KURS SB611B

Transkript

1 Malmö högskola / Fakulteten för Hälsa och samhälle Omvårdnad Anne Wennick Lektor 1(6) KURS SB611B KURSRAPPORT SB611B Bakgrundsinformation Kursens/delkursens namn; Barns hälsa och ohälsa (0-5 år) i ett mångkulturellt samhälle, 15 hp Termin; 1 av 2 Ladokkod; SB611B Kursansvarig; Helen Andersson Examinator; Anna Carlsson Programansvarig; Anne Wennick Antal registrerade studenter; 20 Antal (och procentuell fördelning) studenter som besvarat den summativa kursvärderingen; 17 (85%) Genomförande (ansvar) Tidig dialog/nytt program (enhetschef) Temperaturtagning (kursansvarig) Summativ kursvärdering (programansvarig) Skriftlig återkoppling i enkätsammanställningen (programansvarig) Muntlig återkoppling/ diskussion (programansvarig) Datum Ej aktuellt Ej aktuellt Kommentarer Den muntliga återkopplingen ägde rum i samband med tentamensgenomgång i aktuell kurs. Vid denna återkoppling närvarade 14 studenter (ytterligare två studenter hade aviserat att de var förhindrade att närvara då återkopplingen sammanföll med ett Postadress Besöksadress Tel Fax Internet E-post Malmö högskola Hospital MAS, Entrance anne.wennick@mah.se Fakulteten för Hälsa och samhälle S Malmö

2 2(6) högskoleövergripande möte om Minor Field Studies), examinator Anna Carlsson, kursansvarig för kurs SB622B Ann-Cathrine Bramhagen och programansvarig Anne Wennick. Kursen bedömdes ändamålsenlig, intressant, mycket intressant, bra, ha ett bra upplägg såväl som ett mycket gott upplägg, vara välstrukturerad och innefatta en nyttig variation med lärorika diskussioner och grupparbeten. Samtidigt fanns det önskemål om ett ökat inslag av reflekterande gruppdiskussioner i seminarieform. Diskussionerna föreslås även vara förlagda efter genomförd verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och då med fokus på studenternas erfarenheter från VFUn. Om än det upplevdes tidskrävande att arbeta i grupp ansågs det även vara ett bra sätt att lära känna varandra på och testa av samarbetsförmågan. Vidare ansågs de diskussioner som ett grupparbete genererar lärorika och bidra till ett ökat lärande. Kravnivån upplevdes rimlig, lagom, bra, krävande pga samtidig fokusering på magisteruppsatsen och motsvara beskrivna lärandemål och krav. En student ansåg det positivt att kraven var relativt höga då det bidrog till en ökad behållning av utbildningen. Ytterligare en student menade att utmaningen innefattade svårigheten att hinna med alla kursspecifika moment snarare än respektive moments svårighetsgrad. Något som påverkade hans/hennes resultat eftersom han/hon ej hann läsa in sig på aktuell kurslitteratur eller skriva så mycket som han/hon skulle vilja när det gäller inlämningsuppgifter, examinationsuppgifter och magisteruppsats. Föreläsningarna har för det mesta ansetts väldigt intressanta men innehållet i flertalet har liknat varandra och repeterat samma saker. Studenterna efterfrågade därför tydligare riktlinjer och förfinade beställningar till respektive föreläsare vad gäller innehåll. Föreläsningarna har även fokuserat barn äldre än fem år dvs ett åldersspann som ligger utanför kursens inriktning Barns hälsa och ohälsa (0-5 år) i ett mångkulturellt samhälle. En student efterfrågade även ökat djup i föreläsningarna då de ges på avancerad nivå. Exempelvis ansågs föreläsningen MAH:s hemsida Databassökning ge exakt samma information som på grundutbildningsnivå. Likaså upplever en student att föreläsningarna i forskningsmetodik upprepade det han/hon lärde sig inom grundutbildningen. Studenten fortsätter att eventuell repetition bör förläggas till studenten och att lärosätet istället fokuserar på ny information som fördjupar kunskapen. Vid den muntliga återkopplingen framkom det även att föreläsningen Barns normala utveckling i åldern 0-5 år ej fokuserat detta varför studenterna saknade en föreläsning om barnets utveckling. Vidare fokuserade ej föreläsningen Smärta hos barn i åldern 0-5 år barn och de smärtskattningsskalor som används inom barnsjukvården. Antalet studenter närvarande vid föreläsningar som gavs inom ramen för delkursen forskningsmetodik var låg vilket en student kommenterade då han/hon ansåg att detta var synd. Flertalet studenter ansåg att för mycket tyngdpunkt lades vid projektplanen och magisteruppsatsen då de tog värdefull tid från studier om barnets hälsa och ohälsa. Vidare önskade de fördjupa sig i den teoretiska delkursen om barn framför att börja formera en projektplan. Det upplevdes därför tufft att läsa den teoretiska delkursen parallellt med forskningsmetodikkursen. En student uttryckete att barnbiten Det är den jag vill lära mig! Samtidigt efterfrågade en student ökat fokus på val av magisteruppsatsämne och skrivpartner än tidigare i kursen då det upplevs stressigt längre fram. Ännu en efterfrågade tidigare start av föreläsningar i forskningsmetodik så att han/hon kunde påbörja magisteruppsatsen än tidigare i utbildningen. Ytterligare en student hade gärna haft ett mindre antal föreläsningar i delkursen forskningsmetodik.

