GEODATASPECIFIKATION. Vatten. Version Markanvändning och Marktäcke. Bild. Vatten. Väg och järnväg Byggnad Adress Stompunkter

Transkript

1 GEODATASPECIFIKATION Vatten Version Bild Vatten Markanvändning och Marktäcke Markdetaljer Höjd Väg och järnväg Byggnad Adress Stompunkter

2 UPPHOVSMAN DOKUMENTANSVARIG Maria Andersson, Lantmäteriet DOKUMENTNUMMER DOKUMENTDATUM BETECKNING /3029 VERSION FASTSTÄLLD VERSION DOKUMENTDATUM ÄNDRING NAMN Förslag till styrgrupp Slutversion från projektet Svensk geoprocess. Kvalitetssäkrad version, harmoniserad med övriga geodataspecifikationer och datautbytesmodeller i. Samverkan vidareutvecklar geodataspecifikationerna. Uppdragsledare: Olov Johansson (Metria AB) Arbetsgrupp: Linnéa Söderblom (Lantmäteriet) Maria Andersson (Lantmäteriet) Helen Eriksson (Lantmäteriet) Britt-Marie Eriksson (Lantmäteriet) Lars-Håkan Bengtsson (Hammarö kommun) Marie Malmberg (Falu kommun) Per Arvidsson (Kristianstads kommun) Jakob Nisell (SGU) Håkan Olsson (SMHI) Olov Johansson (Metria AB) Geodataspecifikationerna i version är resultat från projektet. Specifikationerna är testade och harmoniserade med hjälp av framtagna datautbytesmodeller (XML-scheman) och exempel (XML). XML-scheman finns tillgängliga för tester på hemsida Projektet avslutade juni 2016 och Samverkan ansvarar nu för förvaltning och vidareutveckling av geodataspecifikationerna. Inför version 3.0 kommer under hösten pilotinföranden och fortsatta tester att genomföras, vilket kan komma att påverka innehållet i geodatasspecifikationerna. Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 1

3 Bakgrund I samverkansprojektet utarbetas geodataspecifikationer för nio utvalda geodatateman. Målet med arbetet är att kunna leverera enhetliga geodata oavsett administrativa gränser, vilket bidrar till enklare och effektivare myndighetsutövning för till exempel planarbete, fastighetsbildning och bygglovshantering, miljö- och krisarbete samt infrastrukturbyggande. Arbetet med att utforma och förvalta specifikationerna bedrivs i samverkan mellan kommuner, Lantmäteriet och för temat andra berörda myndigheter. Specifikationerna baseras i stort på standarden SS-EN ISO 19131:2008, Geografisk information Specifikation av datamängder även om avsteg görs. Specifikationerna utnyttjar både internationella och svenska standarder samt är i möjligaste mån överensstämmande med Inspire:s dataspecifikationer för motsvarande geodatateman. Introduktion till geodataspecifikation Vatten Geodataspecifikationen Vatten är ett dokument som tagits fram i samverkan mellan SKL, Lantmäteriet och kommunerna. Specifikationen innehåller informationsmodell och krav på geodata som beskriver vattenföreteelser samt företeelser relaterade till vatten. Med Vatten avses naturliga företeelser av vatten ( stillastående - sjöar och med betydande flödeshastighet vattendrag, figur 1), nätverk av de naturliga företeelserna samt företeelser i anslutning till vatten (exempel: dammbyggnad, sluss, observationsplats med flera). I Vatten ingår inte dricksvattenanläggningar eller -distributionsnät, inte heller avloppsanläggningar eller -distributionsnät eller anlagda simbassänger, fontäner etc. som inte ingår i ett naturligt flödesnätverk. I Vatten ingår inte heller terrängmodeller och deras förlängning under vattenförekomster eller batymetriska modeller. Figur 1. Centrala delar av innehållet i Geodatapecifikation Vatten. Geodataspecifikationen avser de geodata om Vatten som Lantmäteriet och kommunerna samlar in, lagrar och tillhandahåller. Vattendatas beståndsdelar läses enklast ur avsnitt 5 som innehåller både en informationsmodell (grafisk beskrivning i UML, Unified Modelling Language) och en objekttypskatalog med ingående objekttyper (klasser), deras attribut och relationer till andra objekttyper. Vilka objekttyper och attribut som är obligatoriska eller frivilliga framgår av Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 2

4 informationsmodellen. Både en grafisk beskrivning och en objekttypskatalog ökar möjligheterna att fler tänkta användare ska kunna förstå Vattens informationsmodell. Informationsmodellen kan ses som en avgränsning av vilka företeelsetyper som ingår i temat. Som ett komplement till denna avgränsning så finns i specifikationen även illustrationer av andra närliggande företeelser som identifierats i arbetet med specifikationen. I den mån de närliggande företeelserna omfattas av andra teman inom går detta att utläsa. I de fall de närliggande företeelserna inte omfattas av andra teman inom så är de dokumenterade och förslag på informationsansvariga aktörer pekas ut. Detta beskrivs i Vattensystemstandarden är en ganska komplex men kompetent modell för att beskriva Vatten. För att erbjuda en enklare modell för de organisationer som inte har behov av den komplexa modellen i denna specifikation så har geodataspecifikationen Markanvändning och marktäcke utökats med Vattenobjekttyper beskrivna som marktäcketyper. Möjlighet ges att länka data från olika specifikationer, inom, som beskriver samma verkliga företeelse. Informationsmodellen är i stor utsträckning baserad på den svenska standarden SS :2015, Geografisk information Vattensystem Regler för nationella tillämpningar och för Inspires hydrografitema, nedan kallad vattensystemstandarden (WS). LM SGP SMHI Lst WS SGU HaV Figur 2 Vattensystemstandarden pusslar ihop utbytet av hydrologisk information. Vattensystemstandarden kan ses som ett pussel och de olika delmängderna av standarden som pusselbitar. Delmängderna kan t ex vara sjöar och vattendrag, avrinningsområden, vattenplatser, grundvatten, strandlinjer och kustområden. Myndigheter lägger pusslet genom att tillhandahålla sina datamängder enligt vattensystemstandarden. (SGP) i sin tur har förutom Lantmäteriets information även utökat standarden med ytterligare information som berör kommunala verksamheter. Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 3

5 Specifikationer, informationsmodeller och XML-scheman som tas fram i är tänkta att kunna användas för utbyte av geodata i många olika sammanhang. Detta medför att de i mångt och mycket har karaktären av en bruttolista av allt som kan tänkas utbytas enligt specifikationernas teman. Verksamhetsregler som i många fall kan ses som tekniska realiseringar av avtal eller överenskommelser är inte en del av då det skulle begränsa möjliga användningsområden för specifikationer med mera. Detta innebär dock att man i många fall kommer att behöva göra begränsningar av vad ur specifikationer som får utbytas och tydligare regler kring hur detta ska ske. Visar det sig att samma begränsningar och striktare regler kring utbyte återkommer i många fall nationellt sett så är det en fråga för Samverkan att besluta om dessa begränsningar och striktare regler ska införlivas i specifikationer, informationsmodeller och XML-scheman. Krav och rekommendationer på dataenligt denna specifikation uttrycks i respektive tillämpligt avsnitt av specifikationen. Krav skrivs på egen rad med fet stil i röd färg undantaget datakvalitetskrav. Rekommendationer skrivs på egen rad med fet stil i blå färg. Datakvalitetskrav uttrycks i tabellform enligt den internationella datakvalitetsstandarden SS-EN ISO 19157:2013, Geografisk information Datakvalitet under avsnitt 7 i geodataspecifikationen. Denna geodataspecifikation är tillgänglig som ett dokument (.pdf) från Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 4

6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 GEODATASPECIFIKATIONENS OMFATTNING 8 2 ÖVERSIKT Information om geodataspecifikationen Termer och definitioner Förkortningar Information om Vattendata 16 3 OMFATTNING Omfattning A - Hela Vatten Delomfattning B - Vattendata Lantmäteriet Delomfattning C - Vattendata Kommun översiktsplanering Delomfattning D - Vattendata Kommun detaljplanering Delomfattning E - Vattendata Kommun projektering 20 4 IDENTIFIERING 21 5 DATAINNEHÅLL OCH STRUKTUR Beskrivande text Informationsmodell Okända värden Rumsliga referenssystem Beroenden till andra specifikationer Gemensamma objekttyper SG_BasKlass CR_ChangeObject Geometrityper Höjd och 3D SG_Datamängd Vatten datamängd Vattenförekomster Objekttyper Datatyper Kodlistor Vattenplatser Objekttyper Datatyper 58 Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 5

7 Kodlistor Nätverk Objekttyper Kodlistor Observationer av vatten Vattenled Importerade datatyper Importerade kodlistor 66 6 REFERENSSYSTEM 68 7 KVALITETSKRAV Datakvalitet 71 8 METADATA 72 9 TILLHANDAHÅLLANDE Leveransmedium Leveransmedium WFS Leveransmedium WMS Leveransmedium Online via FTP Leveransformat Leveransformat GML Leveransformat Bild (för WMS) Leveransformat Shape Leveransformat DWG Leveransformat MapInfo TAB DATAFÅNGST Datafångst Datafångstkrav för delomfattning B Datafångstkrav för delomfattning C, D och E Underhåll av data Underhåll av data med delomfattning B Underhåll av data med delomfattning C, D och E PRESENTATIONSREGLER ÖVRIG INFORMATION REFERENSER 79 Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 6

8 14 BILAGOR Bilaga A. Test av specifikationsuppfyllelse Bilaga B. Beskrivning av UML för informationsmodeller Bilaga C. Fullständig informationsmodell Bilaga D. Kodlistor Bilaga E. Krav och rekommendationer Krav Rekommendationer Bilaga F. Identifierade beroenden till företeelser utanför Vatten Bilaga G. Observationsexempel Bilaga H. Beskrivning av geometriskt och logiskt nätverk Geometriskt nätverk Logiskt nätverk Bilaga I. Helhetsbild Bilaga J. Realisering av helhetsbild Bilaga K. Geodataspecifikationens förhållande till andra specifikationer 100 Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 7

9 1 Geodataspecifikationens omfattning Detta dokument utgör en gemensam geodataspecifikation Vatten som framställts på uppdrag av Lantmäteriet, kommunerna, SKL och andra myndigheter 2 Översikt 2.1 Information om geodataspecifikationen Titel Geodatapecifikation Vatten Datum Ansvarig part Lantmäteriet i samverkan med kommuner och SKL Lantmäteriet, Division Geodata, enheten Geografisk information Adress Gävle Telefon E-post URL specifikationer@lm.se Språk Svenska Ämnesområde 012 Sjöar och vattendrag 008 Geovetenskap Syfte Specifikation av de nationella krav som ställs på vatteninformation vid utbyte mellan kommuner och Lantmäteriet. Utbyte kan avse både från producent till datalager eller från datalager till användare. Med utbyte av vatteninformation avses utbyte av information om vattenförekomster samt associerade objekttyper, naturliga såsom konstgjorda samt utbyte av information om flödesnätverk och observationer av vatten. Denna geodataspecifikation riktar sig i första hand till dataproducenter, systemleverantörer och systemutvecklare som ansvarar för att utbyta datamängder enligt denna specifikation. Geodataspecifikationen ska också kunna vara ett stöd för användare av data i att få större förståelse för framförallt levererade datamängders användbarhet. Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 8

10 2.1.1 Termer och definitioner Termerna är uppdelade i två tabeller, Tabell 1 beskriver objekttyper från vattensystemstandarden och Tabell 2 innehåller generella termer som används i flera specifikationer. I denna specifikation har vattensystemstandarden använts i så stor utsträckning som möjligt och därför har endast en mindre begreppsmodellering (se 14.9) gjorts för att identifiera kompletteringar till vattensystemstandarden ur framförallt kommunala verksamheters perspektiv. Avsaknaden av en genomarbetad begreppsmodell gör att termer som används i denna specifikation snarare är kopplade till specifikationens informationsmodell än en begreppsmodell och därmed beskrivs dessa termer som objekttyper och attribut i objekttypskatalogen. För en mer komplett begreppsmodell hänvisas till Vattensystemstandarden. UML-specifika termer och vissa modelleringstekniska termer beskrivs i 14.2.Bilaga B. Beskrivning av UML för informationsmodeller Tabell 1. Termer från vattensystemstandarden Termer från vattensystemstandarden Term CR_ChangeObject grundvatten mättad zon WS_CoastalWaterArea (kustvattenområde) WS_CoastalWater- Boundary (kustvattengräns) WS_ConnectingOrDelimitingWaterLocation WS_ControlSection (tvärsektion) WS_Crossing (korsning) Definition (och eventuella kommentarer) klassen håller information om objektets metadata i datamängden såsom när det lades till, när det ersatts eller blivit avfört och vilken version det hör till. Alla objekt i en datamängd som överensstämmer med denna standard är av typen CR_ChangeObject allt vatten som finns under markytan i den mättade zonen och som har kontakt med markytan eller omgivande geologiska formationer del av marken där porerna är helt fyllda med vatten ytvattenförekomst som avgränsas mot havet av kustvattengräns och mot land av strandlinje och mynningar gräns, definierad av baslinjen med tillägg av en nautisk mil utanför densamma, samt som i förekommande fall ersätts av den yttre gränsen för vatten i övergångszonen avgränsning av vattenförekomst eller hydrologiskt område och där utbyte av vatten kan ske vattenplats som utgörs av en sektion vinkelrätt mot vattenföringen i en ytvattenförekomst och utgör plats där bland annat vattenföring beräknas eller mäts konstgjord företeelse där vatten kan passera ovanför eller under ett hinder Kommentar: Kan avse plats för överledning. Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 9

11 WS_DamOrWeir (fördämning) WS_Embankment (skyddsvall) WS_ExtractionLocation (uttagsplats) WS_Falls (vattenfall) WS_FlowConnection WS_FluvialPoint (flödespåverkande plats) WS_GlacierSnowfield (glaciär) WS_GroundWaterBody (grundvattenförekomst) WS_HydroBody WS_HydroObject WS_HydroPointOfInterest (hydrografiskt intressant plats) WS_HydroPowerPlant (vattenkraftverk) WS_Lock (sluss) WS_ManMadeObject (konstgjord företeelse) WS_NodeConnection hanterar kopplingar som sammanbinder noder i olika detaljeringsnivåer WS_ObservationLocation (observationsplats) konstgjord företeelse som utgör en permanent barriär i en ytvattenförekomst och dämmer upp vatten eller kontrollerar dess flöde konstgjord företeelse med syfte att förhindra översvämning vattenutbytesplats där vatten tas från en vattenförekomst och leds till en anläggning flödespåverkande plats där vattnet faller fritt från en höjd beskriver flöden mellan hydroobjekt, HydroObjects, i nätverk hydrografiskt intressant plats med speciella hydrologiska egenskaper i en vattenförekomst ytvattenförekomst som utgörs av vatten i fast form som är i rörelse och varierar i utbredning men består över flera år vattenförekomst bestående av grundvatten Kommentar: Vid kartering av grundvatten vid SGU karteras grundvattenmagasin, den geologiska behållare som rymmer en eller en del av en grundvattenförekomst. representerar förekomster av den abstrakta klassen WS_HydroObject objekt av klasser som utgör subklasser till den abstrakta klassen WS_HydroObject bär en unik identitet, kan bära ett namn, kan vara enkla eller komplexa och tillhör minst ett nätverk vattenplats i eller i anslutning till vatten som påverkar eller förändrar flödets karaktär eller hydrografi konstgjord företeelse med syfte att tillvarata energi från flödande vatten konstgjord företeelse som utgör ett par eller en serie portar med syfte att flytta fartyg mellan olika vattennivåer vattenplats bestående av ett konstgjort objekt som ligger inom en vattenförekomst och som har någon av följande funktionstyper: håller kvar vattnet; reglerar vattenmängden; ändrar vattnets lopp; gör det möjligt för vattendrag att korsa varandra vattenplats där observationer, provtagning och/eller mätningar utförs Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 10

12 WS_Pipe (rör) WS_PumpingStation (pumpstation) WS_Rapids (fors) WS_ReceivingLocation (mottagningsplats) WS_RiverReach (rinnsträcka) WS_RiverReachSegment (delrinnsträcka) WS_Shoreline (strandlinje) WS_Sluice (ränna) WS_SoilWaterBody (markvatten) WS_SpringLocation (källplats) WS_StandingWater (sjö) WS_SurfaceWater (ytvattenförekomst) WS_WaterBody (vattenförekomst) WS_WaterBodyPart (delvattenförekomst) WS_WaterComplex (vattenkomplex) WS_WaterDivide (vattendelare) WS_WaterLocation (vattenplats) konstgjord företeelse som består av en sluten ledning för transport av ämnen Kommentar: I denna standard avses i första hand transport av vatten. konstgjord företeelse med syfte att pumpa fasta, flytande eller gasformiga ämnen Kommentar: I denna standard avses i första hand pumpning av vatten. flödespåverkande plats där botten sluttar kraftigt nedåt och ger upphov till häftigt strömmande eller stråkande vatten vattenutbytesplats där en vattenförekomst tillförs vatten från en anläggning ytvattenförekomst med signifikant strömningshastighet avgränsad av två vattenutbytesplatser rinnsträcka som avgränsas av två godtyckligt valda vattenplatser gränslinje som vid vattenytan avgränsar en ytvattenförekomst från land konstgjord företeelse som består av en öppen, sluttande vattenledning vatten i markens omättade zon vattenutbytesplats med ett diffust eller direkt utflöde av grundvatten till en ytvattenförekomst permanent, utbredd ytvattenförekomst på land utan signifikant strömningshastighet vattenförekomst som består av ytvatten och som avgränsas av strandlinje och vattenutbytesplatser avgränsad ansamling av vatten Kommentar: Vattenförekomst används i standarden som en mer generell term till skillnad från vattenförvaltningsarbetet enlig 2000/60 EG, i Sverige som definierar aggregerade eller urval av vattenytor. ytvattenförekomst som utgör en naturligt avgränsad del av en annan ytvattenförekomst företeelse bestående av flera vattenförekomster topografiskt betingad vattendelare syftande till att skilja ett hydrologiskt område från ett annat plats av intresse i anslutning till vattenförekomst och/eller vattensystem Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 11

