GEODATASPECIFIKATION. Bild. Version Markanvändning och Marktäcke. Bild. Vatten. Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter

Transkript

1 GEODATASPECIFIKATION Bild Version Bild Vatten Markanvändning och Marktäcke Markdetaljer Höjd Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter

2 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING UPPHOVSMAN DOKUMENTANSVARIG Åsa Sehlstedt, Lantmäteriet Bild DOKUMENTNUMMER DOKUMENTDATUM BETECKNING Dnr /3034 VERSION FASTSTÄLLD VERSION DOKUMENTDATUM ÄNDRING NAMN Grundversion framtagen Slutversion från projektet Svensk geoprocess. Uppdragsledare: Åsa Sehlstedt (Lantmäteriet) Arbetsgrupp: Alexander Winkler (Göteborg kommun) Mathias Linell (Järfälla kommun) Mikael Johansson (Linköpings kommun) Sara Wahlund (WSP) Anders Bygren (Lantmäteriet) Mattias Pettersson (Lantmäteriet) Anna Wallin (Lantmäteriet) Åsa Sehlstedt (Lantmäteriet) Geodataspecifikationerna i version är resultat från projektet. Specifikationerna är testade och harmoniserade med hjälp av framtagna datautbytesmodeller (XML-scheman) och exempel (XML). XML-scheman finns tillgängliga för tester på hemsida Projektet avslutade juni 2016 och Samverkan ansvarar nu för förvaltning och vidareutveckling av geodataspecifikationerna. Inför version 3.0 kommer under hösten pilotinföranden och fortsatta tester att genomföras, vilket kan komma att påverka innehållet i geodatasspecifikationerna.

3 1 (135) Styrgruppen Bakgrund I samverkansprojektet utarbetas geodataspecifikationer för nio utvalda geodatateman. Målet med arbetet är att kunna leverera enhetliga geodata oavsett administrativa gränser, vilket bidrar till enklare och effektivare myndighetsutövning för till exempel planarbete, fastighetsbildning och bygglovshantering, miljöoch krisarbete samt infrastrukturbyggande. För att nå målen utarbetas för varje tema även en samverkansprocess där samverkansaktiviteter beskrivs och där geodataspecifikationen används i processtegen. Arbetet med att utforma och förvalta specifikationerna bedrivs i samverkan mellan kommuner, Lantmäteriet och för temat andra berörda myndigheter. Specifikationerna baseras i stort på standarden SS-EN ISO 19131:2008, Geografisk information Specifikation av datamängder även om avsteg görs. Specifikationerna utnyttjar både internationella och svenska standarder samt är i möjligaste mån överensstämmande med Inspire:s dataspecifikationer för motsvarande geodatateman. Introduktion till - Geodataspecifikationen för Bild är ett dokument som tagits fram i samverkan mellan SKL, Lantmäteriet och kommunerna. Specifikationen innehåller informationsmodell och krav på geodata som beskriver bilddata. Geodataspecifikationen skildrar tillsammans med processbeskrivningen ett framtida scenario av temat Bild och ett arbetsflöde där flera aktörer samverkar för att effektivisera samhällsbyggnadsprocessen (processbeskrivningen innehåller en redogörelse av hur samverkan kring insamling, lagring och tillhandahållande ska gå till och tas också fram inom ). Med termen Bilddata, skrivet med versal som första bokstav, avses bilder som följer denna specifikation. Figur 1:Avgränsning av temat Bild. De grå rutorna visar bildtyper som inte beskrivs i denna specifikation, men som är möjliga att lägga till senare. Geodataspecifikationen avser i bildinformation som Lantmäteriet, kommunerna och Trafikverket samlar in, lagrar och tillhandahåller. Specifikationen kan utökas med fler typer av bilder än lodbilder från flygplan eller helikopter.

4 2 (135) Styrgruppen En informationsmodell för bilddata redovisas i avsnitt 5. Informationsmodellen innehåller en grafisk beskrivning i UML (Unified Modelling Language) samt en objekttypskatalog med ingående objekttyper, deras attribut och relationer till andra objekttyper. Vilka objekttyper och attribut som är obligatoriska eller frivilliga framgår såväl av UML-modellen som av objekttypskatalogen. Informationsmodellen är i stor utsträckning baserad på informationsmodellerna från Lantmäteriet och Norska kartverket samt INSPIRE Data Specification on Orthoimagery. Specifikationen har koordinerats med HMK Handbok i mät- och kartfrågor. Specifikationer, informationsmodeller och XML-scheman som tas fram i är tänkta att kunna användas för utbyte av geodata i många olika sammanhang. Detta medför att de i mångt och mycket har karaktären av en bruttolista av allt som kan tänkas utbytas enligt specifikationernas teman. Verksamhetsregler som i många fall kan ses som tekniska realiseringar av avtal eller överenskommelser är inte en del av då det skulle begränsa möjliga användningsområden för specifikationer med mera. Detta innebär dock att man i många fall kommer att behöva göra begränsningar av vad ur specifikationer som får utbytas och tydligare regler kring hur detta ska ske. Visar det sig att samma begränsningar och striktare regler kring utbyte återkommer i många fall nationellt sett så är det en fråga för Samverkan att besluta om dessa begränsningar och striktare regler ska införlivas i specifikationer, informationsmodeller och XML-scheman. Krav på bilddata uttrycks i respektive tillämpligt avsnitt av geodataspecifikationen. Krav skrivs på egen rad med fet stil i röd färg undantaget datakvalitetskrav och krav som kommer från HMK. Rekommendationer skrivs på egen rad med fet stil i blå färg. Datakvalitetskrav uttrycks i tabellform enligt den internationella datakvalitetsstandarden SS-EN ISO 19157:2013, Geografisk information Datakvalitet under avsnitt 7.1 i geodataspecifikationen. Denna geodataspecifikation är tillgänglig som ett dokument (.pdf) från

5 Styrgruppen 3 (135) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 GEODATASPECIFIKATIONENS OMFATTNING 5 2 ÖVERSIKT Information om geodataspecifikationen Information om Bilddata 14 3 BILDDATAS OMFATTNINGAR Omfattning Bilddata Delomfattning Flygbild Delomfattning Ortofoto 17 4 IDENTIFIERING AV BILDDATA 19 5 DATAINNEHÅLL OCH STRUKTUR Beskrivande text Informationsmodell Objekttypskatalog 54 6 REFERENSSYSTEM KVALITETSKRAV Datakvalitet METADATA Övergripande nivå Flygbild Ortofoto TILLHANDAHÅLLANDE Från leverantör till beställare 113

6 Styrgruppen 4 (135) 9.2 Till bildanvändare DATAFÅNGST Datafångstkrav Underhåll av data PRESENTATIONSREGLER ÖVRIG INFORMATION REFERENSER BILAGOR Bilaga A. Test av datamängd Bilaga B. Beskrivning av UML för informationsmodeller Bilaga C. Fullständig informationsmodell Bilaga D. Krav och rekommendationer 131

7 Styrgruppen 5 (135) 1 Geodataspecifikationens omfattning Detta dokument utgör en gemensam geodataspecifikation för Bilddata som framställs på uppdrag av Lantmäteriet, kommunerna och andra myndigheter.

8 6 (135) Styrgruppen 2 Översikt 2.1 Information om geodataspecifikationen Titel Datum Ansvarig part Lantmäteriet i samverkan med kommuner och SKL Lantmäteriet, Division Geodata, enheten Geografisk information och sektionen Bild- och höjddata Adress Gävle Telefon E-post URL specifikationer@lm.se Språk Svenska Ämnesområde 010 Arealtäckande bilder och baskartor Syfte Specifikation av de krav som ställs på utbyte av av enhetliga nationella leveranser bilddata mellan kommuner, Lantmäteriet och Trafikverket. Utbyte kan avse både från producent till datalager eller från datalager till användare. Bilddata avser flygbilder i lod (tagna med fotoriktning nära lodlinjen) och ortofoto framtaget ur flygbilder. Med utbyte av bilddata avses utbyte av bilder, orienteringsdata och metadata. Metadata för bilder finns av två typer: Metadata enligt ISO Metadata Bildmetadata Bildmetadata ska dels vara en dokumentation av utfört projekt och dels kunna nyttjas av användare för att få upplysning om vilket område som täcks av flygbilder i det aktuella projektet, om bilderna är till för stereokartering och/eller ortofoton, när varje enskild bild är tagen osv. En målsättning är att bildmetadata skall kunna nyttjas för att bygga upp ett framtida nationellt flygbildsregister avseende flygbildsprojekt och ingående flygbilder. I HMK (Handbok i mät- och kartfrågor), kapitlen Bilddata respektive Ortofoto beskrivs insamling med digitala flygkameror som utgångspunkt samt vilka krav som ska ställas för olika detaljeringsnivåer på slutprodukten. Därför hänvisar denna specifikation till HMK i vissa avsnitt. Vad gäller datafångst av analoga bilder hänvisas till gamla HMK-Fotogrammetri.

9 7 (135) Styrgruppen Denna geodataspecifikation riktar sig i första hand till dataproducenter, systemleverantörer och systemutvecklare som ansvarar för att utbyta datamängder enligt denna specifikation. Geodataspecifikationen ska också kunna vara ett stöd för användare av data i att få större förståelse för framförallt levererade datamängders användbarhet Termer och beskrivningar Tabell 1: Temaspecifika termer Term Rådata Bild-sensor Vektordata Rasterdata Pixelvärde Radiometri Orienteringsdata Omega ω Phi φ Kappa κ Beskrivning (och eventuella kommentarer) Obearbetad bild- och orienteringsdata. Bilddata från flygkamerans sensorer måste bearbetas med specialprogramvara (beroende på kameratyp) för att kunna användas. En sensor är registrerar ljus, ljud eller annan form av stimuli. En bild-sensor i en kamera registrerar elektromagnetisk strålning såsom synligt och infrarött ljus. Objektens geometri i planet eller rymden lagras med hjälp av punkter, som om de sammanbinds med linjer som kallas vektorer. Vektordata kan vara punkter, linjer eller ytor (polygoner). Regelbunden datastruktur med mätvärden ordnade i rader och kolumner. Källa: HMK Ordlista Exempel på rasterdata är bilder och skannade data. Rasterdata är uppbyggd av celler pixlar - ordnade i rader och kolumner. Till varje pixel hör ett värde finnas, som för flygbilder och ortofoton anger färgintensiteten. Mätning av elektromagnetisk strålning. Intensiteten lagras vanligen som pixelvärden. Radiometrisk korrigering och bearbetning omfattar förändringar av pixelvärdena. Källa: HMK Ordlista Kamerans position, riktning och rotation vid fotograferingstillfället, i bestämt referenssystem. Rotationsvinkel för en flygbild kring den kameraaxel i bildplanet som är ungefärligen riktad längs flygriktningen (jämför termerna roll/bank i flygsammanhang). Källa: HMK Ordlista Rotationsvinkel för en flygbild kring den kameraaxel som är vinkelrät mot flygriktning och lodlinjen, d.v.s. tvärs flygriktningen (jämför termerna pitch/elevation i flyg-sammanhang). Källa: HMK Ordlista Rotationsvinkel för en flygbild kring en axel vinkelrät mot bildplanet, d.v.s. nära lodlinjen (jämför termerna yaw/heading i flygsammanhang). Källa: HMK Ordlista

10 8 (135) Styrgruppen By Pankromatisk Infraröd (IR) Flyghöjd Ortofoto Ortogonalprojektion Centralprojektion Höjdmodell Ortofotomosaik/Flygbildsmosaik Bildsömmar Bildupplösning Markupplösning Radiometrisk upplösning Spektral upplösning Sidoförskjutningen mellan två bilder i ett stereopar. Synonym till vertikalparallax. Ordet är en sammasättning av grekiska pan (alla) och chroma (färg). Pankromatisk innebär känslig för ljus i alla synliga färger. Det synliga spektret ( nm) registreras av sensor eller film som är känslig för synligt ljus. Med en pankromatisk bild avses vandligen en svartvit bild, men trots av en vanlig färgbild också egentligen är pankromatisk. Våglängder längre än det synliga ljuset, upp till 1 mm. IR brukar delas upp i nära IR, mellan-ir och långvågigt IR. Infraröda färgbilder innehåller vanligtvis registreringar av nära infrarött ( nm), samt rött och grönt synligt ljus. Med flyghöjd menas flygfarkostens höjd över mark eller havsnivå vid flygfotografering eller laserskanning. Flyghöjd över mark är viktig vid stråkplanering eftersom den i kombination med sensorns upplösning styr vilken upplösning på marken det blir. Flyghöjd över havsnivå är det som används i flygkommunikationssammanhang. Skalriktig flygbild i ortogonalprojektion (fotokarta). Källa: HMK Ordlista Principen för ortogonalprojektion är projektionsstrålar vinkelräta mot ett horisontalplan. En fotografisk bild är en centralprojektion, på samma sätt som ögat betraktar omgivningen. Principen för centralprojektion är att alla strålar från terrängen går genom projektionscentrum och träffar bildplanet under varierande vinklar. Därför varierar bildskalan i olika delar av bilden. Övergripande term för bland annat markmodeller (terrängmodeller) och ytmodeller. Källa: HMK Ordlista Flera ortofoton/flygbilder sätts samman för att täcka ett större område. Definierade gränser mellan flygbilder eller ortofoton som sammanfogas till en mosaik. I denna specifikation används måttet för storleken på en pixel i μm (mikrometer). Geometrisk upplösning som visar avståndet, mätt på marken, mellan två närliggande pixelcentra hos rasterdata. Liktydigt med Ground Sample Distance (GSD). Beskriver det effektiva bit-djupet hos sensorn (antal gråskalenivåer) och uttrycks vanligen i antal bitar. Mått på hur små våglängds-differenser som går att urskilja i en bild, uttryckt i nm (nanometer).

11 9 (135) Styrgruppen Standardosäkerhet Lägesosäkerhet Sant ortofoto Bildmetadata Coverage HMK (Handbok i mät- och kartfrågor) För allmänna termer Term från mätstandarden GUM. Standardosäkerhet anges som medelfel 1σ (sigma). Osäkerhet i plan- eller höjdläge. Termen ersätter i detta dokument den äldre termen lägesnoggrannhet. På engelska benämnt true ortho. Ortofoto som skapats med en rektifieringsmodell som även innehåller byggnader och andra objekt på marken, som träd m m. Eliminerar lutande byggnader men kräver bilder med stor övertäckning. Källa: HMK Ordlista Uttryck som definierats inom, för att skilja metadata för bilder från metadataelement som kommer från metadatastandarden SS-EN ISO 19115:2005 Geographic information Metadata Termen coverage i samband med geografisk information har ingen allmänt spridd svensk översättning. I ISO definieras coverage på följande sätt: Feature that acts as a function to return values from its range for any direct position within its spatial, temporal or spatiotemporal domain. Exempel som anges är rasterbild, polygonlager, digital höjdmatris. Det pågår arbete inom SIS att ta fram en svensk term och definition. Begreppet blir tillgängligt i termdatabasen Ekvator när det är färdigt. Handbok i mät- och kartfrågor som har tagits fram i samverkan mellan Lantmäteriet och andra myndigheter, främst kommuner och Trafikverket.Se HMK:s hemsida SIS termdatabas Ekvator URL: Se även HMK-Ordlista: under rubriken Aktuella HMKdokument Tabell 2: Generella termer i Term Abstrakt objekttyp Abstraktion Applikationsschema Beskrivning (och eventuella kommentarer) Objekttyp som inte själv kan ha några instanser Kommentar: Används ofta för att modelltekniskt undvika redundans av attributtyper genom att låta en abstrakt klass bära alla gemensamma attributtyper och associationer och därefter låta andra objekttyper ärva dem. Teoretisk konstruktion/tankeskapelse Avser vanligtvis representerande av en Företeelsetyp som en Objekttyp eller en Egenskap som en Attributtyp formell beskrivning av datastruktur, regler och innehåll för information inom ett visst tillämpningsområde

