Plan mot kränkande behandling och diskriminering

Transkript

1 Plan mot kränkande behandling och diskriminering Slätmons förskola Gäller från till Ansvarig chef: Cecilia Wenner SVÄRTINGE FÖRSKOLOR

2 2 (16) Innehållsförteckning Lagar och regler Juridiska begrepp Inledning Beskrivning av vår förskola Vision och grundsyn Medverkande i framtagandet av planen Planens giltighetstid Förankring av planen Definitioner av centrala begrepp Regler om aktiva åtgärder mot diskriminering Aktiva åtgärder kring alla diskrimineringsgrunderna Ansvarsfördelning Hur det aktiva arbetet kommer att följas och dokumenteras löpande Uppföljning och utvärdering av förra årets åtgärder Årets planerade åtgärder Delaktighet och inflytande Åtgärdande arbete och ärendegång Sekretess, handläggning och dokumentation Personal som barn och vårdnadshavare kan vända sig till Vad kan vårdnadshavare/barn göra hemma? Referenser

3 3 (16) Lagar och regler Diskrimineringslag (2008:567) Skollag (2010:800) Förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Skolverkets allmänna råd och kommentarer för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (SKOLFS 2012:10). Barnkonventionen FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, antogs Tanken med konventionen är att skapa ett samhälle som respekterar barnen i alla sammanhang. Konventionen ska också stärka barns roll både i familjen och i samhället i stort. Kapitel 6 i skollagen, Åtgärder mot kränkande behandling, grundar sig bland annat på barnkonventionens artikel 2, 3, 6, 12, 19 och 28. Dessa artiklar är därmed särskilt relevanta för likabehandlingsarbetet. Artikel 2: Alla barn har lika värde och lika rättigheter. Inget barn ska diskrimineras. Det innebär bland annat att barn inte får diskrimineras på grund av exempelvis härkomst, funktionsnedsättning eller religion. Vidare får barn inte diskrimineras i förhållande till vuxna eller andra barn. Artikel 3: Barnets bästa ska komma i främsta rummet, i alla situationer där åtgärderna på något sätt påverkar barn. Det gäller till exempel barnets utbildning, välfärd och hälsa. Artikel 6: Handlar om att skapa en miljö för barnet som ger bästa tänkbara möjligheter till överlevnad och utveckling. Artikel 12: Handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter i alla frågor som gäller barnet. Artikel 19: Alla barn har rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld, utnyttjande och vanvård när de är i föräldrarnas, andra vårdnadshavares eller annan persons vård. Samhället ska ha olika sociala program för att ge barnet och den som har hand om barnet stöd, liksom på andra sätt arbeta förebyggande. Artikel 28: Alla länder som skrivit under barnkonventionen ska verka för ordning i skolan, utan att kränka barn och elevers värdighet.

4 4 (16) Juridiska begrepp ( Lika rättigheter i förskolan handledning s ) Diskriminering Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder. Bristande tillgänglighet ( Från och med den 1 januari 2015 ingår bristande tillgänglighet som en ny form av diskriminering i diskrimineringslagen. Det nya förbudet mot diskriminering ska bidra till att öka tillgängligheten i samhället så att människor med funktionsnedsättning kan delta på likvärdiga villkor Vad innebär bristande tillgänglighet? Med bristande tillgänglighet menas att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna

5 5 (16) Inledning Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling är en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Huvudregeln är att det ska finnas en plan för varje enskild verksamhet. Planen ska avspegla och utgå från förhållandena i varje enskild verksamhet och ska spegla det innevarande årets främjande och förebyggande arbete. Planen kan ses som en dokumentation av det arbetet och de rutiner som upprättats. Genom planen kopplas det främjande och förebyggande arbetet ihop med de rutiner som måste finnas för att verksamheten effektivt ska kunna agera om ett barn eller en elev upplever sig trakasserad eller utsatt för kränkande behandling. Barn ska aktivt uppmuntras och ges verkliga möjligheteter att påverka och bli delaktiga i arbetet. Det är viktigt att i planen åskådliggöra hur det ska gå till. Planen ska upprättas årligen och alltid finnas tillgänglig för alla Beskrivning av Slätmon förskola Slätmon förskola består av 3 st. avdelningar. Vi har tre avdelningar varav en med barn som är 1-2 år, 2-4år och 4-5år. Barnen delas under dagen i mindre sammanhang/grupper för att skapa trygghet genom färre relationer för barnen och ge mer plats för kvalitativa samtal och reflektioner. Grupperna är växelvis inne och ute under dagen. Vi skapar miljöer som utmanar till lek och lärande där barnen får påverka och utvecklas som individer. Vision och grundsyn Vår vision är att alla är lika viktiga. På vår förskola ska alla barn ges de bästa möjligheterna att utvecklas utifrån sina förutsättningar. Ingen form av kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier får förekomma. Vi har nolltolerans. Vi ska ha ett aktivt arbete för att förebygga och förhindra kränkningar och diskriminering. Alla barn ska känna sig trygga och bli respekterade oavsett sitt eget eller någon av sina anhörigas kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Förskolorna i Svärtinge kännetecknas av att vi som arbetar här har ett professionellt förhållningssätt och visar ett stort engagemang i det vi gör. Vi vill att våra vårdnadshavare ska känna tillit och trygghet till våra förskolor. Barn och vårdnadshavare ska få ett välkomnande bemötande genom inbjudande miljöer och utbildade pedagoger som inspirerar till lek och ett lustfyllt lärande.

