L9HK30, Hem- och konsumentkunskap 3 för lärare 7-9, 15 högskolepoäng

Transkript

1 1(5) Institutionen för kost- och idrottsvetenskap L9HK30, Hem- och konsumentkunskap 3 för lärare 7-9, 15 högskolepoäng Home and Consumer studies 3, 15 Higher Education Credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av prefekt vid Institutionen för kost- och idrottsvetenskap Kursplanen gäller från våren Ansvarig institution: Institutionen för kost- och idrottsvetenskap Medverkande institutioner: Journalistik, medier och kommunikation (JMG) och Centrum för konsumentvetenskap (CFK) Utbildningsområde: Undervisning Huvudområde: Kostvetenskap 2. Inplacering Kursen ges på grundnivå. Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9. Kursen kan även ges som fristående kurs och uppdragsutbildning. 3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs L9HK20 Hem- och konsumetkunskap 2 för lärare 7-9, 15 hp eller motsvarande. 4. Innehåll Delkurs A Konsumtion och hushållens ekonomi, 7.5 hp Kursen problematiserar resursanvändning och konsumtionens betydelse för välfärd och hållbar utveckling. Individers och hushålls ekonomiska förutsättningar och villkor behandlas samt relateras till påverkande samhälleliga ramfaktorer. Hushållsekonomiska strategier samt digitala verktyg för ekonomisk planering introduceras, prövas och diskuteras. Unga individers identitetsskapande och konsumtionsprocesser i det dagliga livet diskuteras. Konsumentlagar samt stöd som finns för konsumenter identifieras. Samband mellan kunskapssyn, prov och bedömning av elevers lärande inom hem-och konsumentkunskap introduceras. Delkurs B Miljö och livsstil, 7,5 hp Kursen problematiserar hemmet, bostaden och skolan som ram som för vardagliga aktiviteter och med betoning på kök som måltids-, arbets- och lärandemiljö. Livsmedels produktions- och konsumtionskedjor behandlas med koppling till resurshushållning i hemmet samt val och skötsel av

2 gemensamma och personliga tillhörigheter, rengöring och tvätt. En hushållsekologisk systemsyn är vägledande. I kursen ingår också frågor om teknisk infrastruktur kopplat till vardagliga praktiker i hushållet, t. ex energi, vatten, återvinning, avfall och avlopp, transporter. Arbetsfördelning i hemmet behandlas med särskild hänsyn till perspektivet jämställdhet. 2 (5) 5. Mål Delkurs A Konsumtion och hushållens ekonomi, 7.5 hp Efter avslutad kurs skall studenten kunna: Kunskap och förståelse identifiera och analysera individers och hushålls resursanvändning, ekonomiska förutsättningar och strategier. beskriva samt resonera om konsumtionsprocesser i det dagliga livet och kunna relatera detta till unga individers livsvärld och identitetsskapande. Färdighet och förmåga redogöra för hur digitala verktyg kan användas vid planering och uppföljning av hushållsekonomi i den pedagogiska verksamheten. redogöra för konsumeträttigheter och skyldigheter. redogöra för hur ämnesdidaktisk teori om kunskapssyn och bedömning kan användas i undervisning i hem- och konsumentkunskap. Värderingsförmåga och förhållningssätt reflektera över konsumtionens konsekvenser för välfärd och hållbar utveckling. reflektera över det egna lärandet och identifiera vad som krävs i lärarprofessionen för att hantera ämnesstudierna i ett didaktiskt perspektiv. Delkurs B Miljö och livsstil, 7,5 hp Efter avslutad kurs skall studenten kunna: Kunskap och förståelse exemplifiera hur livsmedel och andra varor produceras och transporteras och diskutera detta i relation till individer, hushåll och hållbar utveckling. exemplifiera och diskutera hushållning med livsmedel och andra förbrukningsvaror, tvätt och rengöring i hushållet och hur dessa processer samspelar med hälsa, ekonomi och miljö. beskriva och problematisera arbetsfördelning i hushållets vardagliga verksamheter i relation till jämställdhet och hållbar utveckling. resonera om relationer mellan vardagliga praktiker i hushållet och samhällets tekniska s ystem. visa kunskap om sätt att dokumentera och analysera undervisning i förhållande till skolans mål.

3 3 (5) Färdighet och förmåga välja och analysera strategier för skötsel och underhåll av bostaden samt tvätt och vård av gemensamma och personliga tillhörigheter. skapa och gestalta undervisningssituationer där elevers kunskaper och erfarenheter tas till vara samt identifiera vad som krävs för att anlägga perspektiv, nå mål och krav i skolans läro- och kursplan. visa förmåga att beakta och kommunicera ett jämställdhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten. Värderingsförmåga och förhållningssätt söka och kritiskt förhålla sig till olika typer av information och kunskap inom för kursen relevanta områden samt reflektera över eget lärande och behov av ytterligare kunskap i förhållande till kursens mål. 6. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. 7. Former för bedömning Delkurs A examineras genom seminarium, tvärgruppsredovisningar, hemtentamen samt skriftlig rapport. Delkurs B examineras genom seminarium, muntlig redovisning samt skriftlig rapport. Obligatorisk närvaro gäller vid kursens laborativa moment. Vid frånvaro vid obligatoriska moment är student ansvarig att kontakta kursansvarig för att delges tidpunkt för nästa kurstillfälle eller alternativ examinationsuppgift. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. Antal provtillfällen är begränsat till fem. I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar bör studenten garanteras tillgång till minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie tillfälle) under en tid av åtminstone ett år med utgångspunkt av kursens tidigare uppläggning. 8. Betyg Vid bedömning används tregradig skala: Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U). 9. Kursvärdering I kursen ingår utvärdering. Kursen utvärderas skriftligt via lärplattform och resultatet är vägledande för utveckling och planering av kommande kurser. Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg förmedlas till studenter vid regelbundna programträffar- eller inriktningsträffar 10. Övrigt Ur hygien och säkerhetssynpunkt skall, i undervisningen där mat lagas till andra, förkläde och hårskydd som tillhandahålls av institutionen användas. Händer och underarmar skall vara fria från kläder, smycken och dylikt. Detta är en kurs som delvis behandlar miljö och hållbar utveckling, och där mindre än hälften av inslagen rör ekologisk, ekonomisk eller social hållbar utveckling.

4 4 (5) LITTERATURLISTA Gäller fr o m vt 2013 L9HK30, Hem- och konsumentkunskap 3 för lärare åk 7-9, 15 högskolepoäng Home and Consumer studies 3, grades 7-9, 15 higher education credits Grundnivå/First Cycle Obligatorisk litteratur Delkurs A Konsumtion och hushållens ekonomi, 7.5 hp Brülde, B., & Fors. F. (2012). Om konsumtion och lycka, i Konsumtionsrapporten Centrum för Konsumtionsvetenskap. (6 s.) Elvstrand, H (2002) Children s reflections on income and savings. M. F, Merryn. Hutchings & A-M. Van den Dries (Red.), Young people's understanding of economic issues in Europe (s ). Stoke-on-Trent: Trentham. ( 15 s.) Gabriel, Y. & Lang, T. (2006). The unmanageable consumer. (220 s.) (2. ed.) London: SAGE. (15 s.) Grusell, M. (2012). Unga om reklam. Sundsvall: DEMICOM, Mittuniversitetet Sundsvall. (33 s.) Harju, A. (2008). Barns vardag med knapp ekonomi: en studie om barns erfarenheter och strategier (148 s.). Avhandling. Växjö : Växjö universitet. elektronisk resurs (50 s.) Hjort, T. (2004). Nödvändighetens pris: konsumtion och knapphet bland barnfamiljer (324 s.) Avhandling. Lund: Lunds Universitet. elektronisk resurs (50.s) Johansson, B. (2005). Barn i konsumtionssamhället. (236 s. ) Stockholm: Norstedts akademiska förlag. (50 s.) Konsumentverket. (2010). Att undervisa om konsumentkompetens- en strategi för konsumentutbildning. Förslag på konsumentutbildningens mål och innehåll. TemaNord 2010:569 (44 s.). Köpenhamn: Nordiska ministerrådet. elektronisk resurs (20 s.) Lundby, E. (2012). Young Consumers: Insight and ideas for responsible Markets Emerald Article: If you have money, you can be kinder to them : Possessions and economic resources in Children`s peer groups. Young Consumers 13(2), (10 s.) Pedér, A. (2007). Sparsamhetsnorm biter inte på dagens svenskar, I B. Johansson (Red.). Konsumera mera - dyrköpt lycka (281 s.). Stockholm: Formas. Formas fokuserar. (14 s.) Roos, J. M., & Holmberg, U. (2011). För hvad pris som helst, I S Holmberg, L. Weibull & H. Oscarsson (Red.). Lycksalighetens ö. Göteborg: SOM institutet vid Göteborgs universitet. elektronisk resurs (11.s) Sandberg, H. (2010). Unga och internetreklam. G. Jarlbro & M. Söderlund (Red.). I Reklam i nya kläder (s.22-36). Karlstad: Konsumetverket. 64s, elektronisk resurs. (14 s.) Storm-Mathisen, A. (2003). Consumption patterns and identity constructions of Norwegian teenagers. K. Hjälmeskog & H. Åberg (Eds.). Learn for Life. Consumers and Society in Dialogue (s.53-69). Stockholm. (16 s.)

5 Söt reklam och feta ungar. (2007:002). Köpenhamn: Nordiska ministerrådet (126 s.) elektronisk resurs (50 s.) Östberg, J. & Kaijser, L. (2012). Konsumtion. Malmö: Liber. (124 s.) Aktuella läroplaner och kursplaner för förskola, grundskola, gymnasium och vuxenutbildning. Stockholm: Skolverket. Hämtas från Artiklar och utdrag tillkommer. (Ca 50 s.) Delkurs B Miljö och livsstil, 7.5 hp Arild, A-H., Brusdal, R.; Halvorsen, J.T.; Gunnarsen, Terpstra, P. M. J.; & van Kessel, I. A. C. An investigation of domestic laundry in Europe Habits, hygiene and functional performance. (Fagrapport nr ). Oslo:SIFO (Valda delar). Björk, M. (1997). Hemarbetets modernitet- en fråga om kön, kunskap, tid och rum. Avdelningen för bebyggelseanalys. Stockholm: Kungliga tekniska högskolan. (Valda delar. C:a 70 s.) Forsell, J. (2002). Hushållsproduktion och föräldraledighet. Att städa, tvätta och laga mat- med och utan barn. Linköping: Tema teknik och social förändring. (Valda delar. C:a 100 s.) Gram-Hanssen, K. & Bech-Danielssen, C. (2004). House, Home and Identity from a Consumption Perspective. I Housing, Theory and Society 21. (s ) Jacobsen, E., & Lavik, R. (2011). Kjøkken praksises og mathygiene litteraturgjennomgang og web-survey. (Fagrapport nr ). Oslo: SIFO. 5 (5) Jensen, B. B., & Schnack, K. (2006). The action competence approach in environmental education. Environmental Education Research, 12(3 4), pp (16) Klepp, Grimstad, I. (2003). Fra rent til nyvasket. Skittent og rent tøy. Statens institutt for forbruksforskning. (Valda delar. C:a 12 s.) Laitala, K.; Grimstad Klepp, I., & Boks, C. (2012). Changing laundry habits in Norway. International Journal of Consumer Studies 36(2), Livsmedelsverket, (2011). Livsmedelssvinn i hushåll och skolor- en kunskapssammanställning. (Rapport ). Uppsala: Livsmedelsverket. Shove, E. (2003). Comfort, Cleanliness & Convenience. Kap 7 och 8. Oxford:Berg. (23 s.) Thøgersen, J. (2010). Pro environmental consumption. In K. Ekström (Ed.). Consumer behaviour. A nordic perspective. (pp ). Lund: Studentlitteratur.( 21 s.) WWF. (2007/2008). Learning sustainable ways. Hämtad från Åkerman, B. et.al (1984). Kunskap för vår vardag. Utbildning och forskning för hemmen. Stockholm: Akademilitteratur. (s ) Aktuella läroplaner och kursplaner för förskola, grundskola, gymnasium och vuxenutbildning. Stockholm: Skolverket. Hämtas från Artiklar och utdrag tillkommer ca 200 s.