GEODATASPECIFIKATION. Höjd. Version Markanvändning och Marktäcke. Väg och järnväg Byggnad Adress Stompunkter

Transkript

1 GEODATASPECIFIKATION Höjd Version Bild Vatten Markanvändning och Marktäcke Markdetaljer Höjd Väg och järnväg Byggnad Adress Stompunkter

2 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING UPPHOVSMAN Dokumentnummer Beteckning Dnr /3032 DOKUMENTANSVARIG Åsa Sehlstedt, Lantmäteriet Höjd DOKUMENTDATUM VERSION FASTSTÄLLD VERSION DOKUMENTDATUM ÄNDRING NAMN Grundversion framtagen Kompletterad med punkthöjder och nivåkurvor Slutversion från projektet Svensk geoprocess. Uppdragsledare: Åsa Sehlstedt (Lantmäteriet) Arbetsgrupp: Alexander Winkler (Göteborg kommun) Mathias Linell (Järfälla kommun) Mikael Johansson (Linköpings kommun) Joakim Fransson (Trafikverket) Andreas Berg (Lantmäteriet) Elin Skoog (Lantmäteriet) Mirja Dellgar Hagström (Lantmäteriet) Alexander Winkler (Göteborgs kommun Marie Malmberg (Falu kommun) Andreas Rönnberg (Lantmäteriet) Åsa Sehlstedt (Lantmäteriet) Åsa Sehlstedt (Lantmäteriet) Geodataspecifikationerna i version är resultat från projektet. Specifikationerna är testade och harmoniserade med hjälp av framtagna datautbytesmodeller (XML-scheman) och exempel (XML). XML-scheman finns tillgängliga för tester på hemsida Projektet avslutade juni 2016 och Samverkan ansvarar nu för förvaltning och vidareutveckling av geodataspecifikationerna. Inför version 3.0 kommer under hösten pilotinföranden och fortsatta tester att genomföras, vilket kan komma att påverka innehållet i geodatasspecifikationerna.

3 1 (219) Styrgruppen Bakgrund I samverkansprojektet utarbetas geodataspecifikationer för nio utvalda geodatateman. Målet med arbetet är att kunna leverera enhetliga geodata oavsett administrativa gränser, vilket bidrar till enklare och effektivare myndighetsutövning för till exempel planarbete, fastighetsbildning och bygglovshantering, miljöoch krisarbete samt infrastrukturbyggande. För att nå målen utarbetas för varje tema även en samverkansprocess där samverkansaktiviteter beskrivs och där geodataspecifikationen används i processtegen. Arbetet med att utforma och förvalta specifikationerna bedrivs i samverkan mellan kommuner, Lantmäteriet och för temat andra berörda myndigheter. Specifikationerna baseras i stort på standarden SS-EN ISO 19131:2008, Geografisk information Specifikation av datamängder även om avsteg görs. Specifikationerna utnyttjar både internationella och svenska standarder samt är i möjligaste mån överensstämmande med Inspire:s dataspecifikationer för motsvarande geodatateman. Introduktion till Geodataspecifikationen för Höjd är ett dokument som tagits fram i samverkan mellan SKL, Lantmäteriet och kommunerna. Specifikationen innehåller informationsmodell och krav på geodata som beskriver höjddata. Geodataspecifikationen skildrar tillsammans med processbeskrivningen ett framtida scenario av temat Höjd och ett arbetsflöde där flera aktörer samverkar för att effektivisera samhällsbyggnadsprocessen (processbeskrivningen innehåller en redogörelse av hur samverkan kring insamling, lagring och tillhandahållande ska gå till och tas också fram inom ). Med termen Höjddata, skrivet med versal som första bokstav, avses de höjddata som följer denna specifikation. Figur 1: Avgränsning av temat Höjd. De grå rutorna visar höjddata som inte beskrivs i denna specifikation, men som är möjliga att lägga till senare. Geodataspecifikationen avser höjdinformation som Lantmäteriet, kommunerna och Trafikverket samlar in, lagrar och tillhandahåller. Specifikationen omfattar i dagsläget höjddata från flygburen laserskanning, bildmatchning och fotogrammetrisk mätning

4 2 (219) Styrgruppen samt vidareutvecklat höjddata form av punktmoln, höjdmodeller i grid och TIN. Efter revidering omfattas även punkthöjder och nivåkurvor. Höjdmodeller omfattar både mark- och ytmodeller. Geodataspecifikationen kan utökas med fler typer av höjddata än de som beskrivs i denna version av specifikationen. Specifikationen går också att utvidga till att inkludera djupdata (batymetri), såsom skanning med grön laser, andra former av djupmätning samt djupmodeller. Flygburen laserskanning är för närvarande den förhärskande insamlingsmetoden för höjdinformation för vidare produktion av punktmoln och höjdmodeller. De data som skapas från insamlingsmetoderna bildmatchning och fotogrammetrisk mätning kan vara komplement till flygburen laserskanning vid ajourhållning och skapande av höjdmodell. Det förekommer också att produkter baseras helt och hållet på dessa metoder. Höjdinformation från insamlingsmetoder såsom radar, terrester mätning, laserskanning från fordon eller mark, ingår inte i geodataspecifikationen, men kan ingå till del i de punktmoln och höjdmodeller som beskrivs. Vidarebearbetade höjdprodukter såsom terrängskuggning och lutningsbilder ingår inte heller. En informationsmodell för höjddata redovisas i avsnitt 5. Informationsmodellen innehåller en grafisk beskrivning i UML (Unified Modelling Language) samt en objekttypskatalog med ingående objekttyper, deras attribut och relationer till andra objekttyper. Vilka objekttyper och attribut som är obligatoriska eller frivilliga framgår såväl av UML-modellen som av objekttypskatalogen. Informationsmodellen är i stor utsträckning baserad på informationsmodellerna från Lantmäteriet samt INSPIRE Data Specification on Elevation. Specifikationen har koordinerats med HMK Handbok i mät- och kartfrågor. Specifikationer, informationsmodeller och XML-scheman som tas fram i är tänkta att kunna användas för utbyte av geodata i många olika sammanhang. Detta medför att de i mångt och mycket har karaktären av en bruttolista av allt som kan tänkas utbytas enligt specifikationernas teman. Verksamhetsregler som i många fall kan ses som tekniska realiseringar av avtal eller överenskommelser är inte en del av då det skulle begränsa möjliga användningsområden för specifikationer med mera. Detta innebär dock att man i många fall kommer att behöva göra begränsningar av vad ur specifikationer som får utbytas och tydligare regler kring hur detta ska ske. Visar det sig att samma begränsningar och striktare regler kring utbyte återkommer i många fall nationellt sett så är det en fråga för Samverkan att besluta om dessa begränsningar och striktare regler ska införlivas i specifikationer, informationsmodeller och XML-scheman. Krav på Höjddata uttrycks i respektive tillämpligt avsnitt av geodataspecifikationen. Krav skrivs på egen rad med fet stil i röd färg undantaget datakvalitetskrav. Rekommendationer skrivs på egen rad med fet stil i blå färg. Datakvalitetskrav uttrycks i tabellform enligt den internationella datakvalitetsstandarden SS-EN ISO 19157:2013, Geografisk information Datakvalitet under avsnitt 6 i geodataspecifikationen. Denna geodataspecifikation är tillgänglig som ett dokument (.pdf) från

5 Styrgruppen 3 (219) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 GEODATASPECIFIKATIONENS OMFATTNING 5 2 ÖVERSIKT Information om geodataspecifikationen Information om Höjddata 13 3 HÖJDDATAS OMFATTNINGAR Omfattning Höjddata Delomfattning Laserdata Delomfattning Bildmatchning Delomfattning Fotogrammetrisk mätning Delomfattning Punktmoln Delomfattning Höjdmodell Grid Delomfattning Höjdmodell TIN Delomfattning Punkthöjder Delomfattning Nivåkurvor 21 4 IDENTIFIERING AV HÖJDDATA 22 5 DATAINNEHÅLL OCH STRUKTUR Beskrivande text Informationsmodell Objekttypskatalog 93 6 REFERENSSYSTEM KVALITETSKRAV Datakvalitet METADATA 184

6 Styrgruppen 4 (219) 8.1 Övergripande nivå Laserdata Bildmatchning Fotogrammetrisk mätning Punktmoln Höjdmodell Grid Höjdmodell TIN Punkthöjder Nivåkurvor TILLHANDAHÅLLANDE Från leverantör till beställare Till höjddataanvändare DATAFÅNGST Datafångstkrav Underhåll av data PRESENTATIONSREGLER ÖVRIG INFORMATION REFERENSER BILAGOR Bilaga A. Test av specifikationsuppfyllelse Bilaga B. Beskrivning av UML för informationsmodeller Bilaga C. Fullständig informationsmodell Bilaga D. Krav och rekommendationer 215

7 Styrgruppen 5 (219) 1 Geodataspecifikationens omfattning Detta dokument utgör en gemensam geodataspecifikation för Höjddatal som framställs på uppdrag av Lantmäteriet, kommunerna och andra myndigheter, främst Trafikverket.

8 6 (219) Styrgruppen 2 Översikt 2.1 Information om geodataspecifikationen Titel Datum Ansvarig part Lantmäteriet i samverkan med kommuner och SKL Lantmäteriet, Division Geodata, enheten Geografisk information och sektionen Bild- och höjddata Adress Gävle Telefon E-post URL specifikationer@lm.se Språk Svenska Ämnesområde 006 Höjddata Syfte Specifikation av de nationella krav som ställs på utbyte av enhetliga nationella leveranser av höjddata i olika former oavsett huvudman. Utbyte kan avse både från producent till datalager eller från datalager till användare. Höjddata avser laserdata, höjddata från bildmatchning och fotogrammetrisk mätning, punktmoln, höjdmodell i grid eller TIN samt punkthöjder och nivåkurvor. Höjdmodell avser såväl markmodell som ytmodell. Med utbyte av höjddata avses utbyte av data samt tillhörande metadata. Metadata för höjddata finns av två typer: Metadata enligt ISO Metadata Höjdmetadata Höjdmetadata ska dels vara en dokumentation av utfört projekt och dels kunna nyttjas av användare för att få upplysning om vilket område som täcks av höjdinformation i det aktuella projektet, aktualitet osv. En målsättning är att höjdmetadata skall kunna nyttjas för att bygga upp ett framtida nationellt register avseende höjdprojekt och ingående höjddata. I HMK (Handbok i mät- och kartfrågor), dokumenten Laserdata, Fotogrammetrisk detaljmätning respektive Höjddata beskrivs insamling samt vilka krav som ska ställas för olika

9 Styrgruppen 7 (219) detaljeringsnivåer på slutprodukten. Därför hänvisar denna specifikation till HMK i vissa avsnitt Termer och beskrivningar Tabell 1: Temaspecifika termer Term Vektordata Rasterdata Tesselering Gridpunkter Grid Gridcell Triangelnät Trajectory Pixelvärde Flyghöjd Standardosäkerhet Lägesosäkerhet Punktmoln Beskrivning (och eventuella kommentarer) Objektens geometri i planet eller rymden lagras med hjälp av punkter. Linjer som om sammanbinder med punkter kallas vektorer. Vektordata kan vara punkter, linjer eller ytor (polygoner). Regelbunden datastruktur med mätvärden ordnade i rader och kolumner. Källa: HMK-Ordlista. Exempel på rasterdata är bildfiler och höjdgrid. Indelning av ett godtyckligt område med hjälp av räta linjer. Detta kan göras regelbundet eller oregelbundet. Exempel på regelbunden tesselering är kvadratiska och hexagonala grid. TIN är ett exempel på oregelbunden tesselering. Punkter belägna vid skärningspunkterna i en regelbunden tessselering. Ett grid är uppbyggt av regelbundna celler kallade pixlar. Ett grid är vanligen 4-sidigt (kvadrilateralt), men kan även vara 6-sidigt (hexagonalt). Beteckningen avser formen på enskilda celler pixlar. 4-sidigt grid kallas även raster. Kallas vanligen pixel. Ytan mellan skärningspunkterna i en regelbunden tesselering. Gridcellerna bildar tillsammans ett grid. Oregelbunden datastruktur som byggs upp av trianglar. Förkortas TIN. Vanligen används enbart förkortningen. Den vanligaste användningen av triangelnät är skapandet av höjd- och djupmodeller. Trianguleringen kan se ut på olika sätt. Engelska för den bana som en farkost färdas längs, jfr stråk. Källa: HMK-Ordlista. Grid är uppbyggd av celler pixlar. 4-sidiga grid (raster) har pixlar ordnade i rader och kolumner. Till varje pixel hör ett värde, som för ett höjdgrid anger höjdvärdet. Med flyghöjd menas flygfarkostens höjd över mark eller havsnivå vid laserskanning eller flygfotografering. Flyghöjd över mark är viktig vid stråkplanering eftersom den i kombination med sensorns upplösning styr vilken markupplösning det blir. Flyghöjd över havsnivå är det som används i flygkommunikationssammanhang. Term från mätstandarden GUM. Standardosäkerhet anges som medelfel 1σ (sigma). Osäkerhet i plan- eller höjdläge. Källa: HMK-Ordlista. Termen ersätter i detta dokument den äldre termen lägesnoggrannhet, förutom i avsnittet om datakvalitet. Stor mängd tredimensionella positioner, vanligen insamlade med laserskanning eller bildmatchning. Källa: HMK-Ordlista.

10 Styrgruppen 8 (219) Höjdmodell Markmodell Ytmodell Fotogrammetri Bildmatchning Ekvidistans Coverage HMK (Handbok i mät- och kartfrågor) För allmänna termer Övergripande term för bland annat markmodeller (terrängmodeller) och ytmodeller. Källa: HMK-Ordlista. Höjdmodell som beskriver markytan utan broar, byggnader, vegetation och andra från markytan uppstickande objekt; markmodell är vanligen liktydigt med terrängmodell. Källa: HMK-Ordlista. Höjdmodell som beskriver markytan, inklusive broar, byggnader, vegetation och andra från markytan uppstickande objekt; i Bygghandlingar 90, del 7, har ytmodell en annan betydelse. Källa: HMK-Ordlista. Mätning i fotografiska bilder. Källa: HMK-Ordlista. Metod att ur fotografiska bildpar skapa tredimensionella punktmoln. Anger höjdskillnaden mellan två nivåkurvor på en karta. Termen coverage i samband med geografisk information har ingen allmänt spridd svensk översättning. I ISO definieras coverage på följande sätt: Feature that acts as a function to return values from its range for any direct position within its spatial, temporal or spatiotemporal domain. Exempel som anges är rasterbild, polygonlager, digital höjdmatris. Det pågår arbete inom SIS att ta fram en svensk term och definition. Begreppet blir tillgängligt i termdatabasen Ekvator när det är färdigt. Handbok i mät- och kartfrågor som har tagits fram i samverkan mellan Lantmäteriet och andra myndigheter, främst kommuner och Trafikverket.Se HMK:s hemsida SIS termdatabas Ekvator URL: Se även HMK-Ordlista: under rubriken Aktuella HMKdokument Tabell 2: Generella termer i Term Abstrakt objekttyp Abstraktion Applikationsschema Beskrivning (och eventuella kommentarer) Objekttyp som inte själv kan ha några instanser Kommentar: Används ofta för att modelltekniskt undvika redundans av attributtyper genom att låta en abstrakt klass bära alla gemensamma attributtyper och associationer och därefter låta andra objekttyper ärva dem. Teoretisk konstruktion/tankeskapelse Avser vanligtvis representerande av en Företeelsetyp som en Objekttyp eller en Egenskap som en Attributtyp formell beskrivning av datastruktur, regler och innehåll för

11 9 (219) Styrgruppen information inom ett visst tillämpningsområde Källa: SIS/STANLI (TK 323) Samverkande GIS med ISO En handbok om tekniskt ramverk för geografisk information, utg 1, 2004 Association Attribut Attributtyp Baskarta Baskarteområde Begreppsmodell Coverage Datamodell Datatyp Samband mellan objekttyper Instans av Attributtyp Kommentar: Ett värde som representerar det observerade värdet av en Egenskap hos en Företeelse Egenskap hos Objekt Kommentar: Representerar en eller flera Egenskaper hos en Företeelsetyp Kommentar: Det rekommenderas att en attributtyp endast motsvarar en Egenskap för att undvika att man använder attributtypen felaktigt, att problem uppstår i relation till andra modeller (vid mappning etc.) samt svårigheter att definiera användbara värdelistor. Ett vanligt förekommande fall då en attributtyp representerar flera egenskaper är olika typer av klassificeringar. Exempel: Maxhöjd vid insamlingstillfälle Digitala data (storskaliga) som redovisar grundläggande förhållanden ovan mark, som är av gemensamt intresse för samhällsbyggandet och som ajourhålls kontinuerligt. Område som ajourhålls med storskalig kartinformation, t.ex. inom tätortsområde eller inom område där kartunderlag för grundkarta, nybyggnadskarta eller förrättningskarta tas fram. Vanligtvis grafisk beskrivning av uppträdande hos en avgränsad del av verkligheten utifrån ett visst syfte Termen coverage i samband med geografisk information har ingen allmänt spridd svensk översättning. I ISO definieras coverage på följande sätt: Feature that acts as a function to return values from its range for any direct position within its spatial, temporal or spatiotemporal domain. Exempel som anges är rasterbild, polygon-lager, digital höjdmatris. Det pågår arbete inom SIS att ta fram en svensk term och definition. Begreppet blir tillgängligt i termdatabasen Ekvator när det är färdigt. Regler för hur data ska struktureras och innehålla vid till exempel lagring eller utbyte Format i vilket attribut anges Kommentar: Olika datatyper har olika egenskaper och kan användas i olika typer av operationer Ej samma sak som stereotypen <<DataType>> i grafiska modelleringsnotationer Exempel: Textsträng

12 10 (219) Styrgruppen Heltal Decimaltal Sanningstyp (Ja/Nej) Egenskap Företeelse Företeelsetyp Geodataspecifikation Informationsmodell Kvalitetsmått (engelska, quality measure) Kvalitetsparameter (engelska, quality element) Kvalitetstema (engelska, data quality element category) Kodlista Inneboende karakteristik hos en företeelse som kan användas för att beskriva företeelsen och/eller särskilja en företeelse från en annan Exempel: Barr/Löv Art Höjd Solitärt träd Ett i verkligheten förekommande fenomen Kommentar: Kan vara ett ting eller en process. Kan vara ett naturligt eller konstgjort fenomen. Är en instans av en Företeelsetyp Exempel: Trädet utanför huset Grupp av Företeelser med samma egenskaper Exempel: Träd Ett dokument som beskriver alla krav som ställs på datamängder enligt geodataspecifikationen. Krav avser struktur på data vid utbyte, obligatoriska element, hur data ska produceras och tillhandahållas samt datakvalitetskrav. En systemoberoende modell som beskriver, strukturerar och definierar den information som ska hanteras och vilka verksamhetsregler som ska gälla. Struktur för informationsinnehåll beskriven som objekttyper, relationstyper och attributtyper. Föregås oftast av en begreppsmodell, för aktuellt verksamhets- och tillämpningsområde. Kvantitativ bestämning som ligger till grund för utvärderingen av en kvalitetsparameter Källa: HMK-Ordlista Detaljerad indelning av geodatakvalitetens olika aspekter; grupperas ihop till kvalitetsteman och mäts med kvalitetsmått Källa: HMK-Ordlista Övergripande indelning av geodatakvalitetens olika aspekter (aktualitet, fullständighet, användbarhet etc.); delas in i kvalitetsparameterar, som mäts med kvalitetsmått Källa: HMK-Ordlista Uppräknade värden som en attributtyp kan anta Kommentar: Implementeras oftast i konceptuella modeller som <<codelist>> (utökningsbar) eller <<enumeration>> (icke utökningsbar). Synonymer: Värdelista

13 11 (219) Styrgruppen Värdemängd Värdeförråd Metadata Modellelement Objekt Objekttyp Objekttypskatalog Data som definierar och beskriver andra data Kommentar: Metadata kan förekomma både på datamängdsnivå och objekttypsnivå. Metadata används också för data som beskriver en tjänst. Komponent som bygger upp en modell. Exempel: Objekttyper och attributtyper. Instans av Objekttyp Kommentar: Representerar en individ i verkligheten Exempel: Ek id: 21 (Id är egentligen ett attribut men behövs för att identifiera just den ek vi avser) abstraktion av Företeelsetyp Kommentar: Representation i datamängd (faktisk eller konceptuell) av en eller flera Företeelsetyper Grupp av Objekt med samma egenskaper Innehåller delmängd av Företeelsers egenskaper utvalda utifrån vad som är möjligt att beskrivas och som utifrån användningsfall identifierats vara betydelsefulla för syftet med abstraktionen. Exempel: Lövträd Vedartade växter En sammanställning av en informationsmodell i tabellform Förkortningar EPSG GML OGC XML UUID GUM European Petroleum Survey Group. Kodlista för olika referenssystem i plan och höjd Geographic Markup Language En profil av XML med fördefinierad hantering av geometrier och referenssystem med mera. The Open Geospatial Consortium extensible Markup Language. Standard för textbaserad beskrivning av data. Källa: HMK-Ordlista Ett textbaserat överföringsformat för data där man själv definierar struktur och regler för data med hjälp av ett XMLschema (.xsd). I huvudsak avsett för att vara maskinläsbart men kan även läsas av människor. Universal Unique IDentifier Guide to the Expression of Uncertainty in Measurement. Standard för mätning. Uttrycket standardosäkerhet kommer

14 12 (219) Styrgruppen från GUM. Standard för redovisning av mätosäkerhet vid olika slags vetenskapliga mätningar. GPS GALILEO GLONASS GNSS DGNSS INS IMU RH 2000 SWEREF 99 SWEREF 99 TM SWEREF 99 dd mm TIN RTK Nätverks-RTK UAS UAV HMK Global Positioning System. Satellitbaserat positioneringssystem från USA. System för satellitnavigering som utvecklas på uppdrag av EU och Europeiska rymdorganisationen (ESA). Globalnaja navigatsionnaja sputnikovaja sistema. Ryskt satellitnavigeringssystem. Global Navigation Satellite Systems. Samlingsbegrepp för GPS, GLONASS och GALILEO. Differentiell GNSS. Relativ GNSS-mätning där korrektioner för systematiska felkällor beräknas på referensstation och sänds till mobila GNSS-mottagare, som korrigerar sina mätningar. Inertial Navigation System. Elektronisk utrustning för att kontinuerligt bestämma positionen, riktningen och hastigheten för t.ex. en flygfarkost. Inertial measurement unit. Elektronisk utrustning bestående av t.ex. accelerometer och gyroskop. Huvudkomponent i ett INS. Rikets höjdsystem Det nya riksnätet i höjd och den svenska realiseringen av EVRS. Källa: HMK-Ordlista Swedish Reference Frame Det nya, globalt anpassade nationella referenssystemet; den svenska realiseringen av det europeiska ETRS89, med epok Källa: HMK-Ordlista Swedish Reference Frame 1999 Transversal Mercator. Nationell kartprojektion till SWEREF 99. Källa: HMK-Ordlista Swedish Reference Frame Transversal Mercator. Lokala projektionszoner i (svenskt tredimensionellt) referenssystem där dd anger grader och mm minuter. Triangulated Irregular Network. Datastruktur för representation av ytor. Källa: HMK-Ordlista Real Time Kinematic. Bärvågsmätning i realtid. Bärvågsmätning i realtid med flera permanent placerade referensstationer som samverkar för att optimera hanteringen av felkällor Unmanned Aerial Systems. Farkosten (drönaren) samt dess kringutrustning som är nödvändig för att starta, flyga och landa det obemannade luftfartyget. Unmanned Aerial Vehicle. Synonymt med drönare, dvs ett samlingsnamn på motorförsedda luftfartyg utan pilot ombord som kan flyga autonomt eller fjärrstyras Handbok i Mät- och Kartfrågor. T.o.m Handbok

15 Styrgruppen 13 (219) INSPIRE SOSI LAS ASPRS SKL KSL till Mätningskungörelsen, som sedan upphävdes. Källa: HMK-Ordlista Infrastructure for Spatial Information in Europe Samordnet Opplegg for Stedfestet Informasjon. Norsk standard för geografisk information. Källa: HMK-Ordlista LASer file format. Filformat för laserdata. Källa: HMK-Ordlista American Society for Photogrammetry and Remote Sensing. Källa: HMK-Ordlista Sveriges Kommuner och Landsting. Är en intresseförening för kommuner och landsting. Kommunförbundet Stockholms Län 2.2 Information om Höjddata Namn Höjd Förkortning - Beskrivning av innehåll Avser höjddata som tas fram av statliga och kommunala myndigheter. Följande varianter av höjddata ingår: Höjdpunkter insamlade vid laserskanning. Höjdpunkter insamlade via bildmatchning. Punkter och brytlinjer från fotogrammetrisk mätning i stereomodeller. Klassificerat punktmoln. Höjdmodell av typen markmodell i grid eller TIN framställd ur markklassificerat laserpunktmoln, från andra insamlingsmetoder eller en kombination av olika metoder. Höjdmodell av typen ytmodell i grid eller TIN framställd ur ett punktmoln framtaget genom laserskanning eller bildmatchning, från andra insamlingsmetoder eller en kombination av olika metoder. Punkthöjder, utvalda ur höjdpunkter oberoende av insamlingmetod Nivåkurvor genererade av befintlig höjdmodell eller av insamlade höjdpunkter oavsett insamlingsmetod. Höjdmetadata kopplat till ytgeometri (produktionsområde, skanningsområde etc.) och till linjegeometri (stråk). Metadatabilder som visar punkttäthet och stråköverlapp för laserdata.

