Utbildningsbehovet i frågor kring infrastrukturen för geodata hos informationsansvariga myndigheter och kommuner.

Transkript

1 PM 1(8) Utbildningsbehovet i frågor kring infrastrukturen för geodata hos informationsansvariga myndigheter och kommuner. - En enkätundersökning genomförd under februari-april 2012 Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet Gävle Lantmäterigatan geodatasekretariatet@lm.se

2 PM 2(8) Inledning... 2 Enkäten... 2 Resultat Utbildningsbehovet Utbildningsformer Sammanfattning Figur 1. Utbildningsbehovet informationsansvariga myndigheter och kommuner Figur 2. Utbildningsbehovet informationsansvariga myndigheter och kommuner Figur 3. Prioritering av utbildningsområden, informationsansvariga myndigheter och kommuner Figur 4. Utbildningsform, informationsansvariga myndigheter och kommuner Figur 5. Utbildningsform, informationsansvariga myndigheter och kommuner Figur 6. Prioritering av utbildningsform, informationsansvariga myndigheter och kommuner Inledning Ett led i arbetet med att uppfylla det långsiktiga kompetensbehovet inom den nationella infrastrukturen är att undersöka inom vilka områden som det finns ett behov av vidareutbildning. Denna enkät utgör ett inledande arbete med att undersöka detta behov inom kommuner och informationsansvariga myndigheter. Dessa organisationer är de som är huvudsakligen representerade inom geodatasamverkan idag samt är aktiva aktörer inom den nationella infrastrukturen för geodata. Enkäten bestod av ett antal frågor som bland annat berör inom vilka områden, om några, det finns ett behov av utbildning. Vilka former av utbildning det finns intresse av, hur många som behöver utbildas och eventuella samarbetspartners som behöver utbildning var också frågor som berördes. Respondenterna fick ungefär två månaders tid att besvara enkäten och när insamlingen stängdes hade det kommit in cirka 200 svar från 205 kommuner och 17 informationsansvariga myndigheter. Enkäten Enkäten utformades av FoU-samordnare på Geodatasekretariatet i samråd med bland annat SKL. Mottagare av enkäten bestämdes till alla kommuner och informationsansvariga myndigheter. Respondenterna valdes ut genom att använda existerande kontakter. För kommunerna togs dessa in från Lantmäteriets regionala geodatasamordnare och för myndigheter togs kontakter in från Geodatasekretariatets samordnare för förvaltning. Mottagarna av enkäten ombads dessutom att vidarebefordra enkäten till ytterligare personer som skulle kunna vara berörda. Enkäten bestod av Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet Gävle Lantmäterigatan geodatasekretariatet@lm.se

3 PM 3(8) fem delar information, kontaktuppgifter/personlig information, utbildningsbehov, partners och utbildningsformer samt övriga kommentarer. Resultat I detta avsnitt presenteras resultatet av enkäten i stora drag, med fokus på vilka områden som det önskas utbildning inom samt vilka former av utbildning man är intresserade av. Utbildningsbehovet En övervägande majoritet av respondenterna har angett att det finns ett behov av utbildning inom flertalet av de i enkäten fördefinierade områdena. Totalt anger endast 14 %, myndigheter och kommuner att man inte har något speciellt behov av utbildning (figur 1 och 2). För myndigheternas del ligger denna andel på 4 % medan den inom kommunerna ligger på 15 %, vilket delvis kan tyda på att utbildningsbehovet är något större inom myndigheterna. I de övriga föredefinierade områdena är det framförallt behovet av utbildning inom dataspecifikationer och den tekniska infrastrukturen som skiljer sig åt mellan myndigheterna och kommunerna (figur 1). I tabellen kan man även se att svarsfrekvensen är mer jämnt fördelad mellan svarsalternativen hos kommunerna än hos myndigheterna. Utifrån detta kan man framförallt dra slutsatsen att även om utbildningsbehovet allmänt är större inom myndigheterna, så är behovet inom kommunerna bredare. Inom myndigheterna finns ett större behov inom framförallt dessa tre områden: Metadata för geodata Inspire och geodatasamverkan Dataspecifikationer Medan man inom kommunerna har ett ungefär lika stort behov inom dessa områden: Metadata för geodata Geodataportalen Inspire och geodatasamverkan Standardiseringsfrågor Dataspecifikationer Den tekniska infrastrukturen I kommentarerna kan man inte se några återkommande utbildningsområden som det finns ytterligare behov av. Således fyller de fördefinierade områdena i enkäten, i stora drag, utbildningsbehoven. Några av de områden som nämnts i kommentarerna är: Övergripande kunskap kring myndighetens presentation av geodata, Grundläggande kompetens inom GIS och geodata Information om programvaror Respondenterna ombads även att prioritera utbildningsområden efter vilket de hade största behov av utbildning inom. Utifrån detta kan vi se vissa skillnader mellan vilka områden där det finns störst behov och vilka områden som prioriteras främst. Det är tre områden som det finns ett stort utbildningsbehov inom och som även prioriteras högt (figur 3). Den största skillnaden mellan kommuner och myndigheter är att man inom kommuner i större grad prioriterar utbildning i användning av geodataportalen än hos myndigheter. Detta trots att skillnaden i hur många som angett ett behov av utbildning i användning av geodataportalen är relativt liten mellan kommuner och myndigheter. Slutligen fick respondenterna svara på ungefär hur många inom deras organisation som skulle kunna tänkas behöva utbildning inom respektive utbildningsområde. Svaren visade på att cirka 2300 personer skulle behöva utbildning totalt, fördelat på cirka 690 personer på myndigheter och cirka

