Slutrapport. Enhetliga specifikationer. Tema Hydrografi. Tema Hydrografi SKL, kommunerna & Lantmäteriet Utgåva P1 <Nnnn Nnnn> <åååå-mm-dd>

Transkript

1 i samverkan Sida: 1 (8) Slutrapport Enhetliga specifikationer Tema Hydrografi

2 i samverkan Sida: 2 (8) Innehåll 1 Bakgrund Arbetsform och resultat Specifikationsarbetet Processarbetet Remiss- och förankringsaktiviteter Kraven på ekonomiska villkor Temadeltagarnas upplevelse Rekommendationer för arbete i andra teman... 7

3 i samverkan Sida: 3 (8) 1 Bakgrund är ett samverkansprojekt mellan Sveriges kommuner, SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) och Lantmäteriet som ska bidra till enklare och effektivare myndighetsutövning i samhällsbyggnadsprocessen. En av förutsättningarna är att användare har tillgång till enhetliga grundläggande geodata oavsett administrativa gränser. I utarbetas dataproduktspecifikationer för nio prioriterade geodatateman, varav Hydrografi är ett av temana. I arbetet beskrivs vilka geodata vi ska samverka kring och hur de ska utbytas samt att ta fram samverkansprocesser som beskriver sammanhållen effektiv samverkan kring insamling, lagring och tillhandahållande. 2 Arbetsform och resultat I temauppdraget har vi i samverkan utarbetat, skapat samsyn om och dokumenterat dataproduktspecifikationer, samverkansprocesser och påbörjat arbetet kring nya ekonomiska villkor för tema Hydrografi. Denna samverkan har involverat Lantmäteriet, kommunerna, SMHI, Sjöfartsverket med fler. Arbetet i temauppdragets verkstad som har letts av två Uppdragsledare, en för specifikation och en för samverkansprocess, har genomförs tillsammans med för temat utsedda Uppdragspersoner och Referenspersoner. Bemanning: Uppdragsledare Dataproduktspecifikation: Olov Johansson, Metria Uppdragsledare Samverkansprocess: Linnéa Söderblom, Lantmäteriet Uppdragspersoner: Lars-Håkan Bengtsson, Hammarö kommun Marie Malmberg, Falu kommun Per Arvidsson Kristianstad var med i inledningen av arbetet Maria Andersson, Lantmäteriet Helen Eriksson, Lantmäteriet Britt-Marie Eriksson, Lantmäteriet Jakob Nisell, SGU Håkan Olsson, SMHI Till temauppdraget har även Referenspersoner varit utsedda att medverka för att kvalitetssäkra deloch slutresultat. 2.1 Genomförande Ett gemensamt uppstartsmöte hölls för alla deltagare i tema Hydrografi och tema Markanvändning. Det informerades om, projektplanen, tidsplan, standarden för dataproduktspecifikationer med mera. Vidare diskuterades förväntningar, praktiska detaljer och beröring till andra projekt, även grupparbeten inom varje tema genomfördes I Lantmäteriets lokaler på Liljeholmen hölls sedan ett första möte för enbart tema Hydrografi, där samtliga deltagare från arbetsgrupperna specifikation och samverkansprocess medverkade. I syfte att identifiera temats omfattning och innehåll samt att avgränsa temat, genomfördes en begreppsmodellering och aktuella användningsfall listades. På grund av arbetsgruppens sammansättning och resurser valdes att inte modellera användningsfallen i detalj utan användningsfallen fungerade som en sorts kontroll av att begreppsmodellen var tillräckligt omfattande. På mötet genomfördes även en intressentanalys, vilka aktörer samlar in, lagrar och tillhandahåller Hydrografiska geodata.

