GEODATASPECIFIKATION. Byggnad. Version 3.0 Test Markanvändning och Marktäcke. Vatten. Bild. Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter

Transkript

1 GEODATASPECIFIKATION Byggnad Version Bild Vatten Markanvändning och Marktäcke Markdetaljer Höjd Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter

2 Styrgruppen 2 (113) UPPHOVSMAN DOKUMENTANSVARIG Maria Andersson Tema Byggnad DOKUMENTNUMMER DOKUMENTDATUM BETECKNING Dnr /3027 VERSION FASTSTÄLLD VERSION DOKUMENTDATUM ÄNDRING NAMN Grundversion framtagen Uppdragsledare Geodataspecifikation: Ulrika Roos, Lantmäteriet Maria Andersson, Lantmäteriet Uppdragsledare Samverkansprocess: Linn Varhaugvik, Lantmäteriet Arbetsgrupp: Jerry Sandin, Borås kommun Per Larsson, Nyköpings kommun Emma Kjernald, Göteborgs stad Jan Karlsson, Hässleholms kommun Josefina Persson, Hässleholms kommun Marcus Josefsson, Gislaveds kommun Marie Malmberg, Falu kommun Patrik Johansson, Eskilstuna kommun Allan Almqvist, Malmö stad Britt-Marie Eriksson, Lantmäteriet Jimmy Svensson, Lantmäteriet Madeleine Bergvall, Lantmäteriet Terese Domesjö, Lantmäteriet Karin Ericsson, Lantmäteriet Magnus Linnér, Lantmäteriet Slutversion från projektet Svensk geoprocess. Gemensamma klasser utbrutet till eget dokument. Bilaga A kompletterad. För ändringar i informationsutbytesmodell, se kap 5. Maria Andersson, Lantmäteriet Maria Andersson, Lantmäteriet Projektet avslutades juni 2016 och Samverkan ansvarar nu för förvaltning och vidareutveckling av geodataspecifikationerna.

3 Styrgruppen 3 (113) I testversion 3.0 har förbättringar och vidareutvecklingar gjorts jämfört med version 2.0. Fram till fastlagd version 3.0 kommer fortsatta tester att genomföras, vilket kan komma att påverka innehållet i geodatasspecifikationerna. XML-scheman finns tillgängliga för tester på hemsida

4 4 (113) Styrgruppen Samverkan Svensk Geoprocess I samverkansprojektet utarbetas geodataspecifikationer för nio utvalda geodatateman. Målet med arbetet är att kunna leverera enhetliga geodata oavsett administrativa gränser, vilket bidrar till enklare och effektivare myndighetsutövning för till exempel planarbete, fastighetsbildning och bygglovshantering, miljö- och krisarbete samt infrastrukturbyggande. Figur 1. Enhetliga geodata bidrar till enklare myndighetsservice. För att nå målen ingår även en samverkansprocess där samverkansaktiviteter beskrivs och där geodataspecifikationen används i processtegen. Arbetet med att utforma och förvalta specifikationerna bedrivs i samverkan mellan kommuner, Lantmäteriet och för temat andra berörda myndigheter. Introduktion till Geodataspecifikation Byggnad Specifikationerna baseras i stort på standarden SS-EN ISO 19131:2008, Geografisk information Specifikation av datamängder även om avsteg görs. Specifikationerna utnyttjar både internationella och svenska standarder samt är i möjligaste mån överensstämmande med Inspire:s dataspecifikationer för motsvarande geodatateman. Geodataspecifikationen för Byggnad är ett dokument som tagits fram i samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Lantmäteriet och kommunerna. Specifikationen innehåller informationsmodell och krav på geodata som beskriver Byggnad. Geodataspecifikationen skildrar tillsammans med processen ett framtida scenario av temat Byggnad och ett arbetsflöde där flera aktörer samverkar för att effektivisera samhällsbyggnadsprocessen (processen innehåller en redogörelse av hur samverkan kring insamling, lagring och tillhandahållande ska gå till och tas också fram inom ). Med byggnad avses varaktiga konstruktioner som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt

5 5 (113) Styrgruppen placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den. Dessa byggnader påverkar processer inom samhällsbyggnadsområdet, t.ex. detaljplanering och bygglov. Geodataspecifikationen avser de geodata om byggnad som Lantmäteriet och kommunerna samlar in, lagrar och tillhandahåller. Specifikationen för Byggnad ska, tillsammans med andra datamängder möjliggöra en s.k. baskarta. Baskartan ska utgöra en grund för framställning av kommunens olika kartprodukter. Objekt beskrivna i specifikationen kan även ingå i andra typer av kommunala produkter. Byggnadsdatas beståndsdelar läses enklast ur kapitel 5 som innehåller både en informationsutbytesmodell (grafisk i UML, Unified Modelling Language) samt en objekttypskatalog med ingående objekttyper (klasser), deras attribut och relationer till andra objekttyper. Vilka objekttyper och attribut som är obligatoriska eller frivilliga framgår av informationsutbytesmodellen. Både en informationsutbytesmodell och en objekttypskatalog ökar möjligheterna att fler tänkta användare ska kunna förstå Byggnadsdatas informationsutbytesmodell. Informationsutbytesmodellen kan ses som en avgränsning av vilka företeelsetyper som ingår i temat. Som ett komplement till denna avgränsning så finns i specifikationen även illustrationer av andra närliggande företeelser som identifierats i arbetet med specifikationen. I den mån de närliggande företeelserna omfattas av andra teman inom går detta att utläsa. I de fall de närliggande företeelserna inte omfattas av andra teman inom så är de dokumenterade och förslag på informationsansvariga aktörer pekas ut. Informationsutbytesmodellen är i stor utsträckning baserad på: Kommunala processer Informationsutbytesmodell som används inom samverkan ABT mellan kommunerna och Lantmäteriet. Inspire D2.8III.2 Data specifications on buildings technical guidelines Inspire - Tillägg till genomförandebestämmelser gällande datamängders och datatjänsters interoperabilitet OGC-standarden CityGML 2.0 Projektet Nationella geodata i 3D Plan och Bygglagen (PBL) Standardisering, t.ex. SIS-TS :2014 Specifikationen har koordinerats med HMK Handbok i mät- och kartfrågor. Specifikationer, informationsutbytesmodeller och XML-scheman som tas fram i Svensk geoprocess är tänkta att kunna användas för utbyte av geodata i många olika sammanhang. Detta medför att de i mångt och mycket har karaktären av en bruttolista av allt som kan tänkas utbytas enligt specifikationernas teman. Verksamhetsregler som i många fall kan ses som tekniska realiseringar av avtal eller överenskommelser är inte en del av då det skulle begränsa möjliga användningsområden för specifikationer med mera. Detta innebär dock att man i många fall kommer att behöva göra begränsningar av vad ur specifikationer som får utbytas och tydligare regler kring hur detta ska ske. Visar det sig att samma begränsningar och striktare regler kring utbyte återkommer i många fall nationellt sett så är det en fråga för Samverkan Svensk

6 6 (113) Styrgruppen geoprocess att besluta om dessa begränsningar och striktare regler ska införlivas i Svensk geoprocess specifikationer, informationsutbytesmodeller och XML-scheman. Krav på data enligt denna specifikation uttrycks i respektive tillämpligt avsnitt av specifikationen. Krav skrivs på egen rad med fet stil i röd färg undantaget datakvalitetskrav. Rekommendationer skrivs på egen rad med fet stil i blå färg. Datakvalitetskrav uttrycks i tabellform enligt den internationella datakvalitetsstandarden SS-EN ISO 19157:2013, Geografisk information Datakvalitet under avsnitt 7 i geodataspecifikationen. Denna geodataspecifikation är tillgänglig som ett dokument (.pdf) från

7 Styrgruppen 7 (113) Innehållsförteckning 1 GEODATASPECIFIKATIONENS OMFATTNING 9 2 ÖVERSIKT Information om geodataspecifikationen Information om Byggnadsdata 16 3 BYGGNADSDATAS OMFATTNINGAR Omfattning Byggnadsdata (hela temat) Delomfattning A Aktualitet Delomfattning B Geometrisk representation 21 4 IDENTIFIERING AV BYGGNADSDATA 22 5 DATAINNEHÅLL OCH STRUKTUR Beskrivande text Informationsutbytesmodell och objekttypskatalog Basmodell SG_BasKlass Identifierare Livscykelinformation Textfält Projekt Kontaktuppgifter Extern referens Okända värden Koordinatsystem CoClass Geometri Metadata för geometri Höjd och 3D Namn Datamängd Byggnad datamängd Byggnad Fysisk byggnad Byggnadsdel 32

8 Styrgruppen 8 (113) Aggregerad byggnad Byggnadstillbehör Plan Extern referens Geometrier allmänt Generalisering Textur D-Byggnad i sitt sammanhang Beroenden till andra specifikationer 60 6 REFERENSSYSTEM 60 7 KVALITETSKRAV 61 8 METADATA 63 9 TILLHANDAHÅLLANDE DATAFÅNGST OCH AJOURHÅLLNING PRESENTATIONSREGLER ÖVRIG INFORMATION REFERENSER BILAGOR 67 Bilaga A. Test av specifikationsuppfyllelse 67 Bilaga B. Fullständig informationsutbytesmodell 69 Kodlistor Byggnadsändamål 70 Bilaga C. Objekttypskatalog 77

9 9 (113) Styrgruppen 1 Geodataspecifikationens omfattning Detta dokument utgör en gemensam geodataspecifikation för utbyte av data om byggnader som framställts på uppdrag av Lantmäteriet, kommunerna, SKL och andra myndigheter. 2 Översikt 2.1 Information om geodataspecifikationen Titel Geodataspecifikation Byggnad Datum Ansvarig part Lantmäteriet i samverkan med kommuner och SKL Lantmäteriet, Division Geodata, enheten Geografisk information Adress Gävle Telefon E-post URL specifikationer@lm.se Språk Svenska Ämnesområde Syfte 017 Byggnader och byggnadskonstruktioner Ämnesområde ur den nationella metadataprofilen (tabell 33) Specifikation av de nationella krav som ställs på utbyte av byggnader mellan kommuner och Lantmäteriet. Utbyte kan avse både från producent till datalager eller från datalager till användare. Med utbyte av Byggnad avses utbyte av information om byggnader samt associerade objekttyper. Denna geodataspecifikation riktar sig i första hand till dataproducenter, systemleverantörer och systemutvecklare som ansvarar för att utbyta datamängder enligt denna specifikation. Geodataspecifikationen ska också kunna vara ett stöd för användare av data i att få större förståelse för framförallt levererade datamängders användbarhet Termer och ar Termerna är uppdelade i två tabeller. Tabell 1 beskriver termer från denna specifikation, Tabell 2 innehåller generella termer som används i flera specifikationer. Källa om annan än anges inom hakparentes [ ] efter. Objekttyper med attribut beskrivs i bilaga C.

10 10 (113) Styrgruppen Med 3D-uppdraget avses rapporten Förutsättningar för att tillhandahålla kart- och bildinformation i tre dimensioner redovisning av uppdrag enligt regeringsbeslut den 17 oktober 2013 Tabell 1. Temaspecifika termer Byggnad Termer ur Geodataspecifikation Byggnad 2D-data 2,5-data 3D-data (och eventuella kommentarer) Punkter, linjer och ytor som endast har plana koordinater. [3D-uppdraget] Punkter, linjer och ytor som endast har ett höjdvärde per plan-koordinat [3D-uppdraget] Även kallad 3D-yta där vertikala ytor inte är tillåtna [HMK-TR 2016:4, avsnitt 3.2.3] Samlingsbegrepp för geografisk informations som hanterar höjder tillsammans med plankoordinater, t.ex. 2,5-data, 3D-data, 3D-datakälla, 3D-bildmodell, landskapsmodell och stadsmodell. [3D-uppdraget] Geometrisk representation avseende vektordata i 3D kan bestå av: 3D-volymer; från enkla lådor till komplexa byggnader 3D-ytor; från 2D-polygoner med en horisontell höjd, via TIN till komplexa terrängmodeller med tunnlar och håligheter 3D-linjer; t.ex. vägnät med olika komplexitet 3D-punkter; en punkt med ett höjdvärde. [HMK-TR 2016:4, avsnitt 3.2.3] LevelofDetail (LoD) Beskrivning av detaljeringsgrad/komplexitet i 3D-objekt. [3D-uppdraget]

11 11 (113) Styrgruppen CityGML LoD0 [CityGML 2.0] LoD1 [CityGML 2.0] LoD2 [CityGML 2.0] LoD3 [CityGML 2.0] LoD4 [CityGML 2.0] BIM Byggnadsverk Byggnad Anläggning CoClass OGC-standard avseende överföringsformatet som bl.a. syftar till att ta fram gemensamma definitioner av företeelser, attribut och relationer i stadsmodeller (3D City Model) för att underlätta underhåll och användning för många olika aktörer. Inspires dataspecifikation för byggnader har starka kopplingar till CityGML när det gäller 3D-byggnader. [3D-uppdraget] 2,5-D (3D-yta) flygande tak eller fotavtryck på marken. [3D-uppdraget] 3D-data (3D-volym) i form av en låda. [3D-uppdraget] 3D-data med förenklad takkonstruktion och fasad. [3D-uppdraget] 3D-data med detaljerad takkonstruktion och fasad där även struktur ingår. [3D-uppdraget] 3D-data som även beskriver byggnaden invändigt. [3D-uppdraget] En Byggnadsinformationsmodell (BIM) är en objektbaserad 3D-modell med tillhörande datainformation om ingående byggnadsdetaljer t.ex. fabrikat, typ, material och dimensioner. [3D-uppdraget] Självständig enhet i byggd miljö med karakteristisk form och rumslig struktur avsedd att stödja minst en funktion eller verksamhet. Byggnadsverk indelas i byggnad respektive anläggning. [Svensk Byggtjänst] En varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den. [PBL (2010:900)] Byggnadsverk med uppbyggt tak. [Svensk Byggtjänst] Byggnadsverk som inte är en byggnad. [Svensk Byggtjänst] I ingår anläggningar i tema Markdetalj. Digitalt klassificeringssystem för all byggd miljö i Sverige. [Svensk Byggtjänst]

