Stompunkt samt SG_Referensstation.

33 31 (111) Styrgruppen SG_Stompunktsprojekt Figur 7: Objekttypen SG_Stompunktsprojekt. Den överordnade objekttypen SG_Projekt innehåller generella projektattribut, vilka ärvs vidare till SG_Stompunktsprojekt och andra projekttyper inom. Figuren visar även datatypen RelatedParty som redovisar roller. Objekttypen SG_Stompunktsprojekt är en subtyp av SG_Projekt (avsnitt ) och ärver därigenom ett antal projektattribut, gemensamma för flera teman i. I SG_Stompunktsprojekt tillkommer attribut som är gemensamma för flera stompunktsprojekt. Mätningsutförare respektive beräkningsutförare är den eller de organisationer eller anlitade företag som utför mätnings- respektive beräkningsarbetet. Produktionsområde är ett geometriattribut som visar utsträckningen av produktionsområdet.

34 32 (111) Styrgruppen SG_StompunkterDatamängd Figur 8: SG_StompunkterDatamängd längst upp till höger, håller ihop stompunkter till en gemensam datamängd. SG_StompunkterDatamängd är en subtyp till den gemensamma objekttypen SG_Datamängd. För närvarande innehåller denna objekttyp inga attribut.

35 Styrgruppen 33 (111) SG_Stompunkt Figur 9: Objekttypen SG_Stompunkt och de kodlistor och datatyper som hör till objekttypen SG_Stompunkt. De kodlistor som används av datatyperna redovisas inte i denna bild. SG_Stompunkt är en överordnad objekttyp för stompunkter av alla slag insamlade med olika mätmetoder och av olika organisationer.

36 34 (111) Styrgruppen Attributen stompunkstyp och stompunkskategori delar in stompunkterna i olika undergrupper med avseende på koordinattyp och funktion. De referenssystem som används anges med EPSG-kod i attributen referenssystem- Plan respektive referenssystemhöjd (se avsnitt 0). Attributen kommun och län underlättar sökningar i ett gemensamt söksystem. Län och kommun anges med läns- respektive kommunkod. Eftersom det finns ett utbyte även med våra grannländer finns attributet land med. Flera av attributen är komplexa mbplan, mbhöjd, markering och historik. För dessa har datatyper skapats som i sin tur innehåller attribut som hör samman. Attributen som redovisar mätning och beräkning i plan respektive höjd har samlats i två datatyper mbplan och mbhöjd. Dessa datatyper innehåller i sin tur attributen ursprung, mätmetod och geoidmodell med tillhörande kodlistor samt attributen lägesosäkerhet, mätningsdatum och beräkningsdatum. Även attributet för markering är komplext och har därför grupperats till en datatyp SG_Markering - med flera attribut i informationsmodellen.

37 Styrgruppen 35 (111) Figur 10: Figuren visar komplexa attribut tillhörande objekttypen SG_Stompunkt.

38 36 (111) Styrgruppen SG_Stomnät Figur 11: SG_Stomnät, dess attribut samt datatypen RelatedParty som anger nätägare. Objekttypen SG_Stomnät beskriver typ av stomnät, nätägare, geografisk täckning av nät och eventuellt namn på stomnät. Nätägaren redovisas i datatypen RelatedParty, vilken kommer från Inspire, och används i flera olika sammanhang i. Attributet tillgängligapunkter anger om stompunkter i det aktuella nätet finns tillgängliga genom samverkan eller inte. Nät som inte är tillgängliga kan ändå redovisas med nättyp, nätägare och nätområde.

39 37 (111) Styrgruppen SG_Referensstation Figur 12: SG_Referensstation, dess attribut samt datatypen SG_Antennoffset som anger förskjutning mellan antennens spets och referenspunkten i stationen. Bilden visar också referensstations relation till SG_Stompunkt SG_Referensstation beskriver information som hör till referensstationer. Läget för en Referensstation är en stompunkt i sig, som kan vara markerad eller omarkerad. Attributet antennoffset redovisar den förskjutning som finns mellan referenspunkten och den antenn som fångar upp GNSS-signalen. Eftersom antennens förskjutning är beroende på antenntyp och montering på referensstationen, finns attributen enhetsbeteckning och tidsomfattning. Enhetsbeteckningen är bunden till en viss antenn och monteringstillfälle. Vid antennbyte eller ommontering ändras enhetsbeteckningen. Attributet tidsomfattning är den period en viss enhetsbeteckning och därmed antennoffset gäller. Attributet antennoffset används även för flygfotoenheter och skannerenheter, dvs. flygplan med flygkamera eller laserskanner, där problematiken är densamma.

40 Styrgruppen 38 (111) Datatyper Figur 13: De datatyper som definierats för stompunkter.

41 Styrgruppen 39 (111) Kodlistor Figur 14: De kodlistor som definierats för stompunkter

42 40 (111) Styrgruppen Id-hantering Unika identiteter krävs för några av objekttyperna inom informationsmodellen. De Id som finns specificerade för SG_Basklass (avsnitt ) är av generell karaktär och har koppling till Inspire. projektid är en unik identifierare för projekt. Den kan och bör ingå som en del i textsträngen för Id till andra objekttyper. Utformningen måste därför göras på ett standardiserat sätt som ger varje projekt ett unikt Id hållbart över tiden. Den metod för att bygga upp ett projektid vilken beskrivs nedan, har även använts i temana Flygbild/Ortofoto och Laserdata/Höjdmodell i Stompunktsprojekt För att uppnå kravet på helt unika identiteter för stompunktsdata är det viktigaste att projektid är unikt. Organisationsnummer är en del av syntaxen vilket möjliggör för varje geodataägare att styra de unika identiteterna för varje stompunkt. De stompunkter som finns sedan tidigare har sannolikt redan en unik identifierare inom organisationen, vilken i kombination med projektid möjliggör att stompunkter i samverkan kan läggas in i samma tillhandahållandesystem. Det är upp till varje geodataägare att modifiera projektid via projektstartår och löpnummer och säkerställa att eventuella brister i gamla identifierare åtgärdas. Krav 14. Identiteten för ett stompunktsprojekt (projektid) ska byggas upp på ett enhetligt sätt med följande syntax: TTåååå_orgnr_löpnr Tabell 4: Förklaring till kodning av identifierare av stompunktsprojekt TT åååå orgnr löpnr Typ av projekt. GS=stompunktsmätning Fler typer kan läggas till Siffrorna för projektets startår. Definieras av ägaren. Kan t ex vara det år då man startade eller då en ny plan eller strategi trädde i kraft. Organisationsnummer som alla myndigheter, föreningar och företag har. Anges för projektägaren/beställaren Löpnummer för att separera projekt av samma typ beställt av samma organisation, som har samma startår (1-flera siffror) Stompunkter De id som anges i avsnitt har med livscykelinformationen för databaser att göra och kommer från Inspire. Eftersom en markering ofta används av flera organisationer och kan vara mätt flera gånger krävs flera olika typer av identifierare på varje stompunkt. Organisationens interna identifierare är internid. Denna kan dock inte med säkerhet vara unik mer än internt. Därför har skapat en ny identifierare punktid som består av organisationsnummer som sätts före organisationens interna identifierare. Det finns

43 41 (111) Styrgruppen en ytterligare identifierare som benämnds externid vilket är id för punkter som använder samma markering. Varje punkt kan därför ha flera externid. Av dessa tre typer av id internid, externid och punktid är de två sistnämnda attribut i objekttypen SG_Stompunkt. Den som producerar data enligt specifikationen får ange alla andra punktid som använder samma markering som denna känner till. Alla nätägare känner inte till alla identiteter som använder markeringen, men de kan ange de känner till. När data med tiden samlas i ett nationellt stompunktsregister så kan externid uppdateras så att alla stompunkter känner till alla andra stompunkter som använder samma markering: Krav 15. Identiteten för en stompunkt (punktid) ska byggas upp på ett enhetligt sätt med följande syntax: orgnr_internid

44 42 (111) Styrgruppen 5.3 Objekttypskatalog Denna objekttypskatalogen definierar objekttyper (klasser) som representerar information om stompunktsdata. Den redovisar objekttypernas benämningar, deras definitioner, attributtyper med definitioner och domäner, samt andra relevanta uppgifter. Där multipliciteten (mängdgiltigheten) inte står angiven, är det 1 till 1 förhållande. Gemensamma objekttyper för SG_BasKlass Sammanhållande abstrakt klass för attribut som är grundläggande vid utbyte av geodata och som kan användas som superklass för en modells samtliga objekttyper Connections Connector Source Target Notes Generalization Source -> Destination SG_Projekt SG_BasKlass Attributes Attribute Notes Constraints and tags id SG_Id Identifierare [1..2] beginlifespanversion DateTime Datum då objekt först skapades i datamängd. [0..1]