4 class VattenHelhetsbild Reningsv erk Pumpstation Öv erv attenssten Vattenmagasin Hinder Ventil Vattenmätare EnskildaAv lopp Strandrev lar Namn Kraftstation Hamn VA Anläggning Dammbyggnad Sjöfart +startar +avslutar Farled Inseglingsränna Mätstation +ingåri Sluss Brunn Grundv attenrör Pegel/HydrologiskMätstation «abstract» KommunalBadplats OmlastningsplatsTillHav s +kanvara +delav Bro Vad är en brunn? För att pumpa upp vatten? Dagvattenbrunn? etc. Kommunikation +delav Infrastruktur Vattenv erk +utvinnsi +leder Vattenledning Markanv ändning Industrimark Dricksv atten +kananvändassom +kananvändassom Jordbruk Brygga Turism Beskrivs ej Grundv attenniv å Markdetaljer Ramp Rekreation WindsurfingOmråde Bev attning Finns i modellen utifrån vilken typ av vattenförekomst som avses. (Naturlig) process som vi ej beskriver. Vägtrumma +kananvändassom Infiltration Sjöutsikt Kanotled Skyddsv all Sommarv atten Grundv atten +kanvara Ytv atten HardgjordaYtor Spillv atten +ger Vatten Dagv atten Lakv atten +samlasi Dagv attendamm Del av Höjd. Hanteras ej av denna modell NoggrannHöjd_Laserscanning +beskrivsav Höjd En Niv å Ytv attenniv å Vattenkv alitet Brackv atten Färskv atten Saltv atten +berorav Hav sv attenniv å Representeras av Salinity på WaterBody eller som en Observation på en plats. Om detta inte räcker utan att man vill ha med kategoriseringen så skapas den som ett härlett attribut någonstans ("Vattenegenskaper") med tillhörande kodlista som utgår från fastställda salinitetsintervall. +ger MinstaByggHöjd +ger Flöde 200årsflöden Öv ersv ämningsrisk 100årsföde Reglering maxflöde +styr Öv erledning Finns med men det är osäkert om denna typ finns i LM- eller kommundata. Öv ersv ämningsområde Skred Vattendomar VattenskyddsOmråden Mätning i grunda v atten Skiljer sig åt hur? Naturskydd Glaciär Bestämmelser Skydd Lämnas utanför vår modell eftersom varken LM eller kommunerna har detta data. SMHI har datat och tillhandahåller det enligt SS vilket gör det kompatibelt med SGP_Vatten. +avbildarutbredningför Arkeologi Djup Kulturskydd Sjö Korv sjö Lämnas utanför +har Vrak Strandskydd Av rinningsområde Vattendrag Bäck NSL +bestårdelvisav Vattenförekomst Strandlinje DelAv UtökatStrandskydd DelAv Kanal LokalStrandlinje +avgränsasutifrån +bestårdelvisav +tarvattenfrån Fors Vattenfall LIS-område Dike Kulv erterattäckdike Vattentäkt Hav +avbildarutbredningför Gränser Kommungräns KommunensHav sellersjögräns Kustv atten Ytv attentäkt Grundv attentäkt Territorialgräns +definierar Baslinje Våtmark Ges av vilken typ av Vattenförekomst som vattnet tas ur. +bestårdelvisav Vegetation Strandv egetation Bottenv egetation Slutrapport i samverkan Sida: 4 (8) Specifikationsarbetet Efter mötet i Liljeholmen tog uppdragsledaren för specifikation fram en helhetsbild av temats omfattning utifrån begreppsmodelleringen. Figur Helhetsbild tema Hydrografi På arbetsmöten med Lantmäteripersonal och uppdragsledare specifikation framställdes ett utkast på avgränsning av temat utifrån helhetsbilden. Vissa delar ur helhetsbilden lämnades då utanför detta tema, till exempel: VA, bestämmelser och vattenkvalitet Genom att hitta motsvarigheter för helhetsbildens klasser (boxar) i den svenska vattensystemstandarden (SS637008:2015) så konstaterades att tema Hydrografi kan använda sig av vattensystemstandarden i stor utsträckning. Baserat på vattensystemstandarden togs en informationsmodell fram av en begränsad del av arbetsgruppen. Vattensystemstandarden har utökats med ett antal nya företeelsetyper vilka är specialiseringar av vattensystemstandardens klasser. Specialiseringarna gjordes för att i större utsträckning än vattensystemstandarden ta hänsyn till kommunala behov. Till de nya företeelsetyperna har även nya datatyper och kodlistor skapats. Med detta angreppssätt kan troligtvis vattensystemstandardens datamodell (GML-schema) användas med några tillägg. Många kommuner utför observationer/mätningar av olika egenskaper på vattenföreteelser i sin verksamhet samt på uppdrag av andra organisationer. För att kunna erbjuda möjligheten att enligt detta temas specifikation kunna tillhandahåla denna typ av data så skapades även illustrationer av hur Observations & measurements (ISO 19156) kan tillämpas för detta. Informationsmodellen och avgränsningen förankrades sedan med resten av arbetsgruppen. Under arbetet med att identifiera krav utgick vi i stor utsträckning från INSPIRE:s dataspecifikation för Hydrografi samt Lantmäteriets specifikation från Hydrografiprojektet. Datakvalitetskrav inhämtades även från kommuner. För att skapa så god förståelse och läsbarhet som möjligt av krav användes Inspires sätt att uttrycka krav i textform på egna rader i löpande text likväl som redovisning av tillämpliga datakvalitetskrav i tabellform med kvalitetsmått identifierade enligt ISO 19157, En viktig del i avgränsningen av temat är att även illustrera vad som inte omfattas av tema Hydrografi. Figur x visar vilka beroenden detta tema har, både till andra teman i och till annan information som andra organisationer ansvarar för.

