GEODATASPECIFIKATION. Markdetaljer. Version Markanvändning och Marktäcke. Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter

Transkript

1 GEODATASPECIFIKATION Version Bild Vatten Markanvändning och Marktäcke Höjd Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter

2 LANTMÄTERIET SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING UPPHOVSMAN DOKUMENTANSVARIG Linn Varhaugvik DOKUMENTNUMMER DOKUMENTDATUM BETECKNING /3031 VERSION FASTSTÄLLD VERSION DOKUMENTDATUM ÄNDRING NAMN Grundversion framtagen Slutversion från projektet Svensk geoprocess. TEST Förberedelser inför version Test Rättelser och omarbetningar efter remiss Uppdragsledare: Ingela Nilsson (Agima) Linn Varhaugvik (Lantmäteriet) Arbetsgrupp: Katarina Lönnqvist (Stockholms stad) Anna Selander (Nyköpings kommun) Anders Carlström (Västerås stad) Jonny Jäwert (Örnsköldsviks kommun) Jan Karlsson (Hässleholms kommun) Göran Leiner (Nässjö kommun) Lars Börjesson (Skövde kommun) Olov Johansson (Metria AB) Linn Varhaugvik (Lantmäteriet) Linn Varhaugvik Arto (Lantmäteriet) Åsa Sehlstedt (Lantmäteriet) Lars Andersson (Lantmäteriet) Projektet avslutades juni 2016 och Samverkan ansvarar nu för förvaltning och vidareutveckling av geodataspecifikationerna. I version har förbättringar och vidareutvecklingar gjorts jämfört med version 2.0 och version TEST 1. Fortsättningsvis kan det komma att tas fram uppdaterade versioner. Se hemsida för mer information. Även XML-scheman finns tillgängliga för tester på hemsida

3 1 (67) Styrgruppen Samverkan I samverkansprojektet utarbetas geodataspecifikationer för nio utvalda geodatateman. Målet med arbetet är att kunna utbyta enhetliga geodata oavsett administrativa gränser, vilket bidrar till enklare och effektivare myndighetsutövning för till exempel planarbete, fastighetsbildning och bygglovshantering, miljö- och krisarbete samt infrastrukturbyggande. Figur 1. Enhetliga geodata bidrar till enklare myndighetsservice För att nå målen ingår även en samverkansprocess där samverkansaktiviteter beskrivs och där geodataspecifikationen används i processtegen. Arbetet med att utforma och förvalta specifikationerna bedrivs i samverkan mellan kommuner, Lantmäteriet och för temat andra berörda myndigheter.

4 2 (67) Styrgruppen Introduktion till Geodataspecifikation Specifikationens dokumentation baseras i stort på standarden SS-EN ISO 19131:2008, Geografisk information Specifikation av datamängder även om avsteg görs. Specifikationerna utnyttjar både internationella och svenska standarder samt är i möjligaste mån överensstämmande med Inspires dataspecifikationer för motsvarande geodatateman. Inspire är ett EU-direktiv med regler för hur infrastruktur för geodata i EU ska byggas upp. Geodataspecifikationen för är ett dokument som tagits fram i samverkan mellan SKL, Lantmäteriet och kommunerna. Specifikationen innehåller informationsutbytesmodell och krav på geodata som beskriver. Geodataspecifikationen skildrar tillsammans med processen ett framtida scenario av temat och ett arbetsflöde där flera aktörer samverkar för att effektivisera samhällsbyggnadsprocessen. Processen som tas fram inom innehåller en redogörelse av hur samverkan kring insamling, lagring och tillhandahållande ska gå till. avser förekomster av fysiska företeelser ovan mark som påverkar processer inom samhällsbyggnadsområdet, t.ex. detaljplanering, bygglov och fastighetsbildning. kan förekomma naturligt eller vara anlagda. Exempel på markdetaljer är stödmur, mast och brygga. Marklinjer är olika typer av linjer som kan utbytas separat alternativt används för att bilda ytor tillsammans med centroidpunkter i utbytesmodellerna för Markanvändning eller Marktäcke. Geodataspecifikationen avser geodata om som Lantmäteriet, kommunerna och övriga aktörer t.ex. entreprenörer och andra statliga myndigheter utbyter information om. -datas beståndsdelar läses enklast ur avsnitt 5 som innehåller både en informationsutbytesmodell (grafisk i UML, Unified Modelling Language) samt en objekttypskatalog med ingående objekttyper (klasser), deras attribut och relationer till andra objekttyper. Vilka objekttyper och attribut som är obligatoriska eller frivilliga framgår av informationsutbytesmodellen. Både en informationsutbytesmodell och en objekttypskatalog ökar möjligheterna att fler tänkta användare ska kunna förstå -datas informationsutbytesmodell Informationsutbytesmodellen kan ses som en avgränsning av vilka företeelsetyper som ingår i temat. Informationsmodellen är i stor utsträckning baserad på ett flertal befintliga kommunala modeller, vilka används inom samhällsbyggnadsprocessen. Som några exempel kan nämnas Sverigemodellen (Lantmäteriet, ESRI), SGD (Södertörns Geodata = Tyresö kommun, Botkyrka kommun, Huddinge kommun, Södertälje kommun, Nynäshamns kommun, Salems kommun, Haninge kommun samt Nykvarns kommun), Topobase/Geodatapaketet (Symetri och Topobase användarförening), Baggis (Stockholms stads Stadsbyggnadskontor) m.fl. Som underlag och inspiration för framtagning av modellen har även kommungml, Geomatrisen, GSD fastighetskartan, NSL (Nationell strandlinje) och RIGES (Regional innovativ GIS- och e-tjänstsamverkan) använts. Se vidare avsnitt Förkortningar samt avsnittet 13 Referenser.

5 Styrgruppen 3 (67) Specifikationen har koordinerats med HMK Handbok i mät- och kartfrågor. Specifikationer, informationsutbytesmodeller och XML-scheman som tas fram i Svensk geoprocess är tänkta att kunna användas för utbyte av geodata i många olika sammanhang. Detta medför att de i mångt och mycket har karaktären av en bruttolista av allt som kan tänkas utbytas enligt specifikationernas teman. Verksamhetsregler som i många fall kan ses som tekniska realiseringar av avtal eller överenskommelser är inte en del av då det skulle begränsa möjliga användningsområden för specifikationer med mera. Detta innebär dock att man i många fall kommer att behöva göra begränsningar av vad ur specifikationer som får utbytas och tydligare regler kring hur detta ska ske. Visar det sig att samma begränsningar och striktare regler kring utbyte återkommer i många fall nationellt sett så är det en fråga för Samverkan att besluta om dessa begränsningar och striktare regler ska införlivas i specifikationer, informationsutbytesmodeller och XML-scheman. Krav på data enligt denna specifikation uttrycks i respektive tillämpligt avsnitt av specifikationen. Krav skrivs på egen rad med fet stil i röd färg undantaget datakvalitetskrav. Rekommendationer skrivs på egen rad med fet stil i blå färg. Datakvalitetskrav uttrycks i tabellform och enligt den internationella datakvalitetsstandarden SS-EN ISO 19157:2013, Geografisk information Datakvalitet under avsnitt 7 i geodataspecifikationen. Denna geodataspecifikation är tillgänglig som ett dokument (.pdf) från