45 43 (111) Styrgruppen Attribute Notes Constraints and tags endlifespanversion DateTime Datum från när objekt inte längre ingår i datamängd. [0..1] externreferens SG_ExternReferens Referens till objekt i eller utanför. [0..*] aktualitet DateTime Datum då objektet senast befanns vara korrekt SG_ExternReferens Referens till annan objekttyp i eller utanför. Attributes Attribute Notes Constraints and tags id CharacterString Identifierare för externt objekt som refereras till SG_Id

46 44 (111) Styrgruppen Identifierare Attributes Attribute Notes Constraints and tags nationelltid Identifier Nationell identiferare namespace pekar ut specifikation, ej ansvarig organisation verksamhetsid Identifier Lokal identifierare skapad utifrån specifika verksamheters behov namespace pekar ut ansvarig organisation, ej specifikation SG_Datamängd SG_Datamängd visar hur metadata kopplas till datamängder. Connections Connector Source Target Notes Association Unspecified SG_Datamängd metadata MD_Metadata Attributes Attribute Notes Constraints and tags aktualitet DateTime Datum då datamängden senast befanns vara korrekt. [0..1]

47 45 (111) Styrgruppen Attribute Notes Constraints and tags sekretessreglerad Boolean Talar om huruvida en datamängd omfattas av sekretess. false [0..1] Standardvärde är False SG_Projekt -- Definition -- En objekttyp som kan användas i flera specifikationer för samla ihop information om medverkande i ett projekt samt projektdokumentation. Information om dataskapande/-insamlande verksamhet som bedrivs i projektform. Connections Connector Source Target Notes Generalization Source -> Destination SG_Projekt SG_BasKlass Generalization Source -> Destination SG_Stompunktsprojekt SG_Projekt Generalization Source -> Destination SG_Bildprojekt SG_Projekt Generalization Source -> Destination SG_Höjdprojekt SG_Projekt Attributes Attribute Notes Constraints and tags

48 46 (111) Styrgruppen Attribute Notes Constraints and tags geodataproducent RelatedParty -- Definition -- Organisation som producerar geodata. [0..*] geodataägare RelatedParty -- Definition -- Rättighetsinnehavare till datamängd. [1..*] projektid CharacterString -- Definition -- Unik identitet för projekt. projektnamn Character- String -- Definition -- Namn på projektområdet, t.ex. ortnamn projektrapportlänk URI -- Definition -- Länk till en adress där projektrapport är tillgänglig. [0..1]

49 47 (111) Styrgruppen Attribute Notes Constraints and tags uppdragsgivare Related- Party -- Definition -- Beställare av projekt. [0..*] Objekttyper för stompunkter SG_Stompunktsprojekt -- Definition -- Projekt innehållande utförande av stompunktsutsättning och/eller underhåll av stompunkt. Connections Connector Source Target Notes Generalization Source -> Destination SG_Stompunktsprojekt SG_Projekt Aggregation Source -> Destination upprättasistompunktsprojekt SG_Stompunktsprojekt upprättarstomnät SG_Stomnät Aggregation Source -> Destination skaparstompunkter SG_Stompunkt skapadistompunktsprojekt SG_Stompunktsprojekt Attributes Attribute Notes Constraints and tags

50 48 (111) Styrgruppen Attribute Notes Constraints and tags mätningsutförare RelatedParty -- Definition -- Företag, kommun eller statlig myndighet som utför mätning [0..*] beräkningsutförare RelatedParty -- Definition -- Företag, kommun eller statlig myndighet som utför beräkning [0..*] produktionsområde GM_MultiSurface -- Definition -- Geometriskt objekt som täcker produktionsområdet [0..1] SG_StompunkterDatamängd -- Definition -- Markerade punkter för geodetisk mätning Stompunkter utgörs av fysiskt markerade punkter och redovisas i Sverige med koordinater i SWEREF 99 och RH Stompunkter ingår i och beräknas genom nätutjämning i stomnät. Connections Connector Source Target Notes Generalization Source -> Destination SG_StompunkterDatam ängd SG_Datamängd

51 49 (111) Styrgruppen Connector Source Target Notes Generalization Source -> Destination SG_Stompunkt SG_StompunkterDatam ängd SG_Stompunkt -- Definition -- Markerad punkt för geodetisk mätning Stompunkter utgörs av fysiskt markerade punkter och redovisas i Sverige med koordinater i SWEREF 99 och RH Stompunkter ingår i och beräknas genom nätutjämning i stomnät. Constraints För stompunkter tillhörande stompunktstyp "planpunkt" eller "plan-höjdpunkt" ska attributet mbplan alltid anges: (Invariant, Status is Approved) För stompunkter tillhörande stompunktstyp "plan-höjdpunkt" eller "höjdpunkt" ska attributen mbhöjd och referenssystemhöjd alltid anges: (Invariant, Status is Approved) Connections Connector Source Target Notes Aggregation Source -> Destination skaparstompunkter SG_Stompunkt skapadistompunktsprojekt SG_Stompunktsprojekt Association Unspecified beståravstompunkter SG_Stompunkt ingåristomnät SG_Stomnät Generalization Source -> Destination SG_Stompunkt SG_StompunkterDatamängd Association Unspecified ärtypavstompunkt SG_Stompunkt kanvarareferensstation SG_Referensstation

52 50 (111) Styrgruppen Attributes Attribute Notes Constraints and tags punktid CharacterString -- Definition -- Unik beteckning för stompunkter inom Svensk geoprocess Byggs upp av parametrar enligt följande: "organisationsnummer_internid" externid CharacterString -- Definition -- PunktId för andra punkter som använder samma markering [0..*] -- Kommentar geometri GM_Point -- Definition -- Det geometriska läget för en stompunkt uttryckt som koordinater i plan och i höjd. Ordningsföljd i datatypen är latitud, longitud och höjd. punktnamn Character- String -- Definition -- Vedertaget namn på stompunkt [0..1] Kan utgöras av namn på t ex kyrka, berg eller känd byggnad där punkten finns

53 51 (111) Styrgruppen Attribute Notes Constraints and tags stompunktstyp SG_Stompunktstyp -- Definition -- Typ av stompunkt med avseende på om stompunkten betecknas som planpunkt, höjdpunkt eller en kombination. Beteckningen avser inte att planpunkter saknar höjdkoordinat eller att höjdpunkter saknar plankoordinater. Däremot är kraven på lägesosäkerhet i plan respektive höjd relaterade till typ av punkt. stompunktskategori SG_Stompunkskategori -- Definition -- Kategorisering av stompunkter med avseende på funktion referenssystemplan CharacterString -- Definition -- Referenssystem i plan, angivet i EPSG-kod. Det gällande svenska referenssystemet i plan är SWEREF 99. Därför anges kod för SWEREF 99 TM eller i lokal SWEREF-zon. referenssystemhöjd CharacterString -- Definition -- Referenssystem i höjd angivet i EPSG-kod [0..1] Det gällande svenska referenssystemet i höjd är RH 2000.

54 52 (111) Styrgruppen Attribute Notes Constraints and tags mbplan SG_mbPlan -- Definition -- Information om mätning och beräkning i plan gällande ursprung och mätmetod. [0..1] mbhöjd SG_mbHöjd -- Definition -- Information om mätning och beräkning i höjd gällande ursprung och mätmetod. [0..1] markering SG_Markering -- Definition -- Markering för stompunkten angiven som typ, material samt underlag för markering anmärkning SG_StompunktsAnmärkni ng [0..*] -- Definition -- Information om punkten Här anges uppgifter som har betydelse för t.ex. punktens historia, lokalisering och användbarhet för mätning kommun Integer -- Definition -- Kommunkod från SCB [0..1]

55 53 (111) Styrgruppen Attribute Notes Constraints and tags län Integer -- Definition -- Länskod från SCB [0..1] land CharacterString -- Definition -- Landets beteckning med kod enligt ISO [0..1] Sverige = SE. Norge = NO, Danmark = DK, Finland = FI. historik SG_Historik -- Definition -- Daterade händelser som påverkar stompunktens användbarhet punktbeskrivning URI -- Definition -- Länk till beskrivning av stompunkten [0..1] bild URI -- Definition -- Länk till bild av stompunkten [0..*]