12 12 (113) Styrgruppen Tabell 2. Generella termer i Generella termer Term Abstrakt klass Applikationsschema Association Attribut Attributtyp Baskarta Baskarteområde Begreppsmodell Datamodell Datatyp Egenskap Företeelse Företeelsetyp Geodataspecifikation Informationsmodell klass som inte motsvarar en verklig företeelse [Termweb] Kommentar: representerar gemensamma egenskaper för klasser t.ex. attribut och associationer. formell av datastruktur, regler och innehåll för information inom ett visst tillämpningsområde [Termweb] samband mellan klasser egenskap för en klass beskriven genom de värden den kan anta [Termweb] Kommentar: Ett värde som representerar det observerade värdet av en Egenskap hos en Företeelse typ av karakteristik eller för en objekttyp [Termweb] karta som har ett för ändamålet anpassat innehåll och som utgör underlag för fortsatt kartframställning vid planering, projektering och redovisning [Termweb]. område som ajourhålls med storskalig kartinformation, t.ex. inom tätortsområde eller inom område där kartunderlag för grundkarta, nybyggnadskarta eller förrättningskarta tas fram. modell som beskriver begrepp, deras egenskaper och inbördes relationer [Termweb] på logisk nivå över hur data är organiserade i en databas [GIS-ordbok] specifikation av värdedomän och de operationer som är tillåtna på värdena [Termweb]Kommentar: I UML representeras en datatyp av en klass vars dataförekomster inte har egen identitet Exempel: Textsträng, Heltal, Decimaltal, Sanningstyp (Ja/Nej) inneboende karakteristik hos en företeelse som kan användas för att beskriva företeelsen och/eller särskilja en företeelse från en annan någonting som finns i den verkliga världen eller en tänkt värld och som kan avgränsas som en egen enhet[termweb] grupp av Företeelser med samma egenskaper ett dokument som beskriver alla krav som ställs på datamängder. Krav avser struktur på data vid utbyte, obligatoriska element samt datakvalitetskrav. begreppsmodell som beskriver de olika objekttyper som är av intresse för en viss verksamhet [Termweb]

13 13 (113) Styrgruppen Informationsutbytesmodell Kvalitetsmått Kvalitetsparameter Kvalitetstema Kodlista Metadata Modellelement Objekt Objekttyp Objekttypskatalog Yttäcke Informationsmodell specifikt anpassad för informationsutbyte kvantitativ bestämning som ligger till grund för utvärderingen av en kvalitetsparameter [HMK Ordlista] detaljerad indelning av geodatakvalitetens olika aspekter; grupperas ihop till kvalitetsteman och mäts med kvalitetsmått [HMK Ordlista] övergripande indelning av geodatakvalitetens olika aspekter (aktualitet, fullständighet, användbarhet etc.); delas in i kvalitetsparameterar, som mäts med kvalitetsmått[hmk Ordlista] diskret värdedomän där varje värde tilldelats en inom listan unik beteckning [Termweb] data som definierar och beskriver andra data [Termweb] Kommentar: Metadata kan förekomma både på datamängdsnivå och objekttypsnivå samt av tjänster. komponent som bygger upp en modell. Exempel: Objekttyper, associationer och datatyper representation av en företeelse i den verkliga världen [Termweb] abstraktion av en grupp av företeelser med likartade egenskaper [Termweb] förteckning över objekttyper samt deras attribut- och sambandsanalyser [Termweb] ett rumsligt objekt som genom sin funktion returnerar värden från sin värdemängd för alla direkta positioner inom sin rumsliga, och/eller tidsmässiga utsträckning [ISO 19123:2007]. Källor GIS-Ordbok GIS-Ordbok SIS/STANLI (TK 323) Samverkande GIS med ISO En handbok om tekniskt ramverk för geografisk information, utg 1, 2004 HMK Ordlista HMK Ordlista och förkortningar, juni 2015 Inspire 1089/2010 förordning (EU) nr 1089/2010 om genomförande av direktiv 2007/2/EG vad gäller interoperabilitet för rumsliga datamängder och datatjänster Termweb Svensk standard (SS), för geografisk information i serien Teknisk rapport (TR) utgiven av SIS, t.ex. 23, 24, 25, Förkortningar Tabell 3. Förkortningar ABT Adress Byggnad Topografi

14 Styrgruppen 14 (113) DGNSS EPSG GALILEO GLONASS GML GNSS GPS GUM HMK Nätverks-RTK OGC Samverkansavtal kring ABT finns mellan kommunerna och Lantmäteriet. Differentiell GNSS. Relativ GNSS-mätning där korrektioner för systematiska felkällor beräknas på referensstation och sänds till mobila GNSS-mottagare, som korrigerar sina mätningar. European Petroleum Survey Group allmänt använd databas med koder över referenssystem [HMK ordlista modifierad] europeiskt satellitbaserat positioneringssystem [HMK ordlista] Globalnaja navigatsionnaja sputnikovaja sistema Ryskt satellitbaserat positioneringssystem Geographic Markup Language En profil av XML med fördefinierad hantering av geometrier och referenssystem med mera. Global Navigation Satellite System. Samlingsbegrepp för satellitbaserade navigations- och positioneringssystem [HMK ordlista] Global Positioning System. Amerikanskt satellitbaserat positioneringssystem [HMK ordlista] Guide to the Expression of Uncertainty in Measurement. Standard för mätning. Uttrycket standardosäkerhet kommer från GUM. Standard för redovisning av mätosäkerhet vid olika slags vetenskapliga mätningar. Handbok i mät- och kartfrågor. Samverkan mellan Lantmäteriet och andra myndigheter, främst kommuner och Trafikverket, som arbetar för enhetlig och standardiserad insamling av geodata i form av handböcker. Se HMK:s hemsida Bärvågsmätning i realtid med flera permanent placerade referensstationer som samverkar för att optimera hanteringen av felkällor The Open Geospatial Consortium internationell standardiseringsorganisation för geodata [HMK ordlista] RH 2000 Rikets Höjdsystem 2000 RTK SKL SWEREF 99 SWEREF 99 TM SWEREF 99 dd mm Real Time Kinematic, bärvågsmätning i realtid. Sveriges Kommuner och Landsting Swedish Reference Frame Svenskt tredimensionellt referenssystem Swedish Reference Frame 1999 Transversal Mercator. Rikstäckande kartprojektion i svenskt tredimensionellt referenssystem Swedish Reference Frame Svenskt tredimensionellt referenssystem, lokala projektionszoner

15 15 (113) Styrgruppen UUID XML Universal Unique IDentifier extensible Markup Language Ett textbaserat överföringsformat för data där man själv definierar struktur och regler för data med hjälp av ett XML-schema (.xsd). I huvudsak avsett för att vara maskinläsbart men kan även läsas av människor.

16 16 (113) Styrgruppen 2.2 Information om Byggnadsdata Namn Byggnad Förkortning - Beskrivning av innehåll Byggnadsdata innehåller de objekttyper som har identifierats utgöra underlag vid planering, bygglovshantering miljöarbete, krisarbete, infrastrukturbyggande och fastighetsbildning. Objekttyperna kan användas för att bl.a. beskriva befintliga byggnaders geometrier, användning/ändamål, area, mätmetoder samt höjdvärde. I Fastighetsregistrets Byggnadsdel finns aktuell information om byggnader. Med byggnad avses varaktiga konstruktioner som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den. Utsträckning i tid och rum Syfte Rikstäckande Byggnadsdata är väl beskriven och rymmer data om byggnader som behövs som underlag vid framförallt planering, bygglovshantering, miljöarbete, krisarbete, infrastrukturbyggande och fastighetsbildning. Genom enkelt tillgängliga och väl beskrivna data ökar möjligheterna att både snabbt och effektivt fatta rätt beslut och minimera riskerna att felaktiga beslut fattas i brist på underlag eller på grund av att underlaget tolkas fel. Byggnadsdata kan också bidra till att annan myndighetsutövning underlättas, t.ex. för SCB. 3 Byggnadsdatas omfattningar Detta kapitel beskriver hur Byggnadsdata kan delas in i olika delar, delomfattningar, vilket medför att olika krav kan ställas på de olika delarna ur olika aspekter. Exempel på dessa aspekter kan vara att olika objekt kan ha olika krav på lägesnoggrannhet eller aktualitet beroende på om de geografiskt befinner sig i tätort eller på landsbygd. Ett annat exempel är att objekt skapas och ajourhålls av olika organisationer med olika krav. 3.1 Omfattning Byggnadsdata (hela temat) Identifiering av omfattning Hierarkisk nivå Byggnader 005 Datamängd

17 17 (113) Styrgruppen Namn på hierarkisk nivå Beskrivning av hierarkisk nivå Utsträckning Byggnad Datamängd beskrivande byggnader. Data förekommer över hela Sverige. Ingående omfattningar Delomfattning A - Aktualitet Delomfattning A1 Lantmäteriet periodiskt - Ajourhållningsintervall 2 år Delomfattning A2 Lantmäteriet periodiskt - Ajourhållningsintervall 4-6 år Delomfattning A3 Lantmäteriet periodiskt - Ajourhållningsintervall 6-10 år Delomfattning A4 Kommun kontinuerligt Bygglovsprocessen Delomfattning A5 Kommun - Vid behov Delomfattning A6 Kommun periodiskt Olika ajourhållningsintervall Delomfattning B Geometrisk representation Delomfattning B1 Lantmäteriet Geometrisk representation Delomfattning B2 Kommun Geometrisk representation 3.2 Delomfattning A Aktualitet Identifiering av omfattning Hierarkisk nivå Namn på hierarkisk nivå Beskrivning av hierarkisk nivå Aktualitet 005 Datamängd Aktualitet Aktualitet beskriver hur ofta uppdatering sker. Kommuner ajourhåller i huvudsak kontinuerligt och Lantmäteriet periodiskt utifrån intervallen i bildförsörjningsprogrammet.

18 Styrgruppen 18 (113) Figur 2. Plan för Lantmäteriets bildförsörjningsprogram. Utsträckning Överordnad omfattning Data förekommer över hela Sverige. Byggnadsdata Delomfattning A1 Lantmäteriet periodiskt Ajourhållningsintervall 2 år Identifiering av omfattning Hierarkisk nivå Ajourhållningsintervall 2 år 005 Datamängd Namn på hierarkisk nivå Beskrivning av hierarkisk nivå Utsträckning Överordnad omfattning Ajourhållningsintervall 2 år Inom Lantmäteriets ansvarsområde sker planerad ajourhållning av byggnaders detaljerade geometri med intervall på 2 år. Södra Sverige, Öland, Gotland och Norrlands kustland Aktualitet

19 Styrgruppen 19 (113) Delomfattning A2 Lantmäteriet periodiskt - Ajourhållningsintervall 4-6 år Identifiering av omfattning Hierarkisk nivå Ajourhållningsintervall 4-6 år 005 Datamängd Namn på hierarkisk nivå Beskrivning av hierarkisk nivå Ajourhållningsintervall 4-6 år Inom Lantmäteriets ansvarsområde sker planerad ajourhållning av byggnaders detaljerade geometri med intervall på 4-6 år. Utsträckning Data förekommer i Svealands och Norrlands inland, exklusive fjälltrakterna. Överordnad omfattning Aktualitet Delomfattning A3 Lantmäteriet periodiskt - Ajourhållningsintervall 6-10 år Identifiering av omfattning Hierarkisk nivå Ajourhållningsintervall 6-10 år 005 Datamängd Namn på hierarkisk nivå Beskrivning av hierarkisk nivå Ajourhållningsintervall 6-10 år Inom Lantmäteriets ansvarsområde sker planerad ajourhållning av byggnaders detaljerade geometri med intervall på 6-10 år. Utsträckning Data förekommer i fjälltrakterna. Överordnad omfattning Aktualitet.2.4 Delomfattning A4 Kommun kontinuerligt - Bygglovsprocessen Identifiering av omfattning Hierarkisk nivå kommun bygglovsprocessen 005 Datamängd Namn på hierarkisk nivå kommun bygglovsprocessen

20 20 (113) Styrgruppen Beskrivning av hierarkisk nivå Kommuners kontinuerliga ajourhållning när en förändring blir känd. Ofta i samband med ett administrativt förfarande t.ex. bygglovsprocessen. Byggnader som beviljats bygglov lagras med attribut bl.a. identitet, ändamål, nybyggnadsår, schablongeometri och status planerad. När byggnaden är kontrollmätt lagras den med detaljerad geometri (inom kommunens ansvarsområde) och status gällande. Utsträckning Data förekommer över hela Sverige. Överordnad omfattning Aktualitet Delomfattning A5 Kommun Vid behov Identifiering av omfattning Hierarkisk nivå Kommun Vid behov 005 Datamängd Namn på hierarkisk nivå Kommun Vid behov Beskrivning av hierarkisk nivå När ett område behöver dokumenteras inför en förändring, t.ex. inför en detaljplanering, ombyggnation etc. Utsträckning Data förekommer över hela Sverige. Överordnad omfattning Aktualitet Delomfattning A6 Kommun periodiskt Olika ajourhållningsintervall Identifiering av omfattning Hierarkisk nivå Namn på hierarkisk nivå Kommun periodiskt Olika ajourhållningsintervall 005 Datamängd Kommun Olika ajourhållningsintervall Beskrivning av hierarkisk nivå Ajourhållning av förändringar med olika ajourhållningsintervall.

21 Styrgruppen 21 (113) Utsträckning Data förekommer över hela Sverige. Överordnad omfattning Aktualitet 3.3 Delomfattning B Geometrisk representation Identifiering av omfattning Hierarkisk nivå Geometrisk representation 005 Datamängd Namn på hierarkisk nivå Geometrisk representation Beskrivning av hierarkisk nivå Beskriver byggnaders geometriska representation i 2D eller 3D-yta (LoD0) och 3D (LoD1-3). Utsträckning Data förekommer över hela Sverige. Överordnad omfattning Byggnadsdata Delomfattning B1 Lantmäteriet Geometrisk representation Identifiering av omfattning Geometrisk representation Hierarkisk nivå 005 Datamängd Namn på hierarkisk nivå Beskrivning av hierarkisk nivå Lantmäteriet Geometrisk representation Byggnader redovisas nationellt med flygande tak i 2.5 D eller med förenklad takkonstruktion. Taken är mätta i takkant. Volymer kan beräknas med hjälp av nationella höjdmodellen. Utsträckning Data förekommer i hela Sverige. Överordnad omfattning Geometrisk representation

22 22 (113) Styrgruppen Delomfattning B2 Kommun Geometrisk representation Identifiering av omfattning Kommun Geometrisk representation Hierarkisk nivå 005 Datamängd Namn på hierarkisk nivå Kommun Geometrisk representation Beskrivning av hierarkisk nivå Byggnader redovisas i 2D och 3D. Större kommune har både geodetiskt inmätt fasad i 2D och 3D-mod baserade på fotogrammetri. Redovisningen i 3D ka variera mellan olika kommuner; från LoD1 (lådmod till LoD3 (detaljerade takkonstruktioner och fasad d även struktur ingår). Utsträckning Data förekommer över hela Sverige. Överordnad omfattning Geometrisk representation 4 Identifiering av Byggnadsdata Titel Byggnad Alternativ titel Byggnad Produktnummer - Versionsnummer 3.0 TEST 1 Sammanfattning Byggnadsdata beskriver de geodata om byggnad som Lantmäteriet och kommunerna samlar in, lagrar och tillhandahåller. Fastighetsregistrets Byggnadsdel är ett nationellt register över Sveriges byggnader. Med byggnad avses varaktiga konstruktioner som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den. Dessa byggnader påverkar processer inom samhällsbyggnadsområdet, t.ex. detaljplanering, bygglov, kartproduktion.

