Plan mot kränkande behandling och diskriminering

Transkript

1 Plan mot kränkande behandling och diskriminering Majgårdens förskola Gäller från april 2019 till april 2020 Ansvarig rektor Susanne Sjösten

2 2 (18) Innehållsförteckning DEL 1 Vision och grundsyn Beskrivning av verksamheten Medverkande i framtagandet av planen Planens giltighetstid Förankring av planen Definitioner av centrala begrepp DEL 2 Aktiva åtgärder kring alla diskrimineringsgrunderna Ansvarsfördelning mellan professioner i alla nivåer av verksamheten Främjande arbete Förebyggande arbete Hur det aktiva arbetet kommer att följas och dokumenteras löpande DEL 3 Ansvarsfördelning mellan professioner i alla nivåer av verksamheten Uppföljning och utvärdering av förra årets åtgärder Resultat av kartläggning av nuläget Analys av kartläggning av nuläget Årets planerade åtgärder Delaktighet och inflytande Främjande arbete Förebyggande arbete Åtgärdande arbete och ärendegång Rutiner vid nätkränkningar DEL 4 För ytterligare stöd Presentation av trygghetsteamet Barn- och Elevombudet i Norrköpings kommun Vad kan man göra hemma? Referenser Bilaga 1

3 3 (18) DEL 1 Inledning Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling är en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Huvudregeln är att det ska finnas en plan för varje enskild verksamhet t.ex. varje förskole- eller skolenhet. Planen ska avspegla och utgå från förhållandena i varje enskild verksamhet och ska spegla det innevarande årets främjande och förebyggande arbete. Planen kan ses som en dokumentation av det arbetet och de rutiner som upprättats. Genom planen kopplas det främjande och förebyggande arbetet ihop med de rutiner som måste finnas för att verksamheten effektivt ska kunna agera om ett barn eller en elev upplever sig trakasserad eller utsatt för kränkande behandling. Barn och elever ska aktivt uppmuntras och ges verkliga möjligheter att påverka och bli delaktiga i arbetet. Det är viktigt att i planen åskådliggöra hur det ska gå till. För att underlätta arbetet är det bra om bestämmelsernas innehåll och centrala begrepp förklaras i planen. Detta underlättar för elever, vårdnadshavare och personal att få kunskaper om sina rättigheter och skyldigheter. Planen ska upprättas årligen och alltid finnas tillgänglig för alla. Vision och grundsyn En utmanande och trygg lärmiljö för alla barn i Oxelbergens förskolor. I utbildningen på vår förskola utgår vi ifrån varje barns behov och förutsättningar, med ett relationellt synsätt.vilket innebär att vi ska stödja barnen och vara medforskande pedagoger med barnets bästa i fokus. Beskrivning av verksamheten Majgårdens förskola har 57 barn fördelat på 3 avdelningar, yngre, mellan och äldre avdelning Varje avdelning delar in gruppen i två mindre grupper under dagarna. Medverkande i framtagandet av planen Vision för Oxelbergens förskolor har alla pedagoger varit delaktiga att ta fram, vilket utgör grunden för denna plan och vårt arbete. Pedagogerna arbetar aktivt med värdegrundsfrågor och basverksamheten. På våra kompetensutvecklingsdagar har vi diskuterat förhållningssätt, kunskap-, människosyn och bemötande med utgångspunkt i läroplanen. Vid varje terminsslut görs utvärderingar av pedagogerna rörande värdegrundsfrågor och basverksamheten. Alla pedagoger och representant från utvecklingsgruppen följer upp denna plan en gång om året i augusti.

