Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper. Naser Palani & Monir Moshaver. Emotioner i arbete. Emotions at work

Transkript

1 Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Naser Palani & Monir Moshaver Emotioner i arbete En studie av fritidsledares upplevelser av emotioner och arbetsmiljö Emotions at work A study of recreation leader s experiences of emotions and work Sociologi C- uppsats Termin: HT 10 Handledare: Stefan Karlsson Examinator: Clary Krekula Karlstads universitet Karlstad Tfn Fax Information@kau.se

2 Karlstads Universitet Fakultet för samhälls- och livsvetenskaper Emotioner i arbete En studie av fritidsledares upplevelser av emotioner och arbetsmiljö Sociologi C-uppsats Emotions at Work A study of recreation leader s experiences of emotions and work Författare: Naser Palani & Monir Moshaver Handledare: Stefan Karlsson Examinator: Clary Krekula

3 Sammanfattning Uppsatsens problemområde är emotionssociologi. Denna uppsats behandlar upplevelser av emotioner och arbetsmiljö för människor som jobbar i humana serviceorganisationer, och har avgränsats till yrket fritidsledare. Syftet är att undersöka hur emotioner och arbetsmiljö påverkar fritidsledarnas arbete. För detta har vi använt oss av åtta kvalitativa intervjuer med fritidsledare från olika fritidsgårdar. Det vi har kommit fram till i denna uppsats är att fritidsledares arbetsmiljö inrymmer både positiva och negativa aspekter. När det gäller positiva aspekter så kan arbetstillfredsställelse, socialt stöd, samt friheten i arbetet nämnas, och negativa aspekter i fritidsledares yrke är stress, trakasserier, samt hot och våld. En annan intressant slutsats i denna uppsats är att kön har en inverkan på hur emotioner hanteras. Det visade sig att kvinnliga fritidsledare använder emotioner och känslor i betydligt större utsträckning än sina mannliga kollegor. Anledningen är att det läggs arbetsuppgifter på kvinnors som kräver ödmjukhet samt att de förväntas att uppträda på ett sätt där andra människors status och välbefinnande höjs. Nyckelord: Emotionssociologi, fritidsledare, ungdomar, emotioner i arbete

4 Abstract The sociological problem of this C-essay is sociology of emotions. This paper deals with experiences of emotions and work environment for people who work in human service organizations, and has been limited to the profession of recreation leader. The purpose of this paper is to examine how emotions affect the recreation leader s work. For this we used eight qualitative interviews with recreation leaders from different youth recreation centers. What we have found in this study is that recreation leader s work includes both positive and negative aspects. In the case of positive aspects, we can mention job satisfaction, social support, and freedom at work, and negative aspects of recreation leaders are stress, harassment, threats and violence. Another interesting conclusion of this essay is that gender has an impact on how emotions are handled. It turned out that female recreation leader uses emotions and feelings to a far greater extent than their male colleagues. The reason of this is that women are expected to act humbly and that they are expected to behave in a way where other people's status and satisfaction increases. Keywords: Emotional sociology, recreation leader, youth, emotions at work

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte och frågeställningar Avgränsningar Disposition Metod Intervju som metod Tillvägagångssätt Validitet & Reliabilitet Urval Etiska överväganden Teori Hochschilds teorier Emotionellt arbete Emotioner och kön Tidigare forskning Kriminalvårdare Socialarbetare Resultat och analys Sammanfattning av resultat och analys Avslutande diskussion Referensförteckning..45 Bilaga: Urvalstabell Intervjuguide

6 1. Inledning Att arbeta i interaktion med människor, innebär att man ständigt påverkar varandra på ett ömsesidigt sätt, eftersom man hanterar sina egna, kollegornas och klienternas känslor. 1 Att arbeta med ungdomar kan bli känslomässigt ansträngande, då vi talar om en särskild och intensivt grupp av människor. Ungdomen beskrivs som en känsligt och turbulent period i människans liv. Att träffa olika ungdomar och vara i interaktion med dem innebär att man som vuxen får uppleva ungdomars emotioner och känslor. Detta kanske ställer krav på att man får agera på ett visst sätt gentemot ungdomarna än vad man annars hade agerat. Barn och ungdomars emotioner skiljer sig från vuxna i den meningen att deras emotionella uttryck är oftast spontana och ibland oproportionerligt, vilket har sin förklaring. Det kan dels handla om att barn och ungdomar inte lärt sig att utrycka sina känslor i acceptabla former som vuxna gör, dels kan det handla om ett medvetet försök att manipulera omgivningen och trumfa igenom sin egen vilja. 2 För personer som jobbar med barn och ungdomar stöter man på dessa två och fler andra mönster som man måste hantera på ett professionellt sätt. För en vuxen som inte förstår barn och ungdomars psykologi, kan arbetet bli tufft och emotionellt sårbart. Emotioner och känslor förekommer inom alla yrkesgrupper men är särskild viktigt i arbete med människor. Att hantera sina känslor och emotioner privat kan alltså skilja sig från det i arbete, eftersom i arbete är man tvungen att ta hänsyn till vissa regler som gör att man ibland får begränsa sina känslor. Därför är det väldigt intressant att studera hur människor som jobbar i känslointensiva yrken hanterar sin arbetssituation. 1.2 Syfte och frågeställningar Uppsatsens sociologiska problemområde är emotionssociologi. Syftet är att undersöka emotioner och arbetsmiljö för människor från en viss yrkesgrupp som jobbar i interaktion med andra människor. Syftet besvaras genom följande frågeställningar: 1 Jönsson, Sandra m fl: (2006) Villkor i arbete med människor en antologi om human servicearbete: Stockholm: Arbetslivsinstitutet, s Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag: (2001) Barn- och ungdomspsykologi Lunds: Studentlitteratur, s

7 Hur hanterar man känslor som uppstår i arbetet och vilka känslor är mest förekommande? Hur känner sig fritidsledarna angående trygg och säkerheten, trakasserier, hot och våld på arbetet? Vilken roll spelar kön när det gäller hantering av emotioner? 1.3 Avgränsningar Emotioner i arbete är ett vidsträckt område och skulle kunna handla om många olika yrken och funktioner samtidigt. Ett sådant arbete kan bli oändligt stort om man inte avgränsar sig till vissa områden, beroende på vad man söker. Av den anledningen har vi behövt göra ett antal avgränsningar, dels för att undvika allt för stor och onödig data och dels för att lättare kunna följa den röda tråden och besvara det ursprungliga syftet. En första avgränsning gäller yrket för de människor vi har tänkt studera, vilket är fritidsledare. Vi valde fritidsledare av flera anledningar. Dels att fritidsledare har alla de egenskaperna som vi eftersträvar, t ex att de jobbar i interaktion med människor, de jobbar med ungdomar och att det förekommer olika emotioner inom yrket. Andra fördelar med valet av fritidsledare är deras tillgänglighet, består av blandat kön och att vi själva har gått på fritidsgårdar och har insyn i verksamheten. Ytterliggare avgränsningar har gjorts gällande yrket som fritidsledare, eftersom yrket inrymmer många olika områden, såsom pedagogik, kriminalvård, idrott etc. Samtliga av våra respondenter är utbildade fritidsledare för fritidsgårdar. Detta har varit ett enkelt sätt att avgränsa sig, eftersom man bara behöver vända sig till just en fritidsgård och inte till något annan verksamhet, som t ex kriminalvården. 1.4 Disposition Dispositionen är ett led i att göra det lättare för läsaren att orientera sig i uppsatsen. Uppsatsen börjar med en inledning där problemområdet, uppsatsens syfte och den röda tråden tas upp, och sedan följs av en avgränsning. I kapitel 2 tar vi upp metoden och materialinsamlingen. Där har vi förklarat hur vi har gått tillväga, vilka urval som har gjorts, samt gjort en utförlig diskussion där för och nackdelar med metod valet diskuteras. 6

8 Under kapitel 3 lägger vi upp de teorier som sedan kommer att kopplas till det empiriska materialet. I kapitel 4 tas tidigare forskningar upp och relateras till vår undersökning. I kapitel 5 behandlas resultatet och analysen av vårt empiriska material. Under detta kapitel har vi kopplats vår huvudteori och de två tidigare forskningarna till vårt empiriska material. Kapitlet avrundas med en sammanfattning där hela avsnittet sammanfattas. Uppsatsen avslutas sedan med kapitel 6 där en slutdiskussion förs kring hela uppsatsen. Där tar vi även upp den ursprungliga tanken med uppsatsen samt alla hinder som vi har mött på. 7

9 2. Metod Under detta kapitel kommer valet av metod, tillvägagångssätt, urval, validitet etc. att presenteras. Dessutom förs en diskussion kring för och nackdelar med valet av metod. 2.1 Intervju som metod Denna undersökning syftar till att ge en närmare bild av fritidsledares upplevelser av emotioner och arbetsmiljö. För att kunna undersöka personalens emotioner i förhållande till deras arbete på ett allsidigt sätt, valde vi kvalitativ metod i form av intervjuer. När forskaren behöver få insikt i saker som människors åsikter, uppfattningar, känslor, och erfarenheter utgör intervju med största sannolikhet en lämplig metod enligt Denscombe. 3 Kvalitativ metod går ut på att genom ett mindre urval söka fördjupade kunskaper om ett område. Eftersom vårt syfte är att undersöka hur fritidsledare upplever emotioner, ansåg vi att närhet och skapande av förtroende är viktiga verktyg för oss för att besvara vår frågesällning. Därför bedömde vi en intervjusituation, där vi både kan observera och få svar på våra frågor. Till intervjuerna gjorde vi en intervjuguide bestående av halvstrukturerade frågor som ställdes till respondenterna. Halvstrukturerade frågor har den fördelen att den tillåter intervjupersonerna att obegränsat berätta om sina upplevelser samt utveckla sina meningar. Den fångar alltså upp intervjupersonernas tankar, känslor och handlande i deras vardagsarbete. 4 Grundregeln för en intervjuguide är att frågorna skall vara lätta att förstå, korta och befriade från akademiskt begrepp. De första minuterna i en intervju är avgörande menar Kvale. 5 Därför såg vi till att inleda intervjun med enkla frågor för att på så sätt få respondenten att öppna sig innan man går vidare med djupare frågor. Ett enkelt kännetecken på en bra samtalsintervju är korta intervjufrågor och långa intervjusvar, vilket vi har fått i vår undersökning. 6 Kvalitativ metod är komplementär. Forskaren får fördjupade kunskap om 3 Denscombe Martyn, (2009) Forskningshandboken: Lund: Studentlitteratur s Ibid. s Kvale, S & Brinkmann, S: (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun, Studentlitteratur, Lund s Esaiasson, Peter m fl: (2007) Metodpraktikan Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Vällingby: Elanders Gotab s

10 ämnet i samband med intervjun samt att det skapas närhet och förtroende med respondenten vilket leder till att forskaren kan fånga många aspekter om ämnet som undersöks. 7 Ytterligare en fördel med kvalitativ metod är att den ser till helheten och sammanfogar alla delar i insamlade material till en helhet. Enligt Kvale kan det dyka upp olika problem vid intervjuer, beroende på vem intervjupersonen är. 8 Problematiken kan bero på intervjupersonens karaktär, t ex om man intervjuar barn, eliter män, kvinnor, brottsoffer eller förövare etc. Vi har under vår undersökning inte märkt av någon sådan problematik överhuvudtaget. Trots att intervjupersonerna har olika bakgrunder såsom kön, kulturellt, ålder etc. så bedömde vi att samtliga intervjupersoner agerande ganska lika. Intervjupersoner är dock olika, vissa tycks vara bättre än andra. En bra intervjuperson är enligt Kvale en som är samarbetsvillig, vältalig och kunnig. Hon är sanningsenlig och konsekvent, hon ger koncisa och precisa svar på intervjufrågorna, hon ger sammanhängande redogörelser och motsäger inte sig själv hela tiden. 9 Vi anser också att våra intervjupersoner har varit olika. En god intervjuperson enligt Kvales ideal har vi dock inte haft, eftersom den ideala intervjupersonen inte existerar som Kvale själv påpekar. 10 Vi upplevde intervjupersonerna som hjälpsamma, samarbetsvilliga och pålitliga. 2.2 Tillvägagångssätt Inledningsvis började vi med att ta kontakt med de valda fritidsgårdarna om de var intresserade av att delta i vår undersökning. Efter en kortfattad beskrivning av syftet med undersökningen, svarade samtliga lyckligtvis att de kunde ställa upp. Sedan bokade vi tid med varje respondent och intervjuerna ägde rum på fritidsgårdarnas lokaler. En intervju skall inledas med en mjukstart, vilket vi också gjorde. Vi inledde intervjun med enkla frågar där respondenten kunde beskriva allmänt om sig själv och sitt arbete. Intervjuerna spelades in och frågorna ställdes efter en upprättad intervjuguide som vi hade i handen. När det sedan var dags för transkribering valde vi att göra det för hand, trots att det tog längre tid. Att transkribera för hand har den fördelen att man under transkriberingen kan reflektera, koda om och analysera materialet samtidigt. 7 Ibid. s Kvale, S & Brinkmann, S: (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun, Studentlitteratur, Lund s Ibid. s Ibid. 9

11 2.3 Validitet & Reliabilitet Validitet är kanske det svåraste och det mest väsentliga problemet som en forskare kan stöta på under en samhällsvetenskaplig forskning. Problemet saknar nästan lösning eftersom forskningen förutsätter både ett teoretisk och operationellt språk, eftersom frågorna och problemformuleringen är baserade på en teoretisk grund medan undersökningen genomförs på den operationella arenan. Detta leder till att vi ständigt stöter på problem som brukar kallas översättningsproblem vilket innebär att vi undersöker empiriska data på så sätt som vi har angett under teoretiska delen att vi skall undersöka. Validitet brukar beskrivas på flera sätt i litteraturen, de tre mest förekommande sätten är: 1) beröringspunkt mellan teorin och den operationella mätaren; 2) frånvaro av systematiska fel; och 3) att vi mäter det vi påstår oss att mäta. 11 Dessa tre definitioner inrymmer samma betydelse. Esaiasson skiljer mellan betydelserna så att definitionerna 1 och 2 hamnar under rubriken begreppsvaliditet och definitionen 3 hamnar under rubriken resultatvaliditet. En tillfredställande begreppsvaliditet tillsammans med god reliabilitet ger upphov till god resultatvaliditet. Om vi undviker systematiska och osystematiska fel så betyder det att vi undersöker det vi påstår att vi undersöker. 12 Vi anser att vår undersökning har hög validitet eftersom vi har ställt relevanta frågor. En relevant fråga för vår undersökning är t ex hur respondenten upplever sin arbetsmiljö. En irrelevant fråga däremot skulle vara hur mycket respondenten tjänar i månaden. Vi har även försökt att formulera intervjuguiden så passande som möjligt till uppsatsämnet så att vi skall kunna uppnå de mål som vi har satt för vår undersökning. Dessutom anser vi att validiteten är hög i den meningen att vi intervjuade ett antal fritidsledare om fritidsledares vardagsarbete på fritidsgårdar. Detta stämmer överens med andra forskningar som har gjorts inom liknande områden, bland annat den tidigare forskningen om kriminalvårdare. 13 Enligt Kvale är reliabiliteten av mindre betydelse i kvalitativa forskningar. 14 Reliabilitet betyder tillförlitlighet och avser trovärdigheten hos intervjupersonerna, slarv och slumpmässiga fel som kan förekomma under datainsamlingen samt under databearbetningen. 11 Esaiasson, Peter m fl: (2007) Metodpraktikan Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Vällingby: Elanders Gotab s Ibid. 13 Nylander, Per-Åke: (2006) Kriminalvårdares vardagsarbete Handlingar emotioner och föreställningar: Norrköping: Kriminalvårdsstyrelsen s Kvale, S & Brinkmann, S: (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun, Studentlitteratur, Lund s

12 Graden av reliabilitet avgörs av respondenternas intresse att tala sanning om sitt vardagsarbete. Vi har i stort sett försökt att använda samma grundfrågor och samma intervjutema, för att på så sätt försäkra oss om tillförlitligheten i det material vi samlar in. Man ska dock ha det i åtanken med svårigheten att avgöra reliabilitetens grad i en kvalitativ undersökning. 2.4 Urval Urval kan göras på olika sätt. Ett vanligt sätt är att använda strategiskt eller teoretiskt urval, dessa eftersträvar variation och olikhet i det man undersöker. En förutsättning för att få så bra information som möjligt av personer som ingår i urvalet är att de har olika bakgrunder och erfarenheter inom sina områden. 15 Vi har i denna uppsats strävat efter att studera fritidsgårdar med olika profiler, fritidsledare från olika åldrar, kön, erfarenheter och anställningstid, detta för att på så sätt kunna samla in data från en bred variation. Som det framgår i urvalstabellen i bilagan, så har vi delat in tabellerna enligt följande: Tabell 1 avser urvalet av fritidsgårdar fördelat på antalet anställda och intervjuade. Tabell 2 avser könsfördelningen för respondenterna. Tabell 3 avser åldersfördelningen och tabell 4 avser anställningstid som fritidsledare. Det bör även noteras att några fritidsledare har varit anställda på olika arbetsplatser, därför har vi utgått ifrån den tid då dem började jobba som fritidsledare och inte den tid de har varit anställda på fritidsgårdarna. 2.5 Etiska överväganden Etik handlar om att bygga upp, stimulera och hålla vid liv en medvetenhet och en diskussion om hur man bör handla. 16 Så beskriver Vetenskapsrådet begreppet etik. Grunden för all forskningsetik läggs av forskarens eget ansvarstagande när det gäller etiska principer vid en forskning. Det är självklart att respondenter skall skyddas på ett noggrant sätt så att deras integritet inte skall undergrävas. Allmänt i forskning gäller regeln att försökspersonen skall ha informerats om samtycke och frivillig deltagande, vilket också innebär att de när som helst kan avbryta intervjun. 17 Vi har även försökt att följa de fyra etiska grundregler i form av krav 15 Nylander, Per-Åke: (2006) Kriminalvårdares vardagsarbete Handlingar emotioner och föreställningar: Norrköping: Kriminalvårdsstyrelsen s Vetenskapsrådet ( ) 17 Wallén, Göran: (1997) Vetenskapsteori och forskningsmetodik, Lund: Studentlitteratur s

13 som vetenskapsrådet har uppställt. Dessa är information, samtycke, konfidentialitet och hur insamlade data används. Vi har därför informerat samtliga respondenter om de grundläggande etiska reglerna. De har informerats om forskningens syfte, att intervjun spelas in och att det är frivilligt att delta i undersökningen, vilket man när som helst kan avbryta om man inte längre vill vara med. Dessutom har vi även talat om att det är endast vi som har tillgång till materialet och den kommer att presenteras anonymt för att sedan radera bort allt. I efterhand har vi även försökt att avidentifiera materialet så mycket som möjligt, genom att utelämna eller ge lägre detaljeringsgrad för känsliga uppgifter som skulle kunna avslöja intervjupersonens identitet, eller skada denne på något sätt. T ex så har fritidsgårdarna anonymiserats för att på så sätt skydda intervjupersonerna, vilket är en viktig del gällande konfidentialitet. 12

14 3. Teori Vår teoretiska referens består av Hochschilds teorier om emotionssociologi där två av hennes teser kommer att kopplas till vårt empiriska material. Det teoretiska upplägget har delvis gjorts på förhand för att få en bild av hur undersökningen förväntas vara, men det har även gjorts en del tillägg i efterhand för att få teorin att gå ihop med den empiriska undersökningen. Kort sagt så har teorin byggts upp parallellt med andra kapitel. Efter att ha gett en teoretisk beskrivning av vad emotioner är, kommer Hochschilds teser att presenteras. Emotioner beskrivs som livets väsen och utgör själva grunden för mänsklig socialitet. Den signalerar och ger besked om förhållandet mellan människor och till samhället som helhet. 18 Men vad innebär det, och hur skall emotioner beskrivas? Till att börja med så är begreppet emotion svårt att definiera på ett entydigt sätt, därför skall det tas upp de upplevelse- och handlingskomponenterna som går under begreppet emotion. Dessa består av fyra delar och förklaras enligt nedan: 19 Den känslomässiga upplevelsen är den upplevelse en person har när denne känner sig glad, ledsen eller rädd. Denna räknas till den viktigaste, men även den svåraste delen av känslan att beskriva och analysera vetenskapligt, eftersom den hör till vår mest privata livsvärld. De fysiologiska förändringarna äger rum i organismen under starka emotionella tillstånd, t ex under fruktan och vreda kan man se att en människas ansikte förändras. Vissa reaktioner är lätt att se såsom som darrningar, svettning och gåshud, medan andra reaktioner som såsom blodtryck och puls är osynliga för ögonen och kräver avancerade apparater för att mäta. De yttre reaktionsmönstren eller uttrycksformen spänner över ett mycket brett område och är fysiska handlingar som synliggörs som ett resultat av en emotionell reaktion. T ex så skrattar vi när vi är glada, gråter när vi är sorgsna. Den fjärde och sista delen kallas yttre eller inre situation, vilket kan vara händelser, tankar och föreställningar som dyker upp i medvetandet och väcker det emotionella tillståndet till liv. Ibland kan den egentliga orsaken till en viss känsla vara främmande för personen, därför kan vi ibland känna något utan att veta varför. 18 Dahlgren, L & Starrin, B, (2004) Emotioner, Vardagsliv & Samhälle - en introduktion till emotionssociologin: Malmö: Liber s Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag: (2001) Barn- och ungdomspsykologi Lunds: Studentlitteratur s

15 Emotioner har två viktiga egenskaper, för det första ger de information, och för det andra styr de uppmärksamheterna. 20 Den har dessutom en kroppslig och en social sida. Inom emotionssociologin existerar en debatt enligt tre synsätt, det organismiska, det socialkonstruktivistiska och det interaktionistiska synsättet. 21 Det organismiska synsättet betonar biologiska faktorer, medan det socialkonstruktivistiska synsättet betonar sociala och kulturella faktorer, och detta gör att de ibland står i kontrast till varandra. Enligt det organismiska perspektivet är vissa emotioner biologisk medfödda och därför universella. Enligt det socialkonstruktivistiska synsättet är emotioner och emotionellt utryck huvudsakligen kulturellt och socialt konstruerade. Enligt dessa två synsätt kan t ex en människas emotionellas utryck vara antingen biologiskt (kroppsligt) eller socialt (kulturellt) betingat. Förutom den bio/sociala betoningen, finns det interaktionistiska synsättet som står mitt i mellan dessa två. Inom det interaktionistiska synsättet försöker man knyta samman biologiska, sociala/kulturella och personliga faktorer på ett dynamiskt sätt, vilket betyder att man istället för att reducera betydelsen för någon av de tre faktorerna, snarare ökar förståelsen av dess samband till varandra. Enligt detta perspektiv kan människors upplevelse och uttryck av emotioner vara biologiska, sociala och personliga. Hochschilds utgångspunkt är att emotioner och dess betydelse konstrueras socialt och personligt, därför kommer fokus att läggas på det interaktionistiska perspektivet i denna studie. 3.1 Hochschilds Teorier Sociologen Arlie Russell Hochschild har gjort omfattande undersökningar inom ämnet emotionssociologi. Nedan följer två av hennes teorier om emotioner som har stor relevans för vår undersökning, dessa är, Emotionellt arbete samt Emotioner och kön. 20 Frijda, Nico H & m fl: (2002) Emotioner och övertygelser hur känslor påverkar våra tankar. Lund: Studentlitteratur s Hochschild, Arlie Russell: (2003) The Managed Heart Commercialization of human feeling. Berkeley: University of California Press s

16 3.1.1 Emotionellt arbete Hochschild skiljer mellan ytligt och djupt emotionell agerande inom emotionellt arbete. 22 Ytligt emotionellt agerande går ut på att man låtsas känna något man inte känner, vilket blir en påklistrad känsla. Ett exempel är att visa upp ett leende som man vill skall ge intryck av att man är glad, fastän man i själva verket inte är det. Djupt emotionellt agerande går ut på att den uttryckta känslan blir resultatet av den känsla som man aktiv upparbetat. Det innebär att man intalar sig själv att något kommer bli på ett visst sätt, och får därmed den känslan som man har tänkt få. Varken ytligt eller djupt agerande är spontana känslor, eftersom man har lärt sig att agera på ett visst sätt vid olika situationer. Vidare hävdar Hochschild att arbeten som kräver emotionellt agerande har tre gemensamma egenskaper. 1) de kräver direkt kontakt med klienterna, dvs. ansikte mot ansikte eller röst till röst. 2) den anställde förväntas producera ett emotionellt tillstånd i en annan person, t ex glädje. 3) arbetsgivaren tillåts genom utbildning och handledning att utöva en viss kontroll över de anställdas emotionella aktiviteter Emotioner och kön Emotioner och känslor påverkar oss människor på olika sätt, beroende på ett antal faktorer såsom kön, klass och till och med kulturell bakgrund. Emotioners könsmässiga karaktär innebär att den påverkar kvinnor och män på olika sätt. Enligt detta resonemang har hantering av känslor historisk varit och är fortfarande i första hand en fråga om kvinnor, eftersom män inte har samma behov av känslor på samma sätt som kvinnor har. Enligt Hochschild beror det på att kvinnor i allmänhet har mindre tillgång till materiella och sociala resurser i form av pengar, makt auktoritet eller status. 24 Hochschild menar att kvinnors underordnande sociala position i samhället får konsekvenser för det emotionella arbetet, och talar om fyra sådana. För det första kompenserar kvinnor bristen på resurser genom att i stället använda sina emotioner och känslor. Det gör man t ex genom att erbjuda män känslor i utbyte mot materiella och sociala resurser som de själva saknar. Av den anledningen har känslor och emotioner varit en mer betydelsefull resurs för kvinnor än vad den har varit för män. För det 22 Dahlgren, L & Starrin, B, (2004) Emotioner, Vardagsliv & Samhälle - en introduktion till emotionssociologin: Malmö: Liber s Hochschild, Arlie Russell: (2003) The Managed Heart Commercialization of human feeling. Berkeley: University of California Press s Ibid. s

17 andra blir känsloarbete än mer förknippat med kvinnor, eftersom de åläggs arbetsuppgifter som kräver ödmjukhet och de förväntas uppträda på ett sätt där andra människors status och välbefinnande höjs, medan de själva förväntas undertrycka ilska och aggressivitet. För det tredje menar Hochschild att de har en svagare statussköld, för skydd mot andra personers verbala attacker och smädelser än vad männen har. Det innebär att de får mindre av grundläggande hövlighet eller artighet, och får ta nedvärderande kritik från kunders sida. Trots detta skall kunden/klienten betjänas artigt med ett leende. Det här fallet gäller oftast yrken med låg status där kvinnor ofta arbetar. För det fjärde är maktskillnaderna mellan könen sårbara för olika typer av kommersiell exploatering. Det innebär att för kvinnor i kvinnodominerade yrken är det deras förmåga att visa värme och charm som kan komma att exploateras, medan för män är det deras kapacitet att använda ilska och vara hotfull som exploateras. Sammanfattning: De fyra konsekvenserna innebär att kvinnor förknippas med yrken och roller där de förväntas använda och hantera känslor och emotioner i sitt arbete. Emotioner förväntas ha större betydelse och påverkan på kvinnor än vad den kan ha på män. Kvinnor har både för- och nackdelar i emotionellt arbete, dels att de kan kompensera sina brister med hjälp av känslor, och dels att de är sårbara för negativa känslor som kan bryta ner deras psykiska hälsa. 16

18 4. Tidigare forskning Det har gjorts en del tidigare forskningar om emotioner i arbete, bland annat om sjukvårds personal, socialarbetare och kriminalvårdare. De två sistnämnda är mest relevanta och närmast till vår yrkesgrupp då de är i ständigt interaktion med klienter på samma sätt som fritidsledarna och känner liknande emotionella upplevelser. Trots det närmare sambandet, är vi medvetna om problematiken med att använda oss av tidigare forskning med socialarbetare och särskilt kriminalvårdare. Därför är det viktigt att känna till de olika arbetsuppgifterna och arbetsmiljön i dessa olika institutioner och ta hänsyn till skillnaderna. Av den anledningen är vi medvetna om att vårt resultat kan till viss grad avvika från de tidigare forskningarna. 4.1 Kriminalvårdare Den tidigare forskningen om kriminalvårdare baseras på kriminalvårdens rapport 21 Kriminalvårdares vardagsarbete som undersöker kriminalvårdares emotioner i arbetet. Rapporten delas i tre områden, vilka är, organisation, roller och vårdarkultur, våld och emotioner samt stress, stöd och trivsel. Den första delen berör vi inte, medan de två sista blir föremål för vår undersökning. Våld och emotioner: Flera studier visar att våld och hot mot kriminalvårdare förekommer i betydligt högre utsträckning än anmälningarna visar. De undersökningar som bland annat gjorts av kriminalvården visar att ca en fjärdedel av 4400 respondenter angav att de känt sig hotade av intagna, vilket är fyra gånger så många som de ca 300 årliga anmälningarna. 25 När det gäller fysiskt våld mot personalen, sker det enligt Kling och Gustavsson ca 25 st. per år, medan hoten är betydligt större. Hot mot personal förekommer främst då personalen förmedlar negativa besked till de intagna. 26 Det är alltså upplevelsen av negativa känslor såsom aggressioner hos de intagna som leder till våld. Utryckandet av negativa känslor bland vårdpersonal kan betraktas som avvikande eller hot, därför begränsas vårdare att visa sina 25 Nylander, Per-Åke: (2006) Kriminalvårdares vardagsarbete Handlingar emotioner och föreställningar: Norrköping: Kriminalvårdsstyrelsen s Kling, Boo & Gustavsson, Jan: (2004) Fångarna, fängelset och samhället en jämförelse mellan 1992 och 2002 samt en diskussion om kriminalvårdens framtida inriktning Norrköping: Kriminalvårdsstyrelsen s

19 känslor när intagna är med. De hänvisas till så kallade emotionszoner där intagna inte finns och därmed större utrymme för utryck för olika typer av känslor. Stress, stöd och trivsel: Arbetsmiljöfaktorer såsom kontroll över arbetet, trygghet och tillgång till resurser har en positiv effekt på arbetstillfredsställelse. Arbetstillfredsställelse eller trivsel har beskrivits olika av olika forskare. En beskrivning är att den innefattar det sammantagna värderingen av negativa och positiva delar i arbetsmiljön. 27 Ju bättre arbetsmiljön är, desto mer trivsamt blir arbetet, och vice versa. Saknaden av bristande resurser, tid och stöd samt faktorer som stress har en negativ samband med arbetstillfredsställelse. Studier visar att t ex andelen intagna narkotikamissbrukare är en viktig orsak till sämre psykosocial arbetsmiljö såsom stress och utbrändhet hos personalen. En annan faktor som kan utlösa stress för personalen är arbetets negativa inverkan på familjen. 28 Utbrändhet kan uppstå av hårt arbete och har ett starkt samband med farosituationer, kontakt med de intagna och lågt administrativt stöd. De som löper större risk för att bli utbrända är personer som arbetat längre på samma arbetsplats, och personer som har utsatts för trakasserier Socialarbetare Förutom kriminalvårdens vardagsarbete kommer vi att ta in ytterligare forskning som är relevant för vår undersökning, och det gäller studier om socialhandläggares upplevelser av emotioner i arbetet. Undersökning kring socialarbetares emotioner och arbetsmiljö har gjorts i antologin Villkor i arbete med människor, från arbetslivsinstitutet. Socialarbetare liksom kriminalvårdare ingår i en så kallade human serviceorganisation, förkortat HSO, som är ett samlingsbegrepp för organisationer som på olika sätt arbetar i interaktion med människor. Man brukar säga att arbetet inom HSO blir till vad man själv gör det. Det innebär å ena sidan stora frihetsgrader och kontroll över sin arbetssituation. Det kan och andra sidan också leda till att man överarbetar, eftersom man har svårt att avgöra när arbetet verkligen är slutfört eller om man utfört det på rätt sätt. Det alla har gemensamt inom HSO, är att kärnan i arbetet är 27 Jönsson, Sandra m fl: (2006) Villkor i arbete med människor en antologi om human servicearbete: Stockholm: Arbetslivsinstitutet s Nylander, Per-Åke: (2006) Kriminalvårdares vardagsarbete Handlingar emotioner och föreställningar: Norrköping: Kriminalvårdsstyrelsen s Ibid. 18

20 den mänskliga relationen som byggs upp mellan två unika personer, organisationsföreträdaren och klienten, fritidsledaren och ungdomar. 30 Nedanstående fem aspekter har en avgörande roll för socialarbetares upplevelser av emotioner i arbetet och är, klientarbete och relationer, arbetsbelastning, socialt stöd samt arbetstillfredsställelse. 31 För att knyta ihop denna undersökning med vårt, kommer vi likt kriminalvårdares yrke, att tillämpa varje aspekt i vår undersökning genom att anpassa våra frågor efter dem, för att på så sätt se om denna forskning gäller även för vår yrkesgrupp. Var och en av dessa aspekter har en inverkan/påverkan på sitt sätt, men en del av dessa aspekter kan påverka även den andra aspekten. Klientbelastning/ärendemängd har en negativ påverkan på arbetsbelastning. Det innebär alltså att socialarbetare med stor del klientrelaterat arbete, också upplever högre stressnivåer än de anställda som spenderar mindre tid i interaktion med klienter. Hög arbetsbelastning representerar en krävande arbetsmiljö som under vissa omständigheter leder till stress och en långvarig känsla av hög stress leder i sin tur till emotionell utmattning. Klientarbete och relationer: Klienten beskrivs som en viktigt bidragande orsak till upplevelsen av framgång och misslyckande i arbetet, och förhållandet ungdomar - fritidsledare ses som kärnan i arbetet. För att verksamheten skall fungera på ett tillfredställande sätt, krävs det alltså att dessa åtminstone har lärt känna varandra och format en någorlunda god relation. Alltså är en god relation nödvändigt för att verksamheten skall lyckas, dels för att ungdomarna kan utvecklas på ett positiv sätt men även för att fritidsledaren upplever att arbetet är tillfredställande. Arbetsbelastning: Arbetsbelastning är den aspekt som skapar den största mentala påfrestningen i de flesta arbeten. Arbetsbelastning kan t ex vara tidsbrist eller resursbrist som hindrar personalen att på ett tillfredställande sätt att slutföra sina arbetsuppgifter. Studier har visat att socialarbetares påfrestning ökar vid tid- och resursbrist, och stressnivån ökar i relation till antalet svåra och problematiska klienter. Kontroll i arbete: Kontroll över sitt arbete har en stor påverkan och leder till olika konsekvenser beroende på om kontrollen är hög eller låg. Den kontrollmodell som har 30 Jönsson, Sandra m fl: (2006) Villkor i arbete med människor en antologi om human servicearbete: Stockholm: Arbetslivsinstitutet s Ibid. s

21 använts i denna studie består av två delar, handlingsfrihet och beslutsutrymme. Handlingsfrihet innefattar lärande, kreativitet och kontroll över klienten samt arbetsresultat, och anses vara låg inom human serviceverksamheter. Beslututrymme omfattar den möjlighet en person har att bestämma över sitt jobb samt möjligheterna att påverka organisationen och arbetsgruppen. Den sistnämnda aspekten av kontroll är hög inom humana serviceverksamheter då personal själv kan bestämma när de vill ha privata samtal eller ta ut paus. Kontroll över klienten och resultaten av insatserna är däremot låg. Socialt stöd: Socialt stöd på arbetet har visat sig bringa en positiv effekt då den minskar risken för stress och utbrändhet det så kallade burnout. 32 Socialt stöd genererar tre olika effekter på arbete och hälsa. För det första kan den förbättra hälsa och välmående genom att få de primära mänskliga behoven tillfredställd (trygghet, sociala relationer och en önskan att vara omtyckt). För det andra kan socialt stöd minska stressnivån på arbetet, och den tredje effekten beskrivs som bufferteffekt och är effektiv i situationer av märkbar stress. Arbetstillfredsställelse: Denna aspekt omfattar både den enskilde socialarbetarens välbefinnande och organisationens hälsa. Studier visar att denna aspekt har en viktig funktion eftersom de anställda är i interaktion med klienter vilket har en direkt påverkan på socialarbetares engagemang i arbetet. Anställda som upplever hög arbetstillfredsställelse visar också större engagemang i arbetet i generellt och i arbetet med klienterna. 32 Olsson, Eva: (2008) Emotioner i arbete - En studie av vårdarbetares upplevelser av arbetsmiljö och arbetsvillkor: Karlstad University Studies s

22 5. Resultat och analys Under detta kapitel kommer det empiriska materialet att presenteras och analyseras. Detta gör vi genom att besvara syftet och dess frågeställningar med hjälp av intervjufrågorna. Intervjufrågorna har delats upp i tre delar och anpassat efter de tre frågeställningarna, på så sätt har vi försökt att uppnå syftet och besvara frågeställningarna under detta kapitel. Denna uppdelning gör vi främst för att skapa en struktur i vår analys, där varje frågeställning besvaras i sin tur med hjälp av relevanta intervjufrågor. I slutet av detta kapitel kommer vi att ta upp frågeställningarna och besvara de var för sig, genom att sammanfatta resultat och analys kapitlet. Nedan följer presentationen och analysen av det empiriska materialet. Arbetstillfredsställelse eller trivsel har en stor påverkan på arbetsuppgifterna. Ju mer man trivs, desto bättre presterar man och visar ett större engagemang. Samtliga respondenter har svarat att de trivs bra eller mycket bra på arbetet. Det fanns dock olika anledningar till varför de trivdes på arbetet. En respondent anger bekräftelse och upplevelsen av positiva känslor till varför man trivs på jobbet. Jag trivs jätte bra, dels för att jag blir bekräftad varje dag dels för att jag känner att jag gör något positivt på det här jobbet. Jag har lärt mig mkt om andra kulturer i samband med detta jobb. IP 8 Flera andra respondenter anger friheten som motiv till varför de trivs på jobbet. Så här utrycker sig en respondent: Jag trivs ganska bra, jag är ganska fri på mitt jobb. Man är fri att hitta på aktiviteter, och det finns mycket att göra. Det är roligare på vinter och höst då det finns många besökare. IP 2 Det framgår under resultatet att respondenterna är arbetstillfredsställda, dvs. att de trivs bra på jobbet. Det framgår också att det finns olika anledningar till varför man trivs, bland annat nämns friheten, att man får bekräftelse och att det finns stöd och god samarbetsvilja mellan 21

23 kollegorna. Trots att de flesta respondenter upplever stress och att en del även har blivit utsatt för trakasserier eller hot och våld, så menar samtliga att de trivs bra på jobbet. Anledningen till att man känner som man gör är att begreppet arbetstillfredsställelse innefattar den sammantagna värderingen av positiva och negativa delar i arbetsmiljön. 33 Det innebär att man väger för och nackdelar av något för att sedan dra en slutsats, vilket man även kan se i respondenternas svar. Trots att de upplever negativa känslor i samband med sitt arbete, så säger de samtidigt att de trivs bra på jobbet, eftersom det positiva överväger det negativa, friheten överväger trakasserierna i vårt fall. Att de anställda upplever arbetstillfredsställelse innebär också att de visar större engagemang i arbete och med klienterna. Detta såg vi i vårt fall när respondenterna underströk betydelsen av att vara ambitiös och tillgänglig för ungdomarna. När det gäller relationer till de besökande ungdomarna, ansåg samtliga respondenter att de allmänt hade en bra relation till dem, även om relationsgraden kunde skilja från person till person. Även klientarbete och relationer har en koppling till arbetstillfredsställelsen, varför vi ser ännu en anledning till att fritidsledarna trivs på jobbet. 34 Det finns många faktorer som spelar in på arbetstillfredsställelse som det nämndes tidigare. Relationen till andra kollegor och det sociala stödet är en viktig del av arbetsmiljön och arbetstillfredsställelsen. Samtliga respondenter medger också att de har en bra relation till kollegorna, trots att de är olika som personer. Så här beskriver några respondenter relationen mellan kollegorna: Jag har ganska bra relation till mina kollegor, vi trivs tillsammans för det mesta och vi är väldigt olika som personer, vilket är bra. Vi kompletterar varandra för att vi är bra på olika saker, det funkar bra. IP 4 Jag har bra relation till kollegorna, tajtare med vissa och lite mer ytlig med andra. Det professionella funkar bra. IP 2 33 Jönsson, Sandra m fl: (2006) Villkor i arbete med människor en antologi om human servicearbete: Stockholm: Arbetslivsinstitutet s Ibid. s

24 Andra faktorer som kan spela in är kontroll över arbetet och även handlingsfriheten att kunna påverka arbetsuppgifterna, vilket våra respondenter har svarat positivt på. 35 Samtliga anger att de känner att de har kontroll över sitt arbete, och att de kan påverka arbetsuppgifterna och resultatet: Jag har kontroll över mitt jobb, alla fritidsgårdar är självständiga och vi kan bestämma över verksamheten inom ramen för regler som vi får från chefen. IP 7 Ja, jag tycker att jag har kontroll, jag tycker att jag gör nytta och vi har i princip full handlingsfrihet inom vissa ramar. Jag brukar ta med ungdomar till andra aktiviteter som jag håller på med under mitt föreningsliv så att de ska bli engagerade även i dessa aktiviteter. IP 3 Jag är nöjd med min insats och har kontroll över mitt arbete, man gör sitt bästa och får man uppskattning av ungdomarna så blir man ännu mer motiverad. Vissa dagar kan man känna att man inte har gjort mkt och tvärtom. IP 2 Jag tycker att jag har kontroll, det är så pass praktiskt och flexibelt så jag tycker att det här min grej och har kontroll över det. IP 6 Eftersom fritidsgårdar är fria verksamheter, har fritidsledare inte alltför hög kontroll över ungdomarna på samma sätt som skolan har. Däremot har fritidsledare hög kontroll över aktiviteterna och organisationen, eftersom dem jobbar i en plattorganisation som många respondenter påpekade. Platta organisationer saknar en hierarkisk maktstruktur, utan går ut på att organisationsmedlemmarna är jämlika när det gäller makt och inflytande. De agerar som sina egna chefer och är fria att välja aktiviteter. Trygg- och säkerheten på jobbet är en annan viktigt faktor som har en stor påverkan på arbetsmiljö och arbetstillfredsställe. Respondenterna svarar att de känner sig trygga och säkra 35 Jönsson, Sandra m fl: (2006) Villkor i arbete med människor en antologi om human servicearbete: Stockholm: Arbetslivsinstitutet s

25 på jobbet, trots att flera av dem avslutar meningen med ovissheten att det kan uppstå vad som helst på en öppen fritidsgård. Jag känner mig ganska trygg men man vet aldrig vem som kommer in via dörren, men överlag så känner jag mig trygg och säker. Men om det går i överstyr så ringer vi polisen vilket vi inte behövt göra många gånger. Jag har jobbat länge här så jag känner nästan alla och vet hur de fungerar. IP 4 Ja, på ett sätt så känner jag mig väldigt trygg och säker men jag vet ju också att det mkt droger och så inblandade där det finns inga garantier om vem som kommer in här. Men generellt känner jag mig trygg och säker på jobbet. IP 3 Jag känner mig säker och trygg, men för länge sedan var det ett gäng som inte stod för våra värderingar och man visste inte hur långt de kunde gå. Då var man lite på sin vakt. IP 2 Hot och våld är inte lika vanligt på fritidsgårdarna som det är inom kriminalvården, men trots det så har en del fritidsledare hotats eller utsatts för våld. De som inte har blivit utsatta själva, vittnar om att andra kollegor har blivit det: Så här svarar några respondenter på frågan om de blivit utsatta för hot och våld: Ja för många år sedan blev jag hotat även slagen och då anmälde jag personen och var på rättegång också. Mitt syfte var att markera att man inte kommer mig så nära men det är inte så vanligt att det händer, man ska sätta gränser så klart så att. IP 4 Det har hänt att jag blivit hotad och upplevt våld men inte alls ofta och det var länge sen. När man blir äldre så respekterar de en mer. IP 1 Nej det har inte förekommit hot och våld mot mig, men jag vet kollegor som har blivit hotade. IP 8 24

26 Problemet verkar vara vanligt, eftersom flera respondenter som inte angett att de blivit hotade eller blivit utsatta för våld, har vittnat om att de varit med när deras kollegor råkat ut för det. Samma mönster ser vi i den tidigare forskningen om kriminalvårdare. Det framgår även där att hot och våld mot kriminalvårdare förekommer i betydligt högre utsträckning än vad anmälningarna visar. 36 Risken för ett mörkertal av hot och våld mot fritidsledare finns på samma sätt som inom kriminalvården. Ännu en företeelse som har likheter med den tidigare forskningen om kriminalvårdare, är de så kallade emotionszoner, vilket innebär att det finns särskilda zoner på arbetsplatsen för att uttrycka vissa känslor och emotioner. 37 Flera respondenter menar att, trots att de känner sig fria att utrycka sina känslor, så är de medvetna om att göra det på rätt plats. Så här svarar några respondenter på frågan. Jag känner mig ganska fri för att utrycka känslor, men man kan inte visa allt. Men om jag stör mig på något så klagar jag och tar upp det. IP 2 Jag tycker att jag är fri att uttrycka mina känslor men man måste veta att man inte kan säga vad man vill heller för man ska ändå agera professionellt. Annars känner jag mig fri. IP 3 Jag måste behärska mig, jag kan inte säga allt jag tycker och tänker till ungdomarna. Jag måste vara en professionell fritidsledare, men samtidigt kan jag inte tycka om alla, vilket jag ändå visar att jag gör, eftersom det är mitt jobb. Men jag känner mig fri att utrycka känslor för arbetskamrater och är ganska öppen med det. IP 4 Om arbetsbelastning svarar de allra flesta att det inte är så farligt eller att det är ganska lugnt. Torts att de flesta angivit att de blivit stressade, så menar de att arbetsbelastningen inte är så hög. 36 Nylander, Per-Åke: (2006) Kriminalvårdares vardagsarbete Handlingar emotioner och föreställningar: Norrköping: Kriminalvårdsstyrelsen s Ibid. s

27 Det är mitt jobb att vara med ungdomarna och jag känner att det inte är så mycket arbetsbelastning men på vinter och höst är extra mycket att göra, då känner man att det kan bli mycket att göra. Men överlag så är det lagom arbetsbelastning. IP 4 En respondent anser att mycket tid går åt administrativt arbete som istället borde läggas på ungdomarna. Det är för mycket pappersarbete ibland känner jag. Som fritidsledare ska man vara med ungdomarna och vara just en ledare inte hålla på med en massa pappersarbete som tar mkt tid. Men det är något man får ta. Annars arbetsbelastningen är inte så farlig. IP 6 En annan respondent upplever arbetsbelastningen så här: Jag upplever otillräcklighet, man förväntas göra massa saker. Det är nog det som känns mest. IP 7 Trots att många upplevde stress, menar de att arbetsbelastningen är lagom. Anledningen kan vara att fritidsledarna varken upplevde tidsbrist eller resursbrist, vilka är två viktiga kriterier för hög arbetsbelastning. 38 Stress men även utbrändhet är vanligt förekommande i arbete med människor. Våra respondenter upplever stress på olika sätt. De flesta har någon gång känt av stress, men utbrändhet är inte lika vanligt. Några stycken har inte alls känt av stress, medan några andra upplever positiv stress. Så här svarar några på frågan om dem upplever stress i samband med arbetet: Jag är en väldigt aktiv person och har stort ansvar här, självklart att jag har varit på att bränna ut mig eftersom man måste vara social hela tiden och vissa perioder blir man människofientlig. När man kommer hem så vill man vara för sig själv och inte prata med någon, men det har gått bra annars. Jag 38 Jönsson, Sandra m fl: (2006) Villkor i arbete med människor en antologi om human servicearbete: Stockholm: Arbetslivsinstitutet s

28 vill göra så bra som möjligt så man vill engagera sig mycket och blir stressad men det är oftast positiv stress. Man lär sig med tiden att hantera stress. IP 4 Ja stress förekommer ständigt men det kan också vara positiv, men det är full fart här varje dag det gäller att vara alert och ibland blir det för mycket då behöver man gå i väg och ha sin stund för att ladda. Jag känt av negativ stress i perioder och känt av utbrändhet men jag har jobbat på det så att det inte ska gå så långt att jag behöver sjukskriva mig. Stress finns ganska mycket på de flesta fritidsgårdar kan jag tänka mig, utbrändhet finns det några fall som jag vet om men det förekommer väldigt sällan. IP 5 Stress kan jag känna ganska ofta men utbrändhet har aldrig känt. Men vi har många olika arbetsuppgifter och att hinna med allt kan kännas stressigt, vi har vid sidan av fritidsledaruppgifter mkt administrativa uppgifter som ska göras. IP 6 Jag har känt stress, jag har varit en eldsjäl på jobbet och det kan leda till att man gör för mkt ifrån sig och på så sätt glömmer man bort sig själv. Tidigare var det vanligt med stress men nu har jag lugnat ner mig för jag har jobbat så pass länge med ungdomar. IP 8 Jag har aldrig känt av stress eller utbrändhet på jobbet. IP 2 När det gäller stress så var det väldigt vanligt som det nämndes tidigare. Trots att fritidsledarna hade tillgång till socialt stöd i form av handledning och buffertgrupper, så var det ändå vanligt med stress. Det finns flera anledningar till varför situationen ser ut som den gör. I fallet kriminalvården handlade det om intagna narkotikamissbrukare, samt arbetets negativa inverkan på familjen som utlöste stress hos personalen. 39 Samma företeelser ser vi bland fritidspersonalen då både narkotika användning och arbetets negativa inverkan på familje- och fritidslivet nämndes av flera respondenter. Ännu en möjlig faktor till stress kan vara det faktum att platta organisationer ställer större individuella krav på personalen, vilket 39 Nylander, Per-Åke: (2006) Kriminalvårdares vardagsarbete Handlingar emotioner och föreställningar: Norrköping: Kriminalvårdsstyrelsen s