Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Transkript

1 Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Lövängsskolan Malin Skure Barn och utbildningsförvaltning Västerås

2 Innehållsförteckning 1. INLEDNING GRUNDUPPGIFTER VÅR VISION SAMVERKAN BARN/ELEVER SAMVERKAN MEDARBETARE SAMVERKAN VÅRDNADSHAVARE FÖRANKRING AV PLANEN DEFINITIONER UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING UTVÄRDERING AV FÖRRA ÅRETS PLAN SAMVERKAN I UTVÄRDERINGEN AV FÖRRA ÅRETS PLAN RESULTAT AV UTVÄRDERINGEN AV FÖRRA ÅRETS PLAN UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING AV ÅRETS PLAN KARTLÄGGNING OCH ANALYS AV ORSAKER METOD/AKTIVITET FÖR KARTLÄGGNING RESULTAT OCH ANALYS AV KARTLÄGGNINGEN GENOMFÖRA ÅTGÄRDER FRÄMJANDE ÅTGÄRDER FRÄMJANDE ARBETE PÅ ENHETEN UNDER KOMMANDE ÅR FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER FÖREBYGGANDE ARBETE PÅ ENHETEN UNDER KOMMANDE ÅR ATT UPPTÄCKA, UTREDA OCH DOKUMENTERA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING POLICY RUTINER FÖR ATT TIDIGT UPPTÄCKA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PERSONER BARN/ELEVER OCH VÅRDNADSHAVARE KAN VÄNDA SIG TILL RUTINER FÖR ATT UTREDA OCH ÅTGÄRDA NÄR BARN/ELEV KRÄNKS AV ANDRA BARN/ELEVER RUTINER FÖR ATT UTREDA OCH ÅTGÄRDA NÄR BARN/ELEV KRÄNKS AV MEDARBETARE RUTINER FÖR UPPFÖLJNING RUTINER FÖR DOKUMENTATION ANSVARSFÖRHÅLLANDE Bilaga 1- Diskrimineringsgrunder

3 Referensförteckning

4 1. INLEDNING Alla barn/elever har rätt till en trygg och stimulerande miljö fri från diskriminering. Därför finns det bestämmelser om att förskolan och skolan måste arbeta främjande och förebyggande för att motverka diskriminering och undanröja hinder för allas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten. Den 1 januari 2017 ändrades diskrimineringslagens bestämmelser om aktiva åtgärder. Lagändringen innebär att utbildningsanordnare har fått ett utökat ansvar för att förebygga diskriminering och verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett lagens sju diskrimineringsgrunder: kön, könsöverskridande identitet och uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Enheten skall dokumentera alla delar (kartläggning, främjande och förebyggande åtgärder, uppföljning och utvärdering, samverkansskyldigheten) av det löpande arbetet under året. Dokumentationskravet ersätter det tidigare kravet på att ha en likabehandlingsplan. Det är inte bara undervisningen som omfattas av arbetet utan hela verksamheten. Det handlar om till exempel pedagogiskt material, prov och betygssättning till studiemiljö, raster och utflykter. Skolresor, friluftsdagar och avslutningar omfattas också. 1 Observera att skollagens regler om arbete mot kränkande behandling är oförändrade. 1 Nya bestämmelser för förskolan och skolan fyra steg och sju diskrimineringsgrunder 4

5 2. GRUNDUPPGIFTER Namn på skola: Lövängsskolan Rektor: Malin Skure Ansvarig för planen: Rektor och Trygghetsteamet (THT) Planen gäller från: Planen gäller till: Vår vision Lövängsskolan ska vara en verksamhet fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Samverkan barn/elever Genom spontana samtal mellan elev och vuxen på skolan, utvecklingssamtal, klassråd, elevråd, den årliga skolenkäten, enhetens trivselenkäter, kamratstödjarträffar samt via hälsosamtal med skolsköterskan Samverkan medarbetare Pedagogerna arbetar med planen vid arbetsplatsträffar. Alla är delaktiga i kartläggning och arbetet med värdegrundsfrågor samt arbetet med de sju diskrimineringsgrunderna Samverkan vårdnadshavare Föräldrarna har möjlighet att ge synpunkter via skolhälsovårdens hälsouppgiftsblankett, skolenkät samt vid utvecklingssamtal och föräldramöten. Föräldrar uppmuntras även att kontakta enhetens personal och rektor vid behov i samband med hämtning/ lämning alternativt via mail eller telefon Förankring av planen Pedagogerna förankrar planen i sina elevgrupper och på föräldramöten. Den finns tillgänglig på skolans hemsida samt uppsatt synlig vid varje klassrum och fritidsavdelning. Därtill finns den upplagd på V-klass som är tillgängligt för alla vårdnadshavare och all personal. 5