16 14 (219) Styrgruppen Utsträckning i tid och rum Hela Sverige. Nya data tas fram med olika tidsintervall i olika områden beroende på användarbehoven eller vid förändringar. Mer information finns i avsnitt 10.2). Syfte Punktmoln och höjdmodeller tas fram för bland annat följande syften: Miljöövervakning, exempelvis bedömning av översvämningsriker Planering och projektering av infrastrukturprojekt Planläggning för skogsbruk och annan markanvändning Samhällsplanering Husbyggande Förändringsstudier Framställning av nivåkurvor Framställning av lutningsbilder, terrängskuggning och andra kartprodukter Framställning av 3D-visualiseringar Höjdsättning för landskapsmodellering Siktanalyser för mobiltelefonmaster Användare av höjddata är kommuner, statliga myndigheter, företag och allmänhet Datakällor Huvudsaklig insamlingsmetod är laserskanning av marken från flygplan eller helikopter utrustade med specifika positioneringssystem. Som alternativ eller komplement kan bildmatchning från flygbilder eller fotogrammetrisk mätning användas. Höjdpunkter och brytlinjer från ovannämnda insamlingsmetoder är i sin tur datakälla till höjdmodeller i form av punktmoln, grid och tin samt till punkthöjder och nivåkurvor. De största offentliga beställarna/producenter av höjddata för mätändamål är Lantmäteriet, kommuner och Trafikverket. Produktionsprocesser Insamlade höjdpunkter kvalitetskontrolleras, passas in mot stödpunkter/-ytor på marken, klassificeras och sekretessgranskas och sammanställs till ett punktmoln. En höjdmodell i Grid framställs ur ett punktmoln. Detta kan ske genom interpolering av punktmolnet eller via linjär interpolering i ett TIN. En höjdmodell i TIN framställs via triangulering av punkter och brytlinjer. Dessa kan komma från punktmoln eller från fotogrammetrisk mätning eller geodetisk mätning. Punkthöjder selekteras ur insamlade höjdpunkter oberoende

17 15 (219) Styrgruppen av insamlingsmetod. Nivåkurvor genereras vanligen från grid eller TIN. Ajourhållning Lantmäteriet ajourhåller markmodellen, med olika metoder, medan ytmodellen nyproduceras vid varje projekt. Kommunernas ajourhållning varierar mellan olika kommuner. Göteborg planerar att genomföra ny skanning vart 6:e år, med start Markmodell från denna skanning kommer att ajourhållas efter behov, dvs. på beställning, med hjälp av fotogrammetrisk mätning, bildmatchning och/eller terrester laserskanning. Linköping, som tidigare utnyttjat Nationell höjdmodell, ajourhåller via etappvis skanning så att allt ersätts med en nyproducerad markhöjdmodell. Det finns också planer på att inkludera fältmätta höjder från t.ex. projekteringsmätningar, för att ajourhålla mindre område med den typen av data. Falun har gjort egen laserskanning och planerar ajourhållning. Metoder för detta utreds, såsom marklaserskanning, fotogrammetrisk markmätning och UAS. På Trafikverket sker ingen ajourhållning av höjddata.

18 16 (219) Styrgruppen 3 Höjddatas omfattningar Omfattningarna delar in informationen i delmängder där översta nivån är helheten. En delomfattning ska ha något som är gemensamt för en del av informationsmängden. Omfattningarna används för hänvisning från annan information t.ex. kvalitetskrav, kvalitetsuppföljning och metadatarapportering. Förutom hela datamängden har 8 delomfattningar identifierats som beskrivs nedan. 3.1 Omfattning Höjddata Identifiering av omfattning Hierarkisk nivå Höjddata 005 Datamängd Namn på hierarkisk nivå Beskrivning av hierarkisk nivå Utsträckning Coverages Höjddata Höjddata framtaget med olika insamlingsmetoder och vidarebearbetat till olika dataformat. Enligt nationella höjddataprofilen ingår höjddata i informationsgruppen Höjd, objektklass Höjddata, där höjd över eller under havsytan omfattas. Lantmäteriets nationella höjdmodell, vilket är en markmodell och ett laserpunktmoln, täcker hela landet när datainsamlingen är färdig. För närvarande saknas delar av fjällkedjan. Kommunala höjddata finns i några av landets större kommuner, såsom Stockholm, Göteborg, Malmö, Linköping m.fl. I medelstora och mindre kommuner finns höjddata i begränsad omfattning. Trafikverket samlar in höjddata i anslutning till större infrastrukturprojekt för projektering. I hela datamängden ingår olika typer av coverage. Se närmare under respektive delomfattning. Ingående omfattningar Delomfattning Laserdata Delomfattning Bildmatchning Delomfattning Fotogrammetrisk mätning Delomfattning Punktmoln Delomfattning Höjdmodell Grid Delomfattning Höjdmodell TIN Delomfattning Punkthöjder Delomfattning Nivåkurvor

19 17 (219) Styrgruppen 3.2 Delomfattning Laserdata Identifiering av omfattning Hierarkisk nivå Laserdata 005 Datamängd Namn på hierarkisk nivå Beskrivning av hierarkisk nivå Utsträckning Laserdata Höjddata insamlad genom flygburen (flygplan, helikopter) laserskanning. Laserdata ingår i informationsgruppen Höjd, objektklass Höjddata, där höjd över eller under havsytan omfattas. Lantmäteriets laserdata täcker hela landet när datainsamlingen är färdig. För närvarande saknas delar av fjällkedjan. Kommunala laserdata finns i några av landets större kommuner, såsom Stockholm, Göteborg, Malmö, Linköping samt i några medelstora kommuner såsom Järfälla. Trafikverket samlar in laserdata i anslutning till större infrastrukturprojekt för projektering. Coverages Överordnad omfattning Laserpunkter enligt denna specifikation är ett diskret coverage av typen punkt. Hela datamängden 3.3 Delomfattning Bildmatchning Identifiering av omfattning Hierarkisk nivå Bildmatchning 005 Datamängd Namn på hierarkisk nivå Beskrivning av hierarkisk nivå Utsträckning Bildmatchning Höjddata insamlat genom bildmatchning. Bildmatchning från andra bilder än flygbilder ingår inte i omfattningen. Höjddata från bildmatchning ingår i informationsgruppen Höjd, objektklass Höjddata, där höjd över eller under havsytan omfattas. Höjddata framtaget genom bildmatchning planeras att användas vid ajourhållning av den Nationella Höjdmodellen

20 18 (219) Styrgruppen samt andra tillämpningar. Flera kommuner är på gång att ta fram höjddata via bildmatchning, bland annat Göteborg och Linköping. Metoden blir allt vanligare och kommer sannolikt att användas i fler kommuner, exempelvis Järfälla. På Trafikverket sker ingen insamling av höjddata via bildmatchning. Coverages Överordnad omfattning Bildpunkter enligt denna specifikation är ett diskret coverage av typen punkt. Hela datamängden 3.4 Delomfattning Fotogrammetrisk mätning Identifiering av omfattning Hierarkisk nivå Fotogrammetrisk mätning 005 Datamängd Namn på hierarkisk nivå Beskrivning av hierarkisk nivå Utsträckning Coverages Överordnad omfattning Fotogrammetrisk mätning Punkter och brytlinjer insamlade genom fotogrammetrisk mätning. Höjdpunkter och brytlinjer ingår i informationsgruppen Höjd, objektklass Höjddata, där höjd över eller under havsytan omfattas. Inom Lantmäteriet har fotogrammetriskt mätta höjdpunkter och brytlinjer i viss utsträckning använts till att skapa TIN. Fotogrammetrisk mätning planeras att användas vid ajourhållning av den Nationella Höjdmodellen. Den gamla höjdmodellen är skapad fotogrammetriskt, men ingår inte i denna specifikation. Fotogrammetriskt mätta nivåkurvor ingår inte heller. Kommunala höjddata från fotogrammetrisk mätning finns ibland annat i Göteborg. Linköpings kommun planerar att införa fotogrammetrisk insamling av punkter och brytlinjer. Järfälla har använt metoden lite de senaste åren. På Trafikverket sker ingen insamling av höjddata genom fotogrammetrisk mätning. Fotogrammetriska höjdpunkter enligt denna specifikation är ett diskret coverage av typen punkt. Fotogrammetriska brytlinjer enligt denna specifikation är ett diskret coverage av typen linje. Hela datamängden

21 19 (219) Styrgruppen 3.5 Delomfattning Punktmoln Identifiering av omfattning Hierarkisk nivå Punktmoln 005 Datamängd Namn på hierarkisk nivå Beskrivning av hierarkisk nivå Utsträckning Coverages Överordnad omfattning Punktmoln Höjdmodell i form av punktmoln. Höjdmodeller ingår i informationsgruppen Höjd, objektklass Höjddata, där höjd över eller under havsytan omfattas. Lantmäteriets punktmoln täcker hela landet när datainsamlingen är färdig. För närvarande saknas delar av fjällkedjan. Kommunala höjdmodeller i form av punktmoln finns bland annat heltäckande i Göteborg, Järfälla och över tätorten i Linköping Trafikverket producerar punktmoln från laserskanning i anslutning till större infrastrukturprojekt för projektering. Punktmoln i denna specifikation är ett diskret coverage av typen punkt. Hela datamängden 3.6 Delomfattning Höjdmodell Grid Identifiering av omfattning Hierarkisk nivå Höjdmodell Grid 005 Datamängd Namn på hierarkisk nivå Beskrivning av hierarkisk nivå Utsträckning Höjdmodell Grid Höjdmodeller (mark- och ytmodeller) i grid. Höjdmodeller ingår i informationsgruppen Höjd, objektklass Höjddata, där höjd över eller under havsytan omfattas. Lantmäteriets nationella höjdmodell täcker hela landet när datainsamlingen är färdig. För närvarande saknas delar av fjällkedjan. Den nationella höjdmodellen är en markmodell. Kommunala höjdmodeller i form av grid finns ibland annat kommuntäckande i Göteborg, Järfälla samt över tätorten i Linköping.

22 20 (219) Styrgruppen Trafikverket producerar sällan höjdmodeller i form av grid. Coverages Höjdmodellen i denna specifikation ett kontinuerligt coverage av typen 4-sidigt grid. Överordnad omfattning Hela datamängden 3.7 Delomfattning Höjdmodell TIN Identifiering av omfattning Hierarkisk nivå Höjdmodell i TIN 005 Datamängd Namn på hierarkisk nivå Beskrivning av hierarkisk nivå Utsträckning Höjdmodell i TIN Höjdmodeller (mark- och ytmodeller) i TIN. Höjdmodeller ingår i informationsgruppen Höjd, objektklass Höjddata, där höjd över eller under havsytan omfattas. Lantmäteriets nationella höjdmodell är ett grid, men framställs via ett TIN. Detta TIN är endast ett mellansteg och tillhandahålls inte som produkt. Kommunala höjdmodeller i form av TIN finns sporadiskt. I Göteborg skapas TIN från laserpunktmoln efter behov, dvs. på beställning. I Järfälla finns TIN kommuntäckande. Trafikverket producerar höjdmodeller i form av TIN i anslutning till större infrastrukturprojekt för projektering. Coverages Höjdmodellen i denna specifikation ett kontinuerligt coverage av typen TIN. Överordnad omfattning Hela datamängden 3.8 Delomfattning Punkthöjder Identifiering av omfattning Hierarkisk nivå Punkthöjder 005 Datamängd Namn på hierarkisk nivå Punkthöjder

23 21 (219) Styrgruppen Beskrivning av hierarkisk nivå Utsträckning Coverages Överordnad omfattning Punkthöjder består av ett urval av höjdpunkter oavsett insamlingsmetod. Punkthöjder tas i huvudsak fram för kartografiska ändamål. Punkthöjder ingår i informationsgruppen Höjd, objektklass Höjddata, där höjd över eller under havsytan omfattas. På Lantmäteriet finns punkthöjder som rikstäckande information i de allmänna kartorna. Kommunala punkthöjder finns i tätorter på baskartor, grundkartor och nybyggnadskartor. Trafikverket tar fram punkthöjder till projekteringsunderlag. Punkthöjder i denna specifikation är ett diskret coverage av typen punkt. Hela datamängden 3.9 Delomfattning Nivåkurvor Identifiering av omfattning Hierarkisk nivå Nivåkurvor 005 Datamängd Namn på hierarkisk nivå Beskrivning av hierarkisk nivå Utsträckning Coverages Överordnad omfattning Nivåkurvor Nivåkurvor framställda ur höjdmodeller, punktmoln eller annat höjddata. Nivåkurvor tas i huvudsak fram för kartografiska ändamål. Nivåkurvor ingår i informationsgruppen Höjd, objektklass Höjddata, där höjd över eller under havsytan omfattas. På Lantmäteriet finns nivåkurvor som rikstäckande information i de allmänna kartorna. Än så länge finns enbart fotogrammetriskt mätta kurvor, men generering av nivåkurvor från Nationell höjdmodell planeras. Kommunala nivåkurvor finns i tätorter på baskartor, grundkartor och nybyggnadskartor. Trafikverket tar fram nivåkurvor till projekteringsunderlag. Nivåkurvor i denna specifikation är ett diskret coverage av typen linje. Hela datamängden

24 22 (219) Styrgruppen 4 Identifiering av Höjddata Titel Höjd Alternativ titel Höjd Versionsnummer Sammanfattning Syfte Höjddata beskriver: höjdpunkter och/eller brytlinjer insamlade via olika metoder laserdata, bildmatchning, fotogrammetri - med tillhörande metadata höjdmodell med tillhörande höjdmetadata punkthöjder och nivåkurvor med tillhörande höjdmetadata Höjdmodellen kan vara en markmodell eller en ytmodell. Höjdmodellen kan vara i form av punktmoln, grid- eller TINformat. Höjddata används till underlag för miljöanalyser, kartering, planläggning, projektering mm. Punkthöjder och nivåkurvor ingår i kartprodukter. Användare är kommuner, statliga myndigheter, företag och allmänhet. Ämnesområde Höjddata (006 Elevation) Metod för rumslig representation Höjdpunkter och brytlinjer vektor Punktmoln 001 vektor Höjdmodell Grid grid Höjdmodell TIN tin Punkthöjder 001 vektor Nivåkurvor 001 vektor Geometriska objekt som representerar höjddatats utsträckning på markytan och stråkens positioner 001 vektor Rumslig upplösning Punkttäthet i Lantmäteriets laserpunktmoln är 0,5 1 punkter per kvadratmeter (ner till 0,25 punkter per kvadratmeter i kalfjällsområden). Punkttäthet i kommunernas laserpunktmoln är vanligen mellan 6-12 punkter per kvadratmeter. Enligt KSL:s ramavtal ska punkttätheten i laserpunktmolnet ligga inom intervallet 4-20 punkter per kvadratmeter. Punkttätheten i Trafikverkets laserpunktmoln är punk-

25 23 (219) Styrgruppen ter per kvadratmeter. Upplösningen för Lantmäteriets markmodell i grid är 2 m. Markupplösningen för höjdmodeller producerade i kommunal regi är vanligen 0,5 meter. Enligt KSL:s ramavtal ska markupplösningen vara högst 1 meter. Ekvidistans för nivåkurvor är relaterad till presentationsskala. Ekvidistansen på kommunala kartor är normalt 1 meter. Geografisk utsträckning Kompletterande information Sveriges territorium begränsat av riksgräns och territorialvattengräns. Öppet vatten får exkluderas när det saknas objekt ovanför vattenytan. Detta gäller utanför de yttersta öarna i skärgården, samt större insjöar och fjärdar. -

26 24 (219) Styrgruppen 5 Datainnehåll och struktur 5.1 Beskrivande text I detta avsnitt av specifikationen beskrivs datainnehåll och struktur med en informationsmodell. En informationsmodell består av en grafisk beskrivning (paket- och klassdiagram) och en objekttypskatalog. Den enklaste formen av höjddata är punkter samt linjer med höjdvärden i varje brytpunkt. Dessa har sedan länge samlats in med fotogrammetriska metoder och geodetisk mätning. Höjddata förekommer numera även i olika komplexa former, uppbyggda av olika datastrukturer. En typ är punktmoln som består av en mängd punkter som ligger oregelbundet i ett 3D-koordinatsystem. De enskilda punkterna i ett punktmoln är en form av vektordata. En annan typ av datastruktur är 4-sidigt grid - även kallat raster. Beteckningen 4-sidig syftar på gridcellens (pixelns) form. Till varje pixel i ett grid kan ett värde kopplas, vilket i detta fall är höjdvärdet. Regelbundet samlade punkter brukar ibland också kallas grid. I denna specifikation används benämningen gridpunkter för att undvika förväxling med grid uppbyggt av celler. Den tredje typen av datastruktur som förekommer i denna specifikation är TIN, vilket är ett speciellt format för höjdmodeller uppbyggt av trianglar. Samtliga ovan nämnda datastrukturer finns infogade i informationsmodellen. I termordlistan avsnitt definieras begreppen rasterdata, grid, gridpunkt, TIN och vektordata. Informationsmodellen innehåller även de objekttyper och attribut som behövs för att generera de metadata som vanligtvis brukar redovisas för höjdinformation. Dessa egenskaper kan relateras till ett helt höjdprojekt, stråk som skannas eller området som täcks av en laserfil eller annan höjddatafil. Därför innehåller informationsmodellen objekttyper med geometrisk representation i form av yta eller linje som visar geografiskt läge för skanningsområde, skanningsstråk, molnfilsområde, andra delområden och ett helt höjdprojekt. Dessa objekttyper kan följaktligen med sina attribut betraktas som metadata till laserdata, höjdmodell samt andra typer av höjddata. I denna specifikation används därför termen höjdmetadata, för att inte förväxlas med metadata som avses i standarden SS-EN ISO 19115:2005 Geographic information Metadata (se avsnitt 8). Informationsmodellen är i första hand avsedd för utfall av laserskanning, annan typ av höjddatainsamling och för höjdmodellproduktion, men kan med fördel även utnyttjas redan vid planeringen av ett projekt. De geometriattribut som finns i informationsmodellen produktionsområde (yta), skanningsområde (yta), skanningsstråk (linje) m.m. kan användas för att generera en produktionsöversikt som kan användas vid planering och utfall. En liknande produktionsöversikt kan också göras för ett höjdmodellprojekt. I kapitlen Informationsmodell och Objekttypskatalog nedan beskrivs i detalj alla ingående klasser, attribut och associationer som ingår i Höjddata.

27 25 (219) Styrgruppen Inom har inga applikationsscheman (enligt ISO 19109) tagits fram utan innehållet är grafiskt dokumenterad med en informationsmodell. Informationsmodellen är dokumenterad med UML ( och är framförallt avsedd att vara läsbar för människor och är därför i vissa avseenden inte konsekvent eller tekniskt korrekt modellerad. En närmare beskrivning av hur UML har tillämpats inom Svensk Geoprocess finns i avsnitt Där beskrivs också de vanligaste generella UML-begreppen som används i detta dokument Förändringar sedan version 1.1 I samband med framtagande av xml-scheman och de modeller som ligger tilll grund för dessa scheman har några anpassningar av nedanstående informationsmodell gjorts. De viktigaste nämns här nedan: Ett antal objekttyper har gjorts till subtyper åt SG_Datamängd. Detta gäller SG_HöjdpunkterDatamängd, SG_BrytlinjerDatamängd, SG_PunktmolnDatamängd, SG_PunkthöjderDatamängd samt SG_NivåkurvorDatamängd. För att redovisa koppling till LAS-filen, vilket är det dataformat som används vid laserskanning, bildmatchning och till det färdiga punktmolnet, har tre konceptuella representationer skapats. Dessa är SG_KonceptuellRepresentationAvHöjdpunktsfil och dess två subtyper SG_KonceptuellRepresentationAvLaserpunktfil och SG_KonceptuellRepresentationAvBildpunktfil. För delomfattningen Laserdata och dess modell har en ny objekttyp tillkommit SG_Flygsession. Ett antal attribut som tidigare fanns i SG_Skanningsstråk har flyttats över till den nya objekttypen. I efterhand har det visat sig att några av dessa attribut bör ligga kvar i SG_Skanningsstråk. Denna sista justering har inte hunnit genomföras ännu i de XML-scheman som tagits fram och inte heller i den UML-html-modell som publiceras. Dessa kommer att uppdateras under hösten Däremot är ändringarna införda i denna specifikation. 5.2 Informationsmodell Informationsmodellen är uppdelad i flera figurer för att belysa de olika delarna av modellen. Hela informationsmodellen återfinns i Bilaga C. Fullständig informationsmodell. För mer detaljerade definitioner och beskrivningar hänvisas till avsnitt Fel! Hittar inte referenskälla. Fel! Hittar inte referenskälla.. I avgränsandet av Höjddata så har företeelser identifierats som Höjddatas objekttyper har beroenden eller associationer till - såsom Bilddata inom Svensk Geoprocess - men som inte omfattas av Höjddata. informationsmodeller är framförallt skapade för att visa informationen utifrån ett verksamhetsperspektiv vilket redovisas i specifikationerna. För att kunna skapa datautbytesmodeller i form av XML-scheman motsvarande informationsmodellerna har en del avgränsningar och uppdelningar behövt göras. Dessa nya schemagrundande informationsmodeller redovisas ej i specifikationerna utan tillhandahålls tillsammans med XML-scheman, kodlistor och exempel via projektets hemsida

28 26 (219) Styrgruppen De schemagrundande informationsmodellerna tillhandahålls som html eller som en.eap-fil (Sparx systems Enterprise Architecht). I objekttypskatalogen ingår endast objekttyper skapade för Höjddata och ej objekttyper från annan modell eller standard även om dessa syns i figurerna med UMLdiagram. I svensk geoprocess informationsmodeller används benämningen kodlista för att beskriva tillåtna värden ett attribut kan anta. Kodlistorna är utökningsbara. Färgsättning av modellelement görs enligt Figur 2. class Färgsättning «FeatureType» Temagemensam objekttyp/klass «DataType» Temagemensam datatyp «codelist» Temagemensam kodlista «conceptual» Begrepp «FeatureTy... Egen Objekttyp/Klass «DataType» Egen datatyp «codelist» Egen kodlista Objekt «conceptual» Tema «FeatureTy... Importerad Objekttyp/klass «DataType» Importerad datatyp «codelist» Importerad kodlista Figur 2: Färgsättning av klasser i diagram. Informationsmodellen för Höjddata innehåller ett antal obligatoriska attribut, t.ex. av typen Id. Obligatoriska attribut har multipliciteten en (1) eller en till många (1..*). De flesta attribut har multipliciteten noll till många (0..*) eller noll till en (0..1) och är därmed valfria att ange. Krav 1. Krav 2. Krav 3. Krav 4. Krav 5. Informationsmodellens obligatoriska attribut och associationer ska finnas med i datamängd enligt denna specifikation. Informationsmodellens angivelser om multiplicitet ska följas för datamängder enligt denna specifikation. Endast värden från kodlistor ska användas för attribut vars typ är en kodlista. Kodlistor är utökningsbara. Utökad kodlista ska tillhandahållas av ansvarig part. Koder/värden i utökade kodlistor ska inte stå i konflikt med värden i ursprunglig kodlista.

29 27 (219) Styrgruppen Krav 6. Utökning av kodlistor ska ske i samverkan mellan alla identifierade intressenter. Rekommendation 1. Rekommendation 2. Gemensamma kodlistor ska förvaltas av Lantmäteriet. Valfria attribut ska användas om informationen finns tillgänglig Okända värden I specifikationer används inte okänt, ospecificerat eller liknande värden i kodlistor. Istället används den inbyggda funktionen nillable från XMLschemaspecifikationen från W3C. Detta har gjorts med tanke på att det huvudsakliga utbytet som förväntas ske enligt specifikationerna är maskin till maskin. Det är sedan upp till respektive organisation att i sitt eget system hantera detta på lämpligt sätt utifrån egna behov. Att ett element (huvudsakligen en objekttyp eller ett attribut) är nillable betyder att de inte behöver fyllas med ett värde utan kan få attributet xsi:nil= true. Till detta hör också ett annat attribut nilreason (Tabell 3), orsaken till att värdet saknas. Tabell 3: NilReason (fetmarkerade värden används inom ). nilreason inapplicable missing template unknown withheld other<briefexplanation> Betydelse Ej tillämpbart, värdet saknas Värdet saknas hos dataproducenten men kan gå att bestämma Värdet finns och kommer att kompletteras senare Värdet kan finnas men dataproducenten kan varken bestämma värdet eller om det går att bestämma. Avslöjas ej av sekretesskäl Annat skäl Exempel i normalfallet då ett värde finns <SG_Objekt> <id>xxxxx</id> <typ xlink.href= </SG_Objekt> Exempel då värde saknas och nil används: <SG_Objekt> <id>yyyyy</id> <typ xsi:nil= true nilreason= unknown /> </SG_Objekt>

30 28 (219) Styrgruppen Alla element I XML-scheman är nillable Rumsliga referenssystem För att hantera rumsliga referenssystem för data enligt specifikationer används de inbyggda funktionerna i GML där varje geometri har ett referenssystem. Detta innebär att referenssystem inte behöver hanteras som ett eget attribut på den objekttyp som bär en geometri. Referenssystemet anges med EPSG-kod (se Fel! Hittar inte referenskälla.). Exempel: <SG_Objekt> <Geometri srsname= epsg:3006> <gml:polygon> <gml:outerboundaryis> <gml:linearring> <gml:coordinates>0,0 100,0 100,100 0,100 0,0</gml:coordinates> </gml:linearring> </gml:outerboundaryis> </gml:polygon> </Geometri> <SG_Objekt>

31 29 (219) Styrgruppen Beroenden till andra specifikationer Figur 3: Paketdiagram visande Höjddatas beroenden. Höjddata utnyttjar andra standarder och modeller. Detta illustreras genom paketberoenden (Figur 3). Höjddatas objekttyper har relationer till objekttyper som återfinns i andra specifikationer. Beroende finns till Bilddata, främst genom att höjddata kan tas fram genom bildmatchning och fotogrammetrisk mätning. Bilddata har i sin tur även beroende till Höjddata genom den höjdmodell som används vid ortofotoframställningen. Höjddata har även ett beroende till Inspire-temat Elevation. En rad olika attribut ärvs från Inspires objekttyper till objekttyper i Svensk Geoprocess (se avsnitt ).

