Styrgrupp Svensk geoprocess

Transkript

1 Mötesanteckningar (7) MÖTESANTECKNINGAR Kopia till Närvarande, Projectplace.se Styrgrupp Svensk geoprocess Tid: , kl Plats: Närvarande: SKL Stockholm Marianne Leckström Lars Malmestål Ulf Björnsson Hans Lovén Karin Bergström Thomas Lithén Peter Andersson SKL, styrgruppsmedlem Järfälla kommun, styrgruppsmedlem Lantmäteriet, styrgruppsmedlem SKL, verksamhetsansvarig Lantmäteriet, verksamhetsansvarig Lantmäteriet, Geoprocessgruppen Lantmäteriet, kommunikationsgruppen Frånvarande: Pär Hedén Lantmäteriet, delegerad beställare, sjuk 1 Inledning, dagens agenda och mötestider Då Pär var sjuk tog Marianne ordföranderollen, och hälsar oss välkomna. Dagordningen godkändes. Styrgruppsmöten hålls följande datum resten av året: 1. Tisdag 4 jun 13-14:30, telefonmöte (ev. videomöte) 2. Tisdag 11 juni, kl i Stockholm 3. Tisdag 3 september, kl i Stockholm 4. Torsdag 26 september, kl i Gävle 5. Måndag 21 oktober, kl i Stockholm 6. Måndag 18 november, kl i Stockholm 7. Onsdag 18 december, kl i Stockholm 2 Anteckningar från styrgruppsmötet Föregående mötesanteckningar gicks igenom och lades till handlingarna, synpunkter har tidigare lämnats och beaktats. 3 Rapporter Marianne informerar från Samverkansgruppens möte att Pär redogjorde för status i projektets prioriterade mål/aktiviteter och om ansvarsfördelning mellan samverkansgrupp och styrgrupp Svensk geoprocess samt att mötet beslutade enligt följande: Samverkansgruppen är yttersta beställare av samverkansprojektet Svensk geoprocess och beslutar om omfattning (utökning, minskning) Lantmäteriet Peter Andersson/Karin Bergström

2 Styrgrupp Svensk geoprocess säkerställer framdrift i (och följer upp) utvecklingen genom att tillsätta resurser och bana väg för verksamhetsansvariga Tydlighet säkerställs genom personunion i samverkansgrupp och styrgrupp Svensk geoprocess. Kort status i samverkansprojektet tas upp under punkten lägesrapport på samverkansgruppens möten. Från Kartdagarna 2013 rapporterades bl.a. att intresset var lågt vid montern för Svensk geoprocess och ERS Referenssystembyten är inte i centrum på Kartagarana utan de behandlas framför allt på SKMF och Geodesidagarna. Antalet åhörare vid vår session var 35 och föredragshållarna kände sig nöjda. Sessionen filmades av Lantmäteriets kommunikationsansvariga, och filmen kommer att publiceras på Lantmäteriets Intranät. Peter bevakar att kopia av filmen lämnas till styrgruppen. Erfarenheter för kommande evenemang är bl.a. att vi för att arrangera en workshop bör veta vilka deltagarna blir samt att speedmötesformen lämpligen bör användas, dvs. ~10 min per station och avslutande redovisningar och sammanfattning. Vidare konstaterades att förberedelserna i sig inför kartdagarna varit givande och bl.a. inneburit ökad samsyn samt att beskrivningar av projektets målbild, uppgifter och resultat utvecklats och förankrats. 4 Pilotkarttjänsten Karin presenterade underlag till uppdragsbeställning som underlag för mötet att diskutera bemanning och komplettera med ytterligare namnförslag, som dokumenterats i separat dokument. Följande tre deluppdrag är prioriterade att bemanna nu (april 2013): 1. Användardialoger (Maj-Dec) Uppdraget innebär att kring en pilotkarttjänst baserad på goda exempel av befintliga karttjänster få användarnas syn på geodatainnehållet och deras framtida geodatabehov. Samla in och dokumentera informationsbehov och krav på framtida enhetliga geodata. Resultat: Utkast till kravspecifikation på framtida enhetliga geodata. I användardialogerna ska såväl rent allmänna krav och synpunkter på framtida geodata och karttjänster diskuteras, som specifika frågeställningar om t.ex. vilken den lämpligaste framtida 3D-hanteringen av Byggnad bör vara. Användardialogerna planeras att initialt föras kring befintliga geodata/karttjänster och därefter kring karttjänst/kartutsnitt med geodatainnehåll enligt senaste version av pilotspecifikation. Utöver rena användardialoger ska även användarana löpande kunna ta del av pilotkarttjänster/geodata via projektets hemsida och där beskriva sina krav och synpunkter på framtida enhetliga geodata.

