Årsredovisning Närsjukvården i centrala Östergötland. Bild

Transkript

1 Årsredovisning 2011 Närsjukvården i centrala Östergötland Bild

2 sidan 2 av 37 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Produktionsenhetschefens reflektion 3 Presentation av produktionsenheten 5 Uppdrag och Vision 6 Omvärldsanalys och framtidsbedömning 7 Medborgar-/ kundperspektivet 8 Processperspektivet 17 Medarbetarperspektivet 24 Ekonomiperspektivet 27 Fördjupad analys av ekonomin 29 EKONOMISK REDOVISNING Resultaträkning Kassaflödesanalys Investeringsredovisning Balansräkning Investeringssammanställning per objekt (VÅRDVAL RESULTATRÄKNING) (VÅRDVAL RESULTATUTREDNING OCH EGET KAPITAL inkl kommentar) STATISTIK Verksamhets-, ekonomi- och personalstatistik 2

3 sidan 3 av 37 PRODUKTIONSENHETSCHEFENS REFLEKTION Fokus under 2011 har främst varit ekonomi och tillgänglighet. Från ett bokslut 2010 på -16,0 mkr blev 2011 års resultat 2,9 mkr. Detta hade inte uppnåtts utan ett stort engagemang från chefer och övriga medarbetare. Det har också inneburit uppoffringar som exempelvis att en planerad lönestrategisk satsning fick flyttas till Ett särskilt bekymmer är att flera verksamheter inom NSC som Neurologen, Medicinska akutkliniken och Akutkliniken, inte var i ekonomisk balans vid utgången av Kraftiga produktionsökningar och dyra läkemedel är en stor orsak till detta. Glädjande är att primärvården lyckats uppnå ekonomisk balans. Akutkliniken har haft problem med vissa ledtider. Några av NSC:s 14 vårdcentraler har haft problem med telefontillgängligheten. Mot detta skall ställas att alla verksamheter inom NSC har haft produktionsökningar under Och ökningarna på många håll har dessutom varit betydande. Verksamheterna har hanterat och hanterar den ökade belastningen genom bland annat förbättringsarbeten. Följsamheten till hygienregler är ett klart förbättringsområde för NSC. Det låga resultatet för handhygien är en besvikelse då NSC haft särskilda och omfattande patientsäkerhetssatsningar under Medarbetarna är NSC:s viktigaste resurs. Vi har arbetat mycket med chefsoch medarbetarfrågor under Kraven på god arbetsmiljö och chefsstöd måste stå i förgrunden också NSC har haft, och har, ett stort engagemang i arbetet inför hemsjukvårdsreformen. Primärvården, LAH, rehabiliteringen samt psykiatrin kommer att beröras särskilt. Nya arbetssätt och samverkansformer kommer att krävas. NSC har spanat och spanar framåt, dels utifrån förväntade demografiska förändringar och dels utifrån förväntade nya behov från medborgarna. FoU är centralt och sedan 2011 lägger vi särskild tyngd vid forskningen. De vakanta, eller delvis vakanta, professurerna vid psykiatriska respektive neurologiska klinikerna kommer fortsatt att bevakas Likaså hur antalet doktorander inom primärvården kan öka och att bättre förutsättningar tillskapas för klinisk forskning. Verksamhetsnära utvecklingsarbeten inom NSC har stimulerats och kommer fortsatt att stimuleras

4 sidan 4 av 37 Under 2011 har stor kraft ägnats åt att implementera NSC:s värdegrund i organisationen vilken är en viktig förutsättning för det fortsatta LEANarbetet inom NSC både breddas och fördjupas LEAN arbetet inom NSC. Närsjukvården i centrala Östergötland 4

5 sidan 5 av 37 PRESENTATION AV PRODUKTIONSENHETEN Närsjukvården i centrala Östergötland omfattade 2011 Akutkliniken, Medicinska akutkliniken, Neurologiska kliniken, Geriatriska kliniken, Psykiatriska kliniken, Barn- och ungdomspsykiatriska klinken, Beroendekliniken, Habilitering, Rehabiliteringsorganisation för öppenrespektive slutenvård, LAH, 14 vårdcentraler, primärvårdsjour, ungdomsmottagning, Unga vuxna mottagning samt Råd, stöd och hälsa för barn 6-12 år. Centrala länsdelen omfattar kommunerna Linköping, Åtvidaberg, Kinda och Ydre. I december 2011 var antalet listade invånare på samtliga vårdcentraler, varav var listade inom NSC och var listade på privata vårdcentraler. Antalet unika individer som kontaktat vården inom NSC var under året , vilket motsvarar en ökning från föregående år på 1,7 %. Antal anställda, omräknat i heltider Omsättning, miljoner kronor Resultat, miljoner kronor 2,9 Eget kapital, miljoner kronor -30,2 Antal vårdplatser 132 Antal vårdtillfällen Vårdtider Antal läkarbesök

6 sidan 6 av 37 UPPDRAG OCH VISION Närsjukvården i centrala Östergötland är en enhet inom Landstinget i Östergötland. Landstinget i Östergötland har följande vision: BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA Detta innebär att östgötarna ska ges bästa möjliga förutsättningar att få uppleva en god hälsa och känna en trygghet i att en effektiv hälso- och sjukvård finns tillgänglig när den behövs. För att finansiera landstingets uppgifter betalar östgötarna landstingsskatt. Den uppgår till 9,85 % av den beskattningsbara inkomsten (2011). Landstinget lämnar uppdrag till egna eller externa utförare/producenter, som genomför den verksamhet som landstinget tillhandahåller östgötarna. Landstingets egen produktionsorganisation omfattar ca helårsarbetare. Bruttoomslutningen år 2011 var ca 12 miljarder kronor. 6