32 30 (219) Styrgruppen Gemensamma objekttyper För att skapa enhetlighet bland de geodataspecifikationer som tas fram inom Svensk geoprocess har en uppsättning gemensamma objekttyper skapats som kan användas av alla geodataspecifikationer. De gemensamma klasserna medför att identifierare, livscykelinformation, geometrier och beskrivning av datamängder och metadata hanteras enhetligt SG_Basklass SG_BasKlass (Figur 4) är en abstrakt superklass (objekttyp) som äger de mest grundläggande attributen som krävs vid utbyte av geodata. Nästan alla andra objekttyper i alla specifikationer inom kan vara specialiseringar av typen SG_BasKlass. Att skapa superklasser på detta sätt är en vanligt förekommande metod för att undvika upprepning i modeller och därmed göra modellerna mer lättlästa. SG_BasKlass har två obligatoriska attribut, id, som är av typen SG_Id och aktualitet. Man kan ange ett eller två id:n. Datatypen SG_Id medger att man kan välja mellan två olika id:n, ett nationellt-id eller ett verksamhets-id. Båda är av datatypen Identifier (Figur 4) som kommer från Inspire och består av en namnrymd (namespace) och ett id (localid) som tillsammans ger ett unikt id vilket förklaras djupare i För nationelltid ska namespace inte peka ut en organisation utan en datamängd enligt en viss specifikation. För verksamhetsid ska namespace peka ut en organisation men kan även peka ut en viss datamängd som förvaltas av organisationen. Se ytterligare om identifierare i Figur 4:Objekttypen SG_BasKlass, datatypen SG_Id med dess två alternativa attribut, datatypen SG_ExternReferens samt datatypen Identifier från Inspire. Attributet externreferens, av typen SG_ExternReferens ger möjlighet att associera ett objekt enligt en specifikation med ett annat objekt enligt en annan specifikation, exempel: möjlighet att koppla en byggnad till ett ortnamn ur Ortnamnsregistret. Objekt enligt olika specifikationer i kan representera samma verkliga företeelse men ur olika aspekter. Associationen representerarsammaföreteelse

33 31 (219) Styrgruppen ger möjlighet att tala om att ett objekt enligt en specifikation i representerar samma verkliga företeelse som ett annat objekt ur en annan specifikation i. Exempel: En vägs utbredning beskrivs som Markanvändning men inte dess beläggning (asfalt, grus etc.) vilket istället beskrivs som Marktäcke. För att till exempel kunna använda samma geometri som representerar båda objekten kan associationen representerarsammaföreteelse användas. Attributet externreferens och associationen representerarsammaföreteelse används inte när det gäller höjddata Identifierare Unika identifierare kan uppnås på olika sätt, antingen med UUID som är en universellt unik identifierare bestående av 32 hexadecimala tecken separerade i fyra grupper av bindestreck (-). Ett annat sätt är att med en URI (Unique Resource Identifier) identifiera en datamängd i något som kallas Namespace och därefter identifiera ett objekt i datamängden med en för datamängden unik identifierare. Det senare sättet används av typen Identifier från Inspire med hjälp av attributen namespace och localid. Trots att localid inte måste vara universellt unik så rekommenderar denna geodataspecifiaktion att UUID används. Arbete pågår i Sverige med att ta fram riktlinjer för namespace for geodata. Arbetet leds av Lantmäteriet. Föreslaget är en lösning enligt nedan: identifier}/{localid} Exempel på ett nationellt id skulle då kunna bli: fd5e-90ec-e040-ed8f66333c3f Exempel på ett verksamhets-id skulle då kunna bli: Krav 7. Alla objekt i en datamängd enligt denna specifikation skall ha en identifierare (Id). Krav 8. Då endast en identifierare anges skall den vara av typen nationellid. Krav 9. Då två identifierare anges skall de vara ett av varje typ nationelltid och verksamhetsid. Krav 10. nationelltid:s namespace ska identifiera en datamängd. Krav 11. verksamhetsid:s namespace ska identifiera en organisation.

34 Styrgruppen 32 (219) Krav 12. Identifierare skall vara av typen Identifier (Inspire - Generic conceptual model - BaseTypes). Krav 13. Identifieraren skall vara unik och stabil över objektets livstid. Rekommendation 3. LocalId som är ett attribut till typen Identifier skall vara av typen UUID (ISO/IEC :2005) Livscykelinformation Inspire har skapat attributen beginlifespanversion och endlifespanversion som tillsammans med ett versionsnummer, valfritt attribut på identifieraren Identifier, på ett objekt kan användas vid versionshantering och åtkomst till äldre versioner av objektet. Livscykelattributen redovisar tidpunkter för ändring i databas fram till nästa uppdatering. Datum för laserskanning och flygfotografering s.k. acquisition date, redovisas i andra attribut. Flygfotodatum kan härledas ur relationer till Geodataspecifikation Bild. Krav 14. Då attributet endlifespanversion förekommer får dess värde inte inträffa före värdet attributet beginlifespanversion. Rekommendation 4. Attributet beginlifespanversion skall finnas för samtliga objekt i datamängd enligt denna specifikation Rekommendation 5. Datum när objekt skapades i databas hos ansvarig part skall användas för attributet beginlifespanversion för alla objekt i datamängd enligt denna specifikation.

35 33 (219) Styrgruppen SG_Projekt Figur 5: SG_Projekt är en gemensam objekttyp för. SG_Projekt är en objekttyp som kan användas i olika teman som behandlas inom. SG_Projekt är en subtyp till SG_BasKlass och ärver därifrån id och livscykelinformation. Detta Id (SG_Id) är inte detsamma som attributet projektid. SG_Projekt innehåller flera attribut som redovisar myndigheter eller företag som på något sätt deltar i projekten som utförare eller beställare. Informationen lagras i en datatyp Related Party, vilken importerats från Inspire Generic Conceptual Model. Den fullständiga modellen av datatypen RelatedParty återfinns i avsnitt Med undantag av de obligatoriska attributen geodataägare och projektid är attributen frivilliga. Flera av dessa är endast relevanta vid upphandling. projektid är också en viktig komponent för att bygga upp unika identiteter för enskilda identiteter tillhörande filer och delområden. Se syntax för projektid i avsnitt

36 34 (219) Styrgruppen SG_Datamängd För att visa hur datamängder sätts ihop av objekttyper i teman inom samt att för att visa hur metadata förhåller sig till en datamängd har en gemensam objekttyp för datamängd, SG_Datamängd, skapats (Figur 6). class SG_Datamängd «DataSet» SG_GemensammaKlasser:: SG_Datamängd + aktualitet :DateTime + sekretessreglerad :Boolean = false +metadata Metadata entity set information::md_metadata Figur 6: SG_Datamängd. SG_Datamängd bär också en utökning av obligatorisk metadata i form av aktualitet samt information om datamängden är sekretessreglerad eller inte. SG_Datamängd håller samman datamängder av vektortyp och ingår därför endast i modellerna för objekttyperna höjdpunkter, brytlinjer, punktmoln, punkthöjder och nivåkurvor. I modellerna för höjdmodell Grid, höjdmodell TIN samt i modellerna som tillhör Tema Bild används inte SG_Datamängd Översiktlig informationmodell I temat Höjd inom behandlas olika typer av höjdprojekt. Specifikationen omfattar laserdataprojekt, bildmatchningsprojekt, fotogrammetriskt mätningsprojekt, punktmolnprojekt, höjdmodellprojekt i grid respektive TIN samt punkthöjdsprojekt och nivåkurveprojekt. Andra typer av höjdprojekt såsom radarprojekt och projekt i terrester mätning, visas som abstrakta objekttyper i modellen, eftersom de inte ingår i temauppdraget. Modellen är därför öppen för att expanderas till dessa projekttyper. Det är också möjligt att lägga till fler projekttyper. Ett höjdprojekt resulterar ofta i såväl ett punktmoln som en höjdmodell framställt ur punktmolnet. I sådana fall använder man sig av båda projekttyperna som kan betraktas som delprojekt. Av praktiska själv kan det vara lämpligt att synka projektid (se avsnitt ). Det förekommer också att olika kombinationer av insamlingsprojekt resulterar i en höjdmodell.

37 Styrgruppen 35 (219) Figur 7: En översikt över informationsmodellen, som visar olika typer av höjdprojekt. De projekttyper som ligger i vänstra delen är insamlingsprojekt, medan projekt till höger är vidareutveckling av insamlat höjddata. Kursiverade objekttyper SG_TerresterMätning och SG_Radarprojekt - är abstrakta objekttyper som inte beskrivs i denna specifikation.

38 36 (219) Styrgruppen SG_Höjdprojekt Figur 8: SG_Höjdprojekt och datatypen RelatedParty. I anteckningen till höger ställs villkor på att minst ett av attributen som räknas upp ska användas. Figuren visar också arv från överordnade delar i informationsmodellen för. Datatypen SG_ExternReferens visas inte i figuren då den inte används för höjddata. SG_Höjdprojekt är den centrala objekttypen för temat Höjd, där alla egenskaper som är allmängiltiga på projektnivå är samlade. Objekttypen SG_Höjdprojekt är en subtyp av SG_Projekt och ärver därigenom ett antal projektattribut, gemensamma för flera teman i. I SG_Höjdprojekt tillkommer attribut som är gemensamma för flera olika typer av höjdprojekt. Produktionsområde är ett geometriattribut som visar utsträckningen av produktionsområdet. De referenssystem som används anges med EPSG-kod i attributen referenssystemplan respektive referenssystemhöjd (se avsnitt ). Attributen kommun och län underlättar sökningar i ett gemensamt söksystem. Län och kommun anges med läns- respektive kommunkod.

39 37 (219) Styrgruppen Krav 14. Krav 15. För det obligatoriska attributet geodataägare ska genom datatypen RelatedParty attributet organisationname anges. Om något av de frivilliga attributen som redovisar roller (geodataproducent, uppdragsgivare) används ska genom datatypen RelatedParty minst ett av attributet individualname, organisation- Name eller positionname anges SG_Höjdpunkt och SG_HöjdpunkterDatamängd Figur 9: Översikt över olika supertypen SG_Höjdpunkt och dess olika subtyper. Attributen visas inte i översikten, utan ses i nästkommande figur. SG_Höjdpunkt är en överordnad objekttyp för enskilda höjdpunkter insamlade med olika metoder, såsom SG_Laserpunkt och SG_Bildpunkt. Förutom de definierade attributen klassificeringstyp och klassnummer ärvs ett flertal attribut, bl.a. geometri från SpotElevation i Inspire Elevation. Höjdpunkter kan ingå i ett punktmoln, användas till att skapa höjdmodeller, sorteras fram till punkthöjder samt användas för att generera nivåkurvor. Dessa olika typer av höjddata åskådliggörs i olika delar av informationsmodellen för höjddata. Kodlistan SG_Klassificeringstyp följer ASPRS standard för laserfiler, och betecknas där som classification. Notera att en punkt kan samtidigt ha fler än ett värde, exempelvis Klassificerad och Syntetisk. Värdet Klassificerad innebär att punkten är klassificerad enligt ASPRS standard som anger typ av mark och vegetation. Till denna klassificering har i skapats en en kodlista som i har benämnts SG_Klassnummer och innehåller ett urval av ASPRS punktklasser. I Inspire Elevation namnges motsvarande kodlista som PointClassValue men är tom. I Figur 9 syns även SG_HöjdpunkterDatamängd som är subtyp till den gemensamma objekttypen SG_Datamängd. För närvarande saknar SG_HöjdpunkterDatamängd egna attribut men ärver attribut från SG_Datamängd (se avsnitt ).

40 38 (219) Styrgruppen Figur 10: SG_Höjdpunkt är en överordnad objekttyp i informationsmodellen. Höjdpunkt är samtidigt en subtyp till SpotElevation i Inspire, vilket syns i övre högra hörnet på elementet. Nedanför syns de fyra definierade subtyperna. Av dessa visas endast attributen i SG_AnnanHöjdpunkt eftersom den inte presenteras ytterligare i denna specifikation. SG_Höjdpunkt har fyra subtyper SG_Laserpunkt, SG_Bildpunkt, SG_FotogrammetriskPunkt och SG_AnnanHöjdpunkt. De tre förstnämnda beskrivs

41 39 (219) Styrgruppen närmare i senare avsnitt för respektive delomfattning Laserskanning, Bildmatchning och Fotogrammetrisk mätning. Krav 16. För objekttypen SG_Höjdpunkt ska attributen klassificeringstyp och klassnummer anges, om höjdpunkten tillhör någon av subtyperna SG_Laserpunkt respektive SG_Bildpunkt SG_Brytlinje och SG_BrytlinjerDatamängd Figur 11: Översikt över olika supertypen SG_Brytlinje och dess olika subtyper. Attributen visas inte i översikten, utan ses i nästkommande figur. SG_Brytlinje är en överordnad objekttyp för enskilda brytlinjer insamlade med olika metoder, såsom SG_FotogrammetriskBrytlinje och SG_AnnanBrytlinje. I denna version av specifikationen är endast två subtyper definierade, men kan komma att utökas om behov finns. Förutom de definierade attributen ärvs ett flertal attribut, bl.a. geometri från BreakLine i Inspire Elevation. Brytlinjer används ofta tillsammans med annat höjddata för att generera TIN. I Figur 11 syns även SG_BrytlinjerDatamängd som är subtyp till den gemensamma objekttypen SG_Datamängd. För närvarande saknar SG_BrytlinjerDatamängd egna attribut men ärver attribut från SG_Datamängd (se avsnitt ). SG_Brytlinje har två subtyper SG_FotogrammetriskBrytlinje och SG_AnnanBrytlinje. De förstnämnda beskrivs närmare i avsnittet om Fotogrammetrisk mätning.

42 40 (219) Styrgruppen Figur 12: SG_Brytlinje är en överordnad objekttyp i informationsmodellen. Brytlinjepunkt är samtidigt en subtyp till BreakLine i Inspire, vilket syns i övre högra hörnet på elementet. Nedanför syns de två definierade subtyperna. Av dessa visas endast attributen i SG_AnnanBrytlinje eftersom den inte presenteras ytterligare i denna specifikation Konceptuella representationer och LAS-fil Resultatet av insamling via laserskanning och bildmatchning lagras som ett punktmoln i en las-fil (laz-fil i komprimerat skick). Las-formatet kommer från ASPRS (American Society for Photogrammetry and Remote Sensing) och finns i olika versioner, med lite olika format PDFR av olika nummerbeteckningar. Lantmäteriets Nationella höjdmodell använder sig av version 1.2, SOSI av 1.3. För att få med alla fyra band från en 4-kanalsbild vid bildmatchning krävs version 1.4, vilket är den enda version hittills som har attribut för NIR. För att visa detta har speciella objekttyper tagits fram som är konceptuella representationer. Dessa objekttyper har relationer till såväl insamlingsprojekten som till datamängden punktmoln.

43 Styrgruppen 41 (219) Dessa objekttyper finns därför även med i modellerna för laserdata, bildmatchning och punktmoln. Figur 13: Konceptuella representationer av punktfiler med laserpunkter eller bildmatchade punkter och dess relationer till ett punktmoln.

44 42 (219) Styrgruppen Delomfattning Laserdata Figur 14: Översikt av delomfattningen laserdata I figuren ser man samband mellan de olika objekten. Attributen visas inte i figuren utan presenteras i detaljbilder för respektive objekttyp. Laserdata i denna specifikation avser luftburen insamling av laserdata. Objekttyperna Skanningsområde, Skanningsstråk, och Skanningsenhet är tillsammans med Laserdataprojekt de typer som har information relaterad till laserskanningen. Från attribut i dessa objekttyper hämtas en stor mängd höjdmetadata.

45 43 (219) Styrgruppen SG_Laserdataprojekt Figur 15: Laserdataprojekt är en subtyp till Höjdprojekt. Objekttypen SG_Laserdataprojekt innehåller ett antal attribut som är gemensamma för hela laserdataprojektet. Dessa attribut är projektinformation som tillkommer utöver den information som är gemensam för alla höjdprojekt. De flesta av dessa attribut är valfria. Från SG_Höjdprojekt ärvs attributet produktionsområde, som visar utsträckningen på området där laserskanning utförs. Attributet projektid ärvs från SG_Projekt, och definieras inom på ett standardiserat sätt (se avsnitt ). Krav 17. Om något av de frivilliga attributen som redovisar roller (flygfirma, skanningsfirma) används ska genom datatypen Related- Party minst ett av attributet individualname, organisationname eller positionname anges.

46 Styrgruppen 44 (219) SG_Skanningsområde Figur 16: Bilden visar SG_Skanningsområde och dess relationer till SG_Laserdataprojekt, och SG_Skanningsstråk. Datatypen SG_Kontrollytor redovisar de komplexa attributet kontrollytor.

47 45 (219) Styrgruppen Ett skanningsområde är ett område som skannas i ett sammanhang. I varje skanningsområde skannas terrängen av i linjära överlappande stråk. I varje område brukar det också finnas tvärstråk. Bearbetningen av materialet sker därefter uppdelat i block. I objekttypen SG_Skanningsområde ingår attribut som hänvisar till rapporter och bilder som visar utfallet av skanning och kontroller av ett område. Till varje område hör en produktionsrapport, skanningsrapport samt flera olika rasterbilder som visar egenskaper för området, såsom punkttäthetsbilder och stråköverlapp. Med stråköverlapp avses en bild som visualiserar överlapp mellan stråken i området. Skanningsområdet representeras geometriskt av en yta, vilken kan användas för redovisning av plan och utfall. Datatypen SG_Kontrollytor, som innehåller sammanställning av kontrollytor i plan och i höjd, vilket redovisas i attributet kontrollytor.

48 46 (219) Styrgruppen SG_Flygsession Figur 17: SG_Flygsession och dess relationer till övriga objekttyper Varje skanningsområde flygs av en eller flera flygsessioner. Under varje flygsession skannas ett antal stråk som ingår i ett skanningsområde. En flygsession resulterar i en las-fil som sedan bearbetas vidare i ett punktmoln.

49 Styrgruppen 47 (219) SG_Skanningsstråk Figur 18: Figuren visar objekttypen SG_Skanningsstråk och dess relationer.

50 48 (219) Styrgruppen Den linje på marken efter vilken skanningen i ett stråk utförs, redovisas av det geometriska attributet stråklinje. Relativt många egenskaper hos laserdata är beroende av förhållandet under skanningen av varje enskilt stråk. För objekttypen SG_Flygstråk har därför en lång rad attribut definierats som i huvudsak har koppling till det enskilda stråket. Attributet bandata länkar till en så kallad trajectory -fil som innehåller koordinater och rotationsvinklar. Point_source_id är referensen till bandata. Vissa stråk är s k tvärstråk vilket anges av attributet tvärstråk SG_Skanningsenhet Vid varje flygburen insamling av laserdata krävs en skanningsenhet. Skanningsenheten är en kombination av en specifik flygfarkost flygplan eller helikopter - och en eller flera laserskannrar. Så länge dessa är fast monterade till varandra utgör de en skanningsenhet. En enhet skannar stråkvis och kan också användas vid flera olika projekt, så länge de inte monteras om. Objekttypen SG_Skanningsenhet har en koppling till SG_Flygsession i informationsmodellen. De attribut som definierats för SG_Skanningsenhet är enhetsbeteckning, antennoffset, flygfarkosttyp och tidsomfattning. Tidsomfattning är den period som skanningsenheten finns utan isärmontering, och därför är antennoffset konstant under perioden. Typen av flygfarkost är frivillig att ange, men finns med för att det i vissa fall kan vara intressant vid planeringen.

51 Styrgruppen 49 (219) Figur 19: SG_Skanningsenhet har en relation till objekttypen SG_Flygsession. Attributet antennoffset använder sig av datatypen SG_Antennoffset som redovisar förskjutning mellan antenn och skanner i tre dimensioner.

52 Styrgruppen 50 (219) SG_Laserskanner Figur 20: SG_Laserskanner, dess relationer och attribut.

53 51 (219) Styrgruppen En laserskanner ingår i en skanningsenhet och beskrivs tillsammans med SG_Skanningsenhet. Attribut som definierats är typ (fabrikat och beteckning) och skannerindivid. Därtill finns attributet våglängd, där våglängdsintervall i nanometer anges som en textsträng. Attribut och relationer till andra objekttyper tillhörande objekttypen SG_Laserskanner syns i Figur SG_Laserpunkt SG_Laserpunkt innehåller en rad attribut från ASPRS standard för laserfiler. Av dessa attribut är endast attributet intensity frivilligt, vilket korresponerar med laserfilsstandarden. Attributet point_source_id pekar på den fil som innehåller punkter från ett visst skanningstråk, och finns därför också i objekttypen SG_Skanningsstråk. SG_Laserpunkt har definierats som en underordnad typ (subtyp) till objekttypen SG_Höjdpunkt som i sin tur är definierad som subtyp till SpotElevation i Inspire Elevations vektormodell. Från denna objekttyp ärvs Inspires punktgeometri, höjdvärde samt klassificering. Varje enskild laserpunkt klassificeras enligt en standard framtagen av ASPRS (American Society for Photogrammetry and Remote Sensing). Kodlistan för denna klassificering finns som arv från Inspires vektormodell. Närmare beskrivning av Inspires attribut och hur de tillämpas i denna specifikation finns i avsnitt

54 Styrgruppen 52 (219) Figur 21: Objekttypen SG_Laserpunkt och dess relation till SG_Skanningsstråk. SG_Laserpunkt är en subtyp till SG_Höjdpunkt, vilket syns i övre högra hörnet på elementet.

55 53 (219) Styrgruppen Delomfattning Bildmatchning Figur 22: Översikt som visar objekttyperna som berör bildmatchning och dess relationer till överordnade objekttyper inom och Inspire. Dessa s.k. supertyper är namngivna i övre högra hörnet av respektive objekttypssymbol. Attributen visas inte i figuren utan presenteras i detaljbilder för respektive objekttyp. Med bildmatchning i denna specifikation avses bildmatchning från flygbilder. Objekttyperna som beskriver ett automatiskt bildmatchningsprojekt består av SG_Bildmatchningsprojekt, och SG_Bildpunkt. Objekttypen SG_Bildmatchningsprojekt innehåller information relaterad till insamlingen av höjddata, via dess attribut och arv från överordnade objekttyper SG_Bildmatchningsprojekt Objekttypen SG_Bildmatchningsprojekt innehåller attribut som är gemensamma för hela projektet. Dessa attribut är projektinformation som tillkommer utöver den information som är gemensam för alla höjdprojekt. De flesta av dessa attribut är valfria. Från SG_Höjdprojekt ärvs attributet produktionsområde, som visar utsträckningen på området där bildmatchning utförs. Attributet projektid ärvs från SG_Projekt, och definieras inom på ett standardiserat sätt (se avsnitt ).

56 Styrgruppen 54 (219) Figur 23: Bilden visar objekttypen SG_Bildmatchningsprojekt, dess attribut och ärvda attribut från den överordnade typen SG_Höjdprojekt.

57 55 (219) Styrgruppen SG_Bildpunkt Figur 24: Objekttypen SG_Bildpunkt och dess relation till SG_Bildmatchningsprojekt. Objekttypen SG_Bildpunkt beskriver de punkter genereras i ett automatiskt bildmatchningsprojekt. SG_Bildpunkt innehåller en rad attribut från ASPRS standard för laserfiler. Dessa fyra attribut anger intensitet för de olika färgbanden och används egentligen i laserdatasammanhang till att färgsätta laserpunkter. SG_Bildpunkt har definierats som en underordnad typ (subtyp) till objekttypen SG_Höjdpunkt som i sin tur är definierad som subtyp till SpotElevation i Inspire Elevations vektormodell. Från denna objekttyp ärvs Inspires punktgeometri, höjdvärde samt klassificering. Varje enskild bildpunkt klassificeras enligt en standard framtagen av ASPRS (American Society for Photogrammetry and Remote Sensing). Kodlistan för denna klassificering finns som arv från Inspires vektormodell. Närmare beskrivning av Inspires attribut och hur de tillämpas i denna specifikation finns i avsnitt Krav 18. För objekttypen SG_Bildpunkt ska minst tre av attributen color- NIR, colorred, colorgreen och colorblue alltid anges.

58 56 (219) Styrgruppen Delomfattning Fotogrammetrisk mätning Figur 25: Översikt som visar objekttyperna som berör fotogrammetrisk mätning och dess relationer till överordnade objekttyper inom och Inspire. Dessa s.k. supertyper är namngivna i övre högra hörnet. Attributen visas inte i figuren utan presenteras i detaljbilder för respektive objekttyp. Med fotogrammetrisk mätning i denna specifikation avses mätning av höjdpunkter och brytlinjer i stereomodeller. Objekttyperna som beskriver ett fotogrammetriskt projekt består av SG_FotogrammetrisktProjekt, SG_FotogrammetriskBrytlinje och SG_FotogrammetriskPunkt. Objekttypen SG_FotogrammetrisktProjekt innehåller information relaterad till insamlingen av höjddata, via dess attribut och arv från överordnade objekttyper. Objekttypen SG_FotogrammetriskPunkt och SG_FotogrammetriskBrytlinje redovisar insamlingsobjekten. SG_FotogrammetriskPunkt och SG_FotogrammetriskBrytlinje är de objekttyper som har relationer till Inspire Elevations vektormodell via generalisering.

59 57 (219) Styrgruppen SG_FotogrammetrisktProjekt Figur 26: Bilden visar objekttypen SG_FotogrammetrisktProjekt och den överordnade typen SG_Höjdprojekt. Objekttypen SG_FotogrammetrisktProjekt innehåller attribut som är gemensamma för hela projektet. Dessa attribut är projektinformation som tillkommer utöver den information som är gemensam för olika höjdprojekt. De flesta av dessa attribut är valfria. Det fotogrammetriska projektet har en referens till projektid för det flygbildsprojekt som använda bilder fotograferats inom. Från SG_Höjdprojekt ärvs attributet produktionsområde, som visar utsträckningen på området där fotogrammetrisk mätning utförs. Attributet projektid ärvs från SG_Projekt, och definieras inom på ett standardiserat sätt (se avsnitt ).

60 58 (219) Styrgruppen SG_FotogrammetriskPunkt Figur 27: Bilden visar SG_FotogrammetriskPunkt och dess relation till SG_FotogrammetrisktProjekt. I övre högra hörnet i respektive objekttyp syns namnet på den överordnade typ (supertyp) som objekttypen är en specialisering av. SG_Höjdpunkt är i sin tur en specialisering av SpotElevation från Inspire Elevation. Objekttypen SG_FotogrammetriskPunkt beskriver de punkter som mäts in i fotogrammetriska mätningsprojekt. Det frivilliga attributet stereomodell med tillhörande datatyp SG_Stereomodell redovisar vilka flygbilder som använts vid mätningen, via referens till flygbildsid. En fotogrammetrisk punkt kan komplettera ett punkmoln som tagits fram med laserskanning och/eller bildmatchning. Tillsammans med fotogrammetriskt mätta brytlinjer kan fotogrammetriska punkter användas för att skapa ett TIN. SG_FotogrammetriskPunkt har definierats som en underordnad typ (subtyp) till objekttypen SG_Höjdpunkt som i sin tur är definierad som subtyp till SpotElevation i Inspire Elevations vektormodell. Från denna objekttyp ärvs Inspires punktgeometri, höjdvärde samt klassificering. Närmare beskrivning av Inspires attribut och hur de tillämpas i denna specifikation finns i avsnitt De attribut som ärvs från SG_Höjdpunkt redovisas i avsnitt och i Figur 10.