23 23 (113) Styrgruppen Större delen av processerna ägs av kommunerna t.ex. bygglovsprocessen som regleras av PBL (Plan och Bygglagen). Data om byggnader ska, tillsammans med andra data, möjliggöra en baskarta som ajourhålls regelbundet och fungerar som underlag inom flera delar inom samhällsbyggnadsprocessen. Viss byggnadsinformation ingår även i andra myndigheters uppdrag, t.ex. SCB statistikframställning. Syfte Ämnesområde Byggnadsdata är väl beskriven och rymmer data om byggnader som används som underlag vid framförallt planering, bygglovshantering, miljöarbete, krisarbete, infrastrukturbyggande och fastighetsbildning och syftar till att skapa en nationell datamängd för byggnader. Genom enkelt tillgängliga och väl beskrivna data ökar möjligheterna att både snabbt och effektivt fatta rätt beslut och minimera riskerna att felaktiga beslut fattas i brist på underlag eller på grund av at underlaget tolkas fel. Byggnadsdata kan också bidra till att annan myndighetsutövning underlättas. Byggnader och byggnadskonstruktioner Ämnesområde ur den nationella metadataprofilen (tabell 33). Typ av geometrisk representation 001 Vektor Ämnesområde ur den nationella metadataprofilen (tabell 52). Rumslig upplösning 1:500-1:50000 Geografisk utsträckning Byggnadsdata förekommer över hela Sverige. Kompletterande information För ajourhållningen av datamängden finns handböcker tillgängliga på Lantmäteriets webbplats 5 Datainnehåll och struktur 5.1 Beskrivande text I kapitlet Informationsutbytesmodell nedan beskrivs i detalj alla ingående objekttyper, attribut och associationer som ingår i Byggnadsdata. Beskrivning sker med hjälp av figurer (UML-diagram), förklarande text och en textversion av objekttypskatalog i bilaga C, fullständig modell och objekttypskatalog presenteras på webbplatsen. Inom har inga applikationsscheman (enligt ISO 19109) tagits fram utan det sätt som Byggnadsdatas innehåll är grafisk dokumenterat med är en informationsutbytesmodell. Informationsutbytesmodellen är dokumenterad med UML

24 24 (113) Styrgruppen ( och är framförallt avsedd att vara läsbar för människor och är därför i vissa avseenden inte konsekvent eller tekniskt korrekt modellerad. Se bilaga B i Specifikation för Basmodell för information om hur UML har använts i Förändringar sedan version 2.0 I version 3.0 TEST 1 har ytterligare anpassning gjorts till de XML-scheman som togs fram inför version 2.0. De informationsmodeller som nu redovisas är informationsutbytesmodeller. Gemensamma klasser för flera teman har flyttats till separata dokumentet Basmodell. Bilaga A Test av specifikationsuppfyllelse har kompletterats. Klassen SG_Datamängd och BY_ByggnadDatamängd har lagts till. Den abstrakta klassen BY_AbstraktByggnad har tagits fort. De gemensamma attribut som fanns där har flyttats till BY_Byggnad respektive BY_Byggnadsdel. Byggnadsnamnen har en ny datatyp som heter SG_Namn och är en generell klass under SG_Bas. I klassen BY_ByggnadStatus har gällande under utredning tagits bort. Attributen höjd och höjdövermark har ändrat namn till AbsolutHöjd och RelativHöjd. Attributet KnKodOidentifieratOmråde är borttaget. Attributet byggnadanmärkning har lagts till tillsammans med datatypen BY_ByggnadAnmärkningTyp som kan ha värdena belägenpåoidentifieratområde, forskningsstation, hembygdsgård, hjälptelefon, naturum, observatorium. Attributet externreferens flyttat från SG_BasKlass till BY_Byggnad, BY_FysiskByggnad och BY_AggregeradByggnad. Attributet coclass har lagts till i SG_BasKlass. Attributet byggnadnummerdel har lagts till i BY_Byggnadsdel. Relationerna från BY_Byggnadsdel och BY_Byggnadstillbehör till BY_begränsningsyta har ändrat riktning. Kodlistor med plan- och höjdlägen flyttade till SG_Bas. Borttagna värden i kodlistan BY_ByggnadTillbehörTyp: cistern/silo, kapell, hotell/pensionat, rastskydd. Nya värden i kodlistan BY_ByggnadTillbehörTyp: religiös byggnad, tempel Borttaget i kodlistan BY_ByggnadTIllbehörTyp: förbindelsegång 5.2 Informationsutbytesmodell och objekttypskatalog Inom finns nio teman Bild, Vatten, Marktäcke/Markanvändning, Markdetaljer, Höjd, Väg/Järnväg, Byggnad, Adress samt Stompunkter. Varje temas informationsutbytesmodell är indelad i ett eller flera paket. Utöver detta finns även ett gemensamt paket som används av alla informationsmodeller som beskrivs i specifikation Basmodell. informationsmodeller är ursprungligen skapade för att visa informationen utifrån ett verksamhetsperspektiv vilket redovisats i tidigare versioner av specifikationerna. För att kunna skapa datautbytesmodeller i form av XML-scheman motsvarande informationsmodellerna har en del avgränsningar och uppdelningar behövt göras. Dessa nya informationsmodeller är de som från och med version 3 redovisas i specifikationen. Informationsmodellerna beskriver hur utbytet av information sker och tillhandahålls tillsammans med XML-scheman via projektets hemsida

25 25 (113) Styrgruppen Informationsutbytesmodellen är uppdelad i flera figurer för att belysa de olika delarna av modellen. Fullständig informationsutbytesmodell och objekttypskatalog återfinns på webbplatsen med kopia i bilaga B och C. Informationsutbytesmodellerna beskriver hur utbytet av information sker och tillhandahålls som html eller som en.eap-fil (Sparx systems Enterprise Architecht). I objekttypskatalogen för tema Byggnad ingår endast objekttyper skapade för Byggnadsdata. Gemensamma klasser och importerade objekttyper, kodlistor och datatyper från standarder och Inspire beskrivs i dokumentet Basmodell. Kodlistorna är utökningsbara men för att datautbyte ska kunna ske smidigt inom Samverkan svensk geoprocess ska egna versioner av kodlistor samverkas med övriga intressenter. Färgsättning av modellelement görs enligt Figur 3. Färgsättning av klasser i diagram., Vita klasser för temats information, grå klasser andra temans och gula klasser för importerade klasser från standarder och Inspire. Figur 3. Färgsättning av klasser i diagram. Krav Krav Krav Krav Krav Informationsutbytesmodellens obligatoriska attribut och associationer ska finnas med i datamängd enligt denna geodataspecifikation Informationsutbytesmodellens angivelser om multiplicitet ska följas för datamängder enligt denna geodataspecifikation Endast värden från kodlistor ska användas för attribut vars typ är en kodlista Kodlistor är utökningsbara. Utökad kodlista ska tillhandahållas av ansvarig part. Koder/värden i utökade kodlistor ska inte stå i konflikt med värden i ursprunglig kodlista.

26 Styrgruppen 26 (113) Krav Utökning av kodlistor ska ske i samverkan mellan alla identifierade intressenter. Rekommendation Gemensamma kodlistor ska förvaltas av Lantmäteriet. 5.3 Basmodell För att skapa enhetlighet bland de specifikationer som tas fram inom har en uppsättning gemensamma objekttyper, datatyper och kodlistor skapats som kan användas av alla specifikationer. Gemensamma klasser, datatyper och kodlistor har prefixet SG_. De gemensamma klasserna medför att identifierare, livscykelinformation, geometrier och av datamängder och metadata hanteras enhetligt. De gemensamma modellerna beskrivs tillsammans med importerade element från Inspire i specifikationen Basmodell SG_BasKlass SG_BasKlass är en abstrakt klass som äger de mest grundläggande attributen som krävs vid utbyte av geodata. Många objekttyper i ärver egenskaperna från SG_BasKlass, undantag är höjd, bild, vatten och stompunkter SG_BasKlass har två obligatoriska attribut, identitet och datum för då objektets version skapades eller blir giltigt. Identitet beskrivs med datatypen Identifier som kommer från Inspire och består av en namespace (namnrymd) och localid som tillsammans ger ett unikt id. Krav Då attributet endlifespanversion förekommer får dess värde inte inträffa före värdet attributet beginlifespanversion. Rekommendation Attributet beginlifespanversion ska finnas för samtliga objekt i datamängd enligt denna geodataspecifikation. Rekommendation Datum, för när objekt skapades i databas hos ansvarig part, ska användas för attributet beginlifespanversion och alla objekt i en datamängd enligt denna geodataspecifikation Identifierare Alla objekt som levereras enligt Svensk Geoprocess ska ha en unik identitet som inte byts ut under dess giltighetstid. Vid förändringar av objektet behålls den unika identiteten men objektet representeras av en ny version. Svensk Geoprocess utnyttjar Inspires datatyp Identifier som med namespace och localid bygger upp en unik identitet. UUID är en universellt unik identifierare bestående av 32 hexadecimala tecken separerade i fem grupper av bindestreck (-). Arbete pågår i Sverige med att ta fram riktlinjer för namespace for geodata. Arbetet leds av Lantmäteriet.

27 27 (113) Styrgruppen Krav Krav Krav Alla vektorobjekt i en datamängd enligt denna geodataspecifikation ska ha en identifierare (Id) Identifierare ska vara av typen Identifier (Inspire - Generic conceptual model - BaseTypes) Identifieraren ska vara unik och stabil över objektets livstid. Rekommendation LocalId som är ett attribut till typen Identifier ska vara av typen UUID (ISO/IEC :2005) Livscykelinformation Vid nyskapande av objekt anges skapandedatum i beginlifespanversion, om versionid i datatypen Identifier används ska 1 anges för den första versionen. Då en ny version skapas anges datum och tid för endlifespanversion på den utbytta versionen av objektet. I den nya versionen räknas talet i versionid upp +1 och beginlifespanversion får det datum när den nya versionen blir gällande. Denna version ska vara unik, localid och namespace behålls Textfält Det finns olika sätt att representera text. Vanlig text representeras av datatypen CharacterString. Inspire använder datatypen PT_FreeText där språkkod ska anges. Character- String i Svensk Geoprocess är en vanlig textsträng Projekt SG_Projekt är en objekttyp som kan användas i olika teman som behandlas inom Svensk geoprocess SG_Projekt innehåller flera attribut som redovisar myndigheter, kommuner och företag som på något sätt deltar i projekten som utförare eller beställare. Informationen levereras genom en datatyp RelatedParty, vilken importerats från Inspire Generic Conceptual Model. SG_Projekt har flera subtyper som används i underordnade nivåer i informationsmodellen. projektid är också en viktig komponent för att bygga upp unika identiteter för enskilda identiteter tillhörande filer och delområden Kontaktuppgifter Ansvarig organisation registreras på olika sätt inom Svensk Geoprocess. För projekt inom flygbild, höjd och stompunkter kan uppgifter om ansvarig organisation anges för ägare, producent och uppdragsgivare. För levererade datamängder anges grundläggande metadata enligt den svenska metadataprofilen. För geometrierna kan ansvarig organisation anges för inmätningen Extern referens Företeelser kan representeras på olika sätt för olika ändamål. Ett objekt i en databas kan referera till ett annat objekt genom datatypen ExternalReference. Datatypen kommer från Inspires byggnadsmodell. Användningsexempel kan vara ett vattenobjekt som har en motsvarighet i Svenskt Vattenarkiv (SVAR) Okända värden För okända eller utelämnade värden används den inbyggda funktionen nilable från XMLschemaspecifikationen från W3C. Funktionen med nil ersätter det utelämnade värde och

28 28 (113) Styrgruppen anges med booleanvärdet true och anledningen till utelämnandet enligt värdelistan nilreason. Anledningen visar t.ex. att värdet saknas eller är okänt. Alla obligatoriska element i XML-scheman är nilable utom identiteten Koordinatsystem För att hantera koordinatsystem används de inbyggda funktionerna i GML där varje geometri har ett koordinatsystem. Referenssystemet för plankoordinater anges med EPSG-kod (se kap. 6) och dimension =2. För 3D-geometrier anges plansystemet men dimension sätts = CoClass CoClass ersätter under hösten 2017 BSAB 96. CoClass användningsområde är den byggda miljön. Om det finns en korresponderande CoClass-kod anges denna. Klassificering sker med 7 tabeller där tabellerna innehåller 3 generaliseringsnivåer Geometri För specifikationer har en grunduppsättning geometrityper tagits fram. De är i huvudsak specialiseringar av geometrityper från SS-ISO 19107:2003 Modell för att beskriva rumsliga aspekter. Möjliga geometrityper i Svensk Geoprocess är: punkt, linje, yta och kropp. Grundtanken i är att en företeelses abstraktion inte är knuten till hur den representeras geometriskt. Detta ger möjlighet att representera en företeelse med flera geometrier. Ett dike kan ha både två kantlinjer, en mittlinje och en yta. I många fall skapas abstraktioner av företeelser utifrån hur man tänker sig att de ska representeras geometriskt och geometrin blir en del av typen. Om det är en kantlinje, en mittlinje eller en yta ges istället av geometrin. Alla geometrier i kan ha flera egenskaper varav koordinatsystemplan och dimension är obligatoriskt. Det finns möjlighet att beskriva lägesosäkerheten för en enskild geometri i både plan och höjd. Specifik metadata för inmätningen kan anges för respektive geometri Svensk Geoprocess använder begreppet lägesosäkerhet för geometrier. Lägesosäkerhet uttrycks som standardosäkerhet, RMSE och beskrivs i HMK-Geodatakvalitet. För kvalitetsrapportering används begreppet noggrannhet för att stämma överens med kvalitetsstandarden. Hur begreppen förhåller sig till varandra finns beskrivet på Lantmäteriets webbplats Ytredovisning I många kommunala verksamheter används inte ytor (polygoner) för att representera företeelser med ytutbredning i verkligheten utan istället används linjer, till exempel begränsningslinje som kantlinje Metadata för geometri I vissa fall kan en företeelse vara skymd, helt eller delvis, i en flygbild eller ett ortofoto och den som skapar geometrin gör en uppskattning av geometrin utifrån erfarenhet, regler och/eller andra indikatorer i bilden. När så inträffar skall attributet osäkertläge sättas till True och attributet osäkertlägeanledning skall anges.