13 WS_WaterPassage (vattenled) WS_WetlandWaterBody (våtmarksvattenförekomst) ytvatten för visst syfte vald godtycklig kombination av vattenförekomster som har en startpunkt och en slutpunkt Kommentar: Vattenleder behöver inte vara sammanhängande utan kan vara t.ex. en kanotled. grund vattenförekomst med en vattenyta eller markområde som är våt under hela året Kommentar: Inspire, Annex II, Land Cover, Wetland avser mark. WS_WetlandWaterBody avser vattnet i våtmarken. stillastående eller strömmande vatten beläget ovan mark Tabell 2. Generella termer i Generella termer Term Abstrakt objekttyp Abstraktion Applikationsschema Association Attribut Attributtyp Beskrivning (och eventuella kommentarer) Objekttyp som inte själv kan ha några instanser Kommentar: Används ofta för att modelltekniskt undvika redundans av attributtyper genom att låta en abstrakt klass bära alla gemensamma attributtyper och associationer och därefter låta andra objekttyper ärva dem. Teoretisk konstruktion/tankeskapelse Avser vanligtvis representerande av en Företeelsetyp som en Objekttyp eller en Egenskap som en Attributtyp formell beskrivning av datastruktur, regler och innehåll för information inom ett visst tillämpningsområde Källa: SIS/STANLI (TK 323) Samverkande GIS med ISO En handbok om tekniskt ramverk för geografisk information, utg 1, 2004 Samband mellan objekttyper Instans av Attributtyp Kommentar: Ett värde som representerar det observerade värdet av en Egenskap hos en Företeelse Egenskap hos Objekt Kommentar: Representerar en eller flera Egenskaper hos en Företeelsetyp Kommentar: Det rekommenderas att en attributtyp endast motsvarar en Egenskap för att undvika att man använder attributtypen felaktigt, att problem uppstår i relation till andra modeller (vid mappning etc.) samt svårigheter att definiera användbara värdelistor. Ett vanligt förekommande fall då en attributtyp representerar flera egenskaper är olika typer av klassificeringar. Exempel: Maxhöjd vid insamlingstillfälle Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 12

14 Baskarta Baskarteområde Begreppsmodell Coverage Datamodell Datatyp Egenskap Företeelse Företeelsetyp Digitala data (storskaliga) som redovisar grundläggande förhållanden ovan mark, som är av gemensamt intresse för samhällsbyggandet och som ajourhålls kontinuerligt. Område som ajourhålls med storskalig kartinformation, t.ex. inom tätortsområde eller inom område där kartunderlag för grundkarta, nybyggnadskarta eller förrättningskarta tas fram. Vanligtvis grafisk beskrivning av uppträdande hos en avgränsad del av verkligheten utifrån ett visst syfte Termen coverage i samband med geografisk information har ingen allmänt spridd svensk översättning. I ISO definieras coverage på följande sätt: Feature that acts as a function to return values from its range for any direct position within its spatial, temporal or spatiotemporal domain. Exempel som anges är rasterbild, polygon-lager, digital höjdmatris. Det pågår arbete inom SIS att ta fram en svensk term och definition. Begreppet blir tillgängligt i termdatabasen Ekvator när det är färdigt. Regler för hur data ska struktureras och innehålla vid till exempel lagring eller utbyte Format i vilket attribut anges Kommentar: Olika datatyper har olika egenskaper och kan användas i olika typer av operationer Ej samma sak som stereotypen <<DataType>> i grafiska modelleringsnotationer Exempel: Textsträng Heltal Decimaltal Sanningstyp (Ja/Nej) Inneboende karakteristik hos en företeelse som kan användas för att beskriva företeelsen och/eller särskilja en företeelse från en annan Exempel: Barr/Löv Art Höjd Solitärt träd Ett i verkligheten förekommande fenomen Kommentar: Kan vara ett ting eller en process. Kan vara ett naturligt eller konstgjort fenomen. Är en instans av en Företeelsetyp Exempel: Trädet utanför huset Grupp av Företeelser med samma egenskaper Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 13

15 Exempel: Träd Geodataspecifikation Informationsmodell Kvalitetsmått (engelska, quality measure) Kvalitetsparameter (engelska, quality element) Kvalitetstema (engelska, data quality element category) Kodlista Metadata Modellelement Objekt Ett dokument som beskriver alla krav som ställs på datamängder enligt geodataspecifikationen. Krav avser struktur på data vid utbyte, obligatoriska element, hur data ska produceras och tillhandahållas samt datakvalitetskrav. En systemoberoende modell som beskriver, strukturerar och definierar den information som ska hanteras och vilka verksamhetsregler som ska gälla. Struktur för informationsinnehåll beskriven som objekttyper, relationstyper och attributtyper. Föregås oftast av en begreppsmodell, för aktuellt verksamhets- och tillämpningsområde. Kvantitativ bestämning som ligger till grund för utvärderingen av en kvalitetsparameter Källa: HMK Ordlista Detaljerad indelning av geodatakvalitetens olika aspekter; grupperas ihop till kvalitetsteman och mäts med kvalitetsmått Källa: HMK Ordlista Övergripande indelning av geodatakvalitetens olika aspekter (aktualitet, fullständighet, användbarhet etc.); delas in i kvalitetsparameterar, som mäts med kvalitetsmått Källa: HMK Ordlista Uppräknade värden som en attributtyp kan anta Kommentar: Implementeras oftast i konceptuella modeller som <<codelist>> (utökningsbar) eller <<enumeration>> (icke utökningsbar). Synonymer: Värdelista Värdemängd Värdeförråd Data som definierar och beskriver andra data Kommentar: Metadata kan förekomma både på datamängdsnivå och objekttypsnivå. Metadata används också för data som beskriver en tjänst. Komponent som bygger upp en modell. Exempel: Objekttyper och attributtyper. Instans av Objekttyp Kommentar: Representerar en individ i verkligheten Exempel: Ek id: 21 (Id är egentligen ett attribut men behövs för att identifiera just den ek vi avser) Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 14

16 Objekttyp Objekttypskatalog abstraktion av Företeelsetyp Kommentar: Representation i datamängd (faktisk eller konceptuell) av en eller flera Företeelsetyper Grupp av Objekt med samma egenskaper Innehåller delmängd av Företeelsers egenskaper utvalda utifrån vad som är möjligt att beskrivas och som utifrån användningsfall identifierats vara betydelsefulla för syftet med abstraktionen. Exempel: Lövträd Vedartade växter En sammanställning av en informationsmodell i tabellform Förkortningar Tabell 3. Förkortningar DGNSS DPS EPSG GALILEO GLONASS GML GNSS GPS HMK Nätverks-RTK OGC Differentiell GNSS. Relativ GNSS-mätning där korrektioner för systematiska felkällor beräknas på referensstation och sänds till mobila GNSSmottagare, som korrigerar sina mätningar. Dataproduktspecifikation European Petroleum Survey Group System för satellitnavigering som utvecklas på uppdrag av EU och Europeiska rymdorganisationen (ESA). Globalnaja navigatsionnaja sputnikovaja sistema Geographic Markup Language En profil av XML med fördefinierad hantering av geometrier och referenssystem med mera. Global Navigation Satellite System. Samlingsbegrepp för GPS, GLONASS och GALILEO. Global Positioning System Handbok i mät- och kartfrågor. Samverkan mellan Lantmäteriet och andra myndigheter, främst kommuner och Trafikverket, som arbetar för enhetlig och standardiserad insamling av geodata i form av handböcker. Se HMK:s hemsida Bärvågsmätning i realtid med flera permanent placerade referensstationer som samverkar för att optimera hanteringen av felkällor The Open Geospatial Consortium RH 2000 Rikets Höjdsystem 2000 Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 15

17 RTK SWEREF 99 SWEREF 99 TM SWEREF 99 dd mm UUID XML Real Time Kinematic. Bärvågsmätning i realtid. Swedish Reference Frame Svenskt tredimensionellt referenssystem Swedish Reference Frame 1999 Transversal Mercator. Rikstäckande kartprojektion i svenskt tredimensionellt referenssystem Swedish Reference Frame Svenskt tredimensionellt referenssystem, lokala projektionszoner Universal Unique IDentifier extensible Markup Language Ett textbaserat överföringsformat för data där man själv definierar struktur och regler för data med hjälp av ett XML-schema (.xsd). I huvudsak avsett för att vara maskinläsbart men kan även läsas av människor. 2.2 Information om Vattendata Namn Vatten Förkortning - Beskrivning av innehåll Vatten innehåller de beståndsdelar som har identifierats utgöra underlag vid planering, bygglovshantering och fastighetsbildning. Specifikationen kan användas för att beskriva (sammanhängande eller enskilda) vattenförekomster, deras egenskaper samt flödet dem emellan, relaterade företeelser och observationer gjorda i anslutning till vattenförekomsterna. Utsträckning i tid och rum Syfte Hela Sverige Vatten är väl beskriven och rymmer data om de olika vatten- och vattenrelaterade företeelser som behövs som underlag vid framförallt detaljplanering, fastighetsbildning och bygglovshantering. Tillsammans med andra specifikationer ska Vatten möjliggöra en kommunal baskarta. Baskartan ska utgöra grund för framställning av kommunens olika kartprodukter, t.ex. nybyggnadskarta och grundkarta för detaljplanering samt kunna tillgodose förrättningsverksamhetens krav på information från baskartan. Genom Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 16

18 enkelt tillgängliga och väl beskrivna data ökar möjligheterna att både snabbt och effektivt fatta rätt beslut och minimera riskerna att felaktiga beslut fattas i brist på underlag eller på grund av att underlaget tolkas fel. Vattendata kan också bidra till att annan myndighetsutövning underlättas. Datakällor Lantmäteriet samlar in och lagrar hydrografiska grunddata i skalområdet 1: I samverkan med SMHI byggs ett grundläggande flödesnätverk upp och i samverkan med Sjöfartsverket skapas en gemensam nationell strandlinje (NSL). Målet är att NSL ska finnas överallt där yrkessjöfart bedrivs, dvs. längs hela Sveriges kust, de stora sjöarna och längs Göta kanal. Lantmäteriet lagrar även hydrografi i kartdatabaser för presentation i mindre skalor. Vid kommunal verksamhet som kräver detaljerad mätning samlar kommunerna in data om vattenförekomster och relaterade företeelser. Data lagras i respektive kommuns egna databaser enligt kommunspecifika modeller. Produktionsprocesser Dataproduktion på Lantmäteriet utnyttjar till stor del flygbilder och fotogrammetriska metoder vid insamling och ajourhållning t.ex. stereokartering i flygbildspar och kartering i digitalt ortofoto. Dataproduktion på kommunerna består av geodetisk fältmätning för detaljplanering, fastighetsbildning, bygglovshantering med mera. Kommunerna utnyttjar även fotogrammetriska metoder. Ajourhållning Lantmäteriet ajourhåller data periodiskt enligt nationella bildförsörjningsprogrammet. Flygfotografering sker med olika intervall, geometriska upplösningar och lägesosäkerhet i olika delar av landet. Kommunerna ajourhåller data utifrån behov av nyinsamling eller kontroll av data i samband med framtagande av detaljplan, exploatering med mera. 3 Omfattning Detta kapitel beskriver hur Vattendata kan delas in i olika delar, delomfattningar, vilket medför att olika krav kan ställas på de olika delarna ur olika aspekter. Exempel på dessa aspekter kan vara att olika objekt kan ha olika krav på lägesosäkerhet eller aktualitet beroende på om de geografiskt befinner sig i tätort eller på landsbygd. Ett annat exempel är att objekt skapas och ajourhålls av olika organisationer med olika krav. Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 17

19 Förutom hela Vattendata har fyra delomfattningar identifierats som beskrivs nedan. Delomfattningarna är inte gjorda av geografisk/geometriska skäl utan utav de organisationer och verksamheter som skapar data i de olika delomfattningarna. 3.1 Omfattning A - Hela Vatten Identifiering av omfattning Hierarkisk nivå Vatten 005 Datamängd Namn på hierarkisk nivå Beskrivning av hierarkisk nivå Vatten Datamängder beskrivande vattenförekomster och relaterade företeelser oavsett detaljeringsgrad. Utsträckning Data förekommer över hela Sverige. Coverages - Ingående omfattningar Delomfattning Vattendata Lantmäteriet Delomfattning Vattendata kommun översiktsplanering Delomfattning Vattendata kommun detaljplanering Delomfattning Vattendata kommun projektering 3.2 Delomfattning B - Vattendata Lantmäteriet Identifiering av omfattning Hierarkisk nivå Vattendata Lantmäteriet (HMK-standardnivå 1) 005 Datamängd Namn på hierarkisk nivå Beskrivning av hierarkisk nivå Vattendata Lantmäteriet Data om vattenförekomster och relaterade företeelser som samlas in på nationell nivå och som lagras och ajourhålls av Lantmäteriet. Utsträckning Data finns över hela Sverige I områden där yrkessjöfart bedrivs samlas information in i samverkan med Sjöfartsverket. För temat Vatten innebär det att inom dessa områden redovisas även öar som är Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 18

20 mindre än i övriga delar av landet. För mer information se (GSD-Fastighetskartan Nationell strandlinje (NSL)). Överordnad omfattning Vattendata 3.3 Delomfattning C - Vattendata Kommun översiktsplanering Identifiering av omfattning Vattendata Kommun översiktsplanering (Standardnivå 1 enligt HMK) Hierarkisk nivå 005 Datamängd Namn på hierarkisk nivå Beskrivning av hierarkisk nivå Vattendata Kommun översiktsplanering Data om vattenförekomster och relaterade företeelser som samlas in av kommunal verksamhet för översiktlig planering och dokumentation av byggande, infrastruktur, miljö, naturvård, risker, skogsbruk med mera. Utsträckning Data förekommer över hela Sverige men är inte yttäckande. Vanligtvis finns kommunala data inom en region (flera kommuner) eller inom respektive kommun eller delar av kommunen. Överordnad omfattning Vattendata 3.4 Delomfattning D - Vattendata Kommun detaljplanering Identifiering av omfattning Vattendata Kommun detaljplanering (Standardnivå 2 enligt HMK) Hierarkisk nivå 005 Datamängd Namn på hierarkisk nivå Vattendata Kommun detaljplanering Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 19

21 Beskrivning av hierarkisk nivå Data om vattenförekomster och relaterade företeelser som samlas in för kartläggning av tätort i samband med kommunal detaljplanering, fastighetsreglering, bygglovshantering. Utsträckning Data förekommer över hela Sverige men är inte yttäckande. Vanligtvis finns kommunala data inom respektive kommuns baskarteområde (vanligen där kommunalt vatten och avlopp finns) eller vid utökning av baskarteområdet. Men även i små öar utanför baskarteområde där exempelvis fastighetsbildning skett eller nybyggnadskarta upprättats. Överordnad omfattning Vattendata 3.5 Delomfattning E - Vattendata Kommun projektering Identifiering av omfattning Vattendata Kommun projektering (Standardnivå 3 enligt HMK) Hierarkisk nivå 005 Datamängd Namn på hierarkisk nivå Beskrivning av hierarkisk nivå Vattendata Kommun projektering Data om vattenförekomster och relaterade företeelser som samlas in i samband med projektinriktad mätning och kartläggning för projektering, byggande och förvaltning av bebyggelse, vägar och övrig infrastruktur samt för bygg- och relationshandlingar. Utsträckning Data förekommer över hela Sverige men är inte yttäckande. Vanligtvis finns kommunala data inom respektive kommuns baskarteområde (vanligen där kommunalt vatten och avlopp finns) men även i små öar utanför baskarteområde där exempelvis projektering skett. Överordnad omfattning Vattendata Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 20

22 4 Identifiering Titel Vatten Alternativ titel Vatten Versionsnummer 1.0 Sammanfattning Vatten innehåller utrymme för att beskriva sjöar, vattendrag, grundvatten med flera typer vattenförekomster. Utifrån vattenförekomsterna kan både geometriska och logiska flödesnätverk skapas. Hur vattenförekomster avgränsas och utbyter vatten med varandra samt hur och var man utför observationer ryms inom geodataspecifikationen Vatten. Även konstgjorda företeelser som dammbyggnader och slussar ryms inom geodataspecifikationen Vatten. Syfte Vatten är väl beskriven och rymmer data om de olika vattenoch vattenrelaterade företeelser som behövs som underlag vid framförallt detaljplanering, fastighetsbildning, bygglovshantering och översiktsplanering. Genom enkelt tillgängliga och väl beskrivna data ökar möjligheterna att både snabbt och effektivt fatta rätt beslut och minimera riskerna att felaktiga beslut fattas i brist på underlag eller på grund av att underlaget tolkas fel. Vattendata kan också bidra till att annan myndighetsutövning underlättas. Vatten kan, tillsammans med andra grundläggande specifikationer, också användas vid bedömning av risk för översvämning, provtagning i och observationer av vattenförekomster exempel avseende vattenkvalitet och vattendjup, modellering av föroreningsspridning med mera. Ämnesområde 012 Sjöar och vattendrag 008 Geovetenskap Metod för rumslig representation 001 Vektor Rumslig upplösning - Geografisk utsträckning Vattendata förekommer över hela Sverige. Kompletterande information - Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 21

23 5 Datainnehåll och struktur 5.1 Beskrivande text Vattens informationsmodell är baserad på vattensystemstandarden (som överensstämmer med Inspires dataspecifikation för Hydrografi). För att kunna uppfylla behoven från de framtida användarna av Vattendata har tillägg gjorts till vattensystemstandarden i form av specialiseringar av vattensystemstandardens objekttyper samt tillägg av associerade komplexa datatyper och kodlistor. Vissa av specialiseringarna har gjorts framförallt av förtydligande skäl då vattensystemstandardens objekttyper är generella och tänkta att kunna användas för flera olika tillämpningar. För att kunna hantera observationer (exempel djupmätning) som görs på vattenförekomster och relaterade företeelser så har diagram skapats som visar hur ISO 19156, Observations & Measurements kan användas för att hantera observationer. Mätning av djup förekommer i olika syften kopplat till de objekttyper som ingår i denna specifikation. Syftena omfattar allt från sjömätning som huvudsakligen utförs av Sjöfartsverket till handlodning av ett vattendrag. För att kunna hantera data om djup i vattenförekomster mätt med olika metoder och för olika syften och hur dessa data uttrycks rekommenderar denna specifikation följande: Nominellt djup. Detta speglar oftast endast en aspekt av djup och anges vanligen som ett eget attribut på aktuell objekttyp, till exempel maxdjup i en sjö. Vid sjömätning av större områden och med krav som framförallt ställs utifrån navigerbarhet av farvatten så rekommenderas Sjöfartsverkets anvisning för hur sjömätningen ska planeras, genomföras och hur resultaten ska uttryckas. Vid laserskanning med grön laser, som kan ge data ner till ett djup motsvarande 2-3 gånger siktdjupet och annan yttäckande djupmätning (exempel ekolodning) rekommenderas att djupdata redovisas som en höjdmodell/djupmodell enligt Geodatapecifikation Höjd. Höjdmodeller/djupmodeller är användbara vid till exempel översvämningsriskbedömning. Vid mindre projekt där djupmätning utförs med till exempel handlod eller ekolod rekommenderas att SS-EN ISO Observationer och mätningar används vid utbyte av data (se 5.2.9). I kapitlet Informationsmodell nedan beskrivs i detalj alla ingående objekttyper, attribut och associationer som ingår i Vatten. Beskrivning sker med hjälp av figurer (UMLdiagram, förklarande text och en objekttypskatalog. Objekttypskatalogen är inte utformad efter ISO Feature catalogue som ISO anger, utan istället skapad med fokus på enkelhet och läsbarhet. Inom har inga applikationsscheman (enligt ISO 19109) tagits fram utan det sätt som Vattens innehåll är grafisk dokumenterat med är en informationsmodell. Informationsmodellen är dokumenterad med UML och är framförallt avsedd att vara läsbar för människor och är därför i vissa avseenden inte konsekvent eller tekniskt korrekt modellerad. Se Bilaga B. Beskrivning av UML för informationsmodeller, för information om hur UML har använts i. Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 22