61 Styrgruppen 59 (219) SG_FotogrammetriskBrytlinje Figur 28: Bilden visar SG_FotogrammetriskBrytlinje och dess relation till SG_FotogrammetrisktProjekt. I övre högra hörnet i respektive objekttyp syns namnet på den överordnade typ (supertyp) som objekttypen är en specialisering av. SG_FotogrammetriskBrytlinje är i sin tur en specialisering av BreakLine från Inspire Elevation. Upptill syns datatypen SG_Stereomodell. Objekttypen SG_FotogrammetriskBrytlinje beskriver de brytlinjer som mäts in i fotogrammetriska mätningsprojekt. Det frivilliga attributet stereomodell med tillhörande datatyp SG_Stereomodell redovisar vilka flygbilder som använts vid mätningen, via referens till flygbildsid. Tillsammans med fotogrammetriskt mätta punkter kan fotogrammetriska brytlinjer användas för att skapa ett TIN. SG_FotogrammetriskBrytlinje har definierats som en underordnad typ (subtyp) till objekttypen BreakLine i Inspire Elevations vektormodell. Från denna objekttyp ärvs Inspires linjegeometri, höjdvärde samt klassificering av linjetyp. Närmare beskrivning av Inspires attribut och hur de tillämpas i denna specifikation finns i avsnitt De attribut som ärvs från SG_Brytlinje redovisas i avsnitt och i Figur 12.

62 60 (219) Styrgruppen Delomfattning Punktmoln Figur 29: Översikt som visar objekttyperna som berör Punktmoln och dess relationer till överordnade objekttyper inom och Inspire. Dessa s.k. supertyper är namngivna i övre högra hörnet av respektive objekttypssymbol. Attributen visas inte i figuren utan presenteras i detaljbilder för respektive objekttyp. Med Punktmoln i denna specifikation avses skapandet av ett punktmoln oberoende av vilka insamlingsmetoder som använts. Objekttyperna som beskriver ett punktmolnsprojektprojekt består av SG_Punktmolnsprojekt, SG_Molnfilsområde, SG_PunktmolnDatamängd och SG_Höjdpunkt. En beskrivning av SG_Höjdpunkt finns på avsnitt Objekttypen SG_Punktmolnsprojekt innehåller information relaterad till skapandet av ett punktmoln, via dess attribut och arv från överordnade objekttyper.

63 61 (219) Styrgruppen SG_Punktmolnsprojekt Figur 30: Objekttypen SG_Punktmolnsprojekt och kodlistan SG_Metod SG_Punktmolnsprojekt är tillsammans med SG_Gridprojekt och SG_TINprojekt, projekttyper som redovisar vidareutvecklat höjddata. I punktmolnsprojektet aggregeras höjdpunkter till ett punktmoln och klassificeras. SG_Punktmolnsprojekt ärver många attribut från högre projektnivåer SG_Höjdprojekt och SG_Projekt. De punkter som ingår i ett punktmoln kan ha samlats in med olika metoder, även från metoder som inte omfattas av denna specifikation. Insamlingsmetoden redovisas i attributet insamlingsmetod. För att kunna härleda metadata från insamlingsprojekten används attributet refinsamlingsprojekt.

64 62 (219) Styrgruppen SG_PunktmolnDatamängd Figur 31: SG_PunktmolnDatamängd är en objekttyp som omfattar punktmoln från olika typer av insamlingsprojekt. SG_PunktmolnDatamängd är en överordnad objekttyp som omfattar punktmoln från olika typer av insamlingsprojekt, såsom laserskanning och bildmatchning. SG_PunktmolnDatamängd är alltså en objekttyp som möjliggör kombination av data från olika insamlingsprojekt och geodataägare. Ett punktmoln kan täcka hela landet, såsom i Nationell höjdmodell, eller enskilda regioner. Om man vill skapa ett punktmoln med högsta möjliga upplösning som täcker mer än en enskild kommun eller region kan det bli nödvändigt att kombinera data av olika aktualitet. Därför pratar man om referensår, som är mitten av årsintervallet eller det år då mest data är insamlad. Det innebär att insamlingsåret för en del av höjdskiktet avviker från det angivna referensåret.

65 63 (219) Styrgruppen SG_Molnfilsområde Figur 32: Objekttypen SG_Molnfilsområde redovisar egenskaper som är gemensamma för punktmolnet i det område som molnfilen täcker. Till höger syns alla de komplexa attributens datatyper, som hör till objekttypens attribut. Ett molnfilsområde har definierats som det område som avbildas av en molnfil. Molnfilsområdet redovisas som en yta av geometriattributet geometri. Vilken form eller storlek ett område har beror på projektets karaktär. En vanlig områdesuppdelning är indexrutor med kantlängd av 2,5 eller 1 km eller korridorer runt vägar och järnvägar. Attributet rutbeteckning visar beteckning för ruta och i vilken zon som objekttypen

66 64 (219) Styrgruppen SG_Molnfilsområde är belägen. Numera finns indexrutor i olika storlek för alla lokala SWEREF-zoner. De egenskaper som utmärker ett molnfilsområde har grupperats i några samlingsattribut höjdvärde, intensitet, punktfördelning och returer. Till varje sådant samlingsattribut hör en datatyp som i sin tur innehåller flera sammanhörande attribut. Attributet punkttäthetmarkpf relaterar via en länk till en rasterbild som visar punkttäthet på mark för molnfilsområden, vilket inte ska förväxlas med punkttäthetsbilder i moln och på mark för ett skanningsområde. Krav 19. För objekttypen SG_Molnfilsområde ska minst ett av attributen rutbeteckning eller geometri alltid anges Delomfattning Höjdmodell Grid Figur 33: Översikt som visar objekttyperna som berör grid och dess relationer till överordnade objekttyper inom och Inspire. Dessa s.k. supertyper är namngivna i övre högra hörnet av respektive objekttypssymbol. Attributen visas inte i figuren utan presenteras i detaljbilder för respektive objekttyp. Med Höjdmodell Grid i denna specifikation avses skapandet av en höjdmodell i grid oberoende av vilka insamlingsmetoder som använts.

67 65 (219) Styrgruppen Objekttyperna som beskriver ett gridprojekt består av SG_Gridprojekt, SG_Gridfilsområde, och SG_HöjdGrid. Objekttypen SG_Gridprojekt innehåller information relaterad till skapandet av ett grid, via dess attribut och arv från överordnade objekttyper SG_Gridprojekt Figur 34: Objekttypen Gridprojekt samt ärvda attribut från högre projektnivåer. Till höger syns kodlistor som används. SG_Gridprojekt är tillsammans med SG_TINprojekt och SG_Punktmolnsprojekt, projekttyper som som redovisar vidareutvecklat höjddata. Det som skiljer dessa projekttyper från varandra är det format som används. SG_Gridprojekt ärver många attribut från högre projektnivåer SG_Projekt och SG_Höjdprojekt.

68 66 (219) Styrgruppen I gridprojektet konverteras höjddata i annat format punktmoln eller TIN - till grid. Attributet insamlingsmetod anger vilken eller vilka metoder som används för att samla in det höjddata som används som indata till skapande av grid. Insamlingsmetoden redovisas i attributet insamlingsmetod. För att kunna härleda metadata från insamlingsprojekten används attributet refinsamlingsprojekt. Attributet punktläge avser läget för höjdangivelsen i förhållande till gridens rutnät - mittpunkt eller hörn. Rekommendation 6. Höjdvärdet ska representera höjden i mitten på varje pixel i ett grid SG_ HöjdGrid Figur 35: Objekttypen SG_HöjdGrid möjliggör att höjdmodeller från olika projekt läggs samman. Objekttypen SG_Höjdgrid är en subtyp till ElevationGridCoverage i Inspire Elevation. Ett antal attribut ärvs från ElevationGridCoverage i Inspire men även från en standard för coverage (EN ISO 19123:2007 Geographic Information Schema for coverage geometry and functions) som Inspire använder sig av. Ett höjdgrid kan täcka hela landet, såsom Nationell höjdmodell, eller enskilda regioner. Om man vill skapa ett högupplöst höjdgrid som täcker mer än en enskild kommun eller region kan det bli nödvändigt att kombinera data av olika aktualitet. Därför pratar man om referensår, som är mitten av årsintervallet eller det år då mest data är

69 67 (219) Styrgruppen insamlad. Det innebär att insamlingsåret för en del av höjdskiktet avviker från det angivna referensåret. SG_HöjdGrid är alltså den objekttyp som möjliggör kombination av data från olika insamlingsprojekt och geodataägare SG_Gridfilsområde Figur 36: Bilden visar objekttypen SG_Gridfilsområde och dess relation till SG_Gridprojekt. Ett gridfilsområde har definierats som det område som avbildas av en gridfil. Attributet rutbeteckning visar beteckning för ruta och i vilken zon som objekttypen SG_Gridfilsområde är belägen. Numera finns indexrutor i olika storlek för alla lokala SWEREF-zoner. Varje gridfilsområde har en unik identifierare i form av en textsträng - gridfilsid, som samtidigt är filnamnet för rutan (se närmare i avsnitt ).

70 68 (219) Styrgruppen Krav 20. För objekttypen SG_Gridfilsområde ska minst ett av attributen rutbeteckning eller geometri alltid anges Delomfattning Höjdmodell TIN Figur 37: Översikt som visar objekttyperna som berör TIN och dess relationer till överordnade objekttyper inom och Inspire. Dessa s.k. supertyper är namngivna i övre högra hörnet av respektive objekttypssymbol. Attributen visas inte i figuren utan presenteras i detaljbilder för respektive objekttyp. Med Höjdmodell TIN i denna specifikation avses skapandet av en höjdmodell i TIN oberoende av vilka insamlingsmetoder som använts. Objekttyperna som beskriver ett TINprojekt består av SG_TINprojekt, SG_TINfilsområde, och SG_HöjdTIN. Objekttypen SG_TINprojekt innehåller information relaterad till skapandet av ett TIN, via dess attribut och arv från överordnade objekttyper.

71 69 (219) Styrgruppen SG_TINprojekt Figur 38: Objekttypen SG_TINprojekt samt ärvda attribut från högre projektnivåer. Till höger syns kodlistor som används. SG_TINprojekt är tillsammans med SG_Gridprojekt och SG_Punktmolnsprojekt, projekttyper som redovisar vidareutvecklat höjddata. Det som skiljer dessa projekttyper från varandra är det format som används. SG_TINprojekt ärver många attribut från högre projektnivåer SG_Projekt, och SG_Höjdprojekt. TIN är uppbyggt av en samling vektorgeometrier såsom kontrollpunkter med känt höjdvärde, brytlinjer och stopplinjer. Dessa vektorgeometrier är vanligen insamlade vid fotogrammetrisk mätning eller i samband med blocktriangulering av flygbilder. Av dessa objekt bygger man sedan trianglar.

72 70 (219) Styrgruppen Attributet insamlingsmetod anger vilken eller vilka metoder som används för att samla in det höjddata som används som indata till skapande av TIN. Insamlingsmetoden redovisas i attributet insamlingsmetod. För att kunna härleda metadata från insamlingsprojekten används attributet refinsamlingsprojekt. Attributet punktläge avser läget för höjdangivelsen, triangelns hörn eller om det finns ett höjdvärde kopplat till triangelns yta. I SS-ISO 19123:2007 Geographic information Schema för geometri och funktioner för yttäckande representation, är höjdvärdet kopplat till varje triangel. Inspire Elevation använder sig inte av den standarden utan istället geometritypen GM_Tin från SS- EN ISO 19107:2005 Geographic information Modell för att beskriva rumsliga aspekter. Där finns ett höjdvärde i varje brytpunkt (triangelhörn) och i varje kontrollpunkt. Krav 21. Höjdvärdet ska representera höjden i hörnen på trianglarna i ett TIN SG_HöjdTIN Figur 39: Objekttypen SG_HöjdTIN möjliggör att höjdmodeller från olika projekt läggs samman. Objekttypen SG_HöjdTIN är en subtyp till ElevationTIN i Inspire Elevation. Ett TIN kan täcka små eller stora områden. Om man vill skapa ett högupplöst TIN som täcker mer än en enskild kommun eller region kan det bli nödvändigt att kombinera data av olika aktualitet. Därför pratar man om referensår, som är mitten av årsintervallet eller det år då mest data är insamlad. Det innebär att insamlingsåret för en del av höjdskiktet avviker från det angivna referensåret. SG_HöjdTIN är alltså den objekttyp som möjliggör kombination av data från olika insamlingsprojekt och geodataägare.

73 71 (219) Styrgruppen SG_TINfilsområde Figur 40: Bilden visar objekttypen SG_TINfilsområde och dess relation till SG_TINprojekt. Ett TINfilsområde har definierats som det område som avbildas av en TINfil. Attributet beteckning betecknar för geografiskt läge för objekttypen SG_TINfilsområde. Om detta motsvarar någon indexruta, anges indexrutans beteckning, annars anges egendefinierad beteckning. Varje TINfilsområde har en unik identifierare i form av en textsträng - tinfilsid, som samtidigt är filnamnet för rutan (se närmare i avsnitt ). Krav 22. För objekttypen SG_TINfilsområde ska minst ett av attributen beteckning eller geometri alltid anges.

74 72 (219) Styrgruppen Delomfattning Punkthöjder Figur 41: Översikt som visar objekttyperna som berör Punkthöjder och dess relationer till överordnade objekttyper inom och Inspire. Dessa s.k. supertyper är namngivna i övre högra hörnet av respektive objekttypssymbol. Attributen visas inte i figuren utan presenteras i detaljbilder för respektive objekttyp. Med Punkthöjder i denna specifikation avses skapandet av ett lager med punkthöjder oberoende av vilka insamlingsmetoder som använts. Punkthöjder tas fram antingen från markklassat punktmoln, eller mäts in direkt med fotogrammetri eller geodetisk mätning. Punkthöjder är i allmänhet framtagna för ett specifikt ändamål vilket ofta är kartografiskt. Objekttyperna som beskriver ett punkthöjdsprojekt består av SG_Punkthöjdsprojekt, SG_Punktfilsområde, SG_PunkthöjderDatamängd, SG_Punkthöjd och SG_Höjdpunkt. SG_Höjdpunkt är en övergripande objekttyp som innehåller alla typer av höjdpunkter, inte bara de som väljs ut till punkthöjder. En beskrivning av SG_Höjdpunkt finns i avsnitt

75 73 (219) Styrgruppen SG_Punkthöjdsprojekt Objekttypen SG_Punkthöjdsprojekt innehåller information relaterad till skapandet av ett lager med punkthöjder, via dess attribut och arv från överordnade objekttyper. Figur 42: Objekttypen SG_Punkthöjdsprojekt. SG_Punkthöjdsprojekt är tillsammans med SG_Nivåkurveprojekt, projekttyper som redovisar kartografiskt höjddata. I punkthöjdssprojektet sker ett urval av höjdpunkter till ett punkthöjdslager. SG_Punkthöjdsprojekt ärver många attribut från högre projektnivåer SG_Höjdprojekt och SG_Projekt. För att kunna härleda metadata från insamlingsprojekten används attributet refinsamlingsprojekt.

76 74 (219) Styrgruppen SG_PunkthöjderDatamängd Figur 43: SG_PunkthöjderDatamängd är en objekttyp som omfattar punkthöjder från olika typer av insamlingsprojekt. SG_PunkthöjderDatamängd är en överordnad objekttyp som omfattar punkthöjder från olika typer av insamlingsprojekt, såsom fotogrammetrisk mätning, geodetisk mätning. SG_PunkthöjderDatamängd är alltså en objekttyp som möjliggör kombination av data från olika insamlingsprojekt och geodataägare. Utbredningen visas i attributet footprint.

77 75 (219) Styrgruppen SG_Punktfilsområde Figur 44: Objekttypen SG_Punktfilsområde redovisar egenskaper som är gemensamma för en fil med punkthöjder. Ett punktfilsområde har definierats som det område som avbildas av en punktfil. Punktfilsområdet redovisas som en yta av geometriattributet geometri. Vilken form eller storlek ett område har beror på projektets karaktär. En vanlig områdesuppdelning är indexrutor med kantlängd av 2,5 eller 1 km eller korridorer runt vägar och järnvägar. Attributet rutbeteckning visar beteckning för ruta och i vilken zon som objekttypen SG_Punktfilsområde är belägen. Numera finns indexrutor i olika storlek för alla lokala SWEREF-zoner. Krav 23. För objekttypen SG_Punktfilsområde ska minst ett av attributen rutbeteckning eller geometri alltid anges.

78 Styrgruppen 76 (219) SG_Punkthöjd Figur 45: SG_Punkthöjd och dess relationer till andra objekttyper Objekttypen SG_Punkthöjd beskriver varje enskilda punkthöjd som valts ut från höjdpunkter av blandat ursprung i ett punkthöjdsprojekt. Punkthöjder kan ha samlats in med olika metoder, även från metoder som inte omfattas av denna specifikation. Insamlingsmetoden redovisas i attributet insamlingsmetod. Förutom de definierade attributen insamlingsdatum, lägesosäkerhethöjd, insamlingsmetod och hårdgjordyta ärvs ett flertal attribut från SG_Höjdpunkt och från SpotElevation i Inspire.

79 77 (219) Styrgruppen Delomfattning Nivåkurvor Figur 46: Översikt som visar objekttyperna som berör Nivåkurvor och dess relationer till överordnade objekttyper inom och Inspire. Dessa s.k. supertyper är namngivna i övre högra hörnet av respektive objekttypssymbol. Attributen visas inte i figuren utan presenteras i detaljbilder för respektive objekttyp. Med Nivåkurvor i denna specifikation avses skapandet av nivåkurvor oberoende av vilka insamlingsmetoder som använts. Nivåkurvor interpoleras normalt fram från en höjdmodell i form av TIN eller Grid. Nivåkurvor är i allmänhet framtagna för att användas kartografiskt. Objekttyperna som beskriver ett nivåkurveprojekt består av SG_Nivåkurveprojekt, SG_Nivåkurvefilsområde, SG_NivåkurvorDatamängd och SG_Nivåkurva. Objekttypen SG_Punkthöjdsprojekt innehåller information relaterad till skapandet av ett lager med punkthöjder, via dess attribut och arv från överordnade objekttyper.

80 78 (219) Styrgruppen SG_Nivåkurveprojekt Figur 47: Objekttypen SG_Höjdprojekt och kodlistan SG_Metod SG_Nivåkurveprojekt är tillsammans med SG_PunkthöjderDatamängd, projekttyper som redovisar kartografiskt höjddata. I nivåkurveprojektet genereras nivåkurvor vanligvis från grid eller TIN. SG_Punkthöjdsprojekt ärver många attribut från högre projektnivåer SG_Höjdprojekt och SG_Projekt. Det höjddata som används vid nivåkurvegenerering kan ha samlats in med olika metoder före framställning av nivåkurvor via grid, TIN eller punktmoln. Det kan även vara metoder som inte omfattas av denna specifikation. Insamlingsmetoden redovisas i attributet insamlingsmetod. För att kunna härleda metadata från insamlingsprojekten används attributet refinsamlingsprojekt.

81 79 (219) Styrgruppen SG_NivåkurvorDatamängd Figur 48: SG_NivåkurvorDatamängd är en objekttyp som omfattar nivåkurvor från olika typer av insamlingsprojekt. SG_NivåkurvorDatamängd är en överordnad objekttyp som omfattar punkthöjder från olika typer av insamlingsprojekt, såsom fotogrammetrisk mätning, geodetisk mätning. SG_ Nivåkurvor är alltså en objekttyp som möjliggör kombination av data från olika insamlingsprojekt och geodataägare. Nivåkurvor kan täcka hela landet, eller enskilda regioner, kommuner eller mindre områden. Utbredningen visas i attributet footprint.

82 Styrgruppen 80 (219) SG_Nivåkurvefilsområde Figur 49: Objekttypen SG_Nivåkurvefilsområde redovisar egenskaper som är gemensamma för en fil med nivåkurvor. Ett nivåkurvefilsområde har definierats som det område som avbildas av en kurvfil. Kurvfilsområdet redovisas som en yta av geometriattributet geometri. Vilken form eller storlek ett område har beror på projektets karaktär. En vanlig områdesuppdelning är indexrutor med kantlängd av 2,5 eller 1 km eller korridorer runt vägar och järnvägar. Attributet rutbeteckning visar beteckning för ruta och i vilken zon som objekttypen SG_Punktfilsområde är belägen. Numera finns indexrutor i olika storlek för alla lokala SWEREF-zoner. Krav 24. För objekttypen SG_Nivåkurvefilsområde ska minst ett av attributen rutbeteckning eller geometri alltid anges.

83 Styrgruppen 81 (219) SG_Nivåkurva Figur 50: SG_Nivåkurva är en subtyp till ContourLine i Inspire, vilket syns i övre högra hörnet. Objekttypen SG_Nivåkurva beskriver varje enskilda kurva som genereras i ett höjkurveprojekt. Förutom de definierade attributen insamlingsdatum och lägesosäkerhet- Plan ärvs ett flertal attribut, bl.a. geometri från ContourLine i Inspire Elevation.

84 82 (219) Styrgruppen Datatyper Figur 51: Datatyper för de komplexa attributen i informationsmodellen för temat Höjd. Två datatyper från Inspire Elevations grid- respektive vektormodell syns också på bilden. Datatyper underlättar hanteringen av attribut när man definierat grupper av attribut som hör nära samman med varandra. SG_Stereomodell tillhör delomfattningen Fotogrammetrisk mätning, SG_Antennoffset tillhör delomfattningen Laserdata medan resterande sex datatyper från tema Höjd hör till delomfattningen Punktmoln.

85 Styrgruppen 83 (219) Kodlistor Figur 52: Kodlistor som används i informationsmodellen för temat Höjd. De beige-färgade kodlistorna kommer från Inspires vektor- resp. basmodell för temat Elevation.

86 Styrgruppen 84 (219) Kodlistorna är av två typer. Typen enumeration är inte utökningsbara, medan code- List kan kompletteras efterhand. SG_Klassnummer används av överordnade objekttypen SG_Höjdpunkt. SG_Klassificeringsnivå hör till delomfattninge SG_Punktmoln, medan SG_Punktläge hör till Höjdmodell Grid och till Höjdmodell TIN. SG_Metod används av delomfattningarna Punktmoln, Höjdmodell Grid, Höjdmodell TIN, Punkthöjder och Nivåkurvor, dvs vidarebearbetat höjddata.

87 85 (219) Styrgruppen Inspire Elevation Höjd- och djupförhållanden redovisas i dataspecifikationen Inspire Elevation. Applikationsschemat är uppdelat i tre scheman samt en övergripande bas - ElevationBaseTypes. Basen består endast av två kodlistor som används ihop med de tre övriga schemana, vilka är ElevationGridCoverage, ElevationVectorElements och ElevationTIN, d.v.s scheman för grid, vektordata och TIN. Figur 53: Bilden visar de två kodlistor som är gemensamma för olika scheman i Inspire Elevation. ElevationPropertyTypeValue anger om höjddata visar höjd eller djup. ElevationSurfaceTypeValue anger om höjddata visar markmodell eller ytmodell och används av Elevation- GridCoverage och ElevationTIN. För vissa delomfattningar som ingår i temat Höjd finns en objekttyp som definierats som underordnad typ (subtyp) till någon objekttyp i relevant schema i Inspire Elevation. Objekttypen SG_Höjdpunkt, SG_Brytlinje och SG_Nivåkurva har anpassats till och bedömts fungera som subtyper till objekttyper i Inspire Elevation Vector Model. SG_PunktmolnDatamängd och SG_Punkthöjd som består av en samling höjdpunkter har därigenom en relation till Inspires vektormodell. Objekttyperna SG_HöjdGrid och SG_HöjdTIN har anpassats till och bedöms fungera som subtyper till objekttyper i Inspire Elevation Grid Model respektive Inspire Elevation TIN Model.

88 Styrgruppen 86 (219) Relationer med Inspire Elevations vektordatamodell Figur 54: Bilden visar punkt- och linjeobjekttyper inom som har relaterats till Inspire Elevation. Objekttyper i samtliga insamlingsprojekt som omfattas av denna specifikation laserdata, bildmatchning och fotogrammetrisk mätning samt punktmoln har relationer till vektormodellen i Inspire Elevation, via SG_Höjdpunkt, SG_Brytlinje och SG_Nivåkurva.

89 Styrgruppen 87 (219) Vektormodellen består av en supertyp ElevationVectorObject med fem olika subtyper som representerar olika typer av höjddata. Till tre av dessa, SpotElevation, BreakLine och ContourLine finns relationer från objekttyper i temat Höjd. De övriga två VoidArea, IsolatedArea används ej inom tema Höjd för närvarande. Geometriinformationen finns redovisad i två attribut geometry och propertyvalue vilka finns i alla subtyperna. Utöver dessa finns även localdepthdatum, som relaterar till typ av vattenstånd samt propertytype som anger om det är höjd eller djupdata. I respektive subtyp finns också attribut som är voidable, d.v.s. de ska anges om de kan tillhandahållas och motiveras med orsak om så ej är fallet. Dessa attribut har tillhörande kodlistor som anger olika typer av punkthöjder, brytlinjer och kurvor. Till SpotElevation finns också en kodlista som innehåller punktklassificering enligt ASPRS standard. Brytlinjer har även ett attribut som anger om brytlinjen är skapad av människor eller ej.

90 88 (219) Styrgruppen Figur 55: En detaljerad bild av de punkt- och linjeobjekttyper i tema Höjd som har definierats har relationer till objekttyper i Inspire Elevation Vector model. Inspire Elevation har två olika sätt att hantera geometri: 2D redovisar plankoordinaterna i attributet geometry och höjdkordinat i attributet propertyvalue. 2,5 D redovisar plankoordinat och höjdkoordinat i geometriattributet. Inspire rekommenderar att brytlinjer ska redovisas i 2,5 D eftersom användbarheten i 2D är begränsad. I 2D får hela brytlinjen ett och samma höjdvärde. Inom redovisas höjddata, i form av höjdpunkter och brytlinjer, i 2,5D, vilket innebär att attributet propertyvalue ej används. Nivåkurvor redovisas dock i 2D, där varje enskild kurva har ett fast värde i attributet propertyvalue.