4 4 (18) Planens giltighetstid April April 2020 Förankring av planen Utvecklingsgruppen ansvarar för att planen utformas och följs upp. För pedagoger sker det kontinuerligt på kompetensutvecklingsdagar, arbetsplatsträffar och i de vardagliga diskussionerna samt på reflektionstid. Nya föräldrar får information i samband med introduktionen i förskolan, men också löpande information ges från oss pedagoger när behov uppstår. Denna plan ska hänga synlig på varje avdelning och ska även delas ut när vårdnadshavare efterfrågar den. Definitioner av centrala begrepp Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett någon diskrimineringsgrunderna. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Med diskrimineringsgrunden: kön menas att någon, utifrån att definieras som kvinna eller man, inte får diskrimineras. Förbudet mot könsdiskriminering omfattar också personer som planerar att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet. könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning religion eller annan trosuppfattning Med religion avses religiösa åskådningar som exempelvis hinduism, judendom, kristendom och islam. Annan trosuppfattning innefattar sådana övertygelser som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism och agnosticism. Politiska åskådningar och etiska eller filosofiska värderingar som inte har samband med religion omfattas inte av diskrimineringslagens skydd. ålder menas uppnådd levnadslängd. Alla människor, oavsett ålder omfattas av lagens skydd mot diskriminering. Gäller inte åldersanpassade aktiviteter i skola, förskola, fritidshem eller på fritidsgård

5 5 (18) Med trakasserier menas ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och har samband med diskrimineringsgrunderna Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet. Med elev avses den som utbildas eller söker till annan utbildning än förskola som regleras i skollagen. Med barn menas den som deltar i eller söker till förskolan eller annan pedagogisk verksamhet enligt 25 kapitlet skollagen. Huvudman: Den som är huvudman för skollagsreglerad verksamhet, dvs. den ansvariga kommunala nämnden eller styrelsen för fristående verksamheter. ur Skolverkets Allmänna råd Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Bilaga 1 sid DEL 2 Regler om aktiva åtgärder mot diskriminering Reglerna om aktiva åtgärder mot diskriminering finns i 3 kapitlet diskrimineringslagen. För förskolan, skolan och annan verksamhet som regleras i skollagen är en av nyheterna i diskrimineringslagen att skyldigheten att arbeta med aktiva åtgärder har utvidgats till att omfatta alla diskrimineringsgrunder. Arbetet med aktiva åtgärder för att motverka diskriminering och på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter ska omfatta diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder 1. Lagen medför skyldighet att genomföra arbetet med aktiva åtgärder enligt ett övergripande ramverk. Det finns också en skyldighet att ha riktlinjer och rutiner för verksamheten i syfte att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. Kravet på en likabehandlingsplan har ersatts med ett allmänt krav på skriftlig dokumentation. Aktiva åtgärder kring alla diskrimineringsgrunder Utifrån vår kartläggning av verksamheten kan vi se att dessa risker kan uppstå 1 Det är tillåtet att särbehandla av skäl som har samband med ålder vid tillämpning av bestämmelser som tar hänsyn till ålder i förskolan. En sådan bestämmelse kan finnas till exempel i skollagen eller i någon annan förordning. om det finns ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Ur Lika rättigheter i förskolan utgiven av Diskrimineringsombudsmannen

6 6 (18) utifrån diskrimineringsgrunderna. Kön: Att hen erbjuds eller väljer aktiviteter utifrån stereotypa könsmönster. Att hen identifieras utifrån sitt kön. Att kritiseras utifrån sitt kön Bristande självkänsla kopplad till könstillhörighet. Främjande arbete: Vi arbetar för en mer jämställd förskola där flickor och pojkar får lika stort inflytande över verksamheten och lika stort utrymme. Detta gör vi bland annat genom att dela in barngruppen i mindre grupper. Vi skapar förutsättningar för barn att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsa av föreställningar om kön. Vi är medvetna förebilder i vardagen och agerar aktivt i de situationer som uppstår kring barnet. Förebyggande arbete: Vi går aktivt in i situationer där flickor uteslutser pojkar från sina aktiviteter med hänvisning till att de är pojkar och i situationer där pojkar utesluter flickor. Vi uppmuntrar och bekräftar all lek och erbjuder könsbrytande material/lekar till alla. Vi i arbetslagen utmanar vårt normkreativa förhållningssätt genom aktivt värdegrunds arbete där vi bl.a. reflekterar kring normer, väljer litteratur samt olika aktiviteter som tex rollspel. Könsidentitet eller könsuttryck: Att hen känner sig retad och utstött. Att vårdnadshavare eller annan personal kan ha kränkande åsikter och förväntning om ett barn vill uttrycka sin identitet i en annan form än normen. Att litteraturen vi läser för barnen har skeva könsroller. Främjande arbete: Barn i yngre åldrar kan på olika sätt uppleva att deras könsidentitet inte stämmer överens med de normer och förväntningar som är knutna till biologiska kön. Därför är en av våra viktiga uppgifter att ge enskilda barnet möjligheter att utveckla sin identitet och känna trygghet i den. Detta genom att stötta och bistå dem i sitt identitetsskapande. Förebyggande arbete: Om en vårdnadshavare eller pedagog uttrycker sig kränkande genom att exempelvis använda sig av skällsord så besvarar vi genom att berätta att vi har nolltolerans mot kränkningar samt att vi berättar om vårt uppdrag och hänvisar