6 3. DEFINITIONER Skolans arbete kring kränkande behandling styrs av Skollagen (2010: 800) kap 6 och av Diskrimineringslagen (2008:567). Kränkande behandling är det begrepp som används i 6 kapitlet skollagen. Med kränkande behandling avses ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen kränker ett barns eller en elevs värdighet. Diskriminering är enligt diskrimineringslagen att någon missgynnas eller kränks. Missgynnandet eller kränkningen ska ha samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet och uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Trakasserier är ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna (kön, könsöverskridande identitet och uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder). Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker ett barns eller en elevs värdighet. Gemensamt för trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet. 4. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Planen mot diskriminering och kränkande behandling ska innehålla en redovisning av hur åtgärderna i föregående års plan har genomförts. Har åtgärderna haft avsedd effekt utifrån de mål som sattes upp i föregående års plan? Utvärderingen ska sedan vara utgångspunkten för den nya planen. 6

7 4.1. Utvärdering av förra årets plan Analys av trivselenkäter och skolenkäter samt grupparbeten på personalens arbetsplatsträff. Därtill har utvärdering gjorts i trygghetsteamet samt på kamratstödjarträffarna Samverkan i utvärderingen av förra årets plan Trygghetsteamet, pedagoger och elever Resultat av utvärderingen av förra årets plan En del klasser och fritidsavdelningar har egna utformade trivselfraser alternativt trivselbubblor, där eleverna bidragit med fraser som de vill bli bemötta med. Skolan har även gemensamma ordnings- och trivselregler, vilket fungerar bra enligt eleverna. Utvärdering och förankring av ordnings-och trivselregler gjordes i samband med skolstarten i augusti/september 2018 då hela Lövängsskolan arbetat med temat Vi och Vår skola. Synpunkter från eleverna tas med till elevrådsmötet där dessa diskuteras och vid behov justeras. Kamratstödjarna har pratat med sina klasser om otrygga platser. Under det gångna året har vi arbetet aktivt med att försöka skapa trygghet vid dessa. Vi ser att det givit positiv effekt vid entréer och omklädningsrum. Eleverna anser i nuläget att de platserna känns trygga. Konstgräsplanen och lekskogen upplevs fortfarande som otrygga platser. Vid läsårsstart aug 2018 uttrycker eleverna återigen ett behov av att prova schemalagda tider av konstgräsplanen igen. Eleverna önskar även fler vuxna i lekskogen under rast-och fritidstid. Skolenkäterna och hälsouppgifter från såväl elever som vårdnadshavare visar på god trivsel över lag för Lövängsskolans elever och föräldrar. Utvärderingen visar att kamratstödjarnas uppdrag är oklart för övriga skolan. Det finns oklarheter kring vad som ligger i deras uppdrag. En tydlig uppdragsbeskrivning efterfrågas. 7

8 4.4. Uppföljning och utvärdering av årets plan Beskrivning av hur årets plan ska utvärderas: Trygghetsteam, elevenkäter både på skol- och fritidstid, arbetsplatsträffar samt stadens centrala skolenkät och hälsouppgiftsblankett från målsman. Lärares och elevers terminsutvärderingar. Årets plan ska utvärderas senast september Ansvarig för att årets plan utvärderas är rektor och trygghetsteamet Årets plan utvärderas senast: Ansvarig för att årets plan utvärderas är: Rektor och trygghetsteam 5. KARTLÄGGNING OCH ANALYS AV ORSAKER 5.1. Metod/aktivitet för kartläggning Trivselenkät 1 gg/termin (v 41 och v 11) Skolenkät i åk och i fritidshemmet åk 2 Samtal med kamratstödjare och enskilda elever Hälsosamtal i förskoleklass, åk 2, 4 och 6 Skolhälsovårdens hälsouppgift åk 4 från målsman Observationer vid undervisning, rast och fritidstid En stående punkt på de olika arbetslagens dagordning som kallas Elevvårdspunkt där det aktuella läget i de olika klasserna diskuteras och ev. händelser kan synliggöras och åtgärder sättas in. Om det visar sig att det finns behov av att samtliga pedagoger på skolan bör vara informerade förs detta vidare till alla pedagoger och rektor. EHT/THT träffas varje vecka och lyfter ärenden som anmälts och som följs upp veckovis. Områden som berörs i kartläggningen: Otrygga platser, vuxennärvaro, kränkande behandling i skolan och på fritidshem, på väg till och från skolan, nätmobbning och mobbning via sms, personalens agerande, språkbruk, frånvaro, ärenden inkomna till trygghetsteamet. Eleverna har genom trygghetsvandringar, deltagande i de olika enkäterna samt klassråd involverats i kartläggningen. 8