3 Geodatautveckling (April-Okt) Huvuduppgiften är att utgående från projektets uppdaterade geomatris från april 2013 och övriga genomförda kartläggningar samt med krav och önskemål från användardialogerna specificera framtida enhetliga geodata. Eg. utarbeta en första version av pilotspecifikation, dvs. dataproduktspecifikation som inkl. specifikation av grunddata (och metadata), produkt och visningstjänst (enl. ISO 19131). Resultat: Pilotspecifikation av framtida enhetliga geodata (specifikation av grunddata, produkt och visningstjänst) samt uppdaterad objektlista (geomatris) Här ingår också att formulera de specifika frågeställningar (knäckfrågor) som identifierats inom respektive tema. Inkomna synpunkter och krav från användardialogerna beaktas genom att pilotspecifikationen uppdateras och ev. krävs också att hela eller delar av geodataset kompletteras/modifieras. 3. Processutveckling (Maj-Okt) Huvuduppgiften är att beskriva den framtida samverkansprocessen baserad på de teman (och objekt) som redan tidigare identifierats att ingå samt på de ställningstaganden och slutsatser som ligger till grund för den första pilotspecifikationen. Resultat: Utkast till processkarta och beskrivning av framtida sammanhållen samverkan kring insamling, lagring och tillhandahålla Här ingår att genomföra och dokumentera både en begrepps- och en processmodellering, inkl. att per tema (temaområden) beskriva aktiviteter, roller och ansvarsfördelning för att i samverkan löpande förvalta och tillhandahålla geodata. Tätt samarbete och viss personunion bör råda mellan deluppdragen. Under våren ska arbetet bedrivas gemensamt för dessa tre deluppdrag då uppgifterna är att dels utveckla arbetssättet och hemsidan och ta fram knäckfrågor, dels att öka kunskapen hos medverkande om användare och standarder samt att lägga grunden för intensivt kravoch specifikationsarbete efter sommaren. Ställningstaganden: Karin dokumenterar mötets förslag till bemanning och stämmer av med Hans och styrgruppen. Principen då kommunperson ska tillfrågas är att Hans eller Marianne tar det första samtalet och att Karin därefter kompletterar med information om uppdraget i stort och aktuell uppgift. Karin undersöker förutsättningarna att genomföra ett expertuppdrag som syftar till att sammanfatta erfarenheter från Statens kartverks utveckling av geodata och nationella samverkan de senaste åren. Mötet rekommenderar oss också att planera för att så snart möjligt få till besök hos Statens kartverk i Norge för fördjupade diskussioner om nationell samverkan i stort och om deras erfarenheter svårigheter och framgångsfaktorer mm. Mötet föreslår att Karin, Thomas och någon från kommunsidan genomför.