6 Styrgruppen 4 (67) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 GEODATASPECIFIKATIONENS OMFATTNING 7 2 ÖVERSIKT Information om geodataspecifikationen Information om 12 3 MARKDETALJERS OMFATTNINGAR Omfattning A IDENTIFIERING AV SPECIFIKATION MARKDETALJER15 5 DATAINNEHÅLL OCH STRUKTUR Beskrivande text Informationsmodell och objekttypskatalog Beskrivning av basmodell Beskrivning av Ordning på attribut och associationer 30 6 REFERENSSYSTEM 31 7 KVALITETSKRAV Datakvalitet 32 8 METADATA 34 9 TILLHANDAHÅLLANDE DATAFÅNGST OCH UNDERHÅLL PRESENTATIONSREGLER 37

7 Styrgruppen 5 (67) 12 ÖVRIGT REFERENSER HMK Handbok i mät- och kartfrågor Standarder och tekniska rapporter utgivna genom SIS Övriga referenser 38 BILAGA A. TEST AV SPECIFIKATIONSÖVERENSSTÄMMELSE39 BILAGA B. FULLSTÄNDIG INFORMATIONSMODELL 40 BILAGA C. OBJEKTTYPSKATALOG 41 ML_MarkdetaljDatamangd 41 ML_Markdetalj 41 ML_Marklinje 44 ML_MarkdetaljTyp 47 ML_MarklinjeTyp 47 ML_PlanLageTyp 47 ML_HojdLageTyp 49 BILAGA D. KODLISTOR 51 Bilaga D1. Kodlista 51 Bilaga D2. Kodlista Marklinjer 60 BILAGA E. KRAV OCH REKOMMENDATIONER 62 Bilaga E1. Krav 62 Bilaga E2. Rekommendationer 63

8 Styrgruppen 6 (67) BILAGA F. RELATIONER TILL SPECIFIKATIONER ELLER DATAMÄNGDER SOM EJ OMFATTAS AV SVENSK GEOPROCESS 64 BILAGA G. MAPPNING AV MARKDETALJERS KODLISTA MOT INSPIRE 65

9 7 (67) Styrgruppen 1 Geodataspecifikationens omfattning Detta dokument utgör en gemensam geodataspecifikation för utbyte av, vilka framställs på uppdrag av Lantmäteriet, kommunerna och andra myndigheter. 2 Översikt 2.1 Information om geodataspecifikationen Titel Geodataspecifikation Datum Ansvarig part Lantmäteriet i samverkan med kommuner och SKL Lantmäteriet, Division Geodata, enheten Geografisk information Adress Gävle Telefon E-post URL svenskgeoprocess@lm.se Språk Svenska Ämnesområde 010 Arealtäckande bilder och baskartor Ämnesområde ur den Nationella metadataprofilen, tabell 33. Syfte Specifikation av de nationella krav som ställs på utbyte av mellan kommuner, leverantörer och myndigheter. Utbyte kan avse både från producent till informationsägare och från informationsägare till användare. Med utbyte av avses utbyte av geometrier med klassning enligt denna specifikations kodlistor. Denna geodataspecifikation riktar sig i första hand till dataproducenter, systemleverantörer och systemutvecklare som ansvarar för att utbyta datamängder enligt denna specifikation. Geodataspecifikationen ska också kunna vara ett stöd för användare av data i att få större förståelse för framförallt levererade datamängders användbarhet.

10 8 (67) Styrgruppen Geodataspecifikationen omfattar grundläggande geografiska data som, tillsammans med andra geodataspecifikationer (inom eller utanför ) ska kunna utgöra underlag för en baskarta. Baskartan ska utgöra grund för framställning av kommunens olika kartprodukter, t.ex. nybyggnadskarta och grundkarta för detaljplanering samt kunna tillgodose förrättningsverksamhetens krav på information från baskartan. Markdetaljtyper beskrivna i markdetaljer kan även ingå i andra kommunala produkter såsom adresskarta, ledningsdokumentation, projekteringsunderlag, underlag för drift och underhåll av kommunala anordningar (t.ex. parker och gator) samt mer småskaliga kartprodukter eller analysunderlag. Vissa objekt ingår även i olika myndigheters kartsammanställningar, t.ex. produkter från Lantmäteriet och Sjöfartsverket Termer och ar Termerna är uppdelade i två tabeller, Fel! Hittar inte referenskälla. beskriver termer från denna specifikation, Tabell 2 innehåller generella termer som används i flera specifikationer. Källa om annan än anges inom hakparentes [ ] efter. UML-specifika termer och vissa modelleringstekniska termer beskrivs i Basmodellen. Tabell 1. Temaspecifika termer Termer ur Geodataspecifikation Definition (och eventuella kommentarer) Exploateringsområde Område avsett för någon form av exploatering och där baskarta uppdateras i samband med t.ex. framtagning av grundkarta för detaljplan Tabell 2. Generella termer i Generella termer Term Abstrakt klass Applikationsschema Definition klass som inte motsvarar en verklig företeelse [Ekvator] Kommentar: representerar gemensamma egenskaper för klasser t.ex. attribut och roller. formell av datastruktur, regler och innehåll för information inom ett visst tillämpningsområde[ekvator]

11 9 (67) Styrgruppen Association samband mellan klasser Attribut Attributtyp Baskarta Baskarteområde Begreppsmodell Datamodell Datatyp Egenskap Företeelse Företeelsetyp Generic Conceptual Model Geodataspecifikation Informationsmodell Informationsutbytesmodell egenskap för en klass beskriven genom de värden den kan anta [Ekvator] Kommentar: Ett värde som representerar det observerade värdet av en Egenskap hos en Företeelse typ av karakteristik eller för en objekttyp [Ekvator] karta som har ett för ändamålet anpassat innehåll och som utgör underlag för fortsatt kartframställning vid planering, projektering och redovisning [Ekvator] område som ajourhålls med storskalig kartinformation, t.ex. inom tätortsområde eller inom område där kartunderlag för grundkarta, nybyggnadskarta eller förrättningskarta tas fram. modell som beskriver begrepp, deras egenskaper och inbördes relationer [Ekvator] på logisk nivå över hur data är organiserade i en databas [GIS-ordbok] specifikation av värdedomän och de operationer som är tillåtna på värdena [Ekvator] Kommentar: I UML representeras en datatyp av en klass vars dataförekomster inte har egen identitet Exempel: SG_Namn, Boolean (sant/falskt) inneboende karakteristik hos en företeelse som kan användas för att beskriva företeelsen och/eller särskilja en företeelse från en annan någonting som finns i den verkliga världen eller en tänkt värld och som kan avgränsas som en egen[ekvator] grupp av Företeelser med samma egenskaper motsvarande basmodell i Inspire ett dokument som beskriver alla krav som ställs på geodatamängder. Krav avser struktur på data vid utbyte, obligatoriska element samt datakvalitetskrav begreppsmodell som beskriver de olika objekttyper som är av intresse för en viss verksamhet [Ekvator] Informationsmodell specifikt anpassad för informationsutbyte