56 54 (111) Styrgruppen SG_Stomnät -- Definition -- Nätverk av stompunkter sammankopplade med direkta mätningar mellan punkterna Stomät utformas som fackverksnät eller i tågform med sammanhängande mätningar mellan punkterna i nätet. Vid beräkning utjämnas motsägelser mellan redundanta mätningar enligt minsta kvadratmetoden. Connections Connector Source Target Notes Association Unspecified beståravstompunkter SG_Stompunkt ingåristomnät SG_Stomnät Aggregation Source -> Destination upprättasistompunktsprojekt SG_Stompunktsprojekt upprättarstomnät SG_Stomnät Attributes Attribute Notes Constraints and tags nättyp SG_Nättyp -- Definition -- Typ av stomnät med avseende på funktion och uppbyggnad nätägare RelatedParty -- Definition -- Den organisation som äger och förvaltar stomnätet

57 55 (111) Styrgruppen Attribute Notes Constraints and tags nätområde GM_MultiSurface -- Definition -- Geometriskt objekt som täcker det område stompunkterna i ett nät är belägna i nätnamn CharacterString -- Definition -- Beteckning på stomnätet [0..1] tillgängligapunkter Boolean -- Definition -- Anger om stompunkter i det aktuella nätet finns tillgängliga genom samverkan eller inte SG_Referensstation -- Definition -- GNSS-mottagare permanent placerad på en stompunkt för utsändning av GNSS-korrektioner alternativt tillhandahålla GNSS observationsdata för efterberäkning, En referensstation kan ingå i ett yttäckande nätverk av referensstationer men också fungera ensam som bassstation för GNSS-mätning. Nätverk av referensstationer kan upprättas lokalt eller regionalt för avgränsade projekt eller som SWEPOS-nätet tillhandahålla korrektionsdata och efterberäkningsdata för GNSS-mätning över hela landet. Connections Connector Source Target Notes Association ärtypavstompunkt kanvarareferenssta-

58 56 (111) Styrgruppen Connector Source Target Notes Unspecified SG_Stompunkt tion SG_Referensstation Attributes Attribute Notes Constraints and tags namn CharacterString -- Definition -- Beteckning på referensstationen referensstationstyp SG_Referensstationstyp -- Definition Typ av referensstation med avseende på funktion -- Kommentar antenntyp CharacterString -- Definition -- Antennens fabrikat och modellbeteckning offset SG_Offset -- Definition -- Antennoffset i referensstation med specifik antenn under tidsperioden från montering till avmontering Sätter antennoffset, d.v.s. förskjutning mellan antenn som mäter position och referensstationens referenspunkt

59 57 (111) Styrgruppen Datatyper SG_mbPlan -- Definition -- Samling av uppgifter som beskriver mätning och beräkning i plan för alla kategorier av stompunkter. Attributes Attribute Notes Constraints and tags ursprung SG_UrsprungPlan -- Definition Ursprunget för stompunktens plankoordinater mätmetod SG_Mätmetod -- Definition Metod som användes när punktens planläge bestämdes mätningsdatum Date -- Definition Datum för när punktens planläge bestämdes [0..1] Om datum inte är känt kan året anges beräkningsdatum Date -- Definition -- Datum för den beräkning som ligger till grund för punktens plankoordinater. [0..1]

60 58 (111) Styrgruppen Attribute Notes Constraints and tags Om datum inte är känt kan året anges lägesosäkerhet Real -- Definition -- Lägesosäkerhet i plan angivet i meter utvidgad mätosäkerhet i relation till riksnätet. Fundamentalpunkter anges med värdet 0. Lägesosäkerhet kan anges som standardosäkerhet (1sigma, 68 %) eller utvidgad mätosäkerhet (2 sigma, 95 %). I detta fall avses utvidgad mätosäkerhet SG_mbHöjd -- Definition -- Samling av uppgifter som beskriver mätning och beräkning i höjd för alla kategorier av stompunkter. Attributes Attribute Notes Constraints and tags ursprung SG_UrsprungHöjd -- Definition Ursprunget för stompunktens höjdvärde

61 59 (111) Styrgruppen Attribute Notes Constraints and tags mätmetod SG_Mätmetod -- Definition Metod som användes när punktens höjd mättes mätningsdatum Date --- Definition Datum för när punktens höjd mättes [0..1] Om datum inte är känt kan året anges beräkningsdatum Date -- Definition -- Datum för den beräkning som ligger till grund för punktens höjdvärde. [0..1] Om datum inte är känt kan året anges geoidmodell SG_Geoidmodell -- Definition Geoidmodell som använts vid bestämning av punktens höjdvärde. [0..1] Anges för GNSS-mätt höjd som primärt fångas som höjd över ellipsoiden lägesosäkerhet Real -- Definition -- Lägesosäkerhet i höjd angivet i meter utvidgad mätosäkerhet i relation till riksnätet. Fundamentalpunkter anges med värdet 0. Lägesosäkerhet kan anges som standardosäkerhet (1 sigma, 68 %) eller utvidgad mätosäkerhet (2 sigma, 95 %). I detta fall avses utvidgad

62 60 (111) Styrgruppen Attribute Notes Constraints and tags mätosäkerhet SG_Markering --Definition-- Samling av uppgifter som beskriver stompunktens markering. --Beskrivning-- --Kommentar-- Attributes Attribute Notes Constraints and tags markeringstyp SG_Markeringstyp --Definition-- Typ av markering för stompunkten --Beskrivning-- --Kommentar-- underlag SG_Underlag --Definition-- Det underlag markeringen är fäst i --Beskrivning-- --Kommentar-- material SG_Material --Definition-- Det material som markeringen är tillverkad av [0..1] --Beskrivning-- --Kommentar--

63 61 (111) Styrgruppen Attribute Notes Constraints and tags tillbehör SG_Tillbehör --Definition-- Tillbehör till markeringen [0..*] --Beskrivning-- --Kommentar SG_StompunktsAnmärkning --Definition-- Information om punkten --Beskrivning Här anges uppgifter som har betydelse för t.ex. punktens historia, lokalisering och användbarhet för mätning --Kommentar-- Attributes Attribute Notes Constraints and tags anmärkningstyp GS_StompunktsAnmärkni ngtyp --Definition-- Typ av information som anmärkningen berör --Beskrivning-- --Kommentar-- anmärkningtext CharacterString --Definition-- Anmärkningens innehåll --Beskrivning-- --Kommentar--

64 62 (111) Styrgruppen SG_Historik -- Definition -- Samling av uppgifter som beskriver stompunktens historik. Constraints Känd information angående tidpunkt för var och en av milstolparna i SG_Historik ska anges.: (Invariant, Status is Approved) Attributes Attribute Notes Constraints and tags markerad Date -- Definition Det datum en stompunkt är markerad [0..1] återfunnen Date -- Definition Det datum en stompunkt är inventerad och återfunnen [0..1] ejåterfunnen Date -- Definition Det datum en stompunkt är inventerad men ej återfunnen [0..1]

65 63 (111) Styrgruppen Attribute Notes Constraints and tags förstörd Date -- Definition Det datum en stompunkt konstateras vara förstörd eller på annat sätt oanvändbar [0..1] -- Beskrivning Innefattar även rubbad stompunkt SG_Offset -- Definition -- Antennoffset i specifik referensstation med specifik antenn Sätter antennoffset, d.v.s. förskjutning mellan antenn som mäter position och referenspunkten i använt referenssystem. Attributes Attribute Notes Constraints and tags avvikelsen Real -- Definition -- Avvikelse i N-koordinat angivet i meter avvikelsee Real -- Definition -- Avvikelse från E-koordinat angivet i meter

66 64 (111) Styrgruppen Attribute Notes Constraints and tags avvikelseh Real -- Definition -- Avvikelse i H-värde angivet i meter Kodlistor SG_Stompunktstyp -- Definition -- Kodlista som anger stompunktens typ med avseende på plan-, höjd- och kombinationspunkt. Attributes Attribute Notes Constraints and tags Planpunkt Plan-Höjdpunkt Höjdpunkt

67 65 (111) Styrgruppen SG_Stompunkskategori -- Definition -- Kodlista som anger stompunktens kategori med avseende på funktion Attributes Attribute Notes Constraints and tags Rikspunkt Anslutningspunkt Brukspunkt SG_UrsprungPlan -- Definition -- Kodlista innehållande ursprung för planpunkter.

68 66 (111) Styrgruppen Attributes Attribute Notes Constraints and tags Utjämnad (SWEREF 99) Transformerad (SWEREF 99) Digitaliserad Ingen information SG_UrsprungHöjd -- Definition -- Kodlista innehållande ursprung för höjdpunkter.