7 7 (18) till våra styrdokument. När vi lånar böcker på biblioteket eller använder oss av annan media väljer vi med stor medvetenhet. Vi försöker läsa boken själva innan för att vara beredda på vad som står i boken. Vi agerar direkt när det uppstår bråk och situationer där kränkningar uppstår. Etnisk tillhörighet: Kränkande kommentarer om hudfärg, tal/uttal, matkultur eller kläder. Att vi bara uppmärksammar en del barns traditioner vilket kan medföra att en del barn inte tror att deras traditioner är lika mycket värda. Att vi pedagoger har förutfattade meningar och förväntningar om hur en familj vill bli bemött gällande exempelvis kultur. Främjande arbete: Vi vill att alla barn ska känna stolthet över sig själv och sin etniska tillhörighet. Detta genom att aktivt arbeta för att utveckla barnens kunskap och respekt för olika kulturer och värderingar. Vi personal har ett normkritiskt förhållningssätt när vi planerar verksamhet och bemöter enskilda barn med lyhördhet. Förebyggande arbete: Vi ökar kunskapen genom att vi samtalar om allas lika värde där vi visar på olikheter hos människor som något positivt. Vi tar till vara på olika barns kulturarv genom att ex. smaka på maträtter från andra kulturer, fira traditioner och sjunga /prata på olika språk. Vi pedagoger har en öppen och klar kommunikation med vårdnadshavare om hur de vill bli bemötta. Religion eller annan trosuppfattning: Vissa barn kan inte delta i alla aktiviteter i verksamheten på grund av familjens trosuppfattning och vårdnadshavares önskemål. Barnen kan bli retade för sina eller sina vårdnadshavares religiösa kläder och attribut. Främjande arbete: Genom att ha en dialog med familjer med annan trosuppfattning kan vi säkerhetsställa att de bemöts på lika villkor. Vi vill ge barnen kunskap om religionsfrihet och vad det innebär, inklusive rätten att inte tro på någon gud. Vi är tydliga med att barnen i den svenska förskolan enligt lag ska garanteras en undervisning som står fri från religiös eller politisk påverkan. Alla vårdnadshavare ska med samma förtroende kunna lämna sina barn till förskolan förvissad om att barnet inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Utbildningen i förskolan ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det Svenska samhället vilar på.