12 10 (135) Styrgruppen Källa: SIS/STANLI (TK 323) Samverkande GIS med ISO En handbok om tekniskt ramverk för geografisk information, utg 1, 2004 Association Attribut Attributtyp Baskarta Baskarteområde Begreppsmodell Coverage Datamodell Datatyp Samband mellan objekttyper Instans av Attributtyp Kommentar: Ett värde som representerar det observerade värdet av en Egenskap hos en Företeelse Egenskap hos Objekt Kommentar: Representerar en eller flera Egenskaper hos en Företeelsetyp Kommentar: Det rekommenderas att en attributtyp endast motsvarar en Egenskap för att undvika att man använder attributtypen felaktigt, att problem uppstår i relation till andra modeller (vid mappning etc.) samt svårigheter att definiera användbara värdelistor. Ett vanligt förekommande fall då en attributtyp representerar flera egenskaper är olika typer av klassificeringar. Exempel: Maxhöjd vid insamlingstillfälle Digitala data (storskaliga) som redovisar grundläggande förhållanden ovan mark, som är av gemensamt intresse för samhällsbyggandet och som ajourhålls kontinuerligt. Område som ajourhålls med storskalig kartinformation, t.ex. inom tätortsområde eller inom område där kartunderlag för grundkarta, nybyggnadskarta eller förrättningskarta tas fram. Vanligtvis grafisk beskrivning av uppträdande hos en avgränsad del av verkligheten utifrån ett visst syfte Termen coverage i samband med geografisk information har ingen allmänt spridd svensk översättning. I ISO definieras coverage på följande sätt: Feature that acts as a function to return values from its range for any direct position within its spatial, temporal or spatiotemporal domain. Exempel som anges är rasterbild, polygon-lager, digital höjdmatris. Det pågår arbete inom SIS att ta fram en svensk term och definition. Begreppet blir tillgängligt i termdatabasen Ekvator när det är färdigt. Regler för hur data ska struktureras och innehålla vid till exempel lagring eller utbyte Format i vilket attribut anges Kommentar: Olika datatyper har olika egenskaper och kan användas i olika typer av operationer Ej samma sak som stereotypen <<DataType>> i grafiska modelleringsnotationer Exempel: Textsträng Heltal

13 11 (135) Styrgruppen Decimaltal Sanningstyp (Ja/Nej) Egenskap Företeelse Företeelsetyp Geodataspecifikation Informationsmodell Kvalitetsmått (engelska, quality measure) Kvalitetsparameter (engelska, quality element) Kvalitetstema (engelska, data quality element category) Kodlista Inneboende karakteristik hos en företeelse som kan användas för att beskriva företeelsen och/eller särskilja en företeelse från en annan Exempel: Barr/Löv Art Höjd Solitärt träd Ett i verkligheten förekommande fenomen Kommentar: Kan vara ett ting eller en process. Kan vara ett naturligt eller konstgjort fenomen. Är en instans av en Företeelsetyp Exempel: Trädet utanför huset Grupp av Företeelser med samma egenskaper Exempel: Träd Ett dokument som beskriver alla krav som ställs på datamängder enligt geodataspecifikationen. Krav avser struktur på data vid utbyte, obligatoriska element, hur data ska produceras och tillhandahållas samt datakvalitetskrav. En systemoberoende modell som beskriver, strukturerar och definierar den information som ska hanteras och vilka verksamhetsregler som ska gälla. Struktur för informationsinnehåll beskriven som objekttyper, relationstyper och attributtyper. Föregås oftast av en begreppsmodell, för aktuellt verksamhets- och tillämpningsområde. Kvantitativ bestämning som ligger till grund för utvärderingen av en kvalitetsparameter Källa: HMK Ordlista Detaljerad indelning av geodatakvalitetens olika aspekter; grupperas ihop till kvalitetsteman och mäts med kvalitetsmått Källa: HMK Ordlista Övergripande indelning av geodatakvalitetens olika aspekter (aktualitet, fullständighet, användbarhet etc.); delas in i kvalitetsparameterar, som mäts med kvalitetsmått Källa: HMK Ordlista Uppräknade värden som en attributtyp kan anta Kommentar: Implementeras oftast i konceptuella modeller som <<codelist>> (utökningsbar) eller <<enumeration>> (icke utökningsbar). Synonymer: Värdelista Värdemängd

14 12 (135) Styrgruppen Värdeförråd Metadata Modellelement Objekt Objekttyp Objekttypskatalog Data som definierar och beskriver andra data Kommentar: Metadata kan förekomma både på datamängdsnivå och objekttypsnivå. Metadata används också för data som beskriver en tjänst. Komponent som bygger upp en modell. Exempel: Objekttyper och attributtyper. Instans av Objekttyp Kommentar: Representerar en individ i verkligheten Exempel: Ek id: 21 (Id är egentligen ett attribut men behövs för att identifiera just den ek vi avser) abstraktion av Företeelsetyp Kommentar: Representation i datamängd (faktisk eller konceptuell) av en eller flera Företeelsetyper Grupp av Objekt med samma egenskaper Innehåller delmängd av Företeelsers egenskaper utvalda utifrån vad som är möjligt att beskrivas och som utifrån användningsfall identifierats vara betydelsefulla för syftet med abstraktionen. Exempel: Lövträd Vedartade växter En sammanställning av en informationsmodell i tabellform Förkortningar Förkortning EPSG GML OGC XML UUID Definition (och eventuella anmärkningar) European Petroleum Survey Group. Kodlista för olika referenssystem i plan och höjd Geographic Markup Language En profil av XML med fördefinierad hantering av geometrier och referenssystem med mera. The Open Geospatial Consortium extensible Markup Language. Standard för textbaserad beskrivning av data. Källa: HMK Ordlista Ett textbaserat överföringsformat för data där man själv definierar struktur och regler för data med hjälp av ett XML-schema (.xsd). I huvudsak avsett för att vara maskinläsbart men kan även läsas av människor. Universal Unique IDentifier

15 Styrgruppen 13 (135) GUM GPS GALILEO GLONASS GNSS DGNSS INS IMU PAN IR NIR CIR RGB SWEREF 99 SWEREF 99 TM SWEREF 99 dd mm RT 90 RT gon V RH 2000 RH 70 RTK Guide to the Expression of Uncertainty in Measurement. Standard för mätning. Uttrycket standardosäkerhet kommer från GUM. Standard för redovisning av mätosäkerhet vid olika slags vetenskapliga mätningar. Global Positioning System. Satellitbaserat positioneringssystem från USA. System för satellitnavigering som utvecklas på uppdrag av EU och Europeiska rymdorganisationen (ESA). Globalnaja navigatsionnaja sputnikovaja sistema. Ryskt satellitnavigeringssystem. Global Navigation Satellite Systems. Samlingsbegrepp för GPS, GLONASS och GALILEO. Differentiell GNSS. Relativ GNSS-mätning där korrektioner för systematiska felkällor beräknas på referensstation och sänds till mobila GNSS-mottagare, som korrigerar sina mätningar. Inertial Navigation System. Elektronisk utrustning för att kontinuerligt bestämma positionen, riktningen och hastigheten för t.ex. en flygfarkost. Inertial measurement unit. Elektronisk utrustning bestående av t.ex. accelerometer och gyroskop. Huvudkomponent i ett INS. Pancromatic, pankromatisk Infrared, infraröd Near infrared. Det mest kortvågiga infraröda ljuset, vilket registreras vid flygfotografering. Color infrared. Infraröda bilder återgivna i färg (Se infraröd i tabellen med Termer och definitioner ). Red, green, blue. Röd, grön, blå Swedish Reference Frame Det nya, globalt anpassade nationella referenssystemet; den svenska realiseringen av det europeiska ETRS89, med epok Källa: HMK-Ordlista Swedish Reference Frame 1999 Transversal Mercator. Nationell kartprojektion till SWEREF 99. Källa: HMK-Ordlista Swedish Reference Frame Transversal Mercator. Lokala projektionszoner i (svenskt tredimensionellt) referenssystem där dd anger grader och mm minuter. Äldre svenskt referenssystem, Rikets triangelnät Äldre rikstäckande kartprojektion, Rikets nät Rikets höjdsystem Det nya riksnätet i höjd och den svenska realiseringen av EVRS. Källa: HMK-Ordlista Rikets höjdsystem 1970, använt före RH Ersätts gradvis. Real Time Kinematic. Bärvågsmätning i realtid.

16 Styrgruppen 14 (135) Nätverks-RTK CCD UAS UAV HMK INSPIRE SOSI Bärvågsmätning i realtid med flera permanent placerade referensstationer som samverkar för att optimera hanteringen av felkällor Charge Coupled Device är engelska för laddningskopplad enhet. Det är en typ av elektronisk halvledarbricka som mäter ljusstyrkan som faller på den. Den används t ex som bildsensor i digitalkameror. Förutom antalet bildpunkter (pixlar) är också storleken på CCD:n av vikt, eftersom detta ökar ljuskänsligheten samt ger bättre möjlighet till begränsat skärpedjup. Unmanned Aerial Systems. Farkosten (drönaren) samt dess kringutrustning som är nödvändig för att starta, flyga och landa det obemannade luftfartyget. Unmanned Aerial Vehicle. Synonymt med drönare, dvs ett samlingsnamn på motorförsedda luftfartyg utan pilot ombord som kan flyga autonomt eller fjärrstyras Handbok i Mät- och Kartfrågor. T.o.m Handbok till Mätningskungörelsen, som sedan upphävdes. Källa: HMK Ordlista Infrastructure for Spatial Information in Europe Samordnet Opplegg for Stedfestet Informasjon. Norsk standard för geografisk information 2.2 Information om Bilddata Namn Bild Förkortning - Beskrivning av innehåll Avser bilddata som tas fram av statliga och kommunala myndigheter. Följande ingår: Digitala flygbilder tagna med moderna digitala flygkameror vinkelrätt mot markytan, s.k. lodbilder även kallade vertikalbilder. Digitala ortofoton framställda ur ovan nämnda flygbilder. Bildmetadata till flygbilder och ortofoton kopplat till yt-, linje- och punktgeometrier. Orienteringsdata till flygbilder och ortofoton. Skannade analoga flygbilder och ortofoton. Utsträckning i tid och rum Hela Sverige. Nya bilder tas med olika tidsintervall i olika områden beroende på användarbehoven. Mer information finns i avsnitt 10.2 (Underhåll av data). Syfte Flygbilder och ortofoton tas fram för följande syften: Underlag för datainsamling och kartläggning

17 15 (135) Styrgruppen Planering och projektering av infrastrukturprojekt Miljöövervakning Planläggning för skogsbruk och annan markanvändning Samhällsplanering Förändringsstudier Bakgrundsdata till olika webb-kartor Användare av flygbilder och ortofoton är statliga och kommunala myndigheter, konsultföretag och andra externa användare. Datakällor Flygbilder insamlas digitalt av flygfotoenheter bestående av flygplan eller helikopter med positioneringssystem och flygkameror. Flygkamerorna har sensorer som registrerar reflekterat ljus av olika våglängder. Även skannade analoga flygbilder kan vara en datakälla. Ortofoton framställs av efterbearbetade flygbilder i kombination med orienteringsdata och höjddata. De största offentliga beställarna/producenter av bilddata för mätändamål är Lantmäteriet, kommuner och Trafikverket. Produktionsprocesser Rådata från flygkameran systemkorrigeras och sekretessgranskas. Därefter görs en radiometrisk efterbehandling. Bilderna blocktrianguleras inför framställning av ortofoto, användning i stereoinstrument och bildmatchning. Med hjälp av höjdmodell och orienteringsdata transformeras utsnitt av flygbilder till ortogonalprojektion. Dessa utsnitt, så kallade mosaikelement, sammanfogas till ortfotorutor enligt använt indexlager. Ajourhållning Flygfotografering och ortofotoframställning sker enligt respektive myndighets statlig eller kommunal - beslutade bildförsörjningsplan. Lantmäteriets bildförsörjningsplan omfattar hela Sveriges yta, uppdelad i tre olika ajourhållningsintervall. Kommunernas planer bestäms av respektive kommun och avser den egna kommunen, ofta med fokus på tätort och detaljplanelagt område. Därför är ofta kommunernas flygfotografering behovsstyrd. Trafikverkets fokus ligger på nybyggnation och förvaltning av vägar och järnvägar. 3 Bilddatas omfattningar Omfattningarna delar in informationen i delmängder där översta nivån är helheten. En delomfattning ska ha något som är gemensamt för en del av informationsmängden.

18 16 (135) Styrgruppen Omfattningarna används för hänvisning från annan information t.ex. kvalitetskrav, kvalitetsuppföljning och metadatarapportering. 3.1 Omfattning Bilddata Identifiering av omfattning Hierarkisk nivå Bilddata 005 Datamängd Namn på hierarkisk nivå Beskrivning av hierarkisk nivå Bilddata Flygbild och Ortofoto framställda av flygbilder ingår i nivån. Däremot omfattas inte snedbilder, satellitbilder eller ortofoto framställda från satellitbilder. 3D-bildmodeller ingår inte heller. Såväl flygbilder som ortofoton ingår i informationsgruppen Bild, objektklass Arealtäckande bilder och baskartor, där även marktäcke, oklassificerade bilder, topografiska kartor och karttext ingår. Utsträckning Finns över hela Sverige, av olika spektral typ, upplösning och aktualitet. Lantmäteriets bilder är rikstäckande. Kommunala bilder täcker hela eller delar och då oftast tätort av den egna kommunens yta. Trafikverkets bilder finns förträdesvis i anslutning till järnvägar och större vägar. Coverages Flygbilder och ortofoton är kontinuerliga coverage av typen 4-sidigt grid. Ett rikstäckande coverage kan skapas genom att kombinera enskilda ortofoton från olika ortofotoprojekt. Ingående omfattningar Delomfattning Flygbild Delomfattning Ortofoto 3.2 Delomfattning Flygbild Identifiering av omfattning Flygbild Hierarkisk nivå 005 Datamängd

19 17 (135) Styrgruppen Namn på hierarkisk nivå Beskrivning av hierarkisk nivå Flygbild Flygbild ingår i informationsgruppen Bild, objektklass Arealtäckande bilder och baskartor, där även marktäcke, oklassificerade bilder, topografiska kartor och karttext ingår. Utsträckning Finns över hela Sverige, av olika spektral typ, upplösning och aktualitet. Lantmäteriets flygbilder är rikstäckande om man kombinerar markupplösningarna 0,48 och 0,24 m, vilket motsvarar standardnivån 1 i HMK. I städer, större tätorter och längs infrastruktur finns mer högupplösta flygbilder tagna i kommunal eller i Trafikverkets regi. Coverages En flygbild i denna specifikation är ett kontinuerligt coverage av typen 4-sidigt grid. Eftersom flygbilder är centralprojektioner kan inte ett rikstäckande coverage skapas genom att lägga ihop bilder. Istället krävs att ortofoton framställs. Överordnad omfattning Bilddata 3.3 Delomfattning Ortofoto Identifiering av omfattning Ortofoto Hierarkisk nivå 005 Datamängd Namn på hierarkisk nivå Beskrivning av hierarkisk nivå Ortofoto Ortofoto ingår i informationsgruppen Bild, objektklass Arealtäckande bilder och baskartor, där även marktäcke, oklassificerade bilder, topografiska kartor och karttext ingår. Utsträckning Coverages Finns över hela Sverige, av olika spektral typ, upplösning och aktualitet. Lantmäteriets ortofoton är rikstäckande om man kombinerar markupplösningarna 0,48 och 0,24 m, vilket motsvarar standardnivån 1 i HMK. I städer, större tätorter och längs infrastruktur finns mer högupplösta ortofoton framställda i kommunal eller i Trafikverkets regi. Ortofoto i denna specifikation är ett kontinuerligt coverage

20 Styrgruppen 18 (135) Överordnad omfattning av typen 4-sidigt grid. Bilddata

21 19 (135) Styrgruppen 4 Identifiering av Bilddata Titel Bild Alternativ titel Bild Versionsnummer Sammanfattning Bilddata beskriver: flygbilder med tillhörande orienteringsdata och bildmetadata ortofoto med tillhörande bildmetadata Syfte Flygbilder och ortofoton används till underlag för kartering, planläggning, projektering, miljöövervakning mm. Användare är kommuner, statliga myndigheter, företag och allmänhet. Ämnesområde Arealtäckande bilder och baskartor (010 imagerybase- MapsEarthCover) Metod för rumslig representation Flygbilder och ortofoton 002 grid Orienteringsdata 001 vektor Geometriska objekt som representerar bildernas utsträckning på markytan, flygstråkens och exponeringspunkternas positioner 001 vektor Rumslig upplösning Markupplösningen (GSD) för Lantmäteriets bilder är 0,24 eller 0,48 meter, beroende på zonindelning i nationella bildförsörjningsplanen. Den högre upplösningen finns i knappt halva Sverige och uppdateras vart annat år. Dessutom finns den högre upplösningen i ett antal tätorter i de övriga zonerna. Markupplösningen för bilder producerade i kommunal regi ligger vanligen inom intervallet 0,06-0,16 meter. Geografisk utsträckning Sveriges territorium begränsat av riksgräns och territorialvattengräns. Öppet vatten får exkluderas när det saknas objekt ovanför vattenytan. Detta gäller utanför de yttersta öarna i skärgården, samt större insjöar och fjärdar. Kompletterande information -

22 Styrgruppen 20 (135) Omfattning Hela datamängden

23 Styrgruppen 21 (135) 5 Datainnehåll och struktur 5.1 Beskrivande text Digitala bilder är en form av rasterdata. Rasterdata är uppbyggd av fyrkantiga celler pixlar - ordnade i rader och kolumner. Till varje pixel kan endast ett värde finnas, vilket för flygbilder och ortofoton anger färgintensiteten. En pankromatisk bild är uppbyggd av ett rasterlager, medan bilder i färg och IR-färg vanligen har tre rasterlager. Andra egenskaper hos bilderna, förutom pixelvärdet, är inte kopplade direkt till rasterfilerna. Istället är informationsmodellen gjord så att bildens och de andra objektens egenskaper kopplas till en geometrisk representation i form av en yta, linje eller punkt som visar geografiskt läge för flygbild, flygstråk, ortofotoruta och hela bildprojektet. Dessa geometrier är olika typer av vektordata. I termordlistan avsnitt definieras begreppen rasterdata respektive vektordata. Vektorobjekten kan med sina attribut betraktas som metadata till rasterbilden och benämns därför bildmetadata i denna specifikation, för att inte förväxlas med metadata som avses i standarden SS-EN ISO 19115:2005 Geographic information Metadata (se avsnitt 8). Figur 2: Exempel på stråköversikt som visar täckning av flygbilder, flygstråk och exponeringspunkt. Man kan även se bildnummer och stråknummer.