29 29 (113) Styrgruppen Höjd och 3D Objektets höjd över havet och objekt beskrivna med 3 dimensioner beskrivs med olika modeller. Höjd mäts idag inom olika verksamheter och på olika sätt, allt ifrån enstaka objekt till flygburen laserskanning över stora områden. Höjd som ett attribut (2D). Ett objekts höjd kan beskrivas på 2 sätt o o Absolut höjd beskriver objektets höjd över havet Relativ höjd beskriver objektets höjd över marken Geometri med höjdvärden. o o Höjd kan anges som ett höjdvärde på en punkt och på brytpunkter ingående i en linje eller en yta (3D-linje eller 3D-yta, ibland även kallad 2,5D). Höjd kan representeras av en tredimensionell geometri, s.k. kropp (3D-volym). I de fall mer yttäckande höjddatainsamling görs rekommenderas att resultatet uttrycks som en höjdmodell enligt geodataspecifikationen Höjd. För mer information om punkthöjder som referenshöjder se geodataspecifikationerna Höjd och Stompunkter. Hur höjd mäts på objekt beskrivs i dokumentet Mätningsanvisningar Namn Ett gemensamt sätt för flera objekttyper att beskriva namn är genom SG_Namn. En datatyp som beskriver namnets status, språk och form för den beslutande myndigheten Datamängd Geodata levereras ofta som en datamängd som kan variera i storlek alltifrån enstaka objekt till större datamängder. Att leverera geodata via tjänster av fråga-svar-karaktär beskrivs inte i Svensk Geoprocess. Datamängd används mestadels av vektordata men inte för vissa bild- och höjddata-leveranser. En identitet för datamängden är obligatorisk och metadata är frivilligt men rekommenderas.

30 Styrgruppen 30 (113) 5.4 Byggnad datamängd Det finns många datamängder i samhället som har information som kan knytas till byggnader. Nationell Byggnadsinformation med stabila unika identiteter gör det möjligt för andra myndigheter och organisationer att knyta sin information till en byggnad. Kommunerna har en central roll som ajourhållare av byggnadsinformationen. Figur 4. Nuvarande och framtida samverkan.

31 31 (113) Styrgruppen Figur 5. Översikt för datamängd Byggnad. Figur 5. Översikt för datamängd Byggnad.visar översiktligt vad en datamängd med byggnadsdata enligt denna specifikation innehåller. Byggnad är huvudobjektet med nationell unik identitet. Byggnad består av byggnadsdelar där bl.a. attribut för geometrin finns. Fysisk byggnad sätts samman av Byggnader och Aggregerad byggnad sätts samman av Fysiska byggnader. Informationsmodellen innehåller även ett antal attribut relaterade till tidsaspekter (nybyggnadsår, tillbyggnadsår, ombyggnadsår, rivningsår), topografisk/fysisk information (höjd, antal våningar, byggnadskaraktär) och klassificering enligt utseende och användning). I följande avsnitt beskrivs innehållet mer detaljerat. För att se en fullständig informationsmodell med alla klasser och attribut, se bilaga B Byggnad För att kunna möjliggöra objektorientering och distribuerade system utan stor central koordinering måste man vara överens om vad ett objekt omfattar och vad dess identitet är. Enligt PBL (2010:900) definieras byggnad som en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den. Utgående från byggnad enligt PBL har Lantmäteriet och kommunerna, i ABT-avtalen om samverkan om bl a byggnadsinformation, snävat in att en byggnad måste ligga i en och endast en 2D-fastighet/fastighetsområde. Som exempel måste en radhuslänga som är uppdelad i flera fastigheter också delas upp i flera byggnader med fastighetsgränsen som yttervägg - se Figur 6. Fysisk byggnad som ligger på flera fastigheter.för 3D-fastigheter gäller andra regler. Följande varianter av byggnader är definierade i denna specifikation a. Byggnad indelning efter 2D-fastigheter b. Fysisk byggnad - en byggnadskonstruktion som hänger ihop över fastighetsgränser med gemensam byggnadsritning/infrastruktur t ex en radhuslänga över flera fastigheter c. Aggregerad byggnad flera fysiska byggnader som karterats som en enhet (förekommer vanligen i stenstaden med sammanhängande kvarter)

32 32 (113) Styrgruppen Lantmäteriet har, för närvarande, endast variant a. byggnad (enligt ABT-avtal) som objekt och unika objektidentiteter på dessa. Skillnaden mellan b och c kan vara svår att tolka men utgår från om det är en eller flera byggnadskonstruktioner som karterats ihop Fysisk byggnad Förenklat kan sägas att objektet fysisk byggnad är en sammanhängande byggnad oberoende av fastighetsindelningen Figur 6. Fysisk byggnad som ligger på flera fastigheter. Geometrin för fysiska byggnaden genereras från Byggnad/Byggnadsdel. Alla fysiska byggnader som ligger i endast ett fastighetsområde är identiska med byggnad, vilket torde vara det vanligaste fallet idag Byggnadsdel En byggnad kan bestå av byggnadsdelar. En byggnadsdel är underindelning av en byggnad utifrån fysiska eller funktionella aspekter. Indelning i byggnadsdelar kan göras i både plan och höjd. Geometrin finns på byggnadsdelen och där finns även andra attribut som också kan finnas på hela byggnaden. Byggnadsdelen har en egen unik identitet. En byggnad med två byggnadsdelar. Figur 7. En byggnad kan bestå av byggnadsdelar.

33 Styrgruppen 33 (113) Figur 8. Indelning i byggnadsdelar utifrån olika höjd. class Byggnad_översikt «featuretype» BY_AggregeradByggnad externreferens: ExternalReference [0..*] /geometriaggregeradbyggnad beståravfysiskbyggnad 2..* «featuretype» BY_FysiskByggnad externreferens: ExternalReference [0..*] /geometrifysiskbyggnad «FeatureType» BY_Byggnad byggnadnummer: Integer [0..1] byggnadändamål: BY_ByggnadÄndamål [1..*] byggnadnamn: SG_Namn [0..*] status: BY_ByggnadStatus nybyggnadår: Date [0..1] beståravbyggnad tillbyggnadår: Date [0..*] ombyggnadår: Date [0..*] 1..* rivningår: Date [0..1] heltundermark: Boolean byggnadarea: Integer [0..1] boarea: Integer [0..1] byggnadkaraktär: BY_ByggnadKaraktär [0..1] byggnadanmärkning: BY_ByggnadAnmärkning [0..*] undantagenfrånadressättning: Boolean [0..1] ofrigrund: Boolean [0..1] externreferens: ExternalReference [0..*] BY_Byggnadsdel byggnadnummerdel: Integer byggnadändamåldel: BY_ByggnadÄndamål [0..*] tillbyggnadårdel: Date [0..1] ombyggnadårdel: Date [0..*] rivningårdel: Date [0..1] antalvåningarövermark: Integer [0..1] antalvåningarundermark: Integer [0..1] absoluthöjd: SG_AbsolutHöjd [0..*] beståravbyggnadsdel relativhöjd: SG_RelativHöjd [0..*] heltundermark: Boolean 1..* taktyp: BY_Taktyp [0..*] boareadel: Integer [0..1] byggnadkaraktärdel: BY_ByggnadKaraktär [0..1] geometrilod0: BY_ByggnadGeometriLoD0 [0..1] geometri3dlod1: BY_ByggnadGeometri3DLoD1 [0..1] geometri3dlod2: BY_ByggnadGeometri3DLoD2 [0..1] geometri3dlod3: BY_ByggnadGeometri3DLoD [0..1] Figur 9. Aggregerad byggnad - Fysisk byggnad - Byggnad - Byggnadsdel. Vissa attribut kan både finnas på byggnaden eller byggnadsdelen. Andra attribut kan endast finnas på byggnaden. Tabell 4 visar vilka attribut som kan finnas på byggnad respektive byggnadsdel. Tabell 4 Attribut på Byggnad och Byggnadsdel. Attribut på byggnad byggnadnummer byggnadändamål Attribut på byggnadsdel byggnadsdelnummerdel byggnadändamåldel byggnadnamn status nybyggnadår tillbyggnadår ombyggnadår rivningår tillbyggnadårdel ombyggnadårdel rivningårdel antalvåningarövermark antalvåningarundermark absoluthöjd relativhöjd heltundermark byggnadarea heltundermark taktyp

34 Styrgruppen 34 (113) boarea byggnadkaraktär byggnadanmärkning boarea byggnadkaraktärdel undantagenfrånadressättning ofrigrund externreferens Geometri Aggregerad byggnad Flera fysiska byggnader som redovisas som en enhet benämns Aggregerad byggnad. Denna typ förekommer vanligen i stenstaden med sammanhängande kvarter Byggnadstillbehör Byggnadstillbehör är ofta mindre konstruktioner som är ihopbyggda med byggnaden. Byggnadstillbehöret sitter på byggnadsdelen och har egen identitet och geometri. Exempel på byggnadstillbehör är balkong och trappa. Byggnadstillbehör är vanliga i LoD0, men mindre vanliga i LoD1-2. Figur 10 Exempel på byggnadstillbehör.

35 35 (113) Styrgruppen class Byggnadstillbehör «FeatureType» BY_Byggnad byggnadnummer: Integer [0..1] byggnadändamål: BY_ByggnadÄndamål [1..*] byggnadnamn: SG_Namn [0..*] status: BY_ByggnadStatus nybyggnadår: Date [0..1] tillbyggnadår: Date [0..*] ombyggnadår: Date [0..*] rivningår: Date [0..1] heltundermark: Boolean byggnadarea: Integer [0..1] boarea: Integer [0..1] byggnadkaraktär: BY_ByggnadKaraktär [0..1] byggnadanmärkning: BY_ByggnadAnmärkning [0..*] undantagenfrånadressättning: Boolean [0..1] ofrigrund: Boolean [0..1] externreferens: ExternalReference [0..*] beståravbyggnadsdel 1..* BY_Byggnadsdel byggnadnummerdel: Integer byggnadändamåldel: BY_ByggnadÄndamål [0..*] tillbyggnadårdel: Date [0..1] ombyggnadårdel: Date [0..*] rivningårdel: Date [0..1] antalvåningarövermark: Integer [0..1] antalvåningarundermark: Integer [0..1] absoluthöjd: SG_AbsolutHöjd [0..*] relativhöjd: SG_RelativHöjd [0..*] heltundermark: Boolean taktyp: BY_Taktyp [0..*] boareadel: Integer [0..1] byggnadkaraktärdel: BY_ByggnadKaraktär [0..1] geometrilod0: BY_ByggnadGeometriLoD0 [0..1] geometri3dlod1: BY_ByggnadGeometri3DLoD1 [0..1] geometri3dlod2: BY_ByggnadGeometri3DLoD2 [0..1] geometri3dlod3: BY_ByggnadGeometri3DLoD [0..1] harbyggnadstillbehör 0..* «FeatureType» BY_Byggnadstillbehör byggnadstillbehörtyp: BY_ByggnadTillbehörTyp ytgeometri: GE_Ytgeometri [0..*] kropp: GE_Kropp [0..1] «codelist» BY_ByggnadTillbehörTyp altan balkong brandvägg carport förbindelsegång lastbrygga mast skorsten skärmtak takfönster takkupa trappa uterum Figur 11. Byggnadstillbehör Höjd En byggnad kan ha flera höjdvärden som representerar olika lägen. Höjden kan beskrivas med attributet absoluthöjd genom att använda möjliga värden i kodlistan BY_ByggnadHöjdLägeTyp t.ex. takkant eller takets högsta punkt. byggnadens högsta punkt takets högsta punkt (nock) takhöjd 1/2 högsta takfotshöjd lägsta takfotshöjd högsta takkant lägsta takkant generell markhöjd

36 Styrgruppen 36 (113) byggnadens högsta punkt takets högsta punkt (nock) generell takkant entrénivå byggnadens lägsta punkt Figur 12. Höjdlägen För mer information om höjdlägen se dokumentet Mätningsanvisningar. Det finns även ett attribut (relativhöjd) som redovisar differensen mellan höjd mätt vid ett högt höjdläge (t.ex. byggnadens högsta punkt, takkant) och en höjd mätt vid ett lågt höjdläge (t.ex. generell marknivå, färdigt golv, sockel). class Höjd BY_Byggnadsdel «FeatureType» BY_Byggnad byggnadnummer: Integer [0..1] byggnadändamål: BY_ByggnadÄndamål [1..*] byggnadnamn: SG_Namn [0..*] status: BY_ByggnadStatus nybyggnadår: Date [0..1] tillbyggnadår: Date [0..*] ombyggnadår: Date [0..*] rivningår: Date [0..1] heltundermark: Boolean byggnadarea: Integer [0..1] boarea: Integer [0..1] byggnadkaraktär: BY_ByggnadKaraktär [0..1] byggnadanmärkning: BY_ByggnadAnmärkning [0..*] undantagenfrånadressättning: Boolean [0..1] ofrigrund: Boolean [0..1] externreferens: ExternalReference [0..*] beståravbyggnadsdel HÖJD 1..* byggnadnummerdel: Integer byggnadändamåldel: BY_ByggnadÄndamål [0..*] tillbyggnadårdel: Date [0..1] ombyggnadårdel: Date [0..*] rivningårdel: Date [0..1] antalvåningarövermark: Integer [0..1] antalvåningarundermark: Integer [0..1] absoluthöjd: SG_AbsolutHöjd [0..*] relativhöjd: SG_RelativHöjd [0..*] heltundermark: Boolean taktyp: BY_Taktyp [0..*] boareadel: Integer [0..1] byggnadkaraktärdel: BY_ByggnadKaraktär [0..1] geometrilod0: BY_ByggnadGeometriLoD0 [0..1] geometri3dlod1: BY_ByggnadGeometri3DLoD1 [0..1] geometri3dlod2: BY_ByggnadGeometri3DLoD2 [0..1] geometri3dlod3: BY_ByggnadGeometri3DLoD [0..1] «datatype» SG_AbsolutHöjd lägehöjd: GE_HöjdLägeTyp höjdvärde: Real «datatype» SG_Relativ Höjd högstalägehöjd: GE_HöjdLägeTyp lägstalägehöjd: GE_HöjdLägeTyp höjdvärde: Real «codelist» GE_PlanLägeTyp kant mitt fasad takkant illustrativt läge ospecificerat läge «codelist» GE_HöjdLägeTyp objektets högsta punkt marknivå vattennivå på botten byggnadens högsta punkt takets högsta punkt (nock) takkant, generell takkant, lägsta takkant, högsta takfotshöjd, generell takfotshöjd, lägsta takfotshöjd, högsta takhöjd 1/2 takhöjd 2/3 takhöjd 1/3 lägsta våning över mark entrénivå färdigt golv sockel markhöjd, generell markhöjd, lägsta markhöjd, högsta byggnadens lägsta punkt fiktivt höjdläge under marknivå illustrativt läge ospecificerat läge Figur 13. Det finns två attribut för absoluthöjd och relativhöjd.

