Elevhälsoplan. Rönnängs Rektorsområde Rönnängs skola, förskoleklass, fritidshem

Transkript

1 Elevhälsoplan Rönnängs Rektorsområde Rönnängs skola, förskoleklass, fritidshem

2 Innehållsförteckning Inledning...4 Vision...4 Syfte...5 Mål...5 Från elevvård till elevhälsa...6 En skola för lärande och hälsa...6 Elevhälsoarbetets inriktning...7 Elevhälsans kompetenser...7 Ansvar...8 Rektor...8 Förskollärare/Fritidspedagog/Grundskollärare...8 Speciallärare...9 Specialpedagoger...9 Specialpedagogen har ett särskilt pedagogiskt ansvar för elever i behov av särskilt stöd. Arbetet ska inriktas på:...9 Elevhälsoteamets ansvar...10 Organisation på Rönnängs skola Flödesschema...11 Arbetslag/Elevhälsoteam...19 Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan Åtgärdsprogram Dokumentation Journalhantering och annan dokumentation...21 Sekretess och samtycke Samverkan Hur uppnås en god kvalitet?...23 Referenser Skollag (2010:800) Prop. 2001/02:183, Hälsa, lärande och trygghet Prop. 2009/10:165 För kunskap, valfrihet och trygghet Lpo 94 Allmänna råd och kommentarer För arbete med åtgärdsprogram Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen Allmänna råd och kommentarer För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

3 Inledning Denna elevhälsoplan grundar sig i huvudsak på styrdokumenten Proposition (2009/10:165) För kunskap, valfrihet och trygghet, Skollag (2010:800) och på nationella och kommunala riktlinjer. I elevhälsoplanen används skola som samlingsbegrepp för förskoleklass, fritidshem, grundskola. För de personalkategorier som arbetar i dessa verksamheter används samlingsbegreppet lärare. I Skollag 2010:800, som antogs av riksdagen den 1 juli 2010 och som träder i kraft 1 juli 2011, anges att elevhälsan är obligatorisk för bland annat förskoleklassen, grundskolan och grundsärskolan. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Lagen föreskriver att för medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. När det gäller specialpedagogisk kompetens anger lagstiftaren att det ska finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Enligt Skollag (2010:800, 4 kap 2 6 ) är skolan ålagd att bedriva ett systematiskt kvalitetsutvecklingsarbete, som ersätter den tidigare kvalitetsredovisningen. Skolan ska systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen och det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Ambitionen med denna elevhälsoplan är att den ska fungera som ett stöd för verksamheterna i det systematiska kvalitetsutvecklingsarbetet. Elevhälsoarbetet i på skolorna ska ha elevers bästa i fokus i enlighet med Barnkonventionen. Det hälsofrämjande arbetet ska riktas mot alla elever i skolan, men särskild tyngdpunkt ska läggas vid att arbeta med barn och elever i behov av särskilt stöd. På Rönnängs Skola ska elevhälsoarbetet kännetecknas av ett inkluderande förhållningssätt. Med detta avses att alla åtgärder i första hand ska ske inom ordinarie verksamhet och i den grupp där individen har sin naturliga placering. Vision Rönnängs skola ska kännetecknas av ett inkluderande arbets och förhållningssätt i såväl teori som praktik. Alla elever ska erbjudas en god pedagogisk omsorg och undervisning i skolan. Detta sker genom att allmänpedagogik och specialpedagogik länkas samman så att det i verksamheten finns beredskap att möta alla elevers behov. Skolan ska vara en stödjande miljö för hälsa, lärande och demokrati genom att bedriva ett långsiktigt och målmedvetet arbete utifrån ett hälsofrämjande perspektiv. 4