7 sidan 7 av 37 OMVÄRLDSANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING 2011 kännetecknades av produktionsökningar. Retrospektivt ser vi en obruten kurva av ökad produktion. Inget talar idag för en förändring, snarare motsatsen, då de demografiska aspekterna värderas. Kopplat till detta utvecklas nya metoder för diagnostik och behandling där nya effektiva, men kostbara, läkemedel är centrala. Mot detta ställs krav på en så kostnadseffektiv verksamhet som möjligt med budgetar i balans, vilket ställer betydande krav på chefer och övriga medarbetare. NSC behöver fortlöpande rusta sig för att inte bara behålla, utan även attrahera, nya medarbetare. En viktig del i detta är att utgöra en attraktiv arbetsplats för studenter och andra elever. NSC, i likhet med andra verksamheter, kommer säkert att behöva ompröva en hel del av nu gällande koncept. En viktig del i detta är att lägga mer resurser på folkhälsoarbete i syfte att förebygga ohälsa. En annan del är att bättre möta medborgarna på medborgarnas egna villkor. Det kan gälla andra tider för tillgänglighet och nya former för kommunikation. Genom att prioritera forskning och utveckling blir NSC en aktiv del utvecklingen i stället för att bli ett offer för den. Medarbetare som strävar efter att öka den egna kompetensen samt bedriva, inte minst klinisk, forskning måste bättre stödjas. Även om NSC:s fokus är närsjukvård, måste Hälsouniversitetet bli en ännu viktigare samarbetspartner. Hemsjukvårdsreformen 2014 kommer att påverka många medarbetare inom NSC, och ställa krav på nya arbetssätt och samverkansformer. Samverkan med kommunerna behöver fördjupas. Reformen bör ses som en möjlighet att tänka och göra nytt. En viktig fråga för NSC är hur närsjukvården skall utvecklas och stärkas. Ju mer (hög-)specialiserad sjukvården blir, ju viktigare är att generalistkompetensen säkras då många patienter, inte minst äldre, lider av flera olika sjukdomar samtidigt. Utanför sjukhuset är primärvården det självklara valet. Mycket talar för att närsjukvården tydligare skall ta generalistansvaret även ur ett sjukhusperspektiv. Ett bra exempel är den allmänna internmedicinen. Allt färre läkare väljer att arbeta med bredden, utan väljer subspecialiseringar. Inte minst ur ett jourperspektiv behövs läkare med bred kompetens. Den allmänna internmedicinen behöver alltså stärkas. Ett annat exempel är framväxten av akutläkare och deras generalistkompetens på akutmottagningen. Närsjukvården skall även ur ett sjukhusperspektiv kännas som det självklara valet för sammanhållen vård. 7

8 sidan 8 av 37 MEDBORGAR-/ KUNDPERSPEKTIVET Bedömning av måluppfyllelse Strategi 1: Hälso- och sjukvård som skapar trygget och förtroende Målet för hälso- och sjukvård som skapar trygghet och förtroende är delvis uppnått. NSC har lyckats hålla relativt god tillgänglighet till besök på vårdcentraler och till den specialiserade vården och i stort sett uppfyllt villkoren för den målrelaterade ersättningen. Några vårdcentraler har haft svårigheter med telefontillgängligheten. Att hålla ledtiderna på akutmottagningen stöter i vissa avseenden på problem. Orsakerna varierar, men ett skäl är väntetid till slutenvårdsplats inom US. Verksamheten har tillgodosett behovet av ett stort antal neuropsykiatriska utredningar, större än förväntat. Under året har vi haft ett bättre remissflöde för multimodal rehabilitering än året innan, men uppnådde ändå inte uppsatt mål. NSC har ett brett kontaktnät för samverkan både mellan egna enheter och mellan vårdgrannar. Generellt får samverkan anses god. Emellanåt uppstår svårigheter, särskilt i tider när verksamheter ser över sina resurser då delvis sidledsansvaret får stå tillbaka. Strategi 2: God och förbättrad hälsa. Målet för god och förbättrad hälsa är delvis uppnått. Mätetalen ligger ungefär på samma nivå som föregående år. Strategin god och förbättrad hälsa är ett område där måluppfyllelse som helhet är svårvärderat, men där vi kan utgå från att det alltid finns mer att göra och förbättra. Strategi 3: Patienten ska ha en stark ställning Målet att patienten ska ha en stark ställning är delvis uppfyllt. Resultaten i patientenkäten i primärvården vad gäller delaktighet och helhetsintryck har tyvärr inte förbättrats. NSC arbetar för att utveckla medborgarens och patientens delaktighet och detta utgör en viktig del i förbättrings- och värdegrundsarbetet. Stratgi 4: Jämlik och likvärdig vård Målet kring jämlik och likvärdig vård är inte uppnått. I kartläggningar som görs, såväl nationellt som lokalt, framgår svårigheter att uppnå detta mål. NSC arbetar med uppdraget bland annat genom vårdprocessprogram, samverkan med kommunerna samt att tillgodose att olika verksamheter omfattar hela länsdelen. 8

9 sidan 9 av 37 Väsentliga insatser och resultat NSC har stort fokus på tillgängligheten och arbetar kontinuerligt med uppföljningar och ständiga förbättringar. Tillgänglighet till besök på vårdcentralerna och den specialiserade vården håller måttet jämfört med föregående år. NSC har, med något mindre undantag, uppfyllt villkoren för den målrelaterade ersättningen för tillgänglighet till den specialiserade vården. Telefontillgängligheten på vårdcentralerna har, enligt mätningar för TeleQ, tyvärr minskat på 3-4 av NSC:s 14 vårdcentraler och varit ett bekymmer under året. Ett projekt har därför genomförts där aktuella vårdcentraler utbildats och stöttats för att förbättra sina interna rutiner och optimera användningen av TeleQ. Arbetet med förbättring av telefontillgänglighet fortlöper. Antalet sökande på akutmottagningen har ökat under året. Trots detta har andelen medicinsk bedömda inom en timme fortsatt att ligga högt. Akutmottagningen har under året på olika sätt arbetat för att säkra en god och rätt tillgänglighet. Exempel är projekt med tidig läkarbedömning vid triagering och Almateamet som tar emot patienter med komplexa vårdbehov. Den teambaserade multimodala rehabiliteringen har fortsatt att implementeras enligt den nationella rehabiliteringsgarantin. En produktionsplan har utarbetats och följts för att trygga ett gott samarbete mellan vårdcentralerna och Rörelse&Hälsa. Under 2011 har vi haft ett bättre remissflöde än föregående år även om det blev långt kvar till det tak som var uppsatt för den rörliga ersättningen. Utveckling av arbetsformer fortsätter och en länsgemensam resultatuppföljning görs med hjälp av FoU-enheten. Förhoppningen är att 2012 vara del i utvecklingen av ett nationellt kvalitetsregister. Enligt tilläggsavtal gällande neuropsykiatriska utredningar skulle NSC genomföra 171 utredningar utöver ordinarie produktion. Det visade sig att det verkliga behovet av utredningar kraftig översteg det uppskattade behovet. Totalt har NSC genomfört 121 utredningar utöver tilläggsavtal och ordinarie produktion. NSC har en god samverkan med kommunerna i länsdelen. Biståndshandläggare från Linköpings kommun finns sedan länge placerade på sjukhuset. Vi arbetar kontinuerligt med att utveckla vårt samarbete, bland annat när det gäller en samordnad vårdplanering. Numera är biståndshandläggarna tillgängliga för Almateamet på akutmottagningen. Många planeringar och insatser sker redan från akutmottagningen för att patienten ska kunna återvända hem och undvika onödig sjukhusvård. Det faktiska antalet utskrivningsklara patienter för vilka kommunens betalningsansvar inträtt, har ökat något under året. Det kan till viss del förklaras av att antalet slutenvårdstillfällen, i den somatiska vården inom NSC när det gäller personer 65 år och äldre, har ökat med ca 8 % - drygt 280 vårdtillfällen. Arbete pågår med vårdprocessprogram. I samverkan mellan specialistpsykiatri, primärvård och kommun har ett arbete bedrivits för att utveckla vårdprocessen för patienter med depression. Utifrån detta arbete 9

