Ryms det nya i det gamla?

Transkript

1 Ryms det nya i det gamla? Hur skapa en organisation för flexibelt lärande i studieförbunden? KERSTIN NAMUTH & ROSALIE SANYANG Nationellt centrum för flexibelt lärande Rapport 1:2004

2 Nationellt centrum för flexibelt lärande Rapport 1:2004 Kerstin Namuth & Rosalie Sanyang Ryms det nya i det gamla? Hur skapa organisation för flexibelt lärande i studieförbunden?

3 Ryms det nya i det gamla? är utgiven av Nationellt centrum för flexibelt lärande, CFL Norra Stationsgatan 8B, Hässleholm Tel , Författare och CFL Författare Kerstin Namuth & Rosalie Sanyang Grafisk form CFL Tryck AB Danagårds Grafiska Nationellt centrum för flexibelt lärande Rapport 1:2004 ISBN

4 Innehåll Inledning...5 Del 1 Ekonomiska och organisatoriska villkor...7 Ekonomi... 7 Inkomster Ekonomiska problem=olösta organisatoriska frågor? Arbetsorganisation Löner och arvoden Lokaler och utrustning Personal Samverkan Reducera kostnader Skapa en organisation med rimliga villkor Del 2 Förnyelsearbete i studieförbund...61 Att få med kollegorna Steg för steg Slutord...81 Metodredovisning...83 Appendix...85 Rapporteringsregler Kopieringsunderlag... 89

5

6 Inledning Mycket har gjorts lite har hänt Sedan 1996 har miljontals kronor satsats på a utveckla det flexibla IKT-stödda lärandet i studieförbunden. Folkbildningsrådet har genomfört projekt som kom hela folkbildningen tillgodo: fortbildningsinsatserna för folkhögskolelärare och cirkelledare, regionala resurspersoner, Folkbildningsnätet, utveckling av lokala lärcentra, Folkbildningsnätverk på distans, pedagogisk utveckling av Folkbildningsnätet, med mera. E stort antal studieförbundsavdelningar har genomfört många lyckade DUKOM-, Distum-, och CFL-projekt. Under verksamhetsåret 2002 rapporterade de tio studieförbunden tillsammans endast 166 studiecirklar som genomförts på distans. Det måste anses som e väldigt lågt mätbart resultat e er alla dessa projektmedel. Idag är studieförbunden överens om a flexibelt lärande med IKT-stöd behövs i vår verksamhet med tanke på vårt uppdrag, vår respektive profil och våra deltagare. Sedan den första kullen distansprojekt i folkbildningen startades har studieförbundens inställning till lärande på distans gå från stor tveksamhet till en övertygelse om a vi varken bör eller kan stå utanför utvecklingen. Varför har då det flexibla lärandet med IKT-stöd inte integrerats i större omfa ning i studieförbundens verksamhet ännu och varför har så många lovande projekt inte överlevt e er projek iden? 5

7 Problemet är inte avsaknad av kunskap projekten och de övriga insatserna har faktiskt le till a studieförbundsvärlden som helhet har byggt upp en enorm kunskap och kompetens inom frågorna som rör det flexibla lärandet. Förbunden är dock olika, självständiga och decentraliserade. Det konkreta arbetet måste ske lokalt inne i avdelningarna. Svårigheten ligger i a samla kunskapen så a den kan omsä as i den konkreta verksamheten på avdelningsnivå. Boken vill erbjuda konkret och praktisk hjälp i de a arbete genom a ställa frågorna, identifiera och analysera problemen redovisa erfarenheter och goda exempel ge diskussionsunderlag och checklistor för a ta tag i frågorna på lokal nivå Vi anser a problemen och lösningsförslagen kan delas upp i Del 1 - Ekonomiska och organisatoriska villkor Del 2 - Förnyelsearbete i studieförbund 6

8 DEL 1 Ekonomiska och organisatoriska villkor Ekonomi Ekonomin beskrivs som det största hindret för a det flexibla lärandet med hjälp av IKT ska kunna ta fart i studieförbunden. Man ser stora merkostnader i jämförelse med traditionella cirklar 1 och utbildningar samtidigt som det råder stor osäkerhet vilka inkomster man kan räkna med. Det har hi ills inte gjorts någon detaljerad analys av studieförbundens ekonomiska villkor för IKT-stödet. Deltagarna i CFL:s påbyggnadskurs för flexibelt lärande vårterminen 2003 fick i uppdrag a ta reda på vilken kurskalkyl det egna förbundet eller den egna avdelningen använde sig av och hur man såg på det flexibla lärandet i det sammanhanget. 20 deltagare intervjuade sina verksamhetsledare/avdelningschefer/ekonomiansvariga och resultatet visade a kalkylen för en vanlig cirkel beräknades enligt den vedertagna mallen: Inkomster bidrag deltagaravgi er Kostnader ledararvoden 2 och sociala avgi er lokaler och utrustning material övrigt/schablon/admin. påslag Fotnoter se sidan 8 7

9 Posten övrigt/schablon/admin. påslag specificerades inte närmare, det verkade tydligen inte finnas någon anledning till det. Just denna post är dock intressant om man vill gå på djupet med ekonomin för enstaka kurser, ge en rä visande bild av en cirkels/ utbildnings faktiska kostnader. De a är förutsä ningen för a kunna jämföra kostnadsbilden i olika kurser. Under begreppet Övrigt resp. schablon/admin. påslag sammanfattas personella resurser och infrastruktur som behövs för administration, marknadsföring, pedagogiskt stöd och PA. Posten omfa ar med andra ord alla stödfunktioner och hela den organisatoriska strukturen som avdelningarna byggt upp för a kunna bedriva verksamheten. Stödstrukturerna organisationen har successivt vuxit fram genom åren, i takt med verksamheten som har funnits. Den organisation som finns i studieförbunden idag är alltså utformad för a svara mot den traditionella verksamheten, nämligen studiecirklar som möts i studieförbundets egna eller hyrda lokaler, kamratcirklar, uppsökande folkbildning, kulturarrangemang och viss uppdragsutbildning. I budgetarbetet utgår man ifrån a alla cirklar/utbildningar tar stödstrukturerna i anspråk i ungefär samma utsträckning och genom a schablonisera andelen förenklas kalkylen. Kostnadsbilden för varje enskild kurs blir visserligen inte helt rä visande på de a sä. Vissa kurser kräver mer marknadsföring än andra, vissa utbildningar har svårare a rekrytera deltagare, vissa målgrupper vill ha mer studierådgivning, förberedelsen för vissa utbildningar kan vara mer mötesintensiva. Det förekommer dock sällan a en avdelning gör en särskild budget för en enstaka kurs. 1 Beteckningarna cirkel och kurs används som synonymer. Studieförbunden har olika terminologi beträffande sina arrangemang. För de organisatoriska frågorna som behandlas här spelar eventuella skillnader mellan kurser och cirklar inte någon väsentlig roll. 2 Ledare, cirkelledare, kursledare eller lärare. Terminologin skiljer sig från studieförbund till studieförbund. För resonemanget här spelar den ingen roll. 8