4 Syfte Det övergripande syftet med skolans elevhälsoarbete är att främja varje enskild elevs lärande och utveckling samt att bidra till att säkra alla barns och elevers rätt till en likvärdig utbildning. Elevhälsoarbetet, som ska genomsyra verksamheten på alla nivåer, är det därför av särskild vikt att ha fokus på elevers arbetsmiljö och delaktighet, skolans värdegrund, som t ex arbete mot kränkande behandling och undervisning om tobak, alkohol och andra droger och övrig livsstilsrelaterad ohälsa, jämställdhet samt sex och samlevnadsundervisning. Elevhälsoplanen ska: stödja rättsäkerheten och öka likvärdigheten för alla elever på skolorna vara en plan som pedagoger och elevhälsoteam kan stödja sig mot, samt ge vårdnadshavare information om vårt elevhälsoarbete fungera som ett stöd i det systematiska kvalitetsutvecklingsarbetet på skolorna Mål Rönnängs skola elevhälsoarbetet: Förbättra det systematiska kvalitetsarbete kring elevhälsoarbetet i samförstånd med skolornas pedagoger Finna konsensus kring hur vi tvärprofessionellt kan arbeta främjande och förbyggande för att öka måluppfyllelsen. Metoder för att uppnå ovanstående mål: Enheten har en lokal elevhälsoplan Utveckla kollegial handledning för pedagogernas träffar i elevhälsoarbetet Elevhälsoteamet träffas regelbundet för att planera, genomföra och följa upp elevhälsoarbetet Elevhälsoteamet analyserar återkommande de åtgärdsprogram som upprättats på enheten, i syfte att identifiera mönster och trender och utifrån detta planera och initiera genomförandet av förebyggande insatser Elevhälsoteamets arbetssätt, metoder och förhållningssätt präglas av att fokus ligger på samspelet mellan individ och lärandemiljö utifrån ett salutogent och hälsofrämjande perspektiv. 5

5 Från elevvård till elevhälsa I Skollagens 2 kap 25 uttrycks att elevhälsan främst ska vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Detta innebär enligt Proposition 2009/10:165 att elevhälsan ska bidra till skapandet av miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. Skollagskommittén hänvisar till Proposition 2001/02:183, Hälsa, lärande och trygghet, där en utgångspunkt är att lärande och hälsa i stor utsträckning påverkas av samma generella faktorer och att arbetet med elevhälsa bör vara förebyggande och ha en hälsofrämjande inriktning utifrån ett delvis nytt och vidgat hälsobegrepp. Detta innebär en förskjutning från riskfaktorer till friskfaktorer, från vuxenperspektiv till elevperspektiv samt från information till dialog och kommunikation. Detta innebär också att barn och elevhälsoarbete inte ska betraktas som något avskilt och särskilt från det generella arbetet kring barns och ungdomars hälsa, lärande och utveckling. En skola för lärande och hälsa Skolan har ett ansvar för att skapa en god lärande miljö för elevernas kunskapsutveckling och personliga utveckling. En annan utgångspunkt är att lärande och hälsa på många sätt påverkas av samma generella faktorer. Arbete med elevhälsa bör i stor utsträckning vara förebyggande och ha en hälsofrämjande inriktning. Prop. 2009/10:165 För kunskap, valfrihet och trygghet För att öka förutsättningarna för elevernas hälsa och välbefinnande ska elevhälsoarbetet på Rönnängs skola bygga på en helhetssyn, där elevernas delaktighet och medskapande bidrar till deras motivation och lust att lära. Elevhälsoarbetet ska stödja elevers utveckling mot målen för utbildningen, vilka omfattar både kunskaper och värden. Begreppet hälsa innefattar psykiskt, fysiskt och socialt välbefinnande. skolan har ett ansvar för att skapa en god miljö där lärande och hälsa är tätt förbundna med varandra. 6