91 Styrgruppen 89 (219) Relationer med Inspire Elevations grid- och TIN-modeller Figur 56: Av bilden framgår att SG_HöjdGrid och SG_HöjdTIN är definierade som subtyper till objekttyper i Inspires grid- respektive TIN-schema. De två kodlistorna längst upp till höger används såväl i grid- som i TIN-modellen. SG_HöjdGrid och SG_HöjdTIN är objekttyper i tema Höjd som har relaterats till objekttyper i Inspire Elevation. Inspire har förutom generella attribut endast två specifika attribut med tillhörande kodlistor. Attributet propertytype skiljer på höjd- och

92 90 (219) Styrgruppen djupdata, och används även av vektormodellen. Attributet surfacetype skiljer mellan markmodell (DTM) och ytmodell (DSM). En skillnad mellan Inspires Grid- respektive TIN-scheman är att Grid använder sig av en mer komplex coverage-standard (SS-ISO 19123:2007 Geographic information Schema för geometri och funktioner för yttäckande representation) medan TIN använder sig av en standard för enklare geometriska objekt (EN ISO 19107:2005 Geographic information Modell för att beskriva rumsliga aspekter).

93 91 (219) Styrgruppen Id-hantering Unika identiteter krävs för några av objekttyperna inom informationsmodellen. Ofta finns etablerad praxis för vissa av dessa identiteter, t ex flygsessionsid. De Id som finns specificerade för SG_Basklass (avsnitt ) är av generell karaktär och har koppling till Inspire. projektid är en unik identifierare för projekt. Den kan och bör ingå som en del i textsträngen för Id till andra objekttyper. Samma textsträng kan med fördel samtidigt bilda även namnet på höjdfilen. Utformningen måste därför göras på ett standardiserat sätt som ger varje projekt ett unikt Id hållbart över tiden. Inför projektet har även förslag till standardiserade Id tagits fram för de objekttyper som hanterar utbytespaket, såsom molnfils-, gridfils-, tinfils-, punktfils- och nivåkurvefilsområden Höjdprojekt För att uppnå kravet på helt unika identiteter för höjddata är det viktigaste att projektid är unikt. Organisationsnummer är en del av syntaxen vilket möjliggör för varje geodataägare att styra de unika identiteterna för varje höjddatafil. De höjddatafiler som finns sedan tidigare har sannolikt redan en unik identifierare, vilken i kombination med projektid möjliggör att höjddata i samverkan kan läggas in i samma tillhandahållandesystem. Det är upp till varje geodataägare att modifiera projektid via projektstartår och löpnummer och säkerställa att eventuella brister i gamla identifierare åtgärdas. Krav 25. Identiteten för ett höjdprojekt (projektid) ska byggas upp på ett enhetligt sätt med följande syntax: TTåååå_orgnr_löpnr Tabell 4: Förklaring till kodning av identifierare av höjdprojekt TT åååå orgnr löpnr Typ av projekt. HL=laserskanning, HB=bildmatchning, HF=fotogrammetrisk mätning, HM=punktmoln, HG=grid, HT=TIN, HP=punkthöjder, HK=nivåkurvor. Fler typer kan läggas till. Siffrorna för projektets startår. Definieras av ägaren. Kan t ex vara det år då man startade eller då en ny plan för försörjning av höjddata trädde i kraft. Organisationsnummer som alla myndigheter, föreningar och företag har. Anges för projektägaren/beställaren Löpnummer för att separera projekt av samma typ beställt av samma organisation, som har samma startår (1-flera siffror)

94 92 (219) Styrgruppen Ett höjdprojekt resulterar ofta i såväl ett punktmoln samt en höjdmodell framställt ur punktmolnet. I sådana fall använder man sig av båda projekttyperna. Av praktiska själv kan det vara lämpligt att synka projektid Id för höjdfilsområden De objekttyper som beskriver höjdfilsområden i informationsmodellen är SG_Molnfilsområde, SG_Gridfilsområde, SG_TINfilsområde, SG_Punktfilsområde och SG_Nivåkurvefilsområde. Attributen som innehåller Id är molnfilsid, gridsfilsid, tinfilsid, punktfilsid och kurvfilsid. För dessa fem attribut finns behov av att specificera ett standardiserat sätt för namngivning i form av en textsträng. Samma textsträng bör också användas för att namnge de enskilda filerna. I nuläget finns ingen standard för namngivning av filerna. För att garantera ett unik Id måste filnamnet på höjddatafilerna internt hos varje geodataägare vara unikt. Genom att kombinera det ovan definierade sättet att namnge projektid med filnamn på höjddatafilen kan Id för de olika typerna av höjdfilsområden göras unika. Befintlig beteckning på höjddatafilen benämns nedan som orginalid. Krav 26. Värdena i attributen molnfilsid, gridfilsid och tinfilsid ska vara unika för projektet Rekommendation 7. För befintligt molnfilsområde, kodas molnfilsid enligt nedanstående princip: projektid_orginalid Rekommendation 8. För befintligt gridfilsområde, kodas gridfilsid enligt nedanstående princip: projektid_orginalid Rekommendation 9. För befintligt TINfilsområde, kodas tinfilsid enligt nedanstående princip: projektid_orginalid Rekommendation 10. För befintligt punktfilsområde, kodas punktfilsid enligt nedanstående princip: projektid_orginalid Rekommendation 11. För befintligt nivåkurvefilsområde, kodas kurvfilsid enligt nedanstående princip: projektid_orginalid Inom samverkan bör en gemensam standard tas fram, som styr även den del i textsträngen som följer efter projektid.

95 93 (219) Styrgruppen 5.3 Objekttypskatalog Denna objekttypskatalogen definierar objekttyper (klasser) som representerar information om höjddata. Den redovisar objekttypernas benämningar, deras definitioner, attributtyper med definitioner och domäner, samt andra relevanta uppgifter. Där multipliciteten (mängdgiltigheten) inte står angiven, är det 1 till 1 förhållande Gemensamma objekttyper för SG_BasKlass Sammanhållande abstrakt klass för attribut som är grundläggande vid utbyte av geodata och som kan användas som superklass för en modells samtliga objekttyper Connections Connector Source Target Notes Generalization Source -> Destination SG_Projekt SG_BasKlass Attributes Attribute Notes Constraints and tags id SG_Id Identifierare [1..2] beginlifespanversion DateTime Datum då objekt först skapades i datamängd. [0..1]

96 94 (219) Styrgruppen Attribute Notes Constraints and tags endlifespanversion DateTime Datum från när objekt inte längre ingår i datamängd. [0..1] externreferens SG_ExternReferens Referens till objekt i eller utanför. [0..*] aktualitet DateTime Datum då objektet senast befanns vara korrekt SG_ExternReferens Referens till annan objekttyp i eller utanför. Attributes Attribute Notes Constraints and tags id CharacterString Identifierare för externt objekt som refereras till SG_Id

97 95 (219) Styrgruppen Identifierare Attributes Attribute Notes Constraints and tags nationelltid Identifier Nationell identiferare namespace pekar ut specifikation, ej ansvarig organisation verksamhetsid Identifier Lokal identifierare skapad utifrån specifika verksamheters behov namespace pekar ut ansvarig organisation, ej specifikation SG_Datamängd SG_Datamängd visar hur metadata kopplas till datamängder. Connections Connector Source Target Notes Association Unspecified SG_Datamängd metadata MD_Metadata Generalization Source -> Destination SG_HöjdpunkterDatamängd SG_Datamängd Generalization Source -> Destination SG_BrytlinjeDatamängd SG_Datamängd Generalization Source -> Destination SG_PunktmolnDatamängd SG_Datamängd Generalization Source -> Destination SG_PunkthöjderDatamängd SG_Datamängd

98 96 (219) Styrgruppen Connector Source Target Notes Generalization Source -> Destination SG_NivåkurvorDatamängd SG_Datamängd Attributes Attribute Notes Constraints and tags aktualitet DateTime Datum då datamängden senast befanns vara korrekt. [0..1] sekretessreglerad Boolean Talar om huruvida en datamängd omfattas av sekretess. false [0..1] Standardvärde är False SG_Projekt En objekttyp som kan användas i flera specifikationer för samla ihop information om medverkande i ett projekt samt projektdokumentation. Information om dataskapande/-insamlande verksamhet som bedrivs i projektform. Connections Connector Source Target Notes Generalization Source -> Destination SG_Projekt SG_BasKlass Generalization

99 97 (219) Styrgruppen Connector Source Target Notes Source -> Destination SG_Stompunktsprojekt SG_Projekt Generalization Source -> Destination SG_Bildprojekt SG_Projekt Generalization Source -> Destination SG_Höjdprojekt SG_Projekt Attributes Attribute Notes Constraints and tags geodataproducent RelatedParty Organisation som producerar geodata. [0..*] geodataägare RelatedParty Rättighetsinnehavare till datamängd. [1..*] projektid CharacterString Unik identitet för projekt. projektnamn Character- String Namn på projektområdet, t.ex. ortnamn

100 98 (219) Styrgruppen Attribute Notes Constraints and tags projektrapportlänk URI Länk till en adress där projektrapport är tillgänglig. [0..1] uppdragsgivare Related- Party Beställare av projekt. [0..*] Gemensamma objekttyper för höjddata SG_Höjdprojekt Överordnad typ till olika typer av höjdprojekt Connections Connector Source Target Notes Generalization Source -> Destination SG_Höjdprojekt SG_Projekt Generalization Source -> Destination SG_Gridprojekt SG_Höjdprojekt Generalization Source -> Destination SG_FotogrammetrisktProjekt SG_Höjdprojekt Generalization Source -> Destination SG_Nivåkurveprojekt SG_Höjdprojekt

101 99 (219) Styrgruppen Connector Source Target Notes Generalization Source -> Destination SG_TINprojekt SG_Höjdprojekt Generalization Source -> Destination SG_Punktmolnsprojekt SG_Höjdprojekt Generalization Source -> Destination SG_Laserdataprojekt SG_Höjdprojekt Generalization Source -> Destination SG_Punkthöjdprojekt SG_Höjdprojekt Generalization Source -> Destination SG_Bildmatchningsprojekt SG_Höjdprojekt Attributes Attribute Notes Constraints and tags produktionsområde GM_MultiSurface Geografiskt objekt som täcker produktionsområdet [0..1] referenssystemhöjd CharacterString Referenssystem i höjd angivet i EPSG-kod Vanligen används RH 2000, men under en övergångsperiod kan RH 70 eller lokalt höjdsystem förekomma.

102 100 (219) Styrgruppen Attribute Notes Constraints and tags referenssystemplan CharacterString Referenssystem i plan, angivet i EPSG-kod. Referenssystem i plan är vanligen i SWEREF 99 TM eller i lokal SWEREF-zon. Under en övergångsperiod förekommer även någon av zonerna i RT 90 eller lokalt system. kommun Integer Kommunkod från SCB [0..*] län Integer Länskod från SCB [0..*] SG_HöjdpunkterDatamängd En samling punktobjekt som redovisar höjdvärden på jordytan -- Kommentar Connections Connector Source Target Notes Generalization Source -> Destination SG_HöjdpunkterDatamängd SG_Datamängd

103 101 (219) Styrgruppen Connector Source Target Notes Association Unspecified beståravhöjdpunkt SG_Höjdpunkt byggerupp SG_HöjdpunkterDatamängd SG_Höjdpunkt Punktobjekt som beskriver höjden på jordytan vid en specifik plats plats och ger ett enskild höjdvärde Connections Connector Source Target Notes Association Unspecified beståravhöjdpunkt SG_Höjdpunkt byggerupp SG_HöjdpunkterDatamängd Aggregation Source -> Destination beståravhöjdpunkt SG_Höjdpunkt ingåri SG_PunktmolnDatamängd Generalization Source -> Destination SG_Höjdpunkt SpotElevation Generalization Source -> Destination SG_Bildpunkt SG_Höjdpunkt Generalization Source -> Destination SG_FotogrammetriskP unkt SG_Höjdpunkt Generalization Source -> Destination SG_AnnanHöjdpunkt SG_Höjdpunkt Association Unspecified väljstill SG_Punkthöjd utvaldhöjdpunkt SG_Höjdpunkt Generalization Source -> Destination SG_Laserpunkt SG_Höjdpunkt

104 102 (219) Styrgruppen Connector Source Target Notes Attributes Attribute Notes Constraints and tags höjdpunktid SG_Id Identifierare för höjdpunkt [1..2] klassificeringtyp SG_Klassificeringstyp Betecknar hur en punkt är klassificerad och hur den kan användas från ASPRS standard enligt "Classification Bit Field Encoding". [0..*] klassnummer SG_Klassnummer Klassnummer och definitioner från ASPRS standard LIDAR punktklasser [0..1] Urval från den kompletta punktlistan från ASPRS version SG_AnnanHöjdpunkt Höjdpunkt insamlad med annan metod än laserskanning, bildmatchning eller fotogrammetrisk mätning

105 103 (219) Styrgruppen Connections Connector Source Target Notes Generalization Source -> Destination SG_AnnanHöjdpunkt SG_Höjdpunkt Attributes Attribute Notes Constraints and tags insamlingsmetod SG_Metod Den metod som höjpunkten samlats in med [0..1] SG_BrytlinjeDatamängd En samling linjeobjekt som beskriver skarpa förändringar i terrängen Connections Connector Source Target Notes Generalization Source -> Destination SG_BrytlinjeDatamängd SG_Datamängd Association Unspecified beståravbrytlinje SG_Brytlinje byggerupp SG_BrytlinjeDatamängd SG_Brytlinje

106 104 (219) Styrgruppen En linje som beskriver formen av en skarp kant i en terrängen och indikerar en diskontinuitet i lutning av en yta Connections Connector Source Target Notes Generalization Source -> Destination SG_Brytlinje BreakLine Association Unspecified beståravbrytlinje SG_Brytlinje byggerupp SG_BrytlinjeDatamängd Generalization Source -> Destination SG_AnnanBrytlinje SG_Brytlinje Generalization Source -> Destination SG_FotogrammetriskBrytlinje SG_Brytlinje Attributes Attribute Notes Constraints and tags brytlinjeid SG_Id Identifierare för brytlinje [1..2] insamlingsdatum Date --Definition-- Datum för ursprunglig insamling av brytlinje. [0..1] --Beskrivning-- --Kommentar--

107 105 (219) Styrgruppen Attribute Notes Constraints and tags lägesosäkerhethöjd Real --Definition-- Lägesosäkerheten för brytlinjens höjdvärden [0..1] --Beskrivning-- --Kommentar SG_AnnanBrytlinje Tredimensionell brytlinje framtagen via någon annan metod än fotogrammetrisk mätning Connections Connector Source Target Notes Generalization Source -> Destination SG_AnnanBrytlinje SG_Brytlinje Attributes Attribute Notes Constraints and tags insamlingsmetod SG_Metod Den metod som brytlinjen samlats in med [0..1] Delomfattning Laserdata SG_Laserdataprojekt Projekt innehållande detaljplanering och utförande av laserskanning.

108 106 (219) Styrgruppen Connections Connector Source Target Notes Association Unspecified ingårilaserdataprojekt SG_Laserdataprojekt omfattar SG_Skanningsområde Generalization Source -> Destination SG_Laserdataprojekt SG_Höjdprojekt Attributes Attribute Notes Constraints and tags skanningsfirma Related- Party Firmabeteckning på företag som utför laserskanning [0..*] flygfirma RelatedParty Företag som flyger planet som ingår i skanningenheten [0..*] Flygfirman kan vara annat företag än det som utför skanningen. laserfilformat Character- String Filformat och version för laserpunkterna i laserskanningsprojektet [0..1]

109 107 (219) Styrgruppen Attribute Notes Constraints and tags projektdatum TM_Period Den period under vilken laserskanningen av projektområdet genomfördes Perioden redovisas med start- och slutdatum i formatet ååååmmdd stråkövertäckning Integer Övertäckning i procent mellan stråk I förväg planerat värde SG_Skanningsområde Område som planeras och skannas som en sammanhållen enhet Ett produktionsområde delas in i skanningsområden av leverantören. En vanlig storlek i nationell skanning är 25 x 50 km. Connections Connector Source Target Notes Association Unspecified ingårilaserdataprojekt SG_Laserdataprojekt omfattar SG_Skanningsområde Association Unspecified flygsiflygsession SG_Flygsession ingåri SG_Skanningsområde

110 108 (219) Styrgruppen Attributes Attribute Notes Constraints and tags områdesnamn Character- String Skanningområdets unika beteckning Exempel på värden i Lantmäteriets skanningsverksamhet: 09P001 (där 09 = flygår, P = namn på produktionsområde, 001 = unikt löpnummer för skanningsområdet) geometri GM_MultiSurface Geometriskt objekt som visar vilket område på marken som täcks av skanningsområdet höjdosäkerhet Real Beräknad noggrannhet i meter för hela skanningsområdet Beräknat RMS - Root Mean Square, kvadratiskt medelvärde. Beräknas utifrån skillnaden mellan laserdata och mätningar i fält. Värdet bygger på ett antal mätningar inom ett skanningsområde och gäller generellt för laserdata inom hela området. kontrollytor SG_Kontrollytor Antal kontrollytor i plan och i höjd

111 109 (219) Styrgruppen Attribute Notes Constraints and tags kvalitetsanmärkning CharacterString Anger att man under bearbetningen upptäckt avvikelser eller problem som användaren bör vara uppmärksam på [0..*] Exempel: "Stor mängd felaktigt markklassad låg vegetation". ursprungligt_klassificerings datum Date Datum för den ursprungliga klassificeringen stråköverlapp URI Redovisning av det faktiska överlappet mellan flygstråk för/inom ett skanningsområde Lagras som georefererade rasterbilder enligt presentationsregler. Namnges enligt principen: <skanningsområde>_tasq_bild.tif/tfw Beteckningen för skanningsområdet måste vara unik. skanningsrapport URI Ett dokument som innehåller en rapport från skanningsleverantören om utförd skanning, viss framtagen statistik tillsammans med resultat från kontroller, med eventuella avvikelser Lagras i en fil för varje skanningsområde. Namnges enligt principen: <skanningsområde>_skanningsrapport.<extension>

112 110 (219) Styrgruppen Attribute Notes Constraints and tags produktionsrapport URI Ett dokument som innehåller en rapport från produktionen efter själva skanningsmomentet, viss framtagen statistik tillsammans med resultat från kontroller, med eventuella avvikelser. Lagras i en fil för varje skanningsområde. Namnges enligt principen: <skanningsområde>_produktionsrapport.<extension>. Jämför Skanningsrapport punkttäthetmarkso URI Redovisning av punkttätheten med markpunkter för ett skanningsområde, utifrån skanningsleverantörens täckningskontroll Lagras som georefererade rasterbilder. Använd färgskala beskrivs separat enligt presentationsregler. Filerna namnges enligt principen: <skanningområde>_density.tif/.tfw punkttäthetmolnso URI - Redovisning av punkttätheten beräknad på en enda och sista retur för ett skanningsområde, utifrån skanningsleverantörens täckningskontroll Lagras som georefererade rasterbilder. Filerna namnges enligt principen: <skanningområde>_coverage.tif/.tfw

113 111 (219) Styrgruppen Attribute Notes Constraints and tags stöddata URI Länk till en adress där stöddata är tillgängligt [0..1] stråkplan URI Länk till stråkplanering för ett skanningsområde [0..1] SG_Flygsession Den period då en flygfarkost som utför laserskanning är i luften Connections Connector Source Target Notes Association Unspecified skannar SG_Flygsession skannadmed SG_Skanningsenhet Association Unspecified flygsiflygsession SG_Flygsession ingåri SG_Skanningsområde Association Unspecified SG_KonceptuellRepresentation AvLaserpunktFil representerar SG_Flygsession Aggregation Source -> Destination beståravskanningsstråk SG_Skanningsstråk ingåri SG_Flygsession

114 112 (219) Styrgruppen Attributes Attribute Notes Constraints and tags flygsessionid Character- String Unik identitet för flygsessionen Byggs upp av GPS-day, skanningsenhet, session Exempel på värden: 09149UN69A. Varje enskilt flygpass omfattar flera flygstråk inom ett skanningsområde. Flygsessionen kan omfatta ett eller flera skanningsområden. pulsdensitet Real Punkttäthet per kvadratmeter på marken I förväg planerat värde pulsfrekvens Integer Pulsfrekvens i Hz I förväg inställt värde skannerfrekvens Integer Skannerns svängningsfrekvens i Hz

115 113 (219) Styrgruppen Attribute Notes Constraints and tags geometri GM_MultiSurface Geometriskt objekt som visar vilket område på marken som täcks av flygsessionen [0..1] SG_Skanningsstråk De realiserade stråk som har använts vid laserskanning Connections Connector Source Target Notes Aggregation Source -> Destination beståravskanningsstråk SG_Skanningsstråk ingåri SG_Flygsession Association Unspecified samlarin SG_Laserpunkt insamlasi SG_Skanningsstråk Attributes Attribute Notes Constraints and tags stråkbeteckning CharacterString Unik beteckning för stråket Till beteckningen kan även fogas UTC-tid för stråkstart: <yymmdd>_<hhmmss> som motsvarar attributet starttid.

116 114 (219) Styrgruppen Attribute Notes Constraints and tags point_source_id Integer Unikt stråknummer bandata URI Beräknade bandata för laserskanner, koordinater och rotationsvinklar, som har sitt ursprung i GNSS- och IMU-registreringar Lagras i en trajectory-fil för varje flygstråk (komplett). Namnges enligt principen: <ssssss>_<ssssss>.trj där ssssss är tid i sekunder räknat från midnatt lördag-söndag för stråkstart respektive slut stråklinje GM_MultiCurve Geometriskt objekt som visar flygrutten för ett skanningsstråk från startpunkt till slutpunkt stråknr CharacterString Stråkbeteckning för stråk inom ett laserskanningsprojekt Är vanligen en sifferbeteckning

117 115 (219) Styrgruppen Attribute Notes Constraints and tags starttid DateTime Starttidpunkt för skanningsstråket, datum och klockslag startposition GM_Point Startpunkt för stråket angivet i SWEREF99 och RH2000 Vilken SWEREF-zon som används anges i projektattribut slutposition GM_Point Slutpunkt för stråket i SWEREF99 och RH2000 Vilken SWEREF-zon som används anges i projektattribut flyghöjd Integer Genomsnittlig flyghöjd i meter över havet lägsta_markhöjd Integer Lägsta markhöjd utefter stråket, i meter över havet

118 116 (219) Styrgruppen Attribute Notes Constraints and tags flyghastighet Integer Genomsnittlig flyghastighet i knop spridningsvinkel Integer Spridningsvinel i grader (FDV - Field of View) I förväg inställt värde diameterfootprint Real Laserstrålens genomsnittliga diameter på marken mätt enligt 1/e 2. [0..1] tvärstråk boolean Anger om stråket är ett tvärstråk eller ej Tvärstråket kan skära över flera skanningsområden men relateras till den flygsession det flygs i och därmed det skanningsområde som flygsessionen tillhör SG_Skanningsenhet Enhet med givna resurser, flygplan, skanner, operatör, INS/IMU, som används för att skanna

119 117 (219) Styrgruppen Connections Connector Source Target Notes Association Unspecified skannar SG_Flygsession skannadmed SG_Skanningsenhet Aggregation Unspecified beståravlaserskanner SG_Laserskanner ingåri SG_Skanningsenhet Attributes Attribute Notes Constraints and tags antennoffset SG_Antennoffset Antennoffset i specifik flygfarkost med specifik laserskanner [0..1] Sätter antennoffset, d.v.s. förskjutning mellan antenn som mäter position och laserskannern enhetsbeteckning CharacterString Beteckning för hela skanningsenheten flygfarkosttyp Character- String Typ av flygfarkost som ingår i skanningsenheten [0..1] Flygfarkost avser flygplan, helikopter eller annan typ av luftfarkost i rörelse Ingen kodlista finns. Grad av precision på be-

120 118 (219) Styrgruppen Attribute Notes Constraints and tags teckning avgörs av utförare efter behov tidsomfattning TM_Period Period under vilken specifik laserskanner är fast monterad i specifik flygfarkost [0..1] SG_Laserskanner Laserskanner som används till insamling för kartläggningsändamål Connections Connector Source Target Notes Aggregation Unspecified beståravlaserskanner SG_Laserskanner ingåri SG_Skanningsenhet Attributes Attribute Notes Constraints and tags skannertyp Character- String Fabrikat (märke) och modellbeteckning för använd skanner

121 119 (219) Styrgruppen Attribute Notes Constraints and tags skannerindivid CharacterString Beteckning på specifik skanner [0..1] Beteckningen bör om möjligt vara serienummer våglängd CharacterString Beteckning för våglängdsområde [1..*] Formuleras som ett intervall med text enligt följande: "<nedre våglängdsgränsvärde> nm - <övre våglängsgränsvärde> nm" SG_Laserpunkt Tredimensionell punkt insamlad genom laserskanning Attribut är hämtade från ASPRS standard version 1.4 PDRF 8 Connections Connector Source Target Notes Association Unspecified samlarin SG_Laserpunkt insamlasi SG_Skanningsstråk Generalization Source -> Destination SG_Laserpunkt SG_Höjdpunkt Attributes

122 120 (219) Styrgruppen Attribute Notes Constraints and tags GPSTime DateTime --Definition-- Den tid när laserpulsen sänds ut, vilken anges som Adjusted Standard GPS Time --Beskrivning-- Justeringen av tid är GPS-tid minus 1 * 10^9 för att reducera storleken på flyttalet, enligt LAS specifikationen. --Kommentar-- Alla ekon från samma puls får samma tidsangivelse eftersom den anger laserpulsens utsändningstid. intensity Integer Värde på returens styrka [0..1] returnnumber Integer Nummer på retur från en given laserpuls numberofreturns Integer Antalet returer för en given laserpuls scandirectionflag Integer Beteckning för den riktning i vilken skannerspegeln rör sig vid tiden för utgående puls. Värdet 1 är positiv skanningsriktning och värdet 0 är negativ skanningsriktning. Positiv riktning är skanning som rör sig från vänster

123 Styrgruppen 121 (219) Attribute Notes Constraints and tags sida av stråkbredden till höger sida och negativ riktning är motsatsen. edgeofflightline Integer Beteckning för när punkten är i slutkanten av skanningslinjen innan skanningen ändrar riktning scananglerank Integer Vinkeln på laserpulsens riktning i förhållande till lodlinjen inkluderande vridning hos flygplanskroppen längs rörelseriktningen (omega). Vinkeln anges med 1 grads noggrannhet, varierande från +90 till -90 grader. Vinkeln 0 grader betecknar lodlinjen med negativt värde till vänster och positivt värde till höger. point_source_id Integer Värdet betecknar filen som punkten härstammar från. Skanningsstråket som punkten ingår i innehåller samma beteckning Delomfattning Bildmatchning SG_Bildmatchningsprojekt