9 Genom sammanställning av enkäterna, diskussioner kring enkätresultaten vid arbetsplatsträffar samt klassråd har elever och personalen involverats i kartläggningen Resultat och analys av kartläggningen Vi har under flera år haft goda resultat avseende trygghet och trivsel i alla våra verksamheter. Det framkommer på såväl interna enkäter som skolenkäter samt på samtal med elever och vårdnadshavare. Vi tror att vi i stor utsträckning hittat arbetssätt som är gynnsamma och vår värdegrund efterlevs. Under läsåret har åk 4 och åk 5 haft rena värdegrundslektioner varje vecka och det har upplevts positivt av såväl elever som lärare. Under hösten 2017 hade vi möjlighet att erbjuda planerad rastaverksamhet med hjälp av fritids och elever i årkurs 6. Det har varit mycket uppskattat och något som vi planerar att fortsätta/återuppta till kommande läsår. Vi har haft flera gemensamma aktivitetsdagar för hela skolans elever och det har varit gynnsamt för tryggheten och att eleverna känner samhörighet med varandra. Även förskoleklassens elever har deltagit i större utsträckning än tidigare. Vi fortsätter arbetet med att säkra otrygga platser och tar tag direkt i situationer som uppstår. FÖRÄLDRAR OCH TRYGGHET Av de föräldrar i förskoleklass på Lövängsskolan som besvarat Skolenkäten upplever 100% (medelvärde 3,7 av 4) att deras barn är tryggt i förskoklassen. Bland de föräldrar i årskurs 2 som besvarat skolenkäten är motsvarande siffra 96% (medelvärde 3,7 av 4) och bland vårdnadshavare i årskurs 5 anser 95% (medelvärde 3,8 av 4) att deras barn är trygga i skolan Vi ser att svarsfrekvensen på föräldraenkäterna är relativt låg. En fundering är hur vi kan få föräldrar att i större utsträckning besvara enkäten. Det verkar inte spela någon roll om enkäten kommer ut digitalt eller i pappersform. 9

10 ELEVER OCH TRYGGHET Sammanställningen av trivselenkäterna visar att de allra flesta barnen trivs bra på Lövängsskolan. Vi ser dock att svarsmönstret på skolans interna trygghetsenkät är liknande från år till, trots gjorda insatser och utvecklingsarbete. Vi tror att en av anledningarna är att man "svarar som man brukar göra". Vi ser ett behov av att göra en ny typ av intern trivselenkät inför kommande läsår. Elevernas behöver även involveras mer i analys och uppföljning av resultat på enkäten. Planen är att skolsköterska och kurator ansvarar för det och kan innebära att de besöker klasserna, ger återkoppling på resultatet och får elevernas syn på förbättringsåtgärder. Alla klasser arbetar igenom skolans trivselregler och i vissa klasser har man utformat egna klassregler utifrån dessa. Vi ser behov av att fortsatt arbeta förebyggande för god trygghet och trivsel. Varje klass har på klassråd tagit fram riskfaktorer som finns på skolan. Resultatet som kommit fram är att det upplevelsen är att det finns vissa otrygga platser. Dessa är i nuläget lekskogen samt konstgräsplanen. Omklädningsrummen och entréerna, som tidigare lyfts som otrygga platser, anser eleverna nu känns trygga. I Västerås stads Skolenkät för åk 2 känner sig 84% av eleverna sig trygga i skolan (medelvärde 2,8 av 3.0) och på fritids är motsvarande siffra 87 % (medelvärde 2.8 av 3.0). Att årskurs 2 resultat sjunkit något på Lövängsskolan kan bero att det varit par kränkningsärenden i årskurs 2 under året. Det kan även bero på att det är ett betydligt mindre antal elever som besvarat enkäten 31 av 33 jfr med ca 50 elever föregående år. Det gör att varje enskilt svar får större utslag procentuellt sett. Resultaten ligger dock högre än Västerås stads skolor i övrigt på samma fråga både vad gäller skola och fritids Västerås stads skolenkät för elever i åk 5 visar ett trygghetsindex om 88% (medelvärde 3,6 av 4,0), vilket är i linje med Västerås stads årskurs 5- elever i övrigt. Vi tror att Lövängsskolans tradition att inleda läsåret med att hela skolan arbetar gemensamt kring ett värdegrundstema som vi kallar Vi och Vår skola bidrar till att trivselregler och förhållningssätt blir tydligt för såväl elever som personal. Det ligger sedan till grund för det löpande värdegrundsarbetet under året. Nyanställda pedagoger framhåller att det har bidragit till att man som ny på skolan tydligt och snabbt blir förtrogen med skolans värdegrund och arbetet därtill. 10