6 Elevhälsoarbetets inriktning Elevhälsoarbetet skall vara främjande och förebyggande och bygga på ett systemteoretiskt synsätt genom att de berörda eleverna och deras föräldrar görs delaktiga och erbjuds inflytande i processen kring elevhälsoarbetet vårdnadshavare känner trygghet inför att det egna barnets möjligheter tas till vara och att barnets eventuella svårigheter möts med acceptans och kompetens elevens behov ses i relation till omgivningens bemötande och den miljö eleven vistas i tidigt uppmärksamma och sätta in åtgärder för elever som befinner sig i svårigheter och för elever som riskerar att inte nå uppsatta mål eller befinner sig annan skolrelaterad problematik all verksamhet bedrivs utifrån ett inkluderande förhållningssätt samverkan sker med externa aktörer som är av betydelse för elevens utveckling medverka till att skapa miljöer som främjar lärande, utveckling och hälsa hos varje elev främja en hälsosam livsstil, goda matvanor, rörelse och en aktiv fritid Elevhälsans kompetenser elevhälsan på Rönnängs skola består av: Rektor Specialpedagog Specialpedagog med inriktning tal och språk Speciallärare Skolsköterska Psykolog Kurator Tillgång till skolläkare och logoped finns 7

7 Ansvar Rektor Rektor har ansvar för skolans resultat och har därvid, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för: att verksamheten och elevhälsoarbetet utformas så att elever får det särskilda stöd och den hjälp de behöver att kontakt upprättas mellan skola och hem, om det uppstår problem och svårigheter för eleven i skolan att upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera skolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden bland barn, elever och anställda att resursfördelning och stödåtgärder anpassas till den bedömning av elevers utveckling som lärare gör att varje elev och vårdnadshavare i dialog med skolan gör upp en individuell utvecklingsplan, som kontinuerligt revideras under skoltiden att samverkan kommer till stånd mellan förskolan och skolan för att skapa förutsättningar för en samsyn och ett förtroendefullt samarbete att formerna för samarbete mellan skolan och hemmen utvecklas och att föräldrarna får information om skolans mål och sätt att arbeta att nödvändig information förs vidare vid övergångar och då ny personal anställs Utöver ovanstående gäller för rektor: att samverkan med skolor och arbetslivet utanför skolan utvecklas så att eleverna får konkreta erfarenheter av betydelse för deras val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning att samarbetsformer utvecklas mellan förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja varje elevs mångsidiga utveckling och lärande att utredning initieras kring elever i behov av särskilt stöd och att åtgärder sätts in Förskollärare/Fritidspedagog/Grundskollärare Varje pedagog ansvarar för att ha en överblick över sina elevers lärande, trivsel och utveckling samt för att uppmärksamma elever som befinner sig i svårigheter. Därmed har de det primära ansvaret för elevernas hälsa (elevhälsoarbetet) i klassen/gruppen. Då oro finns för hög frånvaro, drar pedagogen ut en lista från skolwebben och lämnar till EHT med en förfrågan. Personal har ansvar för att diskutera med arbetslag/kollegor då dilemman uppkommer. Obs! samtal om enskilda elever/familjer får ej ske i personalrum etc. Tänk på var du befinner dig! 8

8 Om insatta åtgärder, förändrade rutiner/arbetssätt inte räcker görs en förfrågan till elevhälsoteamet enligt bilaga 1. Förfrågan kan beröra arbetssätt, förhållningssätt och enskild elev. Speciallärare Har ett ansvar att: samverka med arbetslag och pedagoger i kartläggning av elevers ämneskunskaper utifrån gruppers och elevers skiftande behov ge undervisning anpassa läromedel och undervisning utifrån elevernas behov samarbeta och vara en samtalspartner till pedagoger vid upprättande av åtgärdsprogram Specialpedagoger Specialpedagogen har ett särskilt pedagogiskt ansvar för elever i behov av särskilt stöd. Arbetet ska inriktas på: handledning i pedagogiska frågor både till arbetslag och enskilda pedagoger medverka till utveckling av arbetet kring elever i behov av särskilt stöd verka för skolutveckling och kvalitetssäkring analys av lärandemiljön pedagogisk kartläggning av elevers skolsituation i syfte att upptäcka det som motverkar och främjar en önskad utveckling samarbeta och vara en samtalspartner till pedagoger i skolan vid upprättande av handlingsplaner/åtgärdsprogram behandling av tal och språk Skolsköterskan Genomföra basprogrammet för hälsoövervakning (Hälsosamtal, Vaccinationer, Journalhantering och annan dokumentation) Hälsobesök Hälsofrämjande undervisning/hälsoupplysning/pedagogik Information elev/förälder, lärare och övrig personal Arbetsmiljö, elevskydd Samverkan; inom skolan, externt med socialtjänst, barnhälsovård, sjukvård m fl. 9