10 sidan 10 av 37 utformas nu ett vårdprocessprogram som beräknas vara klart under det första kvartalet Vad gäller patienter med demens pågår ett liknande utvecklingsarbete som leds av en särskild processledare tillsammans med specialistvård, primärvård och kommun. Arbetet utgår från nationella riktlinjer och har fokus på att tidigt identifiera personer med demenssjukdom och säkra en samordnad årlig uppföljning. NSC fortsätter utveckla arbetet med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Flertalet enhetschefer och verksamhetsutvecklare inom NSC har deltagit i workshops avseende hälsofrämjande möten. Representanter från flertalet vårdcentraler och någon sjukhusklinik deltog i AMC:s utbildningsdag kring tobaksbruk. Nätverksträffar för FaR- samordnare och tobaksavvänjare har genomförts under året. Ytterligare två enheter förskriver nu Far- och tobakavvänjningsremisser jämfört med året innan. Svaren i enkäten till verksamheterna angående hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete är tyvärr inte jämförbara med tidigare års svar då frågorna förändrats. Istället för att fråga om hälsofrämjande förhållningssätt tillämpas, så var frågan i 2011 års enkät om medarbetare under de senaste tolv månaderna utbildats i hälsofrämjande förhållningssätt, det vill säga mötets betydelse för att stärka patientens förmåga att ta kontroll över sin hälsa och vara delaktig i vård och behandling. 58 % av enheterna svarade ja på denna fråga. I samma enkät svarar % av enheterna att de vid patientmöten tar upp frågan om levnadsvanor. Antalet FaR-förskrivningar har minskat något under året. Förskrivningarna från vårdcentraler och Rörelse och Hälsa ligger ungefär på samma nivå som föregående år. Anledningen till den redovisade minskningen antas bero på förändring av organisationstillhörighet för paramedicinsk personal på sjukhuset. Rehabgruppen delades vid årsskiftet 2010/11 och ungefär halva personalgruppen är numera anställd inom ett annat centrum och resultaten gällande 2011 redovisas således där. Det är en stor utmaning att hitta former för att ge patienter tid direkt. Befolkningens krav och förväntningar på lättillgänglig information och att enkelt kunna komma i kontakt med vården via IT ökar i takt med den kommunikationsutveckling som idag finns i samhället i övrigt. Antalet besökare på verksamhetens hemsidor fortsätter att öka. Under året har vi gjort en kartläggning över omfattningen av kommunikation via Mina vårdkontakter och hur verksamheterna ger tid direkt till patienter för uppföljande besök. På ett fåtal enheter finns det möjlighet att på hemsidan boka tid för besök och på flera enheter finns möjlighet att boka telefontid. Det är dock administrativt svårt att effektivt hantera dessa system på grund av att integrationen inte är färdigutvecklad mellan webbokning och Cosmic. Av samma kartläggning framgår också att % av enheterna ibland, eller ofta, ger patienten tid direkt för uppföljande besök vid den egna enheten. Under hösten 2011 har en patientenkät har genomförts inom primärvården. Patienternas skattning av delaktighet och värdering av helhetsintrycket har tyvärr generellt sett inte ökat inom NSC, men variationer finns mellan vårdcentralerna. Handlingsplaner kommer nu att under 2012 upprättas på de vårdcentraler där det behövs. 10

11 sidan 11 av 37 Tilläggsavtalet om bättre vård och omsorg om äldre personer, stimulansmedel 2011 Mobila demensteamets verksamhet är utbyggd i hela vår länsdel, numera inkluderat Åtvidaberg, Ydre samt Kinda mot tidigare enbart Linköping. Verksamheten riktar sig till personer med demenssjukdom med svåra beteendemässiga/psykiska symtom BPSD. I teamet ingår läkare, sjuksköterska och arbetsterapeut från Geriatriska kliniken. Från Linköpings kommun ingår två stycken undersköterskor. Under 2011 har ett avtal funnits mellan Linköpings kommun och Åtvidaberg, Ydre samt Kinda angående tjänsteköp av undersköteinsatser. Under 2012 avser dessa kommuner att lösa denna insats på annat sätt bland annat för att öka den lokala kompetensen. Med Kinda kommun finns en överenskommen modell, med de andra två kommunerna pågår samtal angående detta. Därtill har sex konsultbesök från Geriatriska kliniken genomförts på vårdcentralerna i Åtvidaberg, Ydre samt Kinda och olika samverkansmöten att starta upp verksamheten. Totalt har 40 nya remisser inkommit under året, varav 4 från de nyanslutna kommunerna. Registrering sker i kvalitetsregister före och efter insatser. I stort sett i samtliga fall visar resultatet en påtaglig förbättring. Förstärkta rehabinsatser i Almateamet på akutmottagningen har inneburit att arbetsterapeut, eller sjukgymnast, deltar i större delen av dagen i Almateamets arbete. De deltar i bedömning, behandling, förskrivning av hjälpmedel, rådgivning, information och överlämning till annan vårdgivare, allt detta som ett led i teamets arbete för att säkra att patienten kommer till rätt vårdnivå och om möjligt undvika slutenvård. Sammanlagt har rehabpersonalen bedömt/behandlat 348 patienter i Almateamet. 90 % av patienterna kom från ordinärt boende eller servicelägenhet, 67 % av patienterna återvände hem samma dag och ca 18 % av patienterna blev inlagda på sjukhuset. En stor andel av dessa patienter har sökt för smärta eller för att de fallit. Antalet rehabiliteringsplatser på vårdboende Siktet har under året utökats från 10 till 15 platser, som numera är fördelade till två boendeenheter på Garnisonen. Omsättningen på de permanenta vårdbostäderna som skulle omvandlas till korttidsrehabiliteringsplatser, blev inte så hög som kommunen räknade med. Därför har platser successivt tillskapats genom att de dubbelbelägger vissa rum i avvaktan på att andra rum blir lediga. Rörelse och Hälsas hemrehabteam svarar för rehabiliteringsinsatser och Geriatriska kliniken svarar för läkarinsatserna för dessa patienter. Hemrehabteamet har, i samråd med vårdboendets verksamhetschef, inskrivningsrätt. Vid behov konsulteras ansvarig läkare. Det krävs alltså inte traditionell biståndshandläggning enligt socialtjänstlagen för att patienten ska komma dit direkt från sjukhuset. Under 2011 har 109 personer fått del av insatserna. Antal vårddygn under året var 3 425, under andra halvåret ökade antal vårddygn successivt allteftersom fler platser tillkom. Utökningen av platserna har möjliggjort att strokepatienter med stora aktivitets- och funktionsnedsättningar också har fått komma till Siktet. Dessa patienter har ofta längre vårdtider. Hemrehab har genomfört utbildning i rehabilitering, sårvård och trycksårsprofylax vid fyra tillfällen för all vårdpersonal vid de båda boendeenheterna. 11