37 37 (113) Styrgruppen Exempel på två olika relativa höjder: BH1 = Medelhöjd takkant (H2) Generell markhöjd (Hmin) BH2 = Byggnadens högsta punkt (Hmax) Generell markhöjd (Hmin) Figur 14. Olika höjddifferenser Plan Läget där plankoordinaterna registreras ska beskrivas med attributet planläge. fasad/fotavtryck takkant Figur 15. Planlägen

38 38 (113) Styrgruppen class GE_GeometriKod... «codelist» GE_PlanLägeTyp - kant - mitt - fasad - takkant - illustrativt läge - ospecificerat läge Figur 16. Kodlista med planlägetyper. Illustrativt läge innebär att byggnaden representeras med schablongeometri Klassificering Klassificering sker med två attribut: Byggnadsändamål hänvisar till byggnadens användning (t.ex. bostad, samhällsfunktion eller industri). I Bilaga B finns kodlistan för SG Byggnadsändamål. Kodlistan är hierarkiskt indelad i två nivåer; Översiktlig nivå och Detaljerad nivå. Informationsmodellen möjliggör att ett eller flera ändamål kan anges på hela byggnaden eller på enstaka byggnadsdelar. Byggnadskaraktär används för att beskriva att byggnaden har en till utseendet speciell karaktär t.ex. slott, herrgård. Ett syfte med byggnadskaraktär är att man kartografiskt vill kunna redovisa byggnaden med en särskild symbol.

39 39 (113) Styrgruppen class Byggnadskaraktär «codelist» BY_ByggnadKaraktär fyr herrgård klockstapel kyrka kåta raststuga moské slott synagoga torn vindkraftverk vindskydd väderkvarn religiös byggnad fjällstation tempel turiststuga/övernattningsstuga Figur 17. Kodlista med värden för Byggnadskaraktär Extern referens Attributet externreferens syftar till att möjliggöra länkning till andra informationssystem. Attributet innehåller objektets identifierare i det andra systemet. Exempel på tillämpning kan vara länkning till byggnadens namn i Ortnamnsregistret. Om 2D-representation och 3D-representation av samma byggnad lagras i olika datamängder kan extern referens används för att länka objektet i 2D med objektet i 3D gällande samma byggnad. Idag används denna typ av koppling till Skatteverkets taxerings- och värderingsenheter. Den framtida inriktningen ska dock vara att byggnadens identitet enligt denna specifikation används för att sammanlänka information om byggnader i olika system.

40 40 (113) Styrgruppen class BY_ByggnadObjekttyper «featuretype» BY_AggregeradByggnad - externreferens: ExternalReference [0..*] - /geometriaggregeradbyggnad 2..* «featuretype» BY_FysiskByggnad +beståravfysiskbyggnad - externreferens: ExternalReference [0..*] - /geometrifysiskbyggnad +beståravbyggnad 1..* «FeatureType» BY_Byggnad - byggnadnummer: Integer [0..1] - byggnadändamål: BY_ByggnadÄndamål [1..*] - byggnadnamn: SG_Namn [0..*] - status: BY_ByggnadStatus - nybyggnadår: Date [0..1] - tillbyggnadår: Date [0..*] - ombyggnadår: Date [0..*] - rivningår: Date [0..1] - heltundermark: Boolean - byggnadarea: Integer [0..1] - boarea: Integer [0..1] - byggnadkaraktär: BY_ByggnadKaraktär [0..1] - byggnadanmärkning: BY_ByggnadAnmärkning [0..*] - undantagenfrånadressättning: Boolean [0..1] - ofrigrund: Boolean [0..1] - externreferens: ExternalReference [0..*] class BasImporteradeDatatyper «datatype» BuildingsBase::ExternalReference + informationsystem: URI + informationsystemname: PT_FreeText + reference: CharacterString Figur 18. Länkning mellan byggnad och andra informationssystem Geometrier allmänt Byggnaders geometriska representation kan vara antingen 2D, 3D-yta eller 3D-volym. Byggnadsinformation finns med flera olika detaljeringsnivåer både när det gäller geometri och andra egenskaper. Geometrityper som förekommer är punkt, linje, yta och kropp. Den vanligaste representationen är 2D-ytor insamlade i byggnadens takkant eller fasad (fotavtryck). 3D beskrivs ofta med OGC-standarden CityGML som indelas i detaljeringsnivåerna (Level of Details) LoD0-LoD4. Denna specifikation omfattar t.o.m. LoD3, vilket innebär att byggnaden endast betraktas utifrån.

41 41 (113) Styrgruppen LoD0 LoD1 LoD2 LoD3 LoD4 Byggnaden är avbildad som en yta dvs. som i en traditionell 2D-karta. 3D-yta (även kallad 2,5D) som flygande tak (takkant) eller fotavtryck på marken (fasad) 3D-data (volym) i form av en låda. Den horisontella takytan kan avse olika höjder, från byggnadens högsta punkt till lägsta takkant, beroende på ändamål. 3D-data med förenklad tak- och fasadrepresentation. 3D-data med detaljerad tak- och fasadrepresentation där även struktur ingår. Detaljerad av exteriör t.ex. skorstenar, takkupor, fönster och dörrar. 3D-data som även beskriver byggnaden invändigt. LoD4 ingår inte i denna specifikation. Varje LoD kan i sin tur konstrueras på olika sätt och ge olika varianter av byggnadsmodeller med olika egenskaper. Det är viktigt att med attribut beskriva vilken variant av en LoD-nivå som avses för varje enskild byggnadsmodell så att den kan användas på ett korrekt sätt. Det förekommer olika detaljeringsgrad på tak och fasad, s k LoD2-3 hybrider. LoD4 med invändig geometri är, än så länge, ovanlig i Geodata/GIS-sammanhang.

42 42 (113) Styrgruppen LoD0 Byggnadens yta i 2D, i form av ett fotavtryck (se röd linje i bilderna ovan), kan i LoD0 ha följande planläge: a. Fasad, dvs ett korrekt fasadläge b. Takkant, dvs ett fiktivt fasadläge som ger en för stor fasadutbredning Inmätning och konstruktion Variant a mäts vanligen in geodetiskt men kan även konstrueras ur ett punktmoln från t ex terrester eller fordonsburen laserskanning. Variant b kan mätas in fotogrammetriskt i lodbilder alternativt konstrueras ur ett punktmoln från flygburen laserskanning eller flygfotografering. Fotavtryck kan också härledas ur befintliga LoD1, LoD2 eller LoD3 modeller. Byggnader kan mätas in som flera byggnadsdelar baserat på olika takhöjd om så önskas. Det kan vara aktuellt om man indirekt vill visa att taken hos de olika byggnadsdelarna ligger på olika höjd. Användningsområden Framställning av 2D-kartor av olika slag (Fasad variant a och b). Fastighetsbildning (Fasad variant a). Fotnot: 2,5D LoD0 kan avse ytor i 3D, dvs en 3D-yta där varje brytpunkt även har ett höjdvärde i tillägg till plankoordinaterna. När en 3D-yta beskriver något som egentligen är en volym i 3D så kallas det i många sammanhang för 2,5D. Ett exempel är att vid fotogrammetrisk mätning av takytterkant erhålls även höjder i takkantens brytpunkter i plan, se röda linjen i bilden nedan. 3D-ytan en sparas vanligen även om den bara ska användas för 2D-presentation av fotavtryck (gul linje i bilden nedan) eftersom den underlättar vid framtida fotogrammetrisk ajourhållning.

43 Styrgruppen 43 (113) LoD1 LoD1 avser byggnadsvolymer (3D-volymer) representerade med horisontellt tak och bottenyta, väggarna är vertikala. Byggnadsmodeller av samma hus i LoD1 kan göras i ett stort antal varianter enligt bilden ovan. Väggytan i LoD1 kan ha följande planläge: a. Fasad, dvs ett korrekt fasadläge b. Takkant, dvs ett fiktivt fasadläge konstruerat lodrätt från takkant till DTM som ger en för stor fasadutbredning För LoD1 finns följande varianter för takets höjdläge: a. Generell takkant b. Lägsta takkant (används om takkanten har olika höjdvärden) c. Högsta takkant (används om takkanten har olika höjdvärden) d. Generell skärning skärningspunkt mellan tak och fasad e. Lägsta skärningspunkt mellan tak och fasad (används om olika höjdvärden) f. Högsta skärningspunkt mellan tak och fasad (används om olika höjdvärden) g. Generell takhöjd, tre olika varianter förekommer I. Takets medelhöjd (vanligast när höjd sätts ur laserpunktmoln och sammanfaller ofta med takets medianhöjd) II. 2/3-del av takets höjd III. 1/3-del av takets höjd h. Takets högsta punkt i. Byggnadens högsta punkt (t ex toppen av en skorsten) Även byggnadens bottenyta, dvs undre horisontella yta, kan ha olika höjdläge: a. Nivån för lägsta våning över markytan b. Entrénivå c. Generell markhöjd (vanligen tas höjd fram för en fiktiv bottenyta genom att ur en DTM interpolera fram fotavtryckets lägsta markhöjd) d. Fiktiv bottenyta under marknivå används ofta vid visualisering e. Byggnadens lägsta punkt (dvs bottenytan korrekta höjdläge, t ex källargolv)

44 44 (113) Styrgruppen Om en byggnads olika delar har stor höjdskillnad - t ex en kyrka - kan det vara aktuellt att mäta in byggnaden i olika byggnadsdelar. Varje byggnadsdel får en egen horisontell takhöjd för så att en mer realistisk modell kan tas fram. Inmätning och konstruktion LoD1 kan tas fram genom att komplettera en LoD0 modell med ett höjdvärde för det horisontella taket, dvs ett attribut med relativ höjd. Vid geodetisk inmätning av fasad kan ett generellt höjdvärde för takkant mätas separat (tak variant a). Vid fotogrammetrisk mätning av takkant kan höjdvärdet härledas ur den skapade 3D-ytan (tak variant a, b eller c). Höjdvärdet kan också beräknas ur ett punkmoln från flygburen laserskanning eller flygbilder (tak variant g). Bottenytans höjd tas vanligen fram som en fiktiv bottenyta genom att ur en DTM interpolera fram fotavtryckets lägsta markhöjd (bottenyta variant c). Även fiktiv höjd under markyta förekommer. Höjdvärden för tak och bottenyta kan också härledas ur befintliga LoD2 eller LoD3 modeller. Användningsområden Lämplig för översiktliga visualiseringar av landskap och stadsmiljö (tak variant g) och vid fastighetsbildning (vägg variant a) Exempel på enkla analyser är siktanalyser längs marken (vägg variant a), energiförbrukning (vägg variant a, tak variant e), buller (tak variant a), solpaneler på fasaden (tak variant a), skuggor (tak variant g), vågutbredning telefoni (tak variant h) och översvämning LoD2 a b c I princip finns tre grundmodeller att översiktligt beskriva en byggnad i LoD2 på. Huset längst till vänster i figuren ovan visar en byggnad i genomskärning. Sedan följer tre varianter av byggnadsmodell markerat med kraftigare blå linje. a. Hus med korrekt fasadläge men för liten takutbredning b. Hus med korrekt takläge men för stor fasadutbredning c. Hus med korrekt fasad- och takläge. Vanligen används denna variant i LOD3 snarare än LOD2

45 45 (113) Styrgruppen Inmätning och konstruktion LoD2 variant - Exempel på inmätning+konstruktion - Resultat a. Hus med korrekt fasadläge men för liten takutbredning. - Fotavtryck kan tas fram med geodetiskt inmätt fasadläge. Innanför fotavtrycket kan tak rekonstrueras med hjälp av punktmoln från laser eller fotogrammetri och programvara med standardiserade takkonstruktioner. Sedan kan väggytor konstrueras lodrätt upp från DTM till taket. - Resultatet blir att husets volym blir korrekt men att eventuellt taköverhäng saknas eftersom taket klipps vid fasad. b. Hus med korrekt takläge men för stor fasadutbredning. - Takets utformning mäts och konstrueras först genom fotogrammetrisk mätning sedan kan fotavtryck och väggytor konstrueras lodrät från takkanten ner till DTM. - Resultatet blir att husets volym blir överskattat. Om detaljer som dörr och fönster eller textur ska läggas på fasaden kan också det bli svårt att få det korrekt eftersom fasaden ligger i fel läge. c. Hus med korrekt fasad- och takläge. - Både fasadläge och taket mäts in. Väggytor lyfts från fotavtryck och DTM till insidan tak. Både fasad och tak kan mätas geodetiskt eller ur punktmoln framtaget från både marken och luften. Vanligast idag är geodetiskt inmätt fasad och fotogrammetriskt inmätt tak. - Resultatet blir en byggnad med korrekt volym och taköverhäng. Om inmätningstekniker med olika lägesosäkerhet används - t ex geodetiskt inmätt fotavtryck av fasaden och fotogrammetriskt mätning av taket - kan problem uppstå, t ex att en takkant hamnar innanför fotavtrycket. Denna variant kan också härledas ur byggnadsritningar och inpassas i korrekt geografiskt läge. Vanligen används denna variant i LOD3 snarare än LOD2. Det är tillåtet med takkupor i LoD2 enligt CityGML 2.0 men inte obligatoriskt. Det är dock vanligt att implementeringar av LOD2 inte tillåter takkupor. Bottenytans höjdläge tas vanligen fram på samma sätt som LoD1.