8 8 (18) Förebyggande arbete: Vi har existentiella och reflekterande samtal med barnen, för att skapa förståelse och respekt och även nyfikenhet för olika livsåskådningar. Funktionsnedsättning: Miljön ute och inne är inte anpassade efter barnens behov. Utanförskap då barnet fysiskt inte kan delta eller utesluts av kamrater. En osynlig funktionsnedsättning kan innebära att behoven nonchaleras. En funktionsnedsättning kan få mer hjälp än vad det behöver och då inte utvecklar sin självständighet och självförtroende. Främjande arbete: Att ha en förskolemiljö som är tillgänglig för alla barn, samt såväl den fysiska miljö samt ha en pedagogisk tillgänglighet. Utforma verksamheten så att alla barn kan delta i de olika aktiviteterna utifrån sina individuella förutsättningar och sin funktionsförmåga. Vi håller på att utarbeta ett reflektionsmaterial för att säkerställa detta (utifrån Marianis) Vi etablera en kontakt med handikapporganisationer, landstingets habilitering och centrala elevhälsan samt en god kontakt med barnets vårdnadshavare. I förskolan finns goda möjligheter att arbeta med normer kring funktionsförmåga och påverka barnens syn på funktionsnedsättningar. Förebyggande arbete: Vi pedagoger tillgodoser oss kunskap kring funktionsnedsättningarna för att skapa de bästa förutsättningarna för barnet genom samtal med vårdnadshavare samt andra instanser. Vi upprättar kartläggningar och handlingsplaner. Vi skapar förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar som baseras på funktionsnedsättningen. Sexuelläggning: Kränkande kommentarer från vårdnadshavare eller pedagoger om enskilda familjemedlemmars sexualitet. Kränkande kommentarer från eller om barn som frångår den traditionella normen. Dokument och andra presentationer kan upplevas som kränkande om de förutsätter normen. Vårt förhållningssätt kan vara kränkande om vi förutsätter normen vid möte med ex. nya vårdnadshavare. Främjande arbete: Vi synliggöra och bejakar olika familjekonstellationer för att det är en förutsättning för varje barn att känna stolthet över sin familj. Det är även en

9 9 (18) förutsättning för att vårdnadshavaren ska kunna känna tillit till förskolan.vårt förhållningssätt präglas av att vi inte anger tvåkönsnormen som enda familjekonstellationen ex. kommenterar vi inte Kalle och Lisa är ett blivande par för att de fattat tycke för varandra. Förebyggande arbete: När en vårdnadshavare eller pedagog uttrycker sig kränkande så besvarar vi genom att berätta att vi har nolltolerans mot kränkningar samt att vi berättar om vårt uppdrag och hänvisar till våra styrdokument. Vi går igenom våra dokument med normkritiska ögon. Ansvarsfördelning mellan professioner i alla nivåer av verksamheten i arbete mot diskriminering Susanne Sjösten är rektor och har därmed huvudansvaret för verksamheten gällande arbetet mot kränkande behandling och diskriminering. Utvecklingsgruppen har ansvar över utformande och spridningen av planen för kränkande behandling och diskriminering. Utvecklingsgruppen ansvarar över enhetens plan för uppföljning, utvärdering och utveckling inom området värdegrund. De träffas en gång om året för att reflektera kring ämnet samt skapandet av planen. Gruppen ansvarar sedan för spridningen av planen på APM, kompetensutvecklingsdagar, samt på sin förskola. Alla i arbetslagen har ett ansvar för att se och anmäla kränkningar som uppstår. De ansvarar även för kartläggningen inför arbetet kring planen mot kränkande behandling och diskriminering. Alla förskollärare ansvarar för värdegrunds undervisningen. Vi introducerar denna plan och detta arbete för nyanställda samt fördjupat för nyexaminerade förskollärare under deras introduktionsår. Ansvaret för introduktionen har utvecklingspedagog och rektor. Hur det aktiva arbetet kommer att följas och dokumenteras löpande Genom utvärdering av innehållet under rubriken Plan mot kränkande behandling och diskriminering i arbetslagen termins utvärderingar, reflektion stunder och självskattningar. Vi följer upp och granskar anmälningarna kring kränkande behandling inför kartläggningen av planen. Främjande arbete Personal reflekterar regelbundet och diskuterar förhållningssätt mot varandra och gentemot barnen. Vi använder oss av isbergsteorin, som är ett verktyg för att uppnå ett relationellt synsätt. Ett relationellt synsätt, betyder att vi lyssnar in och är inkännande gentemot barnens sätt att tänka och