10 I vårt fall där merkostnader nämns som e avgörande hinder för a kunna starta viktig verksamhet blir det nödvändigt a ställa upp alla kostnader i detalj och sedan visa på vilket sä de blir relevanta för den aktuella kursen. KOSTNADER SOM KAN UPPSTÅ (listan kan säkert komple eras) Lönekostnader för verksamhetsledning arbetsledning studierådgivning marknadsföring administration, som registrering och rapportering enligt studieförbundsgemensamma regler och rutiner kursutveckling materialframtagning pedagogiskt stöd till ledare under pågående kurs praktiskt stöd till ledare och deltagare under pågående kurs fortbildning för pedagogisk och administrativ personal kvalitetssäkring (utformning av kvalitetskriterier, utvärdering, åtgärd, uppföljning) pedagogisk ledning av kurs/ cirkel/utbildning tekniskt stöd till personal som arbetar med datorer löneadministration verksamhetsutveckling revisionskostnader Lokaler, utrustning, material lokalkostnad (hyra, städning, uppvärmning, fastighetsskötare med mera) inköp av utrustning för kontor och kurslokaler (möbler, whiteboard, datorer, mjukvara...) dri & underhåll av utrustning materialkostnad (studiematerial, referensmaterial, arbetsmaterial) förbrukningsmaterial (kontor, kök, badrum...) Telefoni & kommunikation Övrigt styrelsemöten utbildning av förtroendevalda annonser & marknadsföring resor reception, telefonväxel 9

11 Det allra flesta posterna torde ingå i budgeten för alla tänkbara cirklar och kurser. Kostnaderna kan dock skilja sig avsevärt från arrangemang till arrangemang. Den största skillnaden mellan DU och NU 3 är inte kostnadernas art utan var i organisationen kostnaderna uppstår, var material och utrustning befinner sig och vilka som uppbär lön. Till exempel: Studieförbunden räknar med a utrustning som används i verksamheten behöver underhåll. Traditionellt är sådan utrustning placerad i studieförbundets lokaler: Kopieringsmaskiner, fax, telefonväxel, den administrativa personalens datorer, datorer som används av deltagare, datorer som står på lärarrummet. I DU omfa ar utrustning som används i verksamheten även den dator som står hemma hos ledaren. Traditionellt får administrativ personal avsä a arbetstid för a lära sig nya rutiner, exempelvis e ny dataprogram. Denna tid ingår i deras tjänst. Lärprocessen omfa ar klart avgränsade och redovisade fortbildningstillfällen. Det tillkommer mindre synlig mertid som betingas av a man jobbar långsammare innan man tränat upp handlaget med e ny program samt till viss del för metodutveckling innan man vant sig vid nya rutiner. Inför en kurs med IKT-stöd är det främst kursledaren som måste göra sig förtrogen med ny teknik (pla formen, förfa arverktyg). Precis som administratörerna skulle han/hon behöva fortbildningstillfällen, tid a träna och i DU mycket tid för metodutveckling. Enligt cirkelledaravtalet har han/ hon dock ingen tid a disponera utöver tiden med deltagarna och viss förberedelse. Avdelningarna är inte förberedda på dessa nya förhållanden i DU och intrycket uppstår a det tillkommer kostnader som inte finns i NU. Kursen verkar alltså mycket dyrare. De absoluta kostnaderna behöver dock inte nödvändigtvis bli högre i en DU-cirkel än i en jämförbar NU - men fördelningen och viktningen blir annorlunda. 3 DU (DistansUtbildning) står för alla lärsituationer där ledare och deltagare inte fysiskt befinner sig på samma plats. NU (NärUndervisning) står för alla lärsituationer där gruppen och ledaren träffas fysiskt. En cirkel kan innehålla både DU- och NU-komponenter. 10

12 Kostnadsförskjutningar mellan DU och NU En jämförelse av de olika posterna i kalkylen för en cirkel med distansstöd och budgeten för en traditionell cirkel skulle kunna se ut så här: Kursadministration (registrering och rapportering): Anmälningar till en DU kommer i högre grad in via hemsidan, vilket spar tid som kan läggas på rapporteringen som enligt nuvarande regler för distanscirklar tar lite längre tid. Marknadsföring: målgruppen nås via hemsidan, annonskostnaderna sjunker. Å andra sidan krävs u ömmande kursbeskrivningar och effektiva rutiner/teknik för webbpublicering, hantering av webbanmälningar, underhåll av hemsidan. Kursutveckling: krävs i alla kurser. I DU är fler resp. andra aktörer involverade i de a arbete (pedagoger, tekniker, etc.). I e initialskede blir kostnaden högre e ersom kurser behöver utvecklas från grunden. Materialframtagning: Kan bli både dyrare eller billigare i DU. Kursbärande datorstödda material är dyra a ta fram. Å andra sidan kan man kanske använda en vanlig kursbok och utny ja Internet som billig resurs. Pedagogiskt stöd till ledare under pågående kurs: behövs i både i NU och i DU. Hur mycket stöd beror på hur pass ny ledaren är och/eller hur pass ny kursen/cirkeln är. Fortbildning för pedagogisk och administrativ personal: behövs i alla former. DU kräver mer i början e ersom det handlar om både höjning av datakunskapen och utökning av den pedagogiska repertoaren. Å andra sidan ingår i DU-ledarutbildningar även sådant som höjer den allmänna pedagogiska kompetensen. De a kommer hela verksamheten tillgodo och borde inte enbart belasta DU-kontot. Kvalitetssäkring (utformning av kvalitetskriterier, utvärdering, åtgärd, uppföljning) behövs i alla former, initialt mer för varje helt ny typ av utbildning. 11