69 67 (111) Styrgruppen Attributes Attribute Notes Constraints and tags Utjämnad (RH 2000) Höjdsatt (RH 2000) GNSS Höjd saknas Ingen information

70 68 (111) Styrgruppen SG_Mätmetod -- Definition -- Kodlista som anger mätmetod för insamling av alla typer av stompunkter. Attributes Attribue Notes Constraints and tags Avvägning Nätverks-RTK RTK Statisk GNSS

71 69 (111) Styrgruppen Attribue Notes Constraints and tags Totalstation Integrerad mätning Transformerad Ingen information SG_Geoidmodell -- Definition-- Kodlista innehållande de geoidmodeller som för närvarande används för RH Beskrivning-- --Kommentar-- Attributes Attribute Notes Constraints and tags

72 70 (111) Styrgruppen Attribute Notes Constraints and tags SWEN05_RH2000 SWEN08_RH2000 SWEN1X_RH2000 Kommande, ej ännu utgiven geoidmodell, som bygger på den kommande nordiska modellen NKG2015. Namnet är inte specificerat ännu SG_Markeringstyp -- Definition -- Kodlista innehållande stompunktens markeringstyp. Attributes Attribute Notes Constraints and tags Rör

73 Styrgruppen 71 (111) Attribute Notes Constraints and tags Järn i rör Används i kombination med underlag "jord". Dubb Spik Hål Bult Spira

74 Styrgruppen 72 (111) Attribute Notes Constraints and tags Antenn Prisma Polyfix Reflex Stång

75 73 (111) Styrgruppen Attribute Notes Constraints and tags Instrumentfäste Okänd SG_Underlag -- Definition -- Kodlista innehållande underlag för stompunktens markering. Attributes Attribute Notes Constraints and tags Mark Jord Används i kombination med markeringstyp "Järn i rör"

76 Styrgruppen 74 (111) Attribute Notes Constraints and tags Berg Sten Gjutning Beteckningen "Betonggjutning" och "Plint" förs hit Byggnad Tak inkl. torn Mur

77 Styrgruppen 75 (111) Attribute Notes Constraints and tags Platta Asfalt Väggkonsol Stolpe Okänt

78 76 (111) Styrgruppen SG_Material -- Definition -- Kodlista innehållande det material stompunkten markering är gjord av. Attributes Attribute Notes Constraints and tags Järn Stål Markeringar med beteckningen "rostfri" förs till "stål" Koppar Mässing

79 77 (111) Styrgruppen Attribute Notes Constraints and tags Aluminium SG_Tillbehör -- Definition -- Kodlista innehållande tillbehör till stompunkten markering. Attributes Attribute Notes Constraints and tags Däcksel Kors Ring

80 Styrgruppen 78 (111) Attribute Notes Constraints and tags Triangel Stjärna Våffla T-märke I-märke Y-märke

81 Styrgruppen 79 (111) Attribute Notes Constraints and tags Pelare Trappa Stativ Plopp Triangelbricka

82 80 (111) Styrgruppen Attribute Notes Constraints and tags Fyrkant Annat SG_StompunktsAnmärkningTyp --Definition-- Kodlista som anger typ av information som anmärkningen berör. --Beskrivning-- --Kommentar-- Attributes Attribute Notes Constraints and tags Lägesbeskrivning --Definition-- Instruktioner för hur punkten återfinns --Beskrivning-- --Kommentar-- Markhöjd --Definition-- Uppgifter om förhållandet mellan stompunkt och omarkerad närliggande punkt som går att identifiera på karta --Beskrivning Kan vara höjdskillnad, avstånd och riktning. Har använts för digitalisering av läge och foto-

83 Styrgruppen 81 (111) Attribute Notes Constraints and tags grammetri. --Kommentar-- Distansbricka --Definition-- Närliggande metallbricka som används för att lokalisera stompunkt. --Beskrivning-- Kan vara avstånd, riktning och vad den är fäst på. --Kommentar-- Excentriska markeringar --Definition-- Närliggande hjälpmarkeringar som använts vid bestämning av huvudpunkt --Beskrivning-- Kan vara avstånd, riktning, punktnummer och markeringstyp. --Kommentar-- Övrigt --Definition-- Information som inte passar in på någon av övriga anmärkningstyperna --Beskrivning-- --Kommentar SG_Nättyp -- Definition -- Kodlista innehållande olika kategorier av stomnät.

84 82 (111) Styrgruppen Attributes Attribute Notes Constraints and tags Referensstationsnät GNSS-nät Triangelnät Polygonnät Avvägningsnät

85 83 (111) Styrgruppen Attribute Notes Constraints and tags Väggpunktsnät Specialnät SG_Referensstationstyp -- Definition -- Kodlista innehållande olika kategorier av referensstationer. Attributes Attribute Notes Constraints and tags Riksnätstation Referensstation som ingår i ett nätverk för distribution av nätverks-rtk korrektioner i en nationell nätverks-rtk-tjänst (SWEPOS) Projektnätstation Referensstation i lokalt referensstationsnät för nätverks-rtk

86 Styrgruppen 84 (111) Attribute Notes Constraints and tags Basstation Referenstation för enkelstations-rtk, t.ex. för en kommun eller eventuellt lokal arbetsplats

87 85 (111) Styrgruppen 6 Referenssystem Information om det geodetiska referenssystemet för Stompunktsdata ska anges, följande referenssystem är tillåtna (se Tabell 5). Se Figur 15 och Figur 16 för en karta med de lokala SWEREF 99-zonerna. Tabell 5. Tillåtna referenssystem Geodetiskt referenssystem EPSG-kod EPSG:4619 EPSG:4976 EPSG:4977 EPSG:3006 EPSG:3007 EPSG:3008 EPSG:3009 EPSG:3010 EPSG:3011 EPSG:3012 EPSG:3013 EPSG:3014 EPSG:3015 EPSG:3016 EPSG:3017 EPSG:3018 EPSG:5613 EPSG:5628 EPSG:5845 EPSG:5846 EPSG:5847 EPSG:5848 EPSG:5849 EPSG:5850 EPSG:5851 EPSG:5852 EPSG:5853 EPSG:5854 EPSG:5855 EPSG:5856 EPSG:5857 Benämning SWEREF 99 (geographic) SWEREF 99 (geocentric) SWEREF 99 (geodetic) SWEREF 99 TM SWEREF SWEREF SWEREF SWEREF SWEREF SWEREF SWEREF SWEREF SWEREF SWEREF SWEREF SWEREF RH 2000 SWEREF 99 + RH 2000 SWEREF 99 TM + RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 Temporalt referenssystem Gregorianska kalendern UTC +1 normaltid (CET) UTC +2 sommartid (CEST)

88 Styrgruppen 86 (111) Referenssystemets omfattning Data enligt omfattning Stompunktsdata för geodetiskt och temporalt referenssystem. Krav 16. Datamängder enligt denna specifikation ska tillhandahållas med referenssystem SWEREF 99 och RH Figur 15: Rekommenderade lokala SWEREF-zoner för kommuner. I praktiken förekommer andra val av zoner.

89 Styrgruppen 87 (111) Figur 16: Trafikverkets tillämpning av SWEREF-zonerna för järnväg Tabell 6: Benämning på plana koordinater Koordinatsystem Northing Easting SWEREF 99 N E RT 90 x y

90 Styrgruppen 88 (111) Tabell 7: Höjdsystem Höjdsystem Höjd (Elevation) Höjd över ellipsoiden Geoidhöjd RH 2000 H h N RH 70 H (z) h N Figur 17: Samband mellan höjdbegrepp, h = H+N Mer om referenssystem kan läsas på EPSG-koder för referenssystem finns på

91 89 (111) Styrgruppen 7 Kvalitetskrav 7.1 Datakvalitet Referenser inom parentes anger tabeller och Id i bilaga D i ISO för vilka kvalitetsmått som ska användas vid redovisning av datakvalitet. I HMK Geodatakvalitet beskrivs utförligare teori och terminologi rörande geodatakvalitet samt exempel på metoder för kvalitetsutvärdering. Inom kvalitetsstandarden används termen lägesnoggrannhet, vilket i GUM motsvarar termen lägesosäkerhet. I nedanstående tabell som följer ISO har termen lägesnoggrannhet använts, för att inte avvika från kvalitetsstandardens terminologi. Alla värden för den absoluta lägesnoggrannheten i Tabell 8 anges med täckningsgrad 1 som motsvarar standardosäkerhet eller RMS enligt SS-EN-ISO som refereras till i tabellen. Tabell 8: Datakvalitetskrav för stompunkter Nr Kvalitetstema Kvalitetsparameter Kvalitetsmått 1 Logisk konsistens Överensstämmelse med logiska regler för datastruktur, attribut eller relationer (till exempel sammanhängande nätverk och slutna ytor). 2 Logisk konsistens Överensstämmelse med logiska regler för datastruktur, attribut eller relationer (till exempel sammanhängande nätverk och slutna ytor). 3 Lägesnoggrannhet Noggrannhet/mätosäkerhet i position. 4 Lägesnoggrannhet Noggrannhet/mätosäkerhet i position. 5 Lägesnoggrannhet Noggrannhet/mätosäkerhet i position. Konceptuell konsistens Giltiga kombinationer av värden, som stämmer med informationsmodellen. Domänkonsistens Giltig värdemängd. Absolut noggrannhet I förhållande till referenssystemet. Absolut noggrannhet I förhållande till referenssystemet. Absolut noggrannhet I förhållande till referenssystemet. Alla stompunkter 100 % av förekomsterna ska överensstämma med informationsmodellen. (D.13, Id 13). Alla stompunkter 100 % av förekomsterna ska överensstämma med värden i kodlistor. (D.17, Id 17). Planpunkter och Plan- Höjdpunkter Krav på RMS i plan för anslutningsnät är 0,015 m (D.49, Id 47) Plan-Höjdpunkter och Höjdpunkter Krav på RMS i höjd för anslutningsnät är 0,005 m (D.41, Id 39) Planpunkter och Plan- Höjdpunkter Krav på RMS i plan för bruksnät är 0,05 m (D.49, Id 47) 6 Lägesnoggrannhet Absolut Höjdpunkter och Plan-