12 10 (67) Styrgruppen Kvalitetsmått Kvalitetsparameter Kvalitetstema Kodlista Metadata Modellelement Multiplicitet Objekt Objekttyp Objekttypskatalog Yttäcke kvantitativ bestämning som ligger till grund för utvärderingen av en kvalitetsparameter [HMK-Ordlista] detaljerad indelning av geodatakvalitetens olika aspekter; grupperas ihop till kvalitetsteman och mäts med kvalitetsmått [HMK-Ordlista] övergripande indelning av geodatakvalitetens olika aspekter (aktualitet, fullständighet, användbarhet etc.); delas in i kvalitetsparametrar, som mäts med kvalitetsmått [HMK-Ordlista] diskret värdedomän där varje värde tilldelats en inom listan unik beteckning [Ekvator] data som definierar och beskriver andra data [Ekvator] Kommentar: Metadata kan förekomma både på datamängdsnivå och objekttypsnivå samt av tjänster komponent som bygger upp en modell Exempel: Objekttyper, associationer och datatyper. anger hur många förekomster som ska eller kan förekomma representation av en företeelse i den verkliga världen [Ekvator] abstraktion av en grupp av företeelser med likartade egenskaper [Ekvator] förteckning över objekttyper samt deras attributoch sambandsanalyser [Ekvator] ett rumsligt objekt som genom sin funktion returnerar värden från sin värdemängd för alla direkta positioner inom sin rumsliga, och/eller tidsmässiga utsträckning, i enlighet med ISO 19123:2007. [Inspire 1089/2010 tillägg 1289] Kommentar: den svenska översättningen av Coverage kan ge syftningsfel, även linje och punkt-format kan förekomma Tabell 3. Källor GIS-Ordbok GIS-Ordbok SIS/STANLI (TK 323) Samverkande GIS med ISO En handbok om tekniskt ramverk för geografisk information, utg. 1, 2004 HMK-Ordlista HMK-Ordlista och förkortningar, juni 2015

13 11 (67) Styrgruppen Inspire 1089/2010 Ekvator förordning (EU) nr 1089/2010 om genomförande av direktiv 2007/2/EG vad gäller interoperabilitet för rumsliga datamängder och datatjänster termdatabas med geodatarelaterade termer från svenska standarder, tekniska rapporter, tekniska specifikationer och andra rapporter på geodataområdet samt översatta termer från ISO/TC 211 Multilingual glossary of terms. Exempel: Svensk standard (SS), för geografisk information i serien och tekniska rapporter (TR) utgivna av SIS, t.ex. 23, 24, 25, Förkortningar Tabell 4. Förkortningar BSAB DGNSS EPSG GALILEO GLONASS GML GNSS GPS GUM HMK Byggandets Samordning AB, kodsystem för beteckning av byggdelar eller produktionsresultat Differentiell GNSS. Relativ GNSS-mätning där korrektioner för systematiska felkällor beräknas på referensstation och sänds till mobila GNSSmottagare, som korrigerar sina mätningar. European Petroleum Survey Group, allmänt använd databas med koder över referenssystem [HMK-Ordlista modifierad] Europeiskt satellitbaserat positioneringssystem [HMK-Ordlista] Globalnaja navigatsionnaja sputnikovaja sistema Ryskt satellitbaserat positioneringssystem Geographic Markup Language En profil av XML med fördefinierad hantering av geometrier och referenssystem med mera. Global Navigation Satellite System, samlingsbegrepp för satellitbaserade navigations- och positioneringssystem [HMK-ordlista] Global Positioning System Amerikanskt satellitbaserat positioneringssystem [HMK-Ordlista] Guide to the Expression of Uncertainty in Measurement. Internationell standard för mätosäkerhet. [HMKordlista] Handbok i mät- och kartfrågor. Samverkan mellan Lantmäteriet och andra myndigheter, främst

14 12 (67) Styrgruppen Nätverks-RTK OGC kommuner och Trafikverket, som arbetar för enhetlig och standardiserad insamling av geodata i form av handböcker. Se HMK:s hemsida Bärvågsmätning i realtid med flera permanent placerade referensstationer som samverkar för att optimera hanteringen av felkällor The Open Geospatial Consortium, internationell standardiseringsorganisation för geodata [HMKordlista] RH 2000 Rikets Höjdsystem 2000 RMS RTK SKL SWEREF 99 SWEREF 99 TM SWEREF 99 dd mm UML URI UUID XML Root Mean Square, en typ av (kvadratiskt) medeltal [HMK-Ordlista] Real Time Kinematic, bärvågsmätning i realtid Sveriges Kommuner och Landsting Swedish Reference Frame 1999, svensk realisering av det europeiska geodetiska referenssystemet ETRS 89 Swedish Reference Frame 1999 Transversal Mercator, nationellt plant koordinatsystem erhållet genom projektion av SWEREF 99 Swedish Reference Frame 1999, nationella plana koordinatsystem (12 stycken) för storskaliga tilllämpningar erhållna genom projektion av SWEREF 99 Unified Modeling Language, modelleringsspråk som i används för att grafiskt utrycka informationsutbytesmodeller Uniform Resource Identifier, identifierare av resurs Universal Unique IDentifier extensible Markup Language, textbaserat överföringsformat för data där man själv definierar struktur och regler för data med hjälp av ett XML-schema (.xsd). I huvudsak avsett för att vara maskinläsbart men kan även läsas av människor 2.2 Information om Namn

15 13 (67) Styrgruppen Förkortning - Beskrivning av innehåll Utsträckning i tid och rum Syfte innehåller de markdetaljtyper som utgör grundläggande geografiska data och som har identifierats ingå i en baskarta. innehåller även marklinjer vilket är nytt från och med version av specifikationen. na och marklinjerna utgör underlag vid framtagning av kartprodukter och kartunderlag kopplade till samhällsbyggnadsprocessen, t.ex. detaljplanering, bygglovshantering miljöarbete, krisarbete, infrastrukturbyggande och fastighetsbildning. Vissa markdetaljtyper ingår även i olika myndigheters kartsammanställningar, t.ex. produkter från Lantmäteriet och Sjöfartsverket. Markdetaljtyperna, inklusive marklinjerna, används för att beskriva fysiska företeelser som förekommer naturligt eller är anlagda, men även för att beskriva en gräns mellan olika typer av marktäcke eller markanvändning även när gränsen inte utgör någon fysisk barriär. Exempel på markdetaljer är stödmur, mast och brygga. Exempel på en marklinje kan vara gränsen mellan parkering och väg eller ett dike. Uppgifterna beskrivs i de metadata som följer leveransen beskriver data om fysiska företeelser som förekommer naturligt eller är anlagda. behövs som underlag vid detaljplanering, miljöarbete, krisarbete, infrastrukturbyggande fastighetsbildning och bygglovshantering eller i andra kartunderlag kopplade till samhällsbyggnadsprocessen. kan också bidra till att bland annan myndighetsutövning underlättas. Data enligt Geodataspecifikation ska, tillsammans med andra data (beskrivna inom eller utanför Svensk geoprocess), möjliggöra en baskarta. Baskartan ska kunna användas för att generera grundkarta för detaljplanering, nybyggnadskarta, förrättningskarta eller andra storskaliga eller småskaliga underlag eller produkter inom samhällsbyggnadsprocessen. Vissa markdetaljtyper ingår även i olika myndigheters kartsammanställningar, t.ex. produkter från Lantmäteriet och Sjöfartsverket. Syftet med Geodataspecifikation är även att specificera de nationella krav som ställs på utbyte av markdetaljer mellan kommuner och infrastrukturbyggare samt kommuner och Lantmäteriet. I detta utbyte ingår även marklinjer från olika teman. Utbyte kan avse både från producent till datalager eller från datalager till användare.