24 5.2 Informationsmodell Informationsmodellen är uppdelad i flera figurer för att belysa de olika delarna av modellen. Hela informationsmodellen återfinns i Bilaga C. Fullständig informationsmodell. informationsmodeller är framförallt skapade för att visa informationen utifrån ett verksamhetsperspektiv vilket redovisas i specifikationerna. För att kunna skapa datautbytesmodeller i form av XML-scheman motsvarande informationsmodellerna har en del avgränsningar och uppdelningar behövt göras. Dessa nya schemagrundande informationsmodeller redovisas ej i specifikationerna utan tillhandahålls tillsammans med XML-scheman, kodlistor och exempel via projektets hemsida De schemagrundande informationsmodellerna tillhandahålls som html eller som en.eap-fil (Sparx systems Enterprise Architecht). I objekttypskatalogen ingår endast objekttyper skapade för Vattendata och ej objekttyper från annan modell eller standard även om dessa syns i figurerna med UML-diagram. I svensk geoprocess informationsmodeller används benämningen kodlista för att beskriva tillåtna värden ett attribut kan anta. Kodlistorna är utökningsbara. Färgsättning av modellelement görs enligt Figur 3. class Färgsättning «FeatureType» Temagemensam objekttyp/klass «DataType» Temagemensam datatyp «codelist» Temagemensam kodlista «conceptual» Begrepp «FeatureTy... Egen Objekttyp/Klass «DataType» Egen datatyp «codelist» Egen kodlista Objekt «conceptual» Tema «FeatureTy... Importerad Objekttyp/klass «DataType» Importerad datatyp «codelist» Importerad kodlista Figur 3. Färgsättning av klasser i diagram. I avgränsandet av Vatten så har företeelser identifierats, som Vattens objekttyper har beroenden eller associationer till, men som inte omfattas av Vatten. I 14.6 illustreras dessa företeelser samt eventuella aktörer ansvariga för specifikationer som motsvarar dessa företeelser. En del av dessa företeelser omfattas av andra geodataspecifikationer som utvecklas inom. Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 23

25 Informationsmodellen för Vattensystemstandarden innehåller endast ett obligatoriskt attribut, Id. Övriga attribut har multipliciteten noll till många (0..*) eller noll till en (0..1) och är därmed valfria att ange. I gemensamma klasser för identifierare och geometrier finns egenskaper som inte tillgodoses av vattensystemstandardens motsvarande klasser. Därför har utökningar av dessa gjorts i form av associerade datatyper som utökar vattensystemstandarden så att en datamängd enligt denna specifikation blir både överensstämmande med vattensystemstandarden samt övriga specifikationer. I Inspire används stereotypen voidable för att tala om att attribut eller associationer får lämnas tomma om data saknas även om attributet eller associationen är obligatorisk, men skälet till att data saknas ska då anges. Vattensystemstandarden innehåller stereotypen voidable för att vara överensstämmande med Inspires dataspecifikation för Hydrografi. Men, Vattensystemstandarden har inte implementerat stereotypen voidable i sin datamodell, dvs. attribut och associationer får lämnas tomma och skälet till att data saknas behöver inte anges. Stereotypen voidable ingår i Vattens informationsmodell för de objekttyper som är importerade från Vattensystemstandarden. Liksom i Vattensystemstandarden är inte stereotypen voidable implementerad, utan majoriteten av attribut är valfria. Dock finns det attribut som för Vattendatas syfte och tänkta användare anses så viktiga att krav på obligatorium ställs som separata krav i detta kapitel av specifikationen. På liknande sätt förekommer också attribut som anses viktiga men där obligatorium endast är en rekommendation vilket uttrycks som separata rekommendationer i detta kapitel av specifikationen. Krav 1. Krav 2. Krav 3. Krav 4. Krav 5. Krav 6. Informationsmodellens objekttyper, datatyper och kodlistor ska användas i datamängd enligt denna geodataspecifikation (Se kapitel 7.1, Nr. 3). Informationsmodellens angivelser om multiplicitet ska följas för datamängder enligt denna geodataspecifikation (Se kapitel 7.1, Nr. 3). Endast värden från kodlistor ska användas för attribut vars typ är en kodlista (Se kapitel 7.1, Nr. 4). Kodlistor är utökningsbara. Utökad kodlista ska tillhandahållas av ansvarig part. Koder/värden i utökade kodlistor ska inte stå i konflikt med värden i ursprunglig kodlista. Utökning av kodlistor ska ske i samverkan mellan alla identifierade intressenter. Rekommendation 1. Gemensamma kodlistor ska förvaltas av Lantmäteriet. Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 24

26 5.2.1 Okända värden I specifikationer används inte okänt, ospecificerat eller liknande värden i kodlistor. Istället används den inbyggda funktionen nillable från XMLschemaspecifikationen från W3C. Detta har gjorts med tanke på att det huvudsakliga utbytet som förväntas ske enligt specifikationerna är maskin till maskin. Det är sedan upp till respektive organisation att i sitt eget system hantera detta på lämpligt sätt utifrån egna behov. Att ett element (huvudsakligen en objekttyp eller ett attribut) är nillable betyder att de inte behöver fyllas med ett värde utan kan få attributet xsi:nil= true. Till detta hör också ett annat attribut nilreason (Tabell 4), orsaken till att värdet saknas. Tabell 4. NilReason (fetmarkerade värden används inom ). nilreason inapplicable missing template unknown withheld other<briefexplanation> Betydelse Ej tillämpbart, värdet saknas Värdet saknas hos dataproducenten men kan gå att bestämma Värdet finns och kommer att kompletteras senare Värdet kan finnas men dataproducenten kan varken bestämma värdet eller om det går att bestämma. Avslöjas ej av sekretesskäl Annat skäl Exempel i normalfallet då ett värde finns <SG_Objekt> <id>xxxxx</id> <typ xlink.href= </SG_Objekt> Exempel då värde saknas och nil används: <SG_Objekt> <id>yyyyy</id> <typ xsi:nil= true nilreason= unknown /> </SG_Objekt> Alla element I XML-scheman är nillable. Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 25

27 5.2.2 Rumsliga referenssystem För att hantera rumsliga referenssystem för data enligt specifikationer används de inbyggda funktionerna i GML där varje geometri har ett referenssystem. Detta innebär att referenssystem inte behöver hanteras som ett eget attribut på den objekttyp som bär en geometri. Referenssystemet anges med EPSG-kod (se Fel! ittar inte referenskälla.). Exempel: <SG_Objekt> <Geometri srsname= epsg:3006> <gml:polygon> <gml:outerboundaryis> <gml:linearring> <gml:coordinates>0,0 100,0 100,100 0,100 0,0</gml:coordinates> </gml:linearring> </gml:outerboundaryis> </gml:polygon> </Geometri> <SG_Objekt> Beroenden till andra specifikationer class Hydrografi_Paketberoenden Hydrography (from Annex I) VN_Vatten SS (from SvenskGeoprocess) (from SvenskaStandarder) ISO Observations and Measurements (from ISO TC211) Figur 4. Paketdiagram visande Vattens beroenden till andra specifikationer och standarder. Vatten utnyttjar andra standarder och modeller. Detta illustreras genom paketberoenden (Figur 4). Vattens objekttyper har identifierats ha relationer till objekttyper som återfinns i andra specifikationer och standarder. Figur 4 illustrerar dessa relationer som beroenden från Vatten till andra specifikationer och standarder. Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 26

28 5.2.4 Gemensamma objekttyper För att skapa enhetlighet bland de specifikationer som tas fram inom har en uppsättning gemensamma objekttyper skapats som kan användas av alla specifikationer. De gemensamma klasserna medför att identifierare, livcykelinformation, geometrier och beskrivning av datamängder och metadata hanteras enhetligt SG_BasKlass SG_BasKlass (Figur 5) är en abstrakt superklass (objekttyp) som äger de mest grundläggande attributen som krävs vid utbyte av geodata. Nästan alla andra objekttyper i alla specifikationer inom kan vara specialiseringar av typen SG_BasKlass. Att skapa superklasser på detta sätt är en vanligt förekommande metod för att undvika upprepning i modeller och därmed göra modellerna mer lättlästa. SG_BasKlass har två obligatoriska attribut, id, som är av typen SG_Id och aktualitet. Man kan ange ett eller två id:n. Datatypen SG_Id medger att man kan välja mellan två olika id:n, ett nationellt-id eller ett verksamhets-id. Båda är av datatypen Identifier (Figur 6) som kommer från Inspire och består av en namnrymd (namespace) och ett id (localid) som tillsammans ger ett unikt id vilket förklaras djupare i För nationelltid ska namespace inte peka ut en organisation utan en datamängd enligt en viss specifikation. För verksamhetsid ska namespace peka ut en organisation men kan även peka ut en viss datamängd som förvaltas av organisationen. Se ytterligare om identifierare i Attributet externreferens, av typen SG_ExternReferens ger möjlighet att associera ett objekt enligt en specifikation med ett annat objekt enligt en annan specifikation, exempel: möjlighet att koppla en byggnad till ett ortnamn ur Ortnamnsregistret. Objekt enligt olika specifikationer i kan representera samma verkliga företeelse men ur olika aspekter. Associationen representerarsammaföreteelse ger möjlighet att tala om att ett objekt enligt en specifikation i representerar samma verkliga företeelse som ett annat objekt ur en annan specifikation i. Exempel: En vägs utbredning beskrivs som Markanvändning men inte dess beläggning (asfalt, grus etc.) vilket istället beskrivs som Marktäcke. För att till exempel kunna använda samma geometri som representerar båda objekten kan associationen representerarsammaföreteelse användas. class SG_Basklass +representerarsammaföreteelse 0..* «FeatureType» SG_GemensammaKlasser::SG_BasKlass + id: SG_Id [1..2] + beginlifespanversion: DateTime [0..1] + endlifespanversion: DateTime [0..1] + externreferens: SG_ExternReferens [0..*] + aktualitet: DateTime «union» SG_GemensammaKlasser:: SG_Id + nationelltid: Identifier + verksamhetsid: Identifier «DataType» SG_GemensammaKlasser:: SG_ExternReferens + id: CharacterString Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 27

29 Figur 5. SG_BasKlass class Inspire_Id «datatype» Base Types::Identifier + localid :CharacterString + namespace :CharacterString «lifecycleinfo, voidable» + versionid :CharacterString [0..1] Figur 6. Inspires identifierare, Identifier Identifierare Unika identifierare kan uppnås på olika sätt, antingen med UUID som är en universellt unik identifierare bestående av 32 hexadecimala tecken separerade i fyra grupper av bindestreck (-). Ett annat sätt är att med en URI (Unique Resource Identifier) identifiera en datamängd i något som kallas Namespace och därefter identifiera ett objekt i datamängden med en för datamängden unik identifierare. Det senare sättet används av typen Identifier från Inspire med hjälp av attributen namespace och localid. Trots att localid inte måste vara universellt unik så rekommenderar denna geodataspecifiaktion att UUID används. Arbete pågår i Sverige med att ta fram riktlinjer för namespace for geodata. Arbetet leds av Lantmäteriet. Föreslaget är en lösning enligt nedan: identifier}/{localid} Exempel på ett nationellt id skulle då kunna bli: fd5e-90ec-e040-ed8f66333c3f Exempel på ett verksamhets-id skulle då kunna bli: Krav 7. Alla objekt i en datamängd enligt denna geodataspecifikation ska ha en identifierare (Id) (Se kapitel 7.1, Nr. 3). Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 28

30 Krav 8. Då endast en identifierare anges skall den vara av typen nationellid. Krav 9. Då två identifierare anges skall de vara ett av varje typ, nationelltid och verksamhetsid. Krav 10. nationelltid:s namespace ska identifiera en datamängd. Krav 11. verksamhetsid:s namespace ska identifiera en organisation. Krav 12. Identifierare ska vara av typen Identifier (Inspire - Generic conceptual model - BaseTypes) (Se kapitel 7.1, Nr. 3). Krav 13. Identifieraren ska vara unik och stabil över objektets livstid. Rekommendation 2. localid som är ett attribut till typen Identifier ska vara av typen UUID (ISO/IEC :2005) Livscykelinformation Inspire har skapat attributen beginlifespanversion och endlifespanversion som tillsammans med ett versionsnummer, valfritt attribut på identifieraren Identifier, på ett objekt kan användas vid versionshantering och åtkomst till äldre versioner av objektet. Krav 14. Då attributet endlifespanversion förekommer får dess värde inte inträffa före värdet attributet beginlifespanversion. Rekommendation 3. Attributet beginlifespanversion ska finnas för samtliga objekt i datamängd enligt denna geodataspecifikation. Rekommendation 4. Datum när objekt skapades i databas hos ansvarig part ska användas för attributet beginlifespanversion för alla objekt i datamängd enligt denna geodataspecifikation Utökning av HydroObject Vattensystemstandardens basklass heter WS_HydroObject och håller på liknande sätt som SG_BasKlass identifierare, livscykelinformation samt flera vattenrelaterade attribut. För att kunna uppfylla krav så har WS_HydroObject associerats till datatypen VN_BasKlassHydrografiKomplettering (Figur 7). Tillsammans realiserar de SG_BasKlass för Vatten. Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 29

31 pkg UtokningHydroObject +representerarsammaföreteelse 0..* «FeatureType» SG_GemensammaKlasserInformation::SG_BasKlass + id: Identifier WS_Base::WS_HydroObject + geographicalname: GeographicalName [0..*] + geometry: WS_Geometry [0..*] + hierarchyposition: CharacterString [0..1] + hydroid: HydroIdentifier [0..*] + hydrologicalorder: WS_HydrologicalOrder [0..*] + localtype: LocalisedCharacterString [0..1] + maincatchmentarea: WS_MainCatchmentAreaID [0..*] + origin: OriginValue [0..1] + persistence: HydrologicalPersistenceValue [0..1] + purpose: WS_Purpose [0..1] + responsibleparty: CI_ResponsibleParty [0..1] + riverbasindistrict: WS_RiverBasinDistrictName [0..*] + temporalvalidity: WS_TimeInformation [0..*] +objekt +komplettering «DataType» VN_HydrografiDatatyper:: VN_BasKlassHydrografiKomplettering + id: SG_Id + externreferens: SG_ExternReferens + aktualitet: DateTime +representerarsammaföreteelse 0..* Figur 7. Utökning av WS_HydroObject för specifikationen Vatten Objekttyper SG_BasKlass Sammanhållande abstrakt klass för attribut som är grundläggande vid utbyte av geodata och som kan användas som superklass för en modells samtliga objekttyper Attribut Beskrivning Multiplicitet Datatyp id Identifierare [1..2] SG_Id beginlifespanversion endlifespanversion externreferens aktualitet Datum då objekt först skapades i datamängd. Datum från när objekt inte längre ingår i datamängd. Referens till annan objekttyp i eller utanför. Datum då objektet senast befanns vara korrekt. [0..1] DateTime [0..1] DateTime [0..*] SG_ExternReferens [1] DateTime Datatyper SG_Id Identifierare Attribut Beskrivning Multiplicitet Datatyp nationelltid Nationell identiferare [1..1] Identifier Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 30

32 verksamhetsid Kommentar: namespace pekar ut specifikation, ej ansvarig organisation Lokal identifierare skapad utifrån specifika verksamheters behov Kommentar: namespace pekar ut ansvarig organisation, ej specifikation. [1..1] Identifier SG_ExternReferens Referens till annan objekttyp i eller utanför. Attribut Beskrivning Multiplicitet Datatyp id Identifierare för extern objekttyp som refereras till. [1] CharachterString VN_BasKlassHydrografiKomplettering Utökning av WS_HydroObject för att uppfylla krav Attribut Beskrivning Multiplicitet Datatyp id externreferens aktualitet Identifierare Kommentar: VerksamhetsId avses i detta fall. Referens till objekt i eller utanför. Datum då objektet senast befanns vara korrekt [0..1] SG_Id [0..*] SG_ExternReferens [1] DateTime CR_ChangeObject CR_ChangeObject utgör basklass för WS_HydroObject, se Figur 8. CR_ChangeObject innehåller metadatainformation: när objektet lades till, när det ersattes eller blev avfört samt vilken version det tillhör. Detta möjliggör versionshantering av samtliga objekttyper som ingår i vattensystemstandarden. Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 31

33 class CR_ChangeObject CR_ChangeObject + versionid: CharacterString + beginlifespanversion: DateTime [0..1] + endlifespanversion: DateTime [0..1] + id: Identifier WS_HydroObject + geographicalname: GeographicalName [0..*] + geometry: WS_Geometry [0..*] + hierarchyposition: CharacterString [0..1] + hydroid: HydroIdentifier [0..*] + hydrologicalorder: WS_HydrologicalOrder [0..*] + localtype: LocalisedCharacterString [0..1] + maincatchmentarea: WS_MainCatchmentAreaID [0..*] + origin: OriginValue [0..1] + persistence: HydrologicalPersistenceValue [0..1] + purpose: WS_Purpose [0..1] + responsibleparty: CI_ResponsibleParty [0..1] + riverbasindistrict: WS_RiverBasinDistrictName [0..*] + temporalvalidity: WS_TimeInformation [0..*] Figur 8. CR_ChangeObject från Vattensystemstandarden Geometrityper För specifikationer har en grunduppsättning geometrityper tagits fram, Figur 9. De är i huvudsak specialiseringar av geometrityper från SS-EN ISO 19107:2003, Modell för att beskriva rumsliga aspekter. Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 32