24 22 (135) Styrgruppen Flygbild och ortofoto är har gemensamt ursprung och hanteras därför som delar i samma informationsmodell. Informationsmodellen är i första hand avsedd för utfall av flygfotografering och ortofotoproduktion, men kan med fördel även utnyttjas vid planering av ett bildprojekt. Utöver nya bilder ryms även äldre bilder och skannade bilder i informationsmodellen. Eftersom geometriattribut finns hos objekttyperna för flygprojekt (yta som ärvs från bildprojekt), flygstråk (linje) och flygbild (yta samt exponeringspunkt) kan en översikt genereras som kan användas vid planering och utfall. Detsamma gäller ett ortofotoprojekt som har geometriattribut på objekttyperna för mosaikelement, ortofotoruta, ortofotoprojekt (arv via bildprojekt) och ortofotoskikt. I avsnitten Informationsmodell 5.2 och Objekttypskatalog 5.3 beskrivs i detalj alla ingående klasser, attribut och associationer som ingår i bilddata. Inom har inga applikationsscheman (enligt ISO 19109) tagits fram, utan innehållet är grafiskt dokumenterat med en informationsmodell. Informationsmodellen visas med UML ( och är framförallt avsedd att vara läsbar för människor och är därför i vissa avseenden inte konsekvent eller tekniskt korrekt modellerad. I informationsmodellen ingår grafer (figurer) och objekttypskatalog. En närmare beskrivning av hur UML har tillämpats inom finns i Bilaga B. Beskrivning av UML för informationsmodeller. Där beskrivs också de vanligaste generella UML-begreppen som används i detta dokument. 5.2 Informationsmodell Informationsmodellen är uppdelad i flera figurer för att belysa de olika delarna av modellen. Hela informationsmodellen återfinns i Bilaga C. Fullständig informationsmodell. För mer detaljerade definitioner och beskrivningar hänvisas till avsnitt 5.3 Objekttypskatalog. I avgränsandet av Bilddata så har företeelser identifierats, som Bildatas objekttyper har beroenden eller associationer till - såsom Höjddata inom - men som inte omfattas av Bilddata. informationsmodeller är framförallt skapade för att visa informationen utifrån ett verksamhetsperspektiv vilket redovisas i specifikationerna. För att kunna skapa datautbytesmodeller i form av XML-scheman motsvarande informationsmodellerna har en del avgränsningar och uppdelningar behövt göras. Dessa nya schemagrundande informationsmodeller redovisas ej i specifikationerna utan tillhandahålls tillsammans med XML-scheman, kodlistor och exempel via projektets hemsida De schemagrundande informationsmodellerna tillhandahålls som html eller som en.eap-fil (Sparx systems Enterprise Architecht). I objekttypskatalogen ingår endast objekttyper skapade för Bilddata och ej objekttyper från annan modell eller standard även om dessa syns i figurerna med UMLdiagram. I svensk geoprocess informationsmodeller används benämningen kodlista för att beskriva tillåtna värden ett attribut kan anta. Kodlistorna är utökningsbara.

25 Styrgruppen 23 (135) Färgsättning av modellelement görs enligt Figur 3. class Färgsättning «FeatureType» Temagemensam objekttyp/klass «DataType» Temagemensam datatyp «codelist» Temagemensam kodlista «conceptual» Begrepp «FeatureTy... Egen Objekttyp/Klass «DataType» Egen datatyp «codelist» Egen kodlista Objekt «conceptual» Tema «FeatureTy... Importerad Objekttyp/klass «DataType» Importerad datatyp «codelist» Importerad kodlista Figur 3: Färgsättning av klasser i diagram. Informationsmodellen för Bildddata innehåller endast ett mindre antal obligatoriska attribut, t ex Id. Obligatoriska attribut har multipliciteten en (1) eller en till många (1..*). De flesta attribut har multipliciteten noll till många (0..*) eller noll till en (0..1) och är därmed valfria att ange. Krav 1. Krav 2. Krav 3. Krav 4. Krav 5. Krav 6. Informationsmodellens obligatoriska attribut och associationer skall finnas med i datamängd enligt denna specifikation. Informationsmodellens angivelser om multiplicitet skall följas för datamängder enligt denna specifikation. Endast värden från kodlistor skall användas för attribut vars typ är en kodlista. Kodlistor är utökningsbara. Utökad kodlista skall tillhandahållas av ansvarig part. Koder/värden i utökade kodlistor skall inte stå i konflikt med värden i ursprunglig kodlista. Utökning av kodlistor skall ske i samverkan mellan alla identifierade intressenter. Rekommendation 1. Gemensamma kodlistor skall förvaltas av Lantmäteriet.

26 24 (135) Styrgruppen Rekommendation 2. Valfria attribut ska användas om informationen finns tillgänglig Okända värden I specifikationer används inte okänt, ospecificerat eller liknande värden i kodlistor. Istället används den inbyggda funktionen nillable från XMLschemaspecifikationen från W3C. Detta har gjorts med tanke på att det huvudsakliga utbytet som förväntas ske enligt specifikationerna är maskin till maskin. Det är sedan upp till respektive organisation att i sitt eget system hantera detta på lämpligt sätt utifrån egna behov. Att ett element (huvudsakligen en objekttyp eller ett attribut) är nillable betyder att de inte behöver fyllas med ett värde utan kan få attributet xsi:nil= true. Till detta hör också ett annat attribut nilreason (Tabell 3), orsaken till att värdet saknas. Tabell 3: NilReason (fetmarkerade värden används inom ). nilreason inapplicable missing template unknown withheld other<briefexplanation> Betydelse Ej tillämpbart, värdet saknas Värdet saknas hos dataproducenten men kan gå att bestämma Värdet finns och kommer att kompletteras senare Värdet kan finnas men dataproducenten kan varken bestämma värdet eller om det går att bestämma. Avslöjas ej av sekretesskäl Annat skäl Exempel i normalfallet då ett värde finns <SG_Objekt> <id>xxxxx</id> <typ xlink.href= </SG_Objekt> Exempel då värde saknas och nil används: <SG_Objekt> <id>yyyyy</id> <typ xsi:nil= true nilreason= unknown /> </SG_Objekt> Alla element I XML-scheman är nillable.

27 25 (135) Styrgruppen Rumsliga referenssystem För att hantera rumsliga referenssystem för data enligt specifikationer används de inbyggda funktionerna i GML där varje geometri har ett referenssystem. Detta innebär att referenssystem inte behöver hanteras som ett eget attribut på den objekttyp som bär en geometri. Referenssystemet anges med EPSG-kod (se Tabell 7). Exempel: <SG_Objekt> <Geometri srsname= epsg:3006> <gml:polygon> <gml:outerboundaryis> <gml:linearring> <gml:coordinates>0,0 100,0 100,100 0,100 0,0</gml:coordinates> </gml:linearring> </gml:outerboundaryis> </gml:polygon> </Geometri> <SG_Objekt> Beroenden till andra specifikationer Figur 4: Paketdiagram som visar Bilddatas beroenden

28 26 (135) Styrgruppen Bilddata utnyttjar andra standarder och modeller. Detta illustreras genom paketberoenden (Figur 4). Bilddatas objekttyper har relationer till objekttyper som återfinns i andra specifikationer. Beroende finns till Höjddata genom den höjdmodell som används vid ortofotoframställningen. Höjddata har i sin tur även beroende till Bilddata, främst genom att höjddata kan tas fram genom bildmatchning. Delmängden Ortofoto har också ett beroende till Inspire-temat Orthoimagery. En rad olika attribut ärvs från Inspire-objekten till ortofoto-objekten i (se avsnitt ) Gemensamma objekttyper För att skapa enhetlighet bland de specifikationer som tas fram inom har en uppsättning gemensamma objekttyper skapats som kan användas av alla specifikationer. De gemensamma klasserna medför att identifierare, livcykelinformation, geometrier och beskrivning av datamängder och metadata hanteras enhetligt. SG_Basklass SG_BasKlass (Figur 5) är en abstrakt superklass (objekttyp) som äger de mest grundläggande attributen som krävs vid utbyte av geodata. Nästan alla andra objekttyper i alla specifikationer inom kan vara specialiseringar av typen SG_BasKlass. Att skapa superklasser på detta sätt är en vanligt förekommande metod för att undvika upprepning i modeller och därmed göra modellerna mer lättlästa. SG_BasKlass har två obligatoriska attribut, id, som är av typen SG_Id och aktualitet. Man kan ange ett eller två id:n. Datatypen SG_Id medger att man kan välja mellan två olika id:n, ett nationellt-id eller ett verksamhets-id. Båda är av datatypen Identifier (Figur 5) som kommer från Inspire och består av en namnrymd (namespace) och ett id (localid) som tillsammans ger ett unikt id vilket förklaras djupare i För nationelltid ska namespace inte peka ut en organisation utan en datamängd enligt en viss specifikation. För verksamhetsid ska namespace peka ut en organisation men kan även peka ut en viss datamängd som förvaltas av organisationen. Se ytterligare om identifierare i Attributet externreferens, av typen SG_ExternReferens ger möjlighet att associera ett objekt enligt en specifikation med ett annat objekt enligt en annan specifikation, exempel: möjlighet att koppla en byggnad till ett ortnamn ur Ortnamnsregistret. Objekt enligt olika specifikationer i kan representera samma verkliga företeelse men ur olika aspekter. Associationen representerarsammaföreteelse ger möjlighet att tala om att ett objekt enligt en specifikation i representerar samma verkliga företeelse som ett annat objekt ur en annan specifikation i. Exempel: En vägs utbredning beskrivs som Markanvändning men inte dess beläggning (asfalt, grus etc.) vilket istället beskrivs som Marktäcke. För att till exempel kunna använda samma geometri som representerar båda objekten kan associationen representerarsammaföreteelse användas. Attributet externreferens och associationen representerarsammaföreteelse används inte när det gäller bilddata.

29 27 (135) Styrgruppen Figur 5: Objekttypen SG_BasKlass, datatypen SG_Id med dess två alternativa attribut, datatypen SG_ExternReferens samt datatypen Identifier från Inspire Identifierare Unika identifierare kan uppnås på olika sätt, antingen med UUID som är en universellt unik identifierare bestående av 32 hexadecimala tecken separerade i fyra grupper av bindestreck (-). Ett annat sätt är att med en URI (Unique Resource Identifier) identifiera en datamängd i något som kallas Namespace och därefter identifiera ett objekt i datamängden med en för datamängden unik identifierare. Det senare sättet används av typen Identifier från Inspire med hjälp av attributen namespace och localid. Trots att localid inte måste vara universellt unik så rekommenderar denna geodataspecifiaktion att UUID används. Arbete pågår i Sverige med att ta fram riktlinjer för namespace for geodata. Arbetet leds av Lantmäteriet. Föreslaget är en lösning enligt nedan: identifier}/{localid} Exempel på ett nationellt id skulle då kunna bli: fd5e-90ec-e040-ed8f66333c3f Exempel på ett verksamhets-id skulle då kunna bli: Krav 7. Alla objekt i en datamängd enligt denna specifikation skall ha en identifierare (Id).

30 28 (135) Styrgruppen Krav 8. Då endast en identifierare anges skall den vara av typen nationellid. Krav 9. Då två identifierare anges skall de vara ett av varje typ, nationelltid och verksamhetsid. Krav10 nationelltid:s namespace ska identifiera en datamängd. Krav 11. verksamhetsid:s namespace ska identifiera en organisation. Krav 12. Identifierare skall vara av typen Identifier (Inspire - Generic conceptual model - BaseTypes). Krav 13. Identifieraren skall vara unik och stabil över objektets livstid. Rekommendation 3. LocalId som är ett attribut till typen Identifier skall vara av typen UUID (ISO/IEC :2005) Livscykelinformation Inspire har skapat attributen beginlifespanversion och endlifespanversion som tillsammans med ett versionsnummer, valfritt attribut på identifieraren Identifier, på ett objekt kan användas vid versionshantering och åtkomst till äldre versioner av objektet. Livscykelattributen redovisar tidpunkter för ändring i databas fram till nästa uppdatering. Datum för flygfotografering s.k. acquisition date, redovisas i andra attribut. Eftersom flygbilder visar en ögonblickbild av landskapet, är inte versionshantering så nödvändigt i bildprojekt. Samma bild kan visserligen tas fram flera gånger men då rör det sig förmodligen om en kvalitetsförbättring eller duplicering, inte om en förändring skett i landskapet. Krav 14. Då attributet endlifespanversion förekommer får dess värde inte inträffa före värdet attributet beginlifespanversion. Rekommendation 4. Attributet beginlifespanversion skall finnas för samtliga objekt i datamängd enligt denna specifikation Rekommendation 5. Datum när objekt skapades i databas hos ansvarig part skall användas för attributet beginlifespanversion för alla objekt i datamängd enligt denna specifikation.

31 29 (135) Styrgruppen SG_Projekt Figur 6: SG_Projekt är en gemensam objekttyp för. SG_Projekt är en objekttyp som kan användas i olika teman som behandlas inom. SG_Projekt är en subtyp till SG_BasKlass och ärver därifrån id och livscykelinformation (Figur 5). Detta Id (SG_Id) är inte detsamma som attributet projektid. SG_Projekt innehåller flera attribut som redovisar myndigheter eller företag som på något sätt deltar i projekten som utförare eller beställare. Informationen lagras i en datatyp Related Party, vilken importerats från Inspire Generic Conceptual Model. Den fullständiga modellen av datatypen RelatedParty återfinns i avsnitt Med undantag av de obligatoriska attributen geodataägare och projektid är attributen frivilliga. Flera av dessa är endast relevanta vid upphandling. projektid är också en viktig komponent för att bygga upp unika identiteter för enskilda identiteter tillhörande filer och delområden. Se syntax för projektid i avsnitt

32 30 (135) Styrgruppen SG_Datamängd För att visa hur datamängder sätts ihop av objekttyper i teman inom samt att för att visa hur metadata förhåller sig till en datamängd har en gemensam objekttyp för datamängd, SG_Datamängd, skapats (Figur 7) class SG_Datamängd «DataSet» SG_GemensammaKlasser:: SG_Datamängd + aktualitet :DateTime + sekretessreglerad :Boolean = false +metadata Metadata entity set information::md_metadata Figur 7: SG_Datamängd. SG_Datamängd bär också en utökning av obligatorisk metadata i form av aktualitet samt information om datamängden är sekretessreglerad eller inte. SG_Datamängd håller samman datamängder av vektortyp och används inte i Tema Bild eller i Tema Höjd för höjdmodeller i grid och TIN.