124 122 (219) Styrgruppen Projekt innehållande detaljplanering och utförande för automatisk bildmatchning. Connections Connector Source Target Notes Generalization Source -> Destination SG_Bildmatchningsprojekt SG_Höjdprojekt Association Unspecified skapar SG_Bildpunkt skapasi SG_Bildmatchningsprojekt Association Unspecified SG_KonceptuellRepresentation AvBildpunktFil skapasi SG_Bildmatchningsprojekt Attributes Attribute Notes Constraints and tags bildmatchningsprogramvara CharacterString Namn och versionsnummer på programvara som används för automatisk bildmatchning datum TM_Period Period under vilken de använda bilderna är tagna

125 123 (219) Styrgruppen Attribute Notes Constraints and tags filformat CharacterString Filformat och version för punkterna som skapas vid automatisk bildmatchning [0..1] refflygbildsprojekt CharacterString Referens i form av projektid för flygbildsprojekt där flygbilder som används vid automatisk bildmatchning är fotograferade. [0..*] SG_Bildpunkt Tredimensionell punkt insamlad genom automatisk bildmatchning Attribut är hämtade från ASPRS standard version 1.4 PDRF 8 Constraints Minst 3 färger måste anges: (Invariant, Status is Approved) Connections Connector Source Target Notes Generalization Source -> Destination SG_Bildpunkt SG_Höjdpunkt Association Unspecified skapar SG_Bildpunkt skapasi SG_Bildmatchningsprojekt

126 124 (219) Styrgruppen Attributes Attribute Notes Constraints and tags colornir Integer Den nära infraröda kanalens färgvärde för denna punkt. [0..1] Värdet ska alltid normaliseras till 16 bitar. colorred Integer Röda kanalens färgvärde för denna punkt. [0..1] Värdet ska alltid normaliseras till 16 bitar. colorgreen Integer Gröna kanalens färgvärde för denna punkt. [0..1] Värdet ska alltid normaliseras till 16 bitar. colorblue Integer Blå kanalens färgvärde för denna punkt. [0..1] Värdet ska alltid normaliseras till 16 bitar Delomfattning Fotogrammetrisk mätning SG_FotogrammetrisktProjekt

127 125 (219) Styrgruppen Projekt innehållande detaljplanering och utförande för fotogrammetrisk mätning. I detta sammanhang avses endast fotogrammetrisk mätning med avsikt att mäta in höjdpunkter och brytlinjer Höjdkurvor som mätts in fotogrammetriskt kan redovisas med attribut för insamlingsmetod, men hanteras inte som ett fotogrammetriskt projekt Connections Connector Source Target Notes Association Unspecified skapasgenom SG_FotogrammetrisktProjekt skapar SG_FotogrammetriskPunkt Generalization Source -> Destination SG_FotogrammetrisktProjekt SG_Höjdprojekt Association Unspecified skapasgenom SG_FotogrammetrisktProjekt skapar SG_FotogrammetriskBrytlinje Attributes Attribute Notes Constraints and tags fotogrammetriprogramvara CharacterString Namn och versionsnummer på programvara som används för fotogrammetrisk insamling av linjer och punkter filformat CharacterString Filformat och version för punkter och brytlinjer som mäts med fotogrammetriska metoder [0..*]

128 126 (219) Styrgruppen Attribute Notes Constraints and tags refflygbildsprojekt CharacterString Referens i form av projektid för flygbildsprojekt där flygbilder som används vid fotogrammetrisk mätning är fotograferade. [0..*] SG_FotogrammetriskPunkt Tredimensionell punkt framtagen via fotogrammetrisk mätning Connections Connector Source Target Notes Generalization Source -> Destination SG_FotogrammetriskPunkt SG_Höjdpunkt Association Unspecified skapasgenom SG_FotogrammetrisktProjekt skapar SG_FotogrammetriskPunkt Attributes Attribute Notes Constraints and tags refflygbild SG_Stereomodell Referens till den stereomodell som använts för att generera punkten via fotogrammetrisk mätning [0..1]

129 127 (219) Styrgruppen SG_FotogrammetriskBrytlinje Tredimensionell brytlinje framtagen via fotogrammetrisk mätning Connections Connector Source Target Notes Generalization Source -> Destination SG_FotogrammetriskBrytlinje SG_Brytlinje Association Unspecified skapasgenom SG_FotogrammetrisktProjekt skapar SG_FotogrammetriskBrytlinje Attributes Attribute Notes Constraints and tags refflygbild SG_Stereomodell Referens till den stereomodell som använts för att generera brytlinjen via fotogrammetrisk mätning [0..1] Delomfattning Punktmoln SG_Punktmolnsprojekt Höjdprojekt som utmynnar i ett punktmoln Kan bestå av punkter från olika insamlingsmetoder

130 128 (219) Styrgruppen Connections Connector Source Target Notes Association Unspecified skapasgenom SG_Punktmolnsprojekt skapar SG_PunktmolnDatamängd Generalization Source -> Destination SG_Punktmolnsprojekt SG_Höjdprojekt Attributes Attribute Notes Constraints and tags klassificeringsprogramvara CharacterString Namn och versionsnummer på programvara som använts för att klassificera punkterna enligt ASPRS definitioner [1..*] Exempel: TerraScan molnfilformat Character- String Filformat och version som används till punktmolnet [1..*] insamlingsmetod SG_Metod Den eller de metoder som används för att insamla punkter i ett punktmoln. [1..*]

131 129 (219) Styrgruppen Attribute Notes Constraints and tags refinsamlingsprojekt CharacterString ProjektId för det eller de projekt där de höjdpunkter insamlats som hämtats till punktmolnsprojektet. [0..*] SG_PunktmolnDatamängd Stor mängd tredimensionella positioner, vanligen insamlade med laserskanning eller bildmatchning. Connections Connector Source Target Notes Dependency Source -> Destination SG_PunktmolnDatamängd LAS-fil Generalization Source -> Destination SG_PunktmolnDatamängd SG_Datamängd Association Unspecified delområde SG_Molnfilsområde bestårav SG_PunktmolnDatamängd Aggregation Source -> Destination beståravhöjdpunkt SG_Höjdpunkt ingåri SG_PunktmolnDatamängd Association Unspecified skapasgenom SG_Punktmolnsprojekt skapar SG_PunktmolnDatamängd Aggregation Unspecified relationinsamlingsprojekt SG_KonceptuellRepresentation AvHöjdPunktFil SG_PunktmolnDatamängd

132 130 (219) Styrgruppen Attributes Attribute Notes Constraints and tags referensår Date Ett referensår är ett år som får representera årsangivelse för hela punktmolnet. Det är vanligen året i mitten av årsintervallet, eller det år där den mesta laserskanningen gjorts eller de flesta bilder tagits. Ett punktmoln kan basera sig på insamling under ett antal år. Därför kan man istället ange ett referensår som är året i mitten av årsintervallet. Oftast tillsamman med +/- x antal år. Det innebär att insamlingsåret för en del av punktmolnet avviker från det angivna referensåret. footprint GM_MultiSurface Geometrisk objekt som visar punktmolnets utbredning på marken SG_Molnfilsområde Område motsvarande utbredningen av en enskild molnfil, med de egenskaper som är gemensamma för området. Kan täcka en indexruta av någon storlek vilket anges i attributet rutbeteckning, eller annan utbredning såsom exempelvis korridorer. Connections Connector Source Target Notes

133 131 (219) Styrgruppen Connector Source Target Notes Association Unspecified delområde SG_Molnfilsområde bestårav SG_PunktmolnDatamängd Attributes Attribute Notes Constraints and tags molnfilid CharacterString Unikt Id för molnfilsområdet molnfilsidentifierare URI Länk till molnfil [0..1] rutbeteckning Character- String [0..1] Beteckning för aktuell indexruta enligt Lantmäteriets indexsystem, eller egendefinierad beteckning om molnfilsområdet inte utgörs av en indexruta. klassificering SG_Klassificering Uppgifter om klassificering i form av senaste klassificeringsnivå, senaste klassificeringsdatum och senaste klassificeringsprogramvara

134 132 (219) Styrgruppen Attribute Notes Constraints and tags antal_punkter Integer Antal punkter, som ingår i en molnfil höjdvärde SG_Höjdvärde Min-, medel- och maxvärde intensitet SG_Intensitet Min-, medel- och maxintensitet returer SG_Returer Statistisk på returer vad gäller antal enda returer, första-, mellan- och sistareturer. punktfördelning SG_Punktfördelning Redovisar fördelningen av antal punkter per klass

135 133 (219) Styrgruppen Attribute Notes Constraints and tags punkttäthetmarkmf URI Redovisning av punkttätheten med markpunkter för en molnfil, utifrån skanningsleverantörens täckningskontroll Lagras som georefererade rasterbilder. Filerna namnges enligt principen: <molnfilsid>_density.tif/.tfw. geometri GM_MultiSurface Geometriskt objekt som visar vilket område på marken som täcks av molnfilsområdet [0..1] Ett molnfilsområde motsvarar vanligen en indexruta eller av en korridor Delomfattning Höjdmodell Grid SG_Gridprojekt Höjdmodellprojekt där höjdmodell produceras som ett grid Höjdmodellen kan vara en ytmodell eller en markmodell Connections Connector Source Target Notes Generalization Source -> Destination SG_Gridprojekt SG_Höjdprojekt Association skapasgenom skapar

136 134 (219) Styrgruppen Connector Source Target Notes Unspecified SG_Gridprojekt SG_HöjdGrid Attributes Attribute Notes Constraints and tags insamlingsmetod SG_Metod Den eller de metoder som används för att insamla punkter och brytlinjer som används för att skapa höjdmodell. [1..*] refinsamlingsprojekt CharacterString ProjektId för det eller de projekt där de höjddata insamlats som hämtats till gridprojektet. [0..*] filtreringsprogramvara CharacterString Programvara, inklusive version, som används för att filtrera fram punkter som ska användas i en höjdmodell. gridprogramvara CharacterString Namn och versionsnummer på programvara som har använts för att skapa grid från punkter

137 135 (219) Styrgruppen Attribute Notes Constraints and tags gridupplösning Real Gridens upplösning/täthet (cellstorlek) Anges i meter gridfilformat Character- String Filformat som används till gridfilerna punktläge SG_Punktläge Läget för höjdpunkterna i förhållande till gridens rutnät interpoleringsmetod SG_Interpolering Interpoleringsmetod som använts vid skapande av grid [0..1] SG_HöjdGrid Höjdmodell i gridformat som kan vara aggregerad av flera höjdmodeller från olika projekt, insamlingsmetoder, utförare och geodataägare.

138 136 (219) Styrgruppen Möjliggör samverkan och utbyte Connections Connector Source Target Notes Generalization Source -> Destination SG_HöjdGrid ElevationGridCoverage Association Unspecified skapasgenom SG_Gridprojekt skapar SG_HöjdGrid Association Unspecified delområde SG_Gridfilsområde bestårav SG_HöjdGrid Attributes Attribute Notes Constraints and tags referensår Date Ett referensår är ett år som får representera årsangivelse för hela höjdgridskiktet. Det är vanligen året i mitten av årsintervallet, eller det år där största andelen av området insamlats. Ett heltäckande grid kan basera sig på insamling under ett antal år. Därför kan man istället ange ett referensår som är året i mitten av årsintervallet. Oftast tillsamman med +/- x antal år. Det innebär att insamlingsåret för en del av gridskiktet avviker från det angivna referensåret SG_Gridfilsområde Område motsvarande utbredningen av en enskild grid-fil, med de egenskaper som är gemensamma för området.

139 137 (219) Styrgruppen Kan täcka en indexruta av någon storlek eller annan utbredning. Kan lagras i ASCII Grid. Se separat formatspecifikation. Höjdpunkter på marken (Height/z) med positioner enligt ett 2-dimensionellt definierat rutnät/grid (East, North) med viss täthet/upplösning och enhetlig cellstorlek. Connections Connector Source Target Notes Association Unspecified delområde SG_Gridfilsområde bestårav SG_HöjdGrid Attributes Attribute Notes Constraints and tags gridfilsid CharacterString Unikt Id för gridfilsområdet Namnges i lantmäteriet enligt principen: <beteckning>_<griddupplösning>.<extension> rutbeteckning Character- String Beteckning för aktuell indexruta eller egendefinierad beteckning om indexruta inte används [0..1] gridgenereringsdatum Date Det datum då den aktuella gridfilen skapades

140 138 (219) Styrgruppen Attribute Notes Constraints and tags höjdosäkerhet Real Beräknad noggrannhet för gridpunkternas höjdvärden Beräknat RMS - Root Mean Square, kvadratiskt medelvärde antal_kolumner Integer Antalet kolumner som gridfilen är indelad i antal_rader Integer Antal rader som gridfilen är indelad i S_kant Real Koordinat för gridens södra kant W_kant Real Koordinat för gridens västra kant

141 139 (219) Styrgruppen Attribute Notes Constraints and tags geometri GM_MultiSurface Geometriskt objekt som visar vilket område på marken som täcks av gridfilsområdet [0..1] Ett gridfilsområde motsvarar vanligen en indexruta Delomfattning Höjdmodell TIN SG_TINprojekt Höjdmodellprojekt där höjdmodell produceras som ett TIN Höjdmodellen kan vara en ytmodell eller en markmodell Connections Connector Source Target Notes Association Unspecified skapasgenom SG_TINprojekt skapar SG_HöjdTIN Generalization Source -> Destination SG_TINprojekt SG_Höjdprojekt Attributes Attribute Notes Constraints and tags insamlingsmetod SG_Metod Den eller de metoder som används för att insamla punkter och brytlinjer som används för att skapa höjdmodell. [1..*]

142 140 (219) Styrgruppen Attribute Notes Constraints and tags refinsamlingsprojekt CharacterString ProjektId för det eller de projekt där de höjddata insamlats som hämtats till TINprojektet. [0..*] filtreringsprogramvara CharacterString Programvara, inklusive version, som används för att filtrera fram punkter som ska användas i en höjdmodell. tinfilformat Character- String Filformat som används till TINfilerna punktläge SG_Punktläge Läget för höjdkoordinaten i förhållande till triangelns geometri. 2 Höjdkoordinaterna kan vara placerade i trianglarnas hörn eller bestå av interpolerade höjdvärden som representerar varje triangel. Höjdkoordinater i triangelhörnen är att föredra eftersom de ursprungligt mätta koordinaterna finns bevarade

143 141 (219) Styrgruppen Attribute Notes Constraints and tags tinprogramvara CharacterString Namn och versionsnummer på programvara som använts för att skapa TIN trianguleringsmetod SG_Triangulering Metod som används för att skapa ett TIN interpoleringsmetod SG_Interpolering Interpoleringsmetod som använts vid interpolering av TIN [0..1] Interpolering används för att förtäta ett TIN, och för att interpolera fram ett höjdvärde som ska representera hela triangeln. -- Kommentar I det senare fallet blir punktläge mitten på triangeln, vilket avråds eftersom lägesosäkerheten blir större SG_HöjdTIN Höjdmodell i TINformat som kan vara aggregerad av flera höjdmodeller från olika projekt, insamlingsmetoder, utförare och geodataägare. Möjliggör samverkan och utbyte

144 142 (219) Styrgruppen Connections Connector Source Target Notes Generalization Source -> Destination SG_HöjdTIN ElevationTIN Association Unspecified skapasgenom SG_TINprojekt skapar SG_HöjdTIN Association Unspecified delområde SG_TINfilsområde bestårav SG_HöjdTIN Attributes Attribute Notes Constraints and tags referensår Date Ett referensår är ett år som får representera årsangivelse för hela TIN-skiktet. Det är vanligen året i mitten av årsintervallet, eller det år där största andelen av området insamlats. Ett heltäckande TIN kan basera sig på insamling under ett antal år. Därför kan man istället ange ett referensår som är året i mitten av årsintervallet. Oftast tillsamman med +/- x antal år. Det innebär att insamlingsåret för en del av ett TIN avviker från det angivna referensåret SG_TINfilsområde Område motsvarande utbredningen av en enskild TINfil, med de egenskaper som är gemensamma för området.

145 143 (219) Styrgruppen Connections Connector Source Target Notes Association Unspecified delområde SG_TINfilsområde bestårav SG_HöjdTIN Attributes Attribute Notes Constraints and tags tinfilsid CharacterString Unikt Id för TINfilsområdet beteckning Character- String Beteckning för området enligt indelning från utförare eller geodataägare. [0..1] Områdesindelning redovisas i projektrapporten som hör till projektet. tingenereringsdatum Date Det datum då den aktuella TINfilen skapades höjdosäkerhet Real Beräknad noggrannhet för höjdvärden i TINfilen Beräknat RMS - Root Mean Square, kvadratiskt medelvärde

146 144 (219) Styrgruppen Attribute Notes Constraints and tags geometri GM_MultiSurface Geometriskt objekt som visar vilket område på marken som täcks av TINfilsområdet [0..1] Delomfattning Punkthöjder SG_Punkthöjdprojekt Höjdprojekt där höjdpunkter hämtas till ett punkthöjdslager. Indata kan komma från olika insamlingsmetoder. Höjdunkterna ska vara av typen markpunkt. Connections Connector Source Target Notes Generalization Source -> Destination SG_Punkthöjdprojekt SG_Höjdprojekt Association Unspecified skapar SG_PunkthöjderDatamängd skapasgenom SG_Punkthöjdprojekt Attributes Attribute Notes Constraints and tags punktfilformat Character- String Filformat och version som används till punkthöjderna [1..*]

147 145 (219) Styrgruppen Attribute Notes Constraints and tags refinsamlingsprojekt CharacterString ProjektId för det eller de projekt där de höjdpunkter insamlats som hämtats till punkthöjdsprojektet. [0..*] SG_PunkthöjderDatamängd Utvalda eventuellt bearbetade höjdpunkter, benämnda punkthöjder, som används kartografiskt eller behövs för specifika ändamål. I kommunala tillämpningar är ofta punkthöjder på hårdgjorda ytor av speciellt intresse. Connections Connector Source Target Notes Generalization Source -> Destination SG_PunkthöjderDatamängd SG_Datamängd Association Unspecified skapar SG_PunkthöjderDatamängd skapasgenom SG_Punkthöjdprojekt Aggregation Source -> Destination beståravhöjdpunkt SG_Punkthöjd ingåri SG_PunkthöjderDatamängd Association Unspecified delområde SG_Punktfilsområde bestårav SG_PunkthöjderDatamängd Attributes Attribute Notes Constraints and tags

148 146 (219) Styrgruppen Attribute Notes Constraints and tags footprint GM_MultiSurface Geometrisk objekt som visar den samlade utbredning av punkthöjder på marken SG_Punktfilsområde Område motsvarande utbredningen av en enskild fil med punkthöjder, med de egenskaper som är gemensamma för området. Kan täcka en indexruta av någon storlek vilket anges i attributet rutbeteckning, eller annan utbredning såsom exempelvis korridorer. Connections Connector Source Target Notes Association Unspecified delområde SG_Punktfilsområde bestårav SG_PunkthöjderDatamängd Attributes Attribute Notes Constraints and tags punktfilsid Character- String Unikt Id för punktfilsområdet

149 147 (219) Styrgruppen Attribute Notes Constraints and tags punktfilsidentifierare URI Länk till punktfil [0..1] rutbeteckning Character- String [0..1] Beteckning för aktuell indexruta enligt Lantmäteriets indexsystem, eller egendefinierad beteckning om punktfilsområdet inte utgörs av en indexruta. geometri GM_MultiSurface Geometriskt objekt som visar vilket område på marken som täcks av punktfilsområdet [0..1] Ett punktfilsområde motsvarar vanligen en indexruta eller av en korridor SG_Punkthöjd Utvald eventuellt bearbetad höjdpunkt, benämnd punkthöjd, vilken används kartografiskt eller behövs för specifika ändamål. Connections Connector Source Target Notes Aggregation beståravhöjdpunkt ingåri

150 148 (219) Styrgruppen Connector Source Target Notes Source -> Destination SG_Punkthöjd SG_PunkthöjderDatamängd Association Unspecified väljstill SG_Punkthöjd utvaldhöjdpunkt SG_Höjdpunkt Attributes Attribute Notes Constraints and tags punkthöjdid SG_Id Identifierare för punkthöjd [1..2] insamlingsmetod SG_Metod Den metod som punkten som definierats som punkthöjd samlats in med. Kan vara urvald från ett markklassat punktmoln, geodetiskt eller fotogrammetriskt mätt. Punkter i samma projekt och i samma punktfil kan vara insamlade med olika metoder. lägesosäkerhethöjd Real --Definition-- Lägesosäkerheten för punkthöjdens höjdvärde [0..1] --Beskrivning-- --Kommentar-- hårdgjordyta Boolean Anger om en punkthöjd är belägen på hårdgjord yta eller ej. [0..1] För att skapa ett lager med punkthöjder på hårdgjord yta kan märkning av höjdpunkten

151 149 (219) Styrgruppen Attribute Notes Constraints and tags underlätta urval. insamlingsdatum Date --Definition-- Datum för ursprunglig insamling av punkthöjd. [0..1] --Beskrivning-- --Kommentar Delomfattning Nivåkurvor SG_Nivåkurveprojekt Höjdprojekt där generering av nivåkurvor sker Indata kan komma från olika insamlingsmetoder Connections Connector Source Target Notes Generalization Source -> Destination SG_Nivåkurveprojekt SG_Höjdprojekt Association Unspecified skapasgenom SG_Nivåkurveprojekt skapar SG_NivåkurvorDatamängd Attributes Attribute Notes Constraints and tags

152 150 (219) Styrgruppen Attribute Notes Constraints and tags insamlingsmetod SG_Metod Den eller de metoder som används för att insamla de höjddata som är indata till höjdkurvor [1..*] kurvgenereringsprogramvara CharacterString Programvara, inklusive version, som används för att generera höjdkurvor. [1..*] kurvfilformat Character- String Filformat som används till kurvfilerna [1..*] refinsamlingsprojekt CharacterString [0..*] ProjektId för det eller de projekt där de höjdpunkter insamlats alternativt grid eller tin skapats som används till att generera kurvor i höjdkurvprojektet SG_NivåkurvorDatamängd En samling linjeobjekt sombeskriver terrängens form kartografisk genom att följa fasta nivåer med jämna intervall

153 151 (219) Styrgruppen Connections Connector Source Target Notes Generalization Source -> Destination SG_NivåkurvorDatamäng d SG_Datamängd Association Unspecified delområde SG_Nivåkurvefilsområde bestårav SG_NivåkurvorDatamängd Aggregation Unspecified beståravnivåkurva SG_Nivåkurva ingåri SG_NivåkurvorDatamängd Association Unspecified skapasgenom SG_Nivåkurveprojekt skapar SG_NivåkurvorDatamängd Attributes Attribute Notes Constraints and tags footprint GM_MultiSurface Geometrisk objekt som visar den samlade utbredningen av höjdkurvor. ekvidistans Character- String Avstånd i höjdmeter mellan höjdkurvor. [0..1]

154 152 (219) Styrgruppen Attribute Notes Constraints and tags målskala Integer --Definition-- Den tänka presentationsskala som höjdkurvorna är anpassade för. [0..1] --Beskrivning-- --Kommentar SG_Nivåkurvefilsområde Område motsvarande utbredningen av en enskild nivåkurvfil, med de egenskaper som är gemensamma för området. Kan täcka en indexruta av någon storlek vilket anges i attributet rutbeteckning, eller annan utbredning. Connections Connector Source Target Notes Association Unspecified delområde SG_Nivåkurvefilsområde bestårav SG_NivåkurvorDatamängd Attributes Attribute Notes Constraints and tags kurvfilsid CharacterString Unikt Id för nivåkurvefilsområdet

155 153 (219) Styrgruppen Attribute Notes Constraints and tags kurvfilsidentifierare URI Länk till kurvfil [0..1] rutbeteckning Character- String [0..1] Beteckning för aktuell indexruta enligt Lantmäteriets indexsystem, eller egendefinierad beteckning om nivåkurvefilsområdet inte utgörs av en indexruta. geometri GM_MultiSurface Geometriskt objekt som visar vilket område på marken som täcks av nivåkurvefilsområdet [0..1] Ett nivåkurvefilsområde motsvarar vanligen en indexruta SG_Nivåkurva Ett kartografisk linjeobjekt som följer en viss nivå i terrängen. Connections Connector Source Target Notes Generalization Source -> Destination SG_Nivåkurva ContourLine Aggregation beståravnivåkurva ingåri

156 154 (219) Styrgruppen Connector Source Target Notes Unspecified SG_Nivåkurva SG_NivåkurvorDatamängd Attributes Attribute Notes Constraints and tags insamlingsdatum Date --Definition-- Datum för ursprunglig insamling av det höjddata som används för att generera höjdkurvan. [0..1] --Beskrivning-- --Kommentar-- lägesosäkerhetplan Real --Definition-- Lägesosäkerheten för höjdkurvans läge i plan [0..1] --Beskrivning-- --Kommentar Datatyper SG_Höjdvärde Medel- och ytterlighetsvärden för höjd inom angivet område Attributes Attribute Notes Constraints and tags medelhöjd Real Medelhöjd för höjdvärden i meter, som ingår i aktuell molnfil

157 155 (219) Styrgruppen Attribute Notes Constraints and tags minhöjd Real Det lägsta höjdvärdet i meter, som ingår i aktuell molnfil maxhöjd Real Det högsta höjdvärdet i meter, som ingår i aktuell molnfil SG_Intensitet Medel- och ytterlighetsvärden med för intensitet inom angivet område Attributes Attribute Notes Constraints and tags maxintensitet Integer Det högsta intensitetsvärdet, som ingår i aktuell molnfil

158 156 (219) Styrgruppen Attribute Notes Constraints and tags minintensitet Integer Det lägsta intensitetsvärdet, som ingår i aktuell molnfil medelintensitet Integer Medelvärde för intensitetsvärden, som ingår i aktuell molnfil SG_Returer Antal returer redovisat per kategori Attributes Attribute Notes Constraints and tags antal_enda_returer Integer Antal enda returer, som ingår i aktuell molnfil

159 Styrgruppen 157 (219) Attribute Notes Constraints and tags antal_förstareturer Integer Antal första returer, som ingår i aktuell molnfil antal_mellanreturer Integer Antal mellanreturer, som ingår i aktuell molnfil antal_sistareturer Integer Antal sista returer, som ingår i aktuell molnfil SG_Klassificering Egenskaper för klassificering av höjdpunkter

160 158 (219) Styrgruppen Attributes Attribute Notes Constraints and tags senaste_klassificeringsdat um Date Datum som anger när den aktuella klassningen gjordes. I praktiken när man påbörjat bearbetningen för ett område. senaste_klassificeringsniv å SG_Klassificeringnivå Nivå av klassificering av punktmolnet senaste_klassificeringspr ogramvara Character- String Namn och versionsnummer på programvara som använts för klassificeringen SG_Kontrollytor Antal kontrollytor i plan och höjd för kvalitetskontroll av höjddata Attributes Attribute Notes Constraints and tags

161 159 (219) Styrgruppen Attribute Notes Constraints and tags antalplan Integer Antal kontrollytor som använts för kontroller i plan antalhöjd Integer Antal kontrollytor som använts för kontroller i höjd SG_Punktfördelning Redovisar fördelningen av antalet punkter per klass. Attributes Attribute Notes Constraints and tags klassnummer Integer Nummer på klassen [1..*] För översättning av respektive klassnummer (1-32) till motsvarande typ av företeelse, se den tekniska beskrivningen för laserskanningen eller produktbeskrivningen

162 160 (219) Styrgruppen Attribute Notes Constraints and tags antal_punkter Integer Antal punkter som ingår i den aktuella klassen [1..*] SG_Antennoffset Antennoffset i specifik flygfarkost med specifik laserskanner Sätter antennoffset, d.v.s. förskjutning mellan antenn som mäter position och laserskannerns sensorer i använt referenssystem. Attributes Attribute Notes Constraints and tags deltax Real Förskjutning i x-led deltay Real Förskjutning i y-led

163 161 (219) Styrgruppen Attribute Notes Constraints and tags deltaz Real Förskjutning i z-led SG_Stereomodell Ett bildpar, fotograferat med övertäckning, som utnyttjas för stereobetraktning Attributes Attribute Notes Constraints and tags refflygbildvänster CharacterString Referens i form av flygbildid för vänster bild i en stereomodell. refflygbildhöger CharacterString Referens i form av flygbildid för höger bild i en stereomodell.