34 class SG_Geometri «FeatureType» SG_GemensammaKlasserInformation:: SG_Geometri + geometriid: SG_Id [1..2] + lägesosäkerhetplan: SG_LägesOsäkerhet [0..1] + lägesosäkerhethöjd: SG_LägesOsäkerhet [0..1] + geometrikälla: RelatedParty + geometrimetadata: SG_GeometriMetadata [0..1] «FeatureType» SG_GemensammaKlasserInformation: :SG_Punkt + punkt: GM_Point + ärcentroid: Boolean [0..1] «FeatureType» SG_GemensammaKlasserInformation: :SG_Yta + yta: GM_MultiSurface «FeatureType» SG_GemensammaKlasserInformation: :SG_Kropp + kropp: GM_Solid «FeatureType» SG_GemensammaKlasserInformation::SG_Linje + linje: GM_MultiCurve + typavlinje: SG_TypAvLinje + /kartografiskrepresentation: SG_KartografiskRepresentationLinjeTyp [0..*] + kantlinjeegenskap: SG_KantlinjeEgenskapTyp [0..1] «codelist» SG_GemensammaKlasserKodlistor: :SG_TypAv Linje + Kantlinje + Mittlinje + AnnanLinje «codelist» SG_GemensammaKlasserKodlistor:: SG_KartografiskRepresentationLinjeTyp «codelist» SG_GemensammaKlasserKodlistor: :SG_KantlinjeEgenskapTyp + Kantsten + Släntfot + Släntkrön Figur 9. geometrityper Grundtanken i är att en företeelses abstraktion inte är knuten till hur den representeras geometriskt. Detta ger möjlighet att representera en företeelse med flera geometrier. Ett dike kan ha både två kantlinjer, en mittlinje och en yta. I många fall så skapas abstraktioner av företeelser utifrån hur man tänker sig att de ska representeras geometriskt och geometrin blir en del av typen, till exempel Dikeskant. I så ligger inte möjligheten att tala om detta på typen, ett dike är ett dike, inte en linje. Om det är en kantlinje, en mittlinje eller en yta ges istället av geometrin. Alla geometrier (SG_Geometri) i har flera egenskaper men det är endast attributen geometriid och geometrikälla som är obligatoriska. Det finns möjlighet att beskriva lägesosäkerheten för en enskild geometri i både plan och höjd (Figur 10) samt vilken metod som har använts för att fastställa lägesosäkerheten. Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 33

35 class SG_Lägesosäkerhet «DataType» SG_GemensammaKlasserDatatyper:: SG_LägesOsäkerhet + mätmetod: CharacterString [0..1] + lägesosäkerhet: DQ_PositionalAccuracy + tidpunktmätning: DateTime [0..1] Figur 10. Lägesosäkerhet för geometrier. GeometriId anges på samma sätt som för SG_BasKlass ( ). GeometriKälla anges med Inspire-klassen RelatedParty (Figur 11). class RelatedParty «datatype» Base Types 2::RelatedParty + individualname :PT_FreeText [0..1] + organisationname :PT_FreeText [0..1] + positionname :PT_FreeText [0..1] + contact :Contact [0..1] + role :PartyRoleValue [0..*] «datatype» Base Types 2::Contact + address :AddressRepresentation [0..1] + contactinstructions :PT_FreeText [0..1] + electronicmailaddress :CharacterString [0..1] + hoursofservice :PT_FreeText [0..1] + telephonefacsimile :CharacterString [0..*] + telephonevoice :CharacterString [0..*] + website :URL [0..1] Figur 11. RelatedParty I många kommunala verksamheter används inte ytor (polygoner) för att representera företeelser med ytutbredning i verkligheten utan istället används linjer, till exempel begränsningslinje eller kantlinje. För att kunna tala om vad en linje representerar gällande en verklig företeelse så är attributet typavlinje obligatoriskt för alla linjer. En linje kan vara: Kantlinje, en linje som används för att beskriva ytterkant på en företeelse. Till exempel kan ett dike representeras av två kantlinjer. Mittlinje, en linje som representerar en utsträckt företeelses mitt. Till exempel så kan ett dike i tillägg till två kantlinjer även ha en mittlinje. Annan linje, alla övriga typer av linjer. Till exempel kan man låta en linje representera ett mindre vattendrag i en småskalig presentation oavsett om den avser vattendragets mitt eller kant. Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 34

36 Då man inte hanterar ytor utan linjer som geometrisk representation för ytutbredda företeelser i verkligheten så förekommer de ofta tillsammans med en centroid (SG_Punkt med attributet ärcentroid=true) och topologier för att avgränsa en företeelses utbredning. Centroiden tillsammans med linjer kan användas för at konstruera en yta vid behov. En linje kan behöva presenteras i till exempel en karta. För en del linjer kan detta behöva ske utan att ytan som den delvis avgränsar ritas ut. Hur linjen ska presenteras (portrayal/manér) beror på vilka typer av företeelser den avgränsar. Attributet kartografiskrepresentation på objekttypen SG_Linje ger möjlighet att beskriva hur en linje är tänkt att representeras kartografiskt med kodlistan SG_KartografiskRepresentation- LinjeTyp utifrån omgivande typer av företeelser. Ska till exempel en kantlinje mellan en åker och en väg presenteras som åkerkant eller vägkant. SG_KartografiskRepresentationLinjeTyp kommer att implementeras olika för olika specifikationer utifrån de behov som respektive specifikation representerar. Andra egenskaper som förekommer på kantlinjer är till exempel förekomst av kantsten. Denna och liknande egenskaper kan tillskrivas linjen med hjälp av attributet kantlinjeegenskap som använder kodlistan SG_KantlinjeEgenskapTyp. I Figur 12 så beskrivs ytterligare egenskaper till SG_Geometri. Det största skälet till att SG_GeometriMetadata finns är att kunna använda SG_Geometri i så många samclass SG_GeometriMetadata «DataType» SG_GemensammaKlasserDatatyper::SG_GeometriMetadata + geometrinamn: CharacterString [0..1] + geometrisyfte: CharacterString [0..1] + inmätningsläge: SG_InmätningsLäge [0..1] = Enligt SGP mätn... + tänktupplösningpresentation: MD_Resolution [0..1] + aktualitet: DateTime [0..1] + insamlingsdatum: DateTime [0..1] + beginlifespanversion: DateTime [0..1] + osäkertläge: Boolean [0..1] = false + osäkertlägeanledning: CharacterString [0..1] + endlifespanversion: DateTime [0..1] «codelist» SG_GemensammaKlasserKodlistor:: SG_InmätningsLäge + Enligt SGP mätningsanvisningar + Egna mätningsanvisningar + Marknivå + Överkant + Mätningsanvisningar saknas Figur 12. Geometrimetadata Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 35

37 manhang där de frivilliga egenskaperna som beskrivs i SG_GeometriMetadata ej behövs och därmed inte verkar skrämmande för läsare av aktuell modell eller specifikation. En geometri kan ha ett namn, geometrinamn, om behovet finns. GeometriSyfte anges i nuläget med fritext och kan vara till exempel: modellunderlag, representation för objekt i detaljplan etc. Attributet inmätningsläge gör att man kan tala om hur en företeelse är inmätt och representerad geometriskt. Standardalternativet för inmätnings- Läge är enligt mätningsanvisningar men för att inte exkludera utbyte av gamla geodata som mätts in enligt okända regler finns möjlighet att ange flera alternativ. Detta gör det också möjligt att belysa om mätningsanvisningar saknas. Attributet tänktupplösningpresentation talar om vilken skala en geometri är tänkt att presenteras i, används främst om detta är viktigt för förståelsen och användandet av geometrin. Det finns också möjlighet att beskriva aktualitet för enskilda geometrier, aktualiteten beskrivs som det datum då geometrin senast befanns vara korrekt. Det finns flera attribut som beskriver de olika tillfällen som ligger bakom skapandet av en geometri och som kan vara bra att känna till vid användning av geometrier. Insamlingsdatum avser det datum då en flygbild tagits (eller en geodetisk fältmätning utförts etc.) och som sedan legat till grund för skapande av en geometri. BeginLifeSpanversion avser det datum då själva geometrin tolkats/skapats och lagrats i en databas. På liknande sätt anger endlifespanversion när en geometri ersatts av en nyare geometri databas eller beslutats inte längre vara aktuell eller användbar. I vissa fall kan en företeelse vara skymd, helt eller delvis, i en flygbild eller ett ortofoto och den som skapar geometrin gör en uppskattning av geometrin utifrån erfarenhet, regler och/eller andra indikatorer i bilden. När så inträffar skall attributet osäkert läge (skymd geometri) sättas till True (standardvärde för attributet är False ) och attributet osäkertlägeanledning skall anges Utökning av vattensystemstandardens geometrityper Vattensystemstandarden använder egna geometrityper, WS_Geometry (Figur 13), som har stor överensstämmelse med geometrityper. För att kunna utnyttja så mycket som möjligt av Vattensystemstandarden så har WS_Geometry utökats med datatypen VN_GeometriHydrografiKomplettering (Figur 14). Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 36

38 class WS_Geometry «DataType» WS_Base::WS_Geometry + accuracy :DQ_PositionalAccuracy [0..*] + geometryname :CharacterString [0..1] + geometrypurpose :WS_GeometryPurpose + geometrysource :CharacterString [0..1] + levelofdetail :MD_Resolution [0..1] «DataType» WS_Base:: WS_PointGeometry + pointposition :GM_Point «DataType» WS_Base::WS_LineGeometry + lineargeometry :GM_Curve «DataType» WS_Base:: WS_SurfaceGeometry + surface :GM_Surface «DataType» WS_Base::WS_SolidGeometry + solidgeometry :GM_Solid «CodeList» WS_Base:: WS_GeometryPurpose + Produkt + Modellunderlag Figur 13. Vattensystemstandardens geometrityper. Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 37

39 class Geometriutokning «FeatureType» SG_GemensammaKlasserInformation::SG_Geometri + geometriid: SG_Id [1..2] + lägesosäkerhetplan: SG_LägesOsäkerhet [0..1] + lägesosäkerhethöjd: SG_LägesOsäkerhet [0..1] + geometrikälla: RelatedParty + geometrimetadata: SG_GeometriMetadata [0..1] «DataType» SG_GemensammaKlasserDatatyper::SG_GeometriMetadata + geometrinamn: CharacterString [0..1] + geometrisyfte: CharacterString [0..1] + inmätningsläge: SG_InmätningsLäge [0..1] = Enligt SGP mätn... + tänktupplösningpresentation: MD_Resolution [0..1] + aktualitet: DateTime [0..1] + insamlingsdatum: DateTime [0..1] + beginlifespanversion: DateTime [0..1] + osäkertläge: Boolean [0..1] = false + osäkertlägeanledning: CharacterString [0..1] + endlifespanversion: DateTime [0..1] «DataType» VN_HydrografiDatatyper::VN_GeometriHydrografiKomplettering «DataType» WS_Base::WS_Geometry + accuracy: DQ_PositionalAccuracy [0..*] + geometryname: CharacterString [0..1] + geometrypurpose: WS_GeometryPurpose + geometrysource: CharacterString [0..1] + levelofdetail: MD_Resolution [0..1] +objekt +geometrikomplettering + geometriid: SG_Id [1..2] + mätmetod: CharacterString [0..1] + geometrisyfte: CharacterString [0..1] + inmätningsläge: SG_InmätningsLäge [0..1] = Enligt SGP mätn... + geometrikälla: RelatedParty + aktualitet: DateTime [0..1] + insamlingsdatum: DateTime [0..1] + beginlifespanversion: DateTime [0..1] + endlifespanversion: DateTime [0..1] + osäkertläge: Boolean [0..1] = false + osäkertlägeanledning: CharacterString [0..1] «union» SG_GemensammaKlasserDatatyper: :SG_Id + nationelltid: Identifier + verksamhetsid: Identifier «DataType» SG_GemensammaKlasserDatatyper:: SG_LägesOsäkerhet + mätmetod: CharacterString [0..1] + lägesosäkerhet: DQ_PositionalAccuracy + tidpunktmätning: DateTime [0..1] «codelist» SG_GemensammaKlasserKodlistor: :SG_InmätningsLäge + Enligt SGP mätningsanvisningar + Egna mätningsanvisningar + Marknivå + Överkant + Mätningsanvisningar saknas Figur 14. Utökning av WS_Geometry till Vatten. Krav 15. För data enligt denna geodataspecifikation ska WS_Geometry och VN_GeometriHydrografiKomplettering användas förutom enligt Krav 16 (Se kapitel 7.1, Nr. 1). Krav 16. För VB_Nod, VN_StomLinje och VN_KonnektionsPunkt ska geometrityper från Inspires nätverksmodell användas. Vattensystemstandarden kräver inte att geometri för objekt i datamängder enligt standarden finns. För framtida användare av Vattendata är dock geometrin en central egenskap. Krav 17. Geometri ska finnas för samtliga objekt i datamängd enligt denna geodataspecifikation (Se kapitel 7.1, Nr. 1). Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 38

40 Objekttyper SG_Geometri Geometrityper och kvalitetsmärkning av ett objekts geometri - framtagna för ändamål. Attribut Beskrivning Multiplicitet Datatyp geometriid Identifierare för geometri [1..2] SG_Id LägesOsäkerhetPlan LägesOsäkerhetHöjd geometrikälla Mätmetod och standardosäkerhet för geometris läge i plan Mätmetod och standardosäkerhet för geometris läge i höjd Organisation ansvarig för geometri [0..1] SG_LägesOsäkerhet [0..1] SG_LägesOsäkerhet [1..1] RelatedParty geometrimetadata Metadata för geometri [0..1] SG_GeometriMetadata SG_Punkt Endimensionell geometri som beskriver en punkt Attribut Beskrivning Multiplicitet Datatyp punkt Geometri [1..1] GM_Point ärcentroid Talar om huruvida punkten används som centroid hållande identifierare för ytutbrett objekt och som tillsammans med linjer kan användas vid skapande av ytgeometri. [0..1] Boolean SG_Linje Linjegeometri Attribut Beskrivning Multiplicitet Datatyp linje Geometri [1..1] GM_MultiCurve typavlinje kartografiskrepresentation kantlinjeegenskap Kategorisering av linjegeometri utifrån användningssyfte Beskrivning av hur en linje är tänkt att representeras kartografiskt. Anger om kantlinjen har speciella egenskaper [1..1] SG_TypAvLinje [0..1] SG_KartografiskRepresentationLinjeTyp [0..1] SG_KantlinjeEgenskap- Typ SG_Yta Tvådimensionell ytgeometri Attribut Beskrivning Multiplicitet Datatyp yta Geometri [1..1] GM_MultiSurface SG_Kropp Tredimensionell geometri som avgränsas av gränsytor Attribut Beskrivning Multiplicitet Datatyp kropp Geometri [1..1] GM_Solid Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 39

41 Datatyper SG_GeometriMetadata Geometrityper och kvalitetsmärkning av ett objekts geometri - framtagna för ändamål. Attribut Beskrivning Multiplicitet Datatyp geometrinamn Namn på geometri [0..1] CharacterString geometrisyfte inmätningsläge tänktupplösningpresentation aktualitet insamlingsdatum beginlifespanversion osäkertläge Syfte för vilket geometri skapats Beskrivning av hur en geometri är inmätt Tänkt skala/upplösning för presentation av geometri Datum då geometrin senast befanns vara korrekt Datum då data samlats in Kommentar: Avser vanligen det datum då flygbild tagits eller geodetisk fältmätning utförts Datum då objekt skapades i datamängd Kommentar: Avser vanligen det datum då ett objekt lagras i en databas men kan också avse det datum då mätning i bild eller tolkning av fältdata görs Markering om att direkt mätning av geometri inte kunnat ske Kommentar: Kallas även skymd geometri, False = ej osäkert läge är standardval [0..1] CharacterString [0..1] SG_InmätningsLäge [0..1] MD_Resolution [0..1] DateTime [0..1] DateTime [0..1] DateTime [1..1] Boolean osäkertlägeanledning endlifespanversion Anledning till att en geometri betraktats som skymd/osäkert läge. Datum då objekt ersatts av annat objekt i datamängd eller beslutats inte längre vara aktuell eller användbar. Kommentar: Objekt ersatta med nyare objekt/versioner är vanligtvis inte tillgängliga via normala sökningar/frågor mot datamängd. [0..1] CharacterString [0..1] DateTime Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 40

42 SG_LägesOsäkerhet Beskrivning av mätmetod och standardosäkerhet för lägesbestämning av en geometri. Attribut Beskrivning Multiplicitet Datatyp lägesosäkerhet mätmetod tidpunktmätning Geometrins standardosäkerhet Metod för fastställning av geometrins läge. Tidpunkt för mätning. Kommentar: Används då olika metoder används för mätning i plan och höjd, annars används bara insamlingsdatum på SG_GeometriMetadata [1..1] DQ_PositionalAccuracy [1..1] CharacterString [0..1] DateTime VN_GeometriHydrografiKomplettering Utökning av WS_Geometry utifrån krav Attribut Beskrivning Multiplicitet Datatyp geometriid Identifierare för geometri [1..2] SG_Id mätmetod geometrisyfte inmätningsläge geometrikälla aktualitet insamlingsdatum beginlifespanversion Metod för fastställning av geometrins läge Syfte för vilket geometri skapats Beskrivning av hur en geometri är inmätt Organisation ansvarig för geometri Datum då geometrin senast befanns vara korrekt Datum då data samlats in Kommentar: Avser vanligen det datum då flygbild tagits eller geodetisk fältmätning utförts Datum då objekt först skapades i datamängd. Kommentar: Avser vanligen det datum då objekt lagras i databas hos ansvarig organisation. [0..1] CharacterString [0..1] CharacterString [0..1] SG_InmätningsLäge [1] RelatedParty [0..1] DateTime [0..1] DateTime [0..1] DateTime endlifespanversion Datum då objekt ersatts av annat objekt i datamängd eller beslutats inte längre vara aktuell eller användbar. Kommentar: Objekt ersatta med nyare objekt/versioner är vanligtvis inte tillgängliga via normala sökningar/frågor mot datamängd. [0..1] DateTime Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 41

43 osäkertläge osäkertlägeanledning Markering om att direkt mätning av geometri inte kunnat ske Kommentar: Kallas även skymd geometri, False = ej osäkert läge är standardval Anledning till att en geometri betraktats som skymd/osäkert läge. [0..1] Boolean [0..1] CharacterString Kodlistor SG_typAvLinje Värden Kantlinje Mittlinje AnnanLinje Kategorisering av linjegeometri utifrån användningssyfte. Beskrivning Linje som representerar del av en företeelses yttre begränsning Linje som representerar en företeelses mitt Generell typ av linje som representerar en företeelse och som används då linjen ej representerar en företeelses kant eller mitt Beskrivning av hur en linje är tänkt att representeras kartografiskt. Kommentar: Kodlistan kommer att variera i olika specifikationer och hur den ska implementeras beskrivs av respektive specifikation. SG_KartografiskRepresentationLinjeTyp SG_SG_KantlinjeEgenskapTyp Värden Egenskaper som en kantlinje kan ha Beskrivning Kantsten Släntfot Släntkrön SG_InmätningsLäge Värden Enligt SGP mätningsanvisning Beskrivning av hur en geometri är inmätt Kommentar: Startvärde ("default") är Enligt SGP mätningsanvisning. Beskrivning Företeelsen som geometri representerar är inmätt enligt mätningsanvisningar. Egna mätningsanvisningar Företeelse som geometri representerar är inmätt enligt egna mätningsanvisningar. Kommentar: Vem "egen" avser ges av attributet geometrikälla på SG_Geometri. Marknivå Överkant Mätningsanvisningar saknas Företeelsen som geometri representerar är inmätt i marknivå. Företeelsen som geometri representerar är inmätt i överkant. Mätningsanvisningar saknas Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 42