4 PM 4(8) 1650 på kommunerna. Sammanfattningsvis är det inom framförallt dessa tre områden som det efterfrågas utbildning inom: Inspire och geodatasamverkan Metadata för geodata Geodataportalen Dessa områden är också dem som det behövs utbildas flest inom. Har ni inom er organisation/avdelning ett behov av utbildning/information inom något av dessa områden nedan? Svarsalternativ Inspire och geodatasamverkan: Teoretiskt perspektiv, inklusive relevant lagstiftning. Vad är SDI/infrastruktur för geodata? Geodetiska referenssystem: Vikten av enhetlighet och kvalitet. Metadata för geodata: Standarder, rutiner och processer för att i metadata beskriva geodata och tjänster. Standardiseringsfrågor: Användning av befintliga standarder, nyttor av dessa och metoder för att föra in dem i verksamheter. Finns det ett behov av nya standarder? Dataspecifikationer: Hur läser man en specifikation? Vilka verktyg finns och hur använder man dem? Behövs nya verktyg? Mappning av datamängderna vilken del av data ska mappas och hur ska detta ske i relation till den externa modellen? Hur den tekniska infrastrukturen och dess komponenter ser ut, inklusive uppbyggnad av och medverkan i den nationella tjänstekatalogen och datakvalitet. Myndigheter Svarsfrekvens (procent) Kommuner Svarsfrekvens (procent) 68 % 50 % 24 % 31 % 76 % 59 % 52 % 42 % 68 % 39 % 60 % 39 % Geodataportalen: Hur använder man portalen? 48 % 55 % Annat område relaterat till infrastrukturen för 4 % 4 % geodata? (ange i kommentarsfältet nedan) Inga speciella behov av utbildning 4 % 15 % Figur 1. Utbildningsbehovet informationsansvariga myndigheter och kommuner

5 PM 5(8) Har ni inom er organisation/avdelning ett behov av utbildning/information inom något av dessa områden nedan? Inga speciella behov av utbildning 14% Annat område relaterat till infrastrukturen för geodata? (ange i kommentarsfältet nedan) 4% Geodataportalen: Hur använder man portalen? 55% Hur den tekniska infrastrukturen och dess komponenter ser ut, inklusive uppbyggnad av och medverkan i den nationella tjänstekatalogen och datakvalitet. 42% Dataspecifikationer: Hur läser man en specifikation? Vilka verktyg finns och hur använder man dem? Behövs nya verktyg? Mappning av datamängderna vilken del av data ska mappas och hur ska detta ske i relation till den externa modellen? 43% Standardiseringsfrågor: Användning av befintliga standarder, nyttor av dessa och metoder för att föra in dem i verksamheter. Finns det ett behov av nya standarder? 44% Metadata för geodata: Standarder, rutiner och processer för att i metadata beskriva geodata och tjänster. 61% Geodetiska referenssystem: Vikten av enhetlighet och kvalitet. 31% Inspire och geodatasamverkan: Teoretiskt perspektiv, inklusive relevant lagstiftning. Vad är SDI/infrastruktur för geodata? 52% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Figur 2. Utbildningsbehovet informationsansvariga myndigheter och kommuner