13 Kursledning förskjutning av arbetsuppgi er i DU, svårare a avgränsa och beräkna tiden och renodla arbetsuppgi erna. Det gäller a utveckla pedagogiska modeller, verktyg och rutiner för a effektivisera arbetet med bibehållen pedagogisk kvalité. Lokalkostnad (hyra, städning, uppvärmning, fastighetsskötare med mera) - mindre i en DU-kurs. Med bra organisation kan lokaler utny jas optimalt, till exempel två kurser med sammankomst varannan vecka kan bokas i samma sal. Inköp av utrustning (möbler, whiteboard, datorer, etc.) - i längden färre lokaler med DU, å andra sidan högre krav på datorisering Förbrukningsmaterial (kontor, kök, badrum...) mindre i studieförbundets lokaler, men viss kontorsmateriel kan behövas hos ledaren. Resor beroende på uppläggningen: Ledare som vanligtvis reser mycket mellan sammankomsterna kan spara in restid och mil i en distanscirkel. Ingår det dock internat så skjuter kostanden för resor, kost & logi i höjden. De tydligaste skillnaderna i kostnadsbilden är I NU är lokalkostnaden högre (hyra, städning, uppvärmning, fastighetsskötare med mera. I DU ökar posterna för tekniskt stöd till personal som arbetar med datorer. Dri & underhåll av utrustning, telefoni & kommunikation omfa ar även ledaren. Ju större distansinslag som ingår i en cirkel, desto större förskjutning av kostnaderna blir det. Kalkylen för en cirkel med sammankomster varje vecka och en liten FirstClass-konferens som DU-komplement uppvisar bara små avvikelser från en traditionell cirkelkalkyl. Kostnadsbilden för en ren distanskurs däremot skiljer sig avsevärt från den vanliga kalkylen. 12

14 Stora initialkostnader? Man ska komma ihåg a en ny kurs alltid medför en initialkostnad som försvinner när kursen genomförs upprepade gånger. Initialkostnaden för avdelningens allra första DU blir högst. A utveckla y erligare DU-kurser, även i helt andra ämnen, blir betydligt billigare e ersom man kommer a kunna utny ja teknik, rutiner, kanske material som har tagits fram och man kan utny ja en IKT-kunskap som organisationen som helhet har förvärvat. Vissa av initialkostnaderna kan betraktas som verksamhetsutveckling snarare än framtagning av en enskild kurs. A höja den pedagogiska och administrativa personalens datamognad eller a arbeta fram en IKT-policy som stärker studieförbundets profil är exempel på insatser som visserligen tar sin början i en konkret IKT-stödd kurs men som kommer hela organisationens utveckling tillgodo. Då borde dessa rimligtvis bokföras som verksamhetsutveckling och inte belasta e enda kurskonto. Skilj på kostnader för utveckling och genomförande e ersom utvecklingskostnaden enbart finns i början! I följande kurser ersä s den genom en betydligt mindre kostnad för utvärdering och anpassning samt uppdatering ungefär samma kvalitetssäkringsarbete som vi känner igen från traditionella kurser. 13

15 $ Tankelek Gör en noggrann budget för följande cirklar: A. Kamratcirkel Arkeologi i bygden En grupp på sex personer vill bedriva studier om sin bygd. De vänder sig till e lokalt studieförbund för a få hjälp med li eraturkostnaden. De har planerat fem träffar à två timmar där de ska läsa och diskutera olika kapitel i en bok som en av dem har köpt. Dessutom ska de göra två exkursioner à sju timmar i närområdet. Träffarna ska äga rum på hembygdsgården. B. Språkkurs konversation på högre nivå 24 timmar. Ganska litet deltagarunderlag på grund av nivån. Deltagarna behöver göra e muntligt inplaceringstest. Kursen startar sent omsider med sex deltagare. C. Li eraturcirkel på distans Svenska och utländska deckarförfa are 24 timmar, två fysiska träffar i studieförbundets lokaler, varav den första i datasal. Distansdelen äger rum på Folkbildningsnätet. Ledaren jobbar hemifrån. Cirkeln har tidigare gå som NU och brukar vara fulltecknad. DU-varianten startar med sex deltagare. Vilken kurs blir dyrast? Vilka likheter och olikheter finns i kurskalkylerna? 14

16 Inkomster I likhet med traditionell verksamhet är inkomstkällorna för studiecirklar stats- och kommunbidrag och deltagaravgi er. Allt o are fungerar studieförbunden även som anordnare av kurser och utbildningar inom vuxenutbildningen och på uppdrag av företag eller offentlig sektor. I dagsläget är det svårt a öka inkomsterna för DU. Både privatpersoner och uppdragsgivare verkar utgå ifrån a distansutbildning bör bli mycket billigare än traditionella kurser och är o a ovilliga a betala lika mycket för en DU som för en cirkel/utbildning med vanliga sammankomster. Ska folkbildningens pedagogiska kvalitetskrav uppfyllas blir dock en DU definitivt inte billigare. Förhoppningen är a våra målgrupper lär sig hur studieförbundens distanscirklar/kurser skiljer sig från ren e-learning och individuella korrespondensstudier och a de inser a de a motiverar en vanlig kursavgi. A öka inkomsterna genom a anta fler deltagare är bara möjligt till en viss gräns. Med tanke på a en välfungerande grupp är väsentlig för folkbildningens pedagogik torde grupper med fler än 15 deltagare innebära en sänkning av den pedagogiska kvalitén. Rapportering Folkbildningsrådet har anpassat reglerna för rapportering av studiecirkeltimmar så a de även omfa ar distansutbildning och cirklar som blandar sammankomster på distans med fysiska sammankomster. Reglernas sy e är a säkra folkbildningens pedagogiska kvalité och egenart i både den traditionella och den nya verksamheten. 15

17 Reglerna fastslår a det skall ske möten mellan deltagare och ledare och mellan deltagare och deltagare även på distans. Det behövs alltså kursupplägg, tekniska förutsä ningar och en metodik som befrämjar dessa möten på distans. Cirkelns folkbildningsmässighet ska styrkas genom den sedvanliga studieplanen samt dokumentation av skeendet i kursen. I kursadministrationen ingår alltså a skriva ut historik respektive diskussionstrådar i gruppens kommunikationsforum på nätet 4 (se förtydligandet från Folkbildningsrådet i Appendix). 4 De a förfarande är administrativt otympligt och pedagogiskt tveksamt. Reglerna togs fram år 2001 och kommer antagligen a ses över i ljuset av de konkreta DU-erfarenheter som studieförbunden har skaffat sig sedan dess. I skrivande stund gäller de dock fortfarande. 16