11 KRÄNKANDE BEHANDLING OCH TRAKASSERIER Vi har haft några kränkningsärenden under året. Det har avsett kränkningar mellan elever i ett par årskurser. I det åtgärdande arbetet och dokumentationen därtill har vi följt våra rutiner i enlighet med vår plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling samt styrdokument och lagstiftning. Något som personal reagerat på är språkbruket bland ett fåtal elever på skolan som kan innefatta nedlåtande utryck som t ex bög, DAMP-unge etc. Det uppmärksammas och följs upp. På det stora hela upplevs språkbruket vara gott bland såväl elever som personal. BARN- OCH ELEVGRUPPERNA Kamratstödjarna för klassens talan i trivselfrågor på skola och på fritids. Vid behov lyfts ärenden vidare till Trygghetsteamet. Dit kan såväl personal som vårdnadshavare anmäla ärenden. Det finns några få elever på skolan som andra elever uttrycker att de är rädda för. Vi är medvetna om det och arbetar aktivt med berörda för att förhindra och förebygga att situationer som kan upplevas obehagliga eller hotfulla ska uppstå. FRITIDSHEM Löpande observationer görs av pedagogerna. Vid eventuell oro kontaktas klasslärare, trygghetsteam och föräldrar. Vi tror att det öppna arbetet mellan avdelningarna på fritids skapar ökad trygghet och eleverna snabbt blir förtrogna och trygga med alla pedagoger på fritids. Gemensamma aktivitetsdagar på så väl fritids som på skolan bidrar också till ökad trivsel och trygghet. 6. GENOMFÖRA ÅTGÄRDER Alla barn ska kunna trivas och känna sig trygga på Lövängsskolan både på skol- och fritidstid. Alla former av kränkande behandling och diskriminering ska motverkas. 11

12 Kartläggning är mycket viktig och ligger till grund för våra mål. Kartläggningen gör vi genom trivselenkäter, analyserar av otrygga platser med eleverna och identifierar konfliktsituationer Främjande åtgärder Vi fortsätter vår satsning på ett tydligt värdegrundsarbete i samtliga årskurser. Årskurs 1-3 har tre gemensamma värdegrundsaktiviteter för lågstadiet per termin. Det kan t ex vara pysseldagar, lekdagar, temadagar, samarbetsdagar, vinterdagar och städdag. En årskurs i taget ansvarar för planeringen av dessa dagar. Därutöver finns planer för att införa ett samarbete i vardagen mellan klasserna F-3. Årskurs 4-5 har varje vecka schemalagda värdegrundslektioner med fokus på samarbetsövningar, retorik och självkännedom. Årskurs 6 arbetar med löpande med eget värdegrundsarbete knutet till klassen. Fritidsavdelningarna ökar samarbetet och öppnar för att eleverna får gå emellan Höken, Falken och Ugglan mer. Detta för att såväl elever och pedagoger ska lära känna varandra bättre och stärka vi-känslan Främjande arbete på enheten under kommande år Mål Aktivitet Ansvar Tidplan Uppföljning vad, hur, när Alla barn/ elever känner sig trygga när de är i våra verksamheter Alla tre fritidsavdelningarna har en gemensam aktivitet per månad Gemsamma temadagar mellan årskurser och stadier: T ex pysseldagar, lekdagar, temadagar, Fritidspedagogerna 1 gg/månad under hela läsåret Lärarna 12 Löpande under läsåret Utvärderingar: trivselenkät. terminsutvärderingar samt skolenkäter Utvärderingar i arbetslagen efter genomförd aktivitet