44 Höjd och 3D Efterfrågan på att veta höjd på företeelser i olika sammanhang ökar ständigt, till exempel 3D-modeller, översvämningsbedömning med mera. Höjd mäts idag inom olika verksamheter och på olika sätt, allt ifrån enstaka objekt till flygburen laserskanning över stora områden. Höjddata har traditionellt sett ofta hanterats som antingen ett ytterligare attribut på ett objekt eller som en höjdvärde på en geometri. I denna specifikation ges utrymme för att uttrycka höjd på flera sätt utifrån behov: Höjd som ett attribut (2D). En objekttyp kan ha ett attribut för att beskriva höjd, detta speglar oftast endast en aspekt av ett objekts höjd. Till exempel höjden på ett berg. Höjd som attribut följer de krav på referenssystem som anges i denna specifikation. Höjdvärden på geometri. o o Höjd kan anges som ett höjdvärde på en punkt och på brytpunkter ingående i en linje eller en yta (2,5D). Höjd kan representeras av en tredimensionell geometri, s k kropp (3D). I de fall mer yttäckande höjddatainsamling görs rekommenderas att resultatet uttrycks som en höjdmodell enligt geodataspecifikationen Höjd. För mer information om punkthöjder som referenshöjder se geodataspecifikationerna Höjd och Stompunkter. Det rekommenderas att inmätning av företeelser görs på deras högsta punkt då läget på marken oftast kan fås av en höjdmodell. Detta förfarande medför att man i större utsträckning kan använda geometrin i frågeställningar som kräver 3D-representation av företeelser. Rekommendation 5. Företeelsers höjd ska mätas in på dess högsta punkt SG_Datamängd För att visa hur datamängder sätts ihop av objekttyper i teman inom samt att för att visa hur metadata förhåller sig till en datamängd har en gemensam objekttyp för datamängd, SG_Datamängd, skapats (Figur 15). class SG_Datamängd «DataSet» SG_GemensammaKlasser:: SG_Datamängd + aktualitet :DateTime + sekretessreglerad :Boolean = false +metadata Metadata entity set information::md_metadata Figur 15. SG_Datamängd. Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 43

45 SG_Datamängd bär också en utökning av obligatorisk metadata i form av aktualitet samt information om datamängden är sekretessreglerad eller inte Datatyper SG_Datamängd SG_Datamängd visar hur metadata kopplas till datamängder. Attribut Beskrivning Multiplicitet Datatyp aktualitet sekretessreglerad Det datum datamängden senast befanns vara korrekt. Talar om huruvida en datamängd omfattas av sekretess. Kommentar: Standardvärde är False [1..1] DateTime [1..1] Boolean Vatten datamängd class VattenDatamangd «DataSet» SG_GemensammaKlasserInformation:: SG_Datamängd + aktualitet: DateTime [0..1] + sekretessreglerad: Boolean [0..1] = false +metadata Metadata entity set information::md_metadata «DataSet» VN_VattenInformation:: VN_VattenDatamängd + id: Identifier 1..* WS_Base::WS_HydroObject CR_ChangeObject + geographicalname: GeographicalName [0..*] + geometry: WS_Geometry [0..*] + hierarchyposition: CharacterString [0..1] + hydroid: HydroIdentifier [0..*] + hydrologicalorder: WS_HydrologicalOrder [0..*] + localtype: LocalisedCharacterString [0..1] + maincatchmentarea: WS_MainCatchmentAreaID [0..*] + origin: OriginValue [0..1] + persistence: HydrologicalPersistenceValue [0..1] + purpose: WS_Purpose [0..1] + responsibleparty: CI_ResponsibleParty [0..1] + riverbasindistrict: WS_RiverBasinDistrictName [0..*] + temporalvalidity: WS_TimeInformation [0..*] Figur 16. Metadata för datamängd. Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 44

46 Metadata ska anges på datamängdsnivå för Vattendata. Figur 16 visar hur metadata associeras till en datamängd som följer denna specifikation. Metadata används för att identifiera en datamängd enligt denna specifikation samt beskriver hur datamängden är beskaffad och om den uppfyller denna specifikation Vattenförekomster class VattenVattenforekomster WS_Base::WS_HydroObject + id: Identifier + geographicalname: GeographicalName [0..*] + geometry: WS_Geometry [0..*] + hierarchyposition: CharacterString [0..1] + hydroid: HydroIdentifier [0..*] + hydrologicalorder: WS_HydrologicalOrder [0..*] + localtype: LocalisedCharacterString [0..1] + maincatchmentarea: WS_MainCatchmentAreaID [0..*] + origin: OriginValue [0..1] + persistence: HydrologicalPersistenceValue [0..1] + purpose: Syfte [0..1] + responsibleparty: CI_ResponsibleParty [0..1] + riverbasindistrict: WS_RiverBasinDistrictName [0..*] + temporalvalidity: WS_TimeInformation [0..*] «CodeList» WS_Base::Syfte + Baskartering + Vattenförvaltning + WFD-rapportering + Dricksvattenförsörjning + Miljöövervakning + Vägkonflikter + Översvämningskartering «FeatureType» WS_Base:: WS_HydroBody WS_Purpose «codelist» VN_HydrografiKodlistor:: VN_Syfte + Kommunal planering Vattenförekomst + area: WS_SurfaceMeasure [0..1] + averagedepth: WS_WaterDepth [0..1] + averagedischarge: WS_WaterDischarge [0..1] + averagestage: WS_WaterLevel [0..1] + centerlinerepresentation: GM_CompositeCurve [0..*] + maxdepth: WS_WaterDepth [0..1] + salinity: WS_Concentration [0..*] + waterdischarge: WS_WaterDischarge [0..*] + volume: WS_VolumeMeasure [0..*] +partofwaterbody waterbodypart 0..* Delv attenförekomst + referencewaterbodyid: HydroIdentifier [0..*] Figur 17. Vattenförekomst WS_HydroBody, hydroförekomst, är en abstrakt klass (Figur 17). Den är skapad i Vattensystemstandarden för att generering av xsd-filer ( regelfiler som används vid skapandet av gml) ska fungera. Vattenförekomst (Figur 17) kan beskrivas som en avgränsad ansamling av vatten. Klassen utgör abstrakt basklass för ett antal olika typer av vattenförekomster, t ex för Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 45

47 sjöar och vattendrag. Det innebär att klassen innehåller attribut som är gemensamma för alla typer av vattenförekomster, som i sin tur ärver attributen från denna klass. Delvattenförekomst (Figur 17) beskrivs som en naturligt avgränsad del av en vattenförekomst. En delvattenförekomst kan t.ex. utgöra en del av en sjö när sjön har delats in i olika bassänger. Rekommendation 6. Där vattenförekomster inom samma datamängd har olika geometrisk upplösning ska den tänkta upplösningen för presentation anges. Den tänkta upplösningen för presentation anges med attributet levelofdetail på WS_Geometry. Kodlistan VN_Syfte (Figur 17) är en utökning av Vattensystemstandardens kodlista WS_Purpose. class Typer av vattenförekomster Vattenförekomst WS_HydroBody + area :WS_SurfaceMeasure [0..1] + averagedepth :WS_WaterDepth [0..1] + averagedischarge :WS_WaterDischarge [0..1] + averagestage :WS_WaterLevel [0..1] + centerlinerepresentation :GM_CompositeCurve [0..*] + maxdepth :WS_WaterDepth [0..1] + salinity :WS_Concentration [0..*] + waterdischarge :WS_WaterDischarge [0..*] + volume :WS_VolumeMeasure [0..*] Grundv attenförekomst Markv attenförekomst Våtmarksv attenförekomst Glaciär Ytvattenförekomst +neighbour 0..* + tidal :Boolean [0..1] + tidal :Boolean [0..1] Figur 18. Typer av Vattenförekomster Det finns flera olika typer av Vattenförekomster (Figur 18). Dessa är Grundvattenförekomst, Markvattenförekomst, Våtmarksvattenförekomst, Glaciär och Ytvattenförekomst. Alla har samma egenskaper och dessa finns i superklassen Vattenförekomst. Exempel på egenskaper är area, medeldjup och volym. En Vattenförekomst kan delas in i flera delar. Specifikationen Vatten ger möjlighet att beskriva det vatten som finns i en våtmark/sankmark med objekttypen Våtmarksvattenförekomst. Detta är framförallt till för att kunna använda en våtmarksvattenförekomst som en del i ett flödesnätverk. Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 46

48 Övriga egenskaper på en våtmark/sankmark beskrivs av Geodatapecifikation Markanvändning och Marktäcke. Krav 18. Geometrins syfte ska anges för alla vattenförekomsters geometri, i attributet geometrypurpose (Se kapitel 7.1, Nr. 3). class Ytvattenförekomster Vattenförekomst Ytvattenförekomst +neighbour 0..* + tidal: Boolean [0..1] «FeatureType» VN_HydrografiInformation::VN_Hav Sjö Rinnsträcka Delrinnsträcka +riverreachsegmentcomplex 0..1 Kustv attenförekomst + elevation: WS_LengthMeasure [0..1] + maximumstage: WS_WaterLevel [0..1] + minimumstage: WS_WaterLevel [0..1] +reachcomplex + condition: ConditionOfFacilityValue [0..1] + /delineationknown: Boolean [0..1] length: WS_LengthMeasure [0..1] + level: VerticalPositionValue [0..1] + slope: WS_GradientMeasure [0..1] + width: WidthRange [0..1] +reachmember + length: WS_LengthMeasure [0..1] 0..* + referenceriverreach: HydroIdentifier +riverreachsegmentmember 0..* + slope: WS_GradientMeasure [0..1] Sjö Rinnsträcka Rinnsträcka Delrinnsträcka «FeatureType» VN_HydrografiInformation:: VN_Sjö + reglerad: Boolean [0..1] +styr 1..* Sjö «FeatureType» VN_HydrografiInformation::VN_Damm «FeatureType» VN_HydrografiInformation:: VN_Dike + ärtäckt: Boolean = False «FeatureType» VN_HydrografiInformation::VN_Vattendrag + reglerad: Boolean + maximumstage: WS_WaterLevel [0..1] + minimumstage: WS_WaterLevel [0..1] +styr 1..* «FeatureType» VN_HydrografiInformation:: VN_DelVattendrag + reglerad: Boolean + maximunstage: WS_WaterLevel [0..1] + minimumstage: WS_WaterLevel [0..1] +styr 1..* + vattentyp: VN_DammVattenTyp [0..*] 0..* +styrsav «codelist» VN_HydrografiKodlistor:: VN_DammVattenTyp «DataType» +styrsav VN_HydrografiDatatyper:: +styrsav VN_Vattendom 0..* 0..* + referens: URI + dagvatten + spillvatten + lakvatten + branddamm Figur 19. Ytvattenförekomster Ytvattenförekomst (Figur 19) kan vara Hav, Kustvatten, Sjö, Damm, Vattendrag (rinnsträcka), Dike eller Delrinnsträcka. Under utvecklandet av Vattensystemstandarden tog den Tekniska kommittén Vattensystem (TK 452) beslutet att inte använda ordet vattendrag då de inte entydigt kunde definiera vattendrag. Istället infördes termen Rinnsträcka. I denna specifikation har specialiseringar av rinnsträcka och delrinnsträcka gjorts för att tydligt kunna tala om huruvida de är reglerade eller inte. Specialiseringarna har återinfört vattendrag och delvattendrag som termer och objekttyper mycket på grund av att de är välkända inom kommunal verksamhet. Eftersom de är specialiseringar av rinnsträcka och delrinnsträcka råder dock inga tvivel om vad de representerar. Vanliga benämningar på ytvattenförekomster som till exempel Bäck ska anges i attributet localtype. Det är ofta svårt att entydligt definiera bäck och kriterierna för att avgränsa en bäck kan skilja sig åt. Detta har lett till att bäck och andra svårdefinierade företeelsetyper som å och älv med flera inte blir egna Objekttyper i Vattendatas informationsmodell. Krav 19. Dike ska endast användas inom delomfattning C, D och E. Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 47

49 Krav 20. Dike bredare än 2 m ska representeras av kantlinjer inom delomfattning C, D och E. Krav 21 Dike smalare än 2 m ska representeras av mittlinje inom delomfattning C, D och E. Krav 22. Vattendrag som är minst 6 m breda ska representeras av strandlinjer (AnnanLinje) inom delomfattning B. Krav 23. Vattendrag smalare än 6 m ska representeras av mittlinje inom delomfattning B. Rekommendation 7. Sjö ska representeras av ytgeometri. Rekommendation 8. Rinnsträcka ska representeras av antingen ytgeometri eller linjegeometri. För objekttypen damm kan man ange vilken typ av vatten som dammen innehåller eller för vilket ändamål dammen skapats med attributet vattentyp. Kodlistan VN_DammVattenTyp anger giltiga värden för attributet vattentyp. Kodlistan innehåller både olika typer av vatten (t.ex. Dagvatten) och olika ändamål med dammen (t.ex. Branddamm). Reglerade sjöar, diken och rinnsträckor har en vattendom som styr hur nivån och flödet i vattenförekomsterna får regleras. Vattendomen är en juridisk handling. Om vattendomen är känd kan en referens till den anges med objekttypen VN_Vattendom Objekttyper DelVattendrag Delrinnsträcka med information om reglering. Attribut Beskrivning Multiplicitet Datatyp reglerad maximumstage minimumstage Anger om delvattendraget är reglerat. Den i vattendom tillåtna högsta vattennivån Den i vattendom tillåtna lägsta vattennivån [1..1] Boolean [0..1] WS_WaterLevel [0..1] WS_WaterLevel VN_Damm Konstgjord ytvattenförekomst för rening eller magasinering av vatten. Exempel: Branddamm, lakvattendamm, dagvattendamm etc. Attribut Beskrivning Multiplicitet Datatyp vattentyp Typ av vatten i en damm eller dammens ändamål. [0..*] VN_DammVattenTyp Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 48

50 VN_Dike Grävd Ytvattenförekomst som är avsedd för att dränera överskottsvatten från till exempel åkermark, skogsmark och tätort. Ett dike kan vara öppet eller täckt. Attribut Beskrivning Multiplicitet Datatyp ärtäckt Angivelse om ett dike är täckt eller ej. Kan anta värdena "True" = täckt eller "False" = ej täckt. [1..1] Boolean VN_Hav Vattenförekomst som tar emot vatten från vattenförekomster belägna på land och som är sammanhängande med övriga hav. Attribut Beskrivning Multiplicitet Datatyp VN_Sjö Permanent, utbredd reglerad eller oreglerad ytvattenförekomst på land utan signifikant strömningshastighet Attribut Beskrivning Multiplicitet Datatyp reglerad Anger om sjön är reglerad. [0..1] Boolean VN_Vattendrag Rinnsträcka med information om reglering. Attribut Beskrivning Multiplicitet Datatyp reglerad maximumstage minimumstage Datatyper Anger om vattendraget är reglerat. Den i vattendom tillåtna högsta vattennivån Den i vattendom tillåtna lägsta vattennivån [0..1] Boolean [0..1] WS_WaterLevel [0..1] WS_WaterLevel VN_Vattendom Juridisk handling med beslut om tillåtna nivåer för en reglerad Ytvattenförekomst Attribut Beskrivning Multiplicitet Datatyp referens Länk till vattendom. [1..1] URI Kodlistor VN_DammVattenTyp Värden branddamm dagvatten lakvatten spillvatten Anger vilken typ av vatten som finns i en damm eller ändamål med dammen. Beskrivning Damm som ska tillhandahålla tillräckligt med släckvatten vid eventuell brand. Tillfälligt förekommande vatten som avrinner på markytan eller på en konstruktion. Vatten som passerat genom en deponi. Kommentar: Är ofta förorenat. Exempel på deponier kan vara hushållsavfall och slagghögar vid gruvdrift. Vatten från toaletter (svartvatten), bad, dusch, diskning och tvätt (gråvatten). Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 49

51 VN_Syfte Värden Kommunal planering Syfte för vilket objektet skapats. Ger underlag till användare att bedöma användbarhet för egna behov Beskrivning Översiktsplanering och detaljplanering samt associerade aktiviteter i kommunal verksamhet. Notera att kodlistan VN_Syfte är en utökning av vattensystemstandardens kodlista WS_Purpose, vilken innehåller fler värden Vattenplatser class Vattenplats + id :Identifier WS_Base::WS_HydroObject CR_ChangeObject + geographicalname :GeographicalName [0..*] + geometry :WS_Geometry [0..*] + hierarchyposition :CharacterString [0..1] + hydroid :HydroIdentifier [0..*] + hydrologicalorder :WS_HydrologicalOrder [0..*] + localtype :LocalisedCharacterString [0..1] + maincatchmentarea :WS_MainCatchmentAreaID [0..*] + origin :OriginValue [0..1] + persistence :HydrologicalPersistenceValue [0..1] + purpose :WS_Purpose [0..1] + responsibleparty :CI_ResponsibleParty [0..1] + riverbasindistrict :WS_RiverBasinDistrictName [0..*] + temporalvalidity :WS_TimeInformation [0..*] WS_Base:: Vattenplats Figur 20. Vattenplats. Vattenplats (Figur 20) kan beskrivas som en plats av intresse i anslutning till vattenförekomst. Klassen är abstrakt och utgör basklass för sju typer av vattenplatser: Vattenavgränsning, Strand, Observationsplats, Bestämmande sektion Konstgjord företeelse, Hydrologiskt intressant plats (Flödesplats) och Sjömärke, Figur 21. Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 50

52 class Vattenplatser WS_HydroObject WS_Base:: Vattenplats vattenplats «FeatureType» VN_HydrografiInformation:: VN_Öv ersv ämningsriskområde Vattenavgränsning KonstgjordFöreteelse HydrologisktIntressantPlats vattenplats «FeatureType» +observationnetwork 0..* «FeatureType» BestämmandeSektion VN_HydrografiInformation:: Observ ationsplats VN_StrandOmråde +substation 0..* vattenplats «FeatureType» VN_HydrografiInformation::VN_Sjömärke Figur 21. Vattenplatser class ReferenceWaterBody WS_HydroObject WS_HydroObject «FeatureType» WS_Base::WS_HydroBody +referencewaterbody place 0..* WS_Base::Vattenplats Vattenförekomst Figur 22. Koppling från vattenplats till vattenförekomst. Figur 22 visar hur en vattenplats kan kopplas till en vattenförekomst med associationen referencewaterbody. Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 51

