Morgondagens geodetiska infrastruktur i Sverige

Transkript

1 Morgondagens geodetiska infrastruktur i Sverige Lars E. Engberg Lantmäteriet lars.engberg@lm.se

2 Geodesi 2010 Vision är att tillgodose samhällets behov av en enhetlig, hållbar geodetisk infrastruktur samt säkerställa dess tillgänglighet och användning. infrastruktur: a referenssystem och geodetiska referensnät (passiva och aktiva) System för tillhandahållande och support 2

3 Innehåll Nationell geodetisk infrastruktur Plan Höjd Kommunal geodetisk infrastruktur Plan Höjd 3

4 Vår nationella geodetiska infrastruktur SWEREF 99 RH 2000 Definition Definition Aktivt (SWEPOS) 1 st ord.: (20 stationer) 2 nd ord.: Nätverks- RTK ( 360 stnr) GEOIDMODElL SWEN08_RH2000 Passivt Tredje precisionsavvägningen Passivt SWEREF-punkter RIX 95-punkter Kartprojektioner SWEREF 99 TM SWEREF 99 dd mm Aktivt SWEPOS Geoidmodell Horisontellt läge Vertikalt läge 4

5 Faktorer som påverkar SWEREF 99 (Aktivt referensnät) Kontinentaldrift Intrakontinentala rörelser Landhöjning Utbyte av Utrustning Programvara RH 2000 (Passivt referensnät) Landhöjning 5

6 Kontinentaldrift De 20 fundamentalpunkterna Några ingår i EPN, IGS 6

7 Intrakontinentala rörelser (Landhöjning) De 300 SWEREF-punkterna 50 punkter mäts varje år 48 h observationstid 7

8 Byte av Utrustning/programvara I De SWEPOS-nätet 300 SWEREF punkterna 50 punkter mäts varje år 40 klass A stationer 48 h observationstid 400 klass B stationer 8

9 Höjdsystemet RH fixar Inventering av ett stort antal varje år Satsning på bergfixar och knutpunkter 9

10 Sammanfattning För att garantera hållbara geodetiska referensnät måste vi underhålla markeringar För 3D referenssystemet SWEREF 99 De 300 punkterna av vilka 50 mäts om varje år För höjdsystemet RH 2000 Inte alla men ett antal av fixarna i varje tåg, företrädesvis bergfixar 10

11 på kommunal nivå? Behövs markerade stomnät i framtiden? I så fall, vilka krav ställs och vilken punkttäthet behövs? Hur ska vi använda satellittekniken på ett optimalt sätt? 11

12 Behövs markerade stomnät i framtiden? Ja, där det av teknisk/praktiska skäl inte är lämpligt med satellitteknik. Exempelvis: Stenstaden Tunnelanläggningar Ravinliknande förhållanden 12

13 RH 2000 realiseras i ett passivt nät SWEREF 99 realiseras, via SWEPOS, som ett aktivt nät Passiva vs aktiva nät Ett passivt (traditionellt) nät omfattar markeringar, koordinat-/höjdvärden, punktbeskrivningar etc. ofta digitalt åtkomliga från systemägaren användbart på specifika (stom)punkter men användaren sätter igång processen Ett aktivt nät inkluderar dessutom distribution av data, beräkningstjänster, övervakning av systemet, användarsupport m.m. tillhandahålls av systemägaren aktivt och kontinuerligt 13

14 Passiva vs aktiva nät, forts Stomnät Uppgifter Mätmetod Utrustning Mätning Beräkning Passivt Ägaren ansvarar Användaren hämtar Användaren väljer Användaren väljer Användaren utför Användaren utför Aktivt Ägaren ansvarar Ägaren skickar ut Ägaren fördefinierar Användaren väljer Användaren utför Ägaren tillhandahåller tjänster 14

15 Markerade punkter? behövs för att kunna använda annan teknik där det inte går med satellitteknik kontrollera sin utrustning kontrollera det aktiva nätets stabilitet över tiden studera eventuella lokala förändringar Säkerställ ett antal försäkringspunkter 15

16 Försäkringspunkter kriterier för urval Punkter markerade i fast berg t.ex. planbestämning av höjdfixar, som ju ändå behövs för att säkra höjdnätet Urvalet ska ge ett bra komplement till de nationella försäkringspunkterna, och de bör omgärda/omsluta området Försäkringspunkterna ska normalt inte användas vid bruksmätning då skapas onödiga ordningar i nätet Lämpligt punktavstånd kan vara 5 km men i områden där GNSS-teknik och aktiva nät inte fungerar krävs ett konventionellt nät 16

17 Optimal användning av satellittekniken det plana referenssystemet baseras på SWEREF 99 SWEREF 99 realiseras via SWEPOS som ett aktivt nät i stenstaden realiseras SWEREF 99 som ett passivt nät höjdsystemet baseras på RH 2000 och RH 2000 realiseras som ett passivt nät i hela kommunen lämpligt antal kontrollpunkter anläggs 17

18 För att kontrollera utrustningen Dagens teknik Möjliga felkällor Mer komplex Lockar nya grupper utan mätningsbakgrund större supportbehov Orsakade av användaren Fel parameterinställningar Ej orsakade av användaren Fel i beräkningsalgoritmer Starkt fabrikatberoende Kan kontrolleras genom Black box -teknik att mäta på en känd punkt 18

19 Sammanfattning Markerade punkter behövs för att kunna använda annan teknik där det inte går med satellitteknik kontrollera det aktiva nätets stabilitet över tiden studera eventuella lokala förändringar kontrollera sin utrustning 19

20 20