46 46 (113) Styrgruppen Användningsområden Ger mer realistiska visualiseringar än LoD1 av landskap och stadsmiljö och vid fastighetsbildning (vägg variant a). Ger bättre analyser för de flesta exempel under LoD1 samt en förutsättning för planering av solpaneler på tak LoD2-3 hybrider och LoD 3 a. b. c. d. LoD3 är en principiell arkitekturritning sett från utsidan och avser hus med korrekt fasadoch takläge, dvs taköverhäng är med. Det är tillåtet med tillägg av detaljer som ger hål i byggnaden - men inte obligatoriskt - t ex takkupor, takfönster, skorsten, master på taket och t ex fönster, dörrar, balkong på fasaden. Om LoD3 framställs genom inmätning handlar det i praktiken ofta om s k LoD3-hybrider där väggarna eller taket är LoD2 a. LoD2-3 hybrid - översiktlig fasad enligt LoD2 variant b och detaljerat tak enligt LoD3 b. LoD2-3 hybrid - detaljerad fasad enligt LoD3 och översiktligt tak enligt Lod2. c. LoD3 - utan dörr- och fönstersmyg, balkongräcken. d. LoD3 - med dörr- och fönstersmyg, balkongräcken Inmätning och konstruktion Variant a kan t ex tas fram vid stereokartering i flygbilder. Variant b kan t ex tas fram med fordonsburen eller terrester laserskanning. För variant a och b tas bottenytans höjdläge vanligen fram på samma sätt som för LoD1, dvs en fiktiv yta. Variant c och d härleds oftast fram ur befintliga arkitekturritningar, BIM- eller CAD-modeller. Bottenytans höjdläge avser då faktiskt läge. Variant c och d kan även mätas in, genom att t ex kombinera markburen- och flygburen laserskanning. Förfarandet är dyrbart och görs vanligen endast för enstaka signaturbyggnader i stadsmiljö. Vid egen inmätning görs vanligen generaliseringar, till exempel att minimistorlek för takkupor, balkonger, skorstenars höjd tillämpas. Användningsområden Lämplig för högkvalitetsvisualisering över mindre områden vid t ex stadsplanering, ny-exploatering/bygglov, räddningstjänst (var finns dörr och fönster) samt VR-applikationer. Dörrar och fönster ger bättre analyser av energiförluster. Fönster ger möjlighet till analyser av dagsljusinsläpp och insyn.

47 47 (113) Styrgruppen LoD4 LoD4 är en principiell arkitekturritning sett från både utsidan (samma som LoD3) och insidan. Insidan kan i sin tur framställas i ett antal olika detaljeringsgrader, t ex enkla våningsplan eller lägenheter. LoD4 ingår inte i denna specifikation. Inmätning och konstruktion Härleds oftast fram ur befintliga arkitekturritningar, BIM- eller CAD-modeller. Bottenytan avser faktiskt höjdläge. Modellen kan även mätas in, genom att t ex kombinera markburen- och flygburen laserskanning utvändigt samt terrester laserskanning invändigt. Förfarandet är dyrbart och görs vanligen endast för enstaka signaturbyggnader i stadsmiljö. Användningsområden Lämplig för högkvalitetsvisualisering för räddningstjänst (inomhusnavigering), 3D-fastighetsbildning samt VR-applikationer Generalisering Generaliseringar av delar och detaljer på byggnader. Dessa gränsvärden är baserade på empiriska undersökningar från några städer i Europa. Följande värden rekommenderas för standardnivå 2. Storlek på byggnadsdel - LoD0, LoD1 och LoD2 >4 m bred eller 10 m² alternativt >2 m bred eller 4 m² beroende på syfte Höjdskillnad på tak för att dela in i byggnadsdelar LoD0, LoD1 och LoD2 >2 m alternativt 0,5 m beroende på syfte Följande värden rekommenderas för LoD3 vid egen inmätning. Vid nedskalning av CAD/BIM-modell kan mera detaljer tillåtas. Storlek på taköverhäng >0,2 m Storlek på takkupa eller liknande >2 m bred eller 2 m²

48 Styrgruppen 48 (113) Höjd på skorsten över tak >1 m Storlek på takfönster och fönster >1 m bred eller 1 m² Storlek på balkong >0,2 m ut från fasad eller 1 m² Textur Med textur avses en bild som läggs utanpå varje geometrikomponent för att ge ett visst utseende. Det kan göras med fiktiva bilder eller med aktuella fotografier för att få en mer fotorealistisk 3D-modell. För att få bästa resultat med fotografier behöver tak och väggar ligga i korrekt läge samt att eventuella fotografiska bilder är rektifierade så att de blir skalenliga.

49 49 (113) Styrgruppen D-Byggnad i sitt sammanhang Figur 19 3D-byggnad i sitt sammanhang från insamling till tillhandahållande. Syftet med DPS Byggnad i är ytterst att ta fram en svensk de-facto standard för utbytesmodell - import och export av byggnadsinformation mellan olika aktörer ur ett geodata/gis perspektiv, t ex insamlare till databasägare, databasägare till användare, användare till annan användare osv. Datautbytesmodellen (XML) är framtagen utifrån informationsutbytesmodellen (UML). Utbyte kan ske till och från databasägarens datalager i ett visst system (röda pilarna). I mätanvisningarna specificeras hur företeelsen i verkligheten ska representeras geometriskt (geometrityp, planläge, höjdläge) i utbytet. Lagring En 3D-byggnadmodell kan i princip lagras på följande sätt: a. i en färdigt sammansatt 3D-modell (så kallad solid) b. i 3D-modellens alla olika delkomponenter var för sig, t ex fotavtryck, väggar, tak, takdetaljer, fasaddetaljer (så kallad multi surface) c. i ett minimum av delkomponenter (som behövs för att vid leveransen konstruera en 3D-modell av önskad detaljeringsgrad med hjälp av en DTM och ett eventuellt fotavtryck)

50 50 (113) Styrgruppen Leverans Med lagring variant a kan endast en modell identiskt med den lagrade levereras. Med lagring variant b tas olika byggnadsmodeller fram vid leveransen beroende användarbehoven. Olika detaljeringsgrader kan väljas beroende på behoven. I många tillämpningar räcker enklare varianter av byggnader. Man kan undvika parallellagring av samma byggnad i olika detaljeringsgrader. Med lagring variant c minskas det lagringsutrymme som krävs. Ett exempel kan vara att spara fotogrammetriskt inmätta flygande tak i 3D och vid leverans skapa ett fotavtryck lodrätt från takkant till DTM samt väggar.

51 51 (113) Styrgruppen Ett annat exempel av variant c kan vara att spara fotogrammetriskt inmätta flygande tak i 3D och geodetiskt inmätta fotavtryck. Vid leverans kan ett fotavtryck skapas lodrätt från takkant till DTM samt väggar alternativt kan det befintliga fotavtrycket användas till att skapa väggar i korrekt läge samt taköverhäng. Leveransformat Några vanliga 3D leveransformat är: a. CityGML b. KML /KMZ c. Collada d. Shape e. DXF eller DWG f. IFC

52 52 (113) Styrgruppen Geometrier i informationsutbytesmodellen för Byggnad För den geometriska representationen av byggnaden finns attributet geometri2d för 2Doch 3D-ytor (2,5D) med en eller flera ytor. För 3D-redovisning finns attributen geometri3dlod1, geometri3dlod2, geometri3dlod3 för de olika detaljeringsnivåerna LoD1-3. För LoD3 ingår då även detaljer på tak som skorsten och takkupor. Attrubuten antalvåningarövermark, antalvåningarundermark, absoluthöjd och relativhöjd ger indirekt information om byggnadens höjd. class Geometri BY_Byggnadsdel byggnadnummerdel: Integer byggnadändamåldel: BY_ByggnadÄndamål [0..*] tillbyggnadårdel: Date [0..1] ombyggnadårdel: Date [0..*] rivningårdel: Date [0..1] antalvåningarövermark: Integer [0..1] antalvåningarundermark: Integer [0..1] absoluthöjd: SG_AbsolutHöjd [0..*] relativhöjd: SG_RelativHöjd [0..*] heltundermark: Boolean taktyp: BY_Taktyp [0..*] boareadel: Integer [0..1] byggnadkaraktärdel: BY_ByggnadKaraktär [0..1] geometrilod0: BY_ByggnadGeometriLoD0 [0..1] geometri3dlod1: BY_ByggnadGeometri3DLoD1 [0..1] geometri3dlod2: BY_ByggnadGeometri3DLoD2 [0..1] geometri3dlod3: BY_ByggnadGeometri3DLoD [0..1] «DataType» BY_ByggnadGeometriLoD0 ytgeometri: GE_Ytgeometri [1..*] «DataType» BY_ByggnadGeometri3DLoD kropp: GE_Kropp [0..1] terrängskärning: GE_Linjegeometri [0..*] höjdläge3dbotten: GE_HöjdLägeTyp [0..1] «DataType» BY_ByggnadGeometri3DLoD1 lägeplan: GE_PlanLägeTyp [0..1] höjdläge3dtopp: GE_HöjdLägeTyp [0..1] «DataType» BY_ByggnadGeometri3DLoD2 lägeplan: GE_PlanLägeTyp [0..1] Figur 20. Attribut för geometrisk representation.

53 53 (113) Styrgruppen Multipla geometrier är tillåtna. En byggnad kan representeras med en eller flera ytor t.ex. bottenyta och takyta. 2D 2D och 3D-yta (2,5D): Läget för plankoordinater ska redovisas med attributet planläge. Läget där höjdkoordinaten mäts ska dokumenteras med attributet höjdläge. 3D Det är möjligt att t.ex. - Ha en LoD-nivå för alla byggnader i en datamängd - LoD1 för några och LoD2 eller LoD3 för några byggnader i en datamängd. - Ha flera representationer för samma byggnad t.ex. en i LoD2 och en i LoD3 Informationsmodellen föreskriver att byggnaden representeras av minst en av LoD-nivåerna som kropp eller multi-yta. Om kropp väljs är byggnaden eller byggnadsdelen sammansatt av slutna icke överlappande ytor. Fördelen är att en volym kan beräknas (a). I praktiken finns sällan sådana topologiskt perfekta modeller. Så är t.ex. fallet om byggnaden mäts fotogrammetriskt och bottenytan saknas. För dessa fall tillåts en representation med flera ytor (b). En byggnad kan bestå av flera sammansatta ytor eller en enhetlig volym (kropp). Med flera ytor kan olika attribut sättas på de olika ytorna medan en kropp endast kan ha attribut på hela byggnaden.

54 Styrgruppen 54 (113) class BY_ByggnadObjekttyper BY_Byggnadsdel - byggnadnummerdel: Integer - byggnadändamåldel: BY_ByggnadÄndamål [0..*] - tillbyggnadårdel: Date [0..1] - ombyggnadårdel: Date [0..*] - rivningårdel: Date [0..1] - antalvåningarövermark: Integer [0..1] - antalvåningarundermark: Integer [0..1] - absoluthöjd: SG_AbsolutHöjd [0..*] - relativhöjd: SG_RelativHöjd [0..*] - heltundermark: Boolean - taktyp: BY_Taktyp [0..*] - boareadel: Integer [0..1] - byggnadkaraktärdel: BY_ByggnadKaraktär [0..1] - geometrilod0: BY_ByggnadGeometriLoD0 [0..1] - geometri3dlod1: BY_ByggnadGeometri3DLoD1 [0..1] - geometri3dlod2: BY_ByggnadGeometri3DLoD2 [0..1] - geometri3dlod3: BY_ByggnadGeometri3DLoD [0..1] +begränsarbyggnadsdel 1 +harbyggnadstillbehör 0..* «FeatureType» BY_Byggnadstillbehör - byggnadstillbehörtyp: BY_ByggnadTillbehörTyp - ytgeometri: GE_Ytgeometri [0..*] - kropp: GE_Kropp [0..1] +begränsarbyggnadstillbehör 1 «FeatureType» BY_Öppning - ytgeometri: GE_Ytgeometri +haröppning 0..* «FeatureType» BY_Begränsningsyta - ytgeometri: GE_Ytgeometri «FeatureTy... BY_Fönster «FeatureTy... BY_Dörr «FeatureTy... BY_Takyta «FeatureType» BY_SkymdGolv yta «FeatureType» BY_Bottenyta «FeatureType» BY_SkymdTakyta «FeatureType» BY_Stängningsyta «FeatureTy... BY_Väggyta Figur 21. Olika typer av begränsningsytor med öppningar. Begränsningsyta avser de delar som bygger upp ett hus se bild nedan. Öppning avser fönster och dörrar i väggytan i LoD3 Figur 22. Begränsningsytor

55 55 (113) Styrgruppen Bottenytan är vanligen fiktiv och konstrueras som ett fotavtryck av fasaden dvs en horisontell yta med höjd satt där markytan är som lägst runt byggnaden. En byggnad kan bestå av följande delar (om vi betraktar den utifrån) Bottenyta (vanligen horisontellt fotavtryck) kan vara i fasadläge och/eller takkantsläge Tak kan vara horisontalt plan (lod1) och i plan vara i fasadläge eller takkantläge enligt ovan i höjd avse lägsta takkant och takets högsta punkt eller annan höjd) takkonstruktion (lod2) och Skorsten, kupor takdetaljer som är byggnadstillbehör i 3D Vägg kan vara i fasadläge eller takkantsläge och ha Dörr och fönster fasaddetaljer som avser hål i fasaden i 3D Balkong fasaddetaljer som är byggnadstillbehör i 3D Byggnadstillbehör - skärmtak, trappa Som tillägg till representationen av en byggnad med begränsningsytor finns skärningen med terrängen representerad som en linje. För detta används attributet terrängskärning. Figur 23. Terrängskärningen redovisas i svart. För alla LoD-nivåer ska nivån som representerar bottenytan dokumenteras genom attributet höjdläge3dbotten och något värde från kodlistan med höjdlägetyper. Vid LoD1 och LoD2 är byggnadens representation generaliserad. Därför ska planläget dokumenteras. Punktreferens är inte tillåtet för 3D. Det planläget är inte nödvändig för LoD3 eftersom 3D-geometrin ska representera den exakta och detaljerade formen av byggnaden. Därför finns attributet bara för LoD1 och Lod2. Vid LoD1 ska nivån som använts för att representera toppytan dokumenteras med attributet höjdläge3dtopp. Något av följande värden ska användas: takkant,.. Denna information är inte nödvändig för andra LOD-nivåer där byggnaden representeras av dess takform. Därför finns attributet endast för LoD1.

56 Styrgruppen 56 (113) Taktyp Det finns ett antal olika taktyper fördefinierade t.ex. sadeltak, brutet tak.. Figur 24. Exempel på olika taktyper.