4 Karin informerar om status kring Malmös karttjänst inkl. geodata som gott exempel på pilotkarttjänst. Efter mötet på Kartdagarna har två korta avstämningsmöten hållits med Allan. Målet är att publicering görs senast 15 juni på projektets hemsida. Geodata från Malmö och Lantmäteriet presenteras i karttjänsten Smap Områdesavgränsningen motsvarar en ruta kring Malmö kommun IT-miljön (data, applikation, server) finns fysiskt i Malmö, en miljö som används även för andra ändamål i Malmö stad Testet pågår i en första omgång från juni till december 2013 Smap liksom Topowebbkartan är WMSbaserad och därmed torde de vara enkla att integrera med varandra Vid möte med marknadssidan på Lantmäteriet konstaterades att de behöver undersöka närmare vilka geodata från den topografiska webbkartan som kan ingå i testdatasetet På hemsidan i anslutning till dessa goda exempel av karttjänst/geodata är det mycket viktigt att det tydligt framgår vad som gäller juridiskt, varför vi gör detta och att besökarnas synpunkter och krav enkelt kan registreras i en svarsmall. Några ytterligare kommentarer som framfördes vid mötet var att: * ISO kommer att användas som standard för dataproduktspecifikationerna. Geodatautvecklingsarbetet utgår från geomatrisen och deltagarna ska vara väl uppdaterade på innehållet samt identifiera knäckfrågor för resp. tema, bl.a. med input från Lantmäteriets grunddatagrupper. * Arbetet baseras också på erfarenheter och gällande standarder i övrig myndighetssamverkan, bl.a. mellan Lantmäteriet, Trafikverket och SMHI. * En förstudie för näringslivsutveckling har startat i samverkan mellan kommunerna Eskilstuna, Enköping, Strängnäs och Västerås, vilket är bra tidsmässig timing med pilotarbetet. 5 ERS 2013 Peter informerar om status från arbetet i ERS 2013 fas 2, se även mötesunderlag Status_ERS-2013_ pptx. Arbetet går nu in i fas 2 för att engagerade kommunexperter och geodatasamordnare ska genomföra planerade aktiviteter (enl. fastställd handlingsplan) på fältet. De regionala geodatasamordnarna inleder med att kontakta prioriterade kommuner för att få del av deras planer för systembyten. Nästa vecka hålls upptaktsmöte med uppdragets s.k. kommunexperter. Under resten av året hålls uppdragsledningsmöten ~var 6e vecka och arbetsgruppsmöten var 4e vecka. Karin presenterar beslutsförslag till Uppdragsbeställning för fas 2.

5 Styrgruppen fastställer uppdragsbeställningen Status övriga mål & aktiviteter Karin presenterar det nya statusdokumentet över projektets pågående och planerade aktiviteter. Målgrupp för dokumentet är styrgruppen och uppdatering görs inför varje styrgruppsmöte. Mötet anser att konceptet är bra. Kort diskussion fördes kring projektet Kvalitetsutveckling Fastighet (KUF) och om det ska finnas med i statusrapporten. Verksamheten bedrivs idag som ett produktionsprojekt (eller egentligen ett informationsutvecklingsprojekt) och baseras på nu gällande dataspecifikationer. Mötet anser att projektet inte ska finnas med i statusrapporten. Nr.2. Om gemensamt stompunktsregister Mötesunderlaget kommenterades och frågan om vi ska genomföra en kravförstudie på en wms-tjänst som ska visa information om stompunkter diskuterades. Mötet anser att förstudien bl.a. bör belysa följande frågeställningar: Vilka motsvarande kommunala tjänster finns idag? Vilka är Lantmäteriets utvecklingsplaner för det geodetiska arkivet (DGA) och för GeoLex? Fördelar och nackdelar med betaltjänst resp. gratistjänst? Några särskilda PSI-krav? Mobilitet är viktigt och därför ska kanske även en app tas fram? Vilka är nyttorna för såväl leverantörerna (kommunerna och Lantmäteriet), som för användarna (kommunerna, Lantmäteriet och infrastrukturbyggarna m.fl.)? Vilka är slutanvändarnas krav på informationen och på vilka sätt görs uttagen? Stora byggprojekt och Trafikverket har vanligen egna nät. Vilka är utvecklingsplanerna Ställningstagande: Mötet anser att en begränsad kravförstudie ska genomföras på totalt cirka 5-10pd under perioden maj till augusti. Förstudien ska tydliggöra tre olika ambitionsnivåer för en nationell stompunktstjänst samt för dessa beskriva målgrupper/slutanvändare, funktionalitet, teknisk lösning, kostnader för utveckling, förvaltning och drift samt nyttoeffekterna. Vad gäller bemanningen är det önskvärt att få med Lars Kvarnström i arbetet (han dokumenterar seminarieserien Samhällsmätning 2020) och personer från kommuner som redan har fungerande stompunkts-tjänster