33 Styrgruppen 31 (135) Översiktlig informationsmodell Figur 8: En översikt över informationsmodellen. Abstrakta objekttyper visas med kursiv stil. I temat Bild inom behandlas olika typer av bildprojekt. Snedbildprojekt, Satellitbildsprojekt (inklusive ortofoto från satellitbilder), samt 3DBildprojekt visas som abstrakta objekttyper i modellen, eftersom de inte ingår i temauppdraget. Modellen är därför öppen för att expanderas till dessa tre projekttyper. Det är också möjligt att lägga till fler typer. Ett flygfotouppdrag resulterar vanligen i såväl flygbilder för stereokartering samt i ortofoton framställda ur flygbilderna. I sådana fall använder man sig av båda projekttyperna. Av praktiska skäl kan det vara lämpligt att synkronisera projektid (se avsnitt ). På översta nivån finns supertypen SG_BasKlass. Den är bas för alla teman inom. Superklassen innehåller ett attribut Id som ärvs av alla underliggande objekttyper (s.k. subtyper) samt objekttyper som är associerade till basklassen eller dess subtyper. Där finns också livscykelinformation. Se bild av de gemensamma typerna i Figur 5 och beskrivning av dessa i avsnitt 5.1.

34 Styrgruppen 32 (135) SG_Bildprojekt Figur 9: SG_Bildprojekt är den centrala objekttypen för temat Bild, där alla egenskaper som är allmängiltiga på projektnivå är samlade. Figuren visar också arv från överordnade delar i informationsmodellen för. Datatypen RelatedParty används för att redovisa många av projektattributen. I anteckningen till höger ställs villkor på att minst ett av attributen som räknas upp ska användas. Objekttypen SG_Bildprojekt är en subtyp av SG_Projekt, vilket i sin tur är en objekttyp som kan användas i olika teman som behandlas inom. SG_Projekt innehåller flera attribut som redovisar myndigheter eller företag som på något sätt deltar i projekten som utförare eller beställare. Informationen lagras i en datatyp Related Party, vilken importerats från Inspire Generic Conceptual Model. Den fullständiga modellen av datatypen RelatedParty återfinns i avsnitt 14.3, Bilaga C. Fullständig informationsmodell. I subtypen SG_Bildprojekt tillkommer attribut som är specifika för flera olika typer av bildprojekt.

35 33 (135) Styrgruppen Med undantag av de obligatoriska attributen geodataägare och projektid är attributen frivilliga. Flera av dessa är endast relevanta vid upphandling. projektid är också en viktig komponent för att bygga upp unika identiteter för enskilda flygbilder och ortofoton. Se syntax för projektid i avsnitt Krav 15. Krav 16. För det obligatoriska attributet geodataägare ska genom datatypen RelatedParty attributet organisationname anges. Om något av de frivilliga attributen som redovisar roller (geodataproducent, uppdragsgivare) används ska genom datatypen RelatedParty minst ett av attributet individualname, organisation- Name eller positionname anges Delomfattning Flygbild Figur 10: Översikt av delomfattningen Flygbild. I figuren ser man samband mellan de olika objekten. Attributen visas inte i figuren utan presenteras i detaljbilder för respektive objekttyp. De viktigaste objekten i informationsmodellen för delomfattningen Flygbild är Flygbildsprojekt, Flygstråk, Flygbild och Flygkamera.

36 Styrgruppen 34 (135) SG_Flygbildsprojekt Figur 11: Flygbildprojekt är en subtyp till Bildprojekt. I figuren syns också de datatyper och kodlistor som används av SG_Flygbildsprojekt. Kodlistan bildfilformat används såväl till flygbilds- som till ortofotoprojekt. Attributet orientering är ett komplext attribut. Därför finns datatypen SG_Orientering med en ytterligare nivå av attribut med tillhörande kodlistor. Förutom SG_Utbredning kommer datatyperna och kodlistorna från SOSI. Kodlistorna har modifierats. I varje flygprojekt fotograferas flygbilder i linjära flygstråk. Objekttypen SG_Flygpbildsprojekt innehåller ett antal kvalitetsattribut som är gemensamma för hela projektet och som planeras och utförs i ett sammanhang. De flesta av dessa attribut är valfria. Eftersom vissa typer av flygkameror har bättre upplösning i det pankromatiska bandet än i färgbandet skiljer sig då markupplösning och antal bits per

37 35 (135) Styrgruppen pixel i de olika bildtyperna. Därför har attributen markupplösning och bitsperpixel dubblerats. För de komplexa attributen har datatyper skapats som är rena översättningar av motsvarande typer i SOSI Standard (Statens kartverk). Från SOSI Standard har även kodlistor för attribut hos SG_Bildprojekt och dess datatyper hämtats och översatts. Ytan på marken som fotograferas i hela projektet redovisas i det geometriska attributet produktionsområde som ärvs från SG_Bildprojekt. För ett flygbildsprojekt är produktionsområdet mindre än summan av alla footprints (täckning av enskild bild) i projektet, eftersom det finns krav på övertäckning av bilderna inom hela produktionsområdet. Attributet stråköversikt innehåller en länk (URI) som leder till lagringsplats för stråköversikter för plan respektive utfall av flygfotografering. Krav 17. Om något av de frivilliga attributen som redovisar roller (flygfirma, operatör) används ska genom datatypen RelatedParty minst ett av attributet individualname, organisationname eller positionname anges. SG_Flygstråk I ett flygprojekt flygs och fotograferas bilder i parallella stråk. Bilderna i samma stråk har vanligen 60 % övertäckning för att möjliggöra bildtolkning med fotogrammetriska metoder. Mellan varje stråk är övertäckningen mindre, vanligtvis 30 %. Den linje på marken efter vilken bilderna i ett stråk tas, redovisas av det geometriska attributet stråk. Flyghöjden över marken finns som ett attribut eftersom den i kombination med kamerans upplösning styr markupplösningen.

38 36 (135) Styrgruppen Figur 12: Figuren visar objekttypen SG_Flygstråk och dess relationer till övriga objekttyper tillhörande delomfattningen Flygbild. Flygbild Varje flygstråk innehåller ett antal flygbilder som tagits som en linjär sekvens. Bilder som tillhör samma stråk ingår i samma nummerserie, som kodas i attributet bildnr. Varje flygbild har en unik identifierare i form av en textsträng flygbildid, som samtidigt bildar filnamnet för rasterbilden. Avsnitt visar hur flygbildid byggs upp. Nutida flygkameror har sensorer för såväl svartvitt pankromatiskt, färg i det synliga spektret samt färg i nära IR-området. Därför kan man från samma registreringstillfälle framställa flygbilder av olika typ.

39 Styrgruppen 37 (135) Figur 13: Figuren visar SG_Flygbild och tillhörande datatyper och kodlistor. Kodlistorna för bildkvalitet kommer från HMK. Till varje sifferkod hör en detaljerad beskrivning. Dessa kodlistor är av typ enumeration d.v.s. ej utökningsbara. Datatypen SG_Bildfilidentifierare och kodlistan SG_Bildkategori är modifieringar av SOSI-typer. Bildens spektraltyp återfinns i attributet spektraltyp. Varje flygbild av en viss spektraltyp finns på en egen bildfil. Därför finns attributet bildfilidentifierare som komplex datatyp med separata länkar beroende på spektraltyp. Detsamma gäller attributet tumnagel som använder samma komplexa datatyp som bildfilidentifierare. Objekttypen flygbild innehåller flera olika kvalitetsattribut som är specifika för varje enskild flygbild, t ex bildkvalitet, tidpunkt, och solvinkel.

40 38 (135) Styrgruppen Den yta som varje enskild bild på marken täcker, fångas in av geometriattributet footprint. Därtill finns också exponeringspunkten i form av en punkt i tre dimensioner, vars koordinater fås från GNSS-systemets antenn. Den verkliga exponeringspunkten skiljer sig från de värden som fås från navigationssystemet. Skillnaden benämns antennoffset (se avsnitt ). För det geometriska attributet exponeringspunkt räcker det med okorrigerat värde. Se även beskrivning i objekttypskatalogen. Attributet utbredning visar längd och bredd på bilden räknat i km på marken, och ska inte förväxlas med geometriattributet footprint. För varje flygbild finns en bedömning av bildkvalitet som definierats av HMK (Handbok i mät- och kartfrågor). I gamla HMK (Handbok i mätningskungörelsen) ingick tre skalor men dessa har i nya HMK integrerats till en enda skala med färre värden. Dessa skalor har samlats i en gemensam datatyp SG_Bildkvalitet. De gamla skalorna finns kvar i datatypen, för att äldre bilder ska kunna dokumenteras. Rekommendation 6. Värdet i attributet flygbildid ska användas till att bilda filnamn på bildfilen Rekommendation 7. I bildfilens namn ska alltid beteckning för spektraltyp ingå. Detta gäller flygbild och ortofoto. SG_Flygfotoområde Figur 14: SG_Flygfotoområde och dess relationer till andra objekttyper i delomfattningen Flygbild

41 Styrgruppen 39 (135) SG_Flygfotoområde är en frivillig objekttyp som använd med fördel då man har en fast indelning av flygfotoområden, t ex Lantmäteriets Bildförsörjningsplan. SG_Flygfotoenhet Figur 15: Figuren visar objekttypen SG_Flygfotoenhet med tillhörande datatyp SG_Antennoffset. Vid varje flygning krävs en flygfotoenhet. Flygfotoenheten är en kombination av en specifik flygfarkost och en specifik kamera. Så länge dessa är fast monterade till varandra utgör de en flygfotoenhet. En enhet fotograferar stråkvis och kan också användas vid flera olika flygprojekt. Objekttypen SG_Flygfotoenhet har därför en relation till SG_Flygstråk i informationsmodellen. De attribut som definierats för SG_Flygfotoenhet är enhetsbeteckning, antennoffset, flygfarkosttyp och tidsomfattning. Tidsomfattning är den period som flygfotoenheten existerar utan isärmontering, och därför är antennoffset konstant under perioden. Attributet flygfarkosttyp är frivilligt att ange. Rekommendation 8. För objekttypen Flygfotoenhet ska attributet antennoffset alltid anges om GNSS-värden registrerats.

42 Styrgruppen 40 (135) SG_Flygkamera Figur 16: SG_Flygkamera är en del i SG_Flygfotoenhet. Datatypen bildstorlek och kodlistan insamlingsmetod är direkta översättningar från SOSI Standard. Objekttypen SG_Flygkamera har ett antal kvalitetsattribut som ärvs av flygbilden via flygfotoenheten. Eftersom vissa typer av flygkameror har bättre upplösning i det pankromatiska bandet än i färgbanden, kan bilder framställda från samma registrering ha olika bildupplösning och bildstorlek räknat i antal pixlar. Därför finns dessa attribut i dubbel uppsättning hos objekttypen SG_Flygkamera Delomfattning Ortofoto De definierad objekttyperna för delomfattning Ortofoto är SG_Ortofotoprojekt, SG_Ortofotoruta och SG_Mosaikelement. En ortofotoruta byggs upp av ett antal mosaikelement, som var och en är skapade av en specifik flygbild. Ortofotorutorna bildar tillsammans ett ortofotoskikt (ortofoto coverage). Ortofotoskiktet skapas i ortofotoprojekt.

43 41 (135) Styrgruppen Figur 17: Översikt av delomfattningen ortofoto. Attributen visas inte i figuren utan presenteras i detaljbilder för respektive objekttyp. I överkanten på objekttyperna visas namn på supertyper från Inspire samt SG_Projekt i. I Inspire finns en specifikation för ortofoto Dataspecification for Orthoimagery. Dess objekttyper har i definierats som supertyper till objekttyper i delomfattningen ortofoto och ärver därmed attribut från Inspires objekttyper. För beskrivning av objekttyperna SG_Sömmar och SG_Sömlinjer hänvisas till objekttypskatalogen avsnitt respektive

44 42 (135) Styrgruppen SG_Ortofotoprojekt Objekttypen ortofotoprojekt har ett fåtal egna attribut, men ärver många attribut från supertypen SG_Bildprojekt. Närmare beskrivning av Bildprojekt finns i avsnitt De attribut som definierats för ortofotoprojektet är olika typer av kvalitetsattribut samt attributet bildfilformat. Eftersom man i ett ortofotoprojekt ibland har andra värden på vissa kvalitetsattribut än vad som finns i de ursprungliga flygbilderna, finns specifika attribut för ortofoto definierade, med suffixet Orto. SG_Ortofotoprojekt ärver ytgeometri från bildprojekt via attributet produktionsområde. Figur 18: SG_Ortofotoprojekt är en subtyp till SG_Bildprojekt. Objekttypen SG_Ortofotoprojekt innehåller ett antal kvalitetsattribut som är gemensamma för hela projektet och som planeras och utförs i ett sammanhang. De flesta av dessa attribut är valfria. Nedtill syns de kodlistor som används. Kodlistan för attributet bildfilformatorto är densamma som används för motsvarande attribut i objektttypen Flygbildsprojekt

45 Styrgruppen 43 (135) SG_Ortofotoskikt Figur 19: Figuren visar relationen mellan objekttyperna ortofotoskikt och övriga objekttyper. I objekttypen ortofotoskikt ser man också attribut som ärvts från Inspire under beteckningen OrthoimageCoverage. Dessa ärvda attribut är dels obligatoriska i övre delen av figuren och voidable (ska anges om man har) nedtill. Kodlistan SG_Bildkategori används även i den del av informationsmodellen som berör flygbilder.

46 44 (135) Styrgruppen Ett antal attribut ärvs från OrthoimageCoverage i Inspire men även från en standard för coverage (EN ISO 19123:2007 Geographic Information Schema for coverage geometry and functions) som Inspire använder sig av Ortofotoskikt kan skapas över hela landet eller över stora regioner. Det kan då bli nödvändigt att kombinera bilder av olika aktualitet. Därför pratar man om referensår, som är mitten av årsintervallet eller det år då flest bilder är tagna. Det innebär att flygfotoåret för en del av mosaiken avviker från det angivna referensåret. SG_Ortofotoruta Figur 20: Figuren visar relationen mellan objekttyperna ortofotoruta och ortofotoprojekt. Man kan också se arv från Inspire. Datatypen SG_Bildfilidentifierare används även i den del av informationsmodellen som berör flygbilder. Eftersom en ortofotoruta kan byggas upp av mosaikelement från bilder tagna vid olika tillfällen är det intressant att veta inom vilket tidsintervall dessa bilder är tagna, vilket kan lagras i attributet phenomenontime från Inspire Orthoimagery. Attributet bildfilidentierareorto, innehåller länk till respektive bildfil.

47 45 (135) Styrgruppen Attributet indexruta visar beteckning för ruta och i vilken zon som objektet ortofotoruta är beläget. Numera finns indexrutor i olika storlek för alla lokala Sweref-zoner. För RT 90 finns endast indexrutor för RT gon V. Om annat indexrutesystem än de officiella används, redovisas detta med en länk till en bladfil, i attributet bladfil. Denna fil ska visa indelning och indexbeteckningar, vilka inte får vara utformade så att sammanblandning med andra system kan uppstå. Varje ortofotoruta har en unik identifierare i form av en textsträng ortoid, som samtidigt är filnamnet för rasterbilden (se närmare i avsnitt ). Rekommendation 9. Värdet i attributet ortoid ska användas till att bilda filnamn på bildfilen Rekommendation 10. I bildfilens namn ska alltid beteckning för spektraltyp ingå. Detta gäller flygbild och ortofoto. SG_Mosaikelement Figur 21: Figuren visar objekttypen Mosaikelement och relationerna till övriga objekttyper. Man kan också se de ärvda attribut som kommer från Inspire.

48 46 (135) Styrgruppen Numera framställs ortofoto genom en mosaik från flera olika flygbilder. Många egenskaper hos ett ortofoto kan därför härledas ur de flygbilder som använts. Därför spelar identifikationen från flygbilden en central roll för ett mosaikelement. En referens till flygbilden finns i attributet imagesourcereference som ärvs från Inspire. Referensen utgörs av flygbildid för flygbilden. Denna referens har utformats som ett krav. Attributet ortoprogram innehåller information om program och använder sig av kodlistan SG_Ortoprogram. Krav 18. Värdet i attributet imagesourcereference från Inspire Orthoimagery::SingleMosaikElement, ska vara en unik identifierare från den flygbild som använts för att skapa mosaikelementet

49 47 (135) Styrgruppen Inspire Orthoimagery Figur 22: Klassdiagram för Inspire Orthoimagery. Samtliga objekttyper har använts i Svensk geoprocess. Ortofoto är ett av de teman som ingår i Inspire. Det redovisas i dataspecifikationen Inspire Orthoimagery. Objekten SG_Mosaikelemen t, SG_Ortofotoruta och SG_Ortofotoskikt är subtyper till objekttyper i Inspire vilka kan ses med kursiv stil i överkanten på varje ruta i figurer i respektive avsnitt. Det är enbart SG_Ortofotoprojekt, som inte är relaterat direkt till Inspire (se Bilaga C. Fullständig informationsmodell). De olika objekttyperna som rör ortofoto, från mosaikelement till ortofotoskiktet har geometriattributen footprint eller geometry som ärvs från Inspire, förutom SG_Ortofotoprojekt som ärver attributet produktionsområde från supertypen SG_Bildprojekt.