12 sidan 12 av 37 Utfall nyckelindikatorer Målvärde = Enligt enhetens verksamhetsplan 2011 Utfall = Senast mätta utfall under 2011 Mättidpunkt = År och månad för mätning av senaste utfall Strategi 1: Hälso- och sjukvård som skapar trygghet och förtroende Framgångsfaktor Nyckelindikator Målvärde Utfall Föregående utfall Hälso- och sjukvård som är tillgänglig när den behövs. Andel patienter som ringer vårdcentralen och får svar samma dag. Mättidpunkt 100 % 93% 92% Andel patienter med nya medicinska problem eller kraftig försämring av känd sjukdom som får besöka läkare vid vårdcentralen inom 7 dagar. 100 % 97% 97% Andel patienter med nya medicinska problem eller kraftig försämring av känd sjukdom som får besöka sköterska vid vårdcentralen inom 7 dagar. 100 % Uppgift saknas Uppgift saknas Andel kliniker som kan ge tid direkt för planerade besök och behandlingar. Andel patienter som får tid för besök hos den specialiserade vården inom 90 dagar Andel patienter som är medicinskt bedömda inom 1 timme på akutmottagningen Andel patienter som är medicinskt färdigbehandlade på akutmottagningen inom 3 timmar Antal patienter/vardag som handläggs av Almateamet Andel patienter som får tid för besök och bedömning till BUP inom 30 dagar 100 % 60-80% % 100% 100% % 98% 73% % 49% 46% ,9 4, % 100% 100%

13 sidan 13 av 37 Strategi 1: Hälso- och sjukvård som skapar trygghet och förtroende Framgångsfaktor Nyckelindikator Målvärde Utfall Föregående utfall Andel patienter som får tid för fördjupad utredning, behandling till BUP inom 30 dagar Mättidpunkt 100 % 100% 100% Andel öppenvårdsmottagningar som är tillgängliga minst 40 timmar/vecka 100 % 100% 100% Produktionsplan för 2011 för multimodal rehabilitering. Ska finnas för 2011 Finns Antal patienter som erhåller multimodal rehabilitering enligt produktionsplan Antal patienter med misstänkt neuropsykiatrisk sjukdom som fått fördjupad utredning under året 80 Tom utöver ordinarie produktio n God samverkan mellan egna och Antal utskrivningsklara andra vårdgrannars patienter som väntar på verksamheter. utskrivning och där betalningsansvar inträtt Minska ytterligare Ohälsotal/kommun Kinda Minska ytterligare 27,2 27, Linköping 21,6 22,0 Ydre 28,3 28,5 Åtvidaberg 28,6 29,5 Utveckling av vårdprocessprogram demens och depression. Ska finnas Pågår, klart : linjens mottagning för barn 6-12 år med psykisk ohälsa Ska finnas Finns

14 sidan 14 av 37 Strategi 2: God och förbättrad hälsa Framgångsfaktor Nyckelindikator Målvärde Utfall Föregående utfall Ett hälsofrämjande förhållningssätt Antal patienter som erbjuds egenvård- Fysisk aktivitet på recept (FAR). Ska öka Aktivt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Antal patienter som erbjuds tobaksavvänjning Andel enheter som svarat ja på frågan Tillämpas hälsofrämjande förhållningssätt i enkät Saknas % Se kommentar er Strategi 3: Patienten ska ha en stark ställning Framgångsfaktor Nyckelindikator Målvärde Utfall Föregående utfall God delaktighet för östgöten som medborgare och patient Andel patienter som känner sig delaktiga i sin vård. Andel patienter som fått ett gott helhetsintryck av sin vårdkontakt (PTI) Ökad andel Ökad andel Stor valfrihet för patienten Befolkningens nyttjande av NSC:s Internettjänster Öka Patientens upplevelser och tankar om vård ska bl.a. delges via klagomålsmodulen i synergi Antal ärenden i klagomålsmodulen/syne rgi. Öka ärenden Strategi 4: Jämlik och likvärdig vård Framgångsfaktor Nyckelindikator Målvärde Utfall Föregående utfall Insatser och utbud utifrån konstaterade behov Andel av befolkningen över 65 år med diagnostiserad demenssjukdom Mättidpunkt Mättidpunkt Mättidpunkt 10 % 3,5 3, Struktur för att jämföra verksamheter med motsvarande verksamheter Ska finnas Redovisa d DÅ03 Redovisad DÅ

15 sidan 15 av 37 Analys och reflektion Inom NSC görs stora ansträngningar för att tillgodose medborgarnas behov av tillgänglighet till god vård. Vårdcentralerna inom NSC arbetar kontinuerligt för att säkra tillgängligheten samtidigt som de hanterar en ständig förändring av gränssnittet i olika vårdprocesser gentemot sjukhusvården. Ett pilotprojekt kommer att starta under 2012 där patienter ges möjlighet att via webben direkt boka tid för läkarbesök utan att medicinsk prioritering från vårdinrättning föreligger. En annan utmaning framöver är att minska väntetider på akutmottagningen samtidigt som antalet besök kontinuerligt ökar. En kartläggning över akutmottagningens inflöde har gjorts. Det pågår idag olika arbeten för att arbeta vidare med tillgängligheten inom all verksamhet där medborgaren kontaktar vården. Patienter söker sig till sjukvårdsrådgivningen, vårdcentralen och akutmottagningen. Det gäller då att utifrån en medicinsk bedömning, oavsett ingång, säkra att patienten behandlas på rätt vårdnivå enligt MEON-proncipen. Patienter som söker vård vid akutmottagningen kan i vissa fall hänvisas till vårdcentral och det kan ibland räcka med egenvårdsråd. En utredning görs nu länsövergripande angående patientflödet från sjukvårdsrådgivningen till akutmottagningarna och om möjligheten att på vårdcentralerna utveckla en ny flödesmodell. Frågan är också om man med ytterligare information till befolkningen kan underlätta och förtydliga vägen till att direkt söka rätt vårdnivå. Parallellt pågår även ett arbete för att effektivisera utredningsprocessen på akutkliniken för patienter som är i behov av sjukhusets resurser och att utveckla en särskild processenhet där. Ibland uppstår väntetider för patienter som är färdigbehandlade på akutmottagningen och som är klara för att föras över till en slutenvårdsplats på US. Detta innebär att akutmottagningen har svårigheter att leva upp till kravet att patienten ska ha lämnat akutmottagningen inom 3 respektive 4 timmar. Denna väntetid innebär nackdelar för patienten, men också för akutmottagningen vars resurser måste avdelas för att vårda dessa ofta svårt sjuka patienter under väntetiden. Frågan hör ihop med US:s tillgång på slutenvårdsplatser, en fråga som utreds i US styrgrupp. Intentioner finns att utvidga verksamhet för patienter med komplexa vårdbehov genom att utöka Almateamets verksamhet från 5 dagar/vecka till veckans alla dagar. Samverkan mellan Almateamet och vårdcentralerna skulle också kunna utvecklas ytterligare och en arbetsgrupp jobbar vidare med de äldre patienternas vårdprocess. NSC har under året kraftsamlat för att möta det ökade behovet av neuropsykiatriska utredningar. Ett stort antal utredningar har gjorts, också utöver det behovet som bedömdes när tilläggsavtalet skrev. Detta har inneburit stora insatser i själva utredningsarbetet, men synliggör också ett ökat behov med ökade kostnader till följd. Kostnader som framgent kommer att öka är läkemedel och andra behandlingsinsatser som inte täcks inom ramen för tilldelade budgetmedel. NSC har en god samverkan med kommunerna i länsdelen. Det finns en inarbetad struktur för denna samverkan och ett antal samverkansavtal. Hemsjukvårdsreformen är, och kommer framöver vara, en stor fråga i dessa 15