16 Styrgruppen 14 (67) Utsträckning i tid och rum Uppgifterna beskrivs i de metadata som följer leveransen 3 s omfattningar Specifikationen anger inga delomfattningar, innehåller bara den generella omfattningen. 3.1 Omfattning A - Identifiering av omfattning Hierarkisk nivå 005 Datamängd Namn på hierarkisk nivå Beskrivning av hierarkisk nivå Datamängd beskrivande markdetaljer. Utsträckning Data förekommer över hela Sverige. Omfattningen avser alla Sveriges kommuner. Yttäcken - Ingående omfattningar -

17 15 (67) Styrgruppen 4 Identifiering av Specifikation Titel Alternativ titel Versionsnummer Sammanfattning omfattar fysiska företeelser, naturliga eller anlagda, vilka har betydelse för samhällsbyggnadsprocessen. Med samhällsbyggnadsprocessen avses översiktlig planering eller detaljplanering, fastighetsbildning och bygglovhantering samt processer kopplade till dessa. Det kan också vara underlag för framtagning av ledningsdokumentation, projekteringsunderlag eller analysunderlag för olika delar i processen. Större delen av dessa processer ägs av kommunerna och är reglerade i PBL (Plan- och bygglagen). Data från ska, tillsammans med andra data (beskrivna inom eller utanför ), möjliggöra en baskarta. En baskarta ajourhålls kontinuerligt och fungerar som underlag inom flera delar av samhällsbyggnadsprocessen. Vissa markdetaljer ingår även i olika myndigheters kartsammanställningar, t.ex. produkter från Lantmäteriet och Sjöfartsverket. Syfte är väl beskrivna och rymmer data om fysiska företeelser, vilka förekommer naturligt eller är anlagda. ska, tillsammans med andra data (beskrivna inom eller utanför ), möjliggöra en baskarta. En baskarta behövs som underlag vid detaljplanering, fastighetsbildning och bygglovshantering eller i andra kartunderlag kopplade till samhällsbyggnadsprocessen. kan också bidra till att annan myndighetsutövning underlättas. Geodataspecifikationen, med kodlistorna inkluderad, är även avsedd att främja och effektivisera datautbytet mellan kommunerna och olika statliga myndigheter (Lantmäteriet, Sjöfartsverket m.fl.), datautbytet mellan kommunerna och olika privata aktörer (arkitekter, projektörer, byggare etc.) samt datautbytet kommuner emellan, vid t.ex. mark- och exploateringsprojekt över kommungräns. Ämnesområde 010 Arealtäckande bilder och baskartor. Ämnesområde ur den Nationella metadataprofilen, tabell 33.

18 16 (67) Styrgruppen Typ av geometrisk representation Rumslig upplösning Vektor. Ur den Nationella metadataprofilen. Geografisk utsträckning förekommer över hela Sverige. Kompletterande information -

19 17 (67) Styrgruppen 5 Datainnehåll och struktur 5.1 Beskrivande text beskrivs av en grafisk informationsutbytesmodell och en objekttypskatalog. Till modellen hör två hierarkiska kodlistor med typer av markdetaljer och marklinjer (Se Bilaga D1. Kodlista och Bilaga D2. Kodlista Marklinjer). I kapitlet Informationsmodell beskrivs i detalj alla ingående objekttyper, attribut och associationer som ingår i. Beskrivning sker med hjälp av figurer (UMLdiagram), förklarande text och en objekttypskatalog. s innehåll är grafiskt dokumenterat med en informationsmodell i UML ( Informationsmodellen är framförallt avsedd att vara läsbar för människor och är därför i vissa avseenden inte konsekvent eller tekniskt korrekt modellerad. Se dokumentet Basmodell för information om hur UML har använts i. Kodlistan för markdetaljtyper har som avsikt att vara så heltäckande som möjligt för att motsvara främst kommunala behov av att tillhandahålla grundläggande kartunderlag till de olika processerna. Värden i kodlistan är anpassade för att harmonisera med kommuners olika förutsättningar och strukturer, t.ex. skillnader i behov av olika typer av koder mellan storstads- och landsortskommuner. För att generera en komplett baskarta kombineras data från flera olika geodataspecifikationer inom Svensk geoprocess, t.ex. Väg/Järnväg, Byggnad, Markanvändning/Marktäcke eller Vatten. Även data beskrivna utanför kan behövas för att skapa en komplett baskarta. I kodlistan har en avgränsning gjorts gentemot lokala verksamhetssystem (t.ex. park, ledning, VA, hamn, trafik etc.) eftersom det är praktiskt omöjligt att ha med alla koder. Behoven ser olika ut i olika kommuner och hos olika myndigheter. I praktiken innebär det att objektet som ingår i kodlistan kan vara mer generellt och inte definierat utifrån någon specifik verksamhet. Modellen medger att marklinjer kan utbytas tillsammans med markdetaljer. Detta kan ske oberoende av vilken funktion dessa linjer har. Marklinjerna kan även användas som kantlinjer vid utbyte av data rörande markanvändning och marktäcke tillsammans med centroidpunkter enligt specifikationen för Markanvändning och Marktäcke. Till marklinjerna hör en hierarkisk kodlista som är utökningsbar efter de behov som kommun eller annan part har. I avsnittet Informationsutbytesmodell nedan beskrivs i detalj alla ingående objekttyper, attribut och associationer som ingår i. Beskrivning sker med hjälp av figurer (UML-diagram, förklarande text och en objekttypskatalog (Bilaga C. Objekttypskatalog). En fullständig modell och objekttypskatalog för alla teman presenteras även på webbplats