50 Styrgruppen 48 (135) Objekttyperna i Figur 22 visar hela Inspire:s ortofotomodell. Inga nya attribut kan läggas till i de definierade objekttyperna. I stället har subtyper (se Figur 23) skapats för där nödvändiga tillägg kan göras. Figur 23: Objekttyperna SG_ mosaikelement och SG_Ortofotoruta är subtyper till SingleMosaicElement respektive AggregatedMosaicElement i Inspiremodellen.

51 Styrgruppen 49 (135) Datatyper Figur 24: De datatyper som definierats för komplexa attribut tillhörande informationsmodellen flygbild/ortofoto. SG_Bildfildidentifierare används i bägge delmodellerna, medan de övriga tillhör delmodellen för flygbild. Längst ner till höger syns datatyp från Inspire Orthoimagery. Fyra av datatyperna har översatts från motsvarande typer hos Statens Kartverk (se närmare detaljer i avsnitt Objekttypskatalog).

52 Styrgruppen 50 (135) Kodlistor Figur 25: Kodlistor tillhörande informationsmodellen för flygbild/ortofoto. SG_Bildfilformat och SG_Bildkategori används i bägge delmodellerna. SG_Ortofototyp och SG_Ortoprogram tillhör delmodellen för ortofoto, medan resterande kodlistor tillhör delmodellen för flygbild. Längst ner till vänster syns kodlista från Inspire Orthoimagery. Kodlistorna är i likhet med datatyperna i stor utsträckning översatta från motsvarande hos Statens Kartverk. Kodlistorna från HMK är av typen enumeration, vilket innebär att de inte är utökningsbara.

53 51 (135) Styrgruppen Id- hantering flygildid respektive ortoid är unika identifierare för varje bild och består av en textsträng uppbyggd av en kombination av olika attributvärden. Samma textsträng kan med fördel samtidigt bilda bildfilnamnet. projektid är en unik identifierare för projekt. Den ingår som en del i textsträngen för såväl flygbildid som ortoid. Utformningen måste därför göras på ett standardiserat sätt som ger varje projekt ett unikt Id hållbart över tiden. I följande avsnitt finns förslag till en unik identifierare för projekt, flygbilder och ortofoton. Bildprojekt FlygbildId och ortoid börjar med ett projektid. För att uppnå kravet på helt unika identiteter för bilder är det viktigaste att projektid är unikt. Organisationsnummer är en del av syntaxen vilket möjliggör för varje geodataägare att styra de unika identiteterna för varje bild. De bilder som finns sedan tidigare har sannolikt redan en unik identifierare, vilken i kombination med projektid möjliggör att bilder i samverkan kan läggas in i samma tillhandahållandesystem. Det är upp till varje geodataägare att modifiera projektid via projektstartår och löpnummer och säkerställa att eventuella brister i gamla identifierare åtgärdas. Krav 19. Identiteten för ett bildprojekt (projektid) ska byggas upp på ett enhetligt sätt med följande syntax: TTåååå_orgnr_löpnr Tabell 4: Förklaring till kodning av identifierare av bildprojekt TT åååå orgnr löpnr Typ av projekt. BF=flygbild, BO=ortofoto. Fler typer kan läggas till Siffrorna för projektets startår. Definieras av ägaren. Kan t ex vara det år då man startade digitalisering av analoga bilder eller ortofoton eller det år då nuvarande bildförsörjningsplan trädde i kraft. Organisationsnummer som alla myndigheter, föreningar och företag har. Anges för projektägaren/beställaren Löpnummer för att separera projekt av samma typ beställt av samma organisation, som har samma startår (1-flera siffror) Flygbild För flygbilder finns en rekommendation av hur ett flygbildid byggs upp. Det kan emellertid vara svårt att åstadkomma för framför allt historiska flygbilder. I vissa flygbildsprojekt finns också redan ett etablerat system för identiteter. Därför har en alternativ rekommendation tagits fram för att underlätta i specifika fall. Krav 20. Värdet i attributet flygbildid ska vara unikt för projektet

54 Styrgruppen 52 (135) Rekommendation 11. Varje kameraregistrering och bild är märkt med en unik identitet (flygbildid) uppbyggd enligt nedanstående princip: projektid_uu_s_åååå-mm-dd_ttmmss_nr_ppp Tabell 5: Förklaring till kodning av identifierare av flygbilder projektid uu s åååå-mm-dd ttmmss nr ppp Unik identitet på bildprojekt, i detta fall det aktuella flygbildsprojektet. Upplösning i markplanet Stråknummer (1-flera tecken) Faktiskt datum för flygfotograferingen. Observera att året kan skilja sig från året som ingår i projektid. Klockslag i timmar, minuter och sekunder (GNSS-tid) Bildnummer i stråket (1-flera siffror) Spektral bildtyp (PAN, RGB, CIR, HR4, LR4) Rekommendation 12. För historiska flygbilder och andra specifika fall där ovanstående rekommendation för flygbildid inte fungerar, märks bilden enligt nedanstående princip: Ortofoto projektid_orginalid För ortofoto, finns en rekommendation av hur ett ortoid byggs upp. Det kan emellertid vara svårt att åstadkomma för framför allt historiska ortofoton. I vissa ortofotoprojekt finns också redan ett etablerat system för identiteter. Därför har en alternativ rekommendation tagits fram för att underlätta i specifika fall. Krav 21. Värdet i attributet ortoid ska vara unikt för projektet Rekommendation 13. Varje ortofoto omfattar en indexruta i Sweref 99 TM eller lokalzon. Ett unikt namn (ortoid) för varje ortofoto producerat i SWEREF 99 byggs upp på följande sätt: projektid_åååå_uu_ppp_indexruta Tabell 6: Förklaring kodning av identifierare för ortofoto projektid åååå uu Unik identitet på bildprojekt, i detta fall det aktuella ortofotoprojektet. Flygfotoår. Observera att året kan skilja sig från året som ingår i projektid. Upplösning i markplanet

55 Styrgruppen 53 (135) ppp Spektral bildtyp (PAN, RGB, CIR, 4HR, 4LR) indexruta Indexrutebeteckning för Sweref (alla zoner) eller RT gon V. Antal siffror påverkas av rutans storlek. Rekommendation 14. För historiska ortofoto och andra specifika fall där ovanstående rekommendation för flygbildid inte fungerar, märks bilden enligt nedanstående princip: projektid_orginalid

56 54 (135) Styrgruppen 5.3 Objekttypskatalog Denna objekttypskatalogen definierar objekttyper (klasser) som representerar information om bilddata. Den redovisar objekttypernas benämningar, deras definitioner, attributtyper med definitioner och domäner, samt andra relevanta uppgifter. Där multipliciteten (mängdgiltigheten) inte står angiven, är det 1 till 1 förhållande Gemensamma objekttyper för SG_BasKlass Sammanhållande abstrakt klass för attribut som är grundläggande vid utbyte av geodata och som kan användas som superklass för en modells samtliga objekttyper Connections Connector Source Target Notes Generalization Source -> Destination SG_Projekt SG_BasKlass Attributes id SG_Id Identifierare [1..2] beginlifespanversion DateTime Datum då objekt först skapades i datamängd. [0..1]

57 55 (135) Styrgruppen endlifespanversion DateTime Datum från när objekt inte längre ingår i datamängd. [0..1] externreferens SG_ExternReferens Referens till objekt i eller utanför. [0..*] aktualitet DateTime Datum då objektet senast befanns vara korrekt SG_ExternReferens Referens till annan objekttyp i eller utanför. Attributes id CharacterString Identifierare för externt objekt som refereras till SG_Id

58 56 (135) Styrgruppen Identifierare Attributes nationelltid Identifier Nationell identiferare namespace pekar ut specifikation, ej ansvarig organisation verksamhetsid Identifier Lokal identifierare skapad utifrån specifika verksamheters behov namespace pekar ut ansvarig organisation, ej specifikation SG_Datamängd SG_Datamängd visar hur metadata kopplas till datamängder. Connections Connector Source Target Notes Association Unspecified SG_Datamängd metadata MD_Metadata Attributes aktualitet DateTime Datum då datamängden senast befanns vara korrekt. [0..1]

59 57 (135) Styrgruppen sekretessreglerad Boolean Talar om huruvida en datamängd omfattas av sekretess. false [0..1] Standardvärde är False SG_Projekt En objekttyp som kan användas i flera specifikationer för samla ihop information om medverkande i ett projekt samt projektdokumentation. Information om dataskapande/-insamlande verksamhet som bedrivs i projektform. Connections Connector Source Target Notes Generalization Source -> Destination SG_Projekt SG_BasKlass Generalization Source -> Destination SG_Stompunktsprojekt SG_Projekt Generalization Source -> Destination SG_Bildprojekt SG_Projekt Generalization Source -> Destination SG_Höjdprojekt SG_Projekt Attributes

60 58 (135) Styrgruppen geodataproducent RelatedParty Organisation som producerar geodata. [0..*] geodataägare RelatedParty Rättighetsinnehavare till datamängd. [1..*] projektid CharacterString Unik identitet för projekt. projektnamn Character- String Namn på projektområdet, t.ex. ortnamn projektrapportlänk URI Länk till en adress där projektrapport är tillgänglig. [0..1]

61 59 (135) Styrgruppen uppdragsgivare Related- Party Beställare av projekt. [0..*] Gemensamma objekttyper för bilddata SG_Bildprojekt Överordnad typ till olika typer av bildprojekt Connections Connector Source Target Notes Generalization Source -> Destination SG_Bildprojekt SG_Projekt Generalization Source -> Destination SG_Flygbildsprojekt SG_Bildprojekt Generalization Source -> Destination SG_3DBildprojekt SG_Bildprojekt Generalization Source -> Destination SG_Snedbildsprojekt SG_Bildprojekt Generalization Source -> Destination SG_Ortofotoprojekt SG_Bildprojekt Generalization Source -> Destination SG_Satellitbildsprojekt SG_Bildprojekt

62 60 (135) Styrgruppen Attributes produktionsområde GM_MultiSurface Geometriskt objekt som täcker produktionsområdet referenssystemhöjd CharacterString Referenssystem i höjd angivet i EPSG-kod [0..1] Vanligen används RH 2000, men för historiska bilder kan RH 70 eller lokalt höjdsystem förekomma. referenssystemplan CharacterString Referenssystem i plan, angivet i EPSG-kod. [0..1] Referenssystem i plan är vanligen i SWEREF 99 TM eller i lokal SWEREF-zon. För historiska bilder förekommer även någon av zonerna i RT 90 eller lokalt system. skannerupplösning Real Upplösning som bilderna är skannade i, angivet i µ (mikrometer) [0..1]

63 61 (135) Styrgruppen kommun Integer Kommunkod från SCB [0..1] län Integer Länskod från SCB [0..1] Delomfattning Flygbild SG_Flygbildsprojekt Projekt innehållande detaljplanering och utförande av flygfotografering Connections Connector Source Target Notes Generalization Source -> Destination SG_Flygbildsprojekt SG_Bildprojekt Aggregation Source -> Destination bestårav SG_Flygstråk tillhörflygbildsprojekt SG_Flygbildsprojekt Attributes

64 62 (135) Styrgruppen bildfilformat SG_Bildfilformat Filformatet för bilderna i flygbildsprojektet [0..1] bildskala Integer Bildskalan är en planerad genomsnittlig bildskala för projektet. [0..1] Används i första hand för skannade analoga flygbilder. bitsperpixelcolor Integer [0..1] Bildernas färgdjup i bits per pixel (summan av alla kanaler) för färgbilder (t ex RGB och CIR) mätt i den slutliga lagrade bilden Om bilden har 3 kanaler med färgdjup på 16 bitar per kanal blir färgupplösningen 48 bitar. bitsperpixelpan Integer [0..1] Bildernas färgdjup i bits per pixel för pankromatiska bilder mätt i den slutgiltiga lagrade bilden

65 Styrgruppen 63 (135) flygfirma RelatedParty Företag som flyger planet som ingår i flygfotoenheten. [0..*] Flygfirman kan vara annat företag än det som utför fotograferingen flygfotodatum TM_Period Den period under vilken flygfotograferingen av projektområdet genomfördes Perioden redovisas med start- och slutdatum i formatet ååååmmdd flygfotograf RelatedParty Företag eller person som utför flygfotografering [0..*] Flygfotograf kan tillhöra annan organisation än flygbolaget markupplösningcolor Real [0..1] Upplösning i meter på marken (GSD) för färgbanden, d.v.s. den bredd och längd på marken, uttryckt i meter, som en pixel i bild motsvaras av. Markupplösningen är en planerad medelupplösning för projektet. Markupplösning benämns även GSD (Ground Sample Distance) Planerad medelupplösning är inte liktydigt med uppmätt kvalitet. Enligt HMK redovisas den

66 Styrgruppen 64 (135) sämsta uppmätta upplösningen i en kvalitetsdeklaration. markupplösningpan Real [0..1] Upplösning i meter på marken (GSD) för det pankromatiska bandet, d.v.s. den bredd och längd på marken, uttryckt i meter, som en pixel i bild motsvaras av. Markupplösningen är en planerad medelupplösning för projektet. Markupplösning benämns även GSD (Ground Sample Distance) Planerad medelupplösning är inte liktydigt med uppmätt kvalitet. Enligt HMK redovisas den sämsta uppmätta upplösningen i en kvalitetsdeklaration. orientering SG_Orientering Egenskaper som används till yttre och inre orientering av bilderna i ett flygbildsprojekt [0..*] stråköversikt URI Länk till stråköversikter för plan och utfall av flygfotografering [0..*]

67 65 (135) Styrgruppen utbredning SG_Utbredning Bildens ungefärliga täckningsområde på marken mätt i km x km [0..1] Är beroende av vilken kamera man flyger med. Kan beräknas från antalet pixlar(längd, bredd), kamerakonstant och flyghöjd. övertäckning SG_Övertäckning Övertäckning i längd- och sidriktning mellan flygbilder i ett flygprojekt SG_Flygstråk Sekvens av bilder som planeras att tas i ett svep i samma riktning vid ett flygfotograferingstillfälle Det förekommer att bilder i stråket måste tas om på grund av meterologiska förhållanden etc. Connections Connector Source Target Notes Aggregation Source -> Destination bestårav SG_Flygstråk tillhörflygbildsprojekt SG_Flygbildsprojekt Aggregation Source -> Destination ingåri SG_Flygstråk omfattarflygfotoområde SG_Flygfotoområde Association Unspecified ärfotograferatmed SG_Flygfotoenhet harfotograferat SG_Flygstråk

68 66 (135) Styrgruppen Connector Source Target Notes Aggregation Source -> Destination bestårav SG_Flygbild tillhörflygstråk SG_Flygstråk Attributes flyghöjdövermark Integer Flyghöjd över markens medelnivå inom stråket avrundat till hundratal meter [0..1] stråk GM_Curve Geometriskt objekt som visar flygrutten för ett flygstråk genom exponeringspunkterna [0..1] stråklapp URI Skannad analog information om bilderna i ett flygstråk stråknr CharacterString Stråkbeteckning för stråk inom ett flygbildsprojekt Är vanligen en sifferbeteckning men även alfanumeriska beteckningar förekommer Vid stråkplanering sätts ett preliminärt nummer

69 67 (135) Styrgruppen eller alfanumerisk beteckning på stråket SG_Flygbild Bild fotograferad med flygburen kamera avsedd för kartläggningsändamål, med fotoriktning nära lodlinjen ned på jordytan. Connections Connector Source Target Notes Aggregation Source -> Destination bestårav SG_Flygbild tillhörflygstråk SG_Flygstråk Attributes bildfilidentifierare SG_Bildfilidentierare Bildfilidentifierande länk mellan bildfil och bildmetadata, specifik för respektive bildkategori

70 Styrgruppen 68 (135) bildkvalitet SG_Bildkvalitet Den fotografiska bildkvaliteten och olika aspekter som påverkar uttryck i skalor som definierats av HMK [0..1] Den nya bildkvalitetsskalan från HMK ersätter de tre tidigare äldre HMK-skalorna bildnr Integer Identifierare i form av bildens nummer i flygstråket Är en av de parametrar som bygger upp flygbildid Vid stråkplanering sätts ett preliminärt bildnummer på flygbilden exponeringspunkt GM_Point Geometriskt objekt som visar kamerans exponeringspunkt. Anges i 3 dimensioner. Höjden är höjd i angivet höjdsystem i meter avrundat till heltal. : { Ska anges i 3 dimensioner } Motsvarar i plan bildcentrum, och kan utnyttjas till stråköversikter. Koordinaterna fås från GNSS-systemets antenn. Därför avviker framför allt höjdvärdet några meter från kamerans höjd. Är vanligen planerad i förväg av beställaren. Vid stråkplanering sätts preliminära koordinater.