16 sidan 16 av 37 och andra forum. Mycket arbete kommer att behöva läggas ner på att utveckla nya och välfungerande arbetsformer mellan distriktsläkare och den kommunala hemsjukvården. Det kommer också att krävas att vi säkrar metoder och arbetssätt för effektiva vårdprocesser i förhållande till den specialiserade vården och att den undvikbara slutenvården inte ökar. 16

17 sidan 17 av 37 PROCESSPERSPEKTIVET Bedömning av måluppfyllelse Strategi 1: Kunskapsbaserad och säker vård Målen för kunskapsbaserad och säker vård är inte uppnådda. Målen gäller reducering av vårdrelaterade infektioner, förbättring av avvikelserapporteringen och hanteringen, RH-check läkemedel, förbättra kommunikation och kommunikation i vården, förbättra kunskapen om vikten att minimera miljöpåverkan samt förhindra trycksår, undernäring och fallskador. Strategi 2: En stark klinisk och patientnära forskning Målen för en stark klinisk och patientnära forskning är inte uppnådda. Andelen enheter som har en FoU-plan understiger målvärdet. En förbättring jämfört med 2010 har dock skett. LFoU-budgeten har ökat marginellt. Målvärden att forskningsutbildning ska vara en merit i form av ökad forskningskompetens samt att verksamhetschefer ska ha forskningskompetens är inte uppnådda, utfallet ligger i princip på samma nivå som ingångsvärdena. Strategi 3: Systematiskt och gränsöverskridande utvecklingsarbete i en positiv miljö Målen för systematiskt och gränsöverskridande utvecklingsarbete i en positiv miljö har delvis uppnåtts. Målvärdet för Tid till forskning och utveckling har uppnåtts då NSC har utnyttjat beviljade Alf-medel till fullo. Målvärdet för andel patienter som registreras i NDR 1 är ej uppnått. Målvärdet beträffande deltagande vid FoU-luncher har ej uppnåtts. Väsentliga insatser och resultat Inledningsvis vill vi lyfta fram att NSC:s chefer under 2011 har arbetat fram en gemensam värdegrund för att forma en samsyn i vilka beteende och förhållningssätt vi sätter främst. Värdegrunden skall hjälpa oss att hålla riktningen i vårt arbete med ständiga förbättringar och ses som en plattform för vårt LEAN arbete. Inom NSC har 700 medarbetare spelat LEAN-spel samt haft reflekterande möten kring värdegrunden. Många verksamheter har tagit steget vidare i konkreta förbättringsprojekt. Som en strategisk satsning har NSC för tredje året i rad genomfört en efterfrågad utbildning för medarbetare i Förbättringskunskap med LEAN inriktning. Under hösten 2011 har även den första chefsutbildningen i Förbättringskunskap och Förändringsledning genomförts och avslutats med posterpresentation av 1 Nationella Diabetesregistret 17

18 sidan 18 av 37 genomförda projekt. Vi avser fortsätta satsningen med en ny chefutbildning under År 2010 startades ett nätverk för hygienombuden inom NSC som ett led i arbetet med att reducera antalet vårdrelaterade infektioner. Ett nätverksmöte per termin har hittills genomförts. Följsamhet till hygien och klädregler har dock inte förbättrats. 85 % av våra verksamheter mäter följsamhet till hygien och klädregler genom observationsstudier. Dock är det många som inte genomför dem i tillräcklig omfattning för att synas i statistikbild. Avvikelserapportering har inte ökat nämnvärt. Vi har dock noterat att mängden avvikelser som är mycket allvarliga har ökat i förhållande till övriga avvikelser vid en jämförelse med 2010 års avvikelserapportering. Andelen avvikelser som hanterades och åtgärdades inom 90 dagar har minskat något. Andelen verksamheter inom NSC som genomfört så kallad RH-check Läkemedel är 31% enligt uppgift från landsstingets risksamordnare. Någon jämförelsebild för 2010 finns inte att tillgå. För att minska antalet avvikelser gällande orsaksområdet kommunikation och information har NSC tagit fram en SBAR 2 -utbildning i samverkan med medarbetare på patientsäkerhetsenheten. Fyra av NSC:s verksamheter har genomfört SBAR-utbildningen för alla sina medarbetare och 22 medarbetare har gått SBAR-kommunikatörsutbildningen för att under 2011 och 2012 utbilda övriga medarbetare inom egen verksamhet. Antalet avvikelser gällande kommunikation och information har minskat något under 2011 i jämförelse med 2010, vilket kan vara en effekt av en ökad utbildning inom SBAR. Vid metodstöd i verksamhetsutveckling kommer vi i framtiden att uppmärksamma miljöperspektivet förbättringsprojekt för att minimera miljöpåverkan. NSC:s FoU-råd består av ledamöter som representerar sjukhusklinikerna och primärvården. Rådet träffas 5 ggr/år och behandlar FoU-frågor, både på centrumnivå såväl som på landstingsnivå, och bedömer ansökningar till NSC:s FoU-fond. Under året har 5 projekt beviljats medel från FoU-fonden. FoU-rådet är även ett forum för informationsutbyte. Årliga FoU-samtal sker fortlöpande 1 ggr/år med respektive verksamhet, kliniker såväl som vårdcentraler. Vid dessa tillfällen sker en dialog om FoU på kliniken och inom NSC, t ex FoU-planer, FoU-bokslut, pågående forskning, forskningskompetens samt kvalitetsregister. FoU-luncher genomförs kontinuerligt. Även videoinspelning görs vid dessa tillfällen och publiceras internt och externt på Landstingets hemsida för att öka tillgänglighet och spridning av FoU-arbete till medarbetare och allmänheten. Mätning av användningsfrekvens visar att inspelningarna av föreläsningen har besökts vid totalt 745 tillfällen, vilket visar på ett stort intresse (se tabell nedan under rubriken Analys och reflektion ). 2 Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd, Rekommendationer 18