57 57 (113) Styrgruppen Namn Koppling till Ortnamnsregistret kan ske via ExternReferens från BY_ByggnadBas. Innan sådan koppling är möjlig kan ett särskilt namnattribut användas. class Namn_Byggnad «datatype» ExternalReference informationsystem: URI informationsystemname: PT_FreeText reference: CharacterString «FeatureType» BY_Byggnad byggnadnummer: Integer [0..1] byggnadändamål: BY_ByggnadÄndamål [1..*] byggnadnamn: SG_Namn [0..*] status: BY_ByggnadStatus nybyggnadår: Date [0..1] tillbyggnadår: Date [0..*] ombyggnadår: Date [0..*] rivningår: Date [0..1] heltundermark: Boolean byggnadarea: Integer [0..1] boarea: Integer [0..1] byggnadkaraktär: BY_ByggnadKaraktär [0..1] byggnadanmärkning: BY_ByggnadAnmärkning [0..*] undantagenfrånadressättning: Boolean [0..1] ofrigrund: Boolean [0..1] externreferens: ExternalReference [0..*] «datatype» SG_Namn namn: CharacterString namntyp: SG_Namntyp språk: SG_Språk ansvarigbeslutsfattare: SG_AnsvarigBeslutsfattare [0..1] huvudnamn: Boolean «codelist» SG_Språk «codelist» SG_Namntyp föreslaget namn godkänt namn övrigt namn svenska nordsamiska sydsamiska umesamiska lulesamiska meänkieli finska «codelist» SG_Ansv arigbeslutsfattare kommun Lantmäteriet Trafikverket Figur 25. Namn på byggnad Status class BY_ByggnadKo... «codelist» BY_ByggnadStatus - planerad - gällande - avregistrerad

58 Styrgruppen 58 (113) Relationer Byggnads relation till Registerenhet (fastighet eller samfällighet) class Registerenhet «conceptual» Registerenhet «conceptual» Enhetsutrymme liggerpå 0..1 tillhör 0..1 berörsav 0..* 1 «FeatureType» BY_Byggnad byggnadnummer: Integer [0..1] byggnadändamål: BY_ByggnadÄndamål [1..*] byggnadnamn: SG_Namn [0..*] status: BY_ByggnadStatus nybyggnadår: Date [0..1] tillbyggnadår: Date [0..*] ombyggnadår: Date [0..*] rivningår: Date [0..1] heltundermark: Boolean byggnadarea: Integer [0..1] byggnadkaraktär: BY_ByggnadKaraktär [0..1] byggnadanmärkning: BY_ByggnadAnmärkning [0..*] undantagenfrånadressättning: Boolean ofrigrund: Boolean externreferens: ExternalReference [0..*] Figur 26. Relationer mellan byggnad och registerenhet. Byggnads relation till Adress class Adress «FeatureType» BY_Byggnad «conceptual» Adressplats har 1 «conceptual» Entré nåsvia 1 hörtill 1 byggnadnummer: Integer [0..1] byggnadändamål: BY_ByggnadÄndamål [1..*] byggnadnamn: SG_Namn [0..*] status: BY_ByggnadStatus nybyggnadår: Date [0..1] tillbyggnadår: Date [0..*] ombyggnadår: Date [0..*] rivningår: Date [0..1] heltundermark: Boolean byggnadarea: Integer [0..1] boarea: Integer [0..1] byggnadkaraktär: BY_ByggnadKaraktär [0..1] byggnadanmärkning: BY_ByggnadAnmärkning [0..*] undantagenfrånadressättning: Boolean ofrigrund: Boolean externreferens: ExternalReference [0..*] «conceptual» Lägenhet Figur 27. Relationer mellan byggnad, adress och lägenhet.

59 Styrgruppen 59 (113) Byggnads relation till Skatteverkets taxeringsenhet och värderingsenhet class SKV «conceptual» Skattev erkets taxeringsenhet «conceptual» Skattev erkets v ärderingsenhet refererartill 1..* refererartill 1..* «FeatureType» BY_Byggnad byggnadnummer: Integer [0..1] byggnadändamål: BY_ByggnadÄndamål [1..*] byggnadnamn: SG_Namn [0..*] status: BY_ByggnadStatus nybyggnadår: Date [0..1] tillbyggnadår: Date [0..*] ombyggnadår: Date [0..*] rivningår: Date [0..1] heltundermark: Boolean byggnadarea: Integer [0..1] boarea: Integer [0..1] byggnadkaraktär: BY_ByggnadKaraktär [0..1] byggnadanmärkning: BY_ByggnadAnmärkning [0..*] undantagenfrånadressättning: Boolean ofrigrund: Boolean externreferens: ExternalReference [0..*] Figur 28. Relationer mellan byggnad och Skatteverkets taxerings- och värderingsenhet Objekttypskatalog Se bilaga C.

60 60 (113) Styrgruppen 5.5 Beroenden till andra specifikationer Figur 29. Paketdiagram visande Byggnadsdatas beroenden. 6 Referenssystem Information om koordinatsystem för plan och höjd i Byggnadsdata ska anges, lista på godkända koordinatsystem finns i dokumentet Basmodell i form av tabell med figur för utbredning av lokala zoner. Koordinatsystem i plan och höjd anges med EPSG-kod. Temporalt referenssystem anges med UTC Transformation till andra referenssystem eller överräkning till andra projektionszoner ska ske med Gtrans eller annan programvara som innehåller godkända algoritmer. Samma temporala referenssystem används för alla omfattningar. Tabellen med EPSG-koder återfinns i Bas Krav Datamängder enligt denna geodataspecifikation ska tillhandahållas med i Sweref 99 TM eller Swerefs lokala zoner och RH 2000.

61 61 (113) Styrgruppen Tabell 4 Plankoordinater Koordinatsystem Nordlig koordinat (Northing) Östlig koordinat (Easting) SWEREF 99 N E RT 90 x y I RH 2000 benämns höjden över havet (Normaal Amsterdam Peil) med H. För ytterligare av höjd se motsvarande kapitel i geodataspecifikation Stompunkter. 7 Kvalitetskrav 7.1 Datakvalitet Svensk Geoprocess som koncept ställer inga krav på innehållet i leveranserna. Svensk geoprocess beskriver hur data ska levereras med gemensamma objekttyper och kodlistor. Nedan beskrivs hur kvalitetsuppgifter levereras i metadata. Respektive leverantörs krav beskrivs i egen geodataspecifikation. Kapitel 7 anger datakvalitetskrav för Byggnadsdata. Referenser inom parentes anger tabeller och Id i ISO 19157, bilaga D, för vilka kvalitetsmått som ska användas vid redovisning av datakvalitet. I HMK Geodatakvalitet beskrivs utförligare teori och terminologi rörande geodatakvalitet samt exempel på metoder för kvalitetsutvärdering. Flertalet kvalitetsparametrar uttrycks som % vid stickprovskontroll eller kontroll av helheten alternativt som del av helheten vid kontroll av hela datamängden eller en specifik objekttyp, resultatet för respektive datamängd rapporteras i datamängdens metadata. Kvalitetsutvärdering görs mot specifikationens krav för aktuellt tema. I vissa fall kan man referera till HMK. Inom kvalitetsstandarden används termen lägesnoggrannhet, vilket i GUM motsvarar termen lägesosäkerhet. I nedanstående tabeller som följer ISO har termen lägesnoggrannhet använts, för att inte avvika från kvalitetsstandardens terminologi. Tabell 5. Datakvalitetskrav Nr Kvalitetstema Kvalitets-parameter Kvalitetsmått 1 Fullständighet Datamängdens innehållsmässiga överensstämmelse med gedataspecifikationen; brist eller övertalighet för objekt, attribut eller relationer. Brist För få Delomfattning A-B Hela temat Fullständighet avseende byggnad beroende på värdet i attributet byggnadsändamål. För Byggnad med byggnadsändamål bostad, industri, verksamhet och samhällsfunktion är kravet % beroende på delomfattning (se nedan Ingående omfattningar ) och på vil-

62 Styrgruppen 62 (113) 2 Fullständighet Datamängdens innehållsmässiga överensstämmelse med geodataspecifikationen; brist eller övertalighet för objekt, attribut eller relationer. 3 Logisk konsistens Överensstämmelse med logiska regler för datastruktur, attribut eller relationer (till exempel sammanhängande nätverk och slutna ytor). 4 Logisk konsistens Överensstämmelse med logiska regler för datastruktur, attribut eller relationer. (till exempel sammanhängande nätverk och slutna ytor). Logisk konsistens Överensstämmelse med logiska regler för datastruktur, attribut eller relationer (till exempel sammanhängande nätverk och slutna ytor). 5 Lägesnoggrannhet Noggrannhet/mätosäkerhet i position. Noggrannhet hos kvantitativa (mätbara) attribut och huruvida kvalitativa (icke Övertalighet För många Konceptuell konsistens Giltiga kombinationer av värden, som stämmer med informationsmodellen. Domänkonsistens Giltig värdemängd. Topologisk konsistens Följer angivna topologiska regler. Absolut noggrannhet I förhållande till referenssystemet. 6 Tematisk noggrannhet Klassificeringsnoggrannhet Tematisk noggrannhet, kvalitativa attribut ken metod/process som kommunerna och Lantmäteriet använder vid insamlingen. För byggnad med byggnadsändamål ekonomibyggnad finns inget krav på fullständighet. Övertalighet ska inte förekomma, men beroende på delomfattning (se nedan Ingående omfattningar ) och på vilken metod/process som kommunerna och Lantmäteriet använder vid insamlingen så är kravet satt till 3-4 %. 100 % av förekomsterna ska överensstämma med informationsmodellen. (Id 13). 100 % av förekomsterna ska överensstämma med värden i kodlistor. (Id 17). Andel fel anslutningar (id 22) Antal glapp (id 23) Antal överskjutande länkar (id 24) Antal ytfel (id 24) fel i standard? Antal självkorsande objekt (id 26) Antal överlapp (id 27) HMK-standardnivåer Global/ nationell bevakning av miljö och naturvård Nationell/ regional översiktlig planering 1m 1m Detaljplanering av tätort 0,1 m Projektering och byggande av infrastruktur och byggnader 0,05 m 100 % av förekomsterna ska överensstämma med Byggnader kodlista, Bilaga B.

63 63 (113) Styrgruppen mätbara) attribut och klassificeringar är korrekta. Tematisk noggrannhet, kvantitativa attribut Temporal noggrannhet Noggrannhet/osäkerhet för temporala (tidsmässiga) attribut och temporala förhållanden. Inte definierat. 8 Metadata Metadata anges på datamängdsnivå enligt den Nationella metadataprofilen (aktuell version). För planering, bygglovshantering, miljöarbete, krisarbete, infrastrukturbyggande och fastighetsbildning är aktualitet en mycket viktig parameter. Aktualitet anges som attribut på objektnivå eller som metadata på en datamängd. Metadata kan också anges på objektnivå framförallt när det gäller geometrier Metadata kan även sättas på objektnivå för annat än geometri och uttrycks då vanligen som attribut på enskilda objekttyper. Krav Krav Specifikationsuppfyllelse ska anges i metadata för datamängd enligt denna geodataspecifikation. Aktualitet för datamängden ska anges vilket avser uttagsdatum. 9 Tillhandahållande Detta kapitel innehåller rekommenderade sätt för att tillhandahålla datamängder enligt denna specifikation. De rekommenderade formaten och leveransmedierna är de som kommer att kunna testas i samband med framtagandet av specifikationen. Användande av andra sätt för tillhandahållande sker utifrån överenskommelse mellan leverantör och mottagare. Det är framförallt aktuella data som ska tillhandahållas via de medium och format som anges i detta kapitel. Historiska data kan med fördel följa denna specifikation men åtkomst behöver inte vara allmän utan kan göras utifrån specialiserade anrop till en tjänst eller via beställning av datauttag från ansvarig part. Rekommendation Leverans ska ske enligt Svensk Geoprocess GML-schema Beteckning GML (Geography Markup Language) Version 3.2.1

64 64 (113) Styrgruppen Specifikation Filstruktur - Språk Svenska Teckenuppsättning Utf-8 10 Datafångst och ajourhållning I detta kapitel beskrivs de krav som finns på de processer som skapar Byggnadsdata. Dataproduktion på Lantmäteriet utnyttjar till stor del fotogrammetrisk detaljmätning vid insamling och ajourhållning t.ex. stereokartering och skärmbildsdigitaliseri ng på digitalt ortofoto. För vissa teman som byggnader och adresser görs en stor del av produktionen hos kommunerna och data förs över till Lantmäteriet enligt så kallade ABT-avtal. Dataproduktion på kommunerna består av mer detaljerad mätning genom både geodetisk och fotogrammetrisk detaljmätning. Även andra metoder förekommer, t ex konstruktion ur laserskannade punktmoln. Lantmäteriet utför periodisk regelbunden datainsamling och produktion medan kommunerna utför datainsamling och dataproduktion utifrån behov och vid handläggning för detaljplanering, fastighetsbildning, bygglovshantering med mera Datafångstkrav För nationella data som samlas in, lagras och ajourhålls av Lantmäteriet finns tydliga regler för hur företeelser ska mätas in och hur geometrier som representerar de ska skapas. Det finns dock inte regler för alla företeelsetyper. För mer information om Lantmäteriets regler hänvisas till specifikationen för grundläggande geografiska data på Lantmäteriet (GGD spec.) Hur den geometriska representationen av objekt ska ske är beskrivet i Mätningsanvisningar med sammanställda och fastställa regler för inmätning, skapande av objekt och geometrier för geodata både på en nationell nivå och för geodata som skapas i kommunala verksamheter. 11 Presentationsregler Det är tänkt att dataprodukter som specificeras inom ska kunna visas tillsammans, men hur detta ska ske har ännu inte fastställts. När detta är beslutat kommer presentationsregler att beskrivas gemensamt för alla dataprodukter. 12 Övrig information

65 65 (113) Styrgruppen 13 Referenser DPS Laserdata och höjdmodell () DPS Stompunkter () insamlingsregler () Specifikation för Grundläggande Geografiska Data (GGD - Lantmäteriet) HMK Fotogrammetrisk detaljmätning HMK Geodatakvalitet HMK Ordlista HMK Introduktion Inspire dataspecifikation för Byggnad, version 3.0 SIS/TK 489 N247 Geodata- Nationell metadataprofil DPS och vägledning version SIS-TR 14:2012 Geografisk information Metadata på svenska SIS-TR 40:2012 Geografisk information Tekniskt ramverk Handbok för Dataproduktspecifikation SS-EN ISO 19107:2005 Geographic information Modell för att beskriva rumsliga aspekter SS-EN ISO 19108:2005 Geographic information Modell för att beskriva tidsaspekter SS-EN ISO 19109:2006 Geografisk information för applikationsschema SS-EN ISO 19110:2006 Geografisk information - Struktur för katalogisering av objekttyper SS-EN ISO :2014 Geografisk information Metadata Del 1:Grunder SS-EN ISO :2010 Geographic information Metadata Del 2: Metadata för rasterdata SS-EN ISO 19131:2008 Geographic information Specifikation av datamängder SS-EN ISO 19157:2013 Geografisk information Datakvalitet Beskrivning av de olika detaljeringsgraderna och dess varianter i kapitel 5 bygger- något förenklad - på den formella standarden CityGML v2.0 från OGC med tillägg från Data specifications on buildings technical guidelines från Inspire. [1] OGC City Geography Markup Language (CityGML) En-coding Standard, version [2] Inspire D2.8.III.2 Data specifications on buildings technical guidelines [3] Stoter et al. (2015): An improved LOD specification for 3D building models and its CityGML realisation with the Random3Dcity procedural modelling engine, draft version. [4] Biljecki, F., Ledoux, H., Stoter, J. (2014): Height references of CityGML LOD1 buildings and their influence on applications. In: Proceedings of the ISPRS 3D GeoInfo 2014 conference. Breunig, M. et al. (eds.). November 2014, Dubai, UAE. [5] Biljecki, F., Ledoux, H., Stoter, J., Zhao J. (2014): Formalisation of the level of detail in 3D city modelling. Computers, Environment and Urban Systems, vol. 48, pp [6] Biljecki, F., Stoter, J., Ledoux H., Zlatanova S., Çöltekin A. (2015): Applications of 3D City Models: State of the Art Review, ISPRS Int. J. Geo-Inf. 2015, 4, [7] Handbok Byggnad, Version 10.2, , Lantmäteriet

66 Styrgruppen 66 (113) Bilderna i kapitel 5 kommer främst från referens [3], [4], [5] och någon enstaka bild från referens [2], [7] samt bilder från Kartverket Norge, Ordnance Survey, Storbritannien och Malmö stad.