71 69 (135) Styrgruppen flygbildid CharacterString Unik identitet för flygbild Byggs upp av parametrar som hämtas från bildens egenskaper enligt följande: projektid_uu_s-åååå-mm-dd-ttmmss_nr_ppp Flygår (åååå) kan avvika från det projektstartår som finns integrerat i projektid. Vid stråkplanering sätts inget flygbildsid. footprint GM_MultiSurface Geometriskt objekt som visar vilket område på marken som täcks av flygbilden [0..1] löpnr Integer Löpnummer från kamerans räkneverk [0..1] solvinkel Integer Solens vinkel i grader mot markplanet. [0..1] spektraltyp SG_Bildkategori Spektral typ av flygbild. Beteckning på vilka våglängdsband som visas i bilden

72 70 (135) Styrgruppen tidpunkt DateTime Klockslag (UTM+1, CEST) och datum då fotograferingen utfördes för aktuell bild. Skrivs ååååmmdd_ttmmss. Motsvarar svensk sommartid tumnagel SG_Bildfilidentierare Miniatyrbild av flygbild för förhandsgranskning [0..1] Har samma filnamn som motsvarande flygbild, men ett annat filformat, vanligen.jpg. SG_Flygfotoområde Uppdelning i fördefinierade områden som används vid planering av flygfotograferingar -- Kommentar Connections Connector Source Target Notes Aggregation Source -> Destination ingåri SG_Flygstråk omfattarflygfotoområde SG_Flygfotoområde Attributes

73 71 (135) Styrgruppen beteckning Character- String Afanumerisk beteckning för områden eller namn på område -- Kommentar geometri GM_MultiSurface Geometriskt objekt som visar vilket område på marken som täcks av ett flygfotoområde -- Kommentar intervall Integer Siffra för fotograferingsintervallzon [0..1] SG_Flygfotoenhet Flygfarkost (inkl. pilot och operatör) komplett utrustat med digital flygbildskamera, gyrofot samt GNSS/IMU avsett för flygfotografering Connections Connector Source Target Notes Association Unspecified ärfotograferatmed SG_Flygfotoenhet harfotograferat SG_Flygstråk Aggregation bestårav ingåri

74 72 (135) Styrgruppen Connector Source Target Notes Source -> Destination SG_Flygkamera SG_Flygfotoenhet Attributes antennoffset SG_Antennoffset Antennoffset i specifik flygfarkost med specifik kamera [0..1] Sätter antennoffset, d.v.s. förskjutning mellan antenn som mäter position och flygkamerans sensorer enhetsbeteckning CharacterString Unikt beteckning för flygfotoenheten. flygfarkosttyp Character- String Typ av flygfarkost som ingår i flygfotoenheten [0..1] Flygfarkost avser flygplan, helikopter eller annan typ av luftfarkost i rörelse Ingen kodlista finns. Grad av precision på beteckning avgörs av utförare efter behov tidsomfattning TM_Period Period under vilken specifik kamera är fast monterad i specifik flygfarkost [0..1]

75 73 (135) Styrgruppen SG_Flygkamera Kamera som används till flygburen fotografering för kartläggningsändamål Connections Connector Source Target Notes Aggregation Source -> Destination bestårav SG_Flygkamera ingåri SG_Flygfotoenhet Attributes bildstorlekcolor SG_Bildstorlek Storlek på bilden i antal pixlar (bredd och höjd) för digitala bilder framtagna från färgbanden [0..1] bildstorlekpan SG_Bildstorlek Storlek på bilden i antal pixlar (bredd och höjd) för digitala bilder framtagna från det pankromatiska bandet [0..1]

76 74 (135) Styrgruppen bildupplösningcolor Real [0..1] Upplösning i µ (mikrometer), d.v.s. bredd och längd på en pixel i färgbanden för digitala bilder Exempel 5.2 µm, 12 µm bildupplösningpan Real [0..1] Upplösning i µ (mikrometer), d.v.s. bredd och längd på en pixel i det pankromatiska bandet för digitala bilder Exempel 5.2 µm, 12 µm film CharacterString Filmtillverkarens beteckning på filmen som används vi analog fotografering [0..1] insamlingsmetod SG_Insamlingsmetod Anger analog eller digital insamling

77 75 (135) Styrgruppen kalibreringsrapport URI Länk till en adress där kalibreringsdata är tillgängligt kamerakonstant Real Avståndet mellan objektivets projektionscentrum och bildhuvudpunkten i mm. kameranummer CharacterString Kamerans serienummer [0..1] kameratyp Character- String Identifikation av kameratyp [0..1] Kamerans fabrikat och modell Delomfattning Ortofoto SG_Ortofotoprojekt Ortofoton producerade i ett sammanhang med samma metoder och ur en mängd enhetligt producerade flygbilder tagna under en begränsad tidsperiod

78 76 (135) Styrgruppen Connections Connector Source Target Notes Aggregation Source -> Destination skapasgenom SG_Ortofotoprojekt byggerupp SG_Ortofotoskikt Generalization Source -> Destination SG_Ortofotoprojekt SG_Bildprojekt Attributes bildfilformatorto SG_Bildfilformat Filformatet för bilderna i ortofotoprojektet [0..1] Kan skilja sig från bildformatet för flygbilderna som använts till att skapa ortofotot bitsperpixelorto Integer Bildernas färgdjup i bits per pixel (summan av alla kanaler) [0..1] Om bilden har 3 kanaler med färgdjup på 16 bitar per kanal blir färgupplösningen 48 bitar Kan skilja sig från färgdjupet för flygbilderna som använts bladfil URI Länk till bladfil, där eget skapat indexrutesystem redovisas [0..1] Fil som redovisar indexrutor med beteckningar. Dessa beteckningar måste vara konstruerade så

79 Styrgruppen 77 (135) att de inte kan sammanblandas med de officiella markupplösningorto Real Upplösning i meter på marken, d.v.s. den bredd och längd på marken, uttryckt i meter, som en pixel i bild motsvaras av [0..1] Kan skilja sig från flygbildens originalupplösning, men bör inte ha en högre upplösning, d.v.s. ett mindre värde. Konsekvensen blir då att precisionen ger sken av att vara bättre än den är. ortofototyp SG_Ortofototyp Den typ av ortofoto som produceras i ortofotoprojektet SG_Ortofotoskikt --Definition -- Bild av jorden yta som har blivit geometrisk korrigerad (ortorektifierad) för att avlägsna distorsioner orsakade av skillnader i höjd, sensorlutning och (valfritt) av sensoroptik Vanligen framställd av flygbilder, men kan också göras ur satellitbilder Connections

80 78 (135) Styrgruppen Connector Source Target Notes Generalization Source -> Destination SG_Ortofotoskikt OrthoimageCoverage Aggregation Source -> Destination skapasgenom SG_Ortofotoprojekt byggerupp SG_Ortofotoskikt Association Unspecified uppbyggnadredovisasav SG_Sömmar redovisar SG_Ortofotoskikt Aggregation Source -> Destination beståravortofotoruta SG_Ortofotoruta byggerupp SG_Ortofotoskikt Attributes referensår Date Ett referensår är ett år som får representera årsangivelse för hela ortofotoskiktet. Det är vanligen året i mitten av årsintervallet, eller det år där de flesta bilder tagits. En heltäckande mosaik av ortofoto kan basera sig på fotografering under ett antal år. Därför kan man istället ange ett referensår som är året i mitten av årsintervallet. Oftast tillsamman med +/- x antal år. Det innebär att flygfotoåret för en del av mosaiken avviker från det angivna referensåret. spektraltyporto SG_Bildkategori Spektral typ av ortofoto. Beteckning på vilka våglängdsband som visas i bilden

81 79 (135) Styrgruppen SG_Ortofotoruta Rektangulär yta täckt av ortofoto sammanfallande med indexruta Indexrutan är ruta i Sweref 99, eller ruta i RT gon V Connections Connector Source Target Notes Aggregation Source -> Destination beståravortofotoruta SG_Ortofotoruta byggerupp SG_Ortofotoskikt Aggregation Source -> Destination Generalization Source -> Destination SG_Ortofotoruta AggregatedMosaicElement beståravmosaikelement SG_Mosaikelement byggerupp SG_Ortofotoruta Attributes bildfilidentifierareorto SG_Bildfilidentierare Filtyp för bild i arkivet indexruta CharacterString Beteckning indexrutor i SWEREF 99 TM eller i lokal SWEREF-zon. För historiska ortofoton gäller beteckningen ruta i RT gon V. Om annat rutsystem används ska dess indexbeteckning användas

82 80 (135) Styrgruppen Beteckning tas från attributet BK i indexrutorna. De fyra första siffrorna anger SWEREF-zonen. För SWEREF 99 TM läggs prefixet "0000_" till för att få likformighet. För bilder i RT 90, används den alfanummeriska beteckningen. Indexrutor saknas för zoner i RT 90, förutom i zonen 2.5 gon V. ortoid CharacterString Unik identitet för en ortofotoruta Byggs upp av parametrar som hämtas från bildens egenskaper enligt följande syntax: projektid_åå_uu_ppp_indexruta SG_Mosaikelement En enskild del i en fotomosaik, med ursprung från en enda bild. Connections Connector Source Target Notes Generalization Source -> Destination SG_Mosaikelement SingleMosaicElement Aggregation Source -> Destination Mosaikelement kan aggregeras till ett större element, men i detta fall avses ett enstaka icke aggregerat element beståravmosaikelement SG_Mosaikelement byggerupp SG_Ortofotoruta

83 81 (135) Styrgruppen Connector Source Target Notes Association Unspecified gränsarmot SG_Mosaikelement omgesav SG_Sömlinje Attributes höjdmodell Character- String Beteckning på den höjdmodell som använts. En höjdmodell är ett samlingsnamn för markmodeller och ytmodeller. Den är oftast i gridformat, dvs. pixlar, där pixelvärdet motsvarar höjd över havet. Om höjdmodellen har en identitet, bör denna användas som beteckning. Saknas sådan används etablerat namn. lägesosäkerhet Real Lägesosäkerhet i förhållande till övergripande system Varje pixel har en lägesosäkerhet. Lägesosäkerheten för hela bilden anges som medelfel. ortoprogram SG_Ortoprogram Programvara för att producera ortofoto [0..*]

84 82 (135) Styrgruppen SG_Sömlinje Kant mellan två mosaikelement Connections Connector Source Target Notes Association Unspecified byggsuppav SG_Sömlinje byggerupp SG_Sömmar Association Unspecified gränsarmot SG_Mosaikelement omgesav SG_Sömlinje Attributes geometri GM_Curve Geometriskt objekt som visar sömlinjens position SG_Sömmar Redovisning av kanterna mellan de enskilda mosaikelmenten i en bildmosaik Connections Connector Source Target Notes

85 83 (135) Styrgruppen Connector Source Target Notes Association Unspecified SG_Sömmar redovisar SG_Ortofotoskikt Association Unspecified byggsuppav SG_Sömlinje byggerupp SG_Sömmar Attributes geometri GM_MultiSurface Geometriskt objekt som visar utbredningen för sömmar Visualiserar sömytornas kantlinjer Datatyper SG_Övertäckning Övertäckning i längd- och sidriktning för flygbilder Översatt från kartverket Attributes uppbyggnadredovisasav övertäckningstråkriktning Integer Övertäckning i % till närliggande flygbilder i samma stråk

86 84 (135) Styrgruppen övertäckningmellanstråk Integer Övertäckning i % mellan närliggande stråk SG_Orientering Egenskaper som används till yttre och inre orientering av bilderna Översatt från kartverket Attributes blocktriangulering SG_Blocktriangulering Blocktrianguleringsprogram som används

87 85 (135) Styrgruppen orienteringsdata URI Länk till en adress där orienteringsdata är tillgängligt orienteringsmetod SG_Orienteringsmetod Metod för att orientera och positionera bilder SG_Bildfilidentierare Länkar till bildfiler, uppdelad efter bildfilkategori. Utgör kopplingen mellan rasterdata och tillhörande bildmetadata. Översatt från kartverket. Attributes bildfil4hr URI Länk till bildfil för högupplösta 4-kanalsbilder (IR + RGB) [0..1]

88 86 (135) Styrgruppen bildfil4lr URI Länk till bildfil för lågupplösta 4-kanalsbilder (IR + RGB) [0..1] bildfilcir URI Länk till bildfil för infraröda färgbilder [0..1] bildfilpan URI Länk till bildfil för pankromatiska bilder [0..1] bildfilrgb URI Länk till bildfil för RGB-bilder [0..1] SG_Utbredning Storleken på bildens ungefärliga täckningsområde på marken i km x km

89 87 (135) Styrgruppen Attributes bildbreddmark Real Bildens bredd i kilometer i stråkriktningen. Bildbredden kan också sägas vara stråkets bredd. [0..1] bildhojdmark Real Bildens längd i kilometer stråkriktningen. [0..1] SG_Bildkvalitet Den fotografiska bildkvaliteten och olika aspekter som påverkar uttryck i skalor som definierats av HMK Attributes bildkvalitethmk SG_BildkvalitetHMK Skala enligt HMK-Bilddata, som väger samman fotografisk bildkvalitet, belysning och dis i en enda 4-gradig skala [0..1]

90 88 (135) Styrgruppen oldbelysning SG_oldBelysning Belysning vid fotograferingstillfället, enligt gamla HMK [0..1] oldbetyg SG_oldBetyg Bildens betyg i en 7-gradig skala, enligt gamla HMK [0..1] olddis SG_oldDis Förekomst av dis vid fotograferingstillfället, enligt gamla HMK [0..1] Siffervärdet vid bedömning av dis ska inte ses som ett mått på sikten med direkt koppling till den meteorologiska definitionen av synvidd utan snarare som ett erfarenhetsmässigt värde för disets inverkan på den fotografiska bildkvaliteten. Vid bedömning av sikten bör observatören uppskatta sikten i nordlig riktning och från solen. Då sikten avsevärt ändras med höjden ska synvidden inte bedömas i horisontell riktning utan från fotografens utsiktspunkt som ett avstånd på marken från flygplanets läge och till den punkt där detaljer fortfarande kan urskiljas. Detta avstånd uttryckt i mil på marken kan sägas uttrycka värdet på aktuellt dis. SG_Antennoffset Antennoffset i specifik flygfarkost med specifik kamera

91 89 (135) Styrgruppen Sätter antennoffset, d.v.s. förskjutning mellan antenn som mäter position och flygkamerans sensorer i använt referenssystem. Attributes deltax Real Förskjutning i x-led deltay Real Förskjutning i y-led deltaz Real Förskjutning i z-led SG_Bildstorlek Bildstorlek angiven som storlek av CCD-brickan genom antal CCD-pixlar i bredd och höjd Översatt från kartverket Attributes

92 90 (135) Styrgruppen breddantalpixlar Integer Antal pixlar i stråkriktningen (long track) längdantalpixlar Integer Antal pixlar i sidriktningen (cross track) Kodlistor SG_Bildfilformat Filformat för bild i lagret Översatt från kartverket, men delvis modifierad Attributes ECW

93 91 (135) Styrgruppen JPEG JPEG2000 TIFF SG_Blocktriangulering Blocktrianguleringsprogram som använts Översatt från kartverket, men kompletterad Attributes

94 Styrgruppen 92 (135) ascii-filer Generella ascii-filer innehållande orienteringsinformation X, Y, Z, phi, omega, kappa BAE BAE Systems, SocetSet BINGO BINGO, blocktrianguleringsprogram DAT/EM DAT/EM, Summit Evolution ESPA ESPA systems INPHO INPHO projekt

95 Styrgruppen 93 (135) PAT/B Pat-B, blocktrianguleringsprogram UltraMap Microsoft Vexel Imaging GmbH Z/I Z/I Imaging projects, TerraShare SG_Orienteringsmetod Metod för att orientera och positionera bilder Översatt från kartverket Attributes

96 Styrgruppen 94 (135) GNSS/INS Angivelse i form av position (GPS) och relativ orientering av bilder i form av phi, omega och kappa (INS) GNSS/INSmAAT GNSS/INS med automatisk blocktriangulering GNSS/INSmAT GNSS/INS med blocktriangulering GNSSmAAT GNSS med automatisk blocktriangulering GNSSmAT GNSS med blocktriangulering AAT Automatisk blocktriangulering

97 95 (135) Styrgruppen AT Konventionell blocktriangulering SG_Insamlingsmetod Analog eller digital fotografering Översatt från kartverket Attributes AnalogKamera DigitalKamera

98 96 (135) Styrgruppen SG_Bildkategori Beteckning på vilka spektralband som registerats och lagrats i arkivet Översatt från kartverket Attributes 4HR Högupplösta 4-kanalsbilder innehållande 4 färgband - IR, rött, grönt och blått 4LR Lågupplösta 4-kanals råsensorbilder innehållande 4 färgband - IR, rött, grönt och blått CIR Registrering i den synliga delen och IR-delen av spektret innehållande färgbanden IR, rött och grönt

99 97 (135) Styrgruppen PAN Registrering i den synliga delen av spektret återgivet i svartvitt RGB Registrering i den synliga delen av spektret innehållande färgbanden rött, grönt och blått SG_Ortoprogram Program som används för framställning av ortofoto Program för moment som är specifika för ortofotoframställning redovisas i denna kodlista. Programvaror för blocktriangulerade bilder redovisas för flygbild via särskild kodlista, men är tillgänglig via referens till bilden. I många fall görs emellertid såväl blocktriangulering som moment i ortofotoframställningen i olika moduler i samma programvara. Därför kan samma program återkomma i båda kodlistorna. Attributes

100 Styrgruppen 98 (135) ESPA INPHO OrthoVista UltraMap usmartsoftcopysystem SG_Ortofototyp Specifierar vilken typ av ortofoto som produceras

101 99 (135) Styrgruppen Attributes Byggnadsorto Mark, broar och byggnader avbildas skalriktigt i ortogonalt projicerat läge. Ortofoto Traditionellt ortofoto där mark och broar avbildas skalriktigt i ortogonalt projicerat läge. SantOrtofoto Mark, broar och alla objekt ovan markytan avbildas skalriktigt i ortogonalt projicerat läge. SG_BildkvalitetHMK Skala definierad i HMK-Bilddata Skala som används för att sammanväga teknisk kvalitet på flygbilder samt yttre faktorer såsom dis, belysning, moln etc. Ersätter tre olika äldre skalor från HMK - Handbok till mätningskungörelsen.