53 class Vattenavgränsning Vattenplats Vattenavgränsning Strandlinje + shorecomposition: ShoreTypeValue + shorelinetype: WS_ShorelineType = Normal + waterlevecategory: WaterLevelValue Kustv attengräns Uttagsplats Mottagningsplats Källa WS_ExtractionLocation «FeatureType» VN_HydrografiInformation:: VN_Vattentäkt + sommarvatten: Boolean [0..1] + /typavvattentäkt: int «codelist» VN_HydrografiKodlistor:: VN_TypAv Vattentäkt + Ytvattentäkt + Grundvattentäkt Figur 23. Vattenavgränsning Vattenavgränsning (Figur 23) kan vara Strandlinje, Kustvattengräns, Uttagsplats, Vattentäkt, Mottagningsplats eller Källa. Det finns olika typer av strandlinjer; normal och diffus. Vattentäkter kan vara för ytvatten eller grundvatten. Strandlinje skapas av olika organisationer vilket betyder att det kan finnas flera representationer av samma naturliga företeelse, till exempel Nationella strandlinjen som utvecklas av Lantmäteriet och Sjöfartsverket. Se Bilaga K för en beskrivning av hur denna specifikation förhåller sig till NSL-specifikationen. Notera att NSL-specifikationen även innehåller objekten övervattenssten, bränning, kaj, vågbrytare/pir, brygga och dykdalb som ingår i temat markdetaljer. De olika representationerna av strandlinjen särskiljs genom att syfte med vilken geometrin framställts (WS_GeometryPurpose, Figur 13). Attributet waterlevelcategory som använder Inspire-kodlistan WaterLevelValue sätts vanligen till meanwaterlevel. För datamängder enligt denna specifikation används inte vattensystemstandardens attribut shorecomposition på Strandlinje, istället används den associerade vattenplatsen Strandområde (Figur 24). Ett strandområde är en vattenplats som beskriver en strand med en geometri, vilken fraktionsstorlek materialet som bygger upp stranden har samt om några åtgärder har tagits för att skydda stranden mot erosion i form av beklädnad av stranden med olika material (strandskoning). Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 52

54 class Strandområde Strandlinje + shorecomposition: ShoreTypeValue + shorelinetype: WS_ShorelineType = Normal + waterlevecategory: WaterLevelValue +strandlinje 0..* +strandområde 0..* vattenplats Vattenplats «FeatureType» VN_HydrografiInformation:: VN_StrandOmråde + strandmaterial: VN_StrandMaterial + strandskoning: CharacterString + förekomstavvegetation: Boolean «codelist» VN_HydrografiKodlistor:: VN_StrandMaterial + Block + Sten + Klapper + Grus + Svallgrus + Sand + Silt + Lera + Organisk jordart + Morän eller annan osorterad jordart Figur 24. Strandområde. En uttagsplats är en plats eller en anläggning där vatten leds bort från en vattenförekomst, till exempel en dricksvattentäkt. En vattentäkt kan ta ytvatten ur en ytvattenförekomst och är då en ytvattentäkt, eller grundvatten ur en grundvattenförekomst och är då en grundvattentäkt En mottagningsplats är en plats eller anläggning där vatten tillförs en vattenförekomst, till exempel där processvatten från en större industri återförs till en sjö. En källa är en plats där vatten övergår från att vara grundvatten till att vara ytvatten. I en del fall bildas en liten ytvattenansamling vilken vanligen också benämns källa. Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 53

55 class Observationsplatser Observ ationsplats «FeatureType» VN_HydrografiInformation:: VN_Ytv attenobserv ationsplats «FeatureType» VN_HydrografiInformation:: VN_Grundv attenobserv ationsplats Figur 25. Observationsplatser WS_ObservationLocation (Figur 25) har specialiserats till VN_YtvattenObservations- Plats och VN_GrundvattenObservationsPlats för att tydligare kunna särskilja vilka egenskaper som kan observeras på respektive typ av vattenförekomst. class KonstgjordFöreteelse Vattenplats KonstgjordFöreteelse + condition :ConditionOfFacilityValue Rörledning Sluss Dammbyggnad Skyddsv all Ränna Pumpstation Vattenkraftv erk Korsning + type :CrossingTypeValue Figur 26. Konstgjord företeelse Konstgjord företeelse (Figur 26) kan beskrivas som en vattenplats som består av något som människan konstruerat. Klassen är abstrakt och utgör basklass för olika typer av klasser för konstgjorda företeelser: Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 54

56 Rörledning, ett större rör som vanligen leder vatten från en vattenförekomst till en anläggning. Ränna, en öppen, lutande ledning med en port för att reglera vattenflödet. Sluss, som utgör ett par eller en serie portar med syfte att flytta fartyg mellan olika vattennivåer Pumpstation, med syfte att pumpa fasta, flytande eller gasformiga ämnen Dammbyggnad, en permanent barriär över ett vattendrag som dämmer upp vatten eller kontrollerar dess flöde Vattenkraftverk, en anläggning för kraftproduktion från vatten som rör sig. Vattenkraftverk hanteras även av Geodatapecifikation Byggnad. Skyddsvall, med syfte att förhindra översvämning Korsning, där vatten kan passera ovanför eller under ett hinder class HydrologisktIntressantaPlatser HydrologisktIntressantPlats Vattenplats FlödesPlats Fors Vattenfall + height :WS_LengthMeasure Figur 27. Hydrologiskt intressanta platser. Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 55

57 Hydrologiskt intressanta platser (Figur 27) används huvudsakligen för att beskriva forsar och vattenfall. Dessa har oftast egen geometri men kan kopplas till den vattenförekomst som innehåller forsen eller vattenfallet (se Figur 22). Rekommendation 9. Associationen referencewaterbody ska användas för Fors och Vattenfall där så är möjligt. class Sjömärke WS_HydroObject WS_Base:: WS_WaterLocation WS_WaterLocation «FeatureType» VN_HydrografiInformation::VN_Sjömärke + refsjöfartsverket: Integer [0..1] Figur 28. Sjömärke VN_Sjömärke, Figur 28, avser flytande sjömärken som förvaltas av kommun eller annan organisation men som mäts in och lagras av kommuner. Sjöfartsverket lagrar och förvaltar objekt representerande cirka flytande sjömärken varav hälften ägs och underhålls av Sjöfartsverket. Via attributet refsjöfartsverket kan objekt av typen VN_Sjömärke refereras till objekt i Sjöfartsverkets databaser. För att kunna utbyta information om områden som löper risk för översvämning används vattenplatsen Översvämningsområde, Figur 29. Översvämningsområdet är beräknat utifrån ett visst flöde som kan vara ett verkligt uppmätt flöde eller en beräkning/prognos. Till översvämningsområdet kan kopplas en lägsta golvnivå för byggnation. Lägsta golvnivå för byggnation är den lägsta höjd man får bygga på i en viss kommun eller en del av kommunen och är beräknat utifrån översvämningsriskerna i kommunen. Lägsta golvnivå för byggnation är alltid kopplad till ett Översvämningsriskområde och anges som höjd över havet i RH Krav 24. RH Lägsta golvhöjd för byggnation ska anges som höjd över havet i Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 56

58 class Översvämningsrisk WS_HydroObject WS_Base:: Vattenplats vattenplats «FeatureType» VN_HydrografiInformation:: VN_Öv ersv ämningsriskområde + skredrisk: Boolean [0..1] + flödesommotiverarrisk: double [0..1] + typavflöde: VN_ÖversvämningsRiskFlöde +underlag 1..* +lägstagolvnivåförbyggnation 0..1 «DataType» VN_HydrografiDatatyper:: VN_LägstaGolv niv åförbyggnation + lägstagolvnivåförbyggnation: double + kommun: CharacterString «codelist» VN_HydrografiKodlistor:: VN_Öv ersv ämningsriskflöde + MaxFlöde årsFlöde årsFlöde Figur 29. Översvämningsområde Objekttyper VN_GrundvattenObservationsPlats Plats där observationer, provtagning och/eller mätningar av grundvatten utförs Attribut Beskrivning Multiplicitet Datatyp VN_StrandOmråde Hydrologiskt område som beskriver en strand både vad gäller dess sammansättning och om den är skyddad mot erosion. Attribut Beskrivning Multiplicitet Datatyp strandmaterial strandskoning Det material som stranden består av. Erosionsskydd för strandområde. [1..1] VN_StrandMaterial [1..1] CharacterString VN_Vattentäkt Uttagsplats som vanligen används för uttag av dricksvatten eller vatten för bevattningsändamål. Attribut Beskrivning Multiplicitet Datatyp sommarvatten typavvattentäkt Anger om vattentäkten endast används del av året och framförallt för bevattningsändamål. Anger vilken typ av vatten, grundvatten eller ytvatten, som tas ur en vattenförekomst vid en vattentäkt. [0..1] Boolean [1..1] VN_TypAvVattentäkt Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 57

59 VN_YtvattenObservationsPlats Plats där observationer, provtagning och/eller mätningar av ytvatten utförs Attribut Beskrivning Multiplicitet Datatyp VN_Sjömärke Flytande sjömärke som inte ägs och underhålls av Sjöfartsverket. Attribut Beskrivning Multiplicitet Datatyp refsjöfartsverket Referens till Sjöfartsverkets objekt. Kommentar: Använder Sjöfartsverkets identifierare. [0..1] Integer VN_Översvämnings- RiskOmråde Område som genom analyser identifierats riskera översvämmas vid höga vattenflöden Attribut Beskrivning Multiplicitet Datatyp flödesommotiverarrisk skredrisk typavflöde Datatyper Flöde som använts vid analys av översvämningsriskområde. Anger om risk för skred föreligger. Typ av flöde som ligger till grund för analys av översvämningsområde. [0..1] double [0..1] Boolean [1..1] VN_Översvämnings- RiskFlöde VN_LägstaGolvnivåFör- Byggnation Attribut Beskrivning Multiplicitet Datatyp inom kommun lägsta golvnivå för byggnation utifrån översvämningsrisk kopplat till översvämningsområde (-n). Den lägsta höjd över havet som nybyggnation tilllåts lägstagolvnivåförbyggnation kommun Kodlistor Värde för lägsta golvnivå för byggnation Kommun inom vilken lägsta golvnivå för byggnation gäller. [1..1] double [1..1] characterstring VN_StrandMaterial Värden Block Sten Klapper Grus Svallgrus Organisk jordart Sand Det material som stranden består av/är sammansatt av. Beskrivning Minerogent material med partiklar med diameter större än 200 mm Minerogent material med partiklar med diameter mellan 6 mm och 200 mm Mindre stenar som fått sin rundade form av rullning och nötning mot varandra till följd av vågor eller strömmande/forsande vatten. Minerogent material med kornstorlek med dominerande diameter mellan 2 mm och 6 mm Grus som svallats av vågor eller strömmande/forsande vatten Jordart bestående av djur- och växtrester Minerogent material med kornstorlek med diameter 0,06 mm till 2 mm Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 58

60 Silt Lera Morän eller annan blandad jordart Minerogent material med kornstorlek med diameter 0,002 mm till 0,06 mm Minerogent material med kornstolek med diameter mindre än 0,002 mm Jordart som av olika geomorfologiska processer har en varierande kornstorlek. VN_TypAvVattentäkt Värden Grundvattentäkt Ytvattentäkt Giltiga värden för det härledda attributet typavvattentänkt. Typ av vattentäkt fås ur vattentäktens association till en vattenförekomst av viss typ. Beskrivning Vattentäkt där grundvatten avleds från en grundvattenförekomst. Vattentäkt där ytvatten avleds från en ytvattenförekomst. Anger om en vattentäkt tar vatten ur en ytvattenförekomst eller en grundvattenförekomst. VN_Översvämnings- RiskFlöde Värden 100-årsFlöde 200-årsFlöde MaxFlöde Typ av flöde som ligger till underlag för analys av översvämningsområde Beskrivning Högsta flöde som statistiskt sett återkommer vart 100:e år Högsta flöde som statistiskt sett återkommer vart 200:e år Maximala uppmätta eller beräknade flödet utifrån vissa förutsättningar Nätverk I Vattensystemstandarden finns möjlighet att representera ett flödesnätverk mellan vattenförekomster på två olika sätt: 1. Med ett geometriskt nätverk. Det geometriska nätverket är hämtat från Inspires specifikation för Hydrografi och är ett traditionellt sätt att hantera nätverk med stomlinjer som representerar flödet och dessutom har en koppling till en vattenförekomst. Figur 30 illustrerar det geometriska nätverket. 2. Med ett logiskt nätverk. Det logiska nätverket är utvecklat i Vattensystemstandarden och illustreras i Figur 31. Med det logiska nätverket behöver ingående vattenförekomsters geometri inte vara känd. Det logiska nätverket talar endast om att vattnet flödar från vattenförekomst A till vattenförekomst B till vattenförekomst C och så vidare. Till det logiska nätverket kan man dessutom knyta egenskaper som: vattenflöde, transport av olika ämnen etc. En mer detaljerad beskrivning av de två nätverkstyperna finns Bilaga H. Beskrivning av geometriskt och logiskt nätverk. Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 59

61 class SG_HydrografiGeometrisktNätverk Network::NetworkElement Network::Network 1..* + geographicalname: GeographicalName [0..*] +innetwork + inspireid: Identifier [0..1] +elements «lifecycleinfo, voidable» 0..* + beginlifespanversion: DateTime + endlifespanversion: DateTime [0..1] +element 2..* {ordered} Network:: GeneralisedLink Network::NetworkConnection +endnode +spokeend Network::Node geometry: GM_Point +startnode +spokestart 0..1 Network::Link 0..* + centrelinegeometry: GM_Curve + fictitious: Boolean = false 0..* + type: ConnectionTypeValue «codelist» Network:: ConnectionTypeValue + crossborderconnected + crossborderidentical + intermodal «codelist» Hydro - Network:: HydroNodeCategoryValue HydroObject Hydro - Network::HydroNode HydroObject Hydro - Network::WatercourseLink «codelist» Network:: LinkDirectionValue + boundary + flowconstriction + flowregulation + junction + outlet + source + hydronodecategory: HydroNodeCategoryValue + flowdirection: LinkDirectionValue + length: Length + bothdirections + indirection + inoppositedirection «FeatureType» SG_GemensammaKlasser::SG_BasKlass + beginlifespanversion: DateTime [0..1] + endlifespanversion: DateTime [0..1] + id: Identifier +tillhörnätverk0..* «FeatureType» SG_HydrologisktGeometrisktNätv erk + geographicalname: GeographicalName +tillhörnätverk0..* +tillhörnätverk0..* +nätverkselement1..* «FeatureTy... SG_Nod 1..* +nätverkselement «FeatureType» SG_Stomlinje + stomlinjetyp: SG_StomlinjeTyp +nätverkselement 0..* «FeatureType» SG_Konnektionspunkt + typ: ConnectionTypeValue +representerasinätverkav 0..* «codelist» SG_HydrografiKodlistor:: SG_StomlinjeTyp +representerarinätverk stomlinje + stomlinje otydlig WS_WaterBody WS_HydroBody + area: WS_SurfaceMeasure [0..1] + averagedepth: WS_WaterDepth [0..1] + averagedischarge: WS_WaterDischarge [0..1] + averagestage: WS_WaterLevel [0..1] + centerlinerepresentation: GM_CompositeCurve [0..*] + maxdepth: WS_WaterDepth [0..1] + salinity: WS_Concentration [0..*] + waterdischarge: WS_WaterDischarge [0..*] + volume: WS_VolumeMeasure [0..*] Figur 30. Geometriskt nätverk class SG_HydrografiLogisktNätverk + id :Identifier WS_Base::WS_HydroObject CR_ChangeObject + geographicalname :GeographicalName [0..*] + geometry :WS_Geometry [0..*] + hierarchyposition :CharacterString [0..1] + hydroid :HydroIdentifier [0..*] + hydrologicalorder :WS_HydrologicalOrder [0..*] + localtype :LocalisedCharacterString [0..1] + maincatchmentarea :WS_MainCatchmentAreaID [0..*] + origin :OriginValue [0..1] + persistence :HydrologicalPersistenceValue [0..1] + purpose :WS_Purpose [0..1] + responsibleparty :CI_ResponsibleParty [0..1] + riverbasindistrict :WS_RiverBasinDistrictName [0..*] + temporalvalidity :WS_TimeInformation [0..*] +starthydroobject 1 +endhydroobject 1 + id :Identifier WS_Network::Flödesrelation CR_ChangeObject + temporalvalidity :WS_TimeInformation [0..*] + waterdischarge :WS_WaterDischarge [0..*] + contenttransport :WS_WaterContentTransport [0..*] Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 60

62 Figur 31. Logiskt nätverk Krav 25. Stomlinjer ska alltid ligga inom ytrepresenterade vattenförekomsters geometri. Krav 26. I ett nätverk ska inga glapp större än 0,002 m finnas mellan stomlinjer som ska sitta ihop (Se kapitel 7.1, Nr. 5). Krav 27. Om stomlinjer i nätverk inte ska sitta ihop ska avståndet dem emellan vara större än 5 m (Se kapitel 7.1, Nr. 5) Objekttyper VN_HydrologisktGeometrisktNätverk Ett flödesnätverk som representeras av geometrier. Attribut Beskrivning Multiplicitet Datatyp geographicalname Namn på nätverk. [1..1] GeographicalName VN_Konnektionspunkt Punkt för anslutning av nätverk över administrativa gränser. Attribut Beskrivning Multiplicitet Datatyp Typ Typ av konnektionspunkt. [1..1] ConnectionTypeValue VN_Nod Punkt som används för att bryta en stomlinje eller där flera stomlinjer möts. VN_Stomlinje Linjegeometri som representerar flödet genom sammanhängande vattenförekomster i ett flödesnätverk. Attribut Beskrivning Multiplicitet Datatyp stomlinjetyp Typ av stomlinje. [1..1] SG_StomlinjeTyp Kodlistor VN_StomlinjeTyp Värden stomlinje stomlinje otydlig Typ av stomlinje Beskrivning Fiktiv linje som förbinder flödesnätverket genom sjöytor och vattendragsytor. Fiktiv linje i markyta som förbinder flödesnätverket genom exempelvis sankmarker och över åkrar. Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 61

63 5.2.9 Observationer av vatten class Ytvattenobservation WS_ObservationLocation «FeatureType» VN_HydrografiInformation:: VN_Ytv attenobserv ationsplats +featureofinterest 1 ProcessUsed «FeatureType» observation:: OM_Process +procedure «union» HydrografiObserv ationer:: Ytv attenegenskap + nivå: WS_WaterLevel + djup: WS_WaterDepth + längd: WS_LengthMeasure + lutning: WS_GradientMeasure + volym: WS_VolumeMeasure + halt: WS_Concentration + area: WS_SurfaceMeasure +observedproperty «FeatureType» observ ation::om_observ ation + phenomenontime: TM_Object + resulttime: TM_Instant + validtime: TM_Period [0..1] + resultquality: DQ_Element [0..*] + parameter: NamedValue [0..*] + id: UUID +result Range «type» Records and Class Metadata:: Any {root} +generatedobservation 0..* 0..* +relatedobservation 0..* «DataType» observ ation:: NamedValue + name: GenericName + value: Any Figur 32. Ytvattenobservation För att erbjuda möjligheter att utbyta data om observationer av egenskaper på vattenföreteelser och relaterade företeelser innehåller Vattendatas informationsmodell delar av den internationella standarden SS-EN ISO 19156, Observationer och mätningar (O&M). O&M erbjuder ett enkelt och standardiserat sätt att tillhandahålla observationsdata/data från mätningar med mera. Figur 32 visar observation av de egenskaper för vilkas resultat Vattensystemstandarden tillhandahåller datatyper. Om ytterligare egenskaper ska läggas till i listan med observerbara egenskaper bör Inspires klass ObservableProperties användas. Krav 28. Vid utökning av tillgängliga egenskaper för observation ska INSPIRE ObservableProperties (INSPIRE Generic conceptual model Base Models Observation) användas. För mer information om hur ObservableProperties ska användas se Inspire D2.9 samt Inspire Generic conceptual model/base models/observations (Inspire consolidated UML-model). Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 62