6 (t.ex. Stockholm och Malmö) samt från Lantmäteriets geodesi- och marknadsenheter. Nr.10. Pröva möjligheten att ha ett gemensamt bildförsörjningsprogram Thomas presenterar sina synpunkter på ett gemensamt nationellt bildförsörjningsprogram och betonar att det även bör omfatta tillhandahållandet samt att en ändamålsenlig affärsmodell är central. Finessen är att vi med ett gemensamt program kan minimera antalet flygningar och fotografera utifrån det högsta kvalitetskravet. I HMK-arbetet utarbetas insamlingsinstruktioner för en teknisk kravspecifikation och följande två alternativ diskuterades: 1. Komplett gemensam upphandling för alla. 2. Ett mer begränsat gemensamt initiativ där Lantmäteriet och någon/några utvalda kommuner medverkar, men inblandade parter tar efter flygning hem sina versioner av flygbilder. Tänkbara kända initiativ finns bl.a. i Leksand och Göteborg. Ställningstagande: Mötet förordar att en förstudie genomförs då möjligheterna för en pilotupphandling ska undersökas. Av planeringsmässiga skäl måste arbetet påbörjas snarast före den 14 juni måste idén, inkl. resursbehovet vara formulerat. Inom Lantmäteriets insamlingsenhet finns f.n. inga resurser för detta tidigast till hösten. Oklart hur läget är inom division F. Uppdras till Pär att återkomma med bedömning om resurssituationen. 7 Kommunikation Peter lämnar en kort statusrapport om arbetet med hemsidan och kommunikationsgruppens arbetsform/bemanning. Mötet anser att det är viktigt att komma igång med publicering på hemsidan, lantmateriet.se/svenskgeoprocess, och att föreslagen struktur är bra. Vidare ska nyhetsbrevet omarbetas genom att finnas i en kortfattad variant på hemsidan med klickbara blänkare, som kompletteras med mer kompletta artiklar. Konstateras även att den information som måste finnas i anslutning till pilotkarttjänsten snarast bör tas fram. Peter presenterar några nya tankar kring kommunikationsgruppens arbetsform och bemanning, se mötesunderlag. Månatliga möten hålls och gruppens bemanning förstärks. Verksamhetsansvarig och uppdragsledare ges rollen informationsansvarig. Vid kommunikationsinstaser bedömer de t.ex. val av information, budskap, tidpunkt

7 och kanal. Informationsansvarig lämnar material till Britt-Louise Malm och Gunilla Lundgren som vid behov webbanpassar före publicering. Peter uppmanar alla att lägga in förslag på olika typer av träffar och konferenser i projektets almanacka. Inför större aktiviteter föreslår kommunikationsgruppen lämplig prioritering som behandlas av styrgruppen. Ställningstagande: Almanackan ska behandlas vid varje styrgruppsmöte. Kommunikationsgruppen ansvarar för att förvalta och prioritera i almanackan. 8 Samverkans- & styrformer - 9 Övriga frågor Avslutningsvis diskuterades ersättningsnivån för kommunal medverkan i projektet. Kommundeltagare som begär ersättning finansieras primärt från Lantmäteriets tilldelade MSB-medel (360kr/tim 2013 och 380kr/tim 2014). Dock viktigt att betona att insatserna i projektet torde gagna alla kommuner och Lantmäteriet samt dessas kunder och därmed bör vissa kommundeltagares insatser kunna utföras utan ersättning. MSB-medlen är lämpliga att använda för bl.a. arbetsmöten och för aktiviteter då resor krävs. 10 Utvärdering av mötet Hans anser att han och Karin har en bra kommunikation mellan sig. Karin kände efter förra styrgruppsmötet att det både var mer energi och glädje i gruppen. Lars tyckte att det varit ett bra möte. Nämner dock att han ibland känner att deltagarna från Lantmäteriet i vissa frågor inte har tillräckligt bra bild över den kommunala verksamheten.