3 3(6) Kursen innefattade förutom föreläsningar även tre studiebesök. Besöket på Ortopedmottagningen liksom Viktoriagården upplevdes sisådär då de primärt visade respektive verksamhets lokalutrymme framför deras arbete med barn och familjer. Däremot upplevdes studiebesöket på ortoptistmottagningen bra men det borde föregåtts av en föreläsning i ämnet för att öka behållningen. Terminologin ortoptisterna använde var för studenterna obekant varmed behållningen blev något begränsad. Förslag att förlägga studiebesöket efter VFUn inom barnhälsovården finns också beskriven i kursutvärderingen. VFUn upplevdes lärorik och i tid väl schemalagd. En student ansåg att VFUn var för kort då han/hon hade behövt ännu en vecka för att kunna jobba självständigt. Ytterligare en student hade uppskattat möjligheten till föreläsningar uppdelade om en pre- och en post VFUn. Därmed tillgodogjorde sig studenten kunskapen bättre och gavs möjlighet att återkomma till föreläsaren med eventuella frågor. Vid den muntliga återkopplingen exemplifierade studenterna detta med huruvida föräldrar bör rekommenderas att låta sitt spädbarn sova med eller utan huvudkudde. Frågan uppkom då föreläsare rekommenderade en sak och kollegor i Barnhälsovården en annan. Ännu en sak som kommenterades i kursutvärderingen är bedömningsunderlaget AssCe som använts under VFUn. Då aktuell VFU var om två veckor framför en längre sådan hann inte studenterna uppnå alla mål. Svårigheten att applicera målen i aktuell verksamhet betonades också. Bedömningsunderlaget är inte framtaget för att användas vid kortare placeringar och lämpar sig därför inte för VFUn i denna kurs. Kursen avslutades med en hemtentamen som bedömdes mycket lärorik, lärorik, bra tentamensform då man kan sitta hemma i sin egen vrå och leta upp svar men samtidigt stressande och ta mycket tid i anspråk. Särskilt stressande var att deadline för inlämning av hemtentamen var den 10 november, 2011 och deadline för projektplanen den 16 november, Kort därefter följde även deadline för etikprövningsrådet vilket upplevdes bidra till allt för många deadlines på rad. En student önskar att tentamen innehöll uttömmande frågor varat med lättare frågor som ändå är av vikt men kräver kortare svar. En annan upplevde hemtentamen alldeles för enkel och att en salstentamen vore mer rättvis för att mäta kunskapsnivån. Ytterligare en student önskade tentamen distribuerad per e-post framför som brev skickad till hemadressen. Beroende på postgången kan studenter erhålla tentamen vid varierade tidpunkter alternativt riskera att brevet förkommer på väg till adressaten. Studenten föreslår därför att tentamen distribueras via kurshemsidan It s Learning, via e-post, att studenter kvitterar ut tentamen hos examinatorn alternativt den delas ut i samband med ett föreläsningstillfälle i nära anslutning till utskicksdato. Under VFUn genomförde samtliga studenter ett bedömningssamtal student handledare emellan utifrån AssCe formuläret. Därmed kunde n=13 studenter tilldelas betyget Väl godkänd och n=7 studenter betyget Godkänd. När det gäller den teoretiska delen så erhöll n=8 studenter betyget väl godkänd och n=12 betyget godkänd. Ingen student tilldelades betyget Underkänd i något av delmomenten eller kursen som helhet. Sammanfattning av studenternas synpunkter Den skriftliga kursutvärderingen uttrycktes i en 6 gradig skala där 1 = i mycket liten utsträckning och 6 =i mycket stor utsträckning. Utvärderingen besvarades av 17 studenter (N=20). Ytterligare en student besökte utvärderingssidan men besvarade aldrig denna. Övriga fem studenter besökte aldrig sidan och det är oklart varför det föhöll sig så. En trolig anledning är att studenterna befann sig i verksamhetsförlagd utbildning under pågående utvärdering och att fokus var på