13 samarbetsdagar, vinterdagar och städdag. Faddergrupper åk F-3 genomför aktiviteter tillsammans Lärare i dessa årkurser Löpande under året Vid terminsutvärderingar i dec och juni Årkurs 3 läser för eleverna i förskoleklass Lärare i fskl och åk 3 Löpande under läsåret Vid terminsutvärderingar i dec och juni Alla beter sig schysst på nätet Åk 4 och 5 har schemalagda värdegrundslektioner 50 min/vecka samarbetsövningar, arbete utifrån Åk 4-6: Film och diskussion om språkbruk och agerande samt konsekvenser av det som skrivs/läggs ut på nätet Lena F A, Cecilia, Linda W, kurator Eva Undervisande klasslärare på mellanstadiet Varje torsdag läsåret 18/19 Hösten 2018 i samband med att i-pads delas ut till elever i åk 5 och 6. Vid terminsutvärderingar dec, maj Terminsutvärdering dec Förebyggande åtgärder Vi fortsätter kartläggning av läget på skolan enligt föregående års rutiner d v s: Trivselenkät 1 ggr/termin (v 41 och v 11) OBS! Ny enkät är framtagen för åk 4-6 Skolenkät i förskoleklass, åk och i fritidshemmet åk 2 Samtal med kamratstödjare och enskilda elever Hälsosamtal i förskoleklass, åk 2, 4 och 6 Skolhälsovårdens hälsouppgift åk 4 från målsman Observationer vid undervisning, rast och fritidstid 13

14 En stående punkt på de olika arbetslagens dagordning som kallas Elevvårdspunkt där det aktuella läget i de olika klasserna diskuteras och ev. händelser synliggöras och åtgärder sättas in. Om det visar sig att det finns behov av att samtliga pedagoger på skolan bör vara informerade förs detta vidare till alla pedagoger och rektor. EHT/THT träffas varje vecka och lyfter ärenden som anmälts och som följs upp veckovis. Områden som berörs i kartläggningen: Otrygga platser, vuxennärvaro, kränkande behandling i skolan och på fritidshem, på väg till skolan, nätmobbning och mobbning via sms, personalens agerande, språkbruk, frånvaro, ärenden inkomna till trygghetsteamet. Eleverna gör trygghetsvandringar, deltar i de olika enkäterna samt på klassråd. Genom sammanställning av enkäterna, diskussioner kring enkätresultaten vid arbetsplatsträffar samt klassråd involveras elever och personal i kartläggningen. Kartläggning och resultat analyseras i såväl Trygghetsteamet som på personalmöten Förebyggande arbete på enheten under kommande år Mål Aktivitet Ansvar Tidplan Uppföljning vad, hur, när Alla använder ett schysst språk fritt från diskriminerande uttryck och kränkningar Att eleverna förstår och respekterar att alla människor är olika och har olika behov. Arbeta med ord och uttryck genom t ex drama, cases, dilemmafrågor, litteratur och film, UR.se. Alla vuxna reagerar och agera om fula ord och kränkningar förekommer. Vi arbetar löpande aktivt i klassrummen med att belysa att vi alla är olika, men ändå lika genom Undervisande pedagoger i samtliga verksamheter Undervisande pedagoger/lärare 14 Löpande under hela läsåret Löpande under hela läsåret THT-mötena Trivselenkäterna, elevråd och terminsutvärderingar Vid terminsutvärderingar dec, maj

15 vardagssituationer som uppstår, filmer, UR, texter mm. Konstgräsplanen ska kännas trygg att vistas på I övrigt har mål och aktiviteter i punkt 6.2 även ett förebyggande syfte. Klasschema finns för samtliga klasser. Fritidspedagogerna arbetar med att förtydliga regler som gäller för fotbollen och öva dessa med barnen THT Fritidspedagoger Vid terminsstart ht/vt Vid terminsutvärderingar dec, juni eller utifrån behov. 7. ATT UPPTÄCKA, UTREDA OCH DOKUMENTERA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 7.1. Policy Skolan har en skyldighet att agera så snart någon ur personalen får kännedom om att ett barn eller en elev känner sig kränkt. Rektor gör en skriftlig anmälan om kränkning till huvudman. Skolan utreder skyndsamt vad som har hänt och vidtar åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. Genom tidigt ingripande visar vi på Lövängsskolan att vi har nolltolerans vad gäller diskriminering och kränkande behandling Rutiner för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Vi har flera rastvärdar ute varje rast Trivselfrågor tas upp vid varje kamratstödjarträff en gång i månaden Trygghetsteamet träffas varje vecka Trivselenkät till samtliga elever 2 gånger per läsår 15