18 Ekonomiska problem = olösta organisatoriska frågor? En realistisk kalkyl förutsä er a avdelningen har tänkt igenom vilka arbetsuppgi er som uppstår inför och under den tilltänkta kursen och a man har planerat vem som utför dem och hur de arvoderas. Om kursen ska innehålla en tung distanskomponent kan arbetsorganisationen skilja sig betydligt från traditionella kurser och det är inte säkert a den gamla lönestrukturen är tillämpningsbar. På samma sä kan det krävas större resurser utanför än innanför avdelningens lokaler i form av utrustning och kommunikationsmöjligheter. Förändringar mot det beprövade organisationsmönstret behövs. De a brukar uppfa as som svårt och jobbigt. Man skyller på ekonomin som hinder när det i själva verket är den organisatoriska strukturen som står i vägen. De följande sidorna är tänkta a hjälpa avdelningar a ta tag i frågorna. De erbjuder underlag för analys och planering. $ Reflektion Skissa på en budget för den egna tilltänkta kursen. Dela upp kostnaderna så noggrant som möjligt. Skilj på initialkostnader, det vill säga kostnader som bara uppstår första gången kursen genomförs, verksamhetsutveckling, det vill säga sådant som kommer hela verksamheten tillgodo, kurskostnad för genomförande av kursen om den erbjuds flera gånger. 17

19 Lönekostnader för kursutveckling Kostnad materialframtagning pedagogisk ledning av kurs/cirkel/utbildning pedagogiskt stöd till ledare under pågående kurs praktiskt stöd till ledare och deltagare under pågående kurs tekniskt stöd till personal som arbetar med datorer fortbildning för pedagogisk och administrativ personal studierådgivning, marknadsföring kursadministration Lokaler, utrustning, material lokalkostnad (hyra, städning, uppvärmning, fastighetsskötare med mera) inköp av utrustning för kontor och kurslokaler (möbler, whiteboard, datorer, mjukvara...) dri & underhåll av utrustning materialkostnad (studiematerial, referensmaterial, arbetsmaterial) förbrukningsmaterial (kontor, kök, badrum...) telefoni, kommunikation, uppkopplingstid 18

20 Övrigt utbildning av förtroendevalda annonser och marknadsföring resor verksamhetsutveckling Kostnad Schablon för verksamhetsledning, arbetsledning, kvalitetssäkring, reception, telefonväxel, löneadministration, revisionskostnader, styrelsemöten. Dessa kostnader torde inte påverkas av verksamhetsformen. De följande kapitlen hjälper er a föra e resonemang om arbetsorganisation och resursfördelning som ligger till grund för en realistisk kalkyl. 19

21

22 Arbetsorganisation Som det har visats ovan ingår i grunden samma slags arbetsuppgi er i en DU som i vanliga traditionella kurser. I DU behöver personalen dock nya och annorlunda kunskaper och färdigheter för a utföra dem. Därför är det inte självklart a det blir samma personer eller personalkategorier som får ansvaret för dem. I det följande förs e resonemang om olika arbetsuppgi er för DU, vad som ingår i dem, vilken kompetens som behövs och hur de kan realiseras i en avdelning. Planering av verksamheten Beslut om verksamheten - Mål och visioner: vilken roll ska det flexibla lärandet spela i verksamheten? Vilka målgrupper, ämnen och former ska man satsa på? - Samverkan: ska man söka samarbete inom studieförbundet? Ska man samverka med externa partners? Varför ska man samverka och inom vilka områden? Grundläggande beslut behöver fa as beträffande profil och idéburenhet. Ekonomi - Budgetering och budgetuppföljning som baseras av på respektive avdelnings organisation för respektive kurs - Lönestruktur Samordning och arbetsorganisation 21

23 Information Marknadsföring - Var? Vilken geografisk täckning ska kursen ha? Lokalt? Inom regionen? I hela landet? Ska vi marknadsföra riksrekryterande kurser själva eller låta lokalavdelningarna/ förbundet hjälpa till med marknadsföringen? - Till vem? Ska vi vända oss till våra presumtiva deltagare direkt eller till tredje person såsom arbetsgivare, medlemsorganisationer med flera. - Hur? Ska vi marknadsföra kursen i kurskatalogen? I dagspress eller andra publikationer? Via Internet? I Folkbildningsnätets annonskonferens? Via tryckta specialprogram och direktutskick? I medlemsorganisationers tidningar och på deras hemsidor? I den lokala vuxenutbildningens katalog? Kursinformation och rådgivning - Kan ordinarie studiekonsulent/-assistent svara på frågor om kurser med DU-inslag? Ska det finnas en speciell resursperson för a svara på DU-frågor? Administration Kursanmälan Utvärdering Rapportering och dokumentation Praktiska arrangemang (utrustning, lokaler, resor, med mera) Det administrativa arbetet kring en DU skiljer sig inte särskilt mycket från andra utbildningar. Pedagogisk planering och pedagogiskt stöd till ledaren Mål och innehåll Upplägg och schema 22

24 Metodik Uppgi er för deltagarna Uppföljning av framstegen Materialval Pedagogiskt stöd till kamratcirklar och medlemsorganisationer Vem har ansvaret för den pedagogiska kvalitén? Vem tar fram studieplanen? OBS a många ledare är utmärkta praktiker, deras specialitet är a leda arbetet i kursen. A planera en kurs från grunden och a dokumentera den kräver en annan sorts kompetens. Alla ledare är inte bra planerare. Det flesta avdelningar har en pedagogisk ansvarig sektionschef, ämnesledare eller huvudledare. Är denna tillräckligt insa i DU för a kunna ta fram kurser för det flexibla lärandet eller kan ledaren själv stå för den pedagogiska planeringen? Materialframtagning Skriva eller anpassa material till distansformen. Anpassa materialet till de tekniska förutsä ningar, till exempel layout, html, skapa konferenser i FirstClass Frågor som måste lösas i god tid Vilket medium är lämpligast med tanke på sy e, praktisk användbarhet, kostnader, deltagarnas tekniska förmåga och utrustning: papper, vanlig e-post/konferensinlägg eventuellt med bilagor, cd, egen webbsida, länkar till befintliga webbplatser, video, kasse band? Hur mycket och vilket material behöver man ta fram? Vad kan man köpa eller länka till? Om kursmaterialet redan finns: Behövs det en uppdatering av innehåll, webbsidor och länkar? Vem skriver/ tar fram materialet? Har förfa aren tillgång till all teknik som behövs för a ta fram materialet (dator, modem) och behärskar han/hon mjukvaran och förfa arverktygen? Materialkomple ering gentemot förfa ande Utbildningar med folkbildningskvalité kan bara delvis planeras i 23

