Tid och plats: Vård- och omsorgsnämnden kallas till sammanträde kl Stora mötet på Björntorp. Linus Fogel

Transkript

1 KALLELSE till ledamöter UNDERRÄTTELSE till ersättare m.fl. Vård- och omsorgsnämnden OBS! Platsen Tid och plats: Vård- och omsorgsnämnden kallas till sammanträde kl Stora mötet på Björntorp Linus Fogel Ordförande Agnetha West Sekreterare Nr Ärendemening 1 Förvaltningschefens rapport Information från systemansvarig Rickard Granholm 2 Övrig information Hemvården Överenskommelse om samverkan för trygg och effektiv utskrivning Resursfördelningsmodell 3 Budgetuppföljning per april 2 4 Taxor Yttrande över revisionsrapport: Granskning av Vård- och omsorgsnämndens styrning och åtgärder för en ekonomi i balans 21 6 Uppdrag att utreda möjligheten att öppna Säbo för övriga omkringboende äldre att delta under arrangerade aktiviteter 7 Utredning av välfärdsteknik samt en kostnadsberäkning av investeringsbehovet 8 Finskt förvaltningsområde på SÄBO och inom hemtjänsten 52 9 Individens behov i centrum - IBIC Revidering av riktlinjer för ekonomiskt bistånd Revidering av riktlinjer för missbruksvården Delgivningar MAS rapport Balanslista och århjul

2 Tjänsteskrivelse 1(2) Datum Dnr VON OXL2 621 v Vård- och omsorgsförvaltningen Mats Glimbrant Vård- och omsorgsnämnden Budgetuppföljning per april Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämndens budgetuppföljning per april 2017 godkänns. 2. Sammanfattning Resultatet jämfört med budget under perioden januari-april 2017 är 1146 tkr. Årsprognosen för 2017 är tkr. Årsprognosen för de olika verksamheterna är: Förvaltningsgemensamt 136 tkr Individ- och familjeomsorg tkr Äldreomsorg Sol och HSL tkr Insatser enligt LSS 412 tkr Färdtjänst/riksfärdtjänst -550 tkr Förebyggande verksamhet - 16 tkr Flyktingmottagande 6700 tkr Arbetsmarknadsåtgärder - 57 tkr Denna prognos baseras på att nämnden vid årets slut uppnår följande besparingar/effektiviseringar: Minska utbetalningarna för ekonomiskt bistånd 1800 tkr Taxa för äldreomsorg och funktionsstöd 400 tkr Effektivisera på korttidstillsyn LSS/SOL 400 tkr Trygg hemgång 1000 tkr Koll på hemtjänsten 2250 tkr Denna prognos baseras på att nämnden vid årets slut inte uppnår följande besparingar/effektiviseringar: Utfördelad besparing på de olika verksamheterna 2550 tkr Prioritera sjukfrånvaron 1000 tkr Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

3 Tjänsteskrivelse 2(2) Datum VON. Beslutsunderlag Vård- och omsorgsnämndens budgetuppföljning per april Tjänsteskrivelse Dnr: Päivi Pannula Socialchef

4 Vård- och omsorgsnämnden Uppföljning april 2017 Perspektiv: Ekonomi Helårsprognos 2017 Verksamhet Anslag Intäkter Kostnader Avvikelse 11 Stöd t pol partier Miljö o hälsoskydd Gem administration Individ och familjeomsor Vård o oms SOL o HSL Insatser enl LSS Färdtjänst/Riksfärdtjänst Förebygg verksamhet Vård o Omsorg/LSS - 62 Flyktingmottagande Arbetsmarknadsåtgärder Utfall jan-april 2017 Verksamhet Anslag Intäkter Kostnader Avvikelse 11 Stöd t pol partier Miljö o hälsoskydd Gem administration Individ och familjeomsor Vård o oms SOL o HSL Insatser enl LSS Färdtjänst/Riksfärdtjänst Förebygg verksamhet Vård o Omsorg/LSS Flyktingmottagande Arbetsmarknadsåtgärder

5 Kontogruppering Årsbudget Årsprogn Diff Ack budget Ack utfall Ack diff Avgifter Bidrag Övrigt Anslag Personal Lokaler Köp av verks Övrigt rest Årsprognos Nämndens redovisar en positiv helårsprognos vid månadsuppföljningen per april på 1750 tkr. Denna prognos baseras på att nämnden vid årets slut uppnår de beslutade besparingarna/effektiviseringarna med undantag av: 1. (Von 13) Socialchefen får i uppdrag att inte genomföra de proportionella besparingar motsvarande 2550 tkr då nämnden anser att de innebär för stora risker förpatientens säkerhet, att nämnden riskerar att inte kunna följa lagstiftningen samt att risken för ökad sjukfrånvaro är överhängande. 2. (Von 13) Prioritera sjukfrånvaron 1000 tkr. VON Årsprognos Att spara Bedöms Netto kunna sparas Ekonomiskt bistånd Avgifter Korttidsvistelse, korttidstillsyn LSS Sjukfrånvaro Trygg Hemgång Koll på hemtjänsten Proportionell besparing Ofördelad besparing KS tilläggsanslag, flyktingmottagning Balanskonton, ensamkommande Integrationsverksamheten Övriga verksamheter 200 Summa

6 Äldreomsorg Helårsprognosen uppgår till tkr, varav tkr avser Säbo och tkr avser hemtjänst. Åtgärder: 1. Prioritera sjukfrånvaron inom hemtjänsten och särskilt boende vilket även påverkar övertidskostnaderna. Verksamheten får stöd av personalenheten utifrån den övergripande satsning som görs för krafttag mot den höga sjukfrånvaron. 2. Arbetet med Koll på hemtjänsten fortsätter och nämnden har tagit beslut om att verksamheten i år ska uppnå en brukartid på 60 % och kringtid på max 40 %. Beräknad besparing 2250 tkr. För att uppnå det fortsätter verksamheten med att: - hemtjänstpersonalen planerar besöken hos brukarna själva utifrån de ramar som enhetscheferna sätter - minska antalet korta besök genom effektivare planering (ex slå ihop insatser) - införa resursfördelningssystem 3. Äldreomsorgen fortsätter arbetet med Trygg hemgång. Brukare som får stöd av teamet Trygg hemgång. Brukaren och teamet provar olika lösningar under de 5-10 dagar som brukaren har Trygg hemgång. Beräknad besparing 1000 tkr. Utifrån förra årets Trygg hemgångsprojekt så gjordes bedömningen att de brukare som haft stöd av Trygg hemgång minskade sina behov av stöd med 50 % mot biståndsbeslutet och beviljad tid. Antagande: Från och med den 1 maj i år övergår förvaltningen till att arbeta mer fokuserat med Trygg hemgång för att klara av en Trygg och effektiv utskrivning från slutenvården och det ger ett minskat behov av stöd för aktuella brukare på cirka 20 %. Anta att 50 brukare per år kan minska behoven med 20 % vilket innebär att varje brukare minskar sitt behov med 6 timmar per månad eller 72 timmar per år. Anta ett en utförd hemtjänsttimme ersätts med 430 kr per timme så blir besparingen 1548 tkr (50*72*430), för 7 månader innebär detta en besparing om 903 tkr. Individ- och familjeomsorg Helårsprognosen uppgår till tkr. Bristen på socialsekreterare visar ett prognostiserat överskott motsvarande ca 400 tkr. Ett ny extern placering kommer att kosta 1500 tkr utöver budget. LSS Helårsprognosen uppgår till tkr. Personlig assistans har en fordran från Försäkringskassan avseende en person som flyttat till annan kommun från 2016 som kommer tillföra tkr till driftresultatet. I årets budget var det beräknat att betala 300 tkr i ersättning avseende samma person, vilket innebär ett ytterligare överskott jämfört med budget på tkr. Korttids/fritids LSS och SOL bedöms klara sin besparing/effektivisering på tkr och dessutom lämna ytterligare tkr i prognosförstärkning. Den interna verksamheten på LSS-boenden kommer inte att bemannas fullt ut och en besparing på tkr beräknas. Kostnaderna för färdtjänst har ökat med 180 tkr under årets första tertial jämfört med föregående år. Med en linjär uppräkning skulle det ge ett budgetunderskott motsvarande tkr. Förvaltningen utreder ärendet. 3

7 Integration Flyktingmottagning: Finansieras genom schablonbidrag och grundbidrag från Migrationsverket. Prognosen för dessa bidrag beräknas till tkr. Kostnader uppstår för socialsekreterare, tolkar och ekonomiskt bistånd. Prognosen för dessa kostnader är tkr, vilket innebär en negativ prognos motsvarande tkr. Detta skulle ge utrymme för att ta del av KS extra anslag på 1600 tkr. Helårsprognosen för flyktingmottagningen uppgår till 3400 tkr. Ensamkommande barn: Ersättningsavtalen med Migrationsverket avseende ensamkommande barn förändras under Första kvartalet gällde dåvarande avtal, där nämnden ersatts med 1900 kr per dygn. Andra kvartalet ersätts nämnden med 1900 kr per dygn och barn som är placerade på HVBhem, övriga barn ersätts med faktiska redovisade kostnader. Tredje och fjärde kvartalet ersätts nämnden med 1350 kr per barn och dygn som ännu inte fyllt 18 år. De barn som fyllt 18 år ersätts med 750 kr per barn dygn. Nämnden prognostiserar med ett överskott motsvarande 7500 tkr. Detta är en nettouppskrivning av helårsprognosen med 2800 tkr jämfört med uppföljningen föregående månad. Differensen beror på att nämnden erhållit intäkter för ensamkommande barn som ej anlänt till kommunen men intäkterna var inte budgeterade i nämndens detaljbudget. Nämnden tillgodogör sig även 2600 tkr från balanskonto som härrör sig från intäkter sökta 2016 men avseende Helårsprognosen för ensamkommande barn uppgår till tkr. Besparingar/effektiviseringar Besparing/effektivisering Utfall Besparing Prognos Netto jan april Ekonomiskt bistånd Avgifter Korttidsvistelse, korttidstillsyn LSS Sjukfrånvaro Trygg hemgång Koll på hemtjänsten Summa Ekonomiskt bistånd Den förväntade prognosen är att nå besparingen vid årets slut. Besparingseffekten kommer troligtvis att öka i och med att Drivhuset når sin fulla kapacitet i slutet på året. Avgifter Justerad taxa för 2017 beslutades november 2016 och förväntas ge effekt enligt ovan. Korttidsvistelse och korttidstillsyn LSS Åtgärden är genomförd och förväntas ge effekt enligt ovan. Sjukfrånvaro 4

8 Har varit hög under 2017 jämfört med 2016 dels varje månad var för sig, dels januari mars. I prognosen är besparingen på 1000tkr inte med utifrån att kommunens övergripande arbete möjligtvis ger effekt under hösten då åtgärderna efter personalenhetens analys realiseras. Trygg hemgång Inledningsvis de första fyra månaderna har teamet Trygg hemgång haft få brukare. De nio som varit aktuella inom Trygg hemgång har, sammanslaget, efter insatsen ett minskat behov om 48 %. Detta överensstämmer med de som fick stödet under projekttiden 2016 där hälften av behovet kvarstod efter genomgången tid i rehabilitering. Brukare Innan trygg Efter trygg Kvarstående Minskat hemgång t/v hemgång t/v behov %/v behov %/v 1 18,00 3, ,00 9, ,00 5, ,25 7, ,00 8, ,75 8, ,50 3, ,50 5, ,75 4, ,75 55,25 519,00 381,00 Från och med första maj 2017 arbetar verksamheten utifrån ny rutin inom Trygg och effektiv utskrivning från slutenvården. Detta har inneburit ökat behov av insatser via Trygg hemgång då det är det teamet som möter upp de patienter/brukare som går genom den gröna eller gula utskrivningsprocessen utifrån den nya rutinen. Koll på hemtjänsten Hemtjänsten har under perioden januari-april 2017 utfört timmar. Samma period föregående år utfördes timmar. Detta ger en volymökning på timmar, vilket motsvarar en ökning med 19,5%. Antalet brukare var under perioden januari-april 258. Samma period föregående år hade hemtjänsten 216 brukare. Detta ger en ökning med 42 brukare, vilket motsvarar en ökning med 19,4%. Personalkostnaderna inom hemtjänsten var under perioden januari-april 2017 ca tkr. Samma period föregående år var personalkostnader ca tkr. Detta ger en kostnadsökning med 1200 tkr, vilket motsvarar en ökning med 8,1%. Volymökningen på timmar motsvarar ca 1950 tkr och kostnadsökningen 1200 tkr. Differensen blir 750 tkr under första tertialet En linjär uppräkning skulle vid årets slut innebära en besparing/effektivisering med 2250 tkr. Dock bör detta analyseras nogsamt och även inkludera nämndens ramförstärkning avseende demografi. Riskanalys Externa placeringar avseende unga, vuxna och funktionshindrade. Ökade volymer inom äldreomsorgen avseende korttidsboende, dagverksamhet, särskilt boende och hemtjänst. Ökad vårdtyngd i form av vård i livets slut samt punktmarkeringar på särskilt boende. 5

9 Statsbidrag Ökad bemanning (3051 tkr): samtliga medel förbrukas under 2017 enligt planering. Medlen används till personalkostnader inom korttidsboende, trygg hemgång, aktiviteter och ledning. Våld i nära relation (117 tkr): medlen går till fortbildning och utbildning av medarbetare inom området. Medlen kan endast användas under Medlen kommer att förbrukas i år. PRIO (297 tkr): medlen används till PRIO- samordning. ÄBIC (293 tkr): medlen används till ÄBIC- projektledning. DUA (200 tkr) fram till 30 juni Medlen går till utbildning av medarbetare. Kvarstår 60 tkr under 2017 som kommer att förbrukas under året. Stärkt bemanning inom den sociala barn- och ungdomsvården (532 tkr): Kommunen anställer en mentor/ förste socialsekreterare. Medlen ska användas under Medel som inte förbrukats under 2017 återbetalas till Socialstyrelsen. Investeringar Ändamål Total Förbrukat Återstår Årsprognos Budget per Inventarier, funktionsstöd Inventarier gemensamma utrymmen Trygghetslarm, särskilt boende Utemiljö, särskilda boenden Invent. O utr, hemtjänst o äldreboenden Elektronisk nyckelhantering i hemvården Nytt verksamhetssystem Nya moduler i befintligt system Kommunnät Säbo Summa Samtliga investeringsmedel förväntas att förbrukas under året. 6

10 Perspektiv: Brukare Hemtjänst Antal brukare Januari Februari Mars April Antalet brukare ökar år från år vilket följer den demografiska utvecklingen. Under perioden januari-april var ökningen 42 brukare jämfört med samma period föregående år, vilket motsvarar 19,4%. Antal utförda timmar Januari Februari Mars April Summa Ökat antal brukare och behov ger ökat antal utförda timmar, antalet timmar i genomsnitt per brukare är ungefär detsamma som i april föregående år. Ökningen perioden januari-april mellan åren 2016 och 2017 är 4574 timmar, vilket motsvarar 19,5%. Antal timmar Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Januari februari mars april Biståndsbeslut Besöksplan Planerad Utförd Schemalagd Antalet utförda hemtjänsttimmar har ökat från mars till april med 73 timmar. Antalet schemalagda timmar har också ökat, en av orsakerna är utbildning i kränkande särbehandling om ca 180 timmar. 7

11 Brukartid - Kringtid Brukartid Kringtid Januari 51% 49% Februari 50% 50% Mars 51% 49% April 51% 49% Brukartiden för april månad var som tidigare månad på 51 %. Målet är att uppnå 60 % under Brukartid är den tid som hemtjänstpersonalen är i hemmet hos brukaren och ger stöd med vård- och omsorg. Kringtiden är tid för dokumentation, arbetsplatsträffar och transporttid samt planering med mera. Exempelvis är det antalet larm som hemtjänsten åker på som ökar kringtiden. Trygghetslarm Antal Januari Februari Mars April Trygghetslarm är ofta den första insatsen som brukaren börjar med. Tabellen visar en ökning mellan mars till april på åtta trygghetslarm. Särskilt boende Antal dygn Januari Februari Mars April Möjliga Tomma Möjliga Tomma Möjliga Tomma Möjliga Tomma Sektion A Sektion B Sektion G Sektion H Sektion I Sektion J Sektion K Sektion O Sektion P Havet Skeppet Snäckan Stranden Summa

12 Tabellen visar antalet möjliga platser och dygn i särskilt boende samt ej belagda platser (tomma dygn). Orsaker till tomma dygn kan vara renovering av lägenhet eller fördröjning vid inflyttning av olika orsaker. Korttidsboende Antal belagda dygn Hällen Sektion D Sjötången Summa Januari Februari Mars April Summa Något minskade volymer under årets fyra första månader då det varit färre utskrivningar från slutenvården och därmed färre vårdplaneringar och ansökningar om bistånd korttidsboende. Hemsjukvård Antal inskrivna patienter Dsk Rehab Januari Februari Mars April Antalet patienter i hemsjukvården avseende behov av sjuksköterska ökar. Skillnaden avseende inskrivna inom hemsjukvården är att under 2016 innefattar antalet även de som haft tillfälligt stöd är statistiken renodlad och innehåller endast personer som är inskrivna. 9

13 Individ- och familjeomsorg Barn och Unga Ingen förändring har skett gällande antalet placeringar sedan föregående månad. Två placeringar enligt LVU (Lagen om särskilda bestämmelser om vård v av unga), en placering enligt LVM (Lagen om vård av missbrukare i vissa fall), samt övriga placeringar enligtt SoL (Socialtjänstlagen), se diagram nedan. Det är åtta stycken barn placerade i familjehem, ensamkommande barn ejj med i detta diagram. Detta kan eventuellt innebära en ökning av placerade barn i familjehem jämfört med föregående år då det totalt var nio placerade barn under Underr första tertialet var det tre placerade på externa HVB. Januari Februari Mars April HVB externt K onsulentst 2016 ött familjehemegna familjehem

14 Vuxna Totalt har HVB Oliven haft totalt 9 personer inskrivna till och med april. Tree externa placeringar på HVB och dessa har bedömts ha behov av behandling som ej kan tillgodoses inom kommunens egna verksamheter. Januari Februari Mars April HVB externt Oliven

15 Röda linjen visar årsbudgeten på tkr periodiserad i tolftedelar, vilket ger 610 tkr i månadsbudget. Blå linje visar årsbudgeten minus besparingen på 1 800, vilket ger en besparingsbudget på tkr ( ), även den periodiserad i tolftedelar och ger 460 tkr i månadsbudget. Svart linje visar ackumulerat utfall per april på tkr, vilket innebär 261 tkr ( *4) över besparingsbudget. Se nedan tabell. Ekonomiskt Besparings Utfall Diff Diff ack Budget Utfall Diff Diff ack bistånd budget Januari Februari Mars April Integration (Ensamkommande barn) Antal barn Ej anlända Internt HVB Externt HVB Externt FH Internt FH Budget Utfall Budget Utfall Budget Utfall Budget Utfall Budget Utfall Januari Februari Mars April Internt HVB inkluderar en såld plats till annan kommun. Ej anlända barn innebär att nämnden har avtal med Migrationsverket om dessa placeringar men de har inte anlänt till kommunen. Integration (Flyktingmottagning) Ekonomiskt Budget Utfall Diff Diff ack Budget Utfall Diff Diff ack bistånd Januari Februari Mars April Utbetalningarna under årets fyra första månader är 251 tkr lägre än budget, dock bedöms att årsbudgeten för 2017 på 7176 tkr kommer att förbrukas. LSS Bostad med särskild service LSS 9 ) Externa plac Interna plac. Servicebostad Januari Februari Mars April

16 PERSPEKTIV: MEDARBETARE Sjukfrånvaro VoN Totalt % Jan mars Jan mars Säbo 11,52 12,12 Hemtjänst 14,67 16,99 Funktionsstöd 7,38 7,68 IFO 7,82 7,87 VoN Totalt 10,96 12,13 VON Totalt % VoN per månad % Januari 10,26 12,55 Februari 11,91 12,76 Mars 10,65 10,84 Säbo Januari 11,66 12,83 Februari 12,37 12,74 Mars 10,54 10,86 Hemtjänst Januari 12,42 18,44 Februari 15,97 17,57 Mars 15,62 15,08 Funktionsstöd Januari 6,81 8,49 Februari 7,94 8,26 Mars 7,11 8,93 IFO Januari 6,77 7,39 Februari 10,16 10,67 Mars 8,61 8,51 Sjukstatistiken varierar mellan områdena och är högre inom äldreomsorgen som i mars och även april haft hög andel infektionssjukdomar. Samtliga verksamheter arbetar utifrån kommunens rutin vid sjukfrånvaro. De verksamheter som har en högre frånvaro genomför riskbedömningar och kartlägger behov av åtgärder. Verksamheten får stöd av personalenheten utifrån den nyligen beslutade kommunövergripande satsningen som görs för krafttag mot den höga sjukfrånvaron. Kartläggningar och analyser pågår inom 13

17 äldreomsorgen där även en enkät gått ut till medarbetarna som underlag för åtgärder. Personalenheten ska återkomma före sommaren till verksamheten med förslag på åtgärder som genomförs efter sommaren. Arbetsmiljö SSAM Samtliga arbetsgrupper har fokus på att arbeta med riskbedömningar kring arbetsbelastning i ett övergripande förvaltningsarbete tillsammans med personalenheten. Inom hemtjänsten pågår arbetet med arbetsmiljöriktlinjen med fokus på kränkande särbehandling. Samtliga medarbetare inom förvaltningen har under våren deltagit i föreläsning Värdegrundsutbildning steg 1 med fokus på kränkande särbehandling. Därefter vidare arbete på APT (Arbetsplatsträff). Arbetsmiljöverket har varit och inspekterat arbetsmiljön för äldreomsorgens enhetschefer, inspektionsmeddelande har inkommit och åtgärder ska utföras innan september. Brister och krav är bland andra: undersökning, riskbedömning, åtgärder angående hög arbetsbelastning, är resurserna för arbetet anpassade till kraven, kan arbetstidens förläggning leda till ohälsa etc. Förvaltningsledningen har kontakt med Trygghetsjouren för att se hur de kan vara behjälplig med chefsberedskap under jourtid (utanför arbetstidens förläggning). Perspektiv: Verksamhet och kvalité Drivhuset Verksamheten Arbete och praktik har i uppdrag att få fler personer med ekonomiskt bistånd till egen varaktig försörjning. Samarbete mellan Utbildningsförvaltningen samt Arbetsförmedlingen gör detta möjligt. Inom kort kommer projekt Ung komp starta. Ung komp vänder sig till personer mellan 16 och 24 år som behöver ett sammanhållet stöd för att börja arbeta eller studera. Syftet är att förhindra och bryta långvarig arbetslöshet bland unga. Målet är att en större andel av de som deltagit i projektet ska börja arbeta eller studera jämfört med en likvärdig grupp i ordinarie verksamhet. Samverkan sker runt ungdomens hela livssituation. Medarbetare från kommunen och Arbetsförmedlingen samlokaliseras i Oxelösund vilket gör det enklare att samarbeta. Arbetssättet i Ung komp går ut på att sätta individen i centrum och behovsanpassa insatserna. Arbetslagen kan fånga upp deltagarnas komplexa problematik eftersom de har olika kompetenser. På det viset hoppas man stärka deltagarnas förtroende för Arbetsförmedlingen, kommunen och samhället. Projektet medfinansieras av Europeiska socialfonden och finns på 16 orter i landet. 14

18 Myndighet: Barn och unga Inflödet har det av ärendenn har minskat något jämfört med föregående år. Till och med april månad totalt inkommit totalt 117 aktualiseringar. Se diagram ovan. Verksamheten står inför fortsatta utmaningar eftersom det är svårt att få tag på personer med socionomutbildning samtt erfarenhett av arbetet inom barn och unga. Verksamheten har fortsatt vakanta tjänster. Myndighet: Vuxen Diagramet ovan visar inflödet av antal ärenden som aktualiserats på vuxenenheten, man ser ett minskat antal aktualiseringar jämfört med föregående år. Till och med april 2017 har det totalt inkommit 94 ärenden jämför man med samma månad ochh år för så hade det inkommit totalt 1333 aktualiseringar. 15

19 Tjänsteskrivelse 1 (2) Datum OXL2 00 v Vård- och omsorgsförvaltningen Utredning stöd och omsorg Carina Ceder Vård- och omsorgsnämnden Förslag till Taxor Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämndens förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Ingen justering av egenavgiften vid färdtjänstresor. 2. Ingen justering av egenavgiften för medresenär vid riksfärdtjänstresor. 3. Ingen justering av patientavgift vid förskrivning av inkontinenshjälpmedel. 2. Sammanfattning Grunderna för avgiftssättning inom Vård- och omsorgsnämndens verksamhetsområde har fastställts av kommunfullmäktige och beslutsrätten gällande de flesta avgiftsnivåer har därmed delegerats till vårdoch omsorgsnämnden. Taxor 2017 som antogs av kommunfullmäktige och som ska beslutas av kommunfullmäktige har setts över och reviderats av vård och omsorgsförvaltningen. Förvaltningen föreslår: Ingen förändring av egenavgiften vid färdtjänstresor. Ingen förändring av egenavgiften för medresenär vid riksfärdtjänstresor. Ingen förändring av patientavgift vid förskrivning av inkontinenshjälpmedel. 3. Ärendet Kommunens taxa vad gäller färdtjänst ligger något högre än andra kommuner i Sörmland. Egenavgift är sedan % av den faktiska resekostnaden, dock minst 45 kr och högst 60 kr per enkelresan inom Oxelösund och som högst 110 kr tre mil från bostaden över kommungränsen. Regeringen har under 2017 utsett en särskild utredare för att se över samordningen av särskilda persontransporter (färdtjänst, riksfärdtjänst, sjukresor och skolresor). Utredningen ska konkretisera problembilden, föreslå Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND (fax) registrator-von@oxelosund.se

20 Tjänsteskrivelse 2 (2) Datum ändringar/ramlagsstiftning för att bl a åstadkomma bättre möjligheter och förutsättningar för samordning av särskilda persontransporter. Utredningen beräknas vara klar till årsskiftet eller senast våren Sörmlands kollektivtrafikmyndighet (SKTM) avvaktar därför med det pågående arbetet med att se över gemensamma regelverk för samtliga kommuner i Sörmland och därför föreslås ingen höjning av egenavgift. Enligt Lagen om riksfärdtjänst så meddelar regeringen närmare föreskrifter om i förordning (1993:1148) om egenavgifter för tillståndshavaren vid resor med riksfärdtjänst. Enligt kommunens riktlinjer sedan tidigare får en medresenär betala ordinarie avgift och förslaget är att avgiften förblir oförändrad. Patientavgiften vid förskrivning av inkontinenshjälpmedel har varit länsgemensam för Landstinget och länets samtliga kommuner. Landstinget har tagit bort patientavgiften från och med årsskiftet och det diskuteras även bland andra kommuner att ta bort avgiften. Avgiften är densamma sedan fullmäktige beslutade om den 2012, 100kr/förskrivning högst två gånger per år. Förslaget är att ingen förändring av avgiften görs till Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Taxor 2018 Socialchef Päivi Pannula Handläggare Carina Ceder Beslut till: KF (FÅ). Niklas Thelin (FK)

21 Tjänsteskrivelse 1(1) Datum Dnr VON OXL2 621 v Vård- och omsorgsförvaltningen Lars Ask Vård- och omsorgsnämnden Yttrande över revisionsrapport Vård och omsorgsnämndens styrning och åtgärder för en ekonomi i balans 1. Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård och omsorgsnämnden antar yttrandet daterad som svar på rapporten. 2. Sammanfattning EY har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Oxelösunds kommun granskat vård- och omsorgsnämndens styrning och åtgärder för en ekonomi i balans. Granskningens syfte är att bedöma om vård- och omsorgsnämnden har en tillräcklig styrning för att säkerställa en ekonomi i balans. Vård- och omsorgsnämnden har med anledning av granskningen anmodats att yttra sig över rapporten och lämna åtgärdsförslag på föreslagna rekommendationer. Beslutsunderlag Yttrande daterat Revisionsrapport 2016 Missiv Päivi Pannula Förvaltningschef Lars Ask utvecklingsstrateg Beslut till: Kommunrevisorerna KF/Fk Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

22 Yttrande 1(2) Datum Dnr VON OXL2 621 v Vård- och omsorgsförvaltningen Lars Ask Vård- och omsorgsnämnden Yttrande över revisionsrapport Vård och omsorgsnämndens styrning och åtgärder för en ekonomi i balans EY har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Oxelösunds kommun granskat vård- och omsorgsnämndens styrning och åtgärder för en ekonomi i balans. Granskningens syfte är att bedöma om vård- och omsorgsnämnden har en tillräcklig styrning för att säkerställa en ekonomi i balans. Vård och omsorgsnämnden har av Oxelösunds kommuns revisorer anmodats att yttra sig över rapporten och lämna åtgärdsförslag på nedan rekommendationer. Vård och omsorgsnämnden ser positivt att granskningen identifierat och lyft fram det omfattande arbete med åtgärder som förvaltningen prioriterat sedan föregående år. Det är också positivt att ansträngningarna utmynnat i ett gott resultat vid den sammanfattande bedömningen i rapporten. I granskningen har följande revisionsfrågor besvarats: Har nämnden vidtagit tillräckliga åtgärder för att säkerställa en effektiv styrning av verksamheten? - Ja Säkerställer styrningen en kostnadseffektiv verksamhet och budgethållning? - Delvis Har nämnden identifierat de orsaker som förklarar budgetavvikelsen? o Gör nämnden tillräckliga analyser av avvikelser som säkerställer att relevanta åtgärder vidtas? - Ja Är nämndens interna budgetprocess ändamålsenlig? Ja Är de åtgärder som nämnden beslutat om tillräckliga för att säkerställa att budgeten hålls? - Nej Är återrapporteringen till nämnden tillräcklig? - Ja Vad som återstår att besvara är vilka förslag på åtgärder vård och omsorgsnämnden avser att vidta utifrån EYs rekommendationer. EY rekommenderar nämnden att: o o o Ha beredskap för att vidta åtgärder vid tecken på underskottet även på kort sikt Överväga att besluta om målsättning för brukartid Följa upp att samarbetet fungerar mellan utförare av hemtjänstinsatser och biståndshandläggare i återrapporteringen av brukares livssituation och förutsättningar Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

23 Tjänsteskrivelse 2(2) Datum VON Följande åtgärder har vidtagits. Målsättning om en lägsta brukartid om 60% inom hemtjänsten har beslutats.. Verksamheten följer upp och redovisar tidsfördelningen kontinuerligt sedan januari Implementering av arbetsmetoden individens behov i centrum (IBIC), tidigare äldres behov i centrum (ÄBIC), pågår sedan ett drygt år tillbaka. Metoden rekommenderas starkt av socialstyrelsen och innebär som namnet antyder att brukaren ställning stärks i och med att fokus ska ligga hos dennes förmåga att klara sin livssituation. Införandet medför även behov av organisationsöversyn, anpassning av insatser samt uppdatering av verksamhetssystem och regelverk. När det gäller att vidta åtgärder på kort sikt ser vi vissa svårigheter då merparten av nämndens verksamheter är lagbunden vilket kan medföra sanktionsavgifter om nämnden underlåter att fullfölja delar av sina åtaganden. Päivi Pannula Förvaltningschef Lars Ask utvecklingsstrateg

24 Revisionsrapport Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2017 Oxelösunds kommun Granskning av vård- och omsorgsnämndens styrning och åtgärder för en ekonomi i balans

25 Innehåll 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och revisionsfrågor Revisionskriterier Genomförande Granskningsresultat Organisation Styrning och kostnadseffektivitet Budgetprocessen Uppföljning och återrapportering Sammanfattande bedömning Svar på revisionsfrågorna Våra rekommendationer...14 Bilagor: Bilaga 1 Källförteckning 1

26 1. Sammanfattning EY har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Oxelösunds kommun granskat vårdoch omsorgsnämndens styrning och åtgärder för en ekonomi i balans. Det är vår sammanfattande bedömning att vård- och omsorgsnämnden har en god förståelse för budgetavvikelserna inom nämnden samt att nämnden arbetar systematiskt och långsiktigt i syfte att nå en budget i balans. Vi menar dock att nämnden måste följa utvecklingen noga och vara beredd att vidta åtgärder vid tecken på underskott även på kort sikt. Vi grundar vår bedömning på följande iakttagelser: Vård- och omsorgsnämnden har uppvisat ett underskott för verksamheten 2014 och uppvisades ett överskott på ca 14 mnkr. Detta till följd av ersättningar för mottagandeverksamheten av nyanlända. Det underliggande resultatet exklusive denna post var ett underskott på 7,2 mnkr. Nämnden har analyserat och redovisat vari underskotten uppstått. Inom individ- och familjeomsorgen har nämnden arbetat med åtgärder sedan 2014 p.g.a. underskott utifrån rekommendationer i en av fullmäktige beslutad genomlysning av extern konsult. Individ- och familjeomsorgens budget var i balans 2015 och Nämnden har för äldreomsorgen påbörjat ett långsiktigt arbete med hjälp av RKA:s koll på hemtjänsten. Genom detta arbete har nämnden identifierat att nyckeltalet för brukartid är lågt (48-53%). Ambitionen är att nå 60 %, denna är dock inte beslutad som målsättning. Nämnden har vidtagit en rad åtgärder i syfte att nå en budget i balans. Åtgärder inkluderar insatsen trygg hemgång, biståndsbedömning utifrån brukarens förmåga till självständighet, likvärdighet i biståndsbeslut, minskat antal korta besök, insatser för minskade sjukskrivningar samt omstruktureringar i planeringen för utförandet av hemtjänstinsatser. Under 2016 beslutade nämnden om nio besparingsåtgärder på uppdrag av kommunstyrelsen. Det framgår att flertalet av besparingsåtgärderna var redan beslutade åtgärder. En omfattande del av besparingarna var odefinierade i åtgärdsförslaget. Inför 2017 har en omfattande analys av budgeteringen inom nämnden genomförts. I denna uppdagades att nämnden saknat budget för bland annat vikariekostnader. Detta har korrigerats i budget för Budgetramarna baseras på volymförändringar i demografi samt bevakning av förändringar i förutsättningar för verksamheten. Återrapporteringen sker kontinuerligt till nämnden vid sammanträden och däremellan till såväl presidium som ordförande. Nämnden ges utöver ekonomirapporter uppdateringar kring brukartid, nettokostnadsavvikelse samt sjukskrivningstal. Vi rekommenderar vård- och omsorgsnämnden att: Ha beredskap för att vidta åtgärder vid tecken på underskottet även på kort sikt Överväga att besluta om målsättning för brukartid Följa upp att samarbetet fungerar mellan utförare av hemtjänstinsatser och biståndshandläggare i återrapporteringen av brukares livssituation och förutsättningar 2

27 2. Inledning 2.1. Bakgrund Vård och omsorgsnämndens verksamhet är fördelad på fyra verksamhetsområden: socialtjänst, funktionsstöd, hemvård och särskilt boende. Under flera år har nämnden haft problem med en ekonomisk obalans, framförallt inom verksamhetsområdena socialtjänst och hemvård samt särskilt boende. Enligt nämndens delårsrapport per 31 augusti 2016 har obalansen fortsatt. Större delen av underskottet härrörs till bland annat överbeläggningar, extrabemanning vid punktmarkeringar samt vak. Helårsprognosen för 2016 visar på ett underskott på - 8,775 tkr och de verksamhetsområdena som prognostiseras att gå med underskott är förvaltningsgemensamt (-4,500 tkr), särskilt boende (- 2,825 tkr) och funktionsstöd (- 1,700 tkr). I samband med nämndens behandling av delårsrapport godkändes även vård- och omsorgsförvaltningens åtgärder för en budget i balans under Dessa kortsiktiga åtgärder avser en besparing på tkr. Utöver de kortsiktiga åtgärderna ska en rad långsiktiga åtgärder vidtas. Revisorerna har 2003, 2012 och 2014 granskat nämndens styrning, uppföljning samt kvalitet och effektivitet i hemtjänsten. Utöver dessa granskningar har kommunstyrelsen 2014 gjort en genomlysning av verksamheterna IFO, Barn och unga samt missbruksvården. Med anledning av nämndens fortsatta negativa resultat har revisorerna i sin risk- och väsentlighetsanalys bedömt det som angeläget att granska avvikelserna i nämndens ekonomi Syfte och revisionsfrågor Granskningens syfte är att bedöma om vård- och omsorgsnämnden har en tillräcklig styrning för att säkerställa en ekonomi i balans. I granskningen besvaras följande revisionsfrågor: Har nämnden vidtagit tillräckliga åtgärder för att säkerställa en effektiv styrning av verksamheten? o Säkerställer styrningen en kostnadseffektiv verksamhet och budgethållning? Har nämnden identifierat de orsaker som förklarar budgetavvikelsen? o Gör nämnden tillräckliga analyser av avvikelser som säkerställer att relevanta åtgärder vidtas? Är nämndens interna budgetprocess ändamålsenlig? Är de åtgärder som nämnden beslutat om tillräckliga för att säkerställa att budgeten hålls? Är återrapporteringen till nämnden tillräcklig? 2.3. Revisionskriterier I denna granskning utgörs revisionskriterierna av: Kommunallagen 6 kap. 7 3

28 Mål och budget Policy för målstyrning och roller i Oxelösunds kommun 2.4. Genomförande Granskningen genomfördes genom dokumentstudier och intervjuer. Intervjuer genomfördes med vård- och omsorgsnämndens ordförande och förste vice ordförande samt socialchef, individ- och familjeomsorgschef, äldreomsorgschef, controller och utvecklingsstrateg. 4

29 3. Granskningsresultat 3.1. Organisation Vård- och omsorgsnämndens uppgifter är enligt reglemente att fullgöra kommunens uppgifter inom socialtjänstlag, hälso- och sjukvårdslagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade med flera. Däri har nämnden det övergripande ansvaret för kommunens uppgifter avseende äldre- och handikappomsorgen, LSS, socialtjänst, flyktingmottagning och missbruksvård. Vård- och omsorgsförvaltningen är den ansvariga förvaltningen under nämnden. Förvaltningen leds av socialchefen. Verksamheten är indelad i två områden; äldreomsorgen och individ och familjeomsorgen. Individ- och familjeomsorgen ansvarar för myndighetsutövande uppgifter och verksamhetsområdet äldreomsorgen ansvarar för utförandet av biståndsbedömda insatser. Det framkommer av intervju att det funnits en hög personalomsättning inom förvaltningsledningen. Förvaltningen har sedan slutet av 2015 en ny socialchef samt controller. Äldreomsorgschefen har innehaft sin tjänst sedan Styrning och kostnadseffektivitet Iakttagelser Målsättningar Vård- och omsorgsnämnden utgår från de övergripande målområdena som fastställts av fullmäktige. Dessa målområden är; Mod och framtidstro Trygg och säker uppväxt God folkhälsa Trygg och värdig ålderdom Attraktiv bostadsort Hållbar utveckling Fullmäktige har beslutat om 38 specifika mål tillhörande målområdena. Dessa mål omfattar alla nämnder. Samtliga mål påverkar däremot inte direkt vård- och omsorgsnämnden. Nämnden har brutit ner fullmäktiges övergripande målområden till nämndsspecifika mål. Enligt vård och omsorgsnämndens verksamhetsplan har nämnden antagit 15 mål. Till samtliga mål finns beslutade indikatorer samt målvärde. Mål med direkt påverkan på nämndens ekonomiska utfall innefattar: Andel vuxna med missbruksproblem som inte kommit tillbaka inom ett år efter avslutad utredning/insats Ingångsvärde; 89 % Målvärde; 95 % Andel personer med försörjningsstöd som inte kommit tillbaka inom ett år efter avslutat försörjningsstöd Ingångsvärde; 87 % Målvärde; 90 % Friska medarbetare Ingångsvärde; 9,6 % (ingångsvärde från 2014, nytt HR-system har inneburit svårigheter att utläsa sjukfrånvaro från 2015, finns inget målvärde) 5

30 Av intervju framkommer att nämnden inför fastställandet av verksamhetsplanen 2017 skurit ner på antalet målsättningar i syfte att tydliggöra styrningen inom nämnden. Det framkommer vidare att nämnden tydligare har instruerat förvaltningen om att verksamheterna ska se till det friska hos brukare i såväl behovsbedömning som utförande. Exempelvis innebär detta att nämnden inom hemtjänsten ska utgå från brukarens förmåga att klara sig självständigt i hemmet. Avseende ekonomiskt bistånd ska förvaltningen utgå från biståndstagarens självförsörjningsförmåga Budgetavvikelser Vård och omsorgsnämnden har under flera år uppvisat underskott i verksamheten. Sedan 2011 har nämnden haft underskott samtliga år utom Delår 2016 Budget Utfall Resultat Prognos helår Vid delårsbokslutet 2016 (januari-augusti) uppgick vård- och omsorgsnämndens underskott till ca 3,8 mnkr. Prognosen får helåret beräknades uppgå till ca - 8,8 mnkr. Vid granskningstillfället var årsredovisningen än ej fastställd. Av intervju framkommer däremot att nämnden förväntas uppvisa ett överskott på ca 14 mnkr. Överskottet beror till stor del på ersättningar för flyktingmottagande. Kommunen har tagit emot 67 flyktingar och ersättningen som utbetalats avser såväl framtida som redan uppkomna kostnader. Ersättningen för flyktingmottagandet uppgår till ca 21 mnkr. Resultatet för verksamheteten exklusive de extraordinära intäkterna för mottagandeverksamheten uppgår till ett underskott på ca 7,2 mnkr. Årsboksluten innehåller information om de bakomliggande orsakerna till de negativa utfallen för de verksamheter som uppvisar underskott. Det framgår av dokumentstudier att de bakomliggande orsakerna till nämndens underskott varierar. Det negativa resultatet 2014 hade flertalet bakomliggande orsaker men härleds främst till individ- och familjeomsorgen, äldreomsorgen samt ekonomiskt bistånd. Främst förklaras underskotten med anlitandet av konsulter på grund av rekryteringssvårigheter inom flera kompetensområden, fyra placeringar enligt lagen om vård av missbrukare (LVM) och lagen om vård av unga (LVU). Inom äldreomsorgen berodde underskotten till huvudsak på personalkostnader beroende på frånvaro utgjordes underskottet till huvudsak av äldre och handikappomsorgen, ca 15,8 mnkr. Totalresultatet förbättrades av överskott främst inom individ- och familjeomsorgen. Enligt årsredovisningen utgjordes underskottet inom äldre- och handikappomsorgen huvudsakligen av nettokostnadsutvecklingen samt av att volymförändringar ökade i en högre takt än budgetanslagen. Det framgår vidare att en del av det försämrade budgetutfallet beror på att anslagen inte räknats upp med demografitillskott och löneökningar. Resultatet i delårsbokslutet 2016 påverkades i huvudsak av underskott inom äldre- och handikappomsorgen samt LSS. Underskotten berodde dels på köp av externa platser för LSS samt överbeläggningar och extrabemanning inom äldreomsorgen. Bakgrunden till överbeläggningen utgjordes av att kommunen öppnat upp en korttidsavdelning. Detta beror enligt intervju på att vårdköerna inom landstinget för tillfället är korta. Kommunen har ansvar för hemtagning av utskrivningsklara patienter inom fem dagar. Snabbare utskrivningar har inneburit ett krav på fler platser inom korttidsboende. 6

31 Av intervju framkommer att förvaltningen i förhållande till budget främst arbetar med att förstå varför det uppstår underskott. I denna analys arbetar nämnden bland annat med jämförelser med andra kommuner samt nyckeltal i syfte att åskådliggöra verksamhetens kostnader samt i vilken utsträckning dessa skiljer sig från andra kommuner. Förvaltningen jämför däri verksamhetens nettokostnader i förhållande till referenskostnaden. Detta är ett jämförande tal för de förväntade kostnaderna beräknad utifrån kommunens demografiska profil, nettokostnaden för riket, tätortsgrad med flera. Det framkommer av dokumentstudier att nettokostnaden i kommunen överstiger referenskostnaden inom äldreomsorgen. Däremot har differensen minskat mellan 2013 och uppgick differensen till 2,8 procent. Inom individ- och familjeomsorgen har dock nettokostnadsavvikelsen minskat från ett underskott på ca 20 procent till ett överskott på ca tre procent Åtgärder inom individ och familjeomsorgen I slutet av 2013 beslutade kommunstyrelsen att genomföra en genomlysning av socialtjänsten/individ och familjeomsorgen i kommunen. Detta mot bakgrund av återkommande underskott inom verksamhetsområdet. Uppdraget genomfördes av extern part under första hälften av 2014 och presenterades i juni samma år. Genomlysningen avgränsades till individ- och familjeomsorgens delverksamheter; insatser till vuxna samt till barn och ungdomar. Slutsatserna i rapporten låg till grund för rekommendationer avseende flertalet verksamheter. Däribland rekommenderades nämnden att utarbeta en handlingsplan för kommunens socialtjänst samt arbets- och verksamhetsplaner för de olika enheterna. Vidare var det en rekommendation att nämnden bör överväga utbudet som kommunen själva ska äga inom öppenvård och familjehemsvård. Detta som ett substitut för dyrare externa placeringar. Nämnden rekommenderades också att säkerställa en tillräcklig kompetensförsörjning inom myndighetsfunktionerna. Till följd av genomlysningen beslutade fullmäktige i september 2014 att ge vård och omsorgsnämnden i uppdrag att åtgärda de brister som framkommit. I december samma år antog vård- och omsorgsnämnden såväl en handlingsplan som en åtgärdsplan i enlighet med rekommendationerna. Representanter för individ och familjeomsorgen har kontinuerligt informerat vid kommunstyrelsens sammanträden om implementeringen av arbetet. Av intervju framkommer att individ och familjeomsorgen sedan 2011 aktivt arbetat för att nå en budget i balans uppvisade individ- och familjeomsorgen ett underskott på 10,8 mnkr vilket utgjorde ca 80 procent av nämndens underskott för året var underskottet ca 6,5 mnkr och 2014 ca 9 mnkr och 2015 uppvisades dock överskott. De positiva resultaten tillskrivs vid intervju dels det förändringsarbete som genomlysningen föranledde. En av de mer påverkande förändringarna som genomfördes var överförandet av verkställigheten till kommunen avseende beslut enligt LVM och LVU. Individ- och familjeomsorgen köper nu in färre platser och tjänster från externa parter än tidigare. I syfte att minska antalet hushåll med behov av ekonomiskt bistånd har nämnden inlett samarbete med utbildningsförvaltningen, arbetsförmedlingen och landstingen. Samarbetet kallas drivhuset och målsättningen är att arbetslösa ska ges stöd att snabbare komma ut i arbetslivet. Genom drivhuset kan arbetslösa få anställningsstöd och extratjänster från arbetsförmedlingen samt en jobbcoach. 7

32 Åtgärder inom äldreomsorgen Under våren 2016 tog nämnden stöd av rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) och dess handledningsverktyg koll på hemtjänsten. Syftet med analysen samt införandet av koll på hemtjänsten är att genomgående belysa hemtjänsten i kommunen avseende produktivitet, förutsättningar och möjligheter. Koll på hemtjänsten är indelad i uppdrag, biståndsbedömning och utförande. Förvaltningen har utarbetat en åtgärdsplan för arbetet med Koll på hemtjänsten. Åtgärdsplanen omfattar utvecklingsbehov inom det övergripande uppdraget, biståndsbedömningen och utförandedelen. Förvaltningen definierar däri de identifierade utvecklingsbehoven samt åtgärdsförslag, tidplan och ansvarig funktion. Åtgärdsplanen omfattade 15 behovsområden i december Planen uppdateras kontinuerligt. Det betonas vid intervju att arbetet med koll på hemtjänsten är ett långsiktigt arbete som förväntas ge effekt över tid. Genom nämndens arbete med koll på hemtjänst har produktiviteten i utförandet börjat mätas. Huvudsakligen används nyckeltalet brukartid. Brukartid utgörs av den faktiska tiden som hemtjänstpersonalen spenderar hos brukaren i förhållande till den totala arbetstiden för samtlig hemtjänstpersonal. Mätningarna genomförs genom det planeringsverktyg som tillämpas för äldreomsorgen. Det framkommer av intervju att brukartiden i kommunen under hösten varierat mellan ca 48 och 53 procent. Resterande tid består av kringtid. Ambitionen är att nå upp till 60 procent, denna ambition är dock inte beslutad av nämnden. Förvaltningen har uppskattat att det krävs en brukartid på 60 procent för att nå kostnadsneutralitet inom hemtjänsten. En högre grad av brukartid per anställd inom hemtjänsten innebär att det krävs färre årsarbetare för att genomföra de beslutade insatserna. Därmed sjunker också kostnaderna. Det framkommer av mätningarna för hemtjänsten i kommunen att kostnaden för hemtjänsten i förhållande till invånare över 65 år är lägre än rikssnittet. Däremot är hemtjänsten i kommunen dyrare än rikssnittet sett till kostnad per beviljad timme (812 kr/h i kommunen och 628 kr/h i riket). Detta ska också ställas i relation till att Oxelösunds kommuns tätortsgrad är ca 97 procent i förhållande till rikets ca 74 procent. Detta spelar roll för produktiviteten då restiderna mellan olika brukare bör vara lägre i förhållande till snittet för riket. Nämnden använder verksamhetssystemet Treserva inom hemtjänst och särskilt boende. Genom systemet lagras brukares personuppgifter, biståndsbeslut och genomförandeplan. Till verksamhetssystemet är planeringsverktyget TES ( Trygghet, Enkelhet, Säkerhet ) kopplat. Samtliga inom hemtjänsten tillämpar detta system för planering av utförandet av insatserna. Varje besök hos brukare registreras genom hemtjänstpersonalens mobiltelefoner. Systemet tillåter hemtjänsten att effektivt planera hemtjänstinsatserna samt följa upp genomförda insatser och mäta produktiviteten genom exempelvis brukartid. Av intervju framkommer att förvaltningen arbetar med att minska antalet korta besök inom hemtjänsten (20 minuter) i syfte att förbättra brukartiden. Detta ställer krav på planeringen av insatser. I syfte att effektivisera planeringen av utförda insatser har ansvaret för planeringen lagts över till hemtjänstgrupperna. Detta mot bakgrund av att grupperna själva har kunskapen om sina respektive områden. En annan åtgärd är ansvaret för städningen som flyttats från en särskild städgrupp till hemtjänstgrupperna själva. Av intervju framkommer att individ- och familjeomsorgen som del av arbetet för koll på hemtjänst genomför kartläggning av biståndsbedömningar inom äldreomsorgen. Organisatoriskt är individ- och familjeomsorgen ansvariga för beslut om insatser för hemtjänst och särskilt boende. Verkställigheten ansvarar äldreomsorgen för. Kartläggningen avseende biståndsbedömningen av insatser inom hemtjänsten har till huvudsak inriktat sig på 8

33 bedömningarna av brukarens förmåga att själv klara av uppgifter i hemmet. Hemtjänstpersonal har i uppgift att återrapportera förändringar i brukares biståndsbehov till individ- och familjeomsorgen. Detta genomförs kontinuerligt. Det framkommer dock vid intervju att det finns en frustration över att dessa rapporter inte beaktas i önskvärd utsträckning. Inom individ- och familjeomsorgen har ett arbete påbörjats för att utvärdera likvärdigheten i biståndsbedömningar. Det framförs vid intervju att det upplevs som att biståndsbedömningen kan skilja sig beroende på handläggare. Det är som del i detta arbete förvaltningens intention att arbeta mot den så kallade Äldres behov i centrum (ÄBIC). Arbetsmodellen enligt ÄBIC utgår från individens behov, resurser, mål och resultat inom olika livsområden. De äldre ska istället för att erbjudas insatser utifrån ett existerande utbud få hjälp utifrån sitt individuella behov. Nämnden har infört ett nytt arbetssätt för hemtagning av brukare efter sjukhusbesök kallat trygg hemgång. Brukare ges inom ramen för trygg hemgång ett omfattande stöd i hemmet i det initiala skedet av hemtagningen (de tio första dagarna). Syftet är att aktivt verka för att brukaren ska bli så självständig som möjligt. Trygg hemgång omfattar insatser av hemtjänstpersonal och sjukgymnast med en hög grad av involvering av biståndshandläggaren. Efter den initiala perioden med omfattande insatser bedöms brukarens förmåga till självständighet i hemmet med samtliga involverade för att bedöma behovet av biståndsinsatser. Den önskade effekten av åtgärden är att de initiala kostnaderna ska vägas upp av ett mindre omfattande biståndsbehov långsiktigt. Det framkommer av intervju att sjukskrivningarna är höga inom nämnden. Det är en målsättning att sjukskrivningarna ska minska. Det framkommer att det varit svårt att utläsa statistik från kommunens lönesystem för sjukskrivningarna. Nämnden har därför haft svårt att kontinuerligt följa omfattningen av sjukskrivningarna. Sedan hösten 2016 har statistiken blivit mer tillförlitlig. Sjukfrånvaron har sedan dess varit ca 13 procent i snitt inom äldreomsorgen. Avseende vård- och omsorgsförvaltningen som helhet uppgår sjukskrivningarna till 9,1 procent. Det framförs dock vid intervju att sjukskrivningstalen förbättrats något. Nämnden arbetar aktivt med åtgärder för att minska sjukskrivningar. Däri har förvaltningen tillsammans med medarbetare kommunicerat och i workshops haft diskussioner om kränkande särbehandling. Det framkommer vid intervju i samband med detta att vissa hemtjänstgrupper har haft en hög omsättning av enhetschefer. Förvaltningen har därtill stärkt kommunikationen med sjukskrivna medarbetare för att förkorta sjukskrivningar. Kommunfullmäktige har beslutat om rätt till heltid inom kommunen. Det framkommer av intervju att detta ställer krav på planeringen av personalen. För schemaläggningen inom särskilt boende krävs det 8 anställda för att motsvara ett effektivt behov av 6,5 årsarbetare. Detta innebär att det för åtta heltidsanställda finns en överkapacitet på 1,5 årsarbetare. I syfte att effektivisera de personella resurserna har nämnden infört rörlig placering, så kallade stjärnturer. Stjärntur innebär att personalen i sina scheman har tid planerad tid där de kan placeras på en annan avdelning än sin normala arbetsplats Åtgärder i syfte att nå budget i balans för 2016 Vid nämndens budgetuppföljning i april gavs socialchefen i uppdrag att utarbeta en lista med möjliga kostnadsbesparingsåtgärder vilka uppgick till 8 mnkr inför kommunstyrelsens sammanträde i maj. En lista omfattande 14 punkter presenterades för nämnden vid dess sammanträde i maj. Nämnden godkände sex av åtgärdsförslagen i sin helhet och ytterligare tre punkter med viss reservation. Resterande förslag till kostnadsbesparande åtgärder avslogs då nämnden ansåg att de var förenade med för stora risker för brukare, dess anhöriga och personal samt för rättssäkerheten i verksamheten. 9

34 Åtgärder som godkändes av nämnden i sin helhet, inom parantes redovisas den uppskattade besparingen av åtgärden; Koll på hemtjänsten (600 tkr) Effektivare planering i enlighet med arbete som påbörjades under hösten Översyn av taxa för äldreomsorg (65 tkr) Taxan höjdes i november Trygg hemgång (100 tkr) Enligt projektbeslut i oktober 2015 Drivhuset (300 tkr) Enligt översyn 2015/2016 Extern placering (105 tkr) Hemtagning av en SoL-placering Korttidsvistelse och korttidstillsyn LSS (66 tkr) Översyn av beläggning på korttidsvistelse och korttidstillsyn Total kostnadsbesparing enligt uppskattning: 1236 tkr Åtgärder som delvis godkändes av nämnden; HVB Oliven och boendestöd (132 tkr) Samlokalisering och effektivisering i syfte att minska antalet årsarbetare. Godkändes med förutsättning att endast en tjänst dras in. Övertid (500 tkr) - minska övertid. Godkändes med tillägget att övertid i största möjliga omfattning inte utförs av ordinarie personal. Kostnadsreducering inom verksamheterna (5852 tkr) minskning av framförallt personalkostnader på förvaltningens enheter. Förvaltningen gavs i uppdrag att förtydliga förslaget. Redovisning godkänns genom ordförandebeslut. Totala kostnadsbesparingar: upp till 6484 tkr. Åtgärder som inte antogs då riskerna ansågs vara för höga. Sänkt bemanning särskilt boende (600 tkr) bemanningen uppgår till 0,6 (somatisk) respektive 0,65 (demens) årsarbetare per brukare. Föreslogs sänkas med 5 procent. Vård i livets slut (150 tkr) I enlighet med fullmäktiges målsättning att ingen invånare ska behöva dö ensam. Beräknad kostnad för insatsen uppgår till 600 tkr för Riktlinjer (75 tkr) Det ingår i nämndens riktlinjer att erbjuda förenklad service till personer över 75 år. Förslaget är att dra in insatsen. Bemanning på Vitsippan trygghetsboende (45 tkr) Förslaget var att dra in den dagliga bemanningen på trygghetsboendet Vitsippan. Habilitetsersättning (20 tkr) Brukare med insatser enligt SoL (socialpsykiatri) eller LSS ges habilitetsersättning om 7 kr/timme. Förslaget är att dra in insatsen. Totala kostnadsbesparingar: 890 tkr. Av dokumentgranskning framkommer att kommunfullmäktige beslutade att anta den av vård och omsorgsnämnden föreslagna kostnadsbesparingsplanen Bedömning Det är vår bedömning att det inom nämnden finns en god kunskap om bakgrunden till underskotten. Avvikelser analyseras kontinuerligt och kommuniceras till såväl nämnden som verksamheterna. Det är likaså vår bedömning att det finns en medvetenhet kring vilka faktorer 10

35 som driver kostnader i verksamheten. Vi menar att det är positivt att nämnden arbetar med nyckeltal så som nettokostnadsavvikelse för individ- och familjeomsorgen samt äldreomsorgen och brukartid inom hemtjänsten. Däremot anser vi att nämnden med fördel kan anta ambitionsnivån på 60 procents brukartid som målsättning för nämnden. Det är vår erfarenhet att brukartid är ett effektivt styrmedel. Vi vill däremot understryka att det är positivt att antalet mål minskats för verksamhetsåret 2017 för en tydligare styrning. Vi ser att nämnden har vidtagit ett flertal åtgärder i syfte att minska budgetavvikelser. Vår bedömning är att nämnden har ett långsiktigt fokus för detta arbete. Likaså att detta arbete fortlöper i en bred bemärkelse över verksamheterna. Vi menar däremot att långsiktigheten inte nödvändigtvis säkerställer att underskott inte uppstår i det kortare perspektivet. Vi grundar delvis denna bedömning på de budgetbesparingsåtgärder som beslutades under Dels ser vi att beslutsgången inte varit tillräckligt effektiv för att ge önskvärd effekt under det innevarande året. Därtill menar vi att det saknas tillräckligt underlag till den mest betydande besparingsåtgärden kostnadsreducering inom verksamheterna. Likaså ser vi att flertalet av de förslag som presenteras redan är beslutade åtgärder vilka inte nämnvärt kommer att påverka utfallet för det innevarande året. Nämnden kan därför komplettera det långsiktiga arbetet med underskotten med tydligare kortsiktiga besparingsåtgärder vid behov. Vi ser positivt på nämndens genomlysning av biståndsbedömningar för att säkerställa likvärdighet samt dess utgångspunkt ifrån brukarens förmåga till självständighet. Vi uppfattar dock att det finns utrymme till förbättring i dialogen mellan utförandet av hemtjänstinsatser och biståndshandläggarna. Vi ser också positivt på nämndens införande av insatsen trygg hemgång Budgetprocessen Iakttagelser Den interna budgetprocessen påbörjas under hösten för det nästkommande året. I arbetet utvärderas föregående års resultat, förändringar i verksamheten samt förväntade volymförändringar. Det framgår av intervju att fullmäktige i budgetramar tar hänsyn till den demografiska utvecklingen främst avseende antalet äldre inom kommunen. Det framförs att antalet invånare över 65 år förväntas vara förhållandevist stabilt de kommande åren däremot kommer andelen äldre över 80 år att öka. Detta förväntas påverka omfattningen av insatser inom äldreomsorgen. Avseende 2017 har nämnden tilldelats ett volymbaserat tillskott på 6,4 mnkr för korttidsvårdplatser samt för LVU och LVM. Även LSS-gruppbostad har nämnden kompenserats för. Som del av budgetarbetet har nämnden beslutat att höja taxor för bland annat hemtjänsten och särskilt boende i enlighet med rekommendationer av Socialstyrelsen. Detta beräknas höja nämndens intäkter med ca 400 tkr. Det framgår av intervju att förvaltningen i samband med budgetarbetet för verksamhetsåret 2016 uppdagade att det fanns en differens på 8 mnkr i förhållande till budgetramen. Detta föranledde den då nytillträdda controllern på förvaltningen att genomföra en analys av budgeteringen i syfte att kvalitetssäkra budgetposterna. Det framkom i denna översyn att underbalansen till stor del berodde på en underbudgetering av vikariekostnader. Bakgrunden till detta berodde enligt intervju på ett överskottskrav vilket införts på sjukavdragsersättning samtidigt som budgeteringen för vikariekostnader sänkts. Effekten blev att det inte fanns budget för vikarier inom nämndens samtliga verksamheter. Av dokumentstudier framkom att budget för vikariekostnader mellan 2013 och 2015 minskade från ca 10 mnkr till -0,4 mnkr. Det 11

36 framförs vid intervju att detta 2016 delvis korrigerades med ca 6 mnkr ur nämndens befintliga ram. Utfallet för denna resultatpost var 2016 ca 10,8 mnkr. Inför 2017 har intäktskravet tagits bort, likaså har vikariekostnader budgeterats upp. Budget för vikarier uppgår 2017 till ca 9 mnkr. Det framförs vid intervju att det framkommit att även andra kostnadsposter inte varit budgeterade. Fullmäktige har antagit som målsättning att ingen kommuninvånare ska behöva dö ensam. Det framförs vid intervju att det däremot saknas budget för palliativ vård. Det har också tidigare saknats budgeterade medel inom den av fullmäktige beslutade ramen för sjuklön för assistansföretag vilket åligger kommunen, ökade kostnader inom färdtjänst samt arbetsgivaravgifter för familjehem för barn och unga. Det framkommer i intervjuerna dock inte att nämnden anses vara underbudgeterad Bedömning Det är vår huvudsakliga bedömning att budgetprocessen är ändamålsenlig. Vi ser positivt på nämndens genomlysning av budgetens innehåll och fördelning. Vi anser det likaså positivt att nämndens tilldelade budgetram utgår från den demografiska utvecklingen i kommunen. Detta ger en följsamhet och viss förutsägbarhet i budgetprocessen. Det är däremot problematiskt att vissa delverksamheter inte är korrekt budgeterade. Det finns dock fog att anse att dessa verksamheter kan inrymmas i befintlig budgetram mot bakgrund av de besparingsåtgärder som företas av nämnden. Avseende budgeteringen för vikarier är det positivt att detta belysts och korrigerats Uppföljning och återrapportering Iakttagelser Det framförs vid intervju med såväl förvaltningsledning som med nämndens presidium att samarbetet fungerar väl. Det upplevs av förvaltningsledningen att nämnden är närvarande samt att det finns ett gott förtroende för verksamheten. Av intervju framkommer att socialchef träffar såväl ordförande som presidiet kontinuerligt för avstämning. Återrapportering till nämnden genomförs vid samtliga sammanträden. Nämnden delges bland annat ekonomirapport samt delårsrapport. Återrapportering avseende ekonomi delges också kommunchef löpande. Inom förvaltningen träffas socialchef, individ- och familjeomsorgschef, äldreomsorgschef samt förvaltningens controller månatligen för ekonomiavstämning. Controller träffar också enhetscheferna inom förvaltningen kontinuerligt för genomgång av prognoser samt för vägledning. Av intervju med nämndens presidium framkommer att nämnden sett en positiv utveckling i de underlag som förmedlas från förvaltningen. Det framkommer att det sedan nämnden tillträdde i januari 2015 skett en förbättring i beslutsunderlagen. Detta exemplifieras med redovisningen av brukartid, nettokostnadsavvikelse samt sjukskrivningstal. Nämndens presidium menar att dessa nyckeltal förenklat styrningen av verksamheten Bedömning Det är vår bedömning att återrapportering och nämndens uppföljning av verksamheten fungerar tillfredsställande. 12

37 4. Sammanfattande bedömning Det är vår sammanfattande bedömning att vård- och omsorgsnämnden har en god förståelse för budgetavvikelserna inom nämnden samt att nämnden arbetar systematiskt och långsiktigt i syfte att nå en budget i balans. Vi menar dock att nämnden måste följa utvecklingen noga och vara beredd att vidta åtgärder vid tecken på underskott även på kort sikt Svar på revisionsfrågorna Revisionsfråga Har nämnden vidtagit tillräckliga åtgärder för att säkerställa en effektiv styrning av verksamheten? Säkerställer styrningen en kostnadseffektiv verksamhet och budgethållning? Har nämnden identifierat de orsaker som förklarar budgetavvikelsen? Gör nämnden tillräckliga analyser av avvikelser som säkerställer att relevanta åtgärder vidtas? Svar Ja. Nämnden har tillfredsställande verktyg i syfte att säkerställa styrning och uppföljning av verksamheten. Detta inkluderar bland annat arbetet med nyckeltal så som brukartid och nettokostnadsavvikelse samt digitaliserade verktyg så som verksamhetssystem och planeringsverktyg inom äldreomsorgen. Delvis. Nämndens arbete för att nå en budget i balans sker på flera nivåer i verksamheten. Framförallt arbetar nämnden med långsiktiga lösningar vilket är positivt. Det saknas däremot tydliga strategier för budget i balans i det kortsiktiga perspektivet. Ja. Ja. Detta innefattar bland annat analyser av nämndens budget, biståndsbedömningsprocessen, planeringen av personella resurser inom hemtjänsten och nettokostnadsavvikelser. Är nämndens interna budgetprocess ändamålsenlig? Ja. Det finns ett systematiskt arbetssätt kring budgetprocessen som beaktar volymförändringar och bevakning av förändringar i verksamheten. Är de åtgärder som nämnden beslutat om tillräckliga för att säkerställa att budgeten hålls? Är återrapporteringen till nämnden tillräcklig? Nej. Avseende 2016 utarbetades en åtgärdsplan i syfte att nå en budget i balans. I förhållande till prognosen i delårsbokslutet förbättrades resultatet något men inte i tillräcklig utsträckning. Åtgärdsplanen byggde till stor del på redan beslutade åtgärder samt odefinierade besparingsposter. Ja. 13

38 4.2. Våra rekommendationer Vi rekommenderar omsorgsnämnden att: Ha beredskap för att vidta åtgärder vid tecken på underskottet även på kort sikt Överväga att besluta om målsättning för brukartid Följa upp att samarbetet fungerar mellan utförare av hemtjänstinsatser och biståndshandläggare i återrapporteringen av brukares livssituation och förutsättningar Oxelösund den 10 mars 2017 Linus Aldefors EY Per Arvedson EY 14

39 Bilaga 1: Källförteckning Intervjuade Tjänstemän vård- och omsorgsförvaltningen: Socialchef Päivi Pannula Individ- och familjeomsorgschef Katarina Haddon Äldreomsorgschef Titti Kendall Verksamhetsekonom Mats Glimbrant Utvecklingsstrateg Lars Ask Presidium vård- och omsorgsnämnden: Ordförande Linus Fogel 1e vice ordförande Solveig Lindblom Dokument Reglemente för vård- och omsorgsnämnden Oxelösunds kommuns årsredovisning 2014 och 2015 Oxelösunds kommuns budget med treårsplan 2015, 2016 och 2017 Oxelösunds kommuns delårsbokslut 2016 Policy för målstyrning och roller Vård- och omsorgsnämndens årsredovisning 2014 och 2015 Sammanställning av vård- och omsorgsnämndens resultat Vård- och omsorgsnämndens verksamhetsplan med treårsplan 2015 och 2016 RKA Koll på hemtjänsten i Oxelösunds kommun Rapport Koll på hemtjänsten Förslag åtgärdsplan Koll på hemtjänsten Rådgivningsrapport PWC Socialtjänsten Oxelösunds kommun Handlingsplan 2014 Åtgärder med anledning av brister i verksamheten Åtgärdsplan 2014 Åtgärder med anledning av rådgivningsrapport PWC Tjänsteskrivelse Återrapport av handlingsplan för brister inom socialtjänsten Tjänsteskrivelse Förslag till upplägg och avgränsning för genomlysning av socialtjänstens verksamhet Kommunfullmäktigeprotokoll Kommunstyrelseprotokoll Vård- och omsorgsnämndsprotokoll Sammanställning av vård- och omsorgsnämndens tilläggsyrkanden

40 OXELÖSUND,^i<i»/iUN Oxelösund Revisorerna Hand).nr Diarienr ? Till Kopia Värd- och omsorgsnämnden Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Vård och omsorgsnämndens styrning och åtgärder för en ekonomi i balans Kommunrevisorerna har bett EY granska om vérd-och omsorgsnämnden har tilltillräcklig styrning för att säkerställa en ekonomi i balans. Nämnden har i många år överskridit sin budget och hade gjort det även 2016 med 7.5 mkr om den inte fått ett stort bidrag från Migrationsverket, vilket gav ett överskott pä 14.4 mkr. Granskningen visar att nämnden arbetar systematiskt och långsiktigt för att nå en budget i balans. På kort sikt har dock beslutsgången inte varit tillräckligt effektiv för att uppnå en budget i balans. Många av de presenterade besparingarna 2016 var redan tidigare beslutade åtgärder, som inte kunde beräknas ge resultat på kort sikt. Det saknades genomarbetade underlag för att på kort sikt kunna minska kostnaderna i verksamheterna. Vi instämmer i EYs rekommendationer:. att ha beredskap för att vidta åtgärder vid underskott på kort sikt. att besluta om mel för brukartid. att följa upp att det finns ett fungerande samarbete mellan hemtjänsten och biståndshandläggarna Nämnden bör också visa större följsamhet till kommunens budgetregler, genom att vid befarade underskott tidigt utarbeta och presentera åtgärdsförslag för att komma tillrätta med obalansen. Rapporten bifogas och vi vill ha yttrande och åtgärdsförslag med kopia till Kommunfullmäktige senast 31 maj 2017 Oxelösund den 28 mars 2017 För kommunrevisorerna.\); <OY^V Agneta Rönn Ordförande //^<i/%%&? Thomas Tjäderhane Vice ordförande

41 Tjänsteskrivelse 1(2) Datum Dnr VON OXL2 621 v Vård- och omsorgsförvaltningen Titti Kendall Vård- och omsorgsnämnden Uppdrag att utreda möjligheten att öppna Säbo för övriga omkringboende äldre att delta under arrangerade aktiviteter 1. Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämndens beslut 1. Godkänna informationen 2. Införa åtgärder enligt utredningens förslag 2. Sammanfattning Under åren har kommunen erhållit statsbidrag för ökad bemanning inom äldreomsorgen.viss del av dessa medel har nämnden avsatt för att utveckla aktiviteter för brukare som bor i särskilt boende för en meningsfull tillvaro. Socialtjänstlagen anger kommunens ansvar till att nämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra, (SOSFS 2012:3). Vård- och omsorgsnämnden har uppdragit till förvaltningen att utreda möjligheten att inkludera personer som bor i ordinärt boende i arrangerade aktiviteter inom särskilt boende, under Förekommande aktiviteter är bland andra våffelfest, bingo, Multikulti- festival, allsång, finskspråkiga aktiviteter enligt program och andra inbjuda gäster/artister. Aktivitetsinspiratörerna arbetar tillsammans med undersköterskorna från avdelningarna för gemensamma aktiviteter varje vecka. Aktivitetsinspiratörernas och enhetschefernas bedömning är att det går bra att bjuda in till arrangerade aktiviteter. På Björntorp finns entrén och glaskorridor samt mötesrum. Sjötångens särskilda boende har en mer öppen planlösning där entrén är bred och går rakt in i vardagsrumsdelen. Det är möjligt för personer i ordinärt boende att delta i aktiviteter som förläggs i separata mötesrum. Det finns lokaler i Vitsippans trygghetsboende där Vård- och omsorgsförvaltningen står för hyra av viss del av de gemensamma lokalerna i entréplanet samt bemannar receptionen 3 timmar per dag. Efter överenskommelse med trygghetsboendets husråd kan även dessa lokaler användas till aktiviteter. Dialog med husrådet ska genomföras under maj månad för ökat samarbete och möjlighet för fler att delta i aktiviteter där. Förvaltningen föreslår följande åtgärder, information och definition för att möjliggöra att personer i ordinärt boende kan delta i de aktiviteter som aktivitetsinspiratörerna planerar och genomför: - Aktivitetsinspiratörer får i uppdrag att säkerställa att personer i ordinärt boende får möjlighet att delta i aktiviteter som sker på särskilt boende och trygghetsboende och arbeta fram informationsmaterial - Bjuda in till planerade aktiviteter på Björntorp, Sjötången och Vitsippan Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

42 Tjänsteskrivelse 2(2) Datum VON Inbjudan går ut specifikt till de brukare som har hemtjänstinsatser att delta i planerade aktiviteter. Anslås även på kommunens hemsida för personer i ordinärt boende, anmälan innan bör ske - Eventuellt behov av ledsagning eller behov av personalresurs kan inte tillhandahållas av aktivitetsinspiratörerna 3. Medborgarens perspektiv Utökat arbetssätt där fler medborgare kan delta i aktiviteter minskar äldres ensamhet och bryter isolering. Beslutsunderlag Päivi Pannula Förvaltningschef Titti Kendall områdeschef Beslut till: FC (FÅ)

43 Tjänsteskrivelse 1(9) Datum Dnr VON OXL2 621 v Vård- och omsorgsförvaltningen Titti Kendall Vård- och omsorgsnämnden Utredning av välfärdsteknik samt en kostnadsberäkning av investeringsbehovet 1. Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämndens beslut Godkänna informationen 2. Sammanfattning Vård- och omsorgsförvaltningen har i uppdrag att utreda vilket behov av välfärdsteknik som verksamheterna kan ha nytta av samt en kostnadsberäkning av investeringsbehoven. Införande av välfärdsteknik är av vikt för att medborgarnas självständighet kan behållas och utveckals. Det är en vinst för så väl person som samhället i stort. Regeringens vision är att Sverige år 2025 ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e- hälsans möjligheter, i syfte att underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd samt utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet. Visionen lyfter fram socialtjänsten och hälso- och sjukvården som två välfärdsområden där digitaliseringen bär med sig nya möjligheter för ökad självständighet, delaktighet och inflytande för den enskilde. Välfärdsteknologi är ett område i arbetet med att nå visionen. Myndigheten för delaktighet (MFD) ger kommunerna stöd i införande av välfärdstekniska lösningar och ger klarhet i begreppen. Välfärdsteknologi: är kunskapen om välfärdsteknik, digital teknik som kan användas för att öka delaktighet, självständighet, aktivitet och trygghet för personer med funktionsnedsättning. Välfärdsteknik: kunskap om välfärdsteknik innebär att ha förståelse för hela processen allt ifrån syftet med att använda välfärdsteknik till att implementera teknik i sin verksamhet. Välfärdsteknik är ett begrepp som ligger nära andra områden, exempelvis e- hälsa, hjälpmedel, digitalisering och universell utformning. Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

44 Tjänsteskrivelse 2(9) Datum VON Under kommande år är införande av mer välfärdsteknik aktuellt för att bidra till trygghet, ökad självständighet och delaktighet och för män och kvinnor oavsett ålder och funktionsförmåga. Under 2017 planeras en start av utbyggnaden av trådlöst nätverk, WiFi, till kommunens olika boenden. Syftet är att de boende ska kunna använda nätet för att utföra ärenden av olika slag, ta del av samhällsinformation och hålla kontakt med anhöriga och att personal ska kunna vara mer mobila med sina arbetsverktyg. Mer välfärdsteknik kommer att börja användas i större utsträckning inom vård- och omsorgsnämndens verksamheter. Även andra digitala lösningar för att också stödja den enskildes självständighet och integritet kan komma att börja användas i större utsträckning beroende på brukarnas individuella behov både inom äldreomsorgen och för personer med funktionsnedsättning. I detta utvecklingsarbete är dialog med brukare, anhöriga och medborgare i övrigt av stor vikt. 3. Ärendet Behoven av välfärdsteknik omfattar olika funktioner inom verksamheterna så som utförardokumentation, tillsyn via trygghetskamera, införande av kommunnät samt resurser för implementering av tekniken. Nedan visas en bild av hur det ser ut i Sverige idag. Ordinärt boende Den vanligaste formen av välfärdsteknik, förutom trygghetslarm, som används i hemtjänsten och hemsjukvården är så kallade passiva larm, dvs. larmmattor, dörrlarm, rörelselarm etc. Det krävs tydliga handlingsplaner för varje enskild brukare utifrån Noll Vision- för en demensvård utan tvång och begränsningar (Svenskt Demenscentrum). Det är 204 kommuner (86 procent) som använder denna typ av utrustning för personer som bor i sina egna bostäder (finns i Oxelösund). Detta innebär att de boende inte behöver larma aktivt. Larmet utlöses av personens aktivitet, eller brist på aktivitet i vissa fall. En annan relativt vanligt förekommande teknik är vårdplanering med hjälp av bildkommunikation (141 kommuner, 59 procent). Den enskilde kan möta biståndshandläggare, omsorgs- eller vårdgivare och eventuellt anhöriga via video- eller webbkamera. Det har skett en snabb ökning av antalet kommuner som använder tillsynskamera. Oxelösund har elektroniska lås hos cirka 30 procent av brukarna inom ordinärt boende.

45 Tjänsteskrivelse 3(9) Datum VON Särskilt boende I särskilda boenden för äldre personer förekommer flera olika typer av välfärdsteknik. Den vanligaste är passiva larm, dvs. olika sensorer såsom dörrlarm, fallarm, rörelsedetektorer m.m. De skickar ett larm till personalen på det särskilda boendet utan att personen ifråga behöver larma själv. Larmet utlöses av den boendes aktivitet, eller brist på aktivitet i vissa fall. En majoritet av kommunerna, 231 kommuner (97 procent), använder sig av passiva larm i särskilda boenden (gäller även Oxelösund). I 144 kommuner (61 procent) erbjuds de boende möjlighet att koppla upp sig på internet via boendets nätverk. Totalt 121 kommuner (51 procent) uppger att de kan erbjuda vårdplanering med sjukvården, biståndshandläggare och anhöriga med stöd av bildkommunikation, och 111 kommuner (47 procent) kan erbjuda gps-larm för personer som bor i särskilt boende. Det är 48 kommuner (20 procent) har påminnelseutrustning för mediciner och 27 kommuner (11 procent) som använder trygghetskamera för tillsyn under natten på de särskilda boendena. Av de svarande är det 32 kommuner (13 procent) som uppgett att de har andra typer av välfärdsteknik i särskilda boenden. De vanligaste svaren är digitala lås till de boendes lägenheter, surfplattor för utlåning, virtuell cykel (finns som projekt i Oxelösund fram till juni 2017 i samarbete med FOU Sörmland), robotkatter, och digital vårdbehovsmätning (VABEMA). Kommunerna har också kommenterat de boendes tillgång till internet i de särskilda boendena. Omkring hälften av de svarande kommunerna kan redan erbjuda detta, och flera kommuner arbetar för att införa internetanslutningar (trådbunden nätanslutning) inom en snar framtid.

46 Tjänsteskrivelse 4(9) Datum VON Särskilt boende LSS I stöd- och serviceboenden är de vanligast förekommande typerna av välfärdsteknik, passiva larm, dvs. dörrlarm, rörelselarm, fallarm m.m. Det är 206 kommuner (87 procent) som har denna typ av teknik i stöd- och serviceboenden för personer med funktionsnedsättningar (finns i Oxelösund). I 141 kommuner (59 procent) finns möjlighet för de boende att koppla upp sig på internet via det lokala nätet via wifi eller kabel. I 112 kommuner (47 procent) finns möjlighet att arrangera vårdplaneringsmöten via bildkommunikation för de som bor i stöd- och serviceboenden och i 60 kommuner (25 procent) finns tillgång till påminnelseutrustning för mediciner. Trygghetskamera för nattillsyn i stöd och serviceboenden finns i 19 kommuner (8 procent). Totalt 20 kommuner (8 procent) har uppgett att de har andra typer av välfärdsteknik såsom läsplattor för träning, för kognitiva hjälpmedel och för kommunikation (finns i Oxelösund). En del av dessa är förskrivna till enskilda personer enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Andra typer av tekniktjänster som nämns är Pict-o-stat, epilepsilarm, digitala signeringslistor för medicin och påminnelseverktyg för annat än mediciner.

47 Tjänsteskrivelse 5(9) Datum VON Myndigheten för delaktighet (MFD) ger stöd till kommuner vid införande och menar att det handlar om att ta hjälp av olika digitala tjänster och verktyg så att människor med olika typer av funktionshinder ska få högre livskvalitet, mer självbestämmande, större trygghet och kunna vara mer delaktiga i samhället. Det finns etiska dilemman med olika välfärdstekniska lösningar där MFD är ett stöd till kommunerna. Ett exempel är att MFD tillsammans med Datainspektionen (DI) bearbetat en artikel angående Nattkamera hos äldre- mer eller mindre kränkande? Artikeln baseras på den typ av nattkamera som allt fler kommuner nu börjar använda i hemtjänsten kan verka oerhört kränkande. Tänk dig att ha en kamera monterad i ditt sovrum. En eller ett par gånger per natt tänds några gröna ljusdioder på kameran vilket indikerar att den är igång. Någon tittar på dig när du sover. Men, frågan är om det verkligen är så kränkande i relation till alternativet: att någon kommer hem till dig mitt i natten, låser upp dörren, går in i din lägenhet och på plats ser efter att du sover. Jurist på Datainspektionen, uppger att en nattkamera (trygghetskamera) är en fast monterad övervakningskamera så då omfattas den av reglerna i kameraövervakningslagen. Eftersom kameran sätts upp på initiativ av kommunen, och det är kommunens personal som tittar på bilderna, så är det inte fråga om kameraövervakning för privat bruk (som är undantagen reglerna i kameraövervakningslagen). Det finns två alternativ för kommunen, det ena är att få brukarens samtycke, det andra är att kunna påvisa att behovet av kameraövervakningen väger tyngre än brukarens rätt till integritet. Eftersom övervakningen sker i en integritetskänslig miljö så är samtycke från brukaren den framkomliga vägen. Flera kommuner har omarbetat riktlinjer för biståndsbedömning utifrån möjligheten att

48 Tjänsteskrivelse 6(9) Datum VON använda välfärdstekniska lösningar för att tillgodose behov. I Västerås anges det som e- hemtjänst och formuleras enligt följande: Vid insats som enbart gäller tillsyn, gäller att insatsen ges i form av e-hemtjänst. Om bedömning görs att den enskildes behov fullt ut ej kan tillgodoses genom e-hemtjänst, kan tillsyn med hembesök beviljas. Vid beslut om hemtjänst och/eller boendestöd anges om insatsen ska ges genom hembesök, e-hemtjänst eller som en kombination av båda. Den enskilde kan inte beviljas e-hemtjänst enbart för att ha kontakt med anhöriga. Beslutet styrs av individens behov, dennes fysiska och kognitiva funktionsförmågor och blir endast aktuellt då den enskilde accepterar detta. E-hemtjänst kan beviljas med hjälp av: Digital tillsyn* och telefon. *trygghetskamera Välfärdsteknik i Oxelösund I dagsläget kan nedanstående insatser i välfärdstekniska lösningar vara aktuella att starta med inom äldreomsorgen och funktionshinderområdet. Insatserna kopplas även till beräknade investeringsbehov. En fördjupning behöver göras avseende de riktlinjer som nämnden utgår från som anger en skälig levnadsnivå för att möjliggöra arbetet med välfärdstekniska lösningar och eventuellt ge det som bistånd. Vad gäller brukarnas tillgång till trådbunden nätanslutning så finns plan för indragning men de behöver själva sen (eller med hjälp av anhöriga) köpa ett abonnemang av en leverantör för att koppla upp sig. Det kommer alltså inte gå att koppla upp sig vart som helst för de boende utan de måste aktivt beställa internet av en leverantör. När nätet dras in kommer zoner förberedas så att det ska gå i nästa steg (troligtvis 2018) att erbjuda helt fritt WI-FI t.ex. i samlingsrum och allmänna lokaler på särskilt boende inom äldreomsorgen. Digital tillsyn via kamera Med hjälp av en digital kamera är det möjligt att utöva tillsyn utan att fysiskt vara på plats. Digital tillsyn kan exempelvis ersätta behov av tillsyn på nätterna, vilket i sin tur leder till att nattsömnen för den enskilde störs mindre. Ett digitalt tillsynsbesök på natten sker genom att personalen loggar in på en webbkamera via en dator, surfplatta eller en smart telefon. Vid behov kan personalen ringa upp, till exempel om den som har tillsyn inte ligger i sin säng. Om ingen svarar i telefon åker personal hem till personen. Personalen har beredskap att vara på plats när det behövs men kan samtidigt minska transporttiden. På samma sätt kan fysiska besök på dagen ersättas med tillsyn via kamera. En fördel med tillsyn via kamera är att många personer upplever ökad självständighet. Effektiviseringar: Digital tillsyn kan också leda till effektiviseringar för verksamheterna, dels genom minskade transporter i och med att antalet fysiska besök minskar, dels genom kortare insatstider då det går snabbare att utföra tillsyn digitalt. Traditionella hemtjänstinsatser kan innebära att en förhållandevis stor andel av tiden består av transport till och från brukaren. Genom digital tillsyn kan personalen tillbringa en större del av sin arbetsdag i kontakt med brukarna, antingen fysiskt eller digitalt. Utförardokumentation Funktionen utgörs av en app som används antingen i mobiltelefon eller surfplatta. Inloggning sker av medarbetaren som sedan kan utföra sin dokumentation hos brukaren direkt i mobiltelefon eller surfplatta. En licens för varje funktion upphandlas och följs av en årlig driftskostnad.

49 Tjänsteskrivelse 7(9) Datum VON Till dokumentationsappen kopplas en signeringsfunktion, vårdplaneringsfunktion och meddelandefunktion. Signeringsfunktionen används för exempelvis läkemedels- och rehabdelegeringar som omvårdnadspersonalen signerar i appen. Det går även att beställa läkemedel för sjuksköterskorna. Vårdplanen används av sjuksköterskor och rehabpersonal. Omvårdnadspersonalen blir direkt uppdaterade i sina appar på det som är skrivet i vårdplanen. Meddelandefunktionen användas mellan samtliga yrkesroller och sker rättssäkert. Resurser för genomförande av välfärdstekniken Initialt tillkommer kostnader för kommunnät till Sjötången och LSS-boenden. Kompetenshöjning på undersköterskenivå med exempelvis en yrkeshögskoleutbildning för specialistundersköterska gällande välfärdsteknik, på distans med nationellt intag. Kostnad för detta per år är 35 tkr per student i vikarietäckning om medarbetaren ges två studiedagar per månad. Funktion i form av systemsamordning för introduktion av välfärdstekniska lösningar krävs vilket innebär att en personalresurs behövs med rätt kompetens för såväl operativt som strategiskt arbete med till exempel: nyckelfri hemtjänst och särskilt boende digitala trygghetslarm för ordinärt och särskilt boende trygghetskamera digital utförandedokumentation omvärldsorientering och nya arbetssätt Effekter: För brukaren en mer säker dokumentation som sker på plats i hemmet i direkt samband med utförandet. Brukaren blir mer delaktig i vad som dokumenteras och förstår syftet med dokumentationen. Brukarens självbestämmande förväntas öka med välfärdsteknologin. Trygghetskameran ger en ökad trygghet för brukaren samtidigt som nattsömnen förblir ostörd. Tillsynen via kamera förväntas ge ökad känsla av integritet och självständighet för de brukare som önskar kameran. Medarbetarna förväntas bli mindre stressade pga mindre transporter mellan arbetsplats och brukare för att inhämta information och skriva sin dokumentation. Ökad patientsäkerhet genom att dokumentationen sker direkt i samband med utförandet. Systemet ger snabbare information om förändringar mellan yrkesfunktionerna vilket skapar ökad känsla av trygghet i utförandet. Trygghetskameran kommer att innebära mindre resor för bland annat nattpatrullen ju fler brukare som vill använda tjänsten. Tiden för tillsynen minskar. Initialt ökade kostnader för tekniska investeringar och utbildning av personalen men förväntas ge minskade kostnader för kringtid mellan brukare och arbetsplats där dokumentationen vanligtvis sker. Om stressen minskar hos medarbetarna kan minskade antal sjukskrivningar ge lägre kostnader. En god arbetsmiljö och bra arbetsvillkor kan möjliggöra att fler arbetar längre och trivs.

50 Tjänsteskrivelse 8(9) Datum VON Åtgärdsplan 2017 Åtgärd Kostnad Tidplan Ansvarig Införande kommunnät Pågår 2017 FC/OC Björntorp * Införande digital signering Pågår 2017 FC/OC Digitala lås ordinärt boende Pågår 2017 FC/OC Vårdplanering via länk i Pågår 2017 FC/OC hemmet. Trådlöst personalnät Pågår 2017 FC/OC Sjötången och Björntorp * Åtgärd Tidplan Ansvarig Kommunnät Sjötången, LSS* Upphandling 352 tkr 110 tkr 2018 Systemansvari g/ Oxelö energi/ - Utförardokumentation - Vårdplan - Meddelandefunktion Trygghetskamera Digitala lås ordinärt boende fortsättning samt särskilt boende Uppdatering av system TES, Treserva, Procapita Uppdatering av system TES, Treserva, Procapita Upphandling Licenser Upphandling/ Installation/ Utbildning Utformande av informationsfol der Upphandling CGI/ Installationer Utbildning Drift/återkomm ande utbildning, information uppdatering Åtgärd Drift/återkomm ande utbildning, information uppdatering Summa: 265 tkr 265 tkr Samordningsansvarig Projektledare Leasingej invest. 10 stkameror 10 tkr per månad plus licens/utb ca 10 tkr 608 tkr 2018 IT 2018 Systemansvari g 400 tkr Systemansvari g/ Samordningsansvarig Ansvarig 400 tkr 2019 Systemansvari g/ 2400 tkr *Kommunnät Trådbunden nätanslutning som installeras i varje lägenhet som gör det möjligt för de boende att teckna avtal med privata internetleverantörer.i takt med att den digitala utvecklingen går framåt kommer mycket av det som vi i dag får till oss via analoga signaler att försvinna. TV är ett exempel på en tjänst som idag i allt större utsträckning levereras via digitalt bredband och det är inte omöjligt att det i framtiden kommer krävas en bra uppkoppling för att kunna se på TV. En investering i kommunnät kan därför ses som ett viktigt steg i att framtidssäkra lokalerna på kommunens särskilda boenden. *Trådlöst personalnät Det trådlösa personalnätet är främst till för att personalen ska kunna arbeta mer digitalt än vad som görs idag. Det kommer vara möjligt att vara uppkopplad på detta nät överallt på kommunens särskilda boenden. En investering i trådlöst personalnät är en förutsättning för att de framtida satsningar som finns vad gäller digitalisering ska få önskad effekt.

51 Tjänsteskrivelse 9(9) Datum VON På vilket sätt skapar beslutet värde för de som vi är till för? Välfärdsteknik kan bidra till den enskildes trygghet, självständighet, aktivitet, delaktighet och självbestämmande oavsett ålder, kön och funktionsförmåga och samtidigt vara ett stöd för anhöriga. Implementering av välfärdsteknik i kommunen kan också vara ett medel för att nå en likvärdig och jämlik vård och omsorg, som utgår från den enskildes rättigheter samt möjliggör att dessa rättigheter kan tillgodoses. Med detta som bakgrund är det därför viktigt att tekniken finns att tillgå oavsett var i landet en person bor. Beslutsunderlag Beslutsunderlag -i-fokus pdf -hos-aldre-tryggare-ellermer-krankande/ -ochverktyg/verktyg/valfardsteknologisnurran/ Päivi Pannula Förvaltningschef Titti Kendall områdeschef Beslut till: FC (FK) OC (FK)

52 Tjänsteskrivelse 1(3) Datum Dnr VON OXL2 621 v Vård- och omsorgsförvaltningen Titti Kendall Vård- och omsorgsnämnden Finskt förvaltningsområde på SÄBO och inom hemtjänsten 1. Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämndens beslut - Godkänna informationen 2. Sammanfattning Vård- och omsorgsnämnden har gett förvaltningen i uppdrag att se över möjligheten att rikta brukare med demenssjukdom och finska som modersmål till en specifik avdelning på särskilt boende. Möjligheten att rikta personer med språkkunskaper i finska till denna avdelning. Utreda möjligheten att ha ett team i hemtjänsten med personal som har språkkunskaper i finska och som riktar sig till brukare med demenssjukdom och har finska som modersmål. Förvaltningen har tillsammans med samordnare för finskt förvaltningsområde genomfört uppdraget genom: - granskning av tidigare framtaget material - genomgång av Minoritetspolitikens utveckling år intervjuer med brukare och anhöriga - studiebesök på särskilt boende i Norrköping - deltagande i Finskt samråd/medborgardialog 9 maj Slutsatsen är att det är möjligt att på sikt införa finsk profil på en demensavdelning som kan ske successivt genom att erbjuda lediga lägenheter på en specifik avdelning till just finsktalande i första hand. Det är beroende av vilket enskilt behov som föreligger och inom vilken tidsperiod biståndet ska verkställas. En möjlighet är att skapa ett team med finsktalande personal inom demenshemtjänsten. Dock kan detta påverka hemtjänstens kringtid då det geografiska upptagningsområdet blir större. Alternativt rikta finsktalande personal till finsktalande brukare med demenssjukdom. Redan idag efterfrågas finska som kompetens vid rekrytering av undersköterskor. 3. Ärendet Enligt minoritetslagen (2009:724) ska en kommun i ett förvaltningsområde erbjuda den som begär det möjlighet att få hela eller delar av den service och omvårdnad som erbjuds inom ramen för äldreomsorgen av personal som behärskar finska. Oxelösund har varit en del av det finska förvaltningsområdet sedan 1 februari Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

53 Tjänsteskrivelse 2(3) Datum VON I Länsstyrelsens uppföljning för år 2016 avseende kommunernas läge gällande finskt förvaltningsområde konstateras att gemensamma utmaningar för äldreomsorgen på minoritetsspråk inom förvaltningsområdena är: Den enskilt största svårigheten som framkom var personalförsörjningen och bristen på personal med särskild språkkompetens. De flesta kommuner har idag svårt att hitta personal med språkkompetens som möjliggör äldreomsorg helt på minoritetsspråken. En del kommuner upplever att efterfrågan av äldreomsorg på minoritetsspråk är begränsad och det kan skapa svårigheter med att behålla språkinriktade enheter. Många kommuner tar upp den svåra balansen i att kunna erbjuda riktade platser utan att riskera att platser står tomma. Den låga efterfrågan kan ha flera orsaker. Även om en kommun har ett antal invånare som tillhör en nationell minoritetsgrupp innebär detta inte automatiskt att det finns en motsvarande efterfrågan. Många äldre baserar sitt val av boende på andra faktorer, till exempel att bo i ett område nära familjen. En annan orsak kan vara att kommunerna inte arbetar tillräckligt uppsökande i sin kommunikation om äldreomsorg på minoritetsspråk vilket leder till att efterfrågan upplevs som lägre än vad den skulle vara om fler äldre och deras anhöriga hade information om vad kommunen erbjuder. Av kommuninvånare i Oxelösund har ca 15 %, eller drygt personer, finsk bakgrund. Mer än 350 av dem är över 70 år. I kartläggningar som genomförts framkommer att äldreomsorg på finska är den största frågan för den sverigefinska minoriteten i Oxelösund. Dels på grund av att minoriteten ska kunna utveckla och bevara sin kultur och sitt språk men också på grund av att många äldre faller tillbaka till sitt modersmål. Enkät När Oxelösunds kommun anslöt sig till det finska förvaltningsområdet i början av 2015 genomfördes en kartläggning av sverigefinnarnas behov i kommunen. Ca 140 personer svarade på undersökningen och det visade sig att över 90 % ansåg att det var viktigt att ha finsktalande personal både på särskilda boenden och i hemtjänsten. Motsvarande undersökning från hösten 2016 pekade åt samma håll. Olika typer av aktiviteter såsom läsning, sångstunder och bastubad samt finskt högtidsfirande önskades också. I första hand efterfrågades personals språkkompetens. Även finsk mat fanns bland önskemålen. Intervjuer anhöriga och brukare Samordnare och språkombud för finska förvaltningsområdet intervjuade anhöriga och brukare inom äldreomsorgen i början av maj för att få en fördjupad bild. De flesta bekräftade bilden som enkäterna visade. Anhöriga uppger att de äldre är tryggare och lugnare när de får prata sitt eget språk vilket också skapar mindre oro. Flera lyfte även fram att en finsk avdelning skulle innebära att de äldre kan samtala med varandra på sitt modersmål. Andra positiva effekter av en egen avdelning skulle vara att brukarna kan lyssna på musik, se på tv-program och fira vissa högtider på finska. De intervjuade uppgav att istället för en finsk avdelning kan de tänka sig finsk profil med förutsättning att flera i personalen behärskar finska och kan både ge omvårdnad och anordna gemensamma aktiviteter på finska. Premiering av personalens språkkunskaper ser flera anhöriga som ett sätt att få tag på flerspråkig personal. Medborgardialog Den 9 maj 2017 bjöds kommunens sverigefinländare till en medborgardialog i form av paneldiskussion. Ett 30-tal kommuninvånare deltog. Det väsentligaste som lyftes fram var hur viktigt det är att ge äldre tillgång till både sitt

54 Tjänsteskrivelse 3(3) Datum VON språk och sin kultur. I dag lider många av ensamhet och språkförbristningar medför att isoleringen blir än mer påtaglig. Deltagarna i publiken påpekade också att sverigefinländarna i Oxelösund har drivit frågan om äldreomsorg på finska under lång tid och att det finns stora förhoppningar om att det snart blir verklighet. Studiebesök Det finns en del goda exempel på äldreomsorg på finska runt om i landet. Vrinnevihus i Norrköping öppnade exempelvis hösten 2016 ett nytt boende som har finsk profil. Det innebär att flera i personalen kan finska och att finsk kultur syns i de boendes vardag både när det gäller aktiviteter och matutbud. Huset har 60 platser fördelat på sex avdelningar. En demensavdelning är enbart för finsktalande. Tre personal från Oxelösund besökte Vrinnevihus under våren och intervjuade både personal och brukare. Mer än hälften av personalen på den finska avdelningen var finsktalande och de berättade om den goda stämningen på avdelningen. Vid besökstillfället satt flera äldre och samtalade med varandra på finska i allrummet. I bakgrunden hördes finsk musik och på väggen hängde tavlor som de äldre kände igen från sin barndom. I anslutning till avdelningen fanns bastu och relax som hela huset hade tillgång till. 4. Medborgarens perspektiv Möjligheten att rikta brukare med demenssjukdom och finska som modersmål till en specifik demensavdelning på särskilt boende med finsktalande personal samt ha hemtjänst med finsktalande personal för brukare med demenssjukdom kan bidra till ökad känsla av sammanhang och minskad oro för den enskilde och dess närstående. Specifika enheter ger ökade möjlighet till samlade resurser från föreningslivet. Beslutsunderlag minoriteter-arsrapport-2016-webb-SLUTLIG.pdf Päivi Pannula Förvaltningschef Titti Kendall områdeschef Beslut till: FC (FÅ) OC (FÅ)

55 Tjänsteskrivelse 1(2) Datum Dnr VON OXL2 621 v Vård- och omsorgsförvaltningen Annika Linder Vård- och omsorgsnämnden Individens behov i centrum-ibic 1. Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämndens beslut tidigare beslut om införandet av modellen Äldres behov i centrum, ÄBIC även ska omfatta Individens behov i centrum, IBIC. 2. Sammanfattning IBIC är en vidareutveckling av ÄBIC. Under 2015 genomfördes på regeringens uppdrag en vidareutveckling och anpassning av ÄBIC för vuxna personer oavsett ålder eller funktionsnedsättning som är i behov av insatser enligt SoL eller LSS. Utvecklingsarbetet omfattade även att ta fram stöd för samtal med anhöriga och en informationsspecifikation. Resultatet av utvecklingsarbetet är Individens behov i centrum, IBIC, där ÄBIC ingår. IBIC är ett stöd för att identifiera och beskriva individens behov, resurser, mål och resultat samt hantera dokumentationsbehov med gemensamt språk inom den process som individen genomgår i socialtjänsten. Syftet är att individens stöd utgår från personens individuella behov och mål, inte från utbudet av existerande insatser. Arbetssättet ska bidra till bättre underlag för planering och uppföljning. IBIC ger stöd för såväl handläggare som för utförare inom socialtjänsten att arbeta systematiskt och behovsinriktat med strukturerad dokumentation utifrån ICF. ICF är en klassifikation med gemensamma begrepp och beskrivningar samt en modell för att beskriva en persons sammantagna hälsotillstånd. Socialstyrelsen genomför utbildningar i modellen för processledare och bidrar till implementeringen genom statsbidrag som kommunen ansöker om. 3. Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutsförslaget IBIC bidrar till: - Ökad rättssäkerhet - Beskrivning av individens behov - Delaktighet för individen - Transparens - Organisering och resursplanering utifrån behov - Användning av nationellt fackspråk - Informationsöverföring som utgår från enhetlig, entydig terminologi Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

56 Tjänsteskrivelse 2(2) Datum VON Uppföljning på individnivå - Verksamhetsuppföljning som är jämförbar på lokal, regional och nationell nivå - Utveckling av nationell statistik - Utveckling av en evidensbaserad praktik Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad Päivi Pannula Förvaltningschef Annika Linder projektledare Beslut till: FC/FK OC/FÅ

57 Tjänsteskrivelse 1(2) Datum Dnr VON OXL2 621 v Vård- och omsorgsförvaltningen Lars Ask Vård- och omsorgsnämnden Revidering av riktlinjer för ekonomiskt bistånd 1. Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämndens beslut Riktlinjer för ekonomiskt bistånd daterade antas. 2. Sammanfattning Vård- och omsorgsnämnden är ansvarig nämnd för ekonomiskt bistånd i enlighet med ett reglemente som är beslutat av Kommunfullmäktige. Ekonomiskt bistånd (som även kan kallas försörjningsstöd) är ett komplement till socialförsäkringarna. Det ekonomiska biståndet ska ge hjälp när de generella stödformera inte är tillräckliga eller inte kan lämnas. Ekonomiskt bistånd har som uppgift att träda in tillfälligtvis under korta perioder. Riktlinjerna visar vad som är skälig levnadsnivå i normalfallet. Riktlinjerna ska inte tolkas som absoluta regler. Enligt socialtjänstlagen ska varje individs behov alltid prövas. Om det finns sakliga skäl för avsteg från riktlinjerna ska dessa skäl motiveras. Syftet med riktlinjerna är likabehandling i kommunen när det gäller såväl bidragsnivå och förutsättningar för rätt till ekonomiskt bistånd samt insatser för att sökande ska finna vägar till egen försörjning. Riktlinjerna ska samtidigt ge stöd och vägledning för arbetet. I Oxelösund ska den som är arbetslös och arbetsför och ansöker om ekonomiskt bistånd hänvisas till ett strukturerat stöd för att nå egen försörjning. Genom verksamheten Drivhuset får den sökande stöd av personal jobbcoacher- att komma in på arbetsmarknaden. Har den sökande inte förutsättningar att arbeta ska kompetenshöjande insatser erbjudas. 3. Barn- och ungdomsperspektiv När en utredning i socialtjänsten berör barn, ska hänsyn tas till barnets situation. Socialtjänsten ska alltid beakta barnets bästa och dokumentera på vilket sätt det har skett, även om det inte är avgörande för beslutet. Beslutsunderlag Riktlinjer ekonomiskt bistånd Päivi Pannula Förvaltningschef Lars Ask utvecklingsstrateg Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

58 Tjänsteskrivelse 2(2) Datum VON Beslut till: Förvaltningschef (FK) Områdeschef socialtjänst (FK) Enhetschef socialtjänst bistånd (FÅ)

59 Riktlinjer för ekonomiskt bistånd Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Riktlinje Vård och omsorgsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Utvecklingsstrateg Hemsidan VON Dokumentinformation Dessa riktlinjer ersätter tidigare Riktlinjer för ekonomiskt biståd

60 2 (27) Inledning 4 Utgångspunkter 4 Lagstiftning mm 5 Barnperspektiv 5 Våld i nära relation 6 Ansvarsfördelning mellan kommuner 6 Ansökan... 7 Kontroll av uppgifter... 7 Prövning av rätten till ekonomiskt bistånd... 8 Identitet och vistelse... 8 Medborgarskap och uppehållstillstånd... 9 Dokumentation... 9 Hushållstyper 9 Sammanboende och hushållsgemenskap... 9 Gifta men inte sammanboende...9 Gymnasiestuderande ungdom Inneboende Underårig som bildat familj Hushåll med underåriga barn Hushåll där barn bor växelvis hos föräldrarna Särskilda grupper 11 Arbetslösa...11 Avstängning från arbetslöshetsersättning...11 Ungdom och unga vuxna Sjukskrivna...12 Personer med missbruksproblem...12 Företagare eller personer med fria yrken Intagna i kriminalvård eller rättspsykiatrisk vård...13 Hyreskostnad Magasineringskostnad Intensivövervakning s.k. fotboja Kontraktsvård...15 Inskrivna för vård eller behandling inom socialtjänsten...15 Hyreskostnader vid vistelse på institution Studerande...16 Grundskolenivå Gymnasienivå...16 Högskolenivå EU-medborgare Riksnorm...17 Arbetsresor Boende/Boendekostnader...18 Hyresrätt/ andrahandsboende Bostadsrätt eller villa...19

61 3 (27) Flyttkostnad...19 Hemutrustning Bistånd till hemutrustning Komplettering av hemutrustning...21 Hushållsmaskiner Identitetshandling Internet Julklappspeng...22 Kläder och skor utöver vad som ingår i ekonomiskt bistånd...22 Läkarvård/medicin Reparationskostnader...23 Resor utöver arbetsresor...23 Färdtjänst Rekreationsresor...23 Resa till begravning/anhörigs sjukdom Resor i samband med umgänge med barn Återföreningsresor/Återvandringsresor Sjukvårdskostnad...24 Skulder Hyresskuld Elskuld 26 Telefonskuld...26 Spädbarnsutrustning Stämpelavgifter Tandvård...26 Akut tandvård...27 Nödvändig tandvård Tekniska hjälpmedel Telefonabonnemang...28 Terapikostnad Umgängeskostnader...28 Uppehållstillstånd Bistånd i övriga situationer 29 Akut bistånd Beslut som löper över flera månader Reducerat ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd Utlandsvistelse Referenslitteratur 31 Inledning

62 4 (27) Vård- och omsorgsnämnden är ansvarig nämnd för ekonomiskt bistånd enligt ett reglemente som är beslutat av kommunfullmäktige. Ekonomiskt bistånd, som även kallas försörjningsstöd, ska vara ett komplement till socialförsäkringarna. Det ekonomiska biståndet ska ge hjälp när de generella stödformera inte är tillräckliga eller inte kan lämnas. Ekonomiskt bistånd har som uppgift att träda in tillfälligt vid korta perioder av försörjningsproblem. Detta dokument innehåller en vägledning och anvisningar för arbetet med ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen. Syftet med riktlinjerna är att principen om likabehandling följs när det gäller såväl bidragsnivå, förutsättningar för ekonomiskt bistånd samt åtgärder för att sökande ska få en egen försörjning. Riktlinjerna beskriver vanligt förekommande omständigheter varför det inte är möjligt att här beskriva alla situationer eller behov som kan tänkas uppkomma. Riktlinjerna anger vad eller vilken nivå som ska bedömas som en skälig levnadsnivå i normalfallet, dock ska en individuell bedömning alltid göras. Utgångspunkten för den individuella behovsprövningen är vad som skiljer den enskilde från andra med snarlika förutsättningar. Vid eventuella krav som ställs på den biståndssökande ska hänsyn tas till den enskildes individuella förmåga och förutsättningar. Om det finns anledning att frångå riktlinjerna ska detta särskilt motiveras och dokumenteras i beslutet. Samråd med närmaste arbetsledare ska alltid göras i dessa fall. Om ärendet är av principiell betydelse ska det överlämnas till arbetsutskottet för avgörande. För mer information än vad som tas upp i dessa riktlinjer hänvisas till Socialstyrelsens Allmänna råd om ekonomiskt bistånd (SOSFS 2013:1) och Ekonomiskt bistånd handbok för socialtjänsten. Utgångspunkter Socialtjänstlagen utgår från att var och en har ett eget ansvar för sin livsföring och efter förmåga bidrar till sin egen försörjning. Ekonomiskt bistånd (socialbidrag) utgör det yttersta skyddsnätet när den enskilde inte kan försörja sig på annat sätt. Grunden är därför att den enskilde ska klara sin försörjning på egen hand genom t.ex förvärvsarbete, bidragberättigande studier eller annan inkomstbringande syssla. Av naturliga Arbetslinjen gäller i Oxelösund vilket innebär att individens förmågor (och inte oförmågor) sätts i fokus. Utgångspunkten är att människor både vill och kan ta ansvar för sin egen försörjning. Verksamhetens främsta uppgift blir därför att genom aktiva insatser och genom motivations- och förändringsarbete skapa förutsättningar för den enskilde att ta detta ansvar. I Oxelösund ska den som är arbetslös och arbetsför och ansöker om ekonomiskt bistånd hänvisas till ett strukturerat stöd för att nå egen försörjning. Genom verksamheten Drivhuset får den sökande stöd av personal jobbcoacher- att komma in på arbetsmarknaden. Har den sökande inte förutsättningar att arbeta ska kompetenshöjande insatser erbjudas. Stävan är att biståndet ska utformas så att det stärker den enskildes egna resurser att leva ett självständigt liv. Genom det ekonomiska biståndet ska den enskilde tillförsäkras en skälig levnadsnivå. I

63 5 (27) förarbetena till lagen sägs att nivån inte ska överstiga vad en låginkomsttagare i allmänhet har råd att kosta på sig. Vad som är skäliga kostnader när det gäller de dagliga levnadsomkostnaderna är fastslaget i en riksnorm. Lagstiftning mm Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. De lagar som främst reglerar ekonomiskt bistånd är socialtjänstlagen (SoL), förvaltningslagen (FL), sekretesslagen (SekrL) och kommunallagen (KL). Dessutom omfattas verksamheten även av regler i en rad andra lagar som äktenskapsbalken (ÄktB), sambolagen, lag om registrerat partnerskap, föräldrabalken (FB), lag om mottagande av asylsökande (LMA), lag om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, hälso- och sjukvårdslagen (HSL), lag om allmän försäkring (AFL), bidragsbrottslagen. Verksamheten regleras även genom kommunens övriga riktlinjer och styrdokument. Barnperspektiv Av naturliga skäl är det oftast vuxna som söker och får ekonomiskt bistånd, men handläggaren behöver också ha ett barnperspektiv. Hur stor vikt som ska läggas vid ett barns situation måste bedömas från fall till fall. När en utredning i socialtjänsten berör barn, ska hänsyn tas till barnets situation. I socialtjänstlagen står att vid åtgärder som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas. Detta innebär att konsekvenserna för barnen alltid ska övervägas innan beslut fattas. Av beslutet ska det framgå att så har skett, även om det inte är avgörande för beslutet. I arbetet med försörjningsstöd finns det särskild anledning att fokusera på barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd. Barnperspektivet i handläggningen innebär att: i samarbete med föräldrarna tydliggöra barnets behov och situation med koppling till den ekonomiska situationen bedöma vad som är barnets bästa utifrån en helhetsbedömning dokumentera hur barnets behov beaktats uppmärksamma barns behov inom viktiga områden som boende, umgänge med föräldrar, hälsa, fritid, skolaktiviteter m.m. När barnperspektivet påverkar ett hushålls behov av ekonomiskt bistånd kan det resultera i att Hushållet får extra pengar för att ett barn ska kunna fortsätta med en fritidsaktivitet En förälder kan ha kontakt eller umgänge med sitt barn Föräldrar med långvarigt ekonomiskt bistånd får hjälp med att få arbete och bli självförsörjande Ytterligare vägledning finns i Socialstyrelsens rapport Barnperspektiv vid handläggning av ekonomiskt bistånd. Våld i nära relation Våldsutsatta, partners och deras barn ska erbjudas stöd och hjälp från socialtjänsten. I arbetet med ekonomiskt bistånd är det viktigt att uppmärksamma det behov av

64 6 (27) hjälp som kan finnas i bidragshushållen i samband med våld i nära relationer eller vid så kallat hedersrelaterat våld. Om det finns ett behov av bistånd i form av skyddat boende ska inte den våldsutsatte personens ekonomi avgöra om kostnaden för nödvändiga insatser ska beviljas eller inte. Vid bedömning av rätten till ekonomiskt bistånd görs en sedvanlig ekonomisk prövning om personen själv har inkomster eller tillgångar som kan tillgodose personens ekonomiska behov. Dock ska hänsyn tas till att på grund av situationen kan personen kan ha svårigheter med att få tillgång till sina pengar eller i övrigt bidra med underlag till utredningen. I det akuta skedet är det olämpligt att hänvisa till partnerns eventuella försörjningsskyldighet. I samband med familjevåld bör socialtjänsten göra separata akter för de berörda personerna. Personer som är utsatta för våld eller andra övergrepp har rätt att i förväg ansöka om stöd- och hjälpinsatser i den kommun dit han eller hon vill flytta och bosätta sig permanent. För mer information se Socialstyrelsens Meddelandeblad: Ansvarsfördelning mellan kommuner Vistelsekommun är den kommun där personen vistas när det aktuella behovet uppstår som ansvarar för stöd och hjälp. Om det är klarlagt att det finns en annan kommun som ansvarar för stöd och hjälp begränsas vistelsekommunens ansvar till att avhjälpa det akuta behovet, exempelvis med en hemresa till sin hem(bosättnings-)kommun. Med akuta situationer avses sådana situationer som uppstår oväntat och oförutsett. Bosättningskommun är den kommun där personen är stadigvarande bosatt. Oavsett var den enskilde är bosatt eller om bostad saknas så ska den kommun till vilket personen har starkast anknytning anses som bosättningskommun. Det är bosättningskommunen som ansvarar för stöd och hjälp för dem som tillhör kommunen även vid vistelse i en annan kommun. Folkbokföringskommun är den kommun där den enskilde är folkbokförd. Folkbokföringskommunen ansvarar för stöd och hjälp under kriminalvård i anstalt, under vård på sjukhus eller i samband med utskrivning från ovanstående. Ansökan En ansökan kan göra skriftligt, muntligt eller elektroniskt genom e-tjänst eller e-post. Det är viktigt att skilja mellan en ansökan och ett rådgivande samtal. Vid oklarhet behöver handläggaren be om förtydligande från den sökande om det är en ansökan eller inte. På vilket sätt ansökan mottagits ska framgå av journalen. I anslutning till ansökan är det viktigt att informera vilka regler och förutsättningar som krävs för att erhålla biståndet som exempelvis att uppgifterna kommer att samlas i ett dataregister eller att lämnade uppgifter kan kontrolleras. Den sökande har då möjlighet att överväga om han eller hon ska avstå från att göra en ansökan. Ansökningstiden beräknas från datumet när den första kontakten sker. Från detta datum ska ärendet anses aktualiserat, om inte annat framkommer under utredningen. Av ansökan ska det klart framgå vad personen ansöker om.

65 7 (27) Den sökande ska skriftligen intyga att lämnade uppgifter är riktiga. Uppgifter som alltid ska framgå av ansökan är: Identitet och medborgarskap, boende, folkbokföring, civilstånd. Vårdnadshavare för barn i hushållet. Om personen är anmäld som arbetssökande hos arbetsförmedlingen. Inkomster och tillgångar, till exempel bil och bankmedel. Kontroll av uppgifter Felaktiga utbetalningar kan undvikas genom tydlig information och vägledning till de sökande om hur förutsättningarna ser ut. Felaktiga utbetalningar kan trots detta ändå uppkomma av olika orsaker. Det kan handla om brister i ärendehanteringen, att den sökande inte förstått eller fått tillräcklig information om regelverket eller att den sökande medvetet lämnar oriktiga uppgifter i syfte att erhålla för hög ersättning. Om det finns anledning att misstänka att felaktiga uppgifter lämnats ska de lämnade uppgifterna granskas mer ingående. I de fall den enskilde fått ekonomiskt bistånd obehörigen eller med för högt belopp ska biståndet alltid återkrävas i enlighet med socialtjänstlagen 9 kap1. Den som konstaterats medvetet ha lämnat felaktiga uppgifter eller genom grov oaktsamhet orsakar fara för att felaktigt för högt bidrag betalats ska alltid polisanmälas.. Rutinmässig kontroll av beslutsunderlagen görs stickprovsvis av verksamheten. Omständigheter som kan leda till felaktiga utbetalningar och som särskilt bör uppmärksammas vid kontroll är: omsökande egentligen är sammanboende. ombarn som uppges ingå i hushållet inte vistas i landet. omsökande samtidigt får ekonomiskt bistånd i annan kommun. omsökande undanhåller inkomster och tillgångar. Prövning av rätten till ekonomiskt bistånd Handläggning av ekonomiskt bistånd innebär i hög utsträckning myndighetsutövning med krav på rättsäkerhet, gemensamt förhållningssätt och likvärdiga bedömningar. Prövningen av rätten till bistånd görs i flera steg och en individuell behovsprövning ska alltid göras. Följande frågeställningar ska klarläggas i utredningen: Är förutsättningarna för bistånd uppfyllda? En bedömning ska göras av om den sökande kan anses uppfylla de krav som kan ställas på henne eller honom i syfte att uppnå självförsörjning. Kan behovet av bistånd tillgodoses på annat sätt? Annat sätt kan till exempel vara genom försörjningsskyldiga anhöriga, genom inkomster eller tillgångar, genom socialförsäkringsförmåner, studiestödsformer eller andra ersättningar. I vissa fall ska behovet tillgodoses genom andra huvudmän som Försäkringskassan, Landstinget,

66 8 (27) Migrationsverket eller Kriminalvården. Vilket bistånd ska beviljas? Utöver riksnormen som fastställs av regeringen ska med utgångspunkt från lagen och kommunens riktlinjer en bedömning göras av vilket behov som föreligger, och vad som är en skälig levnadsnivå för den enskilde. Identitet och vistelse Personuppgifter och uppgifter om boende ska kontrolleras i alla nya ärenden. Som legitimation godtas pass, körkort, ID-kort eller uppehållstillstånd från Migrationsverket. Boende och vistelsetillhörighet kontrolleras genom folkbokföring, hyreskontrakt och aktuell hyresavi. Om det inte är möjligt att kontrollera en persons boende eller vistelsetillhörighet på annat sätt ska hembesök göras. Om den sökande inte är folkbokförd på den adress som anges i ansökan, men uppger sig vara stadigvarande bosatt där, ska han eller hon uppmanas ändra folkbokföringsadress. För bedömning av den sökandes kommuntillhörighet se avsnittet om Ansvarsfördelning mellan kommuner. Löpande kontroll av att sökande vistas i kommunen ska göras genom personlig kontakt. Det är även viktigt att kontrollera vistelsen för barn och ungdomar som uppges ingå i hushållet samt vem som är vårdnadshavare. Gymnasiestuderande ungdomar ska särskilt uppmärksammas för att avhopp från skolan snarast möjligt ska upptäckas. Dessa ungdomar ska omgående hänvisas till utbildningsförvaltningen. Medborgarskap och uppehållstillstånd Utländska medborgare ska vid ansökan visa upp giltigt uppehållstillstånd eller handling som styrker deras uppehållsrätt. Vid oklarhet ska Migrationsverket alltid kontaktas. Dokumentation Socialtjänsten har skyldighet att dokumentera sin verksamhet. Särskilt viktigt är det i samband med myndighetsutövning. Den enskilde ska informeras om den dokumentation som förs om honom eller henne och rätten att ta del av denna. Om den enskilde anser att någon uppgift i dokumentationen är oriktig ska detta antecknas. Se även Socialstyrelsens handbok Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten. Hushållstyper Sammanboende och hushållsgemenskap En utgångspunkt vid prövningen av ekonomiskt bistånd är att alla inkomster och tillgångar räknas som gemensamma för makar, registrerade partner och sambor. Normalt ska den ena parten i ett par inte kunna få bistånd för egen del utan att den andres inkomster eller tillgångar beaktas. Personer som bor ihop och delar vissa kostnader men inte har ekonomiskt ansvar gentemot varandra, t ex vuxna barn som bor kvar hemma eller vänner som delar lägenhet. För dessa hushåll beräknas normen som den personliga kostnaden för ensamstående samt personens andel av hela hushållets gemensamma kostnader.

67 9 (27) Hushållsgemenskap gäller normalt från den dag sammanflyttningen sker. Om sammanboendet är oplanerat och osäkert och har varat en kort tid kan det undantagsvis och under kortare tid göras avsteg från principen. Gifta men inte sammanboende Gifta makar är enligt lag försörjningsskyldiga gentemot varandra. Försörjningsskyldigheten gäller även om makarna har skilda hushåll. Den gemensamma inkomsten ligger till grund för bedömning av bistånd och hänsyn ska inte tas till fördyrade omkostnader på grund av skilda hushåll. Endast om det är uppenbart olämpligt att makarna har gemensam ekonomi, till exempel vid en familjevåldssituation, eller då någon av makarna är oförmögen att ta sitt ansvar för resten av familjen ska principen om gemensam försörjnings-skyldighet frångås. Undantag kan även göras vid akuta nödsituationer. Gymnasiestuderande ungdom Föräldrarna har, enligt föräldrabalken, försörjningsskyldighet för ungdomarna så länge de går kvar i gymnasieskolan, dock längst tills ungdomarna fyller 21 år. I dessa fall ska ungdomen räknas in i familjens behov och normen för åringar användas. Föräldraansvaret gäller oavsett om den unge har egen bostad eller inte. Socialtjänsten ska normalt inte vid biståndsprövning ta hänsyn till den extra kostnad det innebär att gymnasiestuderande ungdomar har eget boende. Undantag ska göras endast om det finns synnerliga skäl till att den unge inte kan bo kvar hemma. I möjligaste mån ska ungdomen ingå i föräldrarnas hushåll, men ibland kan det finnas skäl att se honom eller henne som ett eget hushåll. Men även i dessa fall ska föräldrarnas ekonomi och förmåga att bidra till den unges kostnader utredas. Inneboende Sökande som bor inneboende ingår inte i hushållsgemenskap. Dessa ska bedömas enligt norm för ensamstående. Om avtalet mellan hyresvärden och den inneboende medför att vissa hushållsutgifter ingår i hyran, som t ex telefon och/eller förbrukningsvaror, kan normen ta hänsyn till det. Underårig som bildat familj Föräldrar har kvar sitt försörjningsansvar för underårigt barn även om den underårige själv blir förälder. Föräldrarna har däremot inget försörjningsansvar för sitt barnbarn. Vid giftermål övertar maken försörjningsskyldigheten för underårig eller gymnasiestuderande upp till 21 års ålder. Om maken inte kan fullfölja sin försörjningsskyldighet (primär försörjningsskyldighet), har den underåriges föräldrar försörjningsskyldighet (sekundär försörjningsskyldighet). Hushåll med underåriga barn Föräldrarna ska ta ut full föräldrapenning till dess barnomsorgsplats erbjuds. Om båda föräldrarna deltar i arbetssökarverksamhet får ersättningsdagarna delas upp mellan föräldrarna. För rätt till fortsatt bistånd är den som får ekonomiskt bistånd i avvaktan på plats i

68 10 (27) förskoleverksamhet skyldig att ta första anvisning av förskoleplats oavsett var i kommunen den finns om avståndet till bostaden är rimligt. Undantag från denna princip kan göras om barn med psykiska eller medicinska svårigheter behöver särskild typ av förskoleverksamhet eller om barn behöver senarelägga start i förskoleverksamhet. Behovet ska vara styrkt med läkarintyg. Hushåll där barn bor växelvis hos föräldrarna Om barnet eller barnen bor ungefär lika mycket hos båda föräldrarna ska halva barnbidraget räknas som inkomst och halva normen som utgift. Det förutsätts att även övriga utgifter för barnet delas mellan föräldrarna, exempelvis beviljas övrigt ekonomiskt bistånd med halva barnomsorgsavgiften, medicinkostnaden etc. Beträffande umgängesbarn, se avsnitt om umgängeskostnader. Särskilda grupper Arbetslösa Vid prövning av rätten till ekonomiskt bistånd ingår prövning av om behoven kan tillgodoses på annat sätt. Av förarbetena till lagen framgår att den enskilde är skyldig att efter förmåga bidra till sin försörjning. Den som är arbetslös och bedöms som arbetsför ska stå till arbetsmarknadens förfogande och söka arbete aktivt. Detta innebär att vara anmäld på arbetsförmedlingen och söka arbete och acceptera arbeten (se arbetsförmedlingens villkor för arbetslöshetsersättning, bedömning om lämpligt arbete mm). Krav ska ställas på att den arbetslöse, som ansöker om ekonomiskt bistånd, söker alla lämpliga arbeten. Det kan även gälla tillfälliga och mindre kvalificerade arbeten som den sökande omgående ska kunna ta. Som en del i utredningen ska normalt den arbetslöse medverka i särskild kartläggning för att klargöra vilket stöd den arbetslöse behöver för att få arbete eller motsvarande. Socialtjänsten kan som villkor för biståndet kräva att den enskilde deltar i praktik, arbetsträning, arbetsmarknadsutbildning eller arbetsrehabiliterande åtgärder för att höja sin kompetens och förbättra sina möjligheter att få ett arbete. Även grundutbildning i svenska och arbetssökarverksamheter räknas hit. Kraven på en arbetslös biståndssökande person kan ingå som ett led i prövningen antingen enligt 4kap1 eller4och5 SoL. Av beslutet ska det tydligt framgå vilket lagrummen som det stödjer sig på. All arbetsträning och praktik som sker med stöd av 4 kap 1 och 4 SoL ska ske i samverkan med arbetsförmedlingen. Vid deltidsarbete kan krav ställas om att heltidsarbete ska sökas. Om den enskilde inte bedöms uppfylla kraven att stå till arbetsmarknadens förfogande, exempelvis genom att inte söka arbete eller genom att vägra delta i arbetspraktik, arbetssökarverksamhet eller liknande, kan rätten till ekonomiskt bistånd ifrågasättas för hela hushållet. Detsamma gäller vid frånvaro från aktivitet utan dokumenterat giltigt skäl. Avstängning från arbetslöshetsersättning

69 11 (27) Om den arbetslöse har blivit arbetslös på grund av att han/hon har sagt upp sig själv, är huvudprincipen, att ekonomiskt bistånd inte ska kompensera för den avstängning från arbetslöshetsersättning, som det medför att säga upp sig på egen begäran. Om den arbetslöse i övrigt uppfyller förutsättningarna, är han/hon berättigad till ekonomiskt bistånd först från den dag rätten till arbetslöshetsersättning inträder. Om den sökande åberopar synnerliga skäl för att säga upp sig, ska han/hon alltid uppmanas att i första hand försöka få avstängningen från arbetslöshetsersättning hävd. Ungdom och unga vuxna Att vara långtidsarbetslös och sakna tidigare arbetslivserfarenhet innebär särskilda svårigheter. Nämndens insatser för denna grupp är prioriterade vilket innebär att väntetider helt ska undvikas och att den sökande så snart som möjligt ska komma igång i en aktivitet. Den sökande bör även få särskilt stöd för att finna vägar till egen försörjning. Sjukskrivna För att arbetsoförmåga vid sjukdom ska godkännas, ska den sökande ha ett aktuellt läkarutlåtande som intygar oförmågan att arbeta eller delta i arbetsinriktad rehabilitering helt eller delvis. Det är inte sjukdomen i sig som bedöms utan arbetsförmågan. Innan ekonomiskt bistånd kan bli aktuellt ska Försäkringskassan ha prövat rätten till sjukpenning som den enskilde ska ansöka om även om personen eventuellt saknar sjukpenninggrundande inkomst. Arbetslösa som är sjuka ska, om det utifrån medicinsk utredning bedöms lämpligt, erbjudas rehabiliterande insatser. Insatser ska erbjudas i samverkan med arbetsförmedling, landstinget och försäkringskassa. Socialtjänstens ansvar i sådan samverkan är social rehabilitering. Den som varit långvarigt sjuk och sjukskrivande läkare bedömer att personen inte kommer att återfå arbetsförmågan ska uppmanas att ansöka om sjukersättning. Arbetslösa som är sjukskrivna på deltid ska stå till arbetsmarknadens förfogande, i förhållande till sjukskrivningens omfattning. Personer med missbruksproblem De generella kraven som kan ställas på biståndssökande kan inte i samma utsträckning användas för människor som har allvarliga missbruksproblem. Socialtjänsten kan inte ställa som villkor för biståndet att en person med missbruksproblem måste följa en viss behandlingsplan. Vägrar dessa personer helt eller i stor utsträckning att medverka i socialtjänstens arbete för att utarbeta en handlingsplan eller att göra en utredning, så kan detta dock utgöra grund för att reducera biståndet Likaså om det på grund av ett pågående missbruk är uppenbart att biståndet inte används till avsett ändamål. Företagare eller personer med fria yrken Egna företagare förväntas kunna klara sin försörjning via inkomster från sitt företag, men det finns inte något lagstöd att generellt utesluta företagare från rätten till ekonomiskt bistånd. Aktiebolag representerar en realiserbar tillgång liksom vissa handelsbolag och enskilda firmor. Egna företagare, som driver en icke lönsam verksamhet, bör avveckla sitt företag och ställa sig till arbetsmarknadens förfogande för att vara berättigad till ekonomiskt bistånd.

70 12 (27) Undantag kan göras i följande fall Behovet av bistånd är kortvarigt (högst 3 månader), därefter ger firman åter inkomster Företagaren har fått bidrag från arbetsförmedlingen under 6 månader och det finns utsikter att företaget ger inkomster inom en snar framtid (ca 3 månader) Om verksamheten i firman ger en viss inkomst och den sökande bedöms inte vara möjlig att placera på lönearbetsmarknaden inom överskådlig tid, kan efter särskild prövning övriga medlemmar i hushållet få bistånd Sökande med fria yrken (konstnärer, författare, musiker, artister, frilans etc.) har ofta F-skattesedel, eftersom detta är ett krav från deras uppdragsgivare. Deras ansökan om ekonomiskt bistånd eller annat ekonomiskt bistånd ska prövas på samma sätt som för andra hel- eller deltidsarbetslösa, d.v.s. de ska vara inskrivna på arbetsförmedlingen och söka alla tillgängliga lämpliga arbeten. Intagna i kriminalvård eller rättspsykiatrisk vård För personer som verkställer fängelse på kriminalvårdsanstalt svarar kriminalvården för alla kostnader under verkställighetstiden. För hyra och andra kostnader som har att göra med en eventuell bostad gäller i vissa fall särskilda regler som beskrivs nedan. Personer som är häktade eller genomgår rättspsykiatrisk undersökning erhåller häktesbidrag från kriminalvården och är därmed inte berättigad ekonomiskt bistånd. I samband med avslutningen av ett fängelsestraff åvilar ansvaret för stöd - och hjälpinsatser enligt SoL som aktualiserats inför vårdens upphörande folkbokföringskommunen. Därefter övergår ansvaret till bosättningskommunen. Den som genomgår rättspsykiatrisk vård eller är omhändertagen enligt smittskyddslagen har rätt till ekonomiskt bistånd på samma villkor som personer inskrivna för vård inom socialtjänsten. Observera att dömda till rättspsykiatrisk vård har kvar rätten till sjukpenning, pension, bostadsbidrag, etc. Hyreskostnad Personer som är häktade har rätt till ekonomiskt bistånd från socialtjänsten till hyreskostnad om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. En vanlig ekonomisk prövning ska alltid göras. Personer som är verkställer fängelsestraff har i vissa fall rätt till bistånd till hyra under verkställighetstiden. Vägledande vid prövning ska vara den sökandes hyresförhållande, strafftidens längd, egen förmåga att betala hela eller delar av hyran samt rehabiliteringsaspekten. Vid verkställighetstid på högst 6 månader kan ekonomiskt bistånd till hyra beviljas om det är olämpligt eller omöjligt att hyra ut lägenheten i andra hand. Ifall den sökande hyr andrahandslägenhet eller inneboenderum kan bistånd beviljas om hyresrätten finns kvar efter frigivning. Vid verkställighetstid som överstiger 6 månader får den sökande försöka få sin lägenhet uthyrd i

71 13 (27) andra hand. Den sökande bör även uppmanas att undersöka möjligheten att få ett tillgodohavande hos hyresvärden (löfte om kontrakt efter frigivning). Magasineringskostnad För personer som saknar permanent bostad kan ekonomiskt bistånd till kostnad för magasinering av egna tillhörigheter beviljas efter individuell prövning. Beslutet ska vara tidsbegränsat (i normalfallet 3 månader) och omprövas vid behov. Det är den enskilde som ska stå för kontraktet gentemot magasineringsfirman. Vid bedömningen ska också följande beaktas Möjligheten för den sökande att inom överskådlig tid erhålla egen bostad eller magasinering genom egna kontakter Kostnaderna för magasinering i förhållande till kostnad för nyanskaffning av hemutrustning Bohagets innehåll och skick Konsekvenser för den enskilde vid eventuell försäljning av bohaget Intensivövervakning s.k. fotboja Det finns två kategorier av intensivövervakning med fotboja dels som påföljd vid kortare straff och dels som ett led i utslussning från ett fängelsestraff. Förutsättningar för ekonomiskt bistånd skiljer sig åt mellan dessa. 1. Personer som dömts till sammanlagt högst 6 månaders fängelse, det vill säga ska avtjäna 4 månader, kan ansöka om intensivövervakning som ett alternativ till fängelse. Grundtanken är att personer vid korta straff ska kunna fortsätta arbeta, studera eller delta i rehabiliterande verksamhet. Den dömde jämställs med frivårdsklient och har exempelvis rätt att fortsätta få eventuell pension eller sjukpenning, dock inte ersättning från A-kassa. Endast om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt har personen rätt till ekonomiskt bistånd från kommunen till sin försörjning under verkställigheten med fotboja. Om verkställigheten med fotboja avbryts och övergår till intagning i kriminalvårdsanstalt gäller istället reglerna för intagna i kriminalvård. Ekonomiskt bistånd till eventuella merkostnader för intensivövervakningen, såsom avgifter, telefoninstallationer, eller resor till och från aktiviteter är inte aktuellt då dessa bekostas av kriminalvården. (Handbok om intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV 2011:6) 2. Personer som avtjänar fängelsestraff i lägst 6 månader, kan som ett led i frigivningsförberedelserna under slutet av strafftiden ansöka om verkställighet utanför anstalt med intensivövervakning med fotboja så kallad utökad frigång. Samma regler som för intagna i anstalt gäller även dessa personer så länge de verkställer fängelsestraffet. (Handbok om särskilda utslussningsåtgärder 2012:7 kap 3.4. Utökad frigång samt kap Utökad frigång ekonomi) Kontraktsvård Kontraktsvård är ett alternativ till fängelse som innebär att den dömde får genomgå missbruksbehandling där kriminalvården och socialtjänsten upprättar en gemensam behandlingsplan. Kriminalvården har kostnadsansvaret för behandlingen fram till tänkt dag för villkorlig frigivning vilket inträffar efter 2/3 av det alternativa fängelsestraffet. Vid behandling på institution står kriminalvården för alla kostnader till vårdgivaren i samband med

72 14 (27) placeringen som fickpengar, drogkontroller, sjukvårdskostnader, resor, klädutrustning, fritids- och sportutrustning och hygienartiklar. I dessa fall ska ekonomiskt bistånd inte beviljas. Om behandlingen sker i öppenvård bekostar kriminalvården enbart den behandling och kontroll som följer av behandlingsplanen. Den sökandes behov av ekonomiskt bistånd ska prövas av socialtjänsten. Ansökan om ekonomiskt bistånd prövas av socialsekreterare i ekonomigruppen efter kontakt med socialsekreterare i vuxengruppen. Inskrivna för vård eller behandling inom socialtjänsten Personer som beviljas extern heldygnsvård eller behandling kan vara berättigade till ekonomiskt bistånd på samma villkor som andra, om behovet inte kan tillgodoses med egen inkomst eller genom att fickpengar ingår i vårdkostnaden. Bistånd kan beviljas i form av fickpengar vid institutionsvistelse. Fickpengar till barn ska inte beviljas då föräldern har barnbidrag. Hyreskostnader vid vistelse på institution Ekonomiskt bistånd beviljas vid vistelse på kommunens HVB-hem Oliven om behovet inte kan tillgodoses med egen inkomst. Bistånd beviljas då utifrån riksnormen eftersom de inskrivna själva får bekosta alla utgifter som mat, kläder, fritidsaktiviteter, telefoni mm. För personer som under behandlingstiden har kvar sin bostad ingår även kostnader med anknytning till bostaden i det ekonomiska biståndet. Dessa kostnader är Hyra Hushållsel, abonnemangskostnad Telefon, abonnemangskostnad Hemförsäkring TV-avgift Bistånd till dessa kostnader kan beviljas efter sedvanlig prövning. Studerande Studerande på grundskola, gymnasium och eftergymnasial nivå är i normalfallet inte berättigade till ekonomiskt bistånd. För dessa grupper finns i regel andra finansieringsalternativ. Om en studerande i undantagsfall, efter individuell behovsprövning, beviljas ekonomiskt bistånd av socialtjänsten för vuxenstudier, ska denne ändå alltid söka studiemedlets bidragsdel. Detta gäller både vid grundskolestudier som studier på gymnasial nivå. Ekonomiskt bistånd kan beviljas som komplettering till hushåll där den ena parten i ett parförhållande studerar med studiemedel. I dessa fall medräknas i regel studiemedlet som inkomst

73 15 (27) för hushållet och särskilda kostnader för studier som godtagbara utgifter. I vissa fall kan man göra en vanlig normberäkning för familjen, med undantag av den familjemedlem som studerar. Grundskolenivå Vuxna som studerar på grundskolenivå kan ha rätt till ekonomiskt bistånd i de fall arbetsförmedlingen bedömer att studierna är en förutsättning för att den enskilde i framtiden ska kunna stå till arbetsmarknadens förfogande. Beslut om helt eller kompletterande bistånd fattas för en tidsbegränsad period och omprövas terminsvis. En förutsättning för beviljande av ekonomiskt bistånd är att alla andra bidragsformer är prövade. Bistånd bör inte beviljas vid ogiltig frånvaro från studier. Avdrag görs i det ekonomiska biståndet motsvarande det antal dagar den ogiltiga frånvaron pågått. Gymnasienivå Vuxenstuderande på gymnasienivå betraktas inte stå till arbetsmarknadens förfogande och är därför inte är berättigad ekonomiskt bistånd. För denna grupp finns andra alternativ i form av studiemedel dvs. studielån och studiebidrag. Bidragen är statliga och förväntas ge den enskilde förutsättningar att klara sin livssituation under studietiden. Högskolenivå Ekonomiskt bistånd beviljas inte under pågående studier. Undantag kan göras för en akut nödsituation då reducerat ekonomiskt bistånd kan beviljas. Har den studerande familj, och det trots försörjningsproblem är olämpligt att avbryta studierna under pågående termin, kan ekonomiskt bistånd beviljas som komplettering till studiemedel. Den studerandes månadsinkomst räknas ut genom att beviljat studiemedelsbelopp fördelas på det antal studiemånader som terminen omfattar enligt studiemedelsbeslutet. EU-medborgare Först ska prövning om sökande har uppehållsrätt göras, därefter ska bedömning göras om rätten till ekonomiskt bistånd. Vid prövning av uppehållsrätten utifrån arbetslös sökandes framtida möjligheter på arbetsmarknaden, ska bedömning hämtas in från arbetsförmedlingen. Se Socialstyrelsens handbok EG-rätten och socialtjänsten - en vägledning. Riksnorm Den del av det ekonomiska biståndet som utgör den så kallade riksnormen omfattar sex budgetposter för vuxna och sju budgetposter för barn och ungdomar. Följande poster ingår i riksnormen (utdrag ur Socialstyrelsens Ekonomiskt bistånd handbok för Socialtjänsten) Personliga kostnader Livsmedel: Kostnader för en näringsmässigt fullvärdig och varierande kost enligt Livsmedelsverkets näringsrekommendationer till frukost, lunch, middag och 2-3 mellanmål. Utgångspunkten är att man lagar all mat hemma. Kläder och skor: Kostnader för vanliga kläder och skor för olika årstider och väder samt för vardag, fritid och något festligare tillfällen. Utgångspunkten är normalt slitage av kläder och skor. Även tillbehör som paraply, armbandsur och väskor.

74 16 (27) Lek och fritid: Kostnader för vanliga fritidsaktiviteter både inomhus och utomhus samt viss motion och kultur. Även en viss kostnad för mobiltelefon ingår. Hygien: Kostnader för den personliga hygienen inklusive hårklippning och rakapparat, varor för skötsel av småsår med mera. Preventivmedel ingår inte. Barn- och ungdomsförsäkring: Kostnader för premie för gruppförsäkring eller individuell försäkring som gäller för sjukdom och olycksfall. Gemensamma hushållskostnader Förbrukningsvaror: Kostnader för toalett- och hushållspapper, batterier och glödlampor, och för dagligvaror som behövs för vård och skötsel av bostaden och av kläder och skor, till exempel diskoch tvättmedel. Dagstidning, telefon och TV-avgift: Kostnader för helårsprenumeration av en dagstidning, avgift till Radiotjänst för TV och månads- och samtalsavgifter för telefonsamtal inom Sverige. Arbetsresor Begreppet arbetsresor avser även kostnad för resor till att kunna delta i studier eller andra aktiva åtgärder som kommunen eller arbetsförmedlingen anordnar som regel inom kommunen eller i undantagsfall i regionen. I första hand beviljas kostnad för arbetsresor med allmänna kommunikationsmedel. Busskort kan beviljas vid 6 km mellan bostad och arbete/sysselsättning. Om resor med allmänna kommunikationer inte kan användas kan bistånd beviljas för resa med bil i form av milersättning. Boende/Boendekostnader Utgångspunkten vid bedömning av skälig kostnad och boendestandard ska jämföras med vad en låginkomsttagare på orten normalt har möjlighet att kosta på sig. Behovsprövningen ska omfatta både kostnad och bostadsstorlek. Vid en bedömning av vad som är skälig boendekostnad bör hänsyn tas till barns behov av utrymme även hos umgängesförälder. Den högsta godtagbara hyresnivån enligt riktlinjerna kan dock överskridas endast om det finns synnerliga skäl för det. Ett sådant undantag kan vara om den enskilde har en lägenhet som i storlek och utrustning är anpassad till ett funktionshinder. Hyresrätt/ andrahandsboende Om boendekostnaden bedöms vara oskälig och behovet av ekonomiskt bistånd inte bedöms vara tillfälligt (mindre än tre månader) ska den sökande uppmanas att sänka boendekostnaden. Innan ett hushåll ställs inför kravet att förändra sin boendesituation ska följande förhållanden övervägas: Bostadens storlek i förhållande till familjemedlemmarnas antal. (Vägledning kan fås av Socialstyrelsens bok Ekonomiskt bistånd Handbok för socialtjänsten) Sociala konsekvenser av en flyttning. Det gäller både barnfamiljer och ensamstående vuxna med sociala problem. För barnfamiljer måste beaktas konsekvenser för exempelvis skolgång, barnomsorg och socialt nätverk. Sökandes ålder och hälsotillstånd samt möjlighet att klara av en flyttning.

75 17 (27) Sökandes möjlighet att bli godkänd som hyresgäst vid byte på grund av exempelvis arbetslöshet eller betalningsanmärkningar. Sökandes möjlighet att i framtiden med egna inkomster själv klara hyran. Om socialtjänsten efter ovanstående överväganden kommer fram till att sökande ska uppmanas att ändra sin bostadssituation ska sökande få skälig tid för att flytta eller på annat sätt skaffa en billigare boendekostnad. Sökande bör själv aktivt söka efter en billigare bostad, eller på annat sätt sänka sina boendekostnader. Om sökande har oskäligt hög boendekostnad och bedöms kunna flytta men avstår från försök att sänka sin boendekostnad ska bistånd till hyran minskas i nivå med vad som ovan sägs om skälig boendekostnad. Om någon som har ekonomiskt bistånd anser sig behöva byta bostad under pågående biståndsperiod och detta medför ökad boendekostnad ska detta ske i samråd med socialtjänsten. Om den biståndssökande flyttar till dyrare boende utan att samråda med socialtjänsten ska den tidigare lägre hyran beviljas. Avgift för parkeringsplats eller garage ska inte godtas om inte bilstöd beviljats från försäkringskassan. Avgift för medlemskap i hyresgästförening ska inte godtas. Inte heller kostnad för tillval ska godtas utom i de fall då den sökande inte har kunnat styra tillvalet. Hyrestillägg för lägenhetsunderhåll som beställs under den period då den sökande har bistånd ska normalt inte godtas. Undantag kan göras till exempel om behovet av ekonomiskt bistånd beräknas bli långvarigt och lägenheten är i stort behov av underhåll. Bostadsrätt eller villa Bostadsrätt eller villa kan vara en realiserbar tillgång som genom försäljning kan ge inkomster till försörjningen. Om biståndsbehovet väntas bli kortvarigt (högst 3 månader) eller om bostadsrätten eller villan är belånad på sådant sätt att det inte kan bli något överskott vid en försäljning och månadskostnaden är rimlig, ska krav på försäljning inte ställas. Endast om det blir ett överskott som kan användas till försörjningen är en försäljning meningsfull. I övrigt gäller vad som ovan sägs om hyreslägenheter beträffande skälig kostnad, krav på flyttning och överväganden i samband med det. Som boendekostnad för bostadsrätt räknas månadsavgiften till bostadsrättsföreningen plus räntan på lån för lägenheten. I boendekostnad för villa ingår tillsammans med ränta eventuella kostnader för vatten, uppvärmning, sophämtning, försäkring och tomträttsavgäld. Endast ränta på lån som tagits för att köpa bostaden ska inräknas. Har bostaden belånats i syfte att köpa andra kapitaltillgångar som till exempel bil eller båt, ska räntekostnaden för dessa lån inte räknas in i boendekostnaden. Observera att sökande med lån på bostad alltid ska uppmanas att söka skattejämkning för räntekostnaden. Undantag kan göras om personen inte har något alternativ till boende, har en

76 18 (27) låg boendekostnad inklusive amorteringen och gjort vad han/hon kan för att få bort amorteringarna. Flyttkostnad Utgångspunkten är att de flesta människor själva organiserar sin flyttning med hjälp av släkt och vänner. Bistånd till kostnad för flyttning till utlandet beviljas inte enligt riktlinjerna. Det beviljade biståndet ska i första hand gälla hyra av släp eller lastbil inklusive kostnader för bensin och försäkring. Endast om särskilda skäl finns anlitas flyttfirma. I de fall den enskilde av medicinska skäl inte kan ordna flytten själv får han/hon hämta in minst två skriftliga kostnadsförslag från flyttfirmor och sedan göra en ansökan om bistånd till flyttkostnader. Läkarintyg måste styrka de medicinska skälen. Särskilda skäl ska även finnas för flyttning till annan ort i Sverige. Biståndet ska prövas utifrån följande Behov av och orsak till flyttningen (arbetsmarknadsskäl, hälsa, sociala omständigheter) Egen förmåga att ordna flytt med hjälp av vänner och anhöriga Vid flytt av arbetsmarknadsskäl bör man undersöka om arbetsförmedlingen kan ge bidrag till flytten Reparationskostnader Bistånd beviljas normalt inte till kostnader för reparation på grund av onormalt slitage eller skadegörelse i hyreslägenhet. Undantag kan göras om kostnaden utgör ett hinder för den sökande att genomföra en flyttning och då det finns medicinska och/eller sociala skäl till bostadsbytet. Hemutrustning Ekonomiskt bistånd kan ges till sådan hemutrustning som behövs för att ett hem ska fungera. Behovet bedöms utifrån den enskildes personliga förhållanden och framtida försörjningsmöjligheter. Vid ansökan om hemutrustning ska hembesök göras. Följande ska övervägas: Är behovet akut och nödvändigt för att sökanden ska kunna flytta in i anvisad bostad Barns behov av hemutrustning ska särskilt beaktas Hemutrustning kan vara led i en rehabilitering Vilka möjligheter har sökanden haft att spara till hemutrustning Vilken hjälp kan den sökande få av nätverket Kanbehovet tillgodoses genom inköp av begagnad utrustning Unga människor som flyttar hemifrån ska normalt inte kunna få bistånd av samhället till

77 19 (27) grundutrustning utan flytten ska ha skett med planering som innebär att tillräcklig utrustning ska finnas. Undantag kan göras för unga människor som slussas ut från ett familjehem. Flyktingar eller utländska medborgare som har fått uppehållstillstånd på grund av anknytning till flykting hänvisas att ansöka om lån till hemutrustning via Centrala studiestödsnämnden (CSN). Bistånd till hemutrustning Hemutrustning kan beviljas vid behov till personer som har behov av ekonomiskt bistånd och som för att få en fungerande boendesituation inte kan vänta till att egna inkomster täcker behovet. Bistånd i dessa fall kan avse kostnader för säng, lampor, köksbord och stolar, husgeråd, städartiklar, sängutrustning, handdukar med mera. Behoven kan normalt, bortsett från sängutrustning, tillgodoses genom att köpa begagnad hemutrustning. Hemutrustning beviljas för säng, lampor, köksbord och köksstolar med 8 % av basbeloppet för en vuxen 12 % av basbeloppet för två vuxna 3 % av basbeloppet per barn Hemutrustning för husgeråd, städartiklar, sängutrustning och handdukar beviljas med 8 % av basbeloppet för en vuxen 8 % av basbeloppet för ytterligare en person i hushållet Bistånd till övrig hemutrustning kan beviljas efter individuell prövning. Bistånd till exempelvis TV, dator mm kan beviljas när det gäller barnfamiljer eller personer som av sociala skäl anses ha behov av detta. Komplettering av hemutrustning Bistånd till löpande komplettering och reparation av befintlig hemutrustning kan beviljas vid behov till sökande med mer än sex månaders behov av ekonomiskt bistånd. Prövning av behovet ska göras i förhållande till vad som kan anses vara skälig levnadsnivå och vad en låginkomsttagare i allmänhet har råd att kosta på sig. Hushållsmaskiner Bistånd till inköp av diskmaskin sker endast undantagsvis om det finns starka medicinska skäl styrkta av läkarintyg och annan bedömning Bistånd till inköp eller reparationer av tvättmaskin beviljas endast till sökande med fysiska eller psykiska hinder som är styrkta av läkarintyg eller annan bedömning som gör det omöjligt att använda fastighetens tvättstuga. Om behovet av tvättmaskin uppstått på grund av att fastigheten saknar tvättstuga, eller att denna inte fungerar, ska sökande hänvisas till värden. Identitetshandling

78 20 (27) Kostnad för identitetshandling kan efter särskild prövning beviljas, det vill säga att ändamålet är nödvändigt för den sökande och att behovet av ekonomiskt bistånd inte är att betrakta som tillfälligt. ID-kort, inklusive foto, söks hos polis eller bank och man betalar vid ansökningstillfället. Internet Bistånd till internet kan utgå med högst 0,6 % av prisbasbeloppet/månad. Julklappspeng Om en familj varit berättigad till ekonomiskt bistånd under minst 3 månader, innan ansökan för december, så kan bistånd beviljas till julklapp med 1% av prisbasbeloppet/barn. Kläder och skor utöver vad som ingår i ekonomiskt bistånd Extra bidrag till kläder och skor beviljas som huvudregel inte, om det inte finns starka medicinska eller andra tungt vägande skäl. Här avses engångskostnader för specialbeställda kläder eller skor som inte täcks av handikappersättning. Alla normala utgifter för kläder och skor ingår i normen. Ansökan prövas utifrån detta och eventuellt bistånd ges endast till merkostnader. Ansökan ska styrkas med ett intyg från läkare exempelvis gällande ortopediska skor. Resor Lokala resor som inte är arbetsresor kan i vissa fall beviljas av särskilda skäl. Behovet kan ha uppstått på grund av att sökande har regelbundna besök hos annan vårdgivare, eller i samband med rehabiliteringsplanering eller öppenvårdsbehandling. Det kan också finnas starka sociala skäl till behovet. Om bistånd i form av färdtjänst inte bedöms vara aktuellt kan ekonomiskt bistånd till kostnad för lokala resor beviljas. Färdtjänst För färdtjänst beviljas faktisk avgift. Maximalt per månad upp till nivån för månadskort för lokaltrafik. Busskort beviljas inte samtidigt. Bistånd till avgift för riksfärdtjänst ska bedömas på samma sätt som kostnad för andra resor som inte är lokala. Kostnader för medresenär beviljas normalt inte. Rekreationsresor Huvudprincipen är att bistånd till rekreationsresor inte beviljas. Resor inom landet kan i undantagsfall beviljas enligt följande För ensamstående vuxna ska biståndet prövas mycket restriktivt och endast ges när det finns mycket starka sociala eller medicinska skäl för en resa till anhörig i rehabiliterande syfte. Rekreationsresa kan beviljas för barnfamiljer med särskilda behov och som inte beräknas få egna inkomster inom överskådlig tid. Ansökan ska prövas utifrån barnets behov av miljöombyte och extra stödinsats. Bedömning ska även göras om behovet av rekreation kan tillgodoses genom lek- och fritidsposten i riksnormen. Nivån på det beviljade biståndet ska prövas utifrån vad barnfamiljer med låga inkomster i allmänhet har råd med. Med rekreation menas sådan aktivitet som normalt hör ihop med semester exempelvis resor och

79 21 (27) vistelse på annan ort. Bistånd kan då beviljas i form av till exempel reskostnad, logi eller inträdesavgift. Resa till begravning/anhörigs sjukdom Bistånd kan beviljas för resa inom Sverige om den svårt sjuke/avlidne är/var nära anhörig. Med nära anhörig menas make/maka eller motsvarande, förälder, barn, syskon, mor- och farförälder och barnbarn. Kostnaden ska vara i nivå med vad en låginkomsttagare har råd med. Resor i samband med umgänge med barn Båda föräldrarna har gemensamt ansvar för att barns behov av umgänge tillgodoses. Den förälder som barnet bor hos ska vara med och bekosta umgänget utifrån ekonomisk förmåga och vad som är skäligt i förhållande till båda föräldrarnas ekonomi. Den förälder som ska utöva umgänge har dock huvudansvaret för kostnaderna. Det är barnets behov av umgänge som är avgörande, inte vad föräldrarna har för situation. Om föräldrarna tillsammans inte har råd eller inte kunnat komma överens om hur reskostnaderna ska betalas, kan bistånd till kostnad för umgängesresa beviljas. Behovsprövningen ska innefatta Barnets behov av umgänge Båda föräldrarnas ekonomiska förutsättningar Skäligheten av kostnaden för resan. Återföreningsresor/återvandringsresor Bistånd beviljas inte till kostnader för återföreningsresor. Röda korset lämnar ibland resebidrag till familjemedlemmars resa till Sverige. Bistånd beviljas inte till kostnader för återvandringsresor. Utländska medborgare som kommit till Sverige som flyktingar kan söka återvandringsbidrag hos Migrationsverket. Bidraget ges dels i form av reskostnad, dels som en allmän schablon per person. Ibland önskar en person besöka hemlandet innan eventuell återvandring, men inte heller i dessa fall kan kommunen bevilja ekonomiskt bistånd till reskostnad. Sjukvårdskostnad Vid en planerad sjukhusvistelse kan ekonomiskt bistånd reduceras med posten för livsmedel, under förutsättning att de extra kostnader som sjukhusvistelsen innebär medräknas i det ekonomiska biståndet och bidrag till sjukhusräkning beviljas. Vid sjukhusvistelse en månad eller längre tid räknas förbehållsbeloppet som grundnorm + hyra +övriga faktiska skäliga kostnader + sjukvårdsräkningen. Om inkomsterna ligger under norm beviljas utfyllnad. Kostnader för transporter till och från sjukvård eller besök inom sjukvården beviljas endast med belopp upp till högkostnadsskyddet. Läkarvård/medicin Läkarvård och sjukvårdande behandling godkänns enligt gällande taxa för patientavgift till och med nivån för högkostnadsskyddet. Faktureringsavgift godkänns i regel inte. Undantag kan göras om man exempelvis inte haft något val till att faktureringsavgiften uppkommit. Vid ansökan om bistånd till kostnad för läkarvård/medicin ska kvitto visas på betald patientavgift samt infört i

80 22 (27) högkostnadsskyddet. Bistånd kan även beviljas till hälsoförebyggande undersökningar bland annat mammografi, cytologprov, prostataprovtagning. Bistånd beviljas inte till kostnad för uteblivna besök. Tandvård Ekonomiskt bistånd till tandvård utgår i första hand till akut tandvård. För annan omfattande tandvård skall kostnadsförslag från tandläkare hämtas. Finns tveksamhet om att föreslagen tandvård inte kan anses utgöra nödvändig tandvård ska behandlande tandläkare kontaktas för konsultation. Bistånd beviljas inte till kostnader för tandvårdsförsäkring eller uteblivna besök. Värnpliktiga, häktade och de som vårdas enligt smittskyddslagen är befriade från avgifter. Akut tandvård Med akut tandvård avses behov av omgående behandling vid värk, inflammationer och traumaskador. Exempel på behandling kan vara tandutdragning, akut rotbehandling, temporära fyllningar, enstaka fyllningar för att ta bort värk. Detta är behandling som oftast måste utföras omedelbart. Den får utföras utan kostnadsförslag i de fall ett sådant inte kan inväntas. Det ska av tandvårdsräkning eller genom kontakt med behandlande tandläkare framgå att behovet av behandling var akut. Det bör uppmärksammas att det faktum att det står akut besök på räkningen inte i sig innebär att behovet av behandling var akut. Nödvändig tandvård Vid längre tids beroende av ekonomiskt bistånd kan även annan tandvård än akut beviljas om det är nödvändigt för att uppnå godtagbar tuggförmåga, förhindra väsentligt försämrad tandstatus och är en förutsättning för att fungera socialt och kunna arbeta. Kostnaden för tandläkarens undersökning i samband med kostnadsförslaget ska inkluderas i biståndet, men inte kostnad för uteblivet besök. Följande ska beaktas vid ansökan om bistånd till tandvård Omfattningen på tandvården och kostnaden ska jämföras med vad en låginkomsttagare har råd att kosta på sig Folktandvårdens prislista för de åtgärder som debiteras ska vara vägledande Kostnadsförslag ska lämnas och innefatta kopia på eventuellt beslut på förhandsprövning av Försäkringskassan Avgift för narkos eller annan motsvarande smärtlindring kan ingå i tandvårdskostnaden för personer med extrem tandvårdsrädsla. Denna ska vara styrkt med att klienten fått remiss till specialisttandvård. Sökande som har egen inkomst över ekonomiskt biståndsnivå men ändå söker bistånd till tandvårdskostnad kan beviljas bistånd till nödvändig tandvård i vissa fall. Om kostnad och omfattning är skäligt beviljas bistånd till den del av kostnaden som överstiger vad han eller hon själv kan betala med sitt normöverskott under 6 månader. I första hand ska den sökande dock

81 23 (27) hänvisas till avbetalning hos tandläkaren. Ett beslut om bistånd till tandvård sträcker sig ofta över flera månader men ska alltid tidsbegränsas. Rätten till ekonomiskt bistånd ska prövas månad för månad och när beslut fattas som löper flera månader ska en omprövningsklausul alltid skrivas in i beslutet. Bistånd beviljas inte till tandvård som utförts före ansökan utan betraktas som en skuld. Skulder Bistånd till skulder som böter, avbetalning på studielån eller banklån, underhållsstöd, kontokortskulder, skatteskuld, privata skulder med mera beviljas inte. Undantag kan efter särskild prövning i vissa fall göras om privat lån tagits för att undanröja en akut situation och då den sökande annars skulle ha beviljats bistånd. Undantag kan efter särskild prövning i vissa fall göras avseende studieskuld, som inte överstiger cirka kronor, eller skuld till arbetslöshetskassa, om avsikten är att den sökande därmed uppnår egen försörjning genom fortsatt tillgång till ersättning via CSN eller arbetslöshetskassa. Vid skuld för bostadsbidrag ska den sökande hänvisas till försäkringskassan för att få anstånd med betalningen eller få skulden avskriven. Vid utmätning hos kronofogden kan justering av inkomstberäkningen behöva göras så att införselbeloppet är korrekt. I vissa fall kan ekonomiskt bistånd beviljas trots utmätning, eftersom kronofogden till exempel inte kan räkna med kostnader för umgängesbarn eller sådant underhållsstöd som betalas via försäkringskassan. Hyresskuld Skuld för obetald hyra eller avgift till bostadsrättsförening kan efter särskild prövning i vissa fall beviljas under förutsättning att sökande får bo kvar om skulden regleras. Följande fall kan komma ifråga Skuld som uppstått under tid då sökande inte haft inkomster som räckt till boendekostnaden och att sökande skulle ha varit berättigad till bistånd om han/hon hade gjort en sådan ansökan Då de sociala konsekvenserna för barnen i en familj skulle bli för stora vid en eventuell avhysning. (Bedömning görs efter samråd med berörd socialsekreterare) För gamla, sjuka och/eller funktionshindrade personer där alternativt boende inte går att ordna eller där bostaden särskilt anpassats till någon i hushållet Om eventuell avhysning riskerar medföra social utslagning och/eller sämre möjlighet till egen försörjning. (Bedömning efter samråd med berörd handläggare/socialsekreterare) Bistånd till hyresskuld kan avslås om alternativa boendelösningar är möjliga. Vid upprepade hyresskulder ska restriktivare bedömning göras. Bistånd till ny hyresskuld kan avslås om tidigare hyresskuld beviljats med erbjudande om andra insatser som inte accepterats, eller ställda krav som inte uppfyllts. För att undvika upprepning, ska hushåll som beviljats bistånd

82 24 (27) till hyresskuld, så långt det är möjligt följas upp. I samband med reglering av en hyresskuld i en barnfamilj ska en arbetsplan upprättas tillsammans med den sökande, där det framgår hur uppföljningen ska genomföras. Det ska särskilt uppmärksammas om hyresskulden kan vara ett uttryck för bristande omsorg från förälderns sida och om det därmed finns anledning till oro för barnens hälsa och utveckling. Elskuld Bistånd kan också beviljas till skuld för hushållsel efter särskild prövning i likhet med vad som ovan sägs, beträffande hyresskulder och där avstängning av eltillförseln kan medföra stora sociala konsekvenser. Om depositionsavgift krävs för hushåll som beviljas kostnad för elskuld, eller som har behov av nytt elabonnemang, ska även denna beviljas. Depositionsavgiften betalas direkt till elleverantören och på beställningen av abonnemanget ska anges att återbetalning ska ske till kommunen. Telefonskuld Bistånd till telefonskuld kan beviljas undantagsvis om det finns starka medicinska eller sociala skäl till att telefonabonnemang bedöms nödvändigt och det inte går att finna andra alternativ till en fast telefon. Om sökande behöver få personlarm installerat, går detta att lösa med tvillingkort till mobiltelefon, tvillingkortet sätts i larmdosan. Om depositionsavgift krävs för hushåll som beviljas kostnad för telefonabonnemang ska även denna beviljas. Depositionsavgiften betalas direkt till telefonbolaget och på beställningen av abonnemanget ska anges att återbetalning ska ske till kommunen. Spädbarnsutrustning Den som en längre tid, minst sex månader, haft ekonomiskt bistånd eller inkomst i nivå med ekonomiskt bistånd kan beviljas bistånd till del av eller full grundutrustning för spädbarn. Biståndet prövas utifrån det faktiska behovet och sökandes möjligheter att tillgodose barnets behov till exempel genom arv från större syskon eller lån av utrustning från anhörig. Bistånd till spädbarnsutrustning beviljas med max 10 % av basbeloppet. Enligt Socialstyrelsens bör bistånd beviljas till skäliga kostnader för nödvändig spädbarnsutrustning som är säng med sängkläder och andra tillbehör, skötbord med tillbehör, bärsele, utrustning för bad och barnvagn med tillbehör och bilbarnstol. Bistånd till begagnad sittvagn kan beviljas om behovet inte kan tillgodoses genom försäljning av befintlig liggvagn. Stämpelavgifter Huvudregeln är att bistånd till stämpelavgifter(kostnader hos olika myndigheter för att få ansökningen registrerad stämplad ) inte beviljas. Undantag kan göras för kostnader för identitetskort och i enskilda fall om det är viktigt att en äktenskapsskillnad eller bodelning genomförs. Kostnader i samband med ansökan om svenskt medborgarskap beviljas inte. Tekniska hjälpmedel Bistånd beviljas efter sedvanlig ekonomisk prövning till egenavgiften för läkarföreskrivna hjälpmedel som till exempel hörapparat, batterier, om behovet inte kan tillgodoses via landstinget eller försäkringskassan.

83 25 (27) Ansökan om vissa hjälpmedel som redan subventionerats från landstinget ska behandlas restriktivt och behov ska styrkas med intyg och/eller i samråd med behandlande läkare eller sjukgymnast. Telefonabonnemang Bistånd till öppnande av nytt telefonabonnemang beviljas endast hushåll med styrkt behov av stationär telefon. Mobiltelefon med telefonkort kan jämställas med och utgöra ett billigare alternativ till fast installation. I följande fall kan behov av stationär telefon motiveras Personer som på grund av ålder, sjukdom eller skada inte har förmåga att använda en mobiltelefon Kostnader för telefoninstallation på grund av intensivövervakning med fotboja ska inte beviljas då detta ska bekostas av kriminalvårdsmyndigheten. Alla löpande kostnader för telefon ingår i riksnormen. Terapikostnad Terapi är sjukvårdshuvudmannens ansvar. Huvudprincipen är därför att bistånd till kostnad för terapi inte ska beviljas. Den som söker sådant bistånd ska hänvisas till vårdcentral eller psykiatrisk öppenvårdsmottagning. Kostnad som ingår i högkostnadsskyddet beviljas. Umgängeskostnader Umgängeskostnader utgör personliga kostnader enligt riksnorm och beviljas normalt för max 6 dagar per månad. På sommaren och vid större helger får antalet dagar anpassas utifrån överenskommelse mellan föräldrarna, om den är skälig. Umgängesföräldern ska lämna in skriftligt underlag. Bistånd till umgängeskostnader för perioder som överstiger 5 sammanhängande dygn eller totalt 6 dygn under månaden förutsätter att försäkringskassan meddelas. Sådan längre vistelse hos den underhållsskyldige ska påverka underhållsstödet som vårdnadshavaren får. Rätten till umgänge ska kontrolleras och framgå av dom, avtal eller intyg från vårdnadshavaren. Om umgänget varje månad är mer omfattande än 6 dagar eller om vårdnaden är gemensam ska den ekonomiska uppgörelsen mellan föräldrarna kontrolleras innan beslut. Vid gemensam vårdnad när barnet bor växelvis hos båda föräldrarna ska normalt inkomster och utgifter som rör barnet delas lika mellan föräldrarna, och halv månadsnorm för barnet räknas in i den biståndssökande förälderns ekonomiska bistånd. Har barnet vårdinsatser genom socialtjänsten ska ekonomiskt bistånd beviljas i enlighet med upprättad vårdplan. Uppehållstillstånd Kostnad för utfärdande av pass beviljas inte. Kostnad som uppkommer på grund av förlängning av uppehållstillstånd kan beviljas i de fall biståndsbehovet inte är att bedöma som tillfälligt. En restriktiv bedömning bör tillämpas. Bistånd i övriga situationer Akut bistånd

84 26 (27) Beslut om akut bistånd ska i möjligaste mån föregås av sedvanlig utredning. Är tiden mycket knapp bör ändå följande överväganden göras Är det en akut nödsituation? Finns barn i familjen? Finns sjukdom hos den sökande som skulle kunna förvärras om han eller hon inte får hjälp? Har den sökande medicinska eller sociala problem som medför svårigheter att för sin situation? ta eget ansvar Känner den sökande till socialtjänstens normer och beräkningsgrunder och har han eller hon tidigare fått information om dem? Kan den sökande få hjälp från familj eller vänner? Är behovet av ekonomisk hjälp återkommande trots egen försörjning? Bistånd till personer som regelmässigt har egna inkomster över riksnorm ska prövas restriktivt och endast beviljas för att avvärja en akut nödsituation eller där den sökande bedöms ha svårigheter att själv ta ansvar för sin ekonomi och livssituation. Till personer som befinner sig i förvirringstillstånd eller vars missbruk är pågående, och där man befarar att beviljat bistånd inte går till rätt ändamål, kan i undantagsfall matrekvisitioner vara lämpligt bistånd. Denna möjlighet ska tillämpas mycket restriktivt. Förlust av pengar på grund av stöld eller tappad plånbok ersätts inte förutom med sådant bistånd som är nödvändigt för att undvika en nödsituation. För övrigt hänvisas till sökandes hemförsäkring samt möjligheter till avbetalningar av uppkomna skulder. Sökande som upprepat tappar pengar eller blir bestulen ska informeras om att han eller hon har eget ansvar för att på ett betryggande sätt förvara sina pengar så att inte samma situation uppstår igen. Information bör lämnas om olika sätt att använda autogiro, direktöverföringar mellan konton med mera för att undvika hantering av stora summor kontanter. Om någon trots denna information tappar eller blir bestulen på sina pengar kan ansökan om bistånd avslås. Ansökan kan också avslås om det är uppenbart att fakta kring den beskrivna situationen inte är trovärdiga. Beslut som löper över flera månader Ibland är det nödvändigt att fatta beslut som sträcker sig över flera månader exempelvis gällande en omfattande tandvårdsbehandling. Rätten till ekonomiskt bistånd prövas månad för månad och när beslut fattas som gäller flera månader måste en omprövningsklausul ingå. Beslutet kan annars inte omprövas under perioden om till exempel omständigheterna som beslutet grundar sig på ändras. En sådan ändring skulle innebära att myndigheten ändrar ett för den enskilde gynnande beslut till hans eller hennes nackdel, vilket inte är tillåtet enligt förvaltningslagen. Följande omprövningsklausul ska läggas till alla beslut som sträcker sig över mer än en månad: Vid ändrade förhållanden av biståndsbehovet kan beslutet komma att omprövas. Reducerat ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd Reducering av ekonomiskt bistånd får endast göras utifrån särskilda skäl och i det enskilda fallet. Följande situationer kan bli aktuella

85 27 (27) Den sökande har kunnat försörja sig men inte gjort det och saknar därför nödvändiga medel. Har exempelvis avstått från arbete eller inte stått till arbetsmarknadens förfogande Den sökande har haft inkomster till sin försörjning men använt dem på annat sätt, tappat eller blivit bestulen på inkomsterna och saknar därför medel till sitt uppehälle Det är uppenbart att den enskilde inte har vissa kostnader som ingår i det ekonomiska biståndet eller att hon/han inte använder biståndet till avsett ändamål Utlandsvistelse Bistånd under period då den sökande vistas utomlands beviljas inte. Kortare utlandsvistelse (högst en månad), som inte påverkar möjligheten till egen försörjning eller riskerar att sökande förlorar ersättningar från de generella välfärdsystemen kan i undantagsfall godkännas. Den sökande ska samråda med sin handläggare innan utlandsresan sker. Utgångspunkten är att den sökande ska vistas i kommunen som arbetssökande. Avdrag på inkomst, lön eller annan ersättning, till följd av utlandsvistelse, ersätts inte av ekonomiskt bistånd. Ansökningar från eller utbetalningar till utlandet ska avslås. Referenslitteratur Socialstyrelsens Allmänna råd om ekonomiskt bistånd, SOSFS 2013:1. Socialstyrelsens bok Ekonomiskt bistånd Handbok för socialtjänsten Socialstyrelsens vägledning EG-rätten och socialtjänsten 2008 Socialstyrelsens handbok Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten, Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS, Konsoliderad SOSFS 2006:5 (innehåller både grundförfattningen SOSFS 2006:5 och ändringsförfattning 2008:3). Anmälan vid misstanke om brott mot trygghetssystemen - vägledning från Delegationen mot felaktiga utbetalningar, Rapport 4, 2007 Försäkringskassans föreskrifter om genomsnittlig och högsta godtagbara boendekostnad Konsumentverkets broschyr Koll på pengarna

86 Tjänsteskrivelse 1(1) Datum Dnr VON OXL2 621 v Vård- och omsorgsförvaltningen Lars Ask Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för missbruksvård 1. Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden beslutar Riktlinjer för missbruksvård daterade antas. 2. Sammanfattning I samband med internkontrollen uppdagades att övergripande riktlinjer för missbruksvården saknades. Det finns ett styrdokument från 2013 som rör den egna behandlingsverksamheten, Riktlinjer för Oxelösunds kommuns behandlingscentrum med HVB. Det nu föreslagna riktlinjen spänner över ett bredare område och innehåller även ett avsnitt om vård på hemmaplan. Riktlinjen är viktig principiellt då den anger målsättning och inriktning för arbetet inom missbruksområdet. 3. Medborgarens perspektiv Dokumentet verifierar kommunens strävan att bedriva verksamheten enligt beprövade metoder och erfarenheter, dvs evidens. Genom att följa de nationella riktlinjerna stärks rättsäkerheten för brukarna. Beslutsunderlag Riktlinjer för missbruksvård Päivi Pannula Förvaltningschef Lars Ask utvecklingsstrateg Beslut till: OC/ FK EC/ FÅ Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

87 Riktlinjer för missbruksvård Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Riktlinje Vård och omsorgsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Utvecklingsstrateg Hemsidan VON Dokumentinformation

88 2(7) Innehåll sid Inledning 3 Syfte 3 Definition 3 Målgrupper 3 Kunskapsbaserat arbete 3 Samarbete 3 Målgrupp 3 Tidiga insatser 4 Grupper med särskilda behov 4 Vård på hemmaplan 5 Mål med verksamheten 6 Arbetsmetod 6 Kompetensutveckling 6 Uppföljning av insats 6 Uppföljning på verksamhetsnivå 6 Källhänvisning 7

89 3(7) Inledning Insatser i form av stöd, vård och behandling av vuxna personer med missbruksproblem ska så långt möjligt som ges under frivilliga former med hänsyn till den enskildes självbestämmanderätt. Den enskildes inflytande över vården är viktig för hans eller hennes motivation samt för behandlingsresultatet. Nämnden ska i samförstånd med den enskilde planera stödet och vården. Syfte Riktlinjen är ett styrdokument för verksamheten med missbruksvård inom kommunen. Syftet med riktlinjerna är rättssäkerhet och likabehandling när det gäller utredning, bedömning och tillgång till de insatser som erbjuds från kommunens socialtjänst. Riktlinjerna ska ge handläggare stöd och vägledning i arbetet och utgår från de nationella riktlinjerna, socialtjänstlagen, offentlighets- och sekretesslagen, förvaltningslagen och annan relevant lagstiftning som berör missbruksområdet. Definition Socialtjänstlagens definition av missbruk avser alkohol, narkotika dopnings- och andra beroendeframkallande medel. Från och med 2018 kommer lagen även att omfatta spelmissbruk. Andra typer av beroendeproblematik som sex-, mat-, shoppingmissbruk etc. faller inte under nämndens ansvarsområde. En definition av termerna missbruk och missbrukare saknas dock i lagstiftningen men finns beskrivet i hälso- och sjukvårdens diagnosverktyg DSM. Kunskapsbaserat arbete Arbetet inom missbruksområdet ska ha individen, kvalitet och kompetens som utgångspunkt. Alla berörda verksamheter inom området ska använda arbetssätt som så långt det är möjligt är kunskapsbaserade samt kostnadseffektiva. Under senare år har begreppet evidensbaserad praktik fått allt större genomslag. I en evidensbaserad praktik (EBP) integreras: den bästa vetenskapliga kunskapen om insatsers effekter brukarens erfarenheter och förväntningar den lokala situationen och omständigheter den professionelles expertis Andra viktiga komponenter är ett bra bemötande och tillgång till utrednings- och bedömningsresurser samt ett varierat utbud av insatser. För att kunna erbjuda personer med missbruksproblem bästa möjliga vård och andra insatser krävs också att socialtjänsten samverkar med andra myndigheter, organisationer och vårdgivare; t.ex. beroendevård och psykiatri, kriminalvård, frivilligorganisationer och andra samarbetspartners Målgrupp Målgruppen för dessa riktlinjer är vuxna med missbruks- och beroendeproblematik. Som vuxna räknas personer som fyllt 18 år. När det gäller unga vuxna i åldrarna 18 till 20 år som har missbruksproblem kan de efter socialtjänstens utredning bli föremål för insatser enligt såväl socialtjänstlagen som lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Insatser enligt LVU kan pågå fram tills den unge fyller 21 år. Dessa riktlinjer behandlar endast utredning och insatser enligt socialtjänstlagen. I övrigt hänvisas till rutiner för barn- och ungdomsärenden samt riktlinjer för handläggning av ärenden enligt LVM.

90 4(7) Tidiga insatser Det finns stora vinster med att upptäcka och åtgärda missbruksproblem i ett så tidigt skede som möjligt. Därför är det viktigt att vara uppmärksam på eventuellt riskbruk och missbruk hos personer som söker hjälp hos socialtjänsten av andra skäl. Alkohol- eller narkotikaproblem kan vara en del av problemet när enskilda eller familjer har kontakt med socialtjänsten på grund av t.ex. samlevnadsproblem, våld inom familjen, försummelse av barnen, kriminalitet, återkommande eller långvariga ekonomiska problem. De nationella riktlinjerna rekommenderar användande av screeningsinstrumenten: AUDIT ADDIS DUDIT för att identifiera förekomsten av riskbruk, missbruk eller beroende av alkohol eller narkotika. Samarbete Socialnämnden ska, enligt 5 kap. 9a SoL,ingåöverenskommelsemedlandstinget om ett samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroende-framkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel. När den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten och från hälso- och sjukvården ska kommunen tillsammans med landstinget upprätta en individuell plan i enlighet med bestämmelserna i 2 kap. 7 SoL. (SIP). Polisen är en annan aktör som genom trafikkontroller och LOB*-anmälningar kan bidra till tidig upptäckt av personer som kan behöva hjälp. Grupper med särskilda behov Personer med samsjuklighet Socialtjänsten och hälso- och sjukvården har ett gemensamt ansvar för personer med missbruk och beroende och samtidig psykiatrisk eller somatisk sjukdom, s.k. samsjuklighet. Det är viktigt att båda problemområdena uppmärksammas och att den enskilde får en samordnad vård. Kommunen har ansvar för vård för missbruket och för sociala insatser och stöd i form av boende, social omvårdnad och sysselsättning till psykiskt funktionshindrade. Kommunen har även ansvar för uppsökande verksamheter. Landstinget har ansvar för korttidsvård, abstinensbehandling, psykiatrisk, neuropsykiatrisk och somatisk utredning samt motivationsarbete och för vård av personer med missbruks- /beroendeproblematik som kräver psykiatrisk behandling. Allmänpsykiatrin har huvud- och samordningsansvar för de psykiatriska insatserna till personer med samsjuklighet i form av missbruk/ beroende och psykiatrisk sjukdom. * lag om omhändertagande av berusade personer

91 5(7) Unga vuxna Det är angeläget att fånga upp unga i riskzon och att utveckla vård- och behandlingsinsatser som är särskilt inriktade mot unga vuxna. Arbetsmetoderna vid missbruksarbete med äldre vuxna kan inte i alla delar överföras på arbete med yngre med missbruksproblem. Bedömningskriterierna skiljer sig åt och det krävs särskild kunskap om fysiska och psykiska mognadsprocesser och hur olika droger påverkar den unge. När det gäller beslut om åtgärder och behandlingsinsatser är snabba reaktioner och insatser av stor betydelse. Så långt det är möjligt och lämpligt ska anhöriga involveras i arbetet. Personer med Substitutionsbehandling Landstingets beroendemottagning utreder och beslutar om LARO-behandling (Läkemedelsassisterad rehabilitering och behandling av opiatmissbrukare). Hur samverkan skall ske ska framgå genom överenskommelse mellan socialförvaltningen och Landstinget. Alla socialförvaltningens insatser i samband med LARO-behandling ska vara behovsprövade och utgöras av biståndsbeslut. Kvinnor med beroendeproblematik Denna målgrupp lever ofta under större sociala och psykiska svårigheter än män med beroendeproblematik. Dels är det större skam att vara kvinna och beroende, dels lever kvinnor ofta i sammanhang där hon utsätts för våld. Det kan vara svårare för en kvinna att söka hjälp hos socialförvaltningen. Kvinnors specifika behov bör beaktas vid valet av vård- och behandlingsinsatser. Kvinnor med missbruksproblem som har barn ska särskilt uppmärksammas, oavsett om kvinnorna är ensamförsörjare eller inte. Hemlösa personer Enskilda med en beroendeproblematik löper större risk att bli bostadslösa. Obetalda hyror eller störningar i boendet kan indikera en beroendeproblematik och bör uppmärksammas inom socialtjänstens mottagningsfunktion. För en person som vistats på institutionsvård är det viktigt att det finns en fortsatt planering och eftervård där sysselsättning och någon form av boende ingår. Vård på institution skall ses som en start på ett mer långsiktigt behandlingsarbete som sker i eftervård. Personer över 65 år När en person över 65 år aktualiseras görs bedömning om handläggare inom äldreomsorgen skall kontaktas. Om anmälan kommer från äldreomsorgen sker utredningsarbetet i samverkan med dem om det finns samtycke från den enskilde. Spelmissbruk Det uttryckliga ansvaret för insatser för att motverka missbruk som socialtjänsten har enligt 3 kap. 7 och 5 kap. 9 SoL, gäller för närvarande endast alkohol och andra beroendeframkallande medel, inte spelmissbruk. Regeringen har under december 2017 lagt ett lagförslag som föreslås träda i kraft från och med 2018 om att spelmissbruk ska jämställas med annan missbruksproblematik. Vård på hemmaplan Vård- och omsorgsnämnden har beslutat att samla alla behandlingsresurser för vuxna personer med missbruksproblem under Oxelösunds behandlingscentrum. Tanken med Oxelösunds behandlingscentrum är att på hemmaplan skapa en kvalitets- och kostnadseffektiv verksamhet för personer med missbruksproblematik och för deras anhöriga med målet att minska droganvändande, ökat förebyggande arbete och färre externa placeringar. Inom behandlingscentrum finns verksamheterna HVB Oliven, Rådgivningsbyrån, Familjestöd samt

92 6(7) Ungdomsstöd. Den egna behandlingsresursen ska alltid övervägas i första hand innan förslag på extern placering lämnas. Av utredningen till extern placering ska det tydligt framgå varför placering i den egna verksamheten inte är lämplig. Placering av vuxna i familjehem ska normalt inte övervägas annat än undantagsvis och bör då kombineras med strukturerade insatser. Mål med verksamheten De insatser som socialförvaltningen erbjuder till enskilda med behov av missbruks- och beroendevård ska ha ett långsiktigt perspektiv d.v.s. att de ska leda till att den enskilde kan förbättra sin livssituation och leva ett mer självständigt liv utan missbruk och insatser från socialtjänsten. Arbetet ska genomsyras av ett barn- och familjeperspektiv med samverkan inom förvaltningen och andra aktörer. Arbetsmetod Behandlingsarbetet (arbetssätt, metoder) ska genomföras i enlighet med de rekommendationer som anges i de nationella riktlinjerna för vård och stöd vid missbruk och beroende och vara anpassade till respektive målgrupp. Kompetensutveckling Verksamheten ska genom att ha en uppdaterad kompetensutvecklingsplan tillförsäkra komptensförsörjningen. Av planen ska det framgå behovet av metodutbildning inom missbruksområdet för nya medarbetare. Uppföljning av insats Genomförandeplaner ska upprättas för alla brukare som fått beslut om insats. Dessa ska följas upp och vid behov revideras var 6:e månad eller tidigare vid behov. I ärenden där utredning skett med stöd av ASI grund används ASI uppföljning. Resultatet ska ligga till grund för utveckling av verksamheten. Eftervård ska alltid erbjudas i anslutning till behandlande insatser oavsett om insatsen sker internt eller externt. Eftervården kan bestå av strukturerad gruppverksamhet alternativt utformas för den enskilde individuellt exempelvis som återfallsprevention. Utslusslägenheter finns att tillgå under eftervården. Vid återfall inom sex månader från avslutad behandlingsinsats ska förlängd behandlingstid erbjudas. Vid återfall efter en längre period av nykterhet/drogfrihet över sex månader efter avslutad insats erbjuds ny behovsprövad insats med utredning som grund. Uppföljning på verksamhetsnivå Uppföljning av missbruks- och beroendeverksamheten görs genom framtagande av statistik och nyckeltal som t.ex återaktualisering efter genomförda insatser, internkontroll, sammanställning av målgruppsbeskrivning. Brukarenkäter ska genomföras en gång per år och resultatet redovisas i verksamhetsberättelsen/ årsbokslutet. Uppföljande samtal med alla brukare som genomgått behandling via HVB Oliven sker rutinmässigt. Uppgifter som framkommer används för utveckling av behandlingsverksamheten.

93 7(7) Källor: Socialtjänstlagen(2001:453) SoL Lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

94 Sammanträdesprotokoll Blad1(1) Sammanträdesdatum Vård- och omsorgsnämnden (9) Dnr VON Delgivningar Vård- och omsorgsnämndens beslut Delgivningarna läggs till handlingarna. Delges: Kommunfullmäktige Kf 45 - Oxelösunds kommuns årsredovisning 2016 Utdragsbestyrkande

95 Sammanträdesprotokoll Blad 1 (3) Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Kf 45 Dnr KS Oxelösunds kommuns årsredovisning 2016 Kommunfullmäktiges beslut 1. Årsredovisningen för 2016 fastställs. 2. Medel för ej färdigställda investeringar från 2016 omfattande tkr överförs i form av tilläggsbudget till ökat investeringsutrymme 2017 (se bilaga). Tilläggsbudgeten fördelas enligt följande: Kommunstyrelsen tkr Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden tkr Kultur- och fritidsnämnden 100 tkr Vård- och omsorgsnämnden tkr 3. Synnerliga skäl anförs som bokslutsdispositioner för 2,5 mkr i öronmärkningar Fortsatt avsättning för kommande Douzelage-möte, 0,5 mkr, åtgärder för minskad sjukfrånvaron, 1,0 mkr, innovationsfrämjande åtgärder, 0,25 mkr, ökad digitalisering och avslutning av system, 0,35 mkr, utökad controllerfunktion, 0,4 mkr 4. Göra en avsättning på 15,0 mkr till en Resultatutjämningsreserv, RUR. 5. Regler för användningen av denna fastställs genom tillägg till gällande budgetregler. Sammanfattning Årsredovisningen för 2016 för Oxelösunds kommunkoncern har upprättats. Kommunfullmäktige angav sex mål vilka har följts upp i årsredovisningen. Dessa är: Trygg och säker uppväxt God folkhälsa Trygg och värdig ålderdom Attraktiv bostadsort Hållbar utveckling Mod och framtidstro Måluppfyllelsen av de sex kommunmålen bedöms enligt följande: % mycket god måluppfyllelse % god måluppfyllelse % relativt låg måluppfyllelse 0-24 % låg måluppfyllelse Utdragsbestyrkande

96 Sammanträdesprotokoll Blad 2 Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Totalt ses en måluppfyllelse där fyra av sex mål visar god måluppfyllelse på ca 60 %. Två av målen visar relativt låg måluppfyllelse och visar knappt 40 %. Två mål har ökat i uppfyllelse, två har minskat, ett ligger nästan still och ett mål är nytt. Målet Trygg och säker uppväxt ökar mest och Trygg och värdig ålderdom går mest bakåt. Kommunens bokförda resultat uppgår till 28,1 mkr (föregående år 6,5 mkr). Balanskravsresultatet är 13,1 mkr (5,8 mkr). Nämndernas budgetutfall har förbättrats med 15,3 mkr, från ett överskott 2015 på 1,2 mkr till ett överskott 2016 på 16,5 mkr. I samband med beslut om årsredovisningen ska kommunfullmäktige också ta ställning till de äskanden om tilläggsbudgetering av investeringar från 2016 till 2017 som nämnderna önskar föra över som förstärkt investeringsutrymme Investeringsbudgeten 2016 var 96,1 mkr, varav nettoutgifterna blev 24,7 mkr. Nämnderna önskar föra med sig sammanlagt 72,5 mkr som tilläggsbudget. Beslutsunderlag Protokoll Ks 53 Tjänsteskrivelse Ks - Oxelösunds kommuns årsredovisning 2016 Förslag till årsredovisning 2016 Tilläggsbudget Dagens sammanträde Kommunstyrelsens förslag Kommunstyrelsens föreslår Ks, 53 följande beslut i kommunfullmäktige: 1. Årsredovisningen för 2016 fastställs. 2. Medel för ej färdigställda investeringar från 2016 omfattande tkr överförs i form av tilläggsbudget till ökat investeringsutrymme 2017 (se bilaga). Tilläggsbudgeten fördelas enligt följande: Kommunstyrelsen tkr Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden tkr Kultur- och fritidsnämnden 100 tkr Vård- och omsorgsnämnden tkr 3. Synnerliga skäl anförs som bokslutsdispositioner för 2,5 mkr i öronmärkningar Utdragsbestyrkande

97 Sammanträdesprotokoll Blad 3 Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Fortsatt avsättning för kommande Douzelage-möte, 0,5 mkr, åtgärder för minskad sjukfrånvaron, 1,0 mkr, innovationsfrämjande åtgärder, 0,25 mkr, ökad digitalisering och avslutning av system, 0,35 mkr, utökad controllerfunktion, 0,4 mkr 4. Göra en avsättning på 15,0 mkr till en Resultatutjämningsreserv, RUR. 5. Regler för användningen av denna fastställs genom tillägg till gällande budgetregler. Förslag Britta Bergström (S) föreslår bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Patrik Renfors (V), Björn Johansson (MP) och Dag Bergentoft (M) instämmer. Beslut till: Revisorerna (FÅ) Ekonomikontoret (FK) Personalchef (FK) Förvaltningschefer (FK) Kommunstrateg (FK) Utdragsbestyrkande

98 Tjänsteskrivelse 1(2) Datum Dnr VON OXL2 621 v Vård- och omsorgsförvaltningen Ingela Mindemark Vård- och omsorgsnämnden MAS rapport Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämndens beslut är att godkänna informationen. 2. Sammanfattning Resultat gällande målen för patientsäkerhet 2017: Förebyggande arbetssätt: 98 riskbedömningar (varav 13 i hemsjukvården) har registrerats i Senior alert. Registret har uppdaterats i ny version och det är för närvarande inte möjligt att ta ut rapporter på resultatet. Trygg och effektiv planering vid utskrivning från slutenvård: Bakgrund: Länsgemensam överenskommelse om Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård beslutad i Nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård (NSV) Målsättningen är att den enskilde ska garanteras en trygg och säker vård genom hela vårdkedjan. Ingen ska behöva vänta på att få komma hem från sjukhuset. Under 2017 har Sörmlands län ett träningsläger inför ny lagstiftning som beräknas träda i kraft Länsgemensamma Riktlinjer för samverkan vid in- och utskrivning av patienter i slutenvården i Sörmland finns. De revideras och uppdateras efterhand. Senaste versionen är daterad och har ännu inte publicerats på landstingets hemsida. I arbetet ingår också Digitaliseringsprojektet. Just nu fokuserar vi mycket på den del som berör informationsöverföring i verktyget Prator. Vi behöver ha en annan bevakning av Prator än idag. I Prator ska också SIP (Samordnad individuell plan) hanteras. Det innebär att förvaltningen måste ha fler användare och systemadministratörer än tidigare. I Prator ska man kalla andra aktörer till SIP. Där finns också dokumentationen: Mål, vad som ska göras, när och av vem, kontaktuppgifter till ansvariga. Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se