9 Kurator Arbetar på uppdrag från elevhälsan och rektor Samtal med elever Kontakt med föräldrar Utför social utredning enl. Västbas Konsultation till personal Ingår i trygghetsteamet Psykolog Konsultation kring elever i behov av särskilt stöd Handledning till pedagoger Elevhälsoteamets ansvar I det individuellt inriktade arbetet har elevhälsan ett särskilt ansvar att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. Elevhälsan har ett särskilt ansvar för att bevaka att skolan bidrar till att skapa god och trygga uppväxtvillkor. Prop.2009/10:165 För kunskap, valfrihet och trygghet Elevhälsan har ett förebyggande ansvar att på uppdrag av och i samverkan med rektor planera och genomföra insatser, t ex ha ett nära samarbete med arbetslagen och kännedom om elevernas arbetsmiljö initiera utvecklingsarbete på organisationsnivå identifiera kompetensutvecklingsbehov Elevhälsan har också ett åtgärdande ansvar att på uppdrag av och i samverkan med rektor planera och genomföra insatser, t ex ge handledning och konsultation till arbetslag och pedagoger vid behov initiera och utföra kartläggningar och utredningar ge stödjande samtal till elever, elevgrupper och föräldrar 10

10 Organisation på Rönnängs skola Flödesschema Elevhälsan Elev uppmärksammas pedagog informerar rektor Pedagog påbörjar enklare kartläggning som kan komma att ingå i en utredning om rektor ser behov av detta (inom 2 v). Pedagogen använder sig av: Idèbank/Checklista (bilaga 1) resultat från det kommunövergripande Kartläggningsschemat (bilaga 2) övriga elevprestationer. Vid oroande frånvaro, se Handlingsplan vid frånvaro (se Intranätet). Samtal med elev och vårdnadshavare angående elevens behov Elevhälsa i Arbetslaget. Utarbeta anpassningar inom klassens ram tex utifrån Idèbank/Checklista. Vid behov, rådgör med specialpedagog. Mentor/Klasslärare dokumenterar insatser i sin elevakt. Genomför, följ upp och utvärdera i arbetslaget (ca 6-8 v) Stödinsats ger önskat resultat god utveckling sker Stödinsatserna ger ej önskat resultat. Mentor/Klasslärare genomför en Pedagogisk Kartläggning (bilaga 3). Skriftlig Anmälan till EHT görs (bilaga 4). 11

11 Rektor eller den rektor utsett tar beslut om att Åtgärdsprogram upprättas utifrån den enkla kartläggning som är gjord eller tar beslut om fördjupad utredning av Elevhälsan. Om fördjupad utredning visar behov av att Åtgärdsprogram ska upprättas, tar rektor eller den rektor utsett beslut om detta. ÅP utarbetas utifrån utredningen. Elev och vårdnadshavare är delaktiga. Mentor/Klasslärare ansvarar med ev stöd av Elevhälsan. ÅP genomförs, följs upp och utvärderas. Ev. nya åtgärder utarbetas god utveckling sker ÅP ger ej önskat resultat Samrådsmöte med rektor, vårdnadshavare och elev (beroende på mognad och ålder) samt berörd personal och Elevhälsa. Vid behov beslutas om kontakt med: Centrala BUP Västbas/Västbus Socialtjänst Elevhälsan Bilaga 1 enligt Flödesschema 12

12 Idébank/Checklista Namn: Mentor: Datum: Genomfört i undervisningen: Positiv Negativ Ingen effekt effekt effekt Genomtänkt placering i klassrummet. Dagens schema på tavlan Mål med lektionen skrivet på tavlan. Tydlig inledning av lektionen. Numrerad lista på tavlan med lektionens arbetsmoment. Lektionens sluttid skriven på tavlan. Tydligt avslut av lektionen. Ev. sammanfattning. av lektionens innehåll, en kort redogörelse om innehållet nästa lektion. Introducera arbetsområdet muntligt/ gemensam genomgång. Introducera arbetsområdet skriftlig Vid behov tillgång till talsyntes. Visuellt stöd, mindmap/stödord/bilder Förklarat nya ord, satta i sitt nya sammanhang. Återkommande repetitioner. Individuella instruktioner. Positiv Negativ Ingen effekt effekt effekt Individuellt schema 13