92 90 (111) Styrgruppen Noggrannhet/mätosäkerhet i position. 7 Lägesnoggrannhet Noggrannhet/mätosäkerhet i position. 8 Lägesnoggrannhet Noggrannhet/mätosäkerhet i position. 9 Lägesnoggrannhet Noggrannhet/mätosäkerhet i position. 10 Lägesnoggrannhet Noggrannhet/mätosäkerhet i position. noggrannhet I förhållande till referenssystemet. Relativ noggrannhet Inbördes lägesnoggrannhet mellan objekt. Relativ noggrannhet Inbördes lägesnoggrannhet mellan objekt. Relativ noggrannhet Inbördes lägesnoggrannhet mellan objekt. Relativ noggrannhet Inbördes lägesnoggrannhet mellan objekt. Höjdpunkter Krav på RMS i höjd för bruksnät är 0,05 m (D.41, Id 39) Planpunkter och Plan- Höjdpunkter regionalt Krav på Relativ horisontell avvikelse mellan punkter i anslutningsnät, 1-5 km mellan punkterna, är 0,015 m. (D.55, Id 53) Plan-Höjdpunkter och Höjdpunkter regionalt Krav på Relativ vertikal avvikelse mellan punkter i anslutningsnät, 300 m-500 m mellan punkterna (Dubbelavvägning 1.5mm/ km) är 0,002 m. (D.54, Id 52) Planpunkter och Plan- Höjdpunkter lokalt Krav på Relativ horisontell avvikelse mellan punkter i bruksnät, < 100 m 200 m mellan punkterna, är 0,010 m (D.55, Id 53) Plan-Höjdpunkter och Höjdpunkter lokalt Krav på Relativ vertikal avvikelse mellan punkter i bruksnät i höjd, < 100m 500 m mellan punkterna, är 0,010 m (D.54, Id 52) Lägesosäkerheten för punkter i stomnät enligt HMK kan avse Lokal, Regional och Absolut lägesosäkerhet. Den absoluta horisontella lägesosäkerheten inom Sverige, Europa eller globalt är av mindre praktiskt intresse i de sammanhang som avser tillhandahållande av stompunkter för lokal mätningsverksamhet. För de 21 fundamentalpunkterna i det nationella referensstationsnätet SWEPOS, vilka definierar SWEREF 99 i Sverige är den absoluta lägesosäkerheten definitionsmässigt lika med noll. Övriga (nära 400 st) punkter i SWEPOS-nätet har en absolut osäkerhet i SWEREF 99 som är < 0,01 m. För punkter i ett anslutningsnät som mäts in i förhållande till riksnätet är den relativa osäkerheten mellan punkterna i nätet viktig eftersom stomnätet utgör underlag för förtätning av bruksnät. Den absoluta osäkerheten för anslutningspunkter beror dels på osäkerheten i riksnätet dels på mätosäkerheten vid etableringen av punkterna. Lägesosäkerheten för dessa punkter avgör hur väl

93 91 (111) Styrgruppen mätningar i förhållande till anslutningsnät och bruksnät kan fås att överensstämma med GNSS-observationer som utförs direkt mot riksnätets referensstationer. Vid lokal mätning är emellertid den lokala osäkerheten mellan bruksnätets punkter avgörande för möjligheterna till noggrann mätning och små toleranser vid inmätning och utsättning på en byggarbetsplats. Vid dessa mätningar är inpassningen till omgivande referensobjekt såsom fastighetsgränser byggnader och infrastrukturobjekt också viktig. Den absoluta vertikala lägesosäkerheten utgår ifrån avvägningsnätet i den 3:e riksavvägningen. Fixpunkterna i detta nät definierar passivt höjdsystemet RH 2000 i Sverige. Den absoluta lägesosäkerheten utgår från höjderna på riksavvägningens punkter.

94 92 (111) Styrgruppen 8 Metadata Metadata anges på datamängdsnivå enligt den Nationella metadataprofilen (aktuell version). För detaljplanering, fastighetsbildning och bygglovshantering är aktualitet en mycket viktig parameter. Aktualitet betraktas i många fall som ett datakvalitetselement, dock inte i ISO Eftersom denna geodataspecifikation använder ISO för att beskriva datakvalitet hanteras aktualitet som en del av metadata som inte avser datakvalitet. Metadata kan även sättas på objektnivå och uttrycks då vanligen som attribut på enskilda objekttyper. I Stompunktsdata beskrivs metadata på objektnivå för följande samtliga objekttyper. Krav 17. Aktualitet för datamängder enligt denna specifikation ska anges. Krav 18. Specifikationsuppfyllelse ska anges i metadata för datamängd enligt denna specifikation. 8.1 Stompunktsdata Stompunktsmetadata Innehåll i stompunktsmetadata framgår av informationsmodellen och objekttypskatalogen avseende översiktlig informationsmodell i avsnitt Metadata enligt nationella metadataprofilen Metadata anges på datamängdsnivå enligt den Nationella metadataprofilen (aktuell version).

95 Styrgruppen 93 (111) 9 Tillhandahållande 9.1 Från leverantör till beställare Stompunkter med tillhörande metadata och kvalitetsuppgifter, i de(t) referenssystem som angetts av beställaren levereras enligt HMK-Geodesi: Teknisk specifikation och metodval 2015, avsnitt Till användare Stompunkter tillhandahålls från kommuner, extern part upphandlad av kommun eller Lantmäteriet genom nedladdning (uttag av kopia) eller som visningstjänst (via e- tjänst på internet eller via maskin till maskin gränssnitt). Information om tillhandahållande och format på rikspunkter från Lantmäteriet fås på Detta visas även på Geodataportalen. Den som har inloggning till Digitala geodetiska arkivet kan även få tillgång till punktbeskrivning. Information om tillhandahållande och format på stompunkter som tas fram i kommunal regi kan finnas på enskilda kommuners hemsidor. Information om tillhandahållande och format på stompunkter som tas fram i Trafikverkets regi finns på Trafikverkets hemsida. Krav 19. WMS-tjänster ska kunna tillhandahållas för datamängder enligt samtliga omfattningar. Rekommendation 5. WFS-tjänster ska kunna tillhandahållas för datamängder enligt samtliga omfattningar.

96 94 (111) Styrgruppen 10 Datafångst och ajourhållning Lantmäteriets stompunkter i Digitalt geodetiskt arkiv är mätta med precisionsavvägning respektive noggrann GNSS-teknik. Punkter som ingår i de äldre riksnäten, regionsystemen och RT 90-nätet, är mätta som triangelnät med konventionell vinkel- och längdmätningsteknik. Mätningarna i RIX 95-nätet utfördes med GNSS-teknik och detta ligger till grund för transformation av koordinater i kommunala stomnät, till SWEREF 99. RT 90 är exempel på ett referenssystem som realiseras av de horisontella koordinaterna på punkterna i ett klassiskt triangelnät. I höjdled har mätningarna i riksavvägningsnätet utförts med precisionsavvägning. Kommunernas stompunkter är vanligen insamlade med konventionell mätteknik. Rikets triangelnät har i ett första steg förtätats med ett kommunalt anslutningsnät/triangelnät med användning av vinkelmätning och längdmätning på traditionellt sätt. För många kommunala nät har dock kopplingen till det nationella nätet inte alltid varit speciellt omfattande. På senare tid från mitten av 1990-talet har några kommuner använt GNSS-teknik i stället för konventionell mätteknik vid etablering av anslutningsnät. Kommunernas bruksnät utgör förtätningar av anslutningsnäten, som nästan uteslutande har utförts genom polygonmätning i olika förtätningssteg. I tätortsområden förekommer i några kommuner väggmarkerade bruksnät som med början i mitten av 1980-talet mättes och beräknades genom triangulering med vinkel- och längdmätning se avsnitt definitioner för förklaring av nätbegreppen. Trafikverkets stomnät vid järnväg upprättas som ett fackverksnät med ett största avstånd mellan punkterna på 250 m, detta ansluts via ett anslutningsnät till rikets nät. För väg upprättas mer varierande typer av nät Datafångstkrav Följande tre HMK-standardnivåer är aktuella vid datafångst för denna geodataspecifikation: Nr och definition Ändamål Lägesosäkerhet 1. Nationell/regional mätning och kartläggning 2. Mätning och kartläggning av tätort 3. Projektinriktad mätning och kartläggning Översiktlig planering och dokumentation av byggande, infrastruktur, miljö, naturvård, risker, skogsbruk m.m. Kommunal detaljplanering och dokumentation Projektering, byggande och förvaltning av bebyggelse, vägar och övrig infrastruktur samt för bygg- och relationshandlingar. 1m 0,1 m 0,05m Stompunkter tillhör HMK-standardnivå 3. Läs mer i HMK-Geodatakvalitet 2015, avsnitt 2.6.