25 förväg. Den konkreta utformningen av kursen sker i samråd mellan deltagare och ledare och kan ändras allt e ersom kursen framskrider. Färdigt material kan alltså aldrig fylla hela behovet, man måste räkna med a ledaren under kursens gång behöver komple era materialet. Om pla formen tillåter enkel materialpublicering (som till exempel FirstClass) kan en del av de a arbete ses som traditionell cirkelledaruppgi och därmed ingå i timarvodet. Komple eringen är jämförbar med a ledaren i en traditionell cirkel använder referensli eratur, drar några extrakopior, skriver en specialanpassad uppgi /övning till kursen eller hi ar aktuella tidningsartiklar. De a bygger på a resurser och material finns a tillgå och fyller behovet, exempelvis genom Folkbildningsrådets pedagogiska resurser. A skapa eget material i e förfa arverktyg eller a leta upp relevant material på nätet brukar bli mycket tidskrävande och då är det tveksamt om det ryms i timarvodet. Upphovsrä och licenser Om ledaren behöver ta fram material speciellt sådant som kan återanvändas av studieförbundet tänk på a särskilt avtala om arvodering, enligt cirkelledaravtalet kan en studietimme omräknas till 90 minuter vid annat arbete. upphovsrä, användanderä 5 Läs även licensavtalet i eventuella förfa arverktyg. Många förfa arverktyg är gratis om villkor för icke-kommersiellt bruk uppfylls. Den pedagogiska kursledningen Ledning/moderering av samarbetet i konferensen/på pla formen Tillhandahålla expertis, förmedla fakta Komple ering av material under kursens gång allt e er deltagarnas behov Handledning av deltagarnas arbete, enskilt och i olika gruppkonstellationer 5 h p:// 24

26 Dessa uppgi er motsvarar de klassiska cirkelledaruppgi erna i traditionella kurser. I början får man dock räkna med extratid. Ledaren behöver utveckla nya metoder och lära sig hantera tekniken. Deltagarna är ännu inte vana vid folkbildningsmässigt distanslärande och handledning behövs både för den enskilda deltagaren och för a få igång grupprocesser över nätet. Tekniskt stöd före och under kursen Ιnstallation och konfigurering av hårdvara och mjukvara Uppdatering och dri av pla formen (om man använder annan pla form än Folkbildningsnätet) Framtagning av instruktioner hur man använder tekniken (lathund, manual) Lösa ledarens tekniska problem Support till deltagare och ledare, till exempel användningen av FC. Frågor som måste lösas är vilken typ av hjälp deltagarna kan förvänta sig/inte förvänta sig Hur arbetsuppgi erna fördelas och vilka stödfunktioner som skapas på en avdelning beror på de inblandade personernas kompetens och intresse inom de olika områdena samt grundstrukturen som finns på avdelningen. Det är möjligt a till exempel ledaren kan och vill åta sig även andra arbetsuppgi er än rent pedagogiska, men det är inte självklart. Det finns ingen generell lösning här utan det gäller a hi a den optimala lösningen för varje kurs/varje avdelning. 25

27 EXEMPEL PÅ LÖSNINGAR Teknisk support för ledare Folkuniversitetet i västra regionen har en supportkonferens för ledare i FirstClass. En datalärare svarar på frågor och sä er upp tiden på sin månadsrapport. Tjänsten utny jas av ledare med viss datavana. En stor avdelning i Göteborg har drop-in-tider i mediateket för deltagare. En ledare som undervisar i både data och språk finns på plats för a handleda deltagare och ger samtidigt support till avdelningens ledare. Vid komplicerade frågor gäller förhandsbokning via FirstClass, annars är det drop-in även för ledarna. EXEMPEL PÅ LÖSNINGAR Kursinformation och rådgivning Varje avdelning tar emot samtal från presumtiva deltagare och ger studierådgivning. Alla som svarar i telefon kan ge allmän information om avdelningens utbud och besvara ca 90 % av frågorna. På varje större avdelning har en kollega få e specialansvar för IKT-stödda kurser. Han/hon har antingen gå baskursen eller på annat sä få djupare kunskaper om det flexibla lärandet. Det brukar vara kollegor som har datavana och intresse för både teknik och pedagogik. På mindre avdelningar tar den administrativa personalen emot alla samtal och vid speciella frågor ber man kursledaren kontakta presumtiva deltagare. De a ersä s timvis. 26

28 EXEMPEL PÅ LÖSNINGAR Pedagogisk planering Stor avdelning på Folkuniversitetet: Sektionschefen planerar kursupplägg och diskuterar den konkreta utformningen och innehållet med ledaren. Sektionschefen ansvarar för a studieplan tas fram och a kursen motsvarar de pedagogiska och kvalitativa kraven som ställs på respektive typ av kurs. Stor avdelning utan ämnesansvarig: I workshops utvecklar ledargrupper flexibla kurser och tar fram en studieplan. Det y ersta pedagogiska ansvaret ligger hos avdelningschefen/ ombudsmannen eller motsvarande. Arbetet ersä s enligt cirkelledaravtalet. På vissa avdelningar där ledarna har fast tjänst ingår dessa möten i tjänsten. I CFL:s baskurser samarbetar o ast ledare och administratörer från olika orter kring en konkret utbildning. I e antal fall har resultatet varit e färdigt upplägg som sedan kom a erbjudas i avdelningars ordinarie utbud. MÖJLIGA LÖSNINGAR Materialframtagning E projekt på förbundsnivå eller i samverkan med externa partners tar fram en materialbank för prioriterade ämnen. Materialbanken täcker grundbehovet för kurser inom ämnet, den lokala anpassningen och komple eringen kan kanske ingå i ledarens förberedelsetid. Erfordras större anpassningar avtalar man från fall till fall, materialbanken kan dock i varje fall spara tid och pengar. Exempel - Smörgåsbordet folk & makt E multimedialt webbaserat studiematerial togs fram i e samverkansprojekt mellan Utbildningsradion, Folkbildningsrådet, CFL, ABF, Medborgarskolan, Sensus studieförbund, Studiefrämjandet och Studieförbundet Vuxenskolan samt sju folkhögskolor. Materialet är numera tillgängligt för alla. 27

29 $ Reflektion Vilka arbetsuppgi er blir aktuella för er kurs? Vilka personella resurser har ni på er avdelning? Ryms de nya uppgi erna inom de befintliga strukturerna? Kan de läggas in i någon befintlig tjänst? Fungerar de vanliga rutinerna? Hur många personer behöver bli inblandade? Hur mycket tid behöver de? Håller den vanliga lönestrukturen eller behöver den anpassas? Planering av verksamhet Information Administration Pedagogisk planering Materialframtagning Den pedagogiska kursledningen Tekniskt stöd före och under kursen $ Reflektion Vad blir annorlunda när kursen erbjuds på regelbunden basis? 28