13 Efter introduktion/ genomgång sett så att eleven förstått uppgiften så att arbetet kan starta. Gått en runda i klassrummet. Hjälpt eleven att få uppleva sina framsteg, Formativ bedömning. Större teckenstorlek på text vid utskrifter och på datorskärm. Hörselskydd eller musik för avskärmning. Väggskärm för avskärmning. Digitala läroböcker lyssna på och läsa med förstorad text på datorskärm. Använt programmen Stava Rex och Spell Right som stöd när text skrivs på dator. Använt programmet cd ord (talsyntes), som ex. läser upp text för eleven, ordprediktion(ord förslag).. Skannat text på kopiatorn och mailat till eleven, som kan använda talsyntes för att lyssna på texten. Digitala lärverktyg för input och output Exempelvis dator, alpha smart,surfplattor anpassat mängden text och information till att endast omfatta E-nivån /når lägsta kravnivå. (För elev som behöver koncentrera sig på en mindre mängd text och information för att bättre lyckas i sitt lärande.) Anpassade prov -muntligt /utsträckt tid

14 Kartläggning Svenska, Matematik Tjörns kommun Årskurs Tidpunkt Vad skall mätas? Rekommenderat Vem gör? mätinstrument F-klass kontinuerligintresse namn,bokstäver,lyssna Observationer försk.l. sept Fonologisk medvetenhet Bornholm Trulle försk.l. sept Följa instruktioner, begrepp mm KTI talped sept Talscreening vid behov talped april Följa instruktioner, begrepp mm KTI talped maj Fonologisk medvetenhet God läsut/f fonolek spec.lär. vt Grundläggande matematikbegrepp räkna med 6-åringen försk.l. 1 augusti Bokstav-ljud, läsmedvetenhet,läsnivå lärare/spec sept Fonologisk medvetenhet God läsut/f fonolek lärare/spec sept Räkneord, antalsuppfattning Handboken förb test lärare dec Bokstav-ljud, läsmedvetenhet,läsnivå lärare/spec april Läsutveckling God läsutv/lus lärare/spec 2 sept Läshastighet,avkodning H4 lärare/spec nov Läsförståelse Vilken bild är rätt? lärare febr Stavning DLS 2 lärare april Läsutveckling God läsutv/lus lärare mars Läsförståelse i problemlösning i matematikalp 1 lärare mars Tabellkunskap 0-10 addition, subtraktion Diamant AG1, AG2 lärare 3 sept Läshastighet,avkodning H4 lärare/spec nov Läsförståelse Vilken bild är rätt? lärare vt Läroplanens mål i svenska, matematik Nationella prov lärare mars Läsförståelse i problemlösning i matematikalp 2 lärare/spec april Läsutveckling God läsutv/lus lärare 4 sept Läshastighet, avkodning vid behov H4 lärare/spec. sept Tabellkunskap add+subtr innebörd Diamant AG 2-5 lärare okt Ordförståelse DLS lärare okt Läshastighet/läsförståelse DLS Draken lärare febr Morfologisk diktamen Rotfrukter lärare febr/mars Läshastighet, avkodning vid behov H4/H5 lärare mars Läsförståelse i problemlösning ALP 3 lärare/spec mars Skriftlig räkning addition, subtraktion Diamant AS 1-3 lärare 5 sept Läshastighet/avkodning H4 lärare/spec sept Tabellkunskap multipl+division Diamant AG 7-9 lärare okt Rättstavning 1 DLS lärare okt Läsförståelse Ex. Strutspojken Gamla nationella prov lärare febr/mars Läshastighet, avkodning vid behov H4 lärare mars Skriftlig räkning multiplikation, division Diamant AS 4-5 lärare mars Läsförståelse i problemlösning ALP 4 lärare 6 okt Rättstavning 2 DLS lärare okt Läsförståelse DLS lärare okt Läsförståelse i problemlösning ALP 5 lärare/spec vt Läroplanens mål i svenska, matematik, engel Nationella prov lärare 7 okt läsförståelse 1 LS/DLS Sv-lärare okt ordförståelse 1 LS/DLS Sv-lärare okt Diktamen 1 LS/DLS Sv-lärare okt Läsförståelse i problemlösning i matematikalp 6 Ma-lärare 8 okt Mattediagnos Ma-lärare okt svenska Uppföljning, vid behov se ovan lärare/spec 9 vt Läroplanens mål i svenska, matematik, engelsnationella prov resp. lärare Utarbetat av representanter för personal vid Tjörns skolor tillsammans specialpedagoger på Resurscentrum. Klassvis sammanställning av resultaten lämnas till resp. specialpedagog. Resultat för "Vilken bild är rätt?"år 2 och 3 lämnas i nov till Susanne P., Resultat för ALP 1 för år 2 lämnas till resp rektor i april. 15