19 sidan 19 av 37 Ett uppdrag som ursprungligen startades inom NSC:s forskning och utveckling under 2010 var framtagande av en rehabiliteringsplan för brukare med stora eller långvariga rehabiliteringsbehov. Uppdraget utökades och blev länsövergripande. Resultatet publicerades på Landstingets hemsida i februari Samverkan har skett med representanter för samtliga kommuner i länet. Arbete pågår just nu för att få in rehabiliteringsplanen i Cosmic. Utfall nyckelindikatorer Målvärde = Enligt enhetens verksamhetsplan 2011 Utfall = Senast mätta utfall under 2011 Mättidpunkt = År och månad för mätning av senaste utfall Strategi 1: Kunskapsbaserad och säker vård Framgångsfaktor Nyckelindikator Målvärde Utfall Föregående utfall Reducering av vårdrelaterade infektioner. Följsamhet till hygienoch klädregler ska mätas genom observationer. Antal mätande enheter med registrerat resultat (över 10 mätningar/månad) Mättidpunkt 100 % 81 % Följsamhet till hygienoch klädregler ska mätas genom observationer. 95 % 71 % 80 % Följsamhet till: - handhygien Följsamhet till hygienoch klädregler ska mätas genom observationer. 95 % 91 % 90 % Följsamhet till: - klädregler Förbättra avvikelserapporteringen och hanteringen Antal rapporterade avvikelser/medarbetare 2,0 1,6 rapporter per medarbeta re 1,5 rapporter per medarbetare år Andel avvikelserapporter som är hanterade och åtgärdade inom 90 dagar >75 % 62 % 68 %

20 sidan 20 av 37 Strategi 1: Kunskapsbaserad och säker vård forts Andel allvarliga avvikelser ska minska i förhållande till samtliga avvikelser <5,0 % 7 % 6 % Uppgifter kommer från vårdenhetscheferna Andel verksamheter som uppfyller landstingets krav för läkemedelshantering (RH-check Läkemedel) 100 % 31 % 8 av 26 enheter Datakälla saknas Läkemedelsenhetens uppföljning Förbättra informationen och kommunikationen i vården Antal avvikelser orsakade av brister inom information och kommunikation < rapporter 594 rapporter Förbättra kunskapen om vikten av att minimera miljöpåverkan Antal enheter som påbörjat utbildning i SBARkommunikationsmodell Andel verksamheter som uppfyller landstingets minimikrav för miljöarbete (RH-check Miljö) Uppgift från miljöstrateg kansliet 100 % 25% % Förhindra trycksår, undernäring och fallskador Antal berörda* verksamheter som registrerar i registret Senior Alert 100 % 10 av 23 möjliga 9 % 2 av 23 enheter *LAH, Geriatrik, Primärvård, Neurologen, MAVA, Akutmottagningen. 20

21 sidan 21 av 37 Strategi 2: En stark klinisk och patientnära forskning Framgångsfaktor Nyckelindikator Målvärde Utfall Föregående utfall Andel sjukhuskliniker som har en FoU-plan. 100 % 73% 8 av 11 55% 6 av 11 Mättidpunkt Andel VC som har en FoU-plan. 50 % 31% 4 av 13 13% 2 av LFoU-budget Ökning 13 Mkr ,2 Mkr Forskningsutbildning ska vara en merit. Antal disputerade Ökning Antal docenter. Ökning Antal professorer Ökning Antal doktorander Ökning Antal med magisterkompetens Antal verksamhetschefer med forskningskompetens (magister, licentiat, disputerad) Ökning Ökning Strategi 3: Systematiskt och gränsöverskridande utvecklingsarbete i en positiv miljö. Framgångsfaktor Nyckelindikator Målvärde Utfall Föregående utfall Tid till forskning och utveckling. Använda beviljade Alfmedel. Klinikledningars stöd genom konkret FoU-plan och LFoUbudget. Mättidpunkt 100 % 100% 100% Kvalitetsutveckling genom att delta i tillämpliga nationella kvalitetsregister. Andel patienter som registreras i: Nationella Diabetesregistret Ökning 75% 77% Andel patienter som registreras i: Stroke Andel patienter som registreras i: Svenska Palliativregistret Ökning Ökning saknas saknas Synliggöra och nyttiggöra resultat från forskning och utveckling Antal deltagare vid NSC:s FoU-luncher

22 sidan 22 av 37 Analys och reflektion Det förebyggande arbete som utförs med syfte att förhindra vårdrelaterade infektioner behöver stärkas. För 2012 finns en handlingsplan gällande patientsäkerhetsarbete där beslut om genomförande fattats av NSC ledningsgrupp och ingår i NSC:s verksamhetsplan. Vad gäller avvikelsearbetet inom NSC så har antalet avvikelser endast ökat marginellt. Anmärkningsvärt är att antalet mycket allvarliga avvikelser har ökat i förhållande till övriga avvikelser när i stället en minskning hade varit önskvärd. Ärendehanteringstiden i synergisystemet visar en ökning under 2011 vilket inte är bra eftersom intentionen är att arbeta förebyggande så att bristerna, som medarbetarna rapporterar om, inte uppstår igen. Detta bör varje verksamhetschef och avvikelsesamordnare föra en dialog om då man fastställer respektive verksamhets handlingsplan för patientsäkerhet och VRI 3 -förebyggande arbete. Ett sätt att stimulera FoU inom NSC är möjligheten att få finansiellt stöd från NSC FoU-fond som är en del av den LFOU-budget som finns inom NSC. Det har varit en god spridning beträffande val av frågeställningar, t ex utvärderingar av verksamheten eller metoder, och en relativt jämn fördelning mellan forsknings- och utvecklingsprojekt. Sökanden som fått beviljade anslag förutsätts presentera sina resultat på en FoU-lunch. NSC står kvar på samma nivå som 2010 när det gäller forskningskompetens, antal beviljade anslag från FoU-fonden, LFoU-medel och upprättande av FoU-planer. En strategi för att öka FoU inom NSC är att uppmärksamma behovet genom reflektion och diskussion ledningsgruppen. Detta arbete påbörjades under hösten 2011 och kommer att fortsätta under våren Ytterligare en strategi för att stimulera FoU inom NSC är framtagande av en policy för beviljande av ledighet för utbildning, kurser och konferenser. Landstinget är en kunskapsorganisation där det är viktigt att medarbetarnas kompetens kontinuerligt uppdateras för att kunna arbeta effektivt och evidensbaserat. Målet att mäta deltagande i relevanta kvalitetsregister har visat sig svårt att utvärdera på grund av bristande tillgång till utdata tidigt på året och därmed svårigheter att mäta täckningsgraden. Därav saknas värden för registrering i stroke- och palliativregistret. Deltagande i kvalitetsregister är viktigt, men det är rimligt att ansvaret och uppföljningen ligger på enhetsnivå, den nivån som också har direkt tillgång till sina egna data och även kan publicera resultat på den egna hemsidan. Detta tillvägagångssätt kommer att lyftas i det fortskridande FoU-arbetet. Inspelning av FoU-luncherna har medverkat till att några vårdcentraler skapat egna arbetsluncher då man tillsammans har tittat på inspelningarna. Även om vi inte nått målet betraktande antalet deltagare på FoU-luncherna så har vi ändå nått en ökad spridning av den forskning som bedrivs. 3 Vårdrelaterade infektioner 22