67 Styrgruppen 67 (113) 14 Bilagor Bilaga A. Test av specifikationsuppfyllelse Kapitlet behandlar i första hand hur en leverantör validerar att Svensk Geoprocess följs i leveransen samt att mottagare validerar att möjligheterna finns att ta emot datamängder levererade enligt Svensk Geoprocess. Test för validering att levererande och mottagande system följer Svensk Geoprocess För framtagandet av specifikationer finns liknande tester att utföra för att validera att specifikationerna och dess ingående delar är korrekta Validering att xml/gml-schema följer standard Validering att objekttypskatalog följer standarden Feature Catalogue Test att UML-modeller följer överenskomna modelleringsregler Genomför följande kontroller och arbetssteg för att kontrollera att leveransen (levererande eller mottagande system) följer Svensk Geoprocess. Avvikelser i leveranser (levererande system) rapporteras i metadata. Kontroll av dataformat/datastruktur Kontrollera mot XML-schema inklusive värdelistor att leverans kan ske i enlighet med dessa (uppdatera krav id mot respektive tema) Kontrollera att obligatoriska attribut och associationer finns med i leverans Kontrollera att informationsutbytesmodellens angivelser för multiplicitet följs Kontrollera att värdet i endlifespanversion inte är före värdet i beginlifespanversion om endlifespanversion anges Kontroll av domänkonsistens Kontrollera att datamängdens värden överensstämmer med de värden som finns uppräknade i värdelistor Kontrollera att utökade värden i värdelistor inte konkurrerar med värden i ursprunglig värdelista Samverka med andra intressenter om utökning av kodlistor Kontrollera att datamängden är levererad enligt tabell 5 - tillåtna koordinatsystem (SWEREF 99 TM inkl. lokala zoner och RH 2000) Historiska bilder undantas från denna regel och levereras i befintligt koordinatsystem. Kontroll av datakvalitet Kontrollera datakvalitet mot specificerade krav i geodataspecifikationen. Kontroll av fullständighet Kontrollera att alla objekt har identitet. Kontroll av aktualitet Kontrollera att aktualitet är angivet enligt geodataspecifikationen. Metadata

68 Styrgruppen 68 (113) Kontrollera att specifikationsuppfyllelse är angett i metadata. Exempel Byggnad: Kontroller av logisk konsistens som kan utföras maskinellt för en leverans enligt Svensk Geoprocess. Kontrollera att de klasser generaliserade från SG_BasKlass har attributen SG_Id och aktualitet, Kontrollera även att krav 8,9 och 10 är uppfyllda Kontrollera att BY_AggregeradByggnad även har identitet, härledd geometri aggregerad- ByggnadGeometri och en koppling till minst en BY_FysiskByggnad Kontrollera att BY_FysiskByggnad har härledd geometri och en koppling till minst en BY_Byggnad Kontrollera att BY_Byggnad och BY_Byggnadsdel har ett byggnadsändamål och en status angivet Kontrollera att BY_Byggnad har koppling till minst en BY_Byggnadsdel o.s.v.

69 69 (113) Styrgruppen Bilaga B. Fullständig informationsutbytesmodell Informationsutbytesmodell över Byggnad Länk till webbversion av informationsutbytesmodellen: Beskrivning hur modellen tolkas återfinns i dokumentet Basmodell. class Fullständig informationsmodell Informationsutbytesmodell - Objekttyper för Byggnadsinformation - BY_Byggnad SG_BasObjekttyper::SG_Datamängd BY_ByggnadDatatyper::BY_ByggnadÄndamål Version: 3.0 TEST 1 + id: Identifier Beslutad: + uttagdatum: DateTime [0..1] - byggnadändamål: BY_ByggnadÄndamål Status: Beslutad SG_BasObjekttyper::SG_BasKlass + metadata: Any [0..*] - huvudändamål: Boolean [0..1] Syfte: + id: Identifier Objekttyper för utbyte av Byggnadsinformation + beginlifespanversion: DateTime + endlifespanversion: DateTime [0..1] + coclass: SG_CoClass [0..1] BY_ByggnadObjekttyper:: BY_ByggnadKodlistor:: BY_ByggnadDatamängd BY_ByggnadStatus - planerad - gällande - avregistrerad 1..* +beståravbyggnad BY_ByggnadObjekttyper::BY_Byggnad BY_ByggnadObjekttyper::BY_Byggnadsdel BY_ByggnadObjekttyper:: BY_AggregeradByggnad - byggnadnummer: Integer [0..1] - byggnadnummerdel: Integer - byggnadändamål: BY_ByggnadÄndamål [1..*] - byggnadändamåldel: BY_ByggnadÄndamål [0..*] - externreferens: ExternalReference [0..*] - byggnadnamn: SG_Namn [0..*] - tillbyggnadårdel: Date [0..1] - /geometriaggregeradbyggnad - status: BY_ByggnadStatus - ombyggnadårdel: Date [0..*] - nybyggnadår: Date [0..1] - rivningårdel: Date [0..1] - tillbyggnadår: Date [0..*] - antalvåningarövermark: Integer [0..1] - ombyggnadår: Date [0..*] - antalvåningarundermark: Integer [0..1] - rivningår: Date [0..1] - absoluthöjd: SG_AbsolutHöjd [0..*] 2..* +beståravfysiskbyggnad - heltundermark: Boolean - relativhöjd: SG_RelativHöjd [0..*] - byggnadarea: Integer [0..1] - heltundermark: Boolean BY_ByggnadObjekttyper:: - boarea: Integer [0..1] +beståravbyggnadsdel - taktyp: BY_Taktyp [0..*] +beståravbyggnad BY_FysiskByggnad - byggnadkaraktär: BY_ByggnadKaraktär [0..1] - boareadel: Integer [0..1] - byggnadanmärkning: BY_ByggnadAnmärkning [0..*] 1..* - byggnadkaraktärdel: BY_ByggnadKaraktär [0..1] - externreferens: ExternalReference [0..*] 1..* - undantagenfrånadressättning: Boolean [0..1] - geometrilod0: BY_ByggnadGeometriLoD0 [0..1] - /geometrifysiskbyggnad - ofrigrund: Boolean [0..1] - geometri3dlod1: BY_ByggnadGeometri3DLoD1 [0..1] - externreferens: ExternalReference [0..*] - geometri3dlod2: BY_ByggnadGeometri3DLoD2 [0..1] - geometri3dlod3: BY_ByggnadGeometri3DLoD [0..1] +begränsarbyggnadsdel 1 +harbyggnadstillbehör 0..* BY_ByggnadObjekttyper::BY_Byggnadstillbehör - byggnadstillbehörtyp: BY_ByggnadTillbehörTyp - ytgeometri: GE_Ytgeometri [0..*] BY_ByggnadDatatyper:: - kropp: GE_Kropp [0..1] BY_ByggnadGeometriLoD0 - ytgeometri: GE_Ytgeometri [1..*] +begränsarbyggnadstillbehör 1 BY_ByggnadObjekttyper::BY_Öppning +haröppning BY_ByggnadObjekttyper:: BY_Begränsningsyta - ytgeometri: GE_Ytgeometri 0..* - ytgeometri: GE_Ytgeometri BY_ByggnadDatatyper:: BY_ByggnadGeometri3DLoD - kropp: GE_Kropp [0..1] - terrängskärning: GE_Linjegeometri [0..*] - höjdläge3dbotten: GE_HöjdLägeTyp [0..1] BY_ByggnadObjekttyper:: BY_ByggnadObjekttyper:: BY_ByggnadObjekttyper:: BY_ByggnadObjekttyper:: BY_ByggnadObjekttyper:: BY_Fönster BY_Dörr BY_Takyta BY_SkymdGolv yta BY_Bottenyta BY_ByggnadObjekttyper:: BY_ByggnadObjekttyper:: BY_ByggnadObjekttyper:: BY_SkymdTakyta BY_Stängningsyta BY_Väggyta BY_ByggnadDatatyper:: BY_ByggnadDatatyper:: BY_ByggnadGeometri3DLoD1 BY_ByggnadGeometri3DLoD2 - lägeplan: GE_PlanLägeTyp [0..1] - höjdläge3dtopp: GE_HöjdLägeTyp [0..1] - lägeplan: GE_PlanLägeTyp [0..1] BY_ByggnadDatatyper::BY_ByggnadAnmärkning - anmärkningtyp: BY_ByggnadAnmärkningTyp - anmärkningtext: CharacterString [0..1] BY_ByggnadKodlistor:: BY_ByggnadAnmärkningTyp - belägenpåoidentifieratområde - forskningsstation - hembygdsgård - hjälptelefon - naturum - observatorium BY_ByggnadKodlistor:: BY_ByggnadKaraktär - fyr - herrgård - klockstapel - kyrka - kåta - raststuga - moské - slott - synagoga - torn - vindkraftverk - vindskydd - väderkvarn - religiös byggnad - fjällstation - tempel - turiststuga/övernattningsstuga BY_ByggnadKodlistor:: BY_ByggnadTillbehörTyp - altan - balkong - brandvägg - carport - förbindelsegång - lastbrygga - mast - skorsten - skärmtak - takfönster - takkupa - trappa - uterum BY_ByggnadKodlistor:: BY_TakTyp - lågt lutande tak - pulpettak - sadeltak - valmat tak - mansardtak - halvvalmat tak - kägeltak - pyramidtak - kupoltak - bågtak - pent hustak - sågtandtak - tälttak - dubbelkrökt tak

70 GEODATASPECIFIKATION Kodlistor Byggnadsändamål Kodlistan BY_ByggnadÄndamål är en hierarkisk kodlista som anger giltiga värden för typer av ändamål. Kodlistan är hierarkiskt i ndelad i två nivåer; Översiktlig nivå och Detaljerad nivå. I denna specifikation ställs inte krav på vilken nivå som skall användas men möjligheterna finns att ställa sådana krav i ar om samverkansprocesser eller avtal. Översiktlig nivå Detaljerad nivå Beskrivning 1 Bostad Byggnad som till övervägande del innehåller bostäder för permanent- eller fritidsboende. Källa: SIS-TS : SGP Byggnad Bostad Småhus friliggande Byggnad som inte är sammanbyggd med annat småhus och är inrättad som bostad för en eller två hushåll. Källa: SIS-TS : SGP Byggnad Bild Vatten Markanvändning och Marktäcke Markdetaljer Höjd Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter

71 Styrgruppen 71 (113) Översiktlig nivå Detaljerad nivå Beskrivning Bostad Småhus kedjehus Två eller flera byggnader, som är sammanbyggda via garage, förråd eller liknande, och är inrättad som bostad för en eller två hushåll. Varje byggnad finns på egen fastighet. Parhus klassificeras som kedjehus. Källa: SIS-TS :2014 (tvåbostadshus) + SGP Byggnad Bostad Småhus radhus Småhus som ingår i en grupp bestående av minst tre hus vars bostadsdelar är direkt sammanbyggda med varandra i en rad och där varje bostad finns på egen fastighet. Källa: Terminologicentrum TNC, Plan- och byggtermer SGP Byggnad

72 Styrgruppen 72 (113) Översiktlig nivå Detaljerad nivå Beskrivning Bostad Flerbostadshus Byggnad inrättad till bostäder åt minst tre hushåll. Källa: SIS-TS : SGP Byggnad Bostad Specialbostad Byggnad som används som Serviceboende, Äldreboende, Flyktingförläggning, Studentboende. Källa: SGP Byggnad Anm. Specialbostad för äldre eller funktionshindrade: En bostad som är varaktigt förbehållen äldre eller personer med funktionshinder och där boendet alltid är förenat med service, stöd och personlig omvårdnad. Dessa bostäder eller rum är vanligtvis grupperade kring gemensamhetsutrymmen såsom kök, matsal eller sällskapsrum. Studentbostad: En bostad som är varaktigt förbehållen studerande vid universitet eller högskola. Det kan vara ett studentrum i en korridor eller liknande, eller en fullständigt utrustad bostad. Övrig specialbostad: Är en annan specialbostad än för äldre eller funktionshindrade eller en studentbostad som är varaktigt förbehållen vissa väl avgränsade grupper. En sådan bostad är avsedd för temporärt boende och hyrs ut med reducerat besittningsskydd. Exempel är samlade bestånd av utslussningsbostäder för personer som nyss frigivits från kriminalvårdsanstalt samt elevhem och internat som inte räknas in i gruppen studentbostäder. Källa: Lägenhetsregisterlagen