15 Pedagogisk Kartläggning grundskolan Bilaga 3 till Flödesschema Elev: Ansvarig pedagog: klass: datum: Elevens skolsituation i ett helhetsperspektiv skall belysas kortfattat. Var objektiv och beskrivande. Undvik ord som är värderande. Hur ser lärandemiljön ut? T ex. lokaler, placering i klassrummet, grupperingar och personalanvändning, hjälpmedel för gruppen/eleven? Är undervisningen upplagd/anpassad så att eleven har möjlighet att vara delaktig i alla moment under skoldagen? När lär eleven bäst? Vilka arbetssätt och arbetsformer passar eleven bäst? Uppfattar eleven instruktionerna? Är arbetsuppgifterna på rätt nivå? Beskriv elevens intressen, motivation, sociala samspel och starka sidor. 16

16 Vilka önskemål har eleven? Koncentration och uthållighet? Självuppfattning. Behövs förstärkning? Hur? Attityder och relationer till andra? I klassrum, raster, fritids? Kritiska situationer. Vad utmärker situationer där lärande och utveckling inte fungerar? Vilka förmågor behöver eleven utveckla? Vilken typ av stöd behövs/alternativa lärverktyg? 17

17 Bilaga 4 enligt Flödesschema Elevärende till elevhälsoteamet Lämnas till ansvarig i elevhälsoteamet på expeditionen. Datum: Mentor: Elevens namn: Klass: Åtgärdsprogram finns datum Åtgärdsprogram behöver upprättas Frånvaro senaste månaden och/eller terminen skall bifogas Giltig: Ogiltig: Fyllt i handlingsplanen mot ogiltig frånvaro Ja Nej Mentor har haft kontakt med följande personer kring detta ärende: Arbetslaget Skolsköterska Syv Rektor Kurator Specialpedagog Trygghetsteam Vårdnadshavare Elev Undervisande lärare Båda vid delat boende Lägesbeskrivning: Vad behöver elev/pedagog hjälp med? _ Elevhälsan beslutar: Rektors underskrift: 18

18 Arbetslag Arbetslaget ska ha regelbundna träffar där elevhälsoarbetet diskuteras och frågor kan lyftas. Dessa träffar kan ske i form av kollegial handledning. Arbetslaget kan vid behov rikta en förfrågan till barn och elevhälsoteamet för att få sin fråga belyst av teamets personal. Elevhälsoteamsmöte Elevhälsoteamet består av skolpsykolog, skolkurator, socialsekreterare, skolsköterska, speciallärare, specialpedagog och rektor. Elevhälsoteamet träffas regelbundet 2ggr/månad. En tydlig mötesstruktur är nödvändig för att det förebyggande och främjande arbetet ska bli effektivt. Det ska finnas en uppställd dagordning, rektor leder mötet och ser till att nödvändiga anteckningar förs. Alla beslut ska protokollföras. För skolan gäller att den dokumentation som förs kring enskilda elever ska arkiveras i elevakten. Elevhälsoteamet diskuterar de förfrågningar som inkommit och återkopplar till frågeställaren. Utifrån frågans beskaffenhet bjuds frågeställaren in till teamet för en mer ingående diskussion och analys. Frågeställaren kan även själv meddela att hon/han önskar träffa teamet. Åtgärdsprogamsuppföljning sker två ggr/termin. Elevhälsan har rutiner för uppföljning av frånvaro hos elever. 19