10 10 (18) uppfatta omvärlden. Utgångspunkten är att: barn gör rätt om de kan. Vilket innebär att barnet inte är bärande av problemet, utan att vi hittar lösningar i den pedagogiska miljön och i förhållningssätt. Förebyggande arbete Dela barnen i mindre grupper. Vi använder oss av litteratur, sagoberättande, drama, samt reflekterande samtal med barnen. Vi antecknar och gör kränkningsanmälningar, samt regelbundet diskuterar och reflekterar runt vårt förhållningssätt gentemot barnen och varandra. Hur det aktiva arbetet kommer att följas och dokumenteras löpande Genom terminsutvärderingar, refelktionsstunder och självskattningar. DEL 3 Ansvarsfördelning mellan professioner i alla nivåer av verksamheten i arbete mot kränkande behandling Susanne Sjösten är rektor och har därmed huvudansvaret för arbetet kring kränkande behandling och diskriminering. Utvecklingsgruppen ansvarar för att uppdatera och sprida planen på APM, kompetensutvecklingsdagar, samt på sin förskola Alla i arbetslagen har ett ansvar för att se och anmäla kränkningar som uppstår. De ansvarar även för kartläggningen inför arbetet kring planen mot kränkande behandling och diskriminering. Alla förskollärare ansvarar för värdegrunds undervisningen. Vi introducerar denna plan och detta arbete för nyanställda samt fördjupat för nyexaminerade förskollärare under deras introduktionsår. Ansvaret för introduktionen har utvecklingspedagog och rektor. Uppföljning och utvärdering av förra årets åtgärder Uppföljning och utvärdering av kränkande behandling sker i termins utvärderingarna. Där det finns frågor kring hur arbetslagen har arbetat med värdegrundsfrågor. Resultat av kartläggning av nuläget Vi delar barngrupperna större delen av dagen i mindre grupper, vilket har bidragit till lugnare och tryggare miljöer. Alla barn får då komma till sin rätt och ges det utrymmer som de behöver. Pedagogerna får större möjlighet att vara närvarande, medforskande och möta varje barns behov..

11 11 (18) Vi kan också se att förskolan har blivit bättre på att anmäla kränkningar och att vidta åtgärder för att följa upp kränkningarna. Ca. 50% fler anmälningar har gjorts under senaste året jämfört med året innan. Att det är fler anmälningar som görs, ser vi som något positivt, för det innebär inte att det är fler kränkningar, utan att det är fler kränkningar som uppmärksammas och utreds. Vi har på så sätt blivit mer medvetna kring vårt förhållningssätt och hur vi ska agera i olika situationer för att förebygga kränkningar. Analys av kartläggning av nuläget Vi har vidtagit åtgärder då vi anmält kränkningar, men vi behöver bli bättre på att hitta former för att följa upp åtgärder och göra systematiska analyser. Många kränkningsanmälningar stannar på avdelningen och kommer inte ända fram till huvudman. Här måste avdelningarna överlag bli bättre. Vi behöver även bli ännu bättre på att lyfta värdegrundsfrågor och förhållningssätt mer tydligt till vårdnadshavare, vilket även föräldra enkäten visade. Årets planerade åtgärder Dela barnen ännu mer i mindre grupper och större del av dagen, eftersom vi ser att det gynnar barnens lärande och skapar mindre antal kränkningar. Hitta former för att följa upp enheternas kränkningar och se om det finns gemensamma mönster, som behövs åtgärdas. T.ex utformning av den pedagogiska miljön och pedagogernas förhållningssätt. Göra vårdnadshavare mera tydligt delaktiga i planen. Det genom att på rutin via mail skicka denna plan varje höst i samband med terminsstart till samtliga vårdnadshavare. Delaktighet och inflytande Föräldrars delaktighet Planen ska finnas tillgänglig på alla avdelningar. Vi ska uppmuntra föräldrar att läsa planen och komma med synpunkter. Vid introduktionen informeras alla nya föräldrar om planen och en folder delas ut. Alla föräldrar har årligen möjlighet att svara på enkäter, om barnets trygghet, trivsel och hur man upplever förskolans verksamhet. På utvecklingssamtalen diskuteras barnens trygghet och trivsel. Alla föräldrar ska känna sig välkomna att framföra funderingar rörande sitt barns trygghet och trivsel i vardagen ex. genom samtal, mejl eller telefonkontakt. Barnens delaktighet