30 Löner och arvoden Studieförbundens lönestruktur är anpassad till den traditionella verksamheten där man kunnat avgränsa arbetsuppgi erna och arbetstiden på e tydligt sä mellan pedagogisk och administrativ personal. För pedagoger finns egentligen fyra principer för ersä ning. Cirkelledare som får ersä ning enligt cirkelledaravtalet. Cirkelledare som inte omfa as av avtalet på grund av för liten timvolym. Cirkelledare som arbetar ideellt. Cirkelledare som ersä s enligt lokala avtal utöver cirkelledaravtalet. För de båda första kategorierna utgår lön per timme som avser ledning av cirkeln/kursen och viss förberedelsetid. Organisationerna är idag utformade på e sådant sä a det i de allra flesta fallen räcker om ledaren koncentrerar sig på kursledningen och förberedelsearbetet inför sammankomsterna samt lite administration (dokumentation av kursen e eråt, närvarorapportering, arvodesräkningar) runt den egna kursen. Beräkning av arbetstid Med de förskjutningar i uppgi sfördelningen som DU kan betinga behöver man från fall till fall granska lönestrukturen. Grundprincipen förblir ju densamma, a cirkellönen täcker det rent pedagogiska arbetet med kursen det vill säga det som tas upp under Den pedagogiska kursledningen (se ovan) samt föreberedelsearbete och uppföljning. 29

31 Svårigheten i DU ligger i a det inte är lika enkelt a avgränsa kursledningsarbetet. I NU är det helt enkelt de fysiska sammankomsterna, tiden då ledare och deltagare befinner sig tillsammans i klassrummet. I DU är denna tid varken schemalagd eller regelbunden och sällan blockvis. Det handlar snarare om många korta pass med vissa arbetstoppar som följer kursens utvecklingskurva. Arbetsuppgi erna blandas o ast spontant, till exempel när ledaren hjälper deltagaren a lösa tekniska problem (inte kursledning i egentlig mening) och i arbetstiden är det svårt a skilja på kursledning och föreberedelse. Därför behöver man egentligen definiera cirkelledartimme på e ny sä. I NU är en cirkelledartimme alltid relaterad till en sammankomst. Denna är klart tidsmässigt avgränsad, förberedelsetiden är däremot flytande. Beroende på ämnet, ledarens erfarenhet och gruppens krav kan förberedelsen ta längre eller kortare tid. Det finns inga direktiv här. Utgår man dock från en heltidstjänst på 1080 timmar under 40 veckor så innebär det a 27 cirkeltimmar i veckan (à 45 minuter) inklusive förberedelse och förtroendetid räknas som heltid. Om 27 cirkeltimmar motsvarar en vanlig 40-timmars arbetsvecka lämnar de a en viss marginal. Distanstimmarna skulle alltså kunna räknas om till klocktimmar. Den komple a arbetstiden för en 24-timmars cirkel skulle då räknas som 36 klocktimmar för det pedagogiska arbetet. Utanför ligger Framtagning av grundmaterialet. De a kan lösas genom e separat uppdrag som antingen ingår i någons administrativa tjänst eller som ersä s enligt e avtalat antal timmar. Fortbildning för a exempelvis lära sig kurspla formen. Mertid i början för a utveckla nya metoder, rutiner och vänja sig vid tekniken. Här bör man göra en uppska ning och sedan anpassa/höja antalet ledartimmar per kurs under den första tiden. 30

32 EXEMPEL på anpassningar av lönestrukturen En studieförbundsavdelning med mycket blandad verksamhet Olika sorters cirklar kräver olika mycket förberedelse. Det finns tre kategorier av kurser och ersä ningsnivåer beroende på arbetsintensiteten. Nyligen har verksamheten ändrats igen, mycket vuxenutbildning och annan verksamhet som kräver ledarmöten och utvecklingsarbete har tillkommit. Tjänster har inrä ats för de berörda ledarna, en fast månadslön utgår. Utifrån en arbetsplan görs en bedömning av hur arbetsintensiva olika delar av de individuella tjänsterna är och hur många kurser/cirklar ledaren kan ta. En erfaren ledare fick DU-kurser där kursplanering, materialframtagning, kursledning och viss administration ingick. Läraren fick sin vanliga cirkellön för kursledningen och den lägsta möjliga cirkellönen för annat arbete. Därmed togs hänsyn till ledarens expertis och erfarenhet. $ Reflektion Vilka arbetsuppgi er kommer ledaren a få i er DU-utbildning/-cirkel? Kan ni tillämpa samma lönesä ningsprincip som tidigare eller behöver den anpassas? Ta med i beräkningen Det är viktigt a komma fram till lämpliga lokala avtal. I en DU finns det viss risk för dötid, om deltagare inte har gjort si arbete och ledaren har avsa tid för a ge dem återkoppling, om servern är nere en hel förmiddag och ledaren hade planerat a arbeta med distanscirklarna just denna förmiddag eller om ledaren råkar få e virus genom e deltagararbete. Vem betalar för dötiden? Studieförbundet eller får ledaren räkna tiden som fritid? 31

33 Kontinuitet och ledarnärvaro är nyckelorden för a kursen ska bli lyckad. Därför är det pedagogiskt motiverat a ledaren kopplar upp sig många gånger i stället för under e enda väl överskådligt pass per kurs och vecka. Kurslängden spelar roll för arbetstiden. Ledaren behöver vara närvarande regelbundet under tiden kursen pågår. En kostnad för de a uppstår under hela kursens längd oavse aktivitetsnivån i kursen. A logga in till kursens virtuella klassrum fem gånger i veckan under tolv veckors tid blir billigare än a göra det under en hel termin. Å andra sidan kan en pedagogisk fördel med DU vara a deltagarna kan sprida si arbete över en längre tid. Kommunikation i skri tar helt enkelt längre tid och mycket som går på nolltid i NU kräver skri liga inlägg i DU. I NU kan ledaren genom en blick och e leende visa deltagaren a han / hon är sedd. I DU måste de a ske skri ligen. A ge en deltagare feedback på e arbete eller e diskussionsbidrag tar mycket mer tid i DU. I en muntlig situation ger man kontinuerlig feedback genom nonverbal återkoppling, i DU är man hänvisad till a översä a de a till ord och eventuellt symboler. Omräkningen av cirkeltimmar till klocktimmar är inte populär hos alla ledare. Cirkelledare har små möjligheter a göra lönemässiga framsteg under sin karriär. Nedsä ning av undervisningsskyldigheten för äldre lärare är e okänt fenomen i studieförbundsvärlden. Det enda sä et för ledaren a förbä ra lönen eller korta arbetstiden är a kunna spara in förberedelsetid genom erfarenhet. A behöva använda mycket mer förberedelsetid än vanligt till samma lön uppfa as därför av många erfarna ledare som en lönesänkning. Intresset för a arbeta med det flexibla lärandet minskar naturligtvis. Samtidigt är det viktigt a de erfarna ledarna som o a har de flesta timmarna kan och vill integrera flexibla arbetssä och nya media i sina cirklar. Här får man på lokal nivå hi a en bra balans. Samma problem kan också uppstå vid arvodering av exempelvis materialframtagning enligt löne- och anställningsavtalet. För annat arbete omräknas en studietimme till 90 minuter vilket resulterar i en extremt låg timlön. Vill studieförbundet rekrytera en erfaren 32