19 Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan Vid utvecklingssamtalet ska läraren i en skriftlig individuell utvecklingsplan 1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i de ämnen som eleven får undervisning i, och 2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen. Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal. Skollag (2010:800) 10 kap 13 Skolan: Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i förhållande till läroplanen. Skollag (2010:800) 10 kap. 2 I skolan skall utvecklingssamtalet ligga till grund för den Individuella utvecklingsplanen som skall vara framåtsyftande och utarbetas tillsammans med eleven och elevens vårdnadshavare. Den ska konkret beskriva de insatser som eleven behöver för att utvecklas i riktning mot målen. Planen ska föregås av den bedömning som görs av elevens kunskaper inför utvecklingssamtalet. Eleven ska ses som en aktör och hans/hennes delaktighet, motivation och lust att lära ska vara pedagogens fokus vid upprättande av planen. Den individuella utvecklingsplanen ska förnyas vid varje utvecklingssamtal. 20

20 Åtgärdsprogram Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Om en utredning enligt 8 visar att eleven inte behöver särskilt stöd, ska rektorn eller den som rektorn har överlåtit beslutanderätten till i stället besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas. Kravet på att utarbeta åtgärdsprogram omfattar alla skolformer utom förskoleklassen. För skolan gäller att om det på något sätt framkommer att en elev riskerar att inte nå de fastställda målen, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ansvarar då för att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Som regel ska samråd med elevhälsan ske. Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilt stöd ska rektorn fatta beslut om att ett åtgärdsprogram ska upprättas. Om utredningen å andra sidan visar att eleven inte är i behov av särskilt stöd fattar rektorn beslut om att inte upprätta åtgärdsprogram. Båda dessa beslut kan överklagas av vårdnadshavare, liksom åtgärdsprogrammets innehåll. Besluten ska därför förses med besvärshänvisning. Då ett åtgärdsprogram upprättats ska originalet lämnas till rektor för underskrift. Rektor tar två kopior, en läggs till läraren, en skickas till föräldrarna med beslut. Originalet förvaras hos rektor. Ett åtgärdsprogram berör inte bara den enskilde eleven utan skolan som helhet. Åtgärdsprogrammet ska därför omfatta såväl individ och grupp som skolnivå. Dokumentation Skollag (2010:800) 3 kap 9 Journalhantering och annan dokumentation Sekretess och samtycke För verksamheten i förskola och skola gäller bestämmelserna i Offentlighets och sekretesslagen. Varje profession inom barn och elevhälsan ansvarar för att iaktta gällande sekretess samt känna till de möjligheter som finns att utbyta nödvändig information inom ramen för elevhälsoarbetet. Sekretessen är inte bara till skydd för uppgifter som rör eleven utan också för hennes/hans anhöriga dvs. i första hand vårdnadshavare och syskon. För de medicinska insatserna i elevhälsan (fd skolhälsovården) gäller samma sekretessregler som för övrig hälso och sjukvård, eftersom de medicinska insatserna är en egen verksamhetsgren inom skolan. Detta innebär att det krävs 21