164 162 (219) Styrgruppen Attribute Notes Constraints and tags stereooperatör Character- String Den person som utfört detaljmätningen i stereoinstrument eller utfört automatisk bildmatchning [0..1] Det företag som utfört arbetet redovisas i attributet geodataproducent i objekttypen SG_Projekt Kodlistor SG_Metod Metod för insamling och ajourföring av olika typer av höjddata Attributes Attribute Notes Constraints and tags Flygburen laserskanning Fordonsburen laserskanning

165 Styrgruppen 163 (219) Attribute Notes Constraints and tags Marklaserskanning Automatisk bildmatchning Fotogrammetrisk detaljmätning Geodetisk mätning, GNSS Geodetisk mätning, totalstation

166 164 (219) Styrgruppen Attribute Notes Constraints and tags Geodetisk mätning, avvägning Flygburen radar Fordonsburen radar SG_Punktläge Läge på enskild pixel eller läge i triangelnät (TIN) där höjdvärdet är mätt Attributes Attribute Notes Constraints and tags Centrum Höjdvärdet representerar höjden i mitten på pixeln eller triangeln. 1

167 165 (219) Styrgruppen Attribute Notes Constraints and tags En triangel eller pixel med höjdvärdet angivet i mitten innebär hela triangelns/pixelns yta representeras av ett höjdvärde. Detta värde behöver inte komma från den geometriska mittpunkten. Hörn Höjdvärdet representerar höjden i hörnen på en pixel eller en triangel. 2 I ett TIN finns höjdvärden lagrade till brytpunkter (triangelhörn) och kontrollpunkter SG_Klassificeringnivå Type: Class Status: Proposed. Version 1.0. Phase 1.0. Package: SG_HöjdKodlistor Keywords: Detail: Created on Last modified on GUID: {3F7EBE15-3AE B04B-26C9E8D8929E} Kodlista som används av Lantmäteriet för att ange nivån av bearbetning av punktmolnet Attributes Attribute Notes Constraints and tags Automatklassificerat 1

168 166 (219) Styrgruppen Attribute Notes Constraints and tags Delvis_editerad_klassning_( broar_och_dammar 2 Omklassificerat och plattat vatten SG_Klassificeringstyp Type: Class Status: Proposed. Version 1.0. Phase 1.0. Package: SG_HöjdKodlistor Keywords: Detail: Created on Last modified on GUID: {ADE5B1CC-6BA4-43c9-B534-5B16BC9BB576} Betecknar hur en punkt är klassificerad enligt standard för ASPRS. Ska ej förväxlas med standard för punktklasser enligt ASPRS Attributes Attribute Notes Constraints and tags Klassificerad Klassificerad enligt ASPRS standard

169 Styrgruppen 167 (219) Attribute Notes Constraints and tags Syntetisk Punkt tillkommen genom annan metod än laserskanning Nyckelpunkt Denna punkt är betraktad som nyckelpunkt och ska inte undanhållas vid filtrering Undanhålles Denna typ av punkt ska inte inkluderas i vidareprosessning Överlapp Denna punkt ligger inom övertäckningszonen mellan två eller flera stråk eller tagningar SG_Klassnummer Klassnummer och definitioner från ASPRS standard LIDAR punktklasser Urval från den kompletta punktlistan enligt tabell 17 ASPRS Standard LIDAR Point Classes Attributes

170 Styrgruppen 168 (219) Attribute Notes Constraints and tags Skapad, aldrig klassificerad 0 Oklassad 1 Mark 2 Låg vegetation 3 Mellanhög vegetation 4

171 Styrgruppen 169 (219) Attribute Notes Constraints and tags Hög vegetation 5 Byggnad 6 Lågpunkt 7 Nyckelpunkt 8 Vatten 9 Räls 10

172 170 (219) Styrgruppen Attribute Notes Constraints and tags Vägyta 11 Bro 17 Högpunkt SG_Interpolering Metod för interpolering Attributes Attribute Notes Constraints and tags

173 171 (219) Styrgruppen Attribute Notes Constraints and tags Spline IDW Kriging SG_Triangulering Metod för triangulering av punkter och brytlinjer för att skapa ett TIN Attributes Attribute Notes Constraints and tags Delaunay

174 Styrgruppen 172 (219) Attribute Notes Constraints and tags Pitteway MedBrytlinjer UtanBrytlinjer

175 173 (219) Styrgruppen 6 Referenssystem Rumsligt referenssystem EPSG-kod EPSG:3006 EPSG:3007 EPSG:3008 EPSG:3009 EPSG:3010 EPSG:3011 EPSG:3012 EPSG:3013 EPSG:3014 EPSG:3015 EPSG:3016 EPSG:3017 EPSG:3018 EPSG:5613 EPSG:5845 EPSG:5846 EPSG:5847 EPSG:5848 EPSG:5849 EPSG:5850 EPSG:5851 EPSG:5852 EPSG:5853 EPSG:5854 EPSG:5855 EPSG:5856 EPSG:5857 EPSG:3019 EPSG:3020 EPSG:3021 EPSG:3022 EPSG:3023 EPSG:3024 EPSG:5718 EPSG:7404 Benämning SWEREF 99 TM SWEREF SWEREF SWEREF SWEREF SWEREF SWEREF SWEREF SWEREF SWEREF SWEREF SWEREF SWEREF RH 2000 SWEREF 99 TM + RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 RT gon V RT 90 5 gon V RT gon V RT 90 0 gon RT gon O RT 90 5 gon O RH 70 RT 90 + RH 70

176 174 (219) Styrgruppen Figur 57: De regionala SWEREF-zonerna Temporalt referenssystem Gregorianska kalendern UTC +2 (CEST), sommartid UTC +1 (CET), normaltid Referenssystemets omfattning Höjddata som ingår Lantmäteriets nationella höjdmodell produceras i referenssystem SWEREF 99, kartprojektion SWEREF 99 TM (EPSG:3006) och höjdsystem RH 2000 (EPSG:5613).

177 175 (219) Styrgruppen Höjddata som tas fram på uppdrag av kommuner görs vanligen i någon av de lokala SWEREF-zonerna, samt i höjdsystem RH Höjddata som tas fram på trafikverket produceras i olika zoner beroende på typ av projekt, d.v.s. väg- eller järnvägsprojekt. Figur 58: Trafikverkets tillämpning av Sweref-zonerna för järnväg Mer om referenssystem kan läsas på

178 176 (219) Styrgruppen Samma temporala referenssystem används i hela landet. EPSG-koder för referenssystem finns på Krav 27. Höjddata ska produceras i referenssystem SWEREF 99 och höjdsystem RH 2000.

179 177 (219) Styrgruppen 7 Kvalitetskrav 7.1 Datakvalitet Referenser inom parentes anger tabeller i bilaga D i ISO för vilka mått som ska användas. I HMK-Geodatakvalitet beskrivs utförligare teori och terminologi rörande geodatakvalitet samt exempel på metoder för kvalitetsutvärdering. För kvalitetskrav, som inte uttrycks via standarden, se HMK-Laserdata 2015, respektive HMK-Höjddata Inom kvalitetsstandarden används termen lägesnoggrannhet, vilket i GUM motsvarar termen lägesosäkerhet. I nedanstående tabeller som följer ISO har termen lägesnoggrannhet använts, för att inte avvika från kvalitetsstandardens terminologi Laserdata Tabell 5. Datakvalitetskrav för delomfattning laserdata Kvalitetstema Fullständighet Datamängdens innehållsmässiga överensstämmelse med geodataspecifikationen; brist eller övertalighet för objekt, attribut eller relationer. Lägesnoggrannhet Noggrannhet/mätosäkerhet i position. Lägesnoggrannhet Noggrannhet/mätosäkerhet i position. Kvalitetsparameter Brist För få Absolut lägesnoggrannhet I förhållande till referenssystemet. Absolut lägesnoggrannhet I förhållande till referenssystemet. Kvalitetsmått Delomfattning Laserdata HMK-Standardnivå 1: Punktätheten i 2D bör inte understiga 0,5-2 punkter/m 2 för sista eller enda retur HMK-Standardnivå 2: Punktätheten i 2D bör inte understiga 6-12 punkter/m 2 för sista eller enda retur HMK-Standardnivå 3: Punktätheten i 2D bör inte understiga punkter/m 2 för sista eller enda retur (Inspire föreskriver D.7, Id 7) Delomfattning Laserdata Horisontell komponent (D.49, Id 47) HMK-Standardnivå 1: RMS i plan bör inte överstiga 0,30 m på väldefinierade objekt HMK-Standardnivå 2: RMS i plan bör inte överstiga 0,15 m på väldefinierade objekt HMK-Standardnivå 3: RMS i plan bör inte överstiga 0,05 m på väldefinierade objekt Delomfattning Laserdata Vertikal komponent HMK-Standardnivå 1: RMS i höjd bör inte överstiga 0,10, m på öppna

180 178 (219) Styrgruppen Lägesnoggrannhet Noggrannhet/mätosäkerhet i position. Relativ lägesnoggrannhet Mellan objekt. (D.41, Id 39) plana hårdgjorda ytor HMK-Standardnivå 2: RMS i höjd bör inte överstiga 0,05 m på öppna plana hårdgjorda ytor HMK-Standardnivå 3: RMS i höjd bör inte överstiga 0,02 m på öppna plana hårdgjorda ytor Delomfattning Laserdata Max 0,1 m skillnad i höjd mellan angränsande stråk efter utjämning Bildmatchning Tabell 6: Datakvalitetskrav för delomfattning bildmatchning Kvalitetstema Kvalitetsparameter Lägesnoggrannhet Noggrannhet/mätosäkerhet i position. Absolut lägesnoggrannhet Lägesnoggrannhet Noggrannhet/mätosäkerhet i position. I förhållande till referenssystemet. I förhållande till referenssystemet. Kvalitetsmått Delomfattning Bildmatchning Horisontell komponent HMK-Standardnivå 1: RMS i plan bör ligga mellan 0,25-0,50 m HMK-Standardnivå 2: RMS i plan bör ligga mellan 0,10-0,25 (D.49, Id 47) Delomfattning Bildmatchning Vertikal komponent HMK-Standardnivå 1: RMS i höjd bör ligga mellan 0,50-1,00 HMK-Standardnivå 2: RMS i höjd bör ligga mellan 0,20-0,50 (D.41, Id 39) Fotogrammetrisk mätning Tabell 7: Datakvalitetskrav för delomfattning fotogrammetrisk mätning Kvalitetstema Kvalitetsparameter Lägesnoggrannhet Noggrannhet/mätosäkerhet i Absolut lägesnoggrannhet Absolut lägesnoggrannhet I förhållande till Kvalitetsmått Delomfattning Fotogrammetrisk mätning vid mätning i stereomodell Horisontell komponent HMK-Standardnivå 1: RMS i plan

181 179 (219) Styrgruppen position. referenssystemet. bör ligga mellan 0,30 0,75 m HMK-Standardnivå 2: RMS i plan bör ligga mellan 0,12 0,18 m HMK-Standardnivå 3: RMS i plan bör ligga mellan 0,03 0,07 m (D.49, Id 47) Lägesnoggrannhet Noggrannhet/mätosäkerhet i position. Absolut lägesnoggrannhet I förhållande till referenssystemet. Delomfattning Fotogrammetrisk mätning vid mätning i stereomodell Vertikal komponent HMK-Standardnivå 1: RMS i höjd bör ligga mellan 0,20 0,50 m HMK-Standardnivå 2: RMS i höjd bör ligga mellan 0,08 0,12 m HMK-Standardnivå 3: RMS i höjd bör ligga mellan 0,02 0,05 m (D.41, Id 39) Punktmoln Tabell 8. Datakvalitetskrav för delomfattning Punktmoln Kvalitetstema Fullständighet Datamängdens innehållsmässiga överensstämmelse med geodataspecifikationen; brist eller övertalighet för objekt, attribut eller relationer. Lägesnoggrannhet Noggrannhet/mätosäkerhet i position. Kvalitetsparameter Brist För få Absolut lägesnoggrannhet I förhållande till referenssystemet. Kvalitetsmått Delomfattning Punktmoln HMK-Standardnivå 1: Punktätheten i 2D bör inte understiga 0,5-2 HMK-Standardnivå 2: Punktätheten i 2D bör inte understiga 6-12 punkter/m 2 HMK-Standardnivå 3: Punktätheten i 2D bör inte understiga punkter/m 2 (Inspire föreskriver D.7, Id 7) Delomfattning Punktmoln Horisontell komponent (D.49, Id 47) HMK-Standardnivå 1: RMS i plan bör inte överstiga 0,30 m på väldefinierade objekt HMK-Standardnivå 2: RMS i plan bör inte överstiga 0,15 m på väldefinierade objekt HMK-Standardnivå 3: RMS i plan bör inte överstiga 0,05 m på väldefinierade objekt

182 180 (219) Styrgruppen Lägesnoggrannhet Noggrannhet/mätosäkerhet i position. I förhållande till referenssystemet. Delomfattning Punktmoln Vertikal komponent (D.41, Id 39) HMK-Standardnivå 1: RMS i höjd bör ligga mellan 0,25 0,50 m HMK-Standardnivå 2: RMS i höjd bör ligga mellan 0,10 0,25 m HMK-Standardnivå 3: RMS i höjd bör ligga mellan 0,02 0,10 m Höjdmodell Grid Tabell 9: Datakvalitetskrav för delomfattningarna höjdmodell Grid. Kvalitetstema Fullständighet Datamängdens innehållsmässiga överensstämmelse med geodataspecifikationen; brist eller övertalighet för objekt, attribut eller relationer. Lägesnoggrannhet Noggrannhet/mätosäkerhet i position. Lägesnoggrannhet Noggrannhet/mätosäkerhet i position. Absolut lägesnoggrannhet Kvalitetsparameter Brist För få Lägesnoggrannhet för rasterdata I förhållande till referenssystemet. Absolut lägesnoggrannhet I förhållande till referenssystemet. Kvalitetsmått Delomfattning Höjdmodell Grid Andelen 0-pixlar (pixlar som saknar höjdvärde) ska vara 0 %. (D.7, Id 7) Delomfattning Höjdmodell Grid HMK-Standardnivå 1: RMS i plan bör inte överstiga 1,0 m HMK-Standardnivå 2: RMS i plan bör inte överstiga 0,50 m HMK-Standardnivå 3: RMS i plan bör inte överstiga 0,25 m RMS i plan ska ej överstiga värdet för den geometriska upplösningen delat med 6. (Inspire Elevation, rekommendation) (D.49, Id 47) Delomfattning Höjdmodell Vertikal komponent HMK-Standardnivå 1: RMS i höjd bör ligga mellan 0,25-0,50. HMK-Standardnivå 2: RMS i höjd bör ligga mellan 0,10-0,25. HMK-Standardnivå 3: RMS i höjd bör ligga mellan 0,02-0,10 m. RMS för den vertikala komponenten ska ej överstiga värdet för den geometriska markupplösningen delat med 3. (Inspire Elevat-

183 181 (219) Styrgruppen ion, rekommendation) (D.41, Id 39) Höjdmodell TIN Tabell 10. Datakvalitetskrav för delomfattningarna höjdmodell TIN. Kvalitetstema Fullständighet Datamängdens innehållsmässiga överensstämmelse med geodataspecifikationen; brist eller övertalighet för objekt, attribut eller relationer. Lägesnoggrannhet Noggrannhet/mätosäkerhet i position. Lägesnoggrannhet Noggrannhet/mätosäkerhet i position. Kvalitetsparameter Brist För få Absolut lägesnoggrannhet I förhållande till referenssystemet. Absolut lägesnoggrannhet I förhållande till referenssystemet. Kvalitetsmått Delomfattning Höjdmodell TIN Antalet saknade trianglar ska vara 0 innanför stopplinje. Andelen brytpunkter/triangelhörn som saknar höjdvärde ska vara 0 % (Inspire föreskriver D.7, Id 7) Delomfattningar Höjdmodell TIN Horisontell komponent (D.49, Id 47) HMK-Standardnivå 1: RMS i plan bör inte överstiga 0,30 m på väldefinierade objekt HMK- Standardnivå 2: RMS i plan bör inte överstiga 0,15 m på väldefinierade objekt HMK-Standardnivå 3: RMS i plan bör inte överstiga 0,04 m på väldefinierade objekt Delomfattning Höjdmodell TIN Vertikal komponent HMK-Standardnivå 1: RMS i höjd bör ligga mellan 0,25-0,50. HMK-Standardnivå 2: RMS i höjd bör ligga mellan 0,10-0,25. HMK-Standardnivå 3: RMS i höjd bör ligga mellan 0,02-0,10 m. RMS för den vertikala komponenten ska ej överstiga värdet för den geometriska upplösningen delat med 3. (Inspire Elevation, rekommendation) (D.41, Id 39)

184 182 (219) Styrgruppen Punkthöjder Tabell 11. Datakvalitetskrav för delomfattning punkthöjder Kvalitetstema Kvalitetsparameter Lägesnoggrannhet Noggrannhet/mätosäkerhet i position. I förhållande till referenssystemet. Kvalitetsmått Delomfattning Punkthöjder Vertikal komponent HMK-Standardnivå 1: RMS i höjd bör ligga mellan 0,20 0,50 m HMK-Standardnivå 2: RMS i höjd bör ligga mellan 0,08 0,12 m HMK-Standardnivå 3: RMS i höjd bör ligga mellan 0,02 0,05 m (D.41, Id 39) Nivåkurvor Tabell 12. Datakvalitetskrav för delomfattning nivåkurvor Kvalitetstema Logisk konsistens Överensstämmelse med logiska regler för datastruktur, attribut eller relationer (till exempel sammanhängande nätverk och slutna ytor). Logisk konsistens Överensstämmelse med logiska regler för datastruktur, attribut eller relationer (till exempel sammanhängande nätverk och slutna ytor). Logisk konsistens Överensstämmelse med logiska regler för datastruktur, attribut eller relationer (till exempel sammanhängande nätverk och slutna ytor). Logisk konsistens Överensstämmelse med logiska regler för datastruktur, attribut eller relationer (till exempel sammanhängande nätverk och slutna ytor). Absolut lägesnoggrannhet Kvalitetsparameter Topologisk konsistens Följer angivna topologiska regler Topologisk konsistens Följer angivna topologiska regler Topologisk konsistens Följer angivna topologiska regler Topologisk konsistens Följer angivna topologiska regler Kvalitetsmått Delomfattning Nivåkurvor Missade anslutningar pga undershoots får inte finnas (D.24, Id 23) Delomfattning Nivåkurvor Missade anslutningar pga overshoots får inte finnas (D.25, Id 24) Delomfattning Nivåkurvor Inga kurvor får korsa sig själv eller korsa andra kurvor (D.27, Id 26) Delomfattning Nivåkurvor Inga kurvor får överlappa sig själv (D.28, Id 27) Läges- Absolut Delomfattning Nivåkurvor

185 183 (219) Styrgruppen noggrannhet Noggrannhet/mätosäkerhet i position. Lägesnoggrannhet Noggrannhet/mätosäkerhet i position. lägesnoggrannhet I förhållande till referenssystemet. Absolut lägesnoggrannhet I förhållande till referenssystemet. Horisontell komponent RMS i plan bör inte överstiga avsedd kartskala delat med (D.49, Id 47) Delomfattning Nivåkurvor Vertikal komponent RMS i höjd bör inte överstiga ekvidistans delat med 6. I områden med tät skog kan RMS ökat med 50% tolereras. (D.41, Id 39)

186 184 (219) Styrgruppen 8 Metadata Metadata anges på datamängdsnivå enligt den Nationella metadataprofilen (aktuell version). För detaljplanering, fastighetsbildning och bygglovshantering är aktualitet en mycket viktig parameter. Aktualitet betraktas i många fall som ett datakvalitetselement, dock inte i ISO Eftersom denna geodataspecifikation använder ISO för att beskriva datakvalitet hanteras aktualitet som en del av metadata som inte avser datakvalitet. Metadata kan även sättas på objektnivå och uttrycks då vanligen som attribut på enskilda objekttyper. I Höjddata beskrivs metadata på objektnivå för samtliga objekttyper. Krav 28. Aktualitet för datamängder enligt denna specifikation ska anges. Krav 29. Specifikationsuppfyllelse ska anges i metadata för datamängd enligt denna specifikation. 8.1 Övergripande nivå Höjdmetadata Innehåll i höjdmetadata framgår av informationsmodellen och objekttypskatalogen avseende översiktlig informationsmodell i avsnitt och Metadata enligt nationella metadataprofilen Metadata anges på datamängdsnivå enligt den Nationella metadataprofilen (aktuell version). 8.2 Laserdata Höjdmetadata Innehåll i höjdmetadata framgår av informationsmodellen och objekttypskatalogen avseende laserdata i avsnitt Metadata enligt nationella metadataprofilen Metadata anges på datamängdsnivå enligt den Nationella metadataprofilen (aktuell version). 8.3 Bildmatchning Höjdmetadata Innehåll i höjdmetadata framgår av informationsmodellen och objekttypskatalogen avseende laserdata i avsnitt

187 Styrgruppen 185 (219) Metadata enligt nationella metadataprofilen Metadata anges på datamängdsnivå enligt den Nationella metadataprofilen (aktuell version). 8.4 Fotogrammetrisk mätning Höjdmetadata Innehåll i höjdmetadata framgår av informationsmodellen och objekttypskatalogen avseende laserdata i avsnitt Metadata enligt nationella metadataprofilen Metadata anges på datamängdsnivå enligt den Nationella metadataprofilen (aktuell version). 8.5 Punktmoln Höjdmetadata Innehåll i höjdmetadata framgår av informationsmodellen och objekttypskatalogen avseende höjdmodell i avsnitt Metadata enligt nationella metadataprofilen Metadata anges på datamängdsnivå enligt den Nationella metadataprofilen (aktuell version). 8.6 Höjdmodell Grid Höjdmetadata Innehåll i höjdmetadata framgår av informationsmodellen och objekttypskatalogen avseende höjdmodell i avsnitt Metadata enligt nationella metadataprofilen Metadata anges på datamängdsnivå enligt den Nationella metadataprofilen (aktuell version). 8.7 Höjdmodell TIN Höjdmetadata Innehåll i höjdmetadata framgår av informationsmodellen och objekttypskatalogen avseende höjdmodell i avsnitt Metadata enligt nationella metadataprofilen Metadata anges på datamängdsnivå enligt den Nationella metadataprofilen (aktuell version).

188 Styrgruppen 186 (219) 8.8 Punkthöjder Höjdmetadata Innehåll i höjdmetadata framgår av informationsmodellen och objekttypskatalogen avseende punkthöjder i avsnitt Metadata enligt nationella metadataprofilen Metadata anges på datamängdsnivå enligt den Nationella metadataprofilen (aktuell version). 8.9 Nivåkurvor Höjdmetadata Innehåll i höjdmetadata framgår av informationsmodellen och objekttypskatalogen avseende nivåkurvor i avsnitt Metadata enligt nationella metadataprofilen Metadata anges på datamängdsnivå enligt den Nationella metadataprofilen (aktuell

189 187 (219) Styrgruppen 9 Tillhandahållande 9.1 Från leverantör till beställare Laserdata Referenssystem Alla koordinat-och höjduppgifter levereras i de(t) referenssystem som angetts av beställaren. Möjliga val av referenssystem framgår av avsnitt i denna geodataspecifikation Stråk- och stödplan Om beställaren har krav på leverans av stråk- och stödplan med produktionsdokumentation levereras det enligt HMK-Laserdata 2015, avsnitt Markstöd Om beställaren har krav på leverans av markstöd med produktionsdokumentation levereras det enligt HMK-Laserdata 2015, avsnitt Laserdata och orienteringsdata ur GNSS/INS Leverans av laserdata och orienteringsdata ur GNSS/INS med produktionsdokumentation och höjdmetadata levereras enligt HMK-Laserdata 2015, avsnitt Leverans av höjdmetadata levereras med obligatoriska uppgifter enligt avsnitt i denna geodataspecifikation och med de frivilliga uppgifter som särskilt anges Metadata enligt den svenska metadataprofilen Om beställaren har krav på leverans av metadata enligt den svenska metadataprofilen levereras det enligt avsnitt samt Bildmatchning Referenssystem Alla koordinat-och höjduppgifter levereras i de(t) referenssystem som angetts av beställaren. Möjliga val av referenssystem framgår av avsnitt i denna geodataspecifikation Stråk- och stödplan Om beställaren har krav på leverans av stråk- och stödplan med produktionsdokumentation levereras det enligt HMK-Bilddata 2015, avsnitt Markstöd Om beställaren har krav på leverans av markstöd med produktionsdokumentation levereras det enligt HMK-Bilddata 2015, avsnitt Höjddata och orienteringsdata ur GNSS/INS Leverans av höjddata med produktionsdokumentation och höjdmetadata levereras enligt HMK-Höjddata 2015, avsnitt 3.6. Leverans av orienteringsdata ur GNSS/INS levereras enligt HMK-Bilddata 2015, avsnitt Leverans av höjdmetadata levereras med obligatoriska uppgifter enligt avsnitt i denna geodataspecifikation och med de frivilliga uppgifter som särskilt anges.