102 Styrgruppen 100 (135) Attributes 0 Bilder med betyg 0 uppvisar något av följande: oskärpa dåligt dynamiskt omfång dålig belysning påtaglig påverkan av dis, moln eller rök övriga defekter som gör dem oanvändbara för mätändamål, till exempel geometriska defekter, och bildtolkning 1 Bilder med betyg 1 karakteriseras av: bra skärpa bra dynamiskt omfång eventuell påverkan av dis, rök eller moln är om märkbar, av obetydlig karaktär variation i belysning inklusive påverkan av molnskugga tillåts 2 För bilder med betyg 2 ökas kravet på belysning: jämn belysning där påverkan av molnskugga är om märkbar, av ringa omfattning 3 För bilder med betyg 3 ökas kravet på belysning och förekomst av dis, moln och rök: helt jämn belysning dis, moln och rök förekommer inte SG_oldBelysning Äldre skala definierad av HMK - Handbok till mätningskungörelsen för bedömning av belysning i flygbilder

103 101 (135) Styrgruppen Attributes Slöjad_sol Sol Under_moln SG_oldBetyg Äldre skala definierad av HMK - Handbok till mätningskungörelsen för bedömning av kvaliteten i flygbilder Attributes

104 Styrgruppen 102 (135) 1 Bilder med detta betyg godtas inte. 2 Betydande oskärpa eller med andra väsentliga brister. 3 Ojämnhet i belysningen, effekter av dis eller rörelseoskärpa eller också med mindre god gradation. Bilderna ska dock vara användbara för mätändamål och bildtolkning enligt normalt använda metoder. 4 I huvudsak jämn belysning samt något mindre god gradation. Viss påverkan av dis eller rörelseoskärpa får förekomma. 5 Jämn belysning samt god gradation. Obetydlig påverkan av dis eller rörelseoskärpa får förekomma. 6 Jämn belysning samt mycket god gradation. Inga effekter av dis eller rörelseoskärpa får förekomma.

105 103 (135) Styrgruppen 7 Helt jämn belysning samt perfekt gradation. Inga effekter av dis eller rörelseoskärpa får förekomma. SG_oldDis Äldre skala definierad av HMK - Handbok till mätningskungörelsen för bedömning av dis i flygbilder Siffervärdet vid bedömning av dis ska inte ses som ett mått på sikten med direkt koppling till den meteorologiska definitionen av synvidd utan snarare som ett erfarenhetsmässigt värde för disets inverkan på den fotografiska bildkvaliteten. Vid bedömning av sikten bör observatören uppskatta sikten i nordlig riktning och från solen. Då sikten avsevärt ändras med höjden ska synvidden inte bedömas i horisontell riktning utan från fotografens utsiktspunkt som ett avstånd på marken från flygplanets läge och till den punkt där detaljer fortfarande kan urskiljas. Detta avstånd uttryckt i mil på marken kan sägas uttrycka värdet på aktuellt dis. Attributes 1 Extremt kraftigt dis

106 Styrgruppen 104 (135) 2 Mycket kraftigt dis. Ej lämpligt för flygfotografering 3 Kraftigt dis. Ej lämpligt att flygfotografera från hög höjd 4 Disigare än normalt utan att vara kraftigt dis 5 Normalt dis 6 Lätt dis 7 Disfritt

107 105 (135) Styrgruppen 6 Referenssystem Rumsligt referenssystem Tabell 7: EPSG-koder för de svenska referenssystemen och deras projektionszoner EPSG-kod EPSG:3006 EPSG:3007 EPSG:3008 EPSG:3009 EPSG:3010 EPSG:3011 EPSG:3012 EPSG:3013 EPSG:3014 EPSG:3015 EPSG:3016 EPSG:3017 EPSG:3018 EPSG:5613 EPSG:5845 EPSG:5846 EPSG:5847 EPSG:5848 EPSG:5849 EPSG:5850 EPSG:5851 EPSG:5852 EPSG:5853 EPSG:5854 EPSG:5855 EPSG:5856 EPSG:5857 EPSG:3019 EPSG:3020 EPSG:3021 EPSG:3022 EPSG:3023 EPSG:3024 EPSG:5718 EPSG:7404 Benämning SWEREF 99 TM SWEREF SWEREF SWEREF SWEREF SWEREF SWEREF SWEREF SWEREF SWEREF SWEREF SWEREF SWEREF RH 2000 SWEREF 99 TM + RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 RT gon V RT 90 5 gon V RT gon V RT 90 0 gon RT gon O RT 90 5 gon O RH 70 RT 90 + RH 70

108 106 (135) Styrgruppen Figur 26: De regionala SWEREF-zonerna Temporalt referenssystem Gregorianska kalendern UTC +2 (CEST). De sällsynta undantagen från flygfotografering under sommartid anges i normaltid, UTC +1 (CET). Referenssystemets omfattning Bilder som ingår Lantmäteriets nationella bildförsörjningsplan produceras i referenssystem SWEREF 99, kartprojektion SWEREF 99 TM (EPSG:3006) och höjdsystem RH 2000 (EPSG:5613).

109 107 (135) Styrgruppen Bilder som tas fram på uppdrag av kommuner görs vanligen i någon av de lokala SWEREF-zonerna, samt i höjdsystem RH Figur 27: Trafikverkets tillämpning av Sweref-zonerna för järnväg Bilder som tas fram på trafikverket produceras i olika zoner beroende på typ av projekt, dvs. väg- eller järnvägsprojekt Gamla flygbilder och ortofoton tagna av Lantmäteriet finns vanligen i referenssystemet RT 90 (någon av zonerna) och höjdsystem RH 70. Kommunerna har även använt sig av olika lokala referenssystem i plan och höjd. Mer om referenssystem kan läsas på

110 108 (135) Styrgruppen Samma temporala referenssystem används i hela landet. Historiska bilder som är tagna före sommartidens införande, eller innan sommartidsperioden samordnades i Europa, kan ha tidsangivelse i normaltid. EPSG-koder för referenssystem finns på Krav 22. Nya bilder ska produceras i referenssystem SWEREF 99 och höjdsystem RH 2000.

111 109 (135) Styrgruppen 7 Kvalitetskrav Krav på datamängden som används för att utvärdera specifikationsuppfyllelsen redovisade enligt standarden ISO Datakvalitet. 7.1 Datakvalitet Referenser inom parentes anger tabeller i bilaga D i ISO för vilka mått som skall användas. I HMK-Geodatakvalitet beskrivs utförligare teori och terminologi rörande geodatakvalitet samt exempel på metoder för kvalitetsutvärdering. För kvalitetskrav, som inte uttrycks via standarden, se HMK-Bilddata, respektive HMK- Ortofoto (Aktuella HMK-dokument - Lantmäteriet). Inom kvalitetsstandarden används termen lägesnoggrannhet, vilket i GUM motsvarar termen lägesosäkerhet. I nedanstående tabeller som följer ISO har termen lägesnoggrannhet använts, för att inte avvika från kvalitetsstandardens terminologi Flygbild Tabell 8: Datakvalitetskrav för flygbild Kvalitetstema Fullständighet Datamängdens innehållsmässiga överensstämmelse med geodataspecifikationen; brist eller övertalighet för objekt, attribut eller relationer. Lägesnoggrannhet Noggrannhet/mätosäkerhet i position. Kvalitetsparameter Brist För få Lägesnoggrannhet hos rasterdata I förhållande till referenssystemet. Kvalitetsmått Delomfattning Flygbild Flygbilderna ska ha stereotäckning i hela produktionsområdet. Övertäckningen ska vara minst 60 % i stråkriktningen och minst 30 % mellan stråken. (D.5, Id 5) Delomfattning Flygbild HMK alla standardnivåer (D.49, Id 47) RMS i plan bör inte överstiga flygbildens geometriska upplösning. Lägesnoggrannhet Noggrannhet/mätosäkerhet i position. Absolut lägesnoggrannhet I förhållande till referenssystemet. Delomfattning Flygbild Vertikal komponent HMK alla standardnivåer (D.41, Id 39) RMS för den vertikala komponenten bör inte överstiga flygbildens geometriska upplösning med mer än faktor 1,5.

112 110 (135) Styrgruppen Ortofoto Tabell 9: Datakvalitetskrav för ortofoto Kvalitetstema Fullständighet Datamängdens innehållsmässiga överensstämmelse med geodataspecifikationen; brist eller övertalighet för objekt, attribut eller relationer. Lägesnoggrannhet Noggrannhet/mätosäkerhet i position. Kvalitetsparameter Brist För få Lägesnoggrannhet hos rasterdata I förhållande till referenssystemet. Kvalitetsmått Delomfattning Ortofoto Andelen pixlar med värdet 0 inom ett ortofoto (boundary of footprint) ska anges, samt orsaken till noll-värde, såsom moln, sekretess etc. (Inspire Orthoimagery). (D.7, Id 7) Delomfattning Ortofoto HMK alla standardnivåer (D.49, Id 47) Standardosäkerheten för de enskilda pixlarna bör ej överstiga värdet för bildens geometriska upplösning. Den maximala osäkerheten för en enskild pixel bör ej överstiga värdet 3 gånger bildens geometriska upplösning (3 pixlar).

113 111 (135) Styrgruppen 8 Metadata Metadata anges på datamängdsnivå enligt den Nationella metadataprofilen (aktuell version). För detaljplanering, fastighetsbildning och bygglovshantering är aktualitet en mycket viktig parameter. Aktualitet betraktas i många fall som ett datakvalitetselement, dock inte i ISO Eftersom denna geodataspecifikation använder ISO för att beskriva datakvalitet hanteras aktualitet som en del av metadata som inte avser datakvalitet. Metadata kan även sättas på objektnivå och uttrycks då vanligen som attribut på enskilda objekttyper. I Bilddata beskrivs metadata på objektnivå för samtliga objekttyper. Krav 23. Aktualitet för datamängder enligt denna specifikation skall anges. Krav 24. Specifikationsuppfyllelse skall anges i metadata för datamängd enligt denna specifikation. 8.1 Övergripande nivå Bildmetadata Innehåll i bildmetadata framgår av informationsmodellen och objekttypskatalogen avseende översiktlig informationsmodell i avsnitt och Metadata enligt nationella metadataprofilen Metadata anges på datamängdsnivå enligt den Nationella metadataprofilen (aktuell version). 8.2 Flygbild Bildmetadata Innehåll i bildmetadata framgår av informationsmodellen och objekttypskatalogen avseende flygbild i avsnitt Metadata enligt nationella metadataprofilen Metadata anges på datamängdsnivå enligt den Nationella metadataprofilen (aktuell version). 8.3 Ortofoto Bildmetadata Innehåll i bildmetadata framgår av informationsmodellen och objekttypskatalogen avseende ortofoto i avsnitt

114 Styrgruppen 112 (135) Metadata enligt nationella metadataprofilen Metadata anges på datamängdsnivå enligt den Nationella metadataprofilen (aktuell version).

115 113 (135) Styrgruppen 9 Tillhandahållande 9.1 Från leverantör till beställare Flygbild Referenssystem Alla koordinat-och höjduppgifter levereras i de(t) referenssystem som angetts av beställaren. Möjliga val av referenssystem framgår av avsnitt 6 i denna geodataspecifikation. Stråk- och stödplan Om beställaren har krav på leverans av stråk- och stödplan med produktionsdokumentation levereras det enligt HMK-Bilddata 2015, avsnitt Markstöd Om beställaren har krav på leverans av markstöd med produktionsdokumentation levereras det enligt HMK-Bilddata 2015, avsnitt Bilddata och orienteringsdata ur GNSS/INS Leverans av bilddata och orienteringsdata ur GNSS/INS med produktionsdokumentation och bildmetadata levereras enligt HMK-Bilddata 2015, avsnitt Möjliga val av bilddata framgår av avsnitt i denna geodataspecifikation avseende: Bildtyp framgår av SG_Bildkategori Filformat framgår av SG_Bildformat Leverans av bildmetadata levereras med obligatoriska uppgifter enligt avsnitt i denna geodataspecifikation och med de frivilliga uppgifter som särskilt anges. Orienteringsdata ur blocktriangulering Om beställaren har krav på leverans av orienteringsdata ur blocktriangulering med produktionsdokumentation levereras det enligt HMK-Bilddata 2015, avsnitt Möjliga val av format för orienteringsdata framgår av SG_Aerotriangulering i avsnitt i denna geodataspecifikation. Metadata enligt den svenska metadataprofilen Om beställaren har krav på leverans av metadata enligt den svenska metadataprofilen levereras det enligt avsnitt samt enligt avsnitt Ortofoto Alla koordinat-och höjduppgifter levereras i de(t) referenssystem som angetts av beställaren. Möjliga val av referenssystem framgår av avsnitt 6 i denna geodataspecifikation. Ortofoto Leverans av ortofoto med produktionsdokumentation och bildmetadata levereras enligt HMK-Ortofoto 2015, avsnitt 2.4. Möjliga val av bilddata framgår av avsnitt i denna geodataspecifikation avseende:

116 114 (135) Styrgruppen Bildtyp framgår av SG_Bildkategori Filformat framgår av SG_Bildformat Ortfototyp framgår av SG_Ortofototyp Leverans av bildmetadata levereras med obligatoriska uppgifter enligt avsnitt i denna geodataspecifikation och med de frivilliga uppgifter som särskilt anges. Metadata enligt den svenska metadataprofilen Om beställaren har krav på leverans av metadata enligt den svenska metadataprofilen levereras det enligt avsnitt samt enligt avsnitt Till bildanvändare Flygbilder och ortofoton tillhandahålls från kommuner, extern part upphandlad av kommun eller Lantmäteriet genom nedladdning (uttag av kopia) eller som visningstjänst (via e-tjänst på internet eller via maskin till maskin gränssnitt). Information om tillhandahållande och format på flygbilder och ortofoton från Lantmäteriet fås på Lantmäteriets hemsida Information om tillhandahållande och format på flygbilder och ortofoton finns på respektive kommuns hemsida.