20 18 (67) Styrgruppen har inte som de flesta andra teman i ett motsvarande tema i Inspire. I Bilaga G. Mappning av s kodlista mot INSPIRE redovisas vilka koder i som kan mappas mot INSPIRE:s dataspecifikationer Förändringar sedan tidigare versioner Marklinjer som tidigare låg i utbytesmodellerna Markanvändning och Marktäcke ligger nu i. Dessa linjer kan fortfarande utbytas via tre olika informationsutbytesmodeller och XML-scheman men får importeras från. Vilken modell som används beror på hur dessa linjer ska användas. Ska linjerna skickas till projektörer används utbytesmodellen för. Ska yttäckande information om markanvändning eller marktäcke utbytas används Markanvändnings eller Marktäckes utbytesschema och samma marklinjer levereras då med funktion som kantlinjer tillsammans med centroidpunkter. När s utbytesschema används kan även andra linjeobjekt som inte representerar markkanter utbytas vid samma tillfälle. påverkas även av förenklingar som gjorts i basmodell och geometrimodell. Nya attribut som lagts till är variant, coclass och geodataproducent. I namn på klasser, attribut och associationer har å, ä, ö ersatts med a, a, o för att överensstämma med namn i xml-scheman. När mätningsanvisningarna som tagits fram för följts ska inmätningsläge för plan och höjd anges för markdetalj och i plan för marklinjer. Dessa attribut hanteras i version på ett nytt förenklat sätt. Kodlistan för marklinjer har harmoniserats mot motsvarande listor för markanvändning och marktäcke. Kodlistan för markdetaljer har harmoniserats mot mätningsanvisningar. Bägge kodlistorna har också ändrats efter remissynpunkter. Tabell 5. Ändringslista Kodlistevärde (nivå) Tidigare beteckning Ändring Däck (1) - Ändrat till en tydligare Linbana (1) - Ändrat så skidlift inte ingår - Linbanedrivhjul (1) Borttagen - Linbanestålvajer (1) Borttagen - Linbanevändskiva (1) Borttagen - Skidliftsdrivhjul (1) Borttagen - Skidliftsstålvajer (1) Borttagen - Skidliftsvändskiva (1) Borttagen

21 Styrgruppen 19 (67) Kodlistevärde (nivå) Tidigare beteckning Ändring Släplift (2) - Nytillkommen Brygga (1) - Ändrad Pollare-hamn (2) Båtförtöjning - Förtöjningsblock Båtförtöjning är ersatt av Pollare - hamn under samlingsgrupp Trafikanläggning. Bassängkant (1) Bassangsarg Ändrat till kant för mer folklig benämning Simbassängkant (2) Simbassängsarg Ändrat till kant för mer folklig benämning Flaggstång (1) - Ändrat Färskvattenbrunn (1) - Nytillkommen - Liftfundament Borttagen - Linbanefundament Borttagen Luftledning (1) el (2) - Nytillkommen Luftledning (1) tele (2) - Nytillkommen - Högspänningsledning Borttagen Maststag (1) Mastlina Ändrat - Navföljare (2) Borttagen Släntfot - Nytillkommen Släntkrön - Nytillkommen Underjordisk ledning (1) - Nytillkommen Underjordisk ledning - el (2) Underjordisk ledning - fjärrvärme (2) Underjordisk ledning - opto (2) Underjordisk ledning - tele (2) Underjordisk ledning - va (2) - Nytillkommen - Nytillkommen - Nytillkommen - Nytillkommen - Nytillkommen - Illustration väg Borttagen, ligger nu under marklinjer. Trumma (1) Vägtrumma Ändrad så den gäller för järnväg också

22 Styrgruppen 20 (67) Tabell 6. Ändringslista Marklinjer Kodlistevärde (nivå) Tidigare beteckning Ändring strandlinje (2) Strand Lagt till -linje. transportlinje (1) Kommunikationslinje Bytt term. Tele- och datakommunikation m.m. ingår inte. vägområde (2) Väg Förtydligat att det är markområde som avses. vägbana (3) - Förtydligat vägbana inom vägområde illustration väg (3) - Lagt till denna linje som kan användas för vägavgränsning där ingen fysisk markdetalj finns. gång- och cykelbana (3) Gäng-och cykelvägkant [sic] Justerat. spårvägsområde (2) Järnväg Övergripande. Bytt nivå. Motsvarar vägområde. järnväg (3) Spårområde Bytt nivå. Underordnad. flygområde (2) Flyg Förtydligat. Motsvarar nivå för vägområde. helikopterplats (3) Helikopterplatta Bytt term. hamnområde (2) Hamn Förtydligat. Motsvarar nivå för vägområde. bebyggelselinje (1) - Lagt till för tillhörighet av torg, men även allmänt. övrig marklinje (1) Övrig markkantlinje Se nedan om kant-, mitt- och bottenlinjer. torg (2) Torg Inordnad på nivå 2 under bebyggelselinje. markanvändningsgräns (2) - Lagt till för avgränsning av markanvändningsslag marktäckegräns (2) - Lagt till för avgränsning av marktäckeslag - Ägoslagsgräns Borttagen. övrig marklinje används om det inte går att precisera till någon annan av ovanstående gränser eller linjer.

23 21 (67) Styrgruppen 5.2 Informationsmodell och objekttypskatalog Inom finns nio teman Bild, Vatten, Marktäcke/Markanvändning,, Höjd, Väg/Järnväg, Byggnad, Adress samt Stompunkter. Varje temas informationsutbytesmodell omfattar ett eller flera paket. Utöver detta finns även ett gemensamt paket som används av alla informationsmodeller som beskrivs i specifikation Basmodell. informationsutbytesmodeller är ursprungligen skapade för att visa informationen utifrån ett verksamhetsperspektiv vilket redovisats i tidigare versioner av specifikationerna. För att kunna skapa datautbytesmodeller i form av XML-scheman motsvarande informationsutbytesmodellerna har en del avgränsningar och uppdelningar behövt göras. Dessa nya informationsutbytesmodeller är de som från och med version 3 redovisas i specifikationen. Informationsutbytesmodellerna beskriver hur utbytet av information sker och tillhandahålls tillsammans med XML-scheman via projektets hemsida Informationsutbytesmodellen är uppdelad i flera figurer för att belysa de olika delarna av modellen. Fullständig informationsmodell inklusive objekttypskatalog återfinns på webbplatsen med kopia i Bilaga B. Fullständig informationsmodell och i Bilaga C. Objekttypskatalog. Informationsutbytesmodellerna beskriver hur strukturen ser ut i utbytet av information. Färgsättning av modellelement görs enligt Figur 2. class Färgsättning «featuretype» AnnanObjekttyp «datatype» AnnanDatatyp «codelist» AnnanKodlista «featuretype» TematsObjekttyp «datatype» TematsDatatyp «codelist» TematsKodlista «featuretype» ImporteradObjekttyp «datatype» ImporteradDatatyp «codelist» ImporteradKodlista Figur 2. Färgsättning av klasser i diagram. Gemensamma klasser för och importerade objekttyper, kodlistor och datatyper från standarder och Inspire Generic Conceptual Model beskrivs i dokumentet Basmodell.