23 sidan 23 av 37 Tabell: Antal videobesökare NSC-föreläsningar 2011 FoU-luncher Tema januari Forskning kring implementering och exemplet livsstilsdatorer på vårdcentralerna 23 februari Inställd pga sjukdom Antal videobesökare mars Sjukfrånvaro vid tidig Reumatoid Artrit - en TIRA-associerad studie april Dödshjälp, lidande och autonomi: uppfattningar hos döende 233 cancerpatienter 25 maj Kognition, aktiviteter i dagliga livet och livskvalitet hos 85-åringar september Multimodal rehabilitering - resultat efter behandling oktober "De inbillade friska och inbillade sjuka - en venereologs dilemma" november Förmaksflimmer och co-morbiditet hos 85-åringar 15 Totalt 745 Ett annat sätt att konkretisera, synliggöra och sprida den FoU-verksamhet som idag bedrivs är genom den samverkan mellan närsjukvårdscentrumens olika FoU-råd och verksamhetsutvecklare som inleddes under Den första uppgiften var att kartlägga vilka FoU-resurser som finns tillgängliga för medarbetare inom närsjukvården i Östergötland. Resultatet är en schematisk bild, en FoU-karta, som nu processas vidare i respektive FoU-råd. Målet är att den ska publiceras på landstingets hemsida. 23

24 sidan 24 av 37 MEDARBETARPERSPEKTIVET Bedömning av måluppfyllelse Samtliga nyckelindikatorer följs upp genom den årliga medarbetaruppföljningen i maj. Av sju nyckelindikatorer har fyra förbättrats, en är oförändrad och två har försämrats. Strategi 1: Ett aktivt medarbetarskap Målet för ett aktivt medarbetarskap är inte uppnått. Målen för stort medinflytande är inte uppfyllda men är i stort sett oförändrade utifrån föregående års utfall, dock en marginell försämring. Målet för en hälsofrämjande arbetsplats är inte uppnått, men en liten förbättring har skett jämfört med föregående mätning. Strategi 2: Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag. Målet för strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag är inte uppnått. Målen för strategisk kompetensförsörjning och medarbetare känner stolthet och arbetsglädje är inte uppfyllda, men en förbättring har skett när man jämför med ingående värden. Strategi 3: Gott ledarskap som skapar förutsättningar för goda verksamhetsresultat. Målet för ett gott ledarskap som skapar förutsättningar för goda verksamhetsresultat är inte uppnått. Målen gällande en tydlig chefsroll är inte uppfyllda. Jämfört med ingående värden påvisas både en förbättring och en försämring när man tittar på nyckelindikatorerna. Väsentliga insatser och resultat I december 2011 hade NSC medarbetare anställda, vilket motsvaras av heltider. Inom NSC har en tillsvidareanställning. NSC har under 2011 minskat antalet anställda, i heltidsmått, med 29 anställda och kommer under 2012 ytterligare att reducera antalet anställda. Trots behovet av att reducera kostnader genom färre anställda uppstår emellanåt vissa behov av att rekrytera nya medarbetare. Inom primärvården har vi idag i stort sett inga vakanser och inom medicin- och psykiatriverksamheter är situationen liknande. Möjligheten att rekrytera är i dagsläget tillfredsställande. För geriatriker, internmedicinare, psykiatriker, 4 Exklusive Bemanningsenheten 24

25 sidan 25 av 37 psykologer samt vidareutbildade sjuksköterskor råder det vissa rekryteringssvårigheter. NSC:s ambition är att medarbetare och chefer tillsammans utvecklar och förbättrar verksamheterna så att mål och strategier nås. Ett led i detta arbete är framtagandet av en gemensam värdegrund som har genomförts i samverkan med alla NSC:s chefer. Implementering har pågått under hela 2011 och fortsätter under Utbildningar för medarbetare rörande förändrings- och förbättringskunskap pågår och ny chefsutbildning i samma ämne planeras starta Arbete med landstingets lönestrategier har pågått under 2011, men på grund av ansträngd ekonomisk situation har ledningsgruppen beslutat att skjuta på genomförandet till någon gång under Arbetstidsfrågor och schemaläggning är centrala frågor. Samarbete inletts med en extern aktör vad gäller ny schemaläggning och resultat kommer att presenteras under första kvartalet För medarbetare som arbetar alla dagar i veckan, såväl dag som natt, är detta en viktig arbetsmiljöfråga. Utfall nyckelindikatorer Målvärde = Enligt enhetens verksamhetsplan 2011 Utfall = Senast mätta utfall under 2011 Mättidpunkt = År och månad för mätning av senaste utfall Strategi 1: Ett aktivt medarbetarskap Framgångsfaktor Nyckelindikator Målvärde Utfall Föregående utfall Stort medinflytande. Medarbetarna inom NSC ska uppleva stort medinflytande. Fråga i medarbetaruppföljningen: Fråga 21)Väl fungerade arbetsplatsträffar (APT) Mättidpunkt En hälsofrämjande arbetsplats. Medarbetarna inom NSC ska uppleva stort medinflytande. Fråga i medarbetaruppföljningen: Fråga 31) Delaktighet i utveckling Medarbetare inom NSC ska inte ha besvär pga stress och ska vara nöjd med resultatet av sitt arbete. Följs upp i medarbetarenkäten genom index av frågorna 48,49,50. 48) Inga besvär av stress 49) Tillräckligt med tid 50) Kan koppla av på fritid

26 sidan 26 av 37 Strategi 2: Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag. Framgångsfaktor Nyckelindikator Målvärde Utfall Föregående utfall Strategisk kompetensförsörjning. Alla medarbetare inom NSC ska ha en individuell utvecklingsplan Fråga 15) Individuell utvecklingsplan Medarbetarna känner stolthet och arbetsglädje. Medarbetare som är stolta över att vara en del av verksamheten Fråga 55) stolt att vara en del av verksamheten Strategi 3: Gott ledarskap som skapar förutsättningar för goda verksamhetsresultat. Framgångsfaktor Nyckelindikator Målvärde Utfall Föregående utfall En tydlig chefsroll. Cheferna ska uppfattas som goda ledare. Fråga 6: Förtroende för närmaste chef Mättidpunkt Mättidpunkt Cheferna ska uppleva stöd från sin chef Fråga 7: Chefens chef ger stöd och hjälp Analys och reflektion Ingen nyckelindikator kommer upp till målvärdet, men mer än hälften av indikatorerna har förbättrats. Förbättringarna ligger i intervallet 8-30% av det satta målvärdet. Det viktiga framöver är att trenden fortsätter så att vi kan åstadkomma förbättringar inom alla områden och för alla medarbetare. Medarbetaruppföljningen visar att vi har en stor variation på resultat inom NSC. Det innebär bland annat att vi behöver förbättra möjligheten att lära av varandra för uppnå förbättringar. Arbetet med implementering av en gemensam värdegrund har en stark koppling till medarbetarskap och ledarskap och är därför en viktig aktivitet att fullfölja. 26