117 115 (135) Styrgruppen 10 Datafångst I detta kapitel beskrivs de krav som finns på de processer som skapar Bilddata 10.1 Datafångstkrav Följande tre HMK-standardnivåer är aktuella vid datafångst för denna geodataspecifikation: Nr och definition Ändamål Lägesosäkerhet 1. Nationell/regional mätning och kartläggning 2. Mätning och kartläggning av tätort 3. Projektinriktad mätning och kartläggning Översiktlig planering och dokumentation av byggande, infrastruktur, miljö, naturvård, risker, skogsbruk m.m. Kommunal detaljplanering och dokumentation Projektering, byggande och förvaltning av bebyggelse, vägar och övrig infrastruktur samt för byggoch relationshandlingar. Läs mer i HMK-Geodatakvalitet 2015, avsnitt Flygbild 1m 0,1 m 0,05m Planering, genomförande och leverans av flygfotografering och efterföljande bearbetning görs enligt tekniska specifikationer som formulerats enligt principerna i avsnitt 2 och genomförandekraven i avsnitt 3 i HMK-Bilddata För äldre skannade analoga flygbilder hänvisas till HMK-Fotogrammetri (Gamla HMK - Fotogrammetri - Lantmäteriet) för beskrivning av datafångst Ortofoto Produktionen av ortofoto görs enligt tekniska specifikationer som formulerats i avsnitt 2 och genomförandekraven i avsnitt 3 i HMK-Ortofoto Underhåll av data Lantmäteriet, Trafikverket och vissa kommuner har långsiktiga bildförsörjningsplaner. I framtiden är det önskvärt att alla intressenter, såväl utförare som användare gemensamt kan ta del av planering och utfall. I de flesta fall samordnas underhåll av flygbilder och ortofoton. Nuläge Lantmäteriet har sitt bildförsörjningsprogram över hela Sverige där intervallen är 2, 4-6 eller 6-10 år beroende på vilken del av landet det gäller. Indelningen har gjorts så att de områden som förändras mest uppdateras inom 2 år och de med mindre förändringar ingår i 10-årsintervallet. Områdesavgränsningen finns digitalt. Den faktiska aktualiteten för respektive indexruta redovisas via De större kommunerna har behov av flygbilder med högre upplösning än Lantmäteriets bilder över tätortsområden för uppdatering av primär/baskarta. Vanligen görs sådan fotografering före vegetationsperiod, för bästa insyn, och med en upplösning mel-

118 116 (135) Styrgruppen lan 0,08-0,12m. Information om eventuella flygbilder och ortofoton kan fås genom kontakt med kommunen geodataavdelning eller likande. Trafikverket beställer idag inga rena flygfotograferingar utan vanligen laserskanning med bildstöd eller enbart laserskanning för projektering och genomförande av vägbyggnad. Insamling kan antingen göras fordons- eller flygburet beroende på syftet. Från den kombinerade insamlingen av bild- och laserdata görs ortofoton och terrängmodell alternativt 3D laserpunktmoln i syfte att kunna göra 3D mätningar. Trafikverkets bild och laserdata vid vägbyggande tillhandahålls idag inte till externa kunder. Framtida samverkan Nationell bildförsörjning Målet med en nationell bildförsörjning är att det finns enhetliga flygbilder och ortofoton från både Lantmäteriets och kommunernas bildförsörjningsprogram, samt från Trafikverket, tillgängliga för användare inom stat, kommun och privata aktörer. Bilderna kommer att omfattas av vissa krav på upplösning och aktualitet och kan kombineras även om de kommer från olika producenter och har olika upplösningar i och med att alla parter använder och producerar bilder enligt den här geodataspecifikationen. Insamlingen till den nationella bildförsörjningen görs av Lantmäteriet och kommuner, i egen regi eller i samverkan mellan kommuner (regions- eller länsvis). En överenskommelse i form av ett avtal tas fram mellan parterna som beskriver hur insamlingen ska ske. För att kunna samordna insamlingen är det extra viktigt med långsiktighet och god planering för samverkande parter. Ansvaret för den nationella bildförsörjningen ligger på Lantmäteriet i rollen som nationell samordnare där Lantmäteriets uppgift är att vara drivande när det gäller att prioritera, initiera och leda arbetet med att bygga upp, förvalta och utveckla infrastrukturen för geodata.

119 117 (135) Styrgruppen 11 Presentationsregler Presentationsregler är inte relevanta för bilderna. Stråköversikter kan däremot vara betjänta av presentationsregler. Ett exempel på stråköversikt finns i avsnitt 5.1, Figur 2. För stråköversikter kan följande rekommendationer göras: Rekommendation 15. Stråköversikten ska innehålla flygbildens geometriska ytrepresentation som hämtas ur attributet footprint Rekommendation 16. Stråköversikten ska innehålla flygbildens geometriska punktrepresentation som hämtas ur attributet exponeringspunkt Rekommendation 17. Stråköversikten ska innehålla flygstråkets geometriska linjerepresentation som hämtas ur attributet stråk Rekommendation 18. Stråköversikten ska innehålla en bakgrundkarta

120 Styrgruppen 118 (135) 12 Övrig information

121 119 (135) Styrgruppen 13 Referenser Standarder SS-EN ISO 19107:2005 Geografisk information Modell för att beskriva rumsliga aspekter SS-EN ISO 19108:2005 Geografisk information Modell för att beskriva tidsaspekter SS-EN ISO 19109:2016 Geografisk information Regler för applikationsschema SS-EN ISO 19110:2006 Geografisk information - Struktur för katalogisering av objekttyper SS-EN ISO 19115:2014 Geographic information Metadata Del 1: Grunder SS-EN ISO :2010 Geografisk information Metadata Del 2: Metadata för rasterdata SS-ISO 19123:2007 Geografisk information Schema för geometri och funktioner för yttäckande representation SS_ISO/TS 19129:2009 Geografisk information Ramverk för rastrerade bilder SS-EN ISO 19131:2008 Geografisk information Specifikation av datamängder SS-EN ISO 19131:2008/A1: Geografisk information - Specifikation av datamängder - Tillägg 1: Krav gällande införandet av applikationsscheman och objekttypskataloger samt hantering av yttäckande representation i applikationsscheman SIS-CEN ISO/TS 19139:2009 Geografisk information Metadata implementering med XML-schema (ISO/TS 19139:2007) SIS-ISO/TS :2012 Geografisk information Metadata Implementering med XML-schema Del 2: XML-implementering för rasterdata och rutnät (ISO/TS :2012, IDT) SS-EN ISO 19157:2013 Geografisk information Datakvalitet SIS-TR 14:2012 Geografisk information Metadata på svenska SIS/TK 489 N247 Geodata - Nationell metadataprofil Specifikation och vägledning version SIS-TR 40:2015 Geografisk information Tekniskt ramverk Handbok för Geodataspecifikation HMK HMK-Bilddata 2015 HMK-Ortofoto 2015 HMK-Geodatakvalitet 2015 HMK-Ordlista och förkortningar HMK-Introduktion 2015 Länk till dokument: Specifikationer D2.8.II.3_v3.0 INSPIRE Data Specification on Orthoimagery Technical Guidelines n_oi_v3.0.pdf

122 120 (135) Styrgruppen Statens kartverk januar 2011: Bildeinformasjon Statens kartverk februar 2013: Produktspesifikasjon Vertikalbilde ldeversjon pdf Statens kartverk februar 2013: Produktspesifikasjon Ortofoto ersjon pdfstatens kartverk januar 2011: Bildeinformasjon 4.1

123 Styrgruppen 121 (135) 14 Bilagor 14.1 Bilaga A. Test av datamängd Denna bilaga är gemensam för alla teman inom. Texten är under bearbetning och kommer att infogas senare.

124 122 (135) Styrgruppen 14.2 Bilaga B. Beskrivning av UML för informationsmodeller I detta avsnitt följer en beskrivning av de i använda modellelementen. Modellerna visualiseras med modellelementen i olika diagram (vyer) utifrån vilken aspekt av temat de skall belysa. Figur 28: Symbol för diagram. Modellerna visualiseras av modellelementen i olika diagram (vyer) utifrån vilken aspekt av temat de skall belysa (Figur 28). class Beskriv ning av UML Klass 1 +kännertill +kännertill Klass * Klass 2 Figur 29: Klasser, associationer och generaliseringar. De vanligast förekommande elementen i informationsmodellen är klasser, associationer och generaliseringar/specialiseringar. En klass motsvarar en objekttyp i informationsmodellen och representeras vanligen av en tabell i en databas för en datamängd. En klass har ett namn. Associationer uttrycker att en klass känner till en annan klass (exempel Klass 1 kännertill Klass 3 i Figur 29). Hur klasserna känner till varandra ges av rollerna de har i associationen. Man kan även specificera multiplicitet för parterna i associationen, i Figur 29 uttrycks att Klass 1 känner till noll till många (0..*) av Klass 3 medan Klass 3 endast känner till en och endast en (1) av Klass 1. Om ingen multiplicitet är angiven förutsätts den vara en och endast en (1). En generalisering/specialisering är en vanligt förekommande association, så vanlig att en egen symbol skapats för associationen, en ofylld triangel som pekar ut generaliseringsriktningen. Generaliseringar/specialiseringar skapas oftast då flera klasser har gemensamma egenskaper, istället för att upprepa egenskaperna på varje klass så

125 123 (135) Styrgruppen skapar men en superklass (Klass 1 i Figur 29) med de gemensamma egenskaperna. De specialiserade klasserna (Klass 2 i Figur 29) ärver då superklassens egenskaper (attribut och associationer med mera). Om det inte finns något behov av superklassen i övrigt så görs den ofta abstrakt vilket innebär att man inte kan skapa objekt (instanser) av den. Att en klass är abstrakt syns på att klassens namn är skrivet med kursiv stil. Om man har behov av att kunna skapa objekt av olika konceptuella detaljeringsnivåer i en modell kan man använda generaliseringar/specialiseringar, ett exempel kan vara träd och barrträd. I vissa fall kanske man kan säga att det är ett barrträd som avses men i vissa andra fall kanske man bara vet att det är ett träd. På så vis kan man bygga upp en struktur som motsvarar den bild av verkligheten som en datamängd sedan kommer att beskriva/representera. Ett attribut kan också spegla en mer komplex egenskap som inte kan anges med en siffra, en text eller liknande. Man kan då ange en komplex datatyp som typ för attributet (attribut b på Klass 10 i Figur 30). Den komplexa datatypen kan man definiera själv som en klass med stereotypen <<DataType>> (se nedan) eller så kan man använda någon av de i standarder fördefinierade komplexa datatyperna. Exempelvis finns i metadatastandarden ISO :2014 en komplex datatyp för att tala om ansvarig part för en datamängd eller del av datamängd (RelatedParty). Attribut kan också vara av en typ som kallas kodlista. En kodlista är en lista med värden som attriclass Beskriv ning av UML «FeatureType» Klass 10 + attribut a :Boolean + attribut b :Klass 11 + attribut c :CharacterString [0..*] «DataType» Klass 11 + attribut x :Klass 12 «voidable» + attribut y :Integer «codelist» Klass 12 + värde 1 + värde 2 + värde 3 + värde 4 Figur 30: Attribut, stereotyper, datatyper och kodlistor. Klasser kan ha andra egenskaper än associationer, i Figur 30 visas stereotyper, attribut, datatyper och kodlistor. Attribut på en klass beskriver enkla eller komplexa egenskaper på klassen. I de enklaste fallen så är de av enkla fördefinierade typer. Attribut a på Klass 10 i Figur 30 är av datatypen Boolean (kan anta värdena true eller false ), attribut c är av datatypen CharacterString vilket motsvarar en textsträng. Man kan även ange multiplicitet på ett attribut vilket talar om hur många gånger attributet får förekomma på ett objekt/attribut c på Klass 10 i Figur 30 får förekomma noll till många gånger, 0..*).

126 124 (135) Styrgruppen butet får anta. Kodlistor är utökningsbara under premissen att utökningen görs tillgänglig tillsammans med datamängden. Stereotyper (exempel <<FeatureType>> på Klass 10 i Figur 30) är ett sätt att gruppera klasser, attribut och associationer i en modell. I modeller förekommer fyra stereotyper på klasser och en stereotyp på attribut eller associationer (<<voidable>>). De är: <<conceptual>>, anger att klassen motsvarar ett begrepp som identifierats vid skapandet av den helhetsbild som använts för att avgränsa ett tema i. <<featuretype>>, anger att klassen är en rumsligt förekommande objekttyp med en identitet. <<datatype>>, anger att klassen är en identitetslös datatyp som ofta används för att beskriva komplexa egenskaper på klasser. <<codelist>>, anger att klassen innehåller tillåtna värden för ett attribut. Kodlistor förutsätts finnas tillgängliga. class Beskriv ning av UML Klass 4 Klass 6 1 Klass 5 0..* Klass 7 Figur 31: Aggregering och komposition Det finns även andra associationer som är så vanligt förekommande att de har fått egna symboler. Aggregering representeras av en ofylld diamant och innebär att Klass 4 i Figur 31 består av en Klass 5. Om en instans av klass 4 raderas kan ändå instansen av klass 5 finnas kvar. En komposition representeras av en fylld diamant och innebär på liknande sätt som en aggregering att Klass 6 kan bestå av en Klass 7. Om en instans av klass 6 raderas skall instansen av klass 7 också raderas. Exempelvis så kan inte ett personnummer finnas utan att det finns en person att koppla det till.

127 125 (135) Styrgruppen class Beskriv ning av UML Klass 8 Klass 9 Klass 12 Figur 32: Beroende och realisering Beroende och realisering (Figur 32) är två andra specialiserade associationer som förekommer i modeller. Dessa associationer används för att belysa vissa aspekter men de implementeras inte själva direkt i en datamodell som övriga associationer. Ett beroende (streckad pil med öppen spets) innebär att Klass 8 har ett beroende till Klass 9. Ett konkret exempel är att respektive tema pekar ut de standarder som används i temat, detta görs med ett beroende, tema Vatten är till exempel beroende av den svenska vattensystemstandarden (SS637008:201x). Realisering (streckad pil med stängd, ofylld spets) i Figur 32 innebär att Klass 12 implementeras som Klass 9 i informationsmodell eller datamodell. I används realiseringar framförallt för att tala om hur de konceptuella begreppen realiseras i informationsmodellen. Figur 33: Paketstruktur i. De paket som börjar med prefixet SG_ finns för alla teman. Alla modellelement är indelade i paket (mappar). I förekomer följande paket under huvudpaketet (Figur 33, hela modellen = Svenskgeoprocess): SG_Paketberoenden Innehåller diagram som visar hur olika paket är beroende av varandra och av andra standarder och modeller. SG_GemensammaKlasser Innehåller gemensamma klasser och egenskaper som återkommer i alla teman i. Exempel, geometrier och identifierare. SG_Temanamn Innehåller den enskilda modellen för varje tema inklusive kringinformation.

128 126 (135) Styrgruppen o o o o o TemanamnAnvändningsfall Innehåller användningsfall för aktuellt tema, antingen uppräknade eller mer fullständigt modellerade, efter behov. Användningsfallen är underlag vid avgränsande av temat. TemanamnHelhetsbild Innehåller en helhetsbild (begreppsmodell) över alla de för temat identifierade viktiga företeelser. I helhetsbilden framgår också vilka företeelser som bedömts ligga utanför ett tema. I diagrammet TemanamnHelhetRealisering visas hur respektive företeelse från helhetsbilden som ska ingå i temat realiseras i informationsmodellen. SG_TemanamnInformation Innehåller ett eller flera diagram som visar den informationsmodell som beskriver temat. Informationsmodellen utgöt underlag för datamodell. SG_TemanamnDatatyper Innehåller de egendefinierade komplexa datatyper som används i temat. SG_TemanamnKodlistor Innehåller de egendefinierade kodlistor som används i temat. I informationsmodellen för Bild finns paketen SG_TemanamnInformation, SG_TemanamnDatatyper och SG_TemanamnKodlistor. För förtydliganden eller andra skäl kan varje tema dessutom innehålla andra paket, till exempel importerade datatyper och kodlistor från standarder eller Inspirespecifikationer eller hur observationer på temats företeelser med hjälp av ISO Observations & Measurements - skall beskrivas. En del paket föregås av prefixet SG_, detta indikerar att de är normativa delar av geodataspecifikationen, de paket som inte bär prefixet SG_ är endast informativa.

129 Styrgruppen 127 (135) 14.3 Bilaga C. Fullständig informationsmodell Figur 34: Komplett diagram över delomfattning Flygbild för temat Bild inom

130 Styrgruppen 128 (135) Figur 35: Komplett diagram över delmodellen Ortofoto för temat Bild inom, inklusive relationer till Inspire

131 Styrgruppen 129 (135) Figur 36: Datatypen RelatedParty, som används inom Inspire

132 Styrgruppen 130 (135) Figur 37: Komplett modell för Inspire Orthoimagery