24 22 (67) Styrgruppen Kodlistorna är utökningsbara men för att datautbyte ska kunna ske smidigt inom Samverkan ska egna versioner av kodlistor avstämmas med intressenter för samsyn. Krav 1. Informationsmodellens obligatoriska attribut och associationer ska finnas med i datamängd enligt denna geodataspecifikation. Krav 2. Informationsmodellens angivelser om multiplicitet ska följas för datamängder enligt denna geodataspecifikation. Krav 3. Endast värden från kodlistor ska användas för attribut vars typ är en kodlista. Krav 4. Kodlistor är utökningsbara. Utökad kodlista ska tillhandahållas av ansvarig part. Krav 5. Koder/värden i utökade kodlistor ska inte stå i konflikt med värden i ursprunglig kodlista. Krav 6. Utökning av kodlistor ska ske i samverkan mellan alla identifierade intressenter. Rekommendation 1. Gemensamma kodlistor ska förvaltas av Lantmäteriet. 5.3 Beskrivning av basmodell För att skapa enhetlighet bland de specifikationer som tas fram inom har en uppsättning gemensamma objekttyper, datatyper och kodlistor skapats som kan användas av alla specifikationer. Gemensamma klasser, datatyper och kodlistor har prefixet SG_. De gemensamma klasserna medför att identifierare, livcykelinformation, geometrier och av datamängder och metadata hanteras enhetligt. De gemensamma modellerna beskrivs tillsammans med importerade element från Inspire i specifikationen Svensk Geoprocess Basmodell med motsvarande numrering Basklass SG_BasKlass är en abstrakt klass som äger de mest grundläggande attributen som krävs vid utbyte av geodata. SG_BasKlass tillför via arv dessa attribut till objekttyper som inte är en utökning av Inspire såsom objekttyper tillhörande och vissa objekttyper i andra teman.

25 Styrgruppen 23 (67) SG_BasKlass har två obligatoriska attribut, identitet och datum för då objektets version skapades eller blir giltigt. Identitet beskrivs med datatypen Identifier som kommer från Inspire och består av en namespace (namnrymd) och localid som tillsammans ger ett unikt id Identifierare Alla objekt som levereras enligt Svensk Geoprocess ska ha en unik identitet som inte byts ut under dess giltighetstid. Med objekt menas den realisering av det verkliga objektet. Vid förändringar av objektet behålls den unika identiteten men objektet representeras av en ny version. Svensk Geoprocess utnyttjar Inspires datatyp Identifier som med namespace och localid bygger upp en unik identitet. UUID är en universellt unik identifierare bestående av 32 hexadecimala tecken separerade i fem grupper av bindestreck (-). Krav 7. Alla vektorobjekt i en datamängd enligt denna geodata-specifikation ska ha en identifierare (Id). Krav 8 Identifierare ska vara av typen Identifier [Inspire - Generic conceptual model BaseTypes]. Krav 9. Identifieraren ska vara unik och stabil över objektets livstid. [Inspire Base Types:Identifier, note 3]. Rekommendation 2. LocalId som är ett attribut till typen Identifier anges med typen UUID [ISO/IEC :2005] Livscykelinformation Vid nyskapande av objekt anges skapandedatum i beginlifespanversion, om versionid i datatypen Identifier används ska 1 anges för den första versionen. Då en ny version skapas anges datum och tid för endlifespanversion på den utbytta versionen av objektet. I den nya versionen räknas talet i versionid upp +1 och beginlifespanversion får det datum när den nya versionen blir gällande. Denna version ska vara unik, localid och namespace behålls. Krav 10. Då attributet endlifespanversion förekommer får dess värde inte inträffa före värdet attributet beginlifespanversion. Rekommendation 3. Datum, för när objekt skapades i databas hos ansvarig part, ska användas för attributet beginlifespanversion och alla objekt i en datamängd enligt denna geodataspecifikation.

26 24 (67) Styrgruppen Textfält Det finns olika sätt att representera text. Vanlig text representeras av datatypen CharacterString. Inspire använder datatypen PT_FreeText där språkkod ska anges Projekt Används inte i detta tema Kontaktuppgifter Ansvarig organisation registreras på olika sätt inom Svensk Geoprocess. För projekt inom flygbild, höjd och stompunkter kan uppgifter om ansvarig organisation anges för ägare, producent och uppdragsgivare. För levererade datamängder anges grundläggande metadata enligt den svenska metadataprofilen. För geometrierna kan ansvarig organisation och utförare anges för inmätningen Extern referens Används inte i detta tema Okända värden För okända eller utelämnade värden används den inbyggda funktionen nillable från XML-schemaspecifikationen från W3C. Funktionen med nil ersätter det utelämnade värde och anges med booleanvärdet true och anledningen till utelämnandet enligt värdelistan nilreason. Anledningen visar t.ex. att värdet saknas eller är okänt. Alla obligatoriska element i XML-scheman är nillable. Alla obligatoriska attribut i utom identiteten är nillable Koordinatsystem För att hantera koordinatsystem används de inbyggda funktionerna i GML där varje geometri har ett koordinatsystem. Referenssystemet för plankoordinater anges med EPSG-kod (se kap. 0) och dimension =2. För 3D-geometrier anges plansystemet men dimension sätts =3. Höjdsystem anges med attribut för datamängd. Koordinatsystem för plan och dimension anges även för Datamängd CoClass CoClass ersätter under hösten 2017 BSAB 96. CoClass användningsområde är den byggda miljön. Om det finns en korresponderande CoClass-kod anges denna. Klassificering sker med 7 tabeller där tabellerna innehåller 3 generaliseringsnivåer. CoClass används i s objekttyper för markdetalj och marklinje Geometri Grundtanken i är att en företeelses representation inte är knuten till hur den representeras geometriskt. Detta ger möjlighet att representera en företeelse på flera olika sätt. Ett dike kan ha både två kantlinjer, en mittlinje och en yta. Om det är en linje eller en yta ges istället av geometrin. Om det är en kantlinje, en mittlinje anges av attribut för redovisningsläge på objektet.

27 25 (67) Styrgruppen Specifika metadata för inmätningen kan anges för respektive geometri Det finns möjlighet att beskriva lägesosäkerheten för en enskild geometri i både plan och höjd. Svensk Geoprocess använder begreppet lägesosäkerhet för geometrier. Lägesosäkerhet uttrycks som standardosäkerhet, RMSE och beskrivs i HMK-Geodatakvalitet. För kvalitetsrapportering används begreppet noggrannhet för att stämma överens med kvalitetsstandarden. Hur begreppen förhåller sig till varandra finns beskrivet på Lantmäteriets webbplats Kropp Geometri som har utbredning i 3 dimensioner Ytor Ytor kan representeras av informationsbärande polygoner men eventuella uteslutande inre polygoner (öar). Ytor kan även representeras av slutna linjeobjekt tillsammans med en informationsbärande centroidpunkt. Linjen kan i sig bära information och vara ett eget objekt. Centroidpunkten ska ligga inom ytan och det måste finnas omkringliggande kantlinjer runt centroidpunkten för att kunna bilda en yta. För att bilda en sluten yta där kantlinjer saknas används tätningslinje, dvs en fiktiv linje utan information Linjer Linjeobjekt representeras av koordinatsatta brytpunkter sammanbundna med linjer. Kontinuerliga linjeobjekt t.ex. kurvor, cirkelbågar och klotoider transformeras till denna form för utbyte. Linjer i funktion av kantlinje kan även representera de objekt som i sig kan klassificeras som ytor men inte har krav på ytbildning. I specifikation för finns exempel på mittlinjer och kantlinjer Punkter Punktobjekt representeras geometriskt med ett koordinatpar samt med höjdvärde om det är 3D-representation Metadata för geometri Geometrins kvalitet beror till stor del på hur inmätning skett samt var på objektet inmätning skett, detta anges med attribut. I dokumentet Mätningsanvisningar beskrivs hur objekten representeras geometriskt. I vissa fall kan en företeelse vara skymd, helt eller delvis, i en flygbild eller ett ortofoto och den som skapar geometrin gör en uppskattning av geometrin utifrån erfarenhet, regler och/eller andra indikatorer i bilden. När så inträffar skall attributet osakertlage sättas till True och attributet osakertlageanledning skall anges Höjd och 3D Objektets höjd över havet och objekt beskrivna med 3 dimensioner beskrivs med olika modeller. Höjd mäts idag inom olika verksamheter och på olika sätt, allt ifrån enstaka objekt till flygburen laserskanning över stora områden.