34 ledare som materialförfa are bör man förmodligen diskutera fram en särskild lösning. Fördelningen av arbetstiden blir mindre jämn över hela kurstiden än i NU. Olika kurstyper har olika arbetskurvor med mer eller mindre intensiva perioder för ledaren. I DU är kurserna mycket arbetsintensiva i början. A få igång gruppen, a visa hur kursen ska gå till, a motivera och stö a tar tid. E er några veckor blir det o ast lä are för ledaren. A starta flera DU-kurser samtidigt blir mycket tyngre än a starta samma antal NU. 33

35

36 Lokaler och utrustning Tillgång till lokaler och kursplattform För kurssammankomsterna behövs möteslokaler, både i det fysiska rummet och virtuellt. Det finns idag många olika sorters pla formar virtuella möteslokaler a välja mellan. Precis som i traditionell verksamhet gäller det a hi a kurslokaler som är ändamålsenliga, lä illgängliga och prisvärda. Det billigaste alternativet är Folkbildningsnätet som bygger på konferenssystemet FirstClass. FBN ägs och underhålls av hela folkbildningen gemensamt och får användas gratis av studieförbundens ledare och deltagare. Många folkbildningscirklar har sina virtuella kurslokaler på FBN. Flera studieförbund har dessutom köpt eller byggt egna kurspla formar. Utifrån den planerade verksamheten bör man specificera kraven som ställs på pla formen. Utgångspunkten bör vara pedagogiska resonemang och målgruppens datavana. Sedan överväger man huruvida befintliga pla formar uppfyller kraven och om man kan anpassa antingen pla formen eller det planerade arbetssä et för a motsvara deltagarnas och kursens behov. Ju större andel av DU som utbildningen innehåller desto större krav ställs på kurspla formen. 35

37 Tillgång till utrustning och resurser En poäng med flexibelt lärande är just flexibiliteten i tid och rum. Erfarenheten visar a många deltagare i DU-studiecirklar besöker si virtuella klassrum på kvällar och helger. I folkbildningens mötesbaserade arbetssä behöver man koppla upp sig o a och korta stunder i stället för under e schemalagt pass per vecka. Det är viktigt a ledaren kan arbeta med DU-kursen hemifrån. E lärarrum med dataarbetsplatser brukar inte vara någon tillfredsställande lösning. Lärarrummet på avdelningen är o a inte tillgängligt på kvällar och helger och dessutom har få ledare en fast tjänst som är förlagd till avdelningens lokaler. Frågor som behöver lösas är Får ledaren låna en dator eller arbetar hon/han ifrån sin egen? Vem står för eventuell uppdatering av ledarens utrustning (till exempel snabbare modem) respektive komple erande mjukvara (till exempel virusprogram)? Vilken typ av uppkoppling krävs? Behövs annan utrustning, till exempel digitalkamera? Hörlurar? Mikrofon? Deltagarens tillgång till utrustning bör diskuteras innan kursens annonseras ut. Ska studieförbundet tillhandahålla datorer eller kan man förutsä a a målgruppen förfogar över egna datorer eller kan man samarbeta med e lärcentrum eller bibliotek? Driftssäkerhet Det virtuella klassrummet bör vara tillgängligt när som helst, alla dagar, helst dygnet runt: om avdelningen inte använder sig av FBN eller förbundets centrala pla form bör man lokalt etablera rutiner för a undvika serverstopp eller annat tekniskt krångel. Ledarens närvaro online är avgörande för DU-kursens framgång. Dri ssäkerhet för ledarens dator är en fråga om dri säkerhet för hela utbildningen. Vem servar ledarens dator? Vilken prioritet kan den få? Vem står för eventuella reparationskostnader? 36

38 Om deltagarna råkar ut för tekniska problem är det stor risk a de hoppar av distanskursen eller slutar använda IKT-stödet. Om avdelningen erbjuder deltagarna tillgång till datorer måste även dessa omfa as av dri ssäkerhetsrutinerna. EXEMPEL PÅ LÖSNINGAR för ledarens utrustning Hem-pc inklusive nödvändig programvara. Tekniker åker hem till ledaren och genomför grundinstallationen. I fortsä ningen kan de flesta problem som rör inställningar lösas via telefon. Avdelningen tillhandahåller några bärbara datorer som lånas ut till ledare som har distanskurser på gång och inte har egen dator eller om ledarens dator råkar ut för problem. Kostnadsersättningar När ledaren arbetar hemifrån uppstår kostnader för uppkopplingstid. Studieförbundet bör givetvis ersä a den faktiska kostnaden, det vill säga de timmar som ledaren förväntas arbeta med kursens distansdel och föreberedelse (se ovan Beräkning av arbetstid). För a redovisa den exakta uppkopplingstiden finns det tidmätarprogram och hos de flesta telebolagen kan man beställa samtalsspecifikation. Om ledaren har mycket DU behövs förmodligen snabbare uppkoppling än vad som hade varit nödvändigt för privat bruk samt möjligheten a jobba med kurserna utan a blockera familjens privata telefonledning. Här bör man diskutera i vilken mån avdelningen står för eller bidrar till installation/abonnemang av ISDN eller bredband. Behövs licenser eller programvara (till exempel virusskydd) för arbetet med kursen så bör avdelningen tillhandahålla det. Observera a ska ereglerna innebär a alla schablonersä ningar behandlas som lön med ska och sociala avgi er. Ersä istället faktiska dokumenterade kostnader. 37

39 Extrakostnader som avdelningen inte ersä er kan ledaren dra av som kostnader för inkomsternas förvärvande i sin självdeklaration. EXEMPEL En ledare har samtalsspecifikation och under den tid en DU pågår betalar avdelningen för Internetabonnemanget och uppkopplingstiden. En ledare har skaffat bredband, avdelningen står för halva kostnaden och betalar halva abonnemanget under den tid utbildning pågår. 38