12 12 (18) Planens innehåll förankras hos barnen genom att pedagogerna arbetar aktivt med barnens trygghet och det sociala samspelet i basverksamheten samt i tema och projektarbete. Förskolans vardag bildar ramarna för förskolans hela utbildning. Utifrån mognad får barnen på olika sätt uttrycka tankar om sin vardag t.ex genom intervjufrågor. Främjande arbete Insatser och vem som är ansvarig Rektor har ansvarat för att all personal får den kompetensutveckling som behövs för att göra ett bra värdegrundsarbete. Detta sker via kollegialt lärande i olika former både internt och externt (bl.a. på Kreativt centrum). Administratör och förskolechef ansvarar för att barnen delas in i mindre lärandegrupper, i dialog med avdelningarnas pedagoger. Varje arbetslag ansvarar sedan för att ytterligare dela barngruppen i mindre grupper efter behov och förutsättningar. Genom förskollärar reflektioner som sker varje vecka, förtydligar vi förskollärarnas ansvar för att värdegrundande arbete sker utifrån ett relationellt synsätt. Förebyggande arbete Insatser och vem som är ansvarig Vi delar barnen i mindre grupper under dagen för att ge alla barn större inflytande i sin vardag och skapa lugn och trygghet. Vi arbetar med kompisböckerna, läser och samtalar kring dem samt har drama om olika dilemman som kan uppstå. Vi har ett fiffigt kompis klimat både bland barn och pedagoger, vilket t.ex kan innebära att om det är något vi inte kan ber vi om hjälp av en kompis. Åtgärdande arbete och ärendegång Rutiner för åtgärdande arbete och ärendegång Våra rutiner när vi får kännedom om kränkande behandling Om personalen ser något eller att föräldrar/barn påtalar något som kan tyda på att ett

13 13 (18) barn är utsatt: 1. Diskussion med kollegor om vilka åtgärder som behövs vidtas. Vilka barn bör vi samtala med? Vilka föräldrar bör vi samtala med? Informera vid behov berörda föräldrar både till kränkt och kränkande barn snarast (ska ske under samma dag), gärna med telefonkontakt av den pedagog som har största kännedom av händelsen. 2. Blanketten anmälan om kränkning fylls i senast en vecka efter inträffad händelse. Utsatt barns namn och personnummer ska fyllas i, så anmälan kan diarieföras. Rektor informeras genom att denna blankett sänds till hen. 3. Rektor skickar in anmälan om kränkning till huvudman. 4. Barnet observeras och dokumenteras. 5. Vid behov träffas pedagoger, föräldrar/barn och ev. rektor och samtalar om händelsen. Vad hände? Stämmer våra bilder överens? Vilka åtgärder behövs för att det inte ska upprepas? 6. Kontinuerlig uppföljning ev. med föräldrar/barn tills ärendet är avslutat. (Elevhälsoteamet finns som stöd att tillgå vid behov.) 7. Viktigt att varje avd. hittar en rutin kring att skriva anmälan om kränkningar T.ex. en pedagog skriver varje fredag eller när det är lite lugnare på avd. Och att rutinen skrivs in i rutinschema.