97 95 (111) Styrgruppen Planering, genomförande och leverans av stompunkter och efterföljande bearbetning görs enligt tekniska specifikationer som formulerats enligt principerna i avsnitt 2 och genomförandekraven i avsnitt 3 i HMK-Geodesi: Teknisk specifikation och metodval Underhåll av data Underhåll av Rikspunkter Beträffande Lantmäteriets fast markerade stompunkter i riksnätet i plan ajourhålls de ca 300 SWEREF-punkterna som utgör försäkringspunkter till SWEPOS-nätet enligt ett årligt schema med kontroll av ett antal punkter årligen. För RIX 95-punkterna sker inget underhåll av Lantmäteriet, men i den mån dessa punkter ingår i kommunernas anslutningsnät är det upp till kommunerna att inkludera punkterna i sitt underhåll. När det gäller riksnätet i höjd sker ett periodiskt underhåll av ca hälften av de mer än punkterna. Ajourhållningen utförs så att alla punkter i ett område besöks, varvid förstörda punkter enligt vissa kriterier ersätts med nya Underhåll av Kommunens stompunkter Kommunernas stomnät underhålls i mycket varierade omfattning. Vissa kommuner har periodiskt underhåll av sina stomnät och stomnätsstrategier, medan andra kommuner inte utför något underhåll. Den dominerande användningen av nätverks-rtk vid inmätning för kartläggningsändamål har medfört att användningen och behovet av stompunkter har förändrats. Den nationella geodetiska infrastrukturen med SWEPOS referensstationsnät och utbyggda satellitsystem betyder att kommunerna behöver anpassa sin egen geodetiska infrastruktur. Nya strategier för underhållet tas därför fram individuellt i varje kommun då behoven varierar kraftigt mellan kommunerna. I många kommuner utan egen mätningsverksamhet finns inget aktivt underhåll av nätet, men befintliga punkter har ett visst skydd och bevaras i största möjliga utsträckning. Punkternas huvudsakliga funktion i dessa kommuner är att tjäna som försäkringsmarkeringar till kommunens geografiska databas. När särskilda behov finns att komplettera stomnätet i samband med projekt som ställer krav på detta, kan den nationella geodetiska infrastrukturen med SWEPOS-nätverket, kompletterat med riksavvägningen utgöra underlag för projektanpassade anslutningsnät och bruksnät Underhåll av Trafikverkets stompunkter Underhållet av Trafikverkets stomnät anpassas till verkets behov av mätningsunderlag i samband med väg och järnvägsprojekt.

98 96 (111) Styrgruppen 11 Presentationsregler Presentation av läget för stompunkter på en karta eller punktskiss kan enkelt göras med en punktsymbol. Visning av stompunkternas läge på en karta underlättar för användaren att välja vilka punkter som finns tillgängliga att använda för ett mätningsuppdrag. En enkel redovisning är att visa läget med en enhetlig punktsymbol men för att underlätta vid urval av punkter är det en fördel om punktkategori och punkttyp också framgår vid kartredovisningen genom olika punktsymboler. Till exempel visas triangelpunkter på kartor ofta med en triangel. På kommunernas stompunktsöversikter är det vanligt att läget av brukspunkter visas med en ring eller punkt och höjdfixar med ett kors. För punkter som ingår i olika typer av GNSS-nät har ibland en kvadratisk symbol använts. En kombinerad plan-höjdpunkt kan visas genom att på olika sätt kombinera punktsymboler för planpunkt och höjdpunkt, alternativt med fyllda symboler enligt exempel i tabellen Tabell 9: Rekommenderade symboler för redovisning av olika punkttyper. Stomnätstyp Punktkategori Punkttyp Symbol Referensstationsnät GNSS-nät Triangelnät Plan höjdpunkt Plan-höjdpunkt Planpunkt Plan-höjdpunkt Polygonnät Planpunkt Plan-höjdpunkt Avvägningsnät Höjdpunkt + Specialnät Planpunkt Plan-höjdpunkt Väggpunktsnät Plan-höjdpunkt

99 Styrgruppen 97 (111) 12 Övrig information 12.1 Stompunkts och stomnätshierarki Konventionella stomnät enligt HMK Strukturen i Geodataspecifikationen för Stompunkter bygger i grunden på HMK och den funktionsinriktade hierarki av stomnätstyper, punkttyper och punktkategorier som har sitt ursprung i HMK Geodesi Stommätning från En viktig utgångspunkt för strukturen i geodataspecifikation Stompunkter är också att stompunkter skapas i ett stomnät av något slag, d.v.s. i någon av stomnätstyperna i SG_Nättyp. Den övergripande stomnätshierarkin innebär att geodetiska stomnät kan delas upp med hänsyn till funktion och framställningssätt i tre kategorier nämligen: o Riksnät o Anslutningsnät i plan och höjd o Bruksnät i plan och/eller höjd Följaktligen innehåller kodlistan SG_Stompunktskategori endast tre kategorier som är Rikspunkt, Anslutningspunkt och Brukspunkt. Varje stompunktskategori innehåller de tre punkttyperna Planpunkt, Höjdpunkt och Plan-höjdpunkt enligt kodlistan SG_Punkttyp. Stomnätstyperna enligt HMK Stommätning avsnitt 5 NÄTTYPER var Triangelnät, Polygonnät och Höjdtågsnät. Trigonometriska höjdnät och andra specialnät såsom Väggpunksnät och s.k. Primärnät för utsättning inom byggarbetsplatser enligt SS ISO 4463 beskrevs också i HMK. Höjdtågsnäten utgörs nästan uteslutande av Avvägningsnät, men eftersom höjdskillnader i vissa fall med fördel kan mätas trigonometriskt med lutande siktlinjer ansågs Höjdtågsnät vara en korrektare benämning. Då trigonometriskt mätta höjdskillnader i höjdtågsnät mäts på likvärdigt sätt som vid avvägning har emellertid begreppet Höjdtågsnät nu ersatts med den mer allmänt använda benämningen Avvägningsnät. Trigonometriska höjdnät enligt HMK är en typ av Specialnät som karaktäriseras av att höjdskillnaderna mäts direkt mellan de markerade punkterna vilket ger möjligheter till korssyfter och kompletterade mätningar mot yttre objekt. Väggpunktsnät som finns i många kommuner är också en typ av trigonometriska nät som förutom markeringssättet motsvarar det trigonometriska höjdnätet, men som utformas för att resultera i Plan-Höjdpunkter för användning i samband med fri uppställning. Väggpunktsnät, Trigonometriska höjdnät och Primärnät vilka beskrevs i HMK Geodesi respektive i SS ISO 4463 är alltså samtliga olika exempel på Specialnät som mäts trigonometriskt. Den äldre standarden som beskrev primärnäten som en stomnätstyp för byggarbetsplatser har nu utökats och ersatts av en ny standard, SIS- TS_21143_2013 som omfattar många olika typer av stomnätsutformningar för byggarbetsplatser, väg och järnväg, tunnelmätning och infrastrukturanläggningar. I kodlistan SG_Nättyper sammanförs alla typer av trigonometriskt mätta anslutningsnät och bruksnät utom Väggpunksnät till nättypen Specialnät. Väggpunktsnäten, som förkommer i kommunala tätortsmiljöer, men också i t.ex. tunnlar, är speciella bl.a.