190 188 (219) Styrgruppen Orienteringsdata ur blocktriangulering Om beställaren har krav på leverans av orienteringsdata ur blocktriangulering med produktionsdokumentation levereras det enligt HMK-Bilddata 2015, avsnitt Möjliga val av format för orienteringsdata framgår av SG_Aerotriangulering i avsnitt i Geodataspecifikation Bild Metadata enligt den svenska metadataprofilen Om beställaren har krav på leverans av metadata enligt den svenska metadataprofilen levereras det enligt avsnitt samt Fotogrammetrisk mätning Referenssystem Alla koordinat-och höjduppgifter levereras i de(t) referenssystem som angetts av beställaren. Möjliga val av referenssystem framgår av avsnitt i denna geodataspecifikation Stråk- och stödplan Om beställaren har krav på leverans av stråk- och stödplan med produktionsdokumentation levereras det enligt HMK-Bilddata 2015, avsnitt Markstöd Om beställaren har krav på leverans av markstöd med produktionsdokumentation levereras det enligt HMK-Bilddata 2015, avsnitt Höjddata och orienteringsdata ur GNSS/INS Leverans av höjddata med produktionsdokumentation och höjdmetadata levereras enligt HMK-Höjddata 2015, avsnitt 3.6 alternativt HMK-Fotogrammetrisk detaljmätning 2015, avsnitt 3.5. Leverans av orienteringsdata ur GNSS/INS levereras enligt HMK-Bilddata 2015, avsnitt Leverans av höjdmetadata levereras med obligatoriska uppgifter enligt avsnitt i denna geodataspecifikation och med de frivilliga uppgifter som särskilt anges Orienteringsdata ur blocktriangulering Om beställaren har krav på leverans av orienteringsdata ur blocktriangulering med produktionsdokumentation levereras det enligt HMK-Bilddata 2015, avsnitt Möjliga val av format för orienteringsdata framgår av SG_Aerotriangulering i avsnitt i Geodataspecifikation Bild Metadata enligt den svenska metadataprofilen Om beställaren har krav på leverans av metadata enligt den svenska metadataprofilen levereras det enligt avsnitt samt Punktmoln Alla koordinat-och höjduppgifter levereras i de(t) referenssystem som angetts av beställaren. Möjliga val av referenssystem framgår av avsnitt i denna geodataspecifikation.

191 189 (219) Styrgruppen Höjddata Leverans av höjddata med produktionsdokumentation och höjdmetadata levereras enligt HMK-Höjddata 2015, avsnitt 3.6. Leverans av höjdmetadata levereras med obligatoriska uppgifter enligt avsnitt i denna geodataspecifikation och med de frivilliga uppgifter som särskilt anges Metadata enligt den svenska metadataprofilen Om beställaren har krav på leverans av metadata enligt den svenska metadataprofilen levereras det enligt avsnitt samt Höjdmodell Grid Alla koordinat-och höjduppgifter levereras i de(t) referenssystem som angetts av beställaren. Möjliga val av referenssystem framgår av avsnitt i denna geodataspecifikation Höjddata Leverans av höjddata med produktionsdokumentation och höjdmetadata levereras enligt HMK-Höjddata 2015, avsnitt 3.6. Leverans av höjdmetadata levereras med obligatoriska uppgifter enligt avsnitt i denna geodataspecifikation och med de frivilliga uppgifter som särskilt anges Metadata enligt den svenska metadataprofilen Om beställaren har krav på leverans av metadata enligt den svenska metadataprofilen levereras det enligt avsnitt samt Höjdmodell TIN Alla koordinat-och höjduppgifter levereras i de(t) referenssystem som angetts av beställaren. Möjliga val av referenssystem framgår av avsnitt i denna geodataspecifikation Höjddata Leverans av höjddata med produktionsdokumentation och höjdmetadata levereras enligt HMK-Höjddata 2015, avsnitt 3.6. Leverans av höjdmetadata levereras med obligatoriska uppgifter enligt avsnitt i denna geodataspecifikation och med de frivilliga uppgifter som särskilt anges Metadata enligt den svenska metadataprofilen Om beställaren har krav på leverans av metadata enligt den svenska metadataprofilen levereras det enligt avsnitt samt Punkthöjder Alla koordinat-och höjduppgifter levereras i de(t) referenssystem som angetts av beställaren. Möjliga val av referenssystem framgår av avsnitt i denna geodataspecifikation Höjddata Leverans av höjddata med produktionsdokumentation och höjdmetadata levereras enligt HMK-Höjddata 2015, avsnitt Leverans av höjdmetadata levereras med obligatoriska uppgifter enligt avsnitt i denna geodataspecifikation och med de frivilliga uppgifter som särskilt anges.

192 190 (219) Styrgruppen Metadata enligt den svenska metadataprofilen Om beställaren har krav på leverans av metadata enligt den svenska metadataprofilen levereras det enligt avsnitt samt Nivåkurvor Alla koordinat-och höjduppgifter levereras i de(t) referenssystem som angetts av beställaren. Möjliga val av referenssystem framgår av avsnitt i denna geodataspecifikation Höjddata Leverans av höjddata med produktionsdokumentation och höjdmetadata levereras enligt HMK-Höjddata 2015, avsnitt Leverans av höjdmetadata levereras med obligatoriska uppgifter enligt avsnitt i denna geodataspecifikation och med de frivilliga uppgifter som särskilt anges Metadata enligt den svenska metadataprofilen Om beställaren har krav på leverans av metadata enligt den svenska metadataprofilen levereras det enligt avsnitt samt Till höjddataanvändare Punktmoln och höjdmodeller tillhandahålls från kommuner, extern part upphandlad av kommun eller Lantmäteriet genom nedladdning (uttag av kopia) eller som visningstjänst (via e-tjänst på internet eller via maskin till maskin gränssnitt). Information om tillhandahållande och format på laserdata och höjdgrid från Lantmäteriet fås på Lantmäteriets hemsida Information om tillhandahållande av höjddata som tas fram i kommunal regi finns på respektive kommuns hemsida.

193 191 (219) Styrgruppen 10 Datafångst I detta kapitel beskrivs de krav som finns på de processer som skapar Höjddata. Lantmäteriets datafångst för Nationell höjdmodell är i huvudsak laserskanning, men inför kommande ajourhållning planeras bildmatchning och fotogrammetrisk mätning att börja användas. Insamlat data resulterar i höjdmodeller i form av punktmoln och grid. Kommunernas datafångst är oftast laserskanning men även bildmatchning och fotogrammetri är vanligt. Höjdmodellerna kan vara såväl punktmoln, grid som TIN. Trafikverket bedriver laserskanning och tar fram höjdmodeller som punktmoln och TIN. Ingen ajourhållning förekommer på Trafikverket Datafångstkrav Följande tre HMK-standardnivåer är aktuella vid datafångst för denna geodataspecifikation: Nr och definition Ändamål Lägesosäkerhet 1. Nationell/regional mätning och kartläggning 2. Mätning och kartläggning av tätort 3. Projektinriktad mätning och kartläggning Översiktlig planering och dokumentation av byggande, infrastruktur, miljö, naturvård, risker, skogsbruk m.m. Kommunal detaljplanering och dokumentation Projektering, byggande och förvaltning av bebyggelse, vägar och övrig infrastruktur samt för byggoch relationshandlingar. Läs mer i HMK-Geodatakvalitet 2015, avsnitt Laserdata 1m 0,1 m 0,05m Planering, genomförande och leverans av punktmoln och efterföljande bearbetning görs enligt tekniska specifikationer som formulerats enligt principerna i avsnitt 2 och genomförandekraven i avsnitt 3 i HMK-Laserdata Bildmatchning Planering, genomförande och leverans av punktmoln och efterföljande bearbetning görs enligt tekniska specifikationer som formulerats enligt principerna i avsnitt 2 och genomförandekraven i avsnitt 3 i HMK-Höjddata Fotogrammetrisk mätning Planering, genomförande och leverans av höjddata framtagen genom fotogrammetrisk mätning och efterföljande bearbetning görs enligt tekniska specifikationer som formulerats enligt principerna i avsnitt 2 och genomförandekraven i avsnitt 3 i HMK- Fotogrammetrisk detaljmätning 2015 och i HMK-Höjddata 2015.

194 Styrgruppen 192 (219) Punktmoln Planering, genomförande och leverans av Punktmoln och efterföljande bearbetning görs enligt tekniska specifikationer som formulerats enligt principerna i avsnitt 2 och genomförandekraven i avsnitt 3 i HMK-Höjddata Höjdmodell Grid Planering, genomförande och leverans av höjdmodell i Grid och efterföljande bearbetning görs enligt tekniska specifikationer som formulerats enligt principerna i avsnitt 2 och genomförandekraven i avsnitt 3 i HMK-Höjddata Höjdmodell TIN Planering, genomförande och leverans av höjdmodell i TIN och efterföljande bearbetning görs enligt tekniska specifikationer som formulerats enligt principerna i avsnitt 2 och genomförandekraven i avsnitt 3 i HMK-Höjddata Punkthöjder Planering, genomförande och leverans av Punkthöjder och efterföljande bearbetning görs enligt tekniska specifikationer som formulerats enligt principerna i avsnitt 2 och genomförandekraven i avsnitt 3 i HMK-Höjddata Nivåkurvor Planering, genomförande och leverans av Nivåkurvor och efterföljande bearbetning görs enligt tekniska specifikationer som formulerats enligt principerna i avsnitt 2 och genomförandekraven i avsnitt 3 i HMK-Höjddata 2015.

195 193 (219) Styrgruppen 10.2 Underhåll av data Lantmäteriet, Trafikverket och vissa kommuner skapar ny/uppdaterar höjddata genom laserskanning eller genom fotogrammetriska metoder. Nuläge Lantmäteriet har sedan efter att ha fått regeringens uppdrag att framställa en nationell höjdmodell (markmodell) med mindre lägesosäkerhet än den då befintliga fotogrammetriska markmodellen - laserskannat landet med syftet att ta fram en markmodell som särskilt beaktar de krav som ställs för användning inom klimatanpassnings- och andra miljöändamål, t.ex. översvämningskartering. Arbetet som utförs både internt och externt planeras vara klart Efter insamlingen ska den nationella markmodellen ajourhållas löpande. De flesta kommuner använder sig av Lantmäteriets nationella markmodell i sina verksamheter. De större kommunerna upphandlar dock laserskanning själva över sina tätortsdelar och använder nationella markmodellen i områden där den uppfyller kraven t.ex. där det sker små eller obetydliga förändringar i markytan eller utanför tätort. UAS:er med kameror och fotogrammetriska metoder används alltmer för kompletteringar av kommunernas höjdmodeller över mindre områden som t.ex. en soptipp eller ett exploateringsområde. Trafikverket upphandlar laserskanning, fordonsburet eller flygburet med helikopter, vid investering i ny infrastruktur som vägar, järnvägar, hamnar och kraftledningar. Beroende på var i planerings- och genomförandefasen man befinner sig så ökar kraven på låg lägesosäkerhet. Målbild framtida samverkan Målet med samverkan är att en användare inom stat och kommun samt privat aktör ska ha tillgång till enhetliga, aktuella och kvalitetssäkrade höjddata oavsett vem som producerat data. Förutsättning för samverkan är den nationella geodataspecifikationen som ger möjligheter till utbyte av information samt samnyttjande av system och rutiner mellan kommuner, Lantmäteriet, Trafikverket, flygleverantörer och användare. Lantmäteriet och främst kommunerna, men även Trafikverket och andra aktörer, samverkar för att få en aktuell nationell markmodell, bl.a. genom att få åtkomst till kommunala och andra myndigheters data (laserdata och flygbilder) inom tätorter och där det finns bebyggelse samt infrastruktur. Inför kommunernas och Lantmäteriets planering av insamling görs en behovsinventering på var det har skett förändringar som påverkat markytan och/eller planerade projekt som kommer att påverka markytan. Kommuner och myndigheter, t.ex. Trafikverket, SMHI och SGI signalerar om förändringar i markytan, befintliga eller planerade, som innebär att ny markmodell behöver tas fram eller att befintlig eventuellt behöver ajourhållas.

196 194 (219) Styrgruppen 11 Presentationsregler För leveranskontroll, kvalitetssäkring och visualisering i GIS-program kan bland annat följande metadatakartor tas fram: Punkttäthetskartor Kartor som visar avvikelser i höjd i övertäckningszonen mellan stråk Intensitetskartor Punkttäthetskartor och kartor som visar avvikelse i höjd i stråkövertäckning används för kontroll av data och att uppnått resultat överensstämmer med kravspecifikation. Intensitetskartor indikerar att instrumentet fungerar och kan användas som hjälp vid klassning och kartering. Dessa metadatakartor ska presenteras på ett enhetligt sätt. Rekommendation 12. Punkttäthetskartor och kartor som visar avvikelse i höjd i stråkövertäckning redovisas som georefererade tiff-bilder, eller liknande, i relativ färgskala och upplösning enligt kap. HMK-Laserdata Rekommendation 13. Intensitetskartor redovisas som georefererade tiffbilder, eller liknande, där intensitetsvärden räknats om till 8 bitars gråskala.

197 Styrgruppen 195 (219) 12 Övrig information

198 196 (219) Styrgruppen 13 Referenser Standarder SS-EN ISO 19107:2005 Geographic information Modell för att beskriva rumsliga aspekter SS-EN ISO 19108:2005 Geographic information Modell för att beskriva tidsaspekter SS-EN ISO 19109:2006 Geografisk information Regler för applikationsschema SS-EN ISO 19110:2006 Geografisk information - Struktur för katalogisering av objekttyper SS-EN ISO 19115:2014 Geographic information Metadata Del 1: Grunder SS-EN ISO :2010 Geographic information Metadata Del 2: Metadata för rasterdata SS-ISO 19123:2007 Geographic information Schema för geometri och funktioner för yttäckande representation SS-EN ISO 19131:2008 Geographic information Specifikation av datamängder SS-EN ISO 19131:2008/A1: Geografisk information - Specifikation av datamängder - Tillägg 1: Krav gällande införandet av applikationsscheman och objekttypskataloger samt hantering av yttäckande representation i applikationsscheman SIS-CEN ISO/TS 19139:2009 Geografisk information Metadata implementering med XML-schema (ISO/TS 19139:2007) SIS-ISO/TS :2012 Geografisk information Metadata Implementering med XML-schema Del 2: XML-implementering för rasterdata och rutnät (ISO/TS :2012, IDT) SS-EN ISO 19157:2013 Geographic information Datakvalitet SIS-TR 14:2012 Geografisk information Metadata på svenska SIS/TK 489 N247 Geodata- Nationell metadataprofil Specifikation och vägledning version SIS-TR 40:2012 Geografisk information Tekniskt ramverk Handbok för Geodataspecifikation HMK HMK-Bilddata 2015 HMK-Laserdata 2015 HMK-Höjddata 2015 HMK-Fotogrammetrisk detaljmätning 2015 HMK-Geodatakvalitet 2015 HMK-Ordlista och förkortningar HMK-Introduktion 2015 Länk till dokument: Specifikationer D2.8.II.1_v3.0 INSPIRE Data Specification on Elevation Technical Guidelines n_el_v3.0.pdf

199 197 (219) Styrgruppen Statens kartverk 2013 februar: Produktspesifikasjon FKB-Laser Versjon 01.pdf LAS Specification version 1.4 R13 15 July Geodataspecifikation Bild

200 198 (219) Styrgruppen 14 Bilagor 14.1 Bilaga A. Test av specifikationsuppfyllelse 14.2 Bilaga B. Beskrivning av UML för informationsmodeller Beskrivning av de i använda modellelementen. Modellerna visualiseras med modellelementen i olika diagram (vyer) utifrån vilken aspekt av temat de ska belysa. Figur 59.Symbol för diagram. Modellerna visualiseras av modellelementen i olika diagram (vyer) utifrån vilken aspekt av temat de ska belysa (Figur 59). De vanligast förekommande elementen i informationsmodellen är klasser, associationer och generaliseringar/specialiseringar. En klass motsvarar en objekttyp i informationsmodellen och representeras vanligen av en tabell i en databas för en datamängd. En klass har ett namn. Associationer uttrycker att en klass känner till en annan klass (exempel Klass 1 kännertill Klass 3 i Figur 60). Hur klasserna känner till varandra ges av rollerna de har i associationen. Man kan även specificera multiplicitet för parterna i associationen, i Figur 60 uttrycks att Klass 1 känner till noll till många (0..*) av Klass 3 medan Klass 3 endast känner till en och endast en (1) av Klass 1. Om ingen multiplicitet är angiven förutsätts den vara en och endast en (1). En generalisering/specialisering är en vanligt förekommande association, så vanlig att en egen symbol skapats för associationen, en ofylld triangel som pekar ut generaliseringsriktclass Beskriv ning av UML Klass 1 +kännertill +kännertill Klass * Klass 2 Figur 60. Klasser, associationer och generaliseringar.

201 199 (219) Styrgruppen ningen. Generaliseringar/specialiseringar skapas oftast då flera klasser har gemensamma egenskaper, istället för att upprepa egenskaperna på varje klass så skapar men en superklass (Klass 1 i Figur 60) med de gemensamma egenskaperna. De specialiserade klasserna (Klass 2 i Figur 60) ärver då superklassens egenskaper (attribut och associationer med mera). Om det inte finns något behov av superklassen i övrigt så görs den ofta abstrakt vilket innebär att man inte kan skapa objekt (instanser) av den. Att en klass är abstrakt syns på att klassens namn är skrivet med kursiv stil. Om man har behov av att kunna skapa objekt av olika konceptuella detaljeringsnivåer i en modell kan man använda generaliseringar/specialiseringar, ett exempel kan vara träd och barrträd. I vissa fall kanske man kan säga att det är ett barrträd som avses men i vissa andra fall kanske man bara vet att det är ett träd. På så vis kan man bygga upp en struktur som motsvarar den bild av verkligheten som en datamängd sedan kommer att beskriva/representera. class Beskriv ning av UML «FeatureType» Klass 10 + attribut a :Boolean + attribut b :Klass 11 + attribut c :CharacterString [0..*] «DataType» Klass 11 + attribut x :Klass 12 «voidable» + attribut y :Integer «codelist» Klass 12 + värde 1 + värde 2 + värde 3 + värde 4 Figur 61. Attribut, stereotyper, datatyper och kodlistor. Klasser kan ha andra egenskaper än associationer, i Figur 61 visas stereotyper, attribut, datatyper och kodlistor. Attribut på en klass beskriver enkla eller komplexa egenskaper på klassen. I de enklaste fallen så är de av enkla fördefinierade typer. Attribut a på Klass 10 i Figur 61 är av datatypen Boolean (kan anta värdena true eller false ), attribut c är av datatypen CharacterString vilket motsvarar en textsträng. Man kan även ange multiplicitet på ett attribut vilket talar om hur många gånger attributet får förekomma på ett objekt /attribut c på Klass 10 i Figur 61 för förekomma noll till många gånger, 0..*). Ett attribut kan också spegla en mer komplex egenskap som inte kan anges med en siffra, en text eller liknande. Man kan då ange en komplex datatyp som typ för attributet (attribut b på Klass 10 i Figur 61). Den komplexa datatypen kan man definiera själv som en klass med stereotypen <<DataType>> (se nedan) eller så kan man använda någon av de i standarder fördefinierade komplexa datatyperna. Exempelvis finns i metadatastandarden ISO :2014 en komplex datatyp för att tala om ansvarig part för en datamängd eller del av datamängd (CI_ResponsibleParty). Attribut kan också vara av en typ som kallas kodlista. En kodlista är en lista med värden

202 200 (219) Styrgruppen som attributet får anta. Kodlistor är utökningsbara under premissen att utökningen görs tillgänglig tillsammans med datamängden. Stereotyper (exempel <<FeatureType>> på Klass 10 i Figur 61) är ett sätt att gruppera klasser, attribut och associationer i en modell. I modeller förekommer fyra stereotyper på klasser och en stereotyp på attribut eller associationer (<<voidable>>). De är: <<conceptual>>, anger att klassen motsvarar ett begrepp som identifierats vid skapandet av den helhetsbild som använts för att avgränsa ett tema i. <<FeatureType>>, anger att klassen är en rumsligt förekommande objekttyp med en identitet. <<DataType>>, anger att klassen är en identitetslös datatyp som ofta används för att beskriva komplexa egenskaper på klasser. <<codelist>>, anger att klassen innehåller tillåtna värden för ett attribut. Kodlistor förutsätts finnas tillgängliga. class Beskriv ning av UML Klass 4 Klass 6 1 Klass 5 0..* Klass 7 Figur 62. Aggregering och komposition Det finns även andra associationer som är så vanligt förekommande att de har fått egna symboler. Aggregering representeras av en ofylld diamant och innebär att Klass 4 i Figur 62 består av en Klass 5. Om en instans av klass 4 raderas kan ändå instansen av klass 5 finnas kvar. En komposition representeras av en fylld diamant och innebär på liknande sätt som en aggregering att Klass 6 kan bestå av en Klass 7. Om en instans av klass 6 raderas skall instansen av klass 7 också raderas. Exempelvis så kan inte ett personnummer finnas utan att det finns en person att koppla det till.

203 201 (219) Styrgruppen class Beskriv ning av UML Klass 8 Klass 9 Klass 12 Figur 63. Beroende och realisering Beroende och realisering (Figur 63) är två andra specialiserade associationer som förekommer i modeller. Dessa associationer används för att belysa vissa aspekter men de implementeras inte själva direkt i en datamodell som övriga associationer. Ett beroende (streckad pil med öppen spets) innebär att Klass 8 har ett beroende till Klass 9. Ett konkret exempel är att respektive tema pekar ut de standarder som används i temat, detta görs med ett beroende, tema Vatten är till exempel beroende av den svenska vattensystemstandarden (SS637008:201x). Realisering (streckad pil med stängd, ofylld spets) i Figur 62 innebär att Klass 12 implementeras som Klass 9 i informationsmodell eller datamodell. I används realiseringar framförallt för att tala om hur de konceptuella begreppen realiseras i informationsmodellen. Figur 64. Paketstruktur i Alla modellelement är indelade i paket (mappar). I förekomer följande paket under huvudpaketet (Figur 64, hela modellen = Svenskgeoprocess): SG_Paketberoenden Innehåller diagram som visar hur olika paket är beroende av varandra och av andra standarder och modeller. SG_GemensammaKlasser Innehåller gemensamma klasser och egenskaper som återkommer i alla teman i. Exempel, geometrier och identifierare. SG_Temanamn Innehåller den enskilda modellen för varje tema inklusive kringinformation. o TemanamnAnvändningsfall Innehåller användningsfall för aktuellt tema, antingen uppräknade eller

204 202 (219) Styrgruppen o o o o mer fullständigt modellerade, efter behov. Användningsfallen är underlag vid avgränsande av temat. TemanamnHelhetsbild Innehåller en helhetsbild (begreppsmodell) över alla de för temat identifierade viktiga företeelser. I helhetsbilden framgår också vilka företeelser som bedömts ligga utanför ett tema. I diagrammet TemanamnHelhetRealisering visas hur respektive företeelse från helhetsbilden som ska ingå i temat realiseras i informationsmodellen. SG_TemanamnInformation Innehåller ett eller flera diagram som visar den informationsmodell som beskriver temat. Informationsmodellen utgöt underlag för datamodell. SG_TemanamnDatatyper Innehåller de egendefinierade komplexa datatyper som används i temat. SG_TemanamnKodlistor Innehåller de egendefinierade kodlistor som används i temat. I informationsmodellen för Höjddata finns paketen SG_TemanamnInformation, SG_TemanamnDatatyper och SG_TemanamnKodlistor. För förtydliganden eller andra skäl kan varje tema dessutom innehålla andra paket, till exempel importerade datatyper och kodlistor från standarder eller Inspirespecifikationer eller hur observationer på temats företeelser med hjälp av ISO Observations & Measurements - skall beskrivas. En del paket föregås av prefixet SG_, detta indikerar att de är normativa delar av geodataspecifikationen, de paket som inte bär prefixet SG_ är endast informativa.

205 Styrgruppen 203 (219) 14.3 Bilaga C. Fullständig informationsmodell Figur 65: Diagram som visar objekttyperna SG_Höjdpunkt, SG_Brytlinje och SG_Höjdprojekt och deras subtyper. Dessa tre ingår i flera av de mer specifika modellerna för olika typer av höjddata. Datatyper och kodlistor som används av dessa objekttyper visas också, inklusive de som kommer från Inspire eller från generellt.

206 Styrgruppen 204 (219) Figur 66: Komplett diagram över delmodellen Laserdata för temat Höjd inom.

207 Styrgruppen 205 (219) Figur 67: Komplett diagram över delmodellen Bildmatchning för temat Höjd inom.

208 Styrgruppen 206 (219) Figur 68: Komplett diagram över delmodellen Fotogrammetrisk mätning för temat Höjd inom.

209 Styrgruppen 207 (219) Figur 69: Komplett diagram över delmodellen Punktmoln för temat Höjd inom.

210 Styrgruppen 208 (219) Figur 70: Komplett diagram över delmodellen Höjdmodell Grid för temat Höjd inom.

211 Styrgruppen 209 (219) Figur 71: Komplett diagram över delmodellen Höjdmodell TIN för temat Höjd inom.

212 Styrgruppen 210 (219) Figur 72: Komplett diagram över delmodellen Punkthöjder för temat Höjd inom. Kodlistorna SG_Klassificeringstyp och SG_Klassnummer visas inte eftersom attributen inte används för punkhöjder.

213 Styrgruppen 211 (219) Figur 73: Komplett diagram över delmodellen Nivåkurvor för temat Höjd inom.

214 Styrgruppen 212 (219) Figur 74: Den fullständiga vektormodellen från Inspire Elevation.

215 Styrgruppen 213 (219) Figur 75: Den fullständiga gridmodellen från Inspire Elevation

216 Styrgruppen 214 (219) Figur 76: Den fullständiga TINmodellen från Inspire Elevation