14 14 (18) När personal kränker barn, anmäls det alltid till rektor eller direkt till verksamhetschef (om rektor är inblandad). Rektor informerar föräldrar och verksamhetschef, samt utreder, vidtar åtgärder och följer upp. Rutiner vid nätkränkningar Om det skulle förekomma hanterar vi ärendet utifrån vår ovanstående rutin om anmälan av kränkning. Vi arbetar förebyggande i den dagliga verksamheten, bl.a. genom att arbeta med green screeen i undervisningen och utbildningen, där man visar barnen hur man kan luras med bilder. Det bidrar till att väcka intresse för att kritiskt granska bilder och ha ett reflekterande förhållningssätt. Vi förekommer inte på sociala medier eftersom vårdnadshavare har önskat andra forum utifrån föräldraenkät. Sekretess, handläggning och dokumentation (utlämnande av dokument) Anmälningar om kränkande behandling och diskriminering innehåller ofta uppgifter om elevers personliga förhållanden och omfattas därmed av sekretess. Handlingar som tillhör ärendet ska förvaras på ett säkert sätt så att inte obehöriga får tillgång till dem. Ärendet ska diarieföras och handlingar ska efter menprövning lämnas ut om någon begär det. Vårdnadshavare får ta del av den dokumentation som upprättats kring det egna barnet. Det är trots sekretessen tillåtet att skicka handlingar i ärenden via kommunens mail till diariet. Ärendet i sin helhet ska förvaras i den utsatte elevens elevhälsoakt. DEL 4 För ytterligare stöd Barn, elever och vårdnadshavare ska få information om hur man anmäler kränkningar och diskriminering som sker i och i samband med verksamheten. Denna sida kan delas ut till elever och föräldrar. Så här informeras elever och vårdnadshavare När en kränkning uppstår har man en dialog med barnen som är inblandade och löser konflikten. Föräldrar informeras vid hämtning eller via telefonsamtal kring händelsen. Presentation av trygghetsteamet (utvecklingsgruppen) Cecilia Lovinge : cecilia.lovinge@norrkoping.se

15 15 (18) Kristina Ekenblom: Kamilla Ericsson: Anna Käll: Barn- och Elevombudet i Norrköpings kommun Om du som barn, ditt barn eller någon annan har utsatts för kränkande behandling ska du kontakta den som är ansvarig för verksamheten, till exempel rektor/chef. Behöver du ytterligare hjälp kan du vända dig till BeoN, Barn- och elevombudet i Norrköpings kommun: Stephan Andersson Telefon: E-post: stephan.andersson@norrkoping.se Rektor: Susanne Sjösten E-post: susanne.sjosten@norrkoping.se Vad kan man göra hemma? Det är av stor betydelse är att hemmet och verksamheten har en öppen dialog och känner stöd och förtroende för varandra. Vårdnadshavare bör prata med barnet hemma, vara lyhörd och uppmärksam på eventuella signaler. Vid minsta misstanke om att något inte är som det ska vara bör personal i verksamheten skyndsamt kontaktas. Referenser Skolverkets Allmänna råd Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling 2014 Skollagen 2010:800 Diskrimineringslagen 2008:567

16 16 (18) Bilaga 1 Lagstiftning Skollagen 2010:800 Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser.

17 17 (18) Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven medverkat i en utredning enligt detta kapitel eller anmält eller påtalat att någon handlat i strid med bestämmelserna i kapitlet. Skollagen 6 Kap 6-11 Diskrimineringslagen 2008:567 4 I denna lag avses med diskriminering 1. direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, 2. indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, viss funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet, 3. bristande tillgänglighet: att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till - de ekonomiska och praktiska förutsättningarna, - varaktigheten och omfattningen av förhållandet eller kontakten mellan verksamhetsutövaren och den enskilde, samt - andra omständigheter av betydelse, 4. trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, 5. sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet, 6. instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som avses i 1-5 och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag. Lag (2014:958). Förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling Den 1 januari 2017 ändrades också förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Förordningen reglerar från och med den 1 januari 2017 endast barns och elevers deltagande i arbetet med planen mot

18 18 (18) kränkande behandling. Förordningens rubrik har ändrats till förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en plan mot kränkande behandling. Barns och elevers deltagande i arbetet med aktiva åtgärder mot diskriminering regleras från och med den 1 januari 2017 i diskrimineringslagen. Andra lagar, konventioner och förordningar Denna plan bygger även på andra lagar, konventioner och förordningar t.ex. Barnkonventionen, Arbetsmiljölagen, Europakonventionen artikel 14, Regeringsformen 1 kap 2, Brottsbalken, Socialtjänstlagen 14 kap 1.