100 Styrgruppen 98 (111) genom markeringssättet som förutsätter att man vid användning av punkten anbringar en konsol eller motsvarande som innehåller själva mätpunkten Nya stomnätstyper Under de senaste åren har mätningstekniken utvecklats mycket snabbt och nya GNSS-baserade mätmetoder och stomnätstyper har tillkommit. Nättyperna från HMK Geodesi Stommätning behöver därför utökats med två nya nättyper: Referensstationsnät GNSS stomnät Med Referensstationsnät menas i detta sammanhang stomnät med punkter försedda med fast GNSS-mottagare, vilka fungerar som referensstationer för RTK eller nätverks-rtk. SWEPOS-nätet utgör det överordnade riksnätet i plan. De s.k. fundamentalpunkterna i SWEPOS-nätet definierar aktivt SWEREF 99 som Sveriges plana referenssystem. Förutom fundamentalpunkterna innehåller SWEPOS-nätet nära 400 punkter med permanenta GNSS-mottagare. De koordinatberäknade punkterna (rikspunkterna) tillsammans med GNSS-mottagaren utgör tillsammans Referensstationsnätet. Förutom SWEPOS-nätet finns referensstationsnät som satts upp av ett par instrumentleverantörer och fler aktörer kan förväntas tillkomma. Förtätade referensstationsnät som betjänar större infrastrukturprojekt finns redan etablerade och kommer troligen att bli vanliga. Tjänster för tillhandahållande av korrektionsdata för nätverks-rtk kan samordnas med SWEPOS. Som komplement till referensstationsnäten tillhandahålls också i några kommuner RTK-korrektionsdata från referensstationer som satts upp av kommunen. Både kommunala referensstationer med permanenta GNSS-mottagare och referenspunkter som används tillsammans med GNSS-mottagare och monteras vid behov förekommer. Referensstationspunkterna beräknas som 3D-punkter med geodetiska koordinater men kan tillhandahållas som plan-höjdpunkter i gällande referenssystem (SWEREF 99/RH 2000) vilket innebär att en geoidmodell behövs som attribut såvida inte höjden har angetts som avvägd höjd utan har bestämts med GNSS-teknik. Övriga attribut som behöver anges för en referensstationspunkt är antenntyp samt offset-värden som definierar antennens referenspunkt (ARP, Antenna Reference Point) i förhållande till referenspunkten, markeringen, som oftast är GNSS-antennens fästpunkt. GNSS-stomnät mätta med statisk GNSS är numera den nätform som används för att skapa anslutningspunkter i plan, men används också i nästa steg för att etablera brukspunkter inom t.ex. exploateringsområden, som underlag för detaljmätning med totalstation och som kontrollpunkter vid RTK-mätning. GNSS-tekniken är 3- dimensionell och de punkter som nätberäkningen ger blir därför Plan-höjdpunkter. För att höjdkoordinaten ska kunna redovisas i höjdsystemet krävs uppgift om Geoidmodell som nödvändigt attribut vid GNSS höjdmätningsmetod. Mätosäkerheten i höjd i ett GNSS-stomnät blir större än osäkerheten i plan, men på grund av nätutjämningsförfarandet får man bra kontrollerbarhet och hög tillförlitlighet även för höjderna som fungerar som arbetshöjder för de flesta ändamål. För att få höjder med mindre mätosä-

101 99 (111) Styrgruppen kerhet kan höjdvärdet vid behov ersättas med en avvägd höjd. Ingen Geoidmodell behöver då anges. GNSS Anslutningspunkter har också i de flesta kommunerna etablerats för att skapa passpunkter för transformationssamband från äldre lokalt system till SWEREF 99. Passpunkterna har ibland skapats genom förtätning av RIX 95-nätet med statisk GNSS men oftare genom inmätning av överbestämda punkter med nätverks-rtk enligt metodik anvisad av Lantmäteriets geodesienhet. De alternativa metoderna ger likvärdig mätosäkerhet i plan varför passpunkterna oberoende av alternativ metod kan betraktas som Anslutningspunkter i GNSS-stomnät. Mätmetod för RTK-passpunktsinmätning kan liksom för GNSS-nätutjämning redovisas som GNSS. En mätmetod för etablering av Brukspunkter i plan är också s.k. integrerad mätning. Mätmetoden kombinerar totalstationsmätning med nätverks-rtk för etablering av utgångspunkter för detaljmätning. Punkterna beräknas som fria uppställningspunkter, men i den mån de markeras varaktigt på marken kan mätmetoden betraktas som en stommätningsmetod för etablering av Brukspunkter med GNSS-teknik. Punkterna beräknas som Planpunkter eller som Plan-höjdpunkter. Stommätning förutsätter direkta mätningar mellan punkter i ett nätverk som ger överbestämningar. Vid Nätverks-RTK mäts varje punkt in enskilt utan direkta mätningar mellan punkterna som ger överbestämningar. Nätverks-RTK är alltså ingen stomnätsmetod och punkter som inte är kontrollerade på ett godtagbart sätt får inte redovisas som stompunkter. Överbestämd nätverks-rtk med återbesök enligt speciella kontrollrutiner kan dock inte uteslutas för stompunkter i framtiden. Teknikutvecklingen innebär att nya kontrollerade och verifierade metoder kan bli aktuella för etablering av stompunkter. Användning av nätverks-rtk med långa observationstider för etablering av Brukspunkter med eller utan återbesök har provats och utvärderats med lovande resultat.

102 100 (111) Styrgruppen 13 Referenser Standarder SIS/TK 489 N247 Geodata- Nationell metadataprofil DPS och vägledning version SIS-TS 21143:2013 Byggmätning - Geodetisk mätning, beräkning och redovisning av byggnadsverk och infrastruktur SIS-TR 14:2012 Geografisk information Metadata på svenska SIS-TR 40:2012 Geografisk information Tekniskt ramverk Handbok för Dataproduktspecifikation SS-EN ISO 6709:2009 Representation av geografisk position med koordinater (ISO 6709:2008, including Cor 1:2009) SS-EN ISO :2014 Geografisk information - Referensmodell - Del 1: Grunder SIS-ISO/TS :2008 Geografisk information - Referensmodell - Del 2: Bilddata SS-EN ISO 19107:2005 Geografisk information Modell för att beskriva rumsliga aspekter SS-EN ISO 19108:2005 Geografisk information Modell för att beskriva tidsaspekter SS-EN ISO 19109:2006 Geografisk information Regler för applikationsschema SS-EN ISO 19110:2006 Geografisk information - Struktur för katalogisering av objekttyper SS-EN ISO 19111:2007 Geografisk information - Modell för att beskriva rumsliga koordinatbaserade referenssystem SS-EN ISO :2012 Geografisk information - Modell för att beskriva rumsliga koordinatbaserade referenssystem - Del 2: Utökning för parametriska värden SS-EN ISO 19112:2005 Geografisk information - Modell för att beskriva icke koordinatbaserade referenssystem SS-EN ISO :2014 Geografisk information Metadata Del 1:Grunder SS-EN ISO :2010 Geografisk information Metadata Del 2: Metadata för rasterdata SS-EN ISO 19116:2006 Geografisk information - Positioneringstjänster SS-EN ISO 19127:2006 Geografisk information - Geodetiska koder och parametrar SS-EN ISO 19131:2008 Geografisk information Specifikation av datamängder SS-EN ISO 19148:2012 Geografisk information - Linjära referenssystem SS-EN ISO 19157:2013 Geografisk information Datakvalitet SS-EN ISO 19132:2008 Geografisk information - Lägesbaserade tjänster - referensmodell HMK Länk till dokument: HMK-Referenssystem och geodetisk mätning 2015 HMK-Geodesi: Geodetisk infrastruktur 2015 HMK-Geodesi: Stommätning 2015 HMK-Geodesi: GNSS-baserad detaljmätning 2015

103 101 (111) Styrgruppen HMK-Geodesi: Terrester detaljmätning 2015 HMK-Geodesi: Teknisk specifikation och metodval ej publicerad HMK-Geodatakvalitet HMK-Ordlista och förkortningar HMK-Introduktion Handbok Geodesi, Stommätning (HMK-Ge: S) Handbok Geodesi, Detaljmätning (HMK-Ge:D) Handbok Geodesi, Markering (HMK-Ge:M) Handbok Geodesi, GPS (HMK-Ge:GPS) D2.8.I.1_v3.2 INSPIRE Data Specification on Coordinate Reference Systems Technical Guidelines n_rs_v3.2.pdf Specifikationer Geodataspecifikation Höjd () Specifikation för Grundläggande Geografiska Data (GGD - Lantmäteriet)