27 sidan 27 av 37 EKONOMIPERSPEKTIVET Bedömning av måluppfyllelse Strategi 1: En ekonomi ska ge handlingsfrihet Målet för en ekonomi som ska ge handlingsfrihet är uppfyllt. NSC uppvisar ett ekonomiskt överskott på 2,9 mkr. Strategi 2: Kostnadseffektiv verksamhet Målet för kostnadseffektiv verksamhet är uppfyllt. Det ekonomiska resultatet satt i relation till producerad sjukvård är bedömningen att NSC:s olika verksamheter bedrivs kostnadseffektivt. Väsentliga insatser och resultat Stort fokus har under 2011 lagts på ekonomi och tillgänglighet. De olika verksamheterna har visat stort engagemang. Detta har resulterat i ett ekonomiskt överskott med 2,9 mkr jämfört med ett underskott på 16,0 mkr för För att uppnå den kraftiga resultatförbättringen har antalet heltidstjänster minskat med 29 medarbetare. Kraven på tillgänglighet har skärpts jämfört med tidigare år. NSC klarar uppställda tillgänglighetsmål och erhåller därmed till stor del den rörliga ersättningen. Öppen vård inom vuxenpsykiatri och barn- och ungdomspsykiatri ersätts med rörlig ersättning samtidigt som produktionskravet höjs med ca 40-50%. Målet uppnås för barn- och ungdomspsykiatri, men inte riktigt fullt ut för vuxenpsykiatrin. Sjukvårdsproduktionen ökade kraftigt. För sluten vård och öppen vård var ökningen 5 % respektive 1,9 %. Detta har resulterat i ökade kostnader för medicinsk service. Klinikläkemedelskostnaden fortsätter att öka utöver uppställda mål. Det gäller framförallt inom Neurologi. Ända sedan de nya MS-läkemedlen introducerades för några år sedan har underskottet legat i storleksordningen 6-7 mkr. Förskrivningen av de nya MS-läkemedlen ligger numera under riksgenomsnittet. Kostnaden för Primärvårdens allmänläkemedel fortsätter att minska. Stort arbete läggs ned för att hitta billigare alternativa läkemedel. 27

28 sidan 28 av 37 Utfall nyckelindikatorer Målvärde = Enligt enhetens verksamhetsplan 2011 Utfall = Senast mätta utfall under 2011 Mättidpunkt = År och månad för mätning av senaste utfall Strategi 1: En ekonomi som ska ge handlingsfrihet Framgångsfaktor Nyckelindikator Målvärde Utfall Föregående utfall Balans mellan kostnader och intäkter NSC:s resultat och egna kapital Resultat 0 Eget kapital 0 +2,9 mkr negativt -16,0 mkr Negativt Mät-tidpunkt Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen NSC:s totala lönekostnadsutveckling 1 % < 1 % 1) 1,2 % Läkemedelskostnadsutv eckling -2 % allmänläkem 0 % övriga -1,5 % 4,6 % 1,1 % 3,8 % Strategi 2: Kostnadseffektiv verksamhet Framgångsfaktor Nyckelindikator Målvärde Utfall Föregående utfall Kostnadsmedvetna medarbetare Regelbunden verksamhetsuppföljning på alla enheter Mättidpunkt 100 % 100 % 100 % Processorienterad ekonomisk planering och uppföljning Effektivisera processer, produktionsanalys Andel enheter som använder KPPinformatio Produktionsuppföljning rörlig ersättning inom Vuxen- och Barn- och ungdomspsykiatrin 100 % 100 % 100 % % 100 % 100 % ) exkl godkända utökningar Varje enhet ska ha slutfört minst ett Leanprojekt 100 % 100 % 100 %

29 sidan 29 av 37 Analys och reflektion Under 2011 har NSC förbättrat sitt ekonomiska resultat till att för första gången visa ett ekonomiskt överskott. Resultatförbättringen på ca 19 mkr ska också ställas i relation till de kraftiga produktionsökningar som skett, vilket ännu tydligare visar på NSC:s resultatförbättring. En resultatförbättring hade inte kunnat uppnås utan stora insatser från samtliga medarbetare. Verksamheterna har aktivt jobbat med sina handlingsplaner för att nå ekonomisk balans. Olika resursteam har bildats kring de verksamheter som fortfarande har ekonomisk obalans. Alla i NSC:s ledningsgrupp har ingått i något av resursteamen. Detta arbetssätt har också inneburit att ett ökat sidledsansvar uppnåtts. Alla NSC:s drygt 30 verksamheter uppnår inte ekonomisk balans. Trots resultatförbättringar jämfört med föregående år går de enheter med i huvudsak akutsjukvård med underskott, det vill säga Akutkliniken, Medicinska Akutkliniken och Neurologen. Orsaken förklaras med ökad sjukvårdsproduktion samt ökade läkemedelskostnader. I Primärvården har stort kostnadsmedvetet arbete lagts ned av chefer tillsammans med sin medarbetare som resulterat i ett ekonomiskt överskott på 3,7 mkr. Lönekostnaden har minskat med 1,9 % och kostnaden för allmänläkemedel har minskat med 1,5 %. Barn- och ungdomspsykiatri och Psykiatriska kliniken har till stora delar lyckats öka sin öppenvårdsproduktion och på så sätt tagit hem den rörliga öppenvårdsersättningen. Inom sjukhusmedicin och de tre psykiatriska enheterna samt inom habiliteringen har till största delen de utställda tillgänglighetsmedlen hämtats hem. FÖRDJUPAD ANALYS AV EKONOMIN Stort fokus riktas nu på att uppnå ekonomisk balans i de tre verksamheterna med i huvudsak akutsjukvård. Underskotten utgörs av ökade kostnader för medicinsk service och läkemedel mot bakgrund av den kraftiga ökningen av sjukvårdsproduktion. Akutmottagningen har under en tioårsperiod ökat med ca besök eller ca 30 %. MAVA har successivt sänkt sin medelvårdtid för att möta den ökade patienttillströmningen. Neurologen sitter fortfarande kvar i ett underskott för klinikläkemedel som genererades när nya mer effektiva och kostsamma MS-läkemedel introducerades för några år sedan. Förskrivningen av MS-läkemedel ligger numera under riksgenomsnittet. Vuxenpsykiatriska- och Barn- och ungdomspsykiatriska klinikerna visar överskott för Det beror dels på engångsintäkter och dels på vakanta tjänster. Behoven, både vad gäller både vuxna och barn, är stora, vilket gör att det på sikt inte råder något ekonomiskt överskott. 29