16 Varje arbetslag har en punkt gällande elevvård på sina dagordningar 7.3. Personer barn/elever och vårdnadshavare kan vända sig till Trygghetsteamet på Lövängsskolan: Rektor Malin Skure Skolsköterska Carolina Andersson tel Skolkurator Eva Timonen-Strömberg Idrottslärare Linda Westholm Givetvis går det bra att vända sig till annan personal på skolan och fritidshemmen som man känner sig trygg med Rutiner för att utreda och åtgärda när barn/elev kränks av andra barn/elever Lövängsskolans handlingsplan för misstanke om diskriminering och kränkande behandling av ett barn eller en elev Definition av kränkande behandling enligt Skollagen 2010:800 kap 6:3 Ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008: 567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Arbetsgång: 1. Vid misstänkt diskriminering och/eller kränkande behandling kontaktas trygghetsteamet av förälder, elev eller skolpersonal. En anmälan om upplevd kränkning görs omgående av rektor till huvudman. 2. En utredning startar. Trygghetsteamet diskuterar och tar ansvar för att ytterligare bakgrundsinformation samlas in. Löpande dokumentation sparas i Trygghetsteamets mapp och diarieförs även. 3. Samtal med den som upplever sig ha blivit kränkt 4. Samtal med den/de som kränkt 5. Kontakt tas med vårdnadshavare till alla berörda parter. Vid behov kallas vårdnadshavare till möte med elev, klasslärare, trygghetsteam och rektor 16

17 6. Uppföljningssamtal sker enskilt med alla inblandade inom en vecka efter första samtalet. Detta upprepas flera gånger 7. När ärendet avslutas informerar trygghetsteamet berörd personal. 8. Trygghetsteamet/klasslärare informerar vårdnadshavare till alla berörda parter när ärendet är avslutat 9. Om ytterligare åtgärder krävs ansvarar rektor för att göra en anmälan till andra myndigheter som polisen eller socialtjänsten När rektor har fått kännedom om att ett barn/en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkning/trakasserier ska detta snarast anmälas till huvudmannen. All dokumentation i aktuellt ärende skickas till registrator för diarieföring och sekretessmärkning Rutiner för att utreda och åtgärda när barn/elev kränks av medarbetare Om en elev eller en personal känner sig kränkt av personal ska rektor kontaktas omedelbart och händelsen dokumenteras med namn på alla inblandade, plats, datum, klockslag, vad som inträffat, hur konflikten blivit löst och eventuella åtgärder. När rektor har fått kännedom om att ett barn/en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkning/trakasserier ska detta snarast anmälas till huvudmannen. All dokumentation i aktuellt ärende skickas till registrator för diarieföring och sekretessmärkning. Om ytterligare åtgärder krävs ansvarar rektor för att göra en anmälan till andra myndigheter som polisen eller socialtjänsten. OBS! Vid befarad diskriminering, trakasserier eller kränkning utfört av en medarbetare görs utredningen alltid av rektor Rutiner för uppföljning Uppföljning och utvärdering bestäms vid varje tillfälle med berörda personer. 17

18 7.7. Rutiner för dokumentation Rektor ansvarar för dokumentationen där möten, samtal och ärendet dokumenteras och förvaras i arkivskåpet. Dokumentationen sänds även till registrator för diarieföring och sekretessmärkning Ansvarsförhållande Ansvarig är rektor Malin Skure. 18

19 Bilaga 1 - Diskrimineringsgrunder Kön Att någon är pojke, flicka, kvinna eller man. Även transexuella personer alltså personer som har ändrat eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet omfattas av diskrimineringsgrunden kön. Könsöverskridande identitet och uttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som man eller kvinna eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Etnisk tillhörighet Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Religion eller annan trosuppfattning Med trosuppfattning avses olika religiösa uppfattningar som är jämnförbara med religion tex buddism och ateism. Etiska, filosofiska åsikter skyddas inte av lagen. Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Sexuell läggning Homosexualitet, bisexualitet, heterosexualitet dvs. om du bli kär i personer av samma kön, båda könen eller motsatt kön som dig själv. Ålder Skydd mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang. 19

20 Referensförteckning Skollag 2010:800 Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag _sfs / Förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling Nya bestämmelser för förskolan och skolan fyra steg och sju diskrimineringsgrunder 20