64 class Grundvattenobservation WS_ObservationLocation «FeatureType» VN_HydrografiInformation:: VN_Grundv attenobserv ationsplats 1 «FeatureType» observation:: OM_Process +procedure +featureofinterest ProcessUsed +generatedobservation «FeatureType» observ ation::om_observ ation 0..* «union» HydrografiObserv ationer:: Grundv attenegenskap + grundvattennivå: WS_LengthMeasure + phenomenontime: TM_Object + resulttime: TM_Instant + validtime: TM_Period [0..1] + resultquality: DQ_Element [0..*] + parameter: NamedValue [0..*] + id: UUID +observedproperty 0..* +result Range «type» Records and Class Metadata:: Any {root} +relatedobservation 0..* «DataType» observ ation:: NamedValue + name: GenericName + value: Any Figur 33. Grundvattenobservation Figur 32 beskriver observation av ytvatten. Figur 33 beskriver på motsvarande sätt en observation av grundvatten. I Bilaga G. Observationsexempel, finns två objektmodeller som exemplifierar observation/mätning Vattenled För att kunna koppla ihop icke sammanhängande vattenförekomster så finns i vattensystemstandarden en objekttyp som heter vattenled (Figur 34). Vattenled är ett Vattenkomplex, en annan objekttyp som är en WS_HydroObject och består av andra WS_HydroObjects. Ett exempel på en vattenled är en kanotled. Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 63

65 class Vattenled CR_ChangeObject + id :Identifier WS_Base::WS_HydroObject + geographicalname :GeographicalName [0..*] + geometry :WS_Geometry [0..*] + hierarchyposition :CharacterString [0..1] + hydroid :HydroIdentifier [0..*] + hydrologicalorder :WS_HydrologicalOrder [0..*] + localtype :LocalisedCharacterString [0..1] + maincatchmentarea :WS_MainCatchmentAreaID [0..*] + origin :OriginValue [0..1] + persistence :HydrologicalPersistenceValue [0..1] + purpose :WS_Purpose [0..1] + responsibleparty :CI_ResponsibleParty [0..1] + riverbasindistrict :WS_RiverBasinDistrictName [0..*] + temporalvalidity :WS_TimeInformation [0..*] +member 0..* +complex 0..* WS_Base::Vattenkomplex Vattenled + watertransfer :Boolean Figur 34. Vattenled Importerade datatyper Från Vattensystemstandarden används objekttyper, associerade datatyper och kodlistor. Figur 35 visar de datatyper från Vattensystemstandarden och i Figur 36 de datatyper från Inspire Hydrography som används i denna specifikation. Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 64

66 class WS_Datatyper «DataType» WS_Base::WS_WaterDischarge + accuracy :DQ_QuantitativeAttributeAccuracy [0..1] + dischargemeasure :Real + periodofmeasure :TM_Period [0..1] + unit :WS_WaterDischargeUnit = m3/s «DataType» WS_Base::WS_MainCatchmentAreaID + maincatchmentareaname :CharacterString [0..1] + maincatchmentareanumber :UnlimitedInteger [0..1] + referencehydroid :HydroIdentifier [0..1] «DataType» WS_Base::WS_WaterContentTransport + accuracy :DQ_QuantitativeAttributeAccuracy [0..1] + contenttransportmeasure :Real + periodofmeasure :TM_Period [0..1] + substance :CharacterString + unit :WS_WaterContentTransportUnit «DataType» WS_Base::WS_TimeInformation + accuracy :DQ_TemporalAccuracy [0..3] + description :CharacterString [0..1] + pointoftime :DateTime [0..*] + timeperiod :TM_Period [0..*] «DataType» WS_Base::WS_HydrologicalOrder + order :CharacterString + orderschema :WS_HydrologicalCodeType + scope :CharacterString «DataType» WS_GradientMeasure + accuracy :DQ_QuantitativeAttributeAccuracy [0..1] + gradient :Angle + periodofmeasure :WS_TimeInformation [0..1] «DataType» WS_VolumeMeasure + accuracy :DQ_QuantitativeAttributeAccuracy [0..1] + periodofmeasure :WS_TimeInformation [0..1] + volumemeasure :Volume «DataType» WS_Concentration + accuracy :DQ_QuantitativeAttributeAccuracy [0..1] + concentrationmeasure :Real + periodofmeasure :WS_TimeInformation [0..1] + substance :CharacterString + unit :WS_ConcentrationUnit «DataType» WS_SurfaceMeasure + accuracy :DQ_QuantitativeAttributeAccuracy [0..1] + periodofmeasure :WS_TimeInformation [0..1] + surfacemeasure :Area «DataType» WS_WaterLev el + accuracy :DQ_QuantitativeAttributeAccuracy [0..1] + periodofmeasure :WS_TimeInformation [0..1] + referenceheightsystem :CharacterString + referencewaterlevel :Length [0..1] + waterlevel :Length «DataType» WS_WaterDepth «DataType» WS_LengthMeasure + accuracy :DQ_QuantitativeAttributeAccuracy [0..1] + lengthmeasure :Length + periodofmeasure :WS_TimeInformation [0..1] + accuracy :DQ_QuantitativeAttributeAccuracy [0..1] + referenceheightsystem :CharacterString [0..1] + referencewaterlevel :Length [0..1] + waterdepth :Length + periodofmeasure :WS_TimeInformation [0..1] Figur 35. Datatyper från Vattensystemstandarden. Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 65

67 class InspireDatatyper «datatype» Geographical Names::GeographicalName + spelling :SpellingOfName [1..*] + language :CharacterString + nativeness :NativenessValue + namestatus :NameStatusValue + sourceofname :CharacterString + pronunciation :PronunciationOfName + grammaticalgender :GrammaticalGenderValue [0..1] + grammaticalnumber :GrammaticalNumberValue [0..1] «datatype» Geographical Names::PronunciationOfName + pronunciationsoundlink :URI [0..1] + pronunciationipa :CharacterString [0..1] «datatype» Geographical Names::SpellingOfName + text :CharacterString + script :CharacterString + transliterationscheme :CharacterString [0..1] «datatype» Hydro - base::hydroidentifier + classificationscheme :CharacterString [0..1] + localid :CharacterString + namespace :CharacterString «datatype» Base Types 2::RelatedParty + individualname :PT_FreeText [0..1] + organisationname :PT_FreeText [0..1] + positionname :PT_FreeText [0..1] + contact :Contact [0..1] + role :PartyRoleValue [0..*] «datatype» Base Types 2::Contact + address :AddressRepresentation [0..1] + contactinstructions :PT_FreeText [0..1] + electronicmailaddress :CharacterString [0..1] + hoursofservice :PT_FreeText [0..1] + telephonefacsimile :CharacterString [0..*] + telephonevoice :CharacterString [0..*] + website :URL [0..1] Figur 36. Datatyper från Inspire Importerade kodlistor Från Vattensystemstandarden används objekttyper, associerade datatyper och kodlistor. Figur 37 visar de kodlistor från Vattensystemstandarden och i Figur 38 de kodlistor från Inspire Hydrography som används i denna specifikation. Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 66

68 class WS_Kodlistor «CodeList» WS_Base:: WS_Riv erbasindistrictname + SENO SENO SE1TO + SE1 + SENO SE2 + SE3 + SE4 + SENO SE5 «CodeList» WS_Base:: WS_HydrologicalCodeType + Pfafstetter + SMHITributaryNumber + Strahler + EuropeanCode «CodeList» WS_OutflowLocationType + grundvattenberoendeekosystem + mynning + utströmningsområde + utlopp «CodeList» WS_Base:: WS_GeometryPurpose + Produkt + Modellunderlag «CodeList» WS_Base::WS_Purpose + Baskartering + Vattenförvaltning + WFD-rapportering + Dricksvattenförsörjning + Miljöövervakning + Vägkonflikter + Översvämningskartering «CodeList» WS_ConcentrationUnit + g/l + mg/l + ug/l + % + ppm + umol/l + mmol/l + mol/l + mekv/l + uekv/l «CodeList» WS_Base:: WS_WaterDischargeUnit + l/s + m3/s «CodeList» WS_Base:: WS_WaterContentTransportUnit + g/s + kg/month + tons/month «CodeList» WS_ShorelineType + normal + indistinct + createdfromchart_rockabovewater + createdfromchart_rockawash Figur 37. Kodlistor från Vattensystemstandarden. Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 67

69 class InspireKodlistor «codelist» Geographical Names:: GrammaticalGenderValue + masculine + feminine + neuter + common «codelist» Geographical Names:: NameStatusValue + official + standardised + historical + other «codelist» Hydro - Physical Waters:: HydrologicalPersistenceValue + dry + ephemeral + intermittent + perennial «enumeratio... Hydro - Physical Waters:: OriginValue natural manmade «codelist» Geographical Names:: GrammaticalNumberValue + singular + plural + dual «codelist» Base Types 2:: PartyRoleValue «codelist» Geographical Names:: Nativ enessvalue + endonym + exonym «codelist» Base Types:: ConditionOfFacilityValue «codelist» Hydro - Physical Waters:: ShoreTypeValue + boulders + clay + gravel + mud + rock + sand + shingle + stone + disused + functional + projected + underconstruction + decommissioned «codelist» Hydro - Physical Waters:: CrossingTypeValue + aqueduct + bridge + culvert + siphon «codelist» Hydro - Physical Waters:: WaterLev elvalue + equinoctialspringlowwater + higherhighwater + higherhighwaterlargetide + highestastronomicaltide + highesthighwater + highwater + highwatersprings + indianspringhighwater + indianspringlowwater + localdatum + lowerlowwater + lowerlowwaterlargetide + lowestastronomicaltide + lowestlowwater + lowestlowwatersprings + lowwater + lowwaterdatum + lowwatersprings + meanhigherhighwater + meanhigherhighwatersprings + meanhigherlowwater + meanhighwater + meanhighwaterneaps + meanhighwatersprings + meanlowerhighwater + meanlowerlowwater + meanlowerlowwatersprings + meanlowwater + meanlowwaterneaps + meanlowwatersprings + meansealevel + meantidelevel + meanwaterlevel + nearlyhighesthighwater + nearlylowestlowwater + tropichigherhighwater + tropiclowerlowwater Figur 38. Kodlistor från Inspire 6 Referenssystem Information om det rumsliga referenssystemet för Vattendata ska anges, tillåtna referenssystem ges av Tabell 5 (se Figur 39 för utbredning av referenssystem). Tabell 5. Referenssystem Rumsligt referenssystem EPSG-kod EPSG:3006 EPSG:3007 EPSG:3008 EPSG:3009 Benämning SWEREF 99 TM SWEREF SWEREF SWEREF Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 68

70 EPSG:3010 EPSG:3011 EPSG:3012 EPSG:3013 EPSG:3014 EPSG:3015 EPSG:3016 EPSG:3017 EPSG:3018 EPSG:5613 EPSG:5628 EPSG:5846 EPSG:5847 EPSG:5848 EPSG:5849 EPSG:5850 EPSG:5851 EPSG:5852 EPSG:5853 EPSG:5854 EPSG:5855 EPSG:5856 EPSG:5857 SWEREF SWEREF SWEREF SWEREF SWEREF SWEREF SWEREF SWEREF SWEREF RH 2000 SWEREF 99 + RH 2000 (lat/long) SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 Se Figur 39 för en karta med de lokala Sweref 99-zonerna. Temporalt referenssystem Referenssystemets omfattning Gregorianska kalendern UTC ±0 UTC +1 UTC +2 normaltid (CET) sommartid (CEST) Data enligt omfattning A görs i referenssystem SWEREF 99, kartprojektion SWEREF 99 TM (EPSG:3006) och höjdsystem RH 2000 (EPSG:5613). Data enligt delomfattning B görs i referenssystem SWEREF 99, kartprojektion SWEREF 99 TM (EPSG:3006) och höjdsystem RH 2000 (EPSG:5613). Data enligt delomfattning C, D och E görs antingen i referenssystem SWEREF 99, kartprojektion SWEREF 99 TM (EPSG:3006) och höjdsystem RH 2000 (EPSG:5613) eller i RH 2000 i höjd samt lokal zon av referenssystem i plan (EPSG:3007 EPSG:3018, EPSG:5846 EPSG:5857). Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 69

71 Samma temporala referenssystem används för alla omfattningar. Krav 29. Datamängder enligt denna geodataspecifikation ska tillhandahållas med referenssystem Sweref 99 TM och RH Figur 39. Rekommenderade lokala SWEREF-zoner för kommuner Benämning på plankoordinater görs enligt Fel! Hittar inte referenskälla.. Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 70

72 Tabell 6. Benämning på plankoordinater Koordinatsystem Nordlig koordinat Östlig koordinat Sweref 99 N E RT 90 X Y I RH 2000 benämns höjden över havet (Normaal Amsterdam Peil) med H. För ytterligare beskrivning av höjd se motsvarande kapitel i geodataspecifikation Stompunkter. 7 Kvalitetskrav 7.1 Datakvalitet Tabell 7 anger datakvalitetskrav för Vattendata. Referenser inom parentes anger tabeller och Id i bilaga D i ISO för vilka kvalitetsmått som ska användas vid redovisning av datakvalitet. I HMK Geodatakvalitet beskrivs utförligare teori och terminologi rörande geodatakvalitet samt exempel på metoder för kvalitetsutvärdering. Tabell 7. Datakvalitetskrav Nr Kvalitetstema Kvalitets-parameter Kvalitetsmått 1 Fullständighet Datamängdens innehållsmässiga överensstämmelse med geodataspecifikationen; brist eller övertalighet för objekt, attribut eller relationer. 2 Fullständighet Datamängdens innehållsmässiga överensstämmelse med geodataspecifikationen; brist eller övertalighet för objekt, attribut eller relationer. 3 Logisk konsistens Överensstämmelse med logiska regler för datastruktur, attribut eller relationer (till exempel sammanhängande nätverk och slutna ytor). 4 Logisk konsistens Överensstämmelse med logiska regler för datastruktur, attribut eller relationer (till exempel sammanhängande nätverk och slutna ytor). 5 Logisk konsistens Överensstämmelse med logiska regler för datastruktur, attribut eller relationer (till exempel sammanhängande nätverk och slutna ytor). Brist För få Övertalighet För många Konceptuell konsistens Giltiga kombinationer av värden, som stämmer med informationsmodellen. Domän-konsistens Giltig värdemängd. Topologisk konsistens Följer angivna topologiska regler, Omfattning A För konstgjorda företeelser får högst 5% av företeelserna saknas i datamängden (D.7, id 7). För inga objekt i en datamängd får geometri saknas (D.6, Id 6). Omfattning A Övertalighet ska ej förekomma (D.1, Id 1). Omfattning A 100 % av förekomsterna ska överensstämma med informationsmodellen. (D.13, Id 13). Omfattning A 100 % av förekomsterna ska överensstämma med värden i kodlistor. (D.17, Id 17). Delomfattning B Det får inte finnas glapp större än m (D.23). Det får inte finnas överhäng större än m (D.24). Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 71

73 6 Lägesosäkerhet Noggrannhet/mätosäkerhet i position. 7 Lägesosäkerhet Noggrannhet/mätosäkerhet i position. 8 Lägesosäkerhet Noggrannhet/mätosäkerhet i position. 9 Lägesosäkerhet Noggrannhet/mätosäkerhet i position. Absolut osäkerhet I förhållande till referenssystemet. Absolut osäkerhet I förhållande till referenssystemet. Absolut osäkerhet I förhållande till referenssystemet. Absolut osäkerhet I förhållande till referenssystemet. Delomfattning B Krav på RMS i plan (D.49 Id 47) är 5 m för: WS_RiverReach.geometry = _Linje WS_ShoreLine.shoreLineType=normal Krav på RMS i plan (D.49 Id 47) är 10 m för: WS_ShoreLine.shoreLineType=indistinct Krav på RMS i höjd (D.41, Id 39) är 2 m i höjd för: WS_ShoreLine Delomfattning C Krav på RMS i plan (D.49 Id 47) är 1 m Delomfattning D Krav på RMS i plan (D.49 Id 47) är 0,1 m Krav på RMS i höjd (D.41 Id 39) är 0,1 m Delomfattning E Krav på RMS i plan (D.49 Id 47) är 0,05 m Krav på RMS i höjd (D.41 Id 39) är 0,05 m För delomfattning D och E finns olika krav på lägesosäkerhet i höjd beroende på olika tillämpningars krav. Dessa tillämpningar och tillhörande krav går inte att systematiskt kategorisera så att det kan uttryckas i denna specifikation. För mer information om datakvalitet vid geodetisk fältmätning och fotogrammetrisk mätning hänvisas till HMK- Geodatakvalitet. I vissa kommuner så förekommer olika krav på lägesosäkerhet i tätort och i glesbygd. Detta angreppssätt gör att framförallt kommuner där stor andel av ytan är glesbygd kan utnyttja geodatasamverkan och tillgång till Lantmäteriets flygbilder med 25 cm upplösning till att skapa översiktlig information över glesbygdsområden. Resurser kan då sparas när endast flygfotografering i egen regi behöver utföras över tätort. Kraven på lägesosäkerhet för (detaljplanering, projektering med mera) enligt denna specifikation och HMK:s standardnivåer kommer då ej att uppfyllas. Detta innebär att sådana datamängder kommer att få en lägre kvalitetsklass vid test av specifikationsuppfyllelse (Bilaga A. Test av specifikationsuppfyllelse). 8 Metadata version). För detaljplanering, fastighetsbildning och bygglovshantering är aktualitet en mycket viktig parameter. Aktualitet betraktas i många fall som ett datakvalitetselement, dock inte i ISO Eftersom denna geodataspecifikation använder ISO för att beskriva datakvalitet hanteras aktualitet som en del av metadata som inte avser datakvalitet. Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 72