5 i samverkan Sida: 5 (8) class BeroendenTillAndraDataprodukter Av rinningsområden SkyddadeOmråden Naturv årdsv erket SG_Hydrografi SMHI Vattenflöden Hydrogeologi Länsstyrelse Vattendom VA Vattenkv alitet/kemi Vatten_Skisser:: Biologi SGU Domstolsv erket TekniskFörv altning/bolag NRM WaterML InterLab SLU Figur Vad omfattas inte av tema Hydrografi. Från version 0.5 till version 0.8 Efter att version 0.5 fastställts av styrgruppen kom förankringsfasen att vidta. Parallellt med att version 0.5 av dataproduktspecifikationen spreds för kommentarer och synpunkter fortsatte arbetet med att vidareutveckla dataproduktspecifikationen till version 0.8. Nedan listas några frågor som arbetsgruppen arbetade vidare med: Illustrationer/bilder som förenklar förståelse av informationsmodellen. Ytterligare beskriva de omfattningar som identifierats och stämma av med berörda parter att omfattningarna är korrekt formulerade. Mer information om vilka datakvalitetskrav som framtida användare har på produkten. Uttrycka datakvalitetskrav formellt enligt ISO Datakvalitet. Utveckla beskrivningar om de processer som skapar och underhåller dataprodukten. Utveckla beskrivning av hur dataprodukten skall tillhandahållas. Utreda hur metadata skall hanteras, framförallt behov av metadata på objektnivå? I version 0.5 begränsade sig det till lägesnoggrannhet på geometrier. Se över kodlistor och utöka vid behov Utreda vidare om hur flera representationer av Strandlinje skall hanteras. Skapa ny objekttypskatalog. Formalisera beroenden till andra teman inom och kommunicera till andra temans arbetsgrupper vilka objekttyper som tema Hydrografi identifierats som viktiga för tema Hydrografi men som bedömts ligga utanför tema Hydrografis omfattning Processarbetet Vid intressentanalysen kom vi fram till följande aktörer inom Hydrografi: Länsstyrelser, Vattenmyndigheter, SMHI, SGU, SLU, Sjöfartsverket, MSB, Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten. Efter avgränsningen av temat påbörjades en sammanställning av nuläget utifrån kommunerna och Lantmäteriet. Eftersom de flesta resurser finns på Lantmäteriet tog vi fram några frågor utifrån insamling, lagring och tillhandahållande och genomförde intervjuer med kommunrepresentanterna i arbetsgruppen. Svaren dokumenterades och sammanställdes.