28 26 (67) Styrgruppen Höjd som ett attribut (2D). Ett objekts höjd kan beskrivas på 2 sätt o o Absolut höjd beskriver objektets höjd över havet Relativ höjd beskriver objektets höjd över marken Geometri med höjdvärden. o o Höjd kan anges som ett höjdvärde på en punkt och på brytpunkter ingående i en linje eller en yta (2,5D). Höjd kan representeras av en tredimensionell geometri, s.k. kropp (3D). I de fall mer yttäckande höjddatainsamling görs rekommenderas att resultatet uttrycks som en höjdmodell enligt geodataspecifikationen Höjd. För mer information om punkthöjder som referenshöjder se geodataspecifikationerna Höjd och Stompunkter. Hur höjd redovisas på objekt beskrivs i dokumentet Mätningsanvisningar Namn Ett gemensamt sätt för flera objekttyper att beskriva namn är genom SG_Namn. En datatyp som beskriver namnets status, språk och beslutande myndighet Datamängd Geodata levereras som en datamängd som kan variera i storlek alltifrån enstaka objekt till större datamängder. Att leverera geodata via tjänster av fråga-svar-karaktär beskrivs inte i Svensk Geoprocess. Datamängd används av vektordata men inte för bild och vissa höjddata-leveranser och när en datamängd från Inspire ingår i modellen t.ex. Markanvändning och Marktäcke. En identitet för datamängden är obligatorisk och metadata är frivilligt men rekommenderas Metadata för datamängd Grundläggande metadata i enlighet med svensk metadataprofil för datamängden ger en överblick över datamängden med syfte, ämnesområde samt identitet och kontaktuppgifter.

29 27 (67) Styrgruppen 5.4 Beskrivning av pkg Paketberoenden SG_Bas BY_Byggnad (from Informationsutbytesmodell) VT_Vatten (from Informationsutbytesmodell) (from Informationsutbytesmodell) ML_ MT_Marktacke (from Informationsutbytesmodell) VJ_VägJärnväg (from Informationsutbytesmodell) MA_Markanvandning (from Informationsutbytesmodell) (from Informationsutbytesmodell) Figur 3. Paketdiagram visande s beroenden till andra specifikationer i. Markdetaljtyper har identifierats ha relationer till objekttyper som återfinns i andra specifikationer inom. Figur 3 visar dessa relationer som beroenden. har även beroenden till specifikationer utanför, t.ex. fastigheter, rättigheter, planer, bestämmelser, fornlämningar och ledningsinformation (se Bilaga F. Relationer till specifikationer eller datamängder som ej omfattas av ).

30 28 (67) Styrgruppen class Öv ersikt SG_Datamangd «DataSet» ML_Objekttyper:: ML_MarkdetaljDatamangd +bestarav 0..* SG_BasKlass +bestarav 0..* SG_BasKlass «FeatureType» ML_Objekttyper::ML_Markdetalj «featuretype» ML_Objekttyper::ML_Marklinje «codelist» ML_Kodlistor:: ML_MarkdetaljTyp «codelist» ML_Kodlistor:: ML_MarklinjeTyp «codelist» ML_Kodlistor:: ML_HojdLageTyp «codelist» ML_Kodlistor:: ML_PlanLageTyp Figur 4. Översiktligt diagram på informatiosutbytesmodellen för markdetaljer och marklinjer. avser förekomster av fysiska företeelser ovan mark. Exempel på markdetaljer är stödmur, mast och brygga. Marklinjer är olika typer av linjer som kan utbytas separat alternativt används för att bilda ytor tillsammans med centroidpunkter i utbytesmodellerna för Markanvändning eller Marktäcke. Informationsutbytesmodellen består av en datamängdklass och två klasser på objektnivå. Objekttyperna ML_Markdetalj och ML_Marklinje är klasser på objektnivå som ärver gemensam information från SG_BasKlass. SG_BasKlass ingår i de gemensamma objekttyperna för. Till dessa objekttyper hör kodlistor som redovisas i Bilaga D1. Kodlista och Bilaga D2. Kodlista Marklinjer). Ett markdetaljobjekt har en geometri som beskriver dess läge och utbredning. Geometrin kan vara yta, linje, punkt eller kropp. Marklinjerna är givetvis alltid linjer.

31 Styrgruppen 29 (67) class «featuretype» SG_BasObjekttyper::SG_BasKlass + id: Identifier + beginlifespanversion: DateTime + endlifespanversion: DateTime [0..1] «codelist» ML_Kodlistor:: ML_MarkdetaljTyp «codelist» ML_Kodlistor:: ML_MarklinjeTyp «FeatureType» ML_Objekttyper::ML_Markdetalj + markdetaljtyp: ML_MarkdetaljTyp + namnmarkdetaljobjekt: SG_Namn [0..*] {ordered} + geometri: GM_Object [1..*] {ordered} + geometrimetadata: GE_GeometriMetadata [0..*] {ordered} + planlagetyp: ML_PlanLageTyp [0..1] + hojdlagetyp: ML_HojdLageTyp [0..1] + relativhojd: Real [0..1] + bredd: Real [0..1] + variant: CharacterString [0..1] + coclass: SG_CoClass [0..1] + geodataproducent: CharacterString [0..1] «featuretype» ML_Objekttyper::ML_Marklinje + marklinjetyp: ML_MarklinjeTyp [0..1] + geometri: GM_MultiCurve [1..0] + geometrimetadata: GE_GeometriMetadata [0..1] + lagetyp: ML_PlanLageTyp [0..1] + tatninglinje: Boolean [0..1] + bro: Boolean [0..1] + tunnel: Boolean [0..1] + skymdlinje: Boolean [0..1] + kantsten: Boolean [0..1] + variant: CharacterString [0..1] + coclass: SG_CoClass [0..1] + geodataproducent: CharacterString [0..1] «codelist» ML_Kodlistor:: ML_HojdLageTyp + marknivå + bottennivå + högsta nivå + vattennivå + vattennivå - normalt vattenstånd + vattennivå - högvatten + vattennivå - lågvatten «codelist» ML_Kodlistor:: ML_PlanLageTyp + kant + mitt + centrum + botten + annat läge Figur 5. Klasser på objektnivå som beskriver utbytet av markdetaljer inklusive marklinjer. Inom ML_Markdetalj finns möjlighet att ange om detaljen har något särskilt namn (namnmarkdetaljobjekt). Det innebär om detaljen kallas något speciellt eller är tilldelad ett officiellt namn. Till exempel kan en brygga ha ett officiellt namn. Namnsättningen sker via datatypen SG_Namn vilken ingår i basmodell och beskrivs närmare i dokumentet Basmodell.