74 Metadata kan också anges på objektnivå framförallt när det gäller geometrier (se kapitel ) och SG_BasKlass (se kapitel ). Metadata kan även sättas på objektnivå och uttrycks då vanligen som attribut på enskilda objekttyper. Attributet responsibleparty på WS_HydroObject är den enda objekttypsspecifika metadataposten i denna specifikation. Krav 30. Aktualitet för datamängder enligt denna geodataspecifikation ska anges. Krav 31. Specifikationsuppfyllelse ska anges i metadata för datamängd enligt denna geodataspecifikation. 9 Tillhandahållande Detta kapitel innehåller rekommenderade sätt för att tillhandahålla datamängder enligt denna specifikation. De rekommenderade formaten och leveransmedierna är de som kommer att kunna testas i samband med framtagandet av specifikationen. Användande av andra sätt för tillhandahållande sker utifrån överenskommelse mellan leverantör och mottagare. Det är framförallt aktuella data som ska tillhandahållas via de medium och format som anges i detta kapitel. Historiska data kan med fördel följa denna specifikation men åtkomst behöver inte vara allmän utan kan göras utifrån specialiserade anrop till en tjänst eller via beställning av datauttag från ansvarig part. 9.1 Leveransmedium Leveransmedium WFS Medium Geografiska områden utifrån behov (Web Feature Service) Leveransmedium WMS Medium Geografiska områden utifrån behov (Web Map Service) Leveransmedium Online via FTP Indelnings-alternativ Indelnings-alternativ Indelnings-alternativ Medium Geografiska områden utifrån behov FTP (File Transfer Protocol) Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 73

75 9.2 Leveransformat Leveransformat GML Beteckning Version GML (Geography Markup Language) Leverantör och mottagare kommer överens om version Specifikation Filstruktur Språk Svenska Utf Leveransformat Bild (för WMS) Beteckning Exempel: Bitmap (rastergrafik) PNG (rastergrafik) Gif (rastergrafik) Jpeg (rastergrafik) Svg (vektorgrafik) Leveransformat Shape Beteckning ESRI Shape Version Specifikation Filstruktur Språk Teckenuppsättning Teckenuppsättning Omfattning Minimum:.shp,.shx,.dbf Om förekommande, är följande filtyper nödvändiga:.sbn,.sbx,.atx,.fbn,.fbx,.ain,.aih,.aix,.mxs,.prj,.xml,.cpg Svenska Utf-8 Alla omfattningar Leveransformat DWG Beteckning Version DWG Leverantör och mottagare kommer överens om version Specifikation Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 74

76 Filstruktur Språk Omfattning Svenska Utf-8 Alla omfattningar Leveransformat MapInfo TAB Beteckning Version TAB Leverantör och mottagare kommer överens om version Specifikation - Filstruktur Språk Teckenuppsättning Teckenuppsättning Omfattning Minimum:.TAB,.DAT, Svenska Utf-8 Alla omfattningar Rekommendation 10. WMS-tjänster, Shape-filer och TAB-filer ska kunna tillhandahållas för datamängder enligt samtliga omfattningar Rekommendation 11. DWG-filer ska kunna tillhandahållas för delomfattning C, D och E. Rekommendation 12. WFS-tjänster ska kunna tillhandahållas för datamängder enligt samtliga omfattningar. 10 Datafångst I detta kapitel beskrivs de krav som finns på de processer som skapar Vattendata. Dataproduktion på Lantmäteriet nyttjar till stor del fotogrammetriska metoder med flygbilder vid insamling och ajourhållning t.ex. stereokartering och kartering i digitalt ortofoto enligt HMK-standardnivå 1. Dataproduktion på kommunerna använder både geodetisk fältmätning, fotogrammetriska metoder, marklasermätning och markfotogrammetri med kamerarover till GPS vid insamling och ajourhållning. Val av metod beror bl.a. på hur stora områden som ska samlas in och kraven på lägesosäkerhet, vad som ska tolkas och detaljeringsgrad. De sistnämnda kraven kan delas in i tre nivåer enligt HMK-Geodatakvalitetet 2014, avsnitt 3.2: Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 75

77 Delomfattning C - Översiktsplanering (HMK-standardnivå 1) används för nationell/regional mätning och kartläggning för översiktlig planering och dokumentation av byggande, infrastruktur, miljö, naturvård, risker, skogsbruk med mera. Delomfattning D - Detaljplanering (Standardnivå 2) används för mätning och kartläggning av tätort för kommunal detaljplanering och dokumentation. Delomfattning E - Projektering (Standardnivå 3) används för projektinriktad mätning och kartläggning för projektering, byggande och förvaltning av bebyggelse, vägar och övrig infrastruktur samt för bygg- och relationshandlingar med mera. Insamling utförs av kommunens mätavdelning men i många fall sker även insamling av mätkonsultföretag på uppdrag av kommunen. Lantmäteriet utför periodisk regelbunden datainsamling och produktion medan kommunerna utför datainsamling och dataproduktion utifrån behov. För mer information om geodetisk mätning och fotogrammetrisk mätning hänvisas till HMK-ReGe 2014 respektive HMK-Fotogrammetrisk detaljmätning Datafångst För att nå enhetlighet för geodata behöver företeelser mätas in enhetligt och de objekt (framförallt objektens geometrier) som skapas för att representera företeelserna behöver skapas enligt gemensamma regler. Det behöver också i informationsmodeller och datamodeller finnas möjlighet att beskriva hur data har samlats in och om eventuella avsteg från regler har gjorts. För nationella data som samlas in, lagras och ajourhålls av Lantmäteriet finns tydliga regler för hur företeelser ska mätas in och hur geometrier som representerar de ska skapas. Det finns dock inte regler för alla företeelsetyper. För mer information om Lantmäteriets regler hänvisas till specifikationen för grundläggande geografiska data på Lantmäteriet (GGD spec.) För data som samlas in, lagras och ajourhålls hos kommuner finns inga nationella regler utan det är upp till varje kommun att fastställa hur insamling sker. I en del (företrädesvis större) kommuner finns tydliga regler och handböcker för hur datainsamling sker. I många kommuner finns å andra sidan inga nedtecknade regler alls utan reglerna finns i huvudet på mätingenjörer/-tekniker. I vissa kommuner finns en del regler nedtecknade och en del är muntligt nedärvda. Det finns således en väldigt stor spridning på hur detta hanteras av kommunala verksamheter och det finns ingen landstäckande sammanställning av hur det skiljer sig åt. Mätningsanvisningar är en specifikation som tas fram för att sammanställa och fastställa regler för inmätning, skapande av objekt och geometrier för geodata både på en nationell nivå och för geodata som skapas i kommunala verksamheter. Med Mätningsanvisningar fylls en lucka igen i arbetet med att skapa enhetliga geodata Datafångstkrav för delomfattning B Data ska framställas enligt Lantmäteriets processer för ajourhållning där man till stor del använder fotogrammetriska metoder med flygbilder t.ex. stereokartering och kartering i digitalt ortofoto. Upplösningen på flygbilderna ska vara 50 cm för 4-6 års in- Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 76

78 tervall och 6-10 års intervall (se ). Områden med 2 års intervall (se ) fotograferas med en högre upp-lösning på flygbilderna som ska vara 25 cm liksom de större tätorterna i områdena som i övrigt fotograferas med 50 cm Datafångstkrav för delomfattning C, D och E Vid insamling av data inom kommunala verksamheter ska lokala Sweref 99 zoner användas vid mätning för att uppnå tillräcklig lägesnoggrannhet. Dokumenterade insamlingsprocesser för kommunal verksamhet ska användas och insamlingsprocesser ska baseras på HMK. Normalt utförs datainsamling genom geodetisk fältmätning med satellitteknik (Nätverks-RTK) eller konventionell mätning med totalstation. Vid större geografiska områden sker ofta insamling med fotogrammetriska metoder baserat på bilddata från flygplan. Även insamling med stöd av laserdata förekommer. Tabell 8 Principiella exempel på insamlingsmetoder för delomfattningarna C, D och E (HMK Geodatakvalitet) Metod Delomfattning C Delomfattning D Delomfattning E Lägesosäkerhet 1 m 0,1 m 0,05 m Geometrisk upplösning vid mätning i bilddata 0,5 m 0,1 m 0,05 m Geodetiska fältmätning Satellitteknik dgps - Satellitteknik Nätverks-RTK - Totalstation - Satellitteknik Nätverks-RTK, produktionsanpassad Nätverks-RTK - Totalstation Fotogrammetriska metoder Flygfotografering Flygbilder/ortofoto Flygfotografering Flygbilder/ortofoto Andra metoder Bild- och laserdata från helikopter och markfordon Bild- och laserdata från helikopter och markfordon Bilddata från UAV 10.2 Underhåll av data Underhåll av data med delomfattning B Tabell 9 Underhållsfrekvens delomfattning B Underhållsfrekvens Periodiskt Enligt Lantmäteriets bildförsörjningsprogram (Figur 40) som har olika flygfotointervall för olika delar av landet. 2-års intervall i södra Sverige samt utmed Norrlandskustland 4-6 års intervall in norra Svealands och Norrlands inland 6-10 års intervall i fjälltrakterna Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 77

79 Nuvarande intervallindelning gäller från och med 2014 och kan förändras i framtiden. För aktuellt utfall och aktuella planer se Figur 40. Lantmäteriets bildförsörjningsprogram. Anmärkning: Lantmäteriet dokumenterar inte ajourhållning om inga redigeringar görs. Omfattning Delomfattning B Underhåll av data med delomfattning C, D och E Tabell 10 Underhållsfrekvens delomfattning C, D och E Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 78

80 Underhållsfrekvens Vid behov Data ska ajourhållas vid följande: Detaljplanering Nybyggnation Fastighetsbildning Stora kommunala projekt med nyinsamling av data Inkomna relationshandlingar Omfattning Delomfattning C, D och E 11 Presentationsregler Det är tänkt att data enligt specifikationer ska kunna visas tillsammans, men hur detta ska ske har ännu inte fastställts. När detta är beslutat kommer presentationsregler att beskrivas gemensamt för alla specifikationer. 12 Övrig information 13 Referenser Geodatapecifikation Markanvändning och Marktäcke Geodatapecifikation Markdetaljer Geodatapecifikation Höjd Geodatapecifikation Stompunkter Mätningsanvisningar () Specifikation för Grundläggande Geografiska Data (GGD - Lantmäteriet) HMK Fotogrammetrisk detaljmätning HMK Geodatakvalitet HMK Ordlista HMK Introduktion Sjöfartsverkets anvisning för sjömätning SS637008:2015 Geografisk information Vattensystem Regler för nationella tillämpningar och för Inspires hydrografitema. SIS/TK 489 N247 Geodata- Nationell metadataprofil Specifikation och vägledning version SIS-TR 14:2012 Geografisk information Metadata på svenska SIS-TR 40:2012 Geografisk information Tekniskt ramverk Handbok för Dataproduktspecifikation SS-EN ISO 19107:2005 Geografisk information Modell för att beskriva rumsliga aspekter SS-EN ISO 19108:2005 Geografisk information Modell för att beskriva tidsaspekter Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 79

81 SS-EN ISO 19115:2014 Geografisk information Metadata Del 1:Grunder SS-EN ISO 19131:2008 Geografisk information Specifikation av datamängder SS-EN ISO 19156:2013 Geografisk information Observationer och mätningar SS-EN ISO 19157:2013 Geografisk information Datakvalitet Inspires dataspecifikation för Hydrografi, HY_3.1 Inspire D2.9 Draft Guidelines for the use of Observations &Measurements and Sensor Web Enablement-related standards in INSPIRE Annex II and III data specification development W3C XML Schema Definition Language (XSD) OGC Geography Markup Language, Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 80

82 14 Bilagor 14.1 Bilaga A. Test av specifikationsuppfyllelse Kommer att utvecklas av mottagande/förvaltande organisation Bilaga B. Beskrivning av UML för informationsmodeller Beskrivning av de i använda modellelementen. Modellerna visualiseras med modellelementen i olika diagram (vyer) utifrån vilken aspekt av temat de ska belysa. Figur 41.Symbol för diagram. Modellerna visualiseras av modellelementen i olika diagram (vyer) utifrån vilken aspekt av temat de ska belysa (Fel! Hittar inte referenskälla.). De vanligast förekommande elementen i informationsmodellen är klasser, associationer och generaliseringar/specialiseringar. En klass motsvarar en objekttyp i informationsmodellen och representeras vanligen av en tabell i en databas för en datamängd. En klass har ett namn. Associationer uttrycker att en klass känner till en annan klass (exempel Klass 1 kännertill Klass 3 i Fel! Hittar inte referenskälla.). Hur klasserna känner till varandra ges av rollerna de har i associationen. Man kan även specificera multiplicitet för parterna i associationen, i Fel! Hittar inte referenskälla. uttrycks att Klass 1 känner till noll till många (0..*) av Klass 3 medan Klass 3 endast känner till en och endast en (1) av Klass 1. Om ingen multiplicitet är angiven förutclass Beskriv ning av UML Klass 1 +kännertill +kännertill Klass * Klass 2 Figur 42. Klasser, associationer och generaliseringar. Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 81

83 sätts den vara en och endast en (1). En generalisering/specialisering är en vanligt förekommande association, så vanlig att en egen symbol skapats för associationen, en ofylld triangel som pekar ut generaliseringsriktningen. Generaliseringar/specialiseringar skapas oftast då flera klasser har gemensamma egenskaper, istället för att upprepa egenskaperna på varje klass så skapar men en superklass (Klass 1 i Fel! Hittar inte referenskälla.) med de gemensamma egenskaperna. De specialiserade klasserna (Klass 2 i Fel! Hittar inte referenskälla.) ärver då superklassens egenskaper (attribut och associationer med mera). Om det inte finns något behov av superklassen i övrigt så görs den ofta abstrakt vilket innebär att man inte kan skapa objekt (instanser) av den. Att en klass är abstrakt syns på att klassens namn är skrivet med kursiv stil. Om man har behov av att kunna skapa objekt av olika konceptuella detaljeringsnivåer i en modell kan man använda generaliseringar/specialiseringar, ett exempel kan vara träd och barrträd. I vissa fall kanske man kan säga att det är ett barrträd som avses men i vissa andra fall kanske man bara vet att det är ett träd. På så vis kan man bygga upp en struktur som motsvarar den bild av verkligheten som en datamängd sedan kommer att beskriva/representera. Ett attribut kan också spegla en mer komplex egenskap som inte kan anges med en siffra, en text eller liknande. Man kan då ange en komplex datatyp som typ för attribuclass Beskriv ning av UML «FeatureType» Klass 10 + attribut a :Boolean + attribut b :Klass 11 + attribut c :CharacterString [0..*] «DataType» Klass 11 + attribut x :Klass 12 + attribut y :Integer «codelist» Klass 12 + värde 1 + värde 2 + värde 3 + värde 4 Figur 43. Attribut, stereotyper, datatyper och kodlistor. Klasser kan ha andra egenskaper än associationer, i Fel! Hittar inte referenskälla. visas stereotyper, attribut, datatyper och kodlistor. Attribut på en klass beskriver enkla eller komplexa egenskaper på klassen. I de enklaste fallen så är de av enkla fördefinierade typer. Attribut a på Klass 10 i Fel! Hittar inte referenskälla. är av datatypen Boolean (kan anta värdena true eller false ), attribut c är av datatypen CharacterString vilket motsvarar en textsträng. Man kan även ange multiplicitet på ett attribut vilket talar om hur många gånger attributet får förekomma på ett objekt /attribut c på Klass 10 i Fel! Hittar inte referenskälla. för förekomma noll till många gånger, 0..*). Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 82

84 tet (attribut b på Klass 10 i Fel! Hittar inte referenskälla.). Den komplexa datatypen kan man definiera själv som en klass med stereotypen <<DataType>> (se nedan) eller så kan man använda någon av de i standarder fördefinierade komplexa datatyperna. Exempelvis finns i metadatastandarden ISO :2014 en komplex datatyp för att tala om ansvarig part för en datamängd eller del av datamängd (CI_ResponsibleParty). Attribut kan också vara av en typ som kallas kodlista. En kodlista är en lista med värden som attributet får anta. Kodlistor är utökningsbara under premissen att utökningen görs tillgänglig tillsammans med datamängden. Stereotyper (exempel <<FeatureType>> på Klass 10 i Fel! Hittar inte referenskälla.) är ett sätt att gruppera klasser, attribut och associationer i en modell. I modeller förekommer fyra stereotyper på klasser och en stereotyp på attribut eller associationer (<<voidable>>). De är: <<conceptual>>, anger att klassen motsvarar ett begrepp som identifierats vid skapandet av den helhetsbild som använts för att avgränsa ett tema i. <<FeatureType>>, anger att klassen är en rumsligt förekommande objekttyp med en identitet. <<DataType>>, anger att klassen är en identitetslös datatyp som ofta används för att beskriva komplexa egenskaper på klasser. <<codelist>>, anger att klassen innehåller tillåtna värden för ett attribut. Kodlistor förutsätts finnas tillgängliga. class Beskriv ning av UML Klass 4 Klass Klass Klass 7 Figur 44. Aggregering och komposition Det finns även andra associationer som är så vanligt förekommande att de har fått egna symboler. Aggregering representeras av en ofylld diamant och innebär att Klass 4 i Fel! Hittar inte referenskälla. kan bestå av en Klass 5. Om en instans av klass 4 aderas kan ändå instansen av klass 5 finnas kvar. En komposition representeras av en fylld diamant och innebär på liknande sätt som en aggregering att Klass 6 kan bestå av en Klass 7. Om en instans av klass 6 raderas skall instansen av klass 7 också raderas. Exempelvis så kan inte ett personnummer finnas utan att det finns en person att koppla det till. Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 83

85 class Beskriv ning av UML Klass 8 Klass 9 Klass 12 Figur 45. Beroende och realisering Beroende och realisering (Fel! Hittar inte referenskälla.) är två andra specialiserade associationer som förekommer i modeller. Dessa associationer används för att belysa vissa aspekter men de implementeras inte själva direkt i en datamodell som övriga associationer. Ett beroende (streckad pil med öppen spets) innebär att Klass 8 har ett beroende till Klass 9. Ett konkret exempel är att respektive tema pekar ut de standarder som används i temat, detta görs med ett beroende, tema Vatten är till exempel beroende av den svenska vattensystemstandarden (SS637008:201x). Realisering (streckad pil med stängd, ofylld spets) i Fel! Hittar nte referenskälla. innebär att Klass 12 implementeras som Klass 9 i informationsmodell eller datamodell. I används realiseringar framförallt för att tala om hur de konceptuella begreppen realiseras i informationsmodellen. Figur 46. Paketstruktur i Alla modellelement är indelade i paket (mappar). I förekomer följande paket under huvudpaketet (Fel! Hittar inte referenskälla., hela modellen = Svenskgeoprocess): SG_Paketberoenden Innehåller diagram som visar hur olika paket är beroende av varandra och av andra standarder och modeller. SG_GemensammaKlasser Innehåller gemensamma klasser och egenskaper som återkommer i alla teman i. Exempel, geometrier och identifierare. SG_Temanamn Innehåller den enskilda modellen för varje tema inklusive kringinformation. Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. 84