6 PM 6(8) Om ni har behov av utbildning inom flera områden, kan ni då sätta dessa i en prioriteringsordning? (1 som viktigast) Geodetiska referenssystem Inspire och geodatasamverkan Metadata för geodata Standardiseringsfrågor Dataspecifikationer Tekniska infrastrukturen Geodataportalen Annat område Figur 3. Prioritering av utbildningsområden, informationsansvariga myndigheter och kommuner Utbildningsformer Respondenterna fick även svara på vilka former av utbildning det finns intresse av. Man fick bland annat välja mellan såväl olika former av lärarledda utbildningar som tillgång till webbaserade utbildningar eller utbildningsmaterial. Syftet med denna fråga var att undersöka hur framtida utbildningsinsatser skulle kunna utformas och planeras. Inom såväl myndigheter som kommuner vill man helst att utbildning sker i form av Webbinarier, det vill säga webbaserade seminarier (figur 4). Denna typ av utbildning har fördelen att den inte innebär några resor eller större kostnader för att delta. Intresset är även relativt stort för lärarledda utbildningar, såväl lokala som på annan ort. Men detta gäller framför allt kommunernas intresse för lärarledda utbildningar på annan ort, vilket höjer den totala procenten. Detta är i sig intressant men det är svårt att besvara varför intresset för denna utbildningsform är större inom kommunerna (figur 5). Till skillnad från bland annat webbinarier innebär lärarledda utbildningar större kostnader för både arbetsgivare, arbetstagare och utbildare. Men de positiva aspekterna, vilket kan förklara varför intresset för denna utbildningsform är så stort, är att man får direkt tillgång till en expert som kan svara på frågor. Det kan även vara så att man anser att utbildning inom dessa områden är så viktig att kostnaden för lärarledda utbildningar, även på annan ort, är godtagbara. Möjligen anser man även att den personliga kontakten med en utbildare utgör en bättre grund för att ta till sig ny information. Av samma anledning som det finns ett stort intresse för webbinarier är slutligen formen Endast informationsmaterial även den relativt intressant för respondenterna. Denna kan teoretiskt sett ingå i kategorin Material för att hålla egna utbildningar, vilket skulle göra denna sammanslagna kategori till den näst mest intressanta för respondenterna.

7 PM 7(8) I figur 6 kan man även se hur respondenterna skulle prioritera utbildningsformerna och det är inte möjligt att se några större skillnader i prioriteringsordningen från det totala intresset. Däremot finns det en del skillnader mellan myndigheter och kommuner. Inom myndigheterna prioriterar man liksom kommunerna webbinarier först. Men man prioriterar datorsalsutbildningar före lärarledda utbildningar på annan ort, medan man inom kommunerna gör det motsatta. Vilken form av utbildning är ni intresserade av? (ange gärna flera) Andra former (specificera gärna i 4% kommentarsfältet) Material för att hålla egna utbildningar 20% Endast informationsmaterial 28% Datorsalsutbildningar 14% "Webbinarier" (seminarier över Internet) 73% Lärarledda utbildningar på annan ort 41% Lärarledda utbildningar lokalt 37% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% Figur 4. Utbildningsform, informationsansvariga myndigheter och kommuner Vilken form av utbildning är ni intresserade av? (ange gärna flera) Myndigheter Kommuner Svarsalternativ Svarsfrekvens (procent) Svarsfrekvens (procent) Lärarledda utbildningar lokalt 36,5 % 38 % Lärarledda utbildningar på annan ort 39 % 57 % "Webbinarier" (seminarier över Internet) 72 % 76 % Datorsalsutbildningar 13,5 % 24 % Endast informationsmaterial 28 % 29 % Material för att hålla egna utbildningar 18 % 29 % Andra former (specificera gärna i kommentarsfältet) 4 % 0 % Figur 5. Utbildningsform, informationsansvariga myndigheter och kommuner

8 PM 8(8) 120 Om ni är intresserade av flera, kan ni då sätta dem i en prioriteringsordning? (1 som viktigast) "Webbinarier" (seminarier över Internet) Lärarledda utbildningar på annan ort Lärarledda utbildningar lokalt Datorsalsutbildningar Endast informationsmaterial Material för att hålla egna utbildningar Andra former (specificera gärna i kommentarsfältet) 0 Figur 6. Prioritering av utbildningsform, informationsansvariga myndigheter och kommuner Sammanfattning Utifrån enkäten kan vi se att utbildningsbehovet i frågor kring infrastrukturen för geodata är stort inom såväl myndigheterna som kommunerna. Dels i fråga om vilka områden det finns ett behov av utbildning inom, men även mängden personer som potentiellt skulle kunna utbildas. Ett mindre antal områden sticker ut med ett större utbildningsbehov än andra men överlag finns det behov av utbildning inom i stort sett alla de i enkäten fördefinierade områdena. Samma bredd finns dock inte i vilka utbildningsformer som man har ett intresse av, även om flera av alternativen har angetts. Överlag är det lärarfria utbildningar, det vill säga webbinarier, material för egna utbildningar och informationsmaterial, som tillsammans är de huvudsakligen mest önskade formerna. Men lärarledda utbildningar är även de i högsta grad önskade, såväl lokala som på annan ort. Svarsfrekvensen var god då cirka 70 % av kommunerna och 74 % av myndigheterna som bidragit med svar. Resultatet skulle dock kunna ha förbättrats ytterligare med kommentarer på vissa frågor, bland annat kring andra utbildningsområden än de fördefinierade. Men enkäten kan ändå i stort anses ha uppfyllt sitt syfte med att undersöka utbildningsbehovet i stort i de berörda organisationerna. De områden där det finns störst behov av utbildningar, samt de där det behövs utbildas flest inom är: Inspire och geodatasamverkan: Teoretiskt perspektiv, inklusive relevant lagstiftning. Vad är SDI/infrastruktur för geodata? Metadata för geodata: Standarder, rutiner och processer för att i metadata beskriva geodata och tjänster. Geodataportalen: Hur använder man portalen?