40 Personal DU ställer nya krav på personalens kunskap och kompetens. Pedagoger och administrativ personal behöver fortbildas. Vid rekrytering av nya medarbetare gäller det a även se till sökandens datakunskaper och intresse för/erfarenhet av DU. Introduktionsprocessen till arbetet på avdelningen ska omfa a det flexibla lärandet som en del av verksamheten. Många gamla medarbetare på avdelningarna vill inte gärna befa a sig med teknik och IKT-stö lärande. På grund av åtstramningarna överallt kan man idag sällan anställa nya entusiaster och vid uppsägningar försvinner o a DU-intresserade medarbetare enligt turordningsregeln. Det är helt avgörande a studieförbundsavdelningarna lyckas ta vara på personer med kunskaper, erfarenheter och intresse inom det flexibla lärandet. En medarbetarprofil kan vara till stor hjälp vid nyrekrytering och planering av fortbildning. Om man utgår från traditionella uppgi er och nya krav som det flexibla lärandet ställer kan IKT-ledaren beskrivas så här: 39

41 LEDARPROFIL FÖR IKT-STÖD Ledaren ska vara en god pedagog. Det bör vara det främsta kriteriet när man tillsä er kursledare. En god klassrumspedagog är dock inte per automatik en bra IKT-ledare, e ersom det ställs annorlunda krav på ledarens kunskaper, färdigheter och a ityd. Ledaren behöver de nödvändiga ämneskunskaperna kunskap om studieförbundets/folkbildningens syn på lärande och erfarenhet av utbildning enligt denna vana/ förmåga a skapa och hålla igång möten, lärprocesser och sociala processer via nätet vana/ förmåga a individualisera arbetet i kursen och samtidigt utny ja gruppen som pedagogisk tillgång god vana a hantera ordbehandlingsprogram, Windows, Internet kunskap om IKT och dess möjligheter samt förmågan a utny ja dessa för a skapa rika lärmiljöer för deltagarna vana a hantera all teknik som kommer a användas i kursen A ityd, personliga förutsä ningar reflektiv förmåga intresse och förmåga a kommunicera i skri, medvetenhet om de speciella krav den skri liga kommunikationen innebär intresse för distansutbildning, viljan a pröva på något ny, beredskap till kontinuerlig uppdatering av de egna kunskaperna flexibilitet a vid behov arbeta mer eller vid ovanliga tider Beroende på den förväntade insatsen kan ledaren dessutom behöva extra kunskaper och färdigheter på teknikens område, till exempel om han/hon ska skriva material eller ge tekniskt stöd till deltagarna. 40

42 $ Det är viktigt a studieförbundet och ledaren tillsammans i god tid före kursstart kommer överens om vad som exakt förväntas av ledaren tar reda på om han/hon uppfyller kraven planerar/genomför eventuell fortbildning eller planerar annan form av stöd till kursen där ledaren ensam inte kan ta hand om alla arbetsuppgi er. Fortbildning och utveckling Alla nyckelpersoner inom olika personalkategorier behöver utveckla sin kompetens. Räkna med Fortbildning: datakurser, Internetkunskap, pedagogisk fortbildning Τid a vänja sig: Arbetet tar längre tid innan man har tränat upp handlaget. Ledaren kanske behöver extratimmar under den första flexibla kursen. Utveckling av praktiska och metodiska rutiner för a utny ja tiden optimalt. Ledaren behöver pröva sig fram till lämpliga uppkopplingsintervall, sä a formulera sig kort i skri utan a ge avkall på pedagogiska värden, a snabbt skapa meningsfulla uppgi er för deltagarna, med mera. I och med a fortbildningsbehovet är ganska bre krävs det en långsiktig utvecklingsstrategi för avdelningens personal. Fortbildnings- och utvecklingsinsatserna bör vara genomtänkta och kan med fördel orientera sig e er ledarprofilen. Nationellt centrum för flexibelt lärande har utvecklat e helt program av kurser och fortbildningsdagar på flera nivåer och för olika personalkategorier. Dessa kurser kan utgöra stommen i e sådant fortbildningskoncept. De kan kombineras och komple eras med avdelningarnas egna arrangemang 41

43 CFL:s fortbildningssystem Inspirationsdagar (1/2-1 dag) Baskurs för flexibelt lärande (40 timmar). Genomförs av studieförbundens egna baskursledare. Inriktning mot pedagoger eller administrativ personal. Påbyggnadskurs (180 timmar). Erbjuds av CFL, deltagare rekryteras från hela folkbildningen eller i e enskilt studieförbund. Fördjupningskurs Pedagogik och teknik för e mötesbaserat och flexibelt lärande, 5 poäng (180 timmar). Erbjuds av CFL i samverkan med KTH. Diverse korta specialkurser och seminarier, till exempel Organisationsförändring i studieförbund respektive folkhögskolor och om Mailmål. EXEMPEL PÅ UTBILDNINGSKONCEPT ABF Z Nya förtroendevalda erbjuds introduktion i a använda Folkbildningsnätet, för internkommunikation och DVS (ABF:s pla form) för studiecirklar. Cirkelledarna erbjuds utbildningar i a använda datorer som pedagogiskt hjälpmedel med introduktioner i a använda Internet, Folkbildningsnätet och DVS, i sina hemkommuner. Medlemsorganisationer och cirkelledare erbjuds a delta i Inspirationsmöten omkring IT-stö flexibelt lärande i Folkbildningen. De som deltagit i grundläggande cirkelutbildning i avdelningen (där en kort introduktion till DVS ingår), erbjuds a delta i CFL:s 40 timmars Baskurs för flexibelt lärande med IT-stöd, samt a delta i en studiecirkel på distans via Nätbildarna för a skaffa sig egna erfarenheter av a vara deltagare i folkbildning på distans. Fysiska arbetsgrupper av skilda slag erbjuds a använda e samtalsrum i DVS för a skaffa sig erfarenhet av möjligheterna. 42

44 Folkuniversitetet i västra regionen Information till alla: På ledarmötena introduceras till exempel nya ämnesresurser och nyheter inom Folkuniversitetets flexibla utbud. Administrativ personal får informationen via FirstClass och på avdelningsmöten. Höjning av den allmänna datavanan hos så många ledare som möjligt: Varje termin erbjuds kurser Data steg 1 och steg 2 samt FC grundutbildning. Fortbildningskoncept för DU-ledare: Förkunskaper motsvarande Data steg 1+2. En flexibel utbildning på tio timmar för Folkuniversitetets kurspla form som kan genomföras av enskilda ledare eller i grupp. En workshopserie i onlinemetodik. Lärare (och administratörer) rekommenderas gå CFL:s baskurs. Sedan tillgång till pedagogiskt bollplank för a utveckla och genomföra en egen IKT-stödd kurs. SISU Idro sutbildarna Det primära målet är a höja den lägsta nivån inom hela förbundet. Alla 21 SISU-distrikt erbjuds inspirationsdagar helt enligt deras