6 i samverkan Sida: 6 (8) Vid intervjuerna kom vi fram till att vi behövde information från Länsstyrelserna och deras hantering av Hydrografiska geodata. I ett försök att kartlägga nuläget tog vi fram en skiss över hur de olika objekten i Temat flödar mellan aktörerna. Skissen är inte fullständig, men ger en klarare bild av vilka aktörer som ingår och vilken information de hanterar. Parallellt med detta tog vi fram version 0.5 av samverkansprocessen inklusive processbeskrivning och gick igenom med hela arbetsgruppen. Vi hade sedan en intervju med Henrik Lindblom på Länsstyrelsen flödesskissen uppdaterades och synpunkter på samverkan samlades in. Analysdokumentet påbörjades genom att sammanställa information från arbetet med både Samverkansprocessen och Dataproduktspecifikationen. 2.2 Remiss- och förankringsaktiviteter Förankringsmöte med Lantmäteripersonal på Objekttypslista utifrån DPS:en, nulägesskissen och DPS:en 0.5 med frågeställningarna: Vilka intressenter samverkar vi med och med vilka objekt? Utgå ifrån objektslistan. Hur skulle vi kunna samverka? Insamling? Lagring? Leveranser? Saknar vi objekt? Saknar vi intressenter utifrån flödesbilden. Är vi på rätt väg? Förankringsmöte med kommuner genomfördes den 1:a december 2014 tillsammans med tema Markanvändning och tema Markdetaljer. Då togs frågeställningar angående Hydrografi upp och diskuterades i grupper. Viktiga synpunkter om önskade datamängder/dataprodukter kom upp. Dataproduktspecifikationen i version 0.8 skickades på remiss till ca 30 personer 17/12-20/1. Många bra svar kom in. De flesta kommentarer gick att tillgodose enkelt men temauppdragets avslut beslöts att skjutas upp något för att utreda möjligheterna att komplettera dataproduktspecifikationen med insamlingsregler ( mätregler mm) vilket en kommentar påpekade saknas i stor utsträckning i dataproduktspecifikationen. Skälet till att detta saknades var i stort beroende på att vattensystemstandarden fokuserar på utbyte av data och inte skapande av data samt att de flesta av arbetsgruppens deltagare huvudsakligen arbetar med frågor rörande tillhandahållande av data. För data som samlas in och lagras av Lantmäteriet finns regler för hur en del objekttyper ska skapas. För att försöka bedöma om det är möjligt att beskriva regler för insamling även för kommunala verksamheter skickades en förfrågan ut gemensamt av tema Hydrografi, tema Markanvändning och tema Markdetaljer till alla kommunrepresentanter i arbetsgrupperna. Svaren som inkom ger en bild av nuläget på kommunerna som är väldigt varierad. På en del kommuner (företrädesvis de större) så finns ofta regler och ibland till och med handböcker men på många kommuner finns inga nedskrivna regler utan det är mätteknikern som i varje enskilt fall använder sin erfarenhet för att bedöma hur företeelser ska mätas in. Detta gör det inte möjligt att inom temauppdraget på ett förankrat sätt ställa krav på hur insamling/produktion ska ske. Arbetsgruppen tillsammans med projektledaren för Svensk geoprocess tog då fram ett förslag på ett nytt uppdrag i som ska undersöka insamlingsregler temaoberoende. I dataproduktspecifikationen för Hydrografi så refereras tills vidare till detta icke uppstartade uppdrag, Lantmäteriets GGD-specifikation samt HMK:s mätanvisningar för insamlingsregler. Version 1.0 färdigställdes till , förändringar från version 0.8: Den temaspecifika Termlistan ersattes helt av objekttypskatalogen En ny gemensam termlista Sjömärke som objekttyp