32 30 (67) Styrgruppen Alla markdetaljer kan ha en höjd som anges med det valfria attributet relativhojd. Höjden anges i meter över marken. Hur geometrin för objekten redovisas styrs av Mätningsanvisningar. Redovisningsläge för markdetaljer redovisas i attributet planlagetyp och hojd- LageTyp och för marklinjer i attributet planlagetyp. Dessa är frivilliga utom när mätningsanvisningarna inte följs. Krav 11. När inmätning av markdetaljer inte följer mätningsanvisningar ska attributen planlagetyp och hojdlagetyp anges. class Datamängd «DataSet» SG_BasObjekttyper::SG_Datamangd + id: Identifier + uttagdatum: DateTime + metadata: Any [0..*] + koordinatsystemplan: GE_KoordinatsystemPlan + hojdsystem: GE_Hojdsystem [0..1] + dimension: GE_Dimension [0..1] «DataSet» ML_Objekttyper:: ML_MarkdetaljDatamangd Figur 6. Klassen ML_MarkdetaljDatamangd På datamängdsnivå finns objekttypen ML_MarkdetaljDatamangd vilken ärver alla attribut från SG_Datamangd som ingår i basmodell. Metadata ska anges på datamängdsnivå för. Metadata används för att identifiera en datamängd enligt denna specifikation samt beskriver hur datamängden är beskaffad och om den uppfyller denna specifikation. För utförligare information om metadata se avsnitt Ordning på attribut och associationer I geodataspecifikationens motsvarande XML-schema hanteras attribut på objekttyper och datatyper på samma sätt som relationer mellan objekttyper. Kodlistor hanteras i ett separat XML-schema. Ordningen på attribut och associationer är densamma som i informationsmodellen och XML-schemana är skrivna med funktionen <sequence> vilket innebär att ordningen alltid ska följas. Attribut på ett modellelement beskrivs alltid först och därefter eventuella relationer till andra modellelement.

33 31 (67) Styrgruppen 6 Referenssystem Referenssystemen SWEREF 99 och RH 2000 används inom. Koordinatsystem för plan anges som attribut för datamängd i de flesta fall. Lista på godkända koordinatsystem finns i dokumentet Basmodell i form av tabell med figur för utbredning av lokala zoner. Koordinatsystem i plan anges med EPSG-kod. Temporalt referenssystem anges med UTC +1 eller +2 vintertid/sommartid i de fall det är aktuellt. Transformation till andra referenssystem eller överräkning till andra projektionszoner ska ske med Gtrans eller annan programvara som innehåller godkända algoritmer. Referenssystemets omfattning rapporteras enligt exempel: Data enligt omfattning A görs i referenssystem SWEREF 99, kartprojektion SWEREF 99 TM (EPSG:3006) och höjdsystem RH 2000 (EPSG:5613). Data enligt delomfattning B1 och C1 utbyts i referenssystem SWEREF 99, kartprojektion SWEREF 99 TM (EPSG:3006) och höjdsystem RH 2000 (EPSG:5613). Data enligt delomfattning B2 och C2 utbyts antingen i referenssystem SWEREF 99, kartprojektion SWEREF 99 TM (EPSG:3006) och höjdsystem RH 2000 (EPSG:5613) eller i RH 2000 i höjd samt lokal zon av referenssystem i plan (EPSG:3007 EPSG:3018, EPSG:5846 EPSG:5857). Samma temporala referenssystem används för alla omfattningar enligt gregorianska kalendern UTC +1 (CET) eller UTC +2 (CEST). Tabellen med EPSG-koder återfinns i Basmodell. Tabell 7. Plankoordinater Koordinatsystem Nordlig koordinat (Northing) Östlig koordinat (Easting) SWEREF 99 N E RT 90 x y Inom används SWEREF 99. I kommunala tillämpningar används lokala zoner. Äldre ortofoto och stomnät använder RT 90. I RH 2000 benämns höjden över havet (Normaal Amsterdam Peil) med H. För ytterligare av höjd se motsvarande kapitel i geodataspecifikation Stompunkter. Krav 12. Datamängder enligt denna geodataspecifikation ska tillhandahållas med referenssystem Sweref 99 inklusive dess lokala zoner och RH 2000.

34 32 (67) Styrgruppen 7 Kvalitetskrav 7.1 Datakvalitet som koncept ställer inga krav på innehållet i leveranserna. Svensk geoprocess beskriver hur data ska levereras med gemensamma objekttyper och värdelistor. Nedan beskrivs hur resultatet av kvalitetsutvärderingen levereras i metadata. Respektive leverantörs krav beskrivs i egen geodataspecifikation. Tabell 8 anger datakvalitetskrav för. Referenser inom parentes anger Id i bilaga D i ISO för vilka kvalitetsmått som ska användas vid redovisning av datakvalitet. I HMK-Geodatakvalitet beskrivs utförligare teori och terminologi rörande geodatakvalitet samt exempel på metoder för kvalitetsutvärdering. Flertalet kvalitetsparametrar uttrycks som % vid stickprovskontroll eller kontroll av helheten alternativt som del av helheten vid kontroll av hela datamängden eller en specifik objekttyp, resultatet för respektive datamängd rapporteras i datamängdens metadata. Kvalitetsutvärdering görs mot specifikationens krav för aktuellt tema Inom kvalitetsstandarden används termen lägesnoggrannhet, vilket i GUM motsvarar termen lägesosäkerhet. I nedanstående tabeller som följer ISO har termen lägesnoggrannhet använts, för att inte avvika från kvalitetsstandardens terminologi. Tabell 8. Datakvalitetskrav Kvalitetstema Fullständighet en datamängds innehållsmässiga överensstämmelse med dataproduktspecifikationen Logisk konsistens överensstämmelse med logiska regler för en datamängd Kvalitets-parameter Brist saknade förekomster i en datamängd Övertalighet för många förekomster i en datamängd Konceptuell konsistens grad av överensstämmelse avseende det konceptuella (begreppsmässiga) schemat Kvalitetsmått Omfattning A För företeelser och geometrier får högst 5 % saknas i datamängden inom exploateringsområde. (D.6, Id 6). Omfattning A Övertalighet ska ej förekomma. (D.1, Id 1). Omfattning A 100 % av förekomsterna ska överensstämma med informationsmodellen. (D.13, Id 13).