104 102 (111) Styrgruppen 14 Bilagor 14.1 Bilaga A. Test av specifikationsuppfyllelse Test av specifikationsuppfyllelse ska inte hanteras av de enskilda temauppdragen inom. Kommer att hanteras gemensamt med återkoppling till temauppdragen antingen av projektet eller av mottagar-/förvaltarorganisationen. Kommer att utvecklas av mottagande/förvaltande organisation Bilaga B. Beskrivning av UML för informationsmodeller Beskrivning av de i använda modellelementen. Modellerna visualiseras med modellelementen i olika diagram (vyer) utifrån vilken aspekt av temat de ska belysa. Figur 18: Symbol för diagram. Modellerna visualiseras av modellelementen i olika diagram (vyer) utifrån vilken aspekt av temat de ska belysa (Figur 18). class Beskriv ning av UML Klass 1 +kännertill +kännertill Klass * Klass 2 Figur 19: Klasser, associationer och generaliseringar. De vanligast förekommande elementen i informationsmodellen är klasser, associationer och generaliseringar/specialiseringar. En klass motsvarar en objekttyp i informationsmodellen och representeras vanligen av en tabell i en databas för en datamängd. En klass har ett namn. Associationer uttrycker att en klass känner till en annan klass (exempel Klass 1 kännertill Klass 3 i Figur 19). Hur klasserna känner till varandra ges av rollerna de har i associationen. Man kan även specificera multiplicitet för parterna i

105 103 (111) Styrgruppen associationen, i Figur 19 uttrycks att Klass 1 känner till noll till många (0..*) av Klass 3 medan Klass 3 endast känner till en och endast en (1) av Klass 1. Om ingen multiplicitet är angiven förutsätts den vara en och endast en (1). En generalisering/specialisering är en vanligt förekommande association, så vanlig att en egen symbol skapats för associationen, en ofylld triangel som pekar ut generaliseringsriktningen. Generaliseringar/specialiseringar skapas oftast då flera klasser har gemensamma egenskaper, istället för att upprepa egenskaperna på varje klass så skapar men en superklass (Klass 1 i Figur 19) med de gemensamma egenskaperna. De specialiserade klasserna (Klass 2 i Figur 19) ärver då superklassens egenskaper (attribut och associationer med mera). Om det inte finns något behov av superklassen i övrigt så görs den ofta abstrakt vilket innebär att man inte kan skapa objekt (instanser) av den. Att en klass är abstrakt syns på att klassens namn är skrivet med kursiv stil. Om man har behov av att kunna skapa objekt av olika konceptuella detaljeringsnivåer i en modell kan man använda generaliseringar/specialiseringar, ett exempel kan vara träd och barrträd. I vissa fall kanske man kan säga att det är ett barrträd som avses men i vissa andra fall kanske man bara vet att det är ett träd. På så vis kan man bygga upp en struktur som motsvarar den bild av verkligheten som en datamängd sedan kommer att beskriva/representera. class Beskriv ning av UML «FeatureType» Klass 10 + attribut a :Boolean + attribut b :Klass 11 + attribut c :CharacterString [0..*] «DataType» Klass 11 + attribut x :Klass 12 «voidable» + attribut y :Integer «codelist» Klass 12 + värde 1 + värde 2 + värde 3 + värde 4 Figur 20: Attribut, stereotyper, datatyper och kodlistor. Klasser kan ha andra egenskaper än associationer, i Figur 20 visas stereotyper, attribut, datatyper och kodlistor. Attribut på en klass beskriver enkla eller komplexa egenskaper på klassen. I de enklaste fallen så är de av enkla fördefinierade typer. Attribut a på Klass 10 i Figur 20 är av datatypen Boolean (kan anta värdena true eller false ), attribut c är av datatypen CharacterString vilket motsvarar en textsträng. Man kan även ange multiplicitet på ett attribut vilket talar om hur många gånger attributet får förekomma på ett objekt /attribut c på Klass 10 i Figur 20 för förekomma noll till många gånger, 0..*). Ett attribut kan också spegla en mer komplex egenskap som inte kan anges med en siffra, en text eller liknande. Man kan då ange en komplex datatyp som typ för attributet (attribut b på Klass 10 i Figur 20). Den komplexa datatypen kan man definiera

106 104 (111) Styrgruppen själv som en klass med stereotypen <<DataType>> (se nedan) eller så kan man använda någon av de i standarder fördefinierade komplexa datatyperna. Exempelvis finns i metadatastandarden ISO :2014 en komplex datatyp för att tala om ansvarig part för en datamängd eller del av datamängd (CI_ResponsibleParty). Attribut kan också vara av en typ som kallas kodlista. En kodlista är en lista med värden som attributet får anta. Kodlistor är utökningsbara under premissen att utökningen görs tillgänglig tillsammans med datamängden. Stereotyper (exempel <<FeatureType>> på Klass 10 i Figur 20) är ett sätt att gruppera klasser, attribut och associationer i en modell. I modeller förekommer fyra stereotyper på klasser och en stereotyp på attribut eller associationer (<<voidable>>). De är: <<conceptual>>, anger att klassen motsvarar ett begrepp som identifierats vid skapandet av den helhetsbild som använts för att avgränsa ett tema i. <<FeatureType>>, anger att klassen är en rumsligt förekommande objekttyp med en identitet. <<DataType>>, anger att klassen är en identitetslös datatyp som ofta används för att beskriva komplexa egenskaper på klasser. <<codelist>>, anger att klassen innehåller tillåtna värden för ett attribut. Kodlistor förutsätts finnas tillgängliga. class Beskriv ning av UML Klass 4 Klass Klass Klass 7 Figur 21: Aggregering och komposition Det finns även andra associationer som är så vanligt förekommande att de har fått egna symboler. Aggregering representeras av en ofylld diamant och innebär att Klass 4 i Figur 21 kan bestå av en Klass 5. Om en instans av klass 4 raderas kan ändå instansen av klass 5 finnas kvar. En komposition representeras av en fylld diamant och innebär på liknande sätt som en aggregering att Klass 6 kan bestå av en Klass 7. Om en instans av klass 6 raderas skall instansen av klass 7 också raderas. Exempelvis så kan inte ett personnummer finnas utan att det finns en person att koppla det till.

107 105 (111) Styrgruppen class Beskriv ning av UML Klass 8 Klass 9 Klass 12 Figur 22: Beroende och realisering Beroende och realisering (Figur 22) är två andra specialiserade associationer som förekommer i modeller. Dessa associationer används för att belysa vissa aspekter men de implementeras inte själva direkt i en datamodell som övriga associationer. Ett beroende (streckad pil med öppen spets) innebär att Klass 8 har ett beroende till Klass 9. Ett konkret exempel är att respektive tema pekar ut de standarder som används i temat, detta görs med ett beroende, tema Hydrografi är till exempel beroende av den svenska vattensystemstandarden (SS637008:201x). Realisering (streckad pil med stängd, ofylld spets) i Figur 22 innebär att Klass 12 implementeras som Klass 9 i informationsmodell eller datamodell. I används realiseringar framförallt för att tala om hur de konceptuella begreppen realiseras i informationsmodellen. Figur 23: Paketstruktur i Alla modellelement är indelade i paket (mappar). I förekomer följande paket under huvudpaketet (Figur 23, hela modellen = Svenskgeoprocess): SG_Paketberoenden Innehåller diagram som visar hur olika paket är beroende av varandra och av andra standarder och modeller. SG_GemensammaKlasser Innehåller gemensamma klasser och egenskaper som återkommer i alla teman i. Exempel, geometrier och identifierare. SG_Temanamn Innehåller den enskilda modellen för varje tema inklusive kringinformation. o TemanamnAnvändningsfall Innehåller användningsfall för aktuellt tema, antingen uppräknade eller

108 106 (111) Styrgruppen o o o o mer fullständigt modellerade, efter behov. Användningsfallen är underlag vid avgränsande av temat. TemanamnHelhetsbild Innehåller en helhetsbild (begreppsmodell) över alla de för temat identifierade viktiga företeelser. I helhetsbilden framgår också vilka företeelser som bedömts ligga utanför ett tema. I diagrammet TemanamnHelhetRealisering visas hur respektive företeelse från helhetsbilden som ska ingå i temat realiseras i informationsmodellen. SG_TemanamnInformation Innehåller ett eller flera diagram som visar den informationsmodell som beskriver temat. Informationsmodellen utgöt underlag för datamodell. SG_TemanamnDatatyper Innehåller de egendefinierade komplexa datatyper som används i temat. SG_TemanamnKodlistor Innehåller de egendefinierade kodlistor som används i temat. För förtydliganden eller andra skäl kan varje tema dessutom innehålla andra paket, till exempel importerade datatyper och kodlistor eller hur observationer på temats företeelser med hjälp av ISO Observations & Measurements ska beskrivas. En del paket föregås av prefixet SG_, detta indikerar att de är normativa delar av geodataspecifikationen, de paket som inte bär prefixet SG_ är endast informativa..

109 Styrgruppen 107 (111) 14.3 Bilaga C. Fullständig informationsmodell Figur 24: Komplett diagram över informationsmodellen för temat Laserdata/Höjdmodell inom