7 i samverkan Sida: 7 (8) En korstabell som beskriver relationen mellan DPS:en och andra förekommande specifikationer inom området. Analysrapport, Samverkansprocess 0.9, Processbeskrivning 0.9 på remiss till ca 30 personer 12/3-20/3 och förtydligades därefter. Många av synpunkterna från remissen tar vi med till ett förslag på Uppdragsdirektiv till mottagande organisation. 3 Kraven på ekonomiska villkor Johan träffade Linnéa och Olov inför arbetet med att ta fram ekonomiska villkor för Hydrografi och har därefter bollat frågor med Allan Almqvist och Ulf Lademyr. Marie M, Lars-Håkan B, Helen E och Eva Uggla har bidragit med erfarenheter och kloka tankar kring nyttor som kan uppstå vid samverkan myndigheter respektive kommuner emellan liksom vid samverkan mellan myndigheter och kommuner. Också nyttor som uppstår inom den privata sektorn, främst hos systemleverantörer, belyses i rapporten. Reflektioner: För detta tema var det svårt att identifiera tydliga nyttor som direkt kan hänföras till den begränsade samverkan som finns mellan Lantmäteriet och kommunerna inom området. De flesta nyttor som beskrivs tangerar sådan samverkan men faller snarare ut hos endera parten eller hos annan myndighet eller aktör. 4 Temadeltagarnas upplevelse Jag tycker att det har varit bra att jag lärt mig mer om hur andra jobbar med hydrografi. Jag har också lärt mig hur vi jobbar med hydrografi på Falu kommun. Jag tror att det hade varit bra om vi hade haft mer klar avgränsning av samhällsbyggnadsprocessen när vi jobbade med temat. - vi valde ju tidigt bort miljöfrågorna när vi valde bort vattenkvalitet. Miljö jobbar ju både med att kolla badvatten- och dricksvattenkvalitet. Synd att inte kommunrepresentanterna i referensgruppen kunde vara mer aktiva. Jag tror också som ni säger nu i andra teman att det är svårt för oss på kommuner att svara på remisser om DPS eftersom många normalt inte jobbar med det. Marie Malmberg Jag tycker att det har varit både roligt och utvecklande att arbeta med uppdraget. Vi blev snabbt en liten kärntrupp som huvudsakligen bestod av deltagare från Lantmäteriet. Det kändes bra som uppdragsledare att kunna fördela uppgifter till andra deltagare och få bra resultat tillbaka. Jag skulle önska mer kommunalt deltagande men tror att vi ändå fångade upp mycket genom de deltagare vi faktiskt hade. Olov Johansson Jag tycker att det har varit skoj och utvecklande att jobba med hydrografitemat och vi hade ett bra och givande samarbete i gruppen. Jag har länge jobbat med vattensystemstandarden och nu även med dess införande på Lantmäteriet, så det känns bra att även hydrografin inom svensk geoprocess bygger på samma standard. Jag hoppas att vi fått med de flesta kommunala krav även om vi inte hade så stort kommunalt deltagande. Helen Eriksson 5 Rekommendationer för arbete i andra teman Försök att tidigt fånga upp syftet/-n för hur dataproduktspecifikationen ska användas och beakta det/de i alla delar av framtagandet av dataproduktspecifikationen.

8 i samverkan Sida: 8 (8) Fastna inte i modelleringstekniska frågeställningar utan tänk på att informationsmodellen i första hand ska läsas av människor så gör den hellre tydlig med kommentarer och beskriv tänkt användningsförfarande i löpande text än att göra informationsmodellen onödigt krånglig. Bestäm tidigt i uppdraget hur mycket och när de olika deltagarna i arbetsgruppen kan jobba med uppdraget så att de stora insatserna kan planeras tidigt och att gemensamma workshopar kan genomföras med så stort deltagande som möjligt. Ta direkt kontakt med andra temans uppdragsledare om ni känner att någon identifierad företeelse borde omhändertas av annat tema. Ta tidigt fram användningsfall som beskriver tänkta användningsområden Gör tydliga avgränsningar av vilka företeelser som ingår respektive inte ingår i temat Tänk på att avgränsningen för är samhällsbyggnadsprocessen att slutanvändarna främst är: Framtida intressenter (slutanvändare) av liknande varianter av samhällsbyggnadskartor är främst kommunala och statliga verksamheter inom samhällsbyggnadsprocessen, t.ex. översiktlig planering, detaljplanering, projektering, fastighetsbildning, bygglovshantering etc.