21 samtycke från vårdnadshavarna för att få överföra information till övriga i elevhälsan. För specialpedagoger, psykologer och kuratorer i elevhälsan gäller stark sekretess, dvs. sekretess är huvudregeln och uppgifter får bara föras vidare om det står klart att detta kan ske utan men för den enskilde. Specialpedagoger, psykologer och kuratorer har ingen sekretess gentemot rektor eller lärare som är berörda av ärendet, eftersom de tillhör samma verksamhetsgren. OBS! Den som tar emot information från en profession måste vara medveten om att informationen har samma sekretess som uppgiftslämnaren. Rektorer och lärare har svag sekretess, vilket innebär att huvudregeln är att uppgiften är offentlig men ska sekretessbeläggas om man kan anta att den enskilde lider men av att uppgiften röjs. Individuella utvecklingsplaner liksom åtgärdsprogram är allmänna handlingar, där huvudregeln är offentlighet. En individuell utvecklingsplan ska inte innehålla uppgifter av integritetskänslig karaktär. Dock kan vissa partier i åtgärdsprogrammet sekretessbeläggas med hänsyn till den enskildes integritet. Utredningen/kartläggningen som föregår ett åtgärdsprogram/en handlingsplan bör bevaras skild från åtgärdsprogrammet/handlingsplanen och räknas som en allmän handling. Observera att uppgifterna i en utredning ofta omfattas av sekretess. Ett skriftligt omdöme om en elev, där såväl uppgifter om studieresultat som om elevens sociala utveckling ingår, kan innehålla både offentliga och hemliga uppgifter. Utlämnande av allmänna handlingar ska alltid föregås av en menbedömning. Samverkan Elevhälsan samverkar vid behov med andra verksamheter såsom socialtjänsten, barn och ungdomspsykiatrin(bup), barn och ungdomshabiliteringen, specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och polisen. I skolorna gäller även Västbus riktlinjer där det fastslås hur samarbete mellan chefer och medarbetare från socialtjänst, skola och de olika instanserna inom Västra Götalandsregionen ska organiseras för barn och ungdomar med psykisk/psykiatrisk och social problematik. En utredning enligt Västbus föregås av Tjörns kommuns Västbas utredning. Oavsett sekretess har verksamheter som berör barn och ungdom anmälningsskyldighet till socialtjänsten enligt 14 kap. 1 i socialtjänstlagen. Skyldigheten att anmäla är ovillkorlig och får inte bli föremål för överväganden av den anmälningsskyldige själv. Att få kännedom om något som kan innebära att socialtjänsten behöver ingripa betyder inte att detta ska vara klarlagt. Även svårbedömda och obestyrkta uppgifter skall anmälas, om de tyder på att ett barn kan vara i behov av hjälp och stöd från socialtjänstens sida. 22

22 Strafflagarna i brottsbalken gäller även skolan. Det finns dock ingen laglig skyldighet att göra en polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. I brottsbalken finns inte mobbning eller kränkande behandling som särskilda begrepp eller brottsrubricering. Men mobbning och även kränkningar utgör inte sällan även brott enligt brottsbalken, till exempel, misshandel, olaga hot, olaga tvång, ofredande, trakasserier, förtal/förolämpning, sexuellt ofredande, hets mot folkgrupp. Skolverkets allmänna råd och kommentarer För arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling Kvalitetsarbete Skolornas arbete utifrån elevhälsoplanen utgör en del i verksamhetsområdets systematiska kvalitetsarbete och utvärderas årligen. Skolverket beskriver hur ett systematiskt kvalitetsutvecklingsarbete kan bedrivas: Ett av kriterierna för att bedöma kvalitet är om man i verksamheten har systematiska processer för att ständigt förbättra sin förmåga att stödja alla barns utveckling och lärande. Det avgörande är då att verksamheten "kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån rådande förutsättningar". (Skolverket) Hur uppnås en god kvalitet? För att få överblick och förståelse för hur alla de insatser som görs i vardagsarbetet bidrar till måluppfyllelse, behövs en systematik. Ett systematiskt kvalitetsarbete innebär bland annat att kontinuerligt följa upp och utvärdera insatserna. Men lika viktigt är att finns ett samband mellan målen för arbetet, de medel man använder och resultatet. Syftet med det systematiska kvalitetsarbete inom utbildningsområdet, är att: löpande identifiera vilka förutsättningar som är nödvändiga för arbetet mot de nationella målen, utveckla arbetsprocesser, bedöma resultat och måluppfyllelse och att vidta lämpliga åtgärder 23

23 24