6 6 (16) Genom en tydlig organisation ska vår chef leda och stödja oss i vårt pedagogiska arbete. Vår verksamhet vilar på demokratiska värderingar utifrån en gemensamt tolkad värdegrund. Vi lägger stor vikt vid att ta tillvara varandras olika kompetenser. För att ge barnen ett ökat inflytande i verksamheten och i sin vardag använder vi pedagogisk dokumentation, där barn och pedagoger reflekterar tillsammans kring lärandet. Genom pedagogisk dokumentation blir verksamheten och barns lärprocesser synliga. Här synliggörs också verksamhetens utvecklingsområden. För att kunna föra arbetet framåt och utveckla kvaliteten i verksamheten behöver pedagogerna få regelbunden reflektionstid i arbetslaget varje vecka. Vår verksamhet ska vara anpassad för alla barn. Vi ser barns och vuxnas olikheter som en tillgång och har ett tillåtande förhållningssätt. Vi lyfter barns olika förmågor och vi lär oss av varandra. Svärtinge förskolor ska arbeta aktivt med vår plan mot kränkande behandling och diskriminering. Vi har en gemensam barnsyn och en tro på det kompetenta barnet. Hos oss möter barnen medforskande, närvarande och uppmuntrande pedagoger samt tillåtande miljöer. Vi arbetar för att barnen ska få tillit till sin egen förmåga, en god självkänsla och en fortsatt lust att lära. Medverkande i framtagandet av planen Kvalitetsgruppen: Sandra Rickhammar, Ann-Sofie Andersson, Anna-Lena N Björk, Elvi Kortetjärvi, Sofia Holmqvist, Karin Grundelius/Hedberg, Eva-Lotta Ljung och Cecilia Wenner. Planens giltighetstid Planen gäller från till och med Förankring av planen Planen förankras hos personalen på vår kompetensutvecklingsdag. Arbetet fortsätter fortlöpande genom diskussioner på arbetsplatsträffar, kompetensutvecklingsdagar och övriga gemensamma forum. Pedagogerna ansvarar för att arbeta med planen och förankra den hos barnen genom det pedagogiska arbetet på förskolorna. Planen mot kränkande behandling och diskriminering kommer att finnas på vår hemsida, den kommer att delges vårdnadshavare via mail och den kommer att finnas tillgänglig i varje tambur på förskolan. Vi kommer även att presentera planen på höstens föräldramöte.

7 7 (16) Definitioner av centrala begrepp Med begreppet likabehandling menas att alla barn ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett någon av diskrimineringsgrunderna. Det innebär dock inte alltid att alla barn ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Med diskrimineringsgrunden Könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande Funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå Sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning Kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet. Med barn menas den som deltar i eller söker till förskolan eller annan pedagogisk verksamhet enligt 25 kapitlet skollagen. Huvudman: Den som är huvudman för skollagsreglerad verksamhet, dvs. den ansvariga kommunala nämnden eller styrelsen för fristående verksamheter. ur Skolverkets Allmänna råd Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Bilaga 1 sid Regler om aktiva åtgärder mot diskriminering Reglerna om aktiva åtgärder mot diskriminering finns i 3 kapitlet diskrimineringslagen. För förskolans verksamhet som regleras i skollagen är en av nyheterna i diskrimineringslagen att skyldigheten att arbeta med aktiva åtgärder har utvidgats till att omfatta alla diskrimineringsgrunder. Arbetet med aktiva åtgärder för att motverka diskriminering och på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter ska omfatta diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Lagen medför skyldighet att genomföra arbetet med aktiva åtgärder enligt ett övergripande ramverk. Det finns också en skyldighet att ha riktlinjer och rutiner för

8 8 (16) verksamheten i syfte att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. Kravet på en likabehandlingsplan har ersatts med ett allmänt krav på skriftlig dokumentation. 1. Det är tillåtet att särbehandla av skäl som har samband med ålder. Vid tillämpning av bestämmelser som tar hänsyn till ålder i förskolan. En sådan bestämmelse kan finnas till exempel i skollagen eller i någon annan förordning. Om det finns ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Ur Lika rättigheter i förskolan utgiven av Diskrimineringsombudsmannen Aktiva åtgärder kring alla diskrimineringsgrunder Utifrån kartläggning av verksamheten kan vi se situationer uppstå utifrån diskrimineringsgrunderna Kön: Exempel på situationer som kan uppkomma: Att hen erbjuds eller väljer aktiviteter utifrån stereotypa könsmönster. Att hen identifieras utifrån sitt kön. Att kritiseras utifrån sitt kön. Bristande självkänsla kopplad till könstillhörighet. Främjande arbete: Vi arbetar för en jämställd förskola där alla barn blir respekterade för den de är och erbjuds samma möjligheter oavsett kön. Vi skapar förutsättningar för barn att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av föreställningar om kön. Vi erbjuder en inbjudande miljö för lek och lärande, där vi är förebilder i vardagen och agerar aktivt i de situationer som uppstår kring barn. Lek- och skapande material som erbjuds på förskolan riktar sig till och introduceras likvärdigt för alla barn. Könsöverskridande identitet eller uttryck: Exempel på situationer som kan uppkomma: Att hen känner sig retad och utstött. Att vårdnadshavare eller annan personal kan uttrycka kränkande åsikter och förväntning om ett barn vill uttrycka sin identitet i en annan form än normen. Att litteratur vi läser för barnen har skeva könsroller.

9 9 (16) Främjande arbete: Vi ger det enskilda barnet möjligheter att utveckla sin identitet och känna trygghet i den. Genom att stötta och bistå dem i sitt identitetsskapande. Vi granskar vårt material och miljöer så det finns valmöjligheter. Vi agerar direkt i situationer där kränkningar uppstår. Etnisk tillhörighet Exempel på situationer som kan uppkomma: Kränkande kommentarer om hudfärg, tal/uttal, matkultur eller kläder. Att vi uppmärksammar en del barns traditioner Bemötande av familjer som inte är i linje med styrdokument och uppdrag Främjande arbete: Vi arbetar för att skapa en förståelse för att alla har lika värde oavsett etnicitet, religion eller annan trosuppfattning. Förhåller oss positivt till olikheter och andra kulturer. Vi har ett normkritiskt förhållningssätt när vi planerar verksamhet och bemöter enskilda barn. Vi arbetar för att synliggöra andra kulturer och traditioner vid olika tillfällen under året. Vi tar tillvara på barn och vårdnadshavarnas erfarenheter och kunskaper kring andra kulturer och traditioner samt använder oss av barnlitteratur. Religion eller annan trosuppfattning Exempel på situationer som kan uppkomma: Vissa barn kan inte delta i alla aktiviteter i verksamheten på grund av familjens trosuppfattning och vårdnadshavares önskemål. Barnen kan påverkas av negativa kommentarer kring kläder och andra attribut. Främjande arbete: Genom dialog med familjer med annan trosuppfattning kan vi säkerhetsställa att de bemöts på lika villkor. Vi är tydliga med vår förskolas värdegrund som står fri från religiös och politisk påverkan. Funktionsnedsättning: Exempel på situationer som kan uppkomma:

10 10 (16) Miljön ute och inne är inte anpassade efter barnens behov. Utanförskap då barnet fysiskt inte kan delta eller uteslutas av kamrater En osynlig funktionsnedsättning kan innebära att behoven nonchaleras. Ett barn med funktionsnedsättning kan få mer hjälp än vad det behöver och då inte utveckla sin självständighet och själv förtroende. Främjande arbete: Skapa möjligheter för alla barn att delta i förskolans verksamhet, oavsett funktionsnedsättning. Miljön på förskolan, både inomhus och utomhus, anpassas utifrån aktuella behov i barngrupperna. Vi pratar med barnen om olikheter och allas lika värde. Vid behov fortbildas pedagogerna, för att möta de behov som finns. Möjliggöra arbete med andra professioner med kunskap kring funktionsnedsättningen. Sexuell läggning och könsöverskridande identitet: Exempel på situationer som kan uppkomma: Kränkande kommentarer från vårdnadshavare eller pedagoger om enskilda familjemedlemmars sexualitet. Kränkande kommentarer från eller om barn som frångår den traditionella normen. Dokument och andra presentationer kan upplevas som kränkande om de förutsätter normen. Främjande arbete: Barn och vuxna bemöts lika, oavsett sexuell läggning. Vi fångar upp och bemöter barnens tankar kring olika sexuella läggningar, könsöverskridande identitet och olika familjebildningar utifrån värdegrund. Vi använder barnlitteratur som bryter heteronormen. Litteraturlista finns tillgänglig för alla förskolorna. Vi arbetar utifrån lpfö98/10 värdegrund att utveckla barnens förmåga till öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Ålder:

11 11 (16) Språket att uppmärksamma barn på ett sätt som inte reproducerar makthierarkier kopplat till ålder. Ansvarsfördelning Förskolechef ansvarar för att det upprättas en årlig plan mot kränkande behandling och diskriminering och att den efterlevs. En utvärdering av planen genomförs terminsvis och all personal ska vara delaktiga i utvärderingen. Förskolechef tillsammans med kvalitetsgrupp följer upp och upprättar sedan en ny plan. Personal, barn och vårdnadshavare ska ha kännedom om förskolans plan mot kränkande behandling och diskriminering. Personalen ska vara väl förtrogen och arbeta utifrån de rutiner som finns kring att uppmärksamma, åtgärda och dokumentera diskriminering och kränkande behandling. Hur det aktiva arbetet kommer att följas och dokumenteras löpande Vi kommer att ha en stående punkt på utvecklingsgrupperna där vi tittar på de kränkningsanmälningar vi fått in. Vi kartlägger och vidtar insatser för att minimera att det uppkommer igen. Uppföljning och utvärdering av förra årets åtgärder Det har inte gjorts någon utvärdering då det inte funnits någon aktuell plan. Vi har nu upprättat en ny plan mot kränkande behandling och diskriminering och som kommer att träda i kraft från 1 september Utvärdering av planen kommer att ske terminsvis i december och maj. Årets planerade åtgärder

12 12 (16) Mål för läsåret Mål 1: All personal reagerar alltid vid kränkande behandling, trakasserier och diskriminering och vidtar åtgärder enl. vår plan. Åtgärder: Vi ska nå en samsyn kring vad som är en kränkning och anmälningsförfarandet genom att diskutera och reflektera i olika forum så som arbetsplatsträffar, husmöten, reflektionstider och i det vardagliga arbetet. Kränkningsanmälningar ska följas upp och analyseras i utvecklingsgruppen samt utgöra underlag för diskussion i arbetslagen Mål 2: All personal är förtrogna med innebörden av diskrimineringsgrunderna och övriga begrepp som används i vår plan. Åtgärder: Kvalitetsgruppen arbetar fram material som berör diskrimineringsgrunderna och övriga begrepp och som sedan används på våra arbetsplatsträffar och husmöten. Delaktighet och inflytande Barnens delaktighet Värdegrundsarbetet sker dagligen. Vi uppmuntrar barnen till dialog, att uttrycka sig, utbyta tankar, upplevelser och åsikter. Barnen är delaktiga genom att vi för kontinuerliga samtal om värdegrundsfrågor utifrån barnens tankar och gruppens behov. Under läsåret 2018/2019 kommer vi på förskolan tillsammans att genomföra trygghetsvandring med de äldre barnen för att kartlägga trygghet och trivsel i inomhus- och utomhusmiljön. Resultatet från trygghetsvandringen och annan uppföljning med barnen kommer att ligga till grund för kommande års trygghets- och värdegrundsarbete. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavare görs delaktiga och har möjlighet till inflytande i förskolans trygghetsarbete genom forum som föräldramötet på hösten, utvecklingssamtal och framför allt i den dagliga kontakten vid hämtning och lämning av barnen. Vårdnadshavare uppmuntras att besvara en föräldraenkät via Norrköpings kommun vars resultat vi tar del av och analyserar och som sen ligger till grund för vårt fortsatta arbete. Personalens delaktighet Kvalitetsgruppen är ansvarig för utformandet av planen 2018/2019. Planen kommer att implementeras på vår gemensamma kompetensutvecklingsdag. Det kommer att ges möjlighet för alla pedagoger att lämna in synpunkter på planen. Alla pedagoger kommer att vara delaktiga i utvärderingen av planen i december och i maj.

13 13 (16) Kvalitetsgruppen kommer att samla in all dokumentation inför arbetet att upprätta ny plan nästa år. Alla pedagoger har ett ansvar fr att planen blir ett levande dokument i vår verksamhet och i arbetet med våra barn. Åtgärdande arbete och ärendegång Rutiner för att utreda, dokumentera och åtgärda På våra förskolor utreds, dokumenteras och åtgärdas trakasserier och kränkningar enligt följande: När barn kränks av andra barn: Pedagogerna på förskolan är ansvariga att omedelbart ingripa, dokumentera och åtgärda kränkningar och trakasserier på förskolan Pedagog talar med den som har utsatts för trakasseri/kränkning för att klargöra vad som har hänt och om det har hänt tidigare. Pedagog talar med den/de barnen som har utfört trakasseri/kränkning Dokumentation/anmälan upprättas Pedagog ansvarar för kontakt tas med berörda Vårdnadshavare för att berätta vad som har hänt och hur vi tänker arbeta vidare. Det är viktigt att även beakta vårdnadshavarnas synpunkter i arbetet framåt. Pedagog kontaktar ansvarig förskolechef. Rutiner för dokumentation Det finns färdiga mallar att använda vid uppkommen situation. När pedagog eller annan vuxen har sett/hört eller fått det berättat för sig att det har förekommit trakasseri/kränkning, ska det omgående dokumenteras enligt befintlig mall. Dokumentationen ska gälla det barn som upplever sig kränkt. Dokumentationen lämnas, i original, omgående till ansvarig förskolechef. Kopia förvaras i inlåst skåp på förskolan. Enligt Skollagen 6 kap, 10, är personalen på förskolan skyldig att anmäla till förskolechefen om ett barn anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Förskolechef tillsammans med uppgiftslämnaren gör bedömningen om vidare utredning behövs eller om ärendet avslutas.

14 14 (16) Förskolechefen ansvarar för att anmäla uppkomna trakasserier/kränkningar till huvudman. När barn kränks av vuxen Pedagog eller annan vuxen, som ser/hör det eller får det berättat för sig från barn, är ansvarig för att: Reagera! Säga till kollegan/annan vuxen. Dokumentera det som hen har tagit del av. Därefter tas omedelbart kontakt med ansvarig förskolechef. Enligt Skollagen 6 kap, 10, är personalen på förskolan skyldig att anmäla till förskolechefen om ett barn anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Förskolechefen tar i sin tur omedelbart kontakt med den som har genomfört trakasseri/kränkning. Det är förskolechefens ansvar att utreda dessa fall av trakasserier och kränkningar. Det genomförs ett individuellt samtal med berörd person. Samtalet dokumenteras. Därefter kontaktar förskolechefen vårdnadshavare, Kontakt tas med personalkontoret och verksamhetschef. Enligt Skollagen 6 kap, 10, är förskolechefen skyldig att anmäla trakasserier och kränkningar till huvudman. Rutiner för uppföljning Förskolechef följer upp med ytterligare samtal, företagshälsovården kan kopplas in, likaså personalkontoret. Samtalen dokumenteras. Rutiner för dokumentation När pedagog eller annan vuxen har sett/hört eller fått det berättat för sig att det har förekommit trakasseri/kränkning, ska det omgående dokumenteras, enligt befintlig mall. Dokumentationen lämnas, i original, omgående till ansvarig förskolechef. Ingen kopia tas. Det är pedagogens/annan vuxens ansvar att rutinerna kring detta följs. Förskolechefen ansvarar för att anmäla uppkomna trakasserier/kränkningar till huvudman. Sekretess, handläggning och dokumentation (utlämnande av dokument)

15 15 (16) Anmälningar om kränkandebehandling och diskriminering innehåller ofta uppgifter om barns personliga förhållanden och omfattas därmed av sekretess. Handlingar som tillhör ärendet ska förvaras på ett säkert sätt så att inte obehöriga får tillgång till dem. Ärendet ska diarieföras och handlingar ska efter men prövning lämnas ut vid begäran. Vårdnadshavare får ta del av den dokumentation som upprättats kring det egna barnet. Det är trots sekretessen tillåtet att skicka handlingar i ärenden via kommunens mail till diariet. Ärendet i sin helhet ska förvaras på ett säkert sätt hos förskolechef. Personal som barn och vårdnadshavare kan vända sig till Alla pedagoger på förskolan Cecilia Wenner, Förskolechef Stephan Andersson, Barn och elevombud, Norrköpings kommun stephan.andersson@norrkoping.se Vad kan Vårdnadshavare/barn göra hemma? Det är av stor betydelse är att hemmet och verksamheten har en öppen dialog och känner stöd och förtroende för varandra. Vårdnadshavare bör prata med barnet/eleven hemma, vara lyhörd och uppmärksam på eventuella signaler. Vid minsta misstanke om att något inte är som det ska vara bör personal i verksamheten skyndsamt kontaktas. Referenser Skolverkets Allmänna råd Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling 2014 Skollagen 2010:800 Diskrimineringslagen 2008:567

16 16 (16)