4 4(6) verksamheten framför den i övrigt pågående utbildningen och dess kursutvärdering. För en sammanfattning av kursutvärderingen se nedan; Kursutvärdering för kursen SB611B november månad 2011 Kursens lärandemål har uppfyllts r(md) 3-6(5) Kursens arbetsformer har underlättat för dig att uppnå lärandemålen Föreläsningar r(md) Seminarier r(md) Inlämningsuppgifter r(md) Laborationer r(md) Grupparbeten r(md) Biblioteksövning r(md) Litteraturstudier r(md) Muntlig redovisning r(md) Studiebesök r(md) Kursens arbetsmaterial har underlättat för mig att uppnå lärandemålen Obligatorisk litteratur r(md) Annan litteraturr(md) Kursens hemsida r(md) Annat arbetsmaterial r(md) 3-6(5) 3-6(4) 4-6(5) 6(6) ej aktuellt (4) 1-4(3) ej aktuellt 6 4-6(5) ej aktuellt 4 2-6(4) 1-6(4) 5-6(6) 3-6(4) 2-6(5) 2-6(5) Kursens upplägg har underlättat för mig att uppnå lärandemålen r(md) 3-6(5) Examinationen gav mig möjlighet att visa hur väl jag uppfyllt lärandemålen r(md) 2-6(5) Mina åsikter och erfarenheter har tagits till vara under kursen r(md) 3-6(4) Jag har fått återkoppling från kursens lärare r(md) 3-6(5) Jag har fått återkoppling från mina medstudenter r(md) 2-6(4) Jag har blivit väl bemött av kursens lärare r(md) 4-6(6) Jag har blivit väl bemött av övrig personal under kursen r(md) 3-6(6) Jag anser att kursen har varit forskningsanknuten i följande utsträckning r(md) 4-6(6) Kursen har varit relevant i förhållande till min framtida/ nuvarande yrkesutövning i följande utsträckning r(md) Jag har sammanlagt använt följande antal timmar per vecka under kursen (inkl. självstudier och ej schemalagda aktiviteter på högskolan) < 10 timmar (n) timmar (n) timmar (n) timmar (n) > 40 timmar (n) 3-6(5) 0% (0) 23,5%(4) 17,6%(3) 23,5%(4) 35,3%(6) Kursen har varit krävande r(md) 2-5(5) Analys Sedan Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot hälsa och ohälsa för barn och ungdom startade år 2007 har studenternas önskemål om antal grupparbeten

5 5(6) inom utbildningen varierat. För att hitta ett lämpligt antal grupparbeten med varierade syften har antalet växlat från läsår till läsår. Vartannat år har respektive kurs kommit att innehålla ca ett grupparbete, dvs. totalt ca 3-4 grupparbeten inom ramen för Specialistsjuksköterskeprogrammet, vilket studenter utvärderat som för många. Vartannat år har antalet reducerats till ca 2-3 grupparbeten inom ramen för Specialistsjuksköterskeprogrammet och fortfarande utvärderats som för många. Detta läsår 2011/2012 reducerades antalet till att endast innefatta ett grupparbete som arrangerades i form av ett artikelgranskningsseminarium i programmets första kurs, SB611B. En trolig orsak till svårigheten att identifiera rätt antal grupparbeten kan vara att studenter har olika stora behov av att reflektera i grupp. En del studenter föredrar individuella kursmoment då det medger en bedömning av den egna prestationen alternativt då svårigheten att samla en grupp överskuggar nyttan med arbetsformen. Sannolikt spelar även tidigare utbildningsstrukturer roll. Är studenten van vid att från exempelvis grundutbildningen ha återkommande grupparbeten, gruppdiskussioner eller reflekterande seminarier i grupp och funnit detta berikande så önskar de sannolikt fortsätta med denna arbetsform. Av samma anledning som studenter som saknar denna erfarenhet efterfrågar ökad individuella moment. Antalet moment i grupp bör således variera utifrån studenternas behov vilket kan vara svårt att förutspå innan kursledning och studenter lärt känna varandra. Vidare bör syftet med moment i grupp fokuseras kring möjligheten att i grupp nå en högre abstraktionsnivå och att initialt i utbildningen lära känna varandra. Om än studenterna ansett att aktuell kurs (SB611B) fokuserat forskningsmetodik, projektplan och magisteruppsats i allt för stor utsträckning så ansåg samma studenter vid den muntliga programutvärderingen den 31 maj 2012 att de lärt sig enormt mycket. Den fördjupning de nådde inom respektive ämne samt om varandras ämnen ansågs allt för värdefull för att gå miste om. Vidare efterfrågade de en än tidigare start av författandet av projektplan och examensarbete då detta är ett obligatoriskt moment i utbildningen. Tidigare år har studenterna haft möjligheten att välja mellan skrivandet av ett fördjupningsarbete om 7,5 hp respektive ett examensarbete om 15 hp. Nytt för i år är alltså att alla skriver ett examensarbete om 15 hp vilket de är medvetna om redan då de söker utbildningen. Därmed kan detta arbete påbörjas redan dag ett utan att föregås av ett val om arbetets omfattning. Antalet deadlines som hopade sig beror framför allt på logistiska problem. Studenterna fick ta del av samtliga deadlines för kursen SB611B redan vid kursstarten i augusti månad Däremot fick de ta del av aktuella deadlines för nästkommande kurs SB612B först 14 dagar innan dess kursstart varför de hade svårt för att planera sin tid. Eventuellt kan studenterna vara hjälpta av att genomföra sin individuella tentamen innan de går ut i sin VFU för att under denna arbeta med ett inom Barnhälsovården vanligt förekommande fall eller moment som sedan redovisas för kursledning och medstudenter efter genomförd VFU. Därmed sprids aktuella deadlines något och ger om möjligt studenterna en jämnare arbetsbelastning. Åtgärder En serie åtgärder har planerats inför läsåret 2012/2013. Studenterna ska redan dag ett erhålla en förteckning över Specialistsjuksköterskeprogrammets samtliga deadlines vad gäller inlämningsuppgifter, examinationer och perioder med VFU. I den mån dessa kan preciseras till dag ska så ske annars till aktuell vecka. Dag ett kommer även en första inventering av ämne inför författandet av examensarbete ske som sedan följs upp under kursens första 2-3 veckor för att etablera författarpar och tilldela dessa handledare. Vidare kommer denna tid att innefatta aktiviteter i grupp för att främja studenternas möjligheter att lära känna varandra och finna en skrivpartner. Såväl kurs SB611B som

6 6(6) kurs SB612B och SB621B kommer att innehålla moment i grupp med reflekterande seminarier. Studenterna kommer då att delas upp i grupper om fyra max fem studenter som reflekterar tillsammans med en eller två andra grupper per tillfälle. Allt för att alla ska komma till tals. Seminarierna i respektive kurs kommer, i viss utsträckning, att förläggas efter genomförd VFU med undantag av artikelgranskningsseminariet i kurs SB611B som förläggs innan genomförd VFU. För att förhindra att föreläsningar repeterar varandras innehåll kommer respektive föreläsare att så långt det är möjligt bjudas in till temadagar med full transparens om dagens innehåll och de olika föreläsarnas namn. Vidare kommer respektive beställning att preciseras ytterligare så att eventuell repetition av föreläsningsinnehåll minimeras. Likaså kommer beställningen betona att studenterna redan är leg sjuksköterskor med kandidatexamen och tillika minst ett års yrkeslivserfarenhet varför föreläsningen måste anpassas utifrån denna målgrupp. Studiebesöken har reducerats till att endast innefatta Ortoptistmottagningen som föregås av en föreläsning i ämnet. Föreläsningen om Barnets normala utveckling i åldern 0-5 år hålls av annan föreläsare än tidigare vilket även föreläsningen om Smärta hos barn i åldern 0-5 år gör. Allt för att optimera studenternas utbyte av respektive föreläsare i deras strävan att bli Specialistsjuksköterska för barn och ungdom. Bedömningsformuläret AssCe ersätts av ett omdömesunderlag då AssCe ej är avsett för en VFU om två veckor utan längre. Malmö högskola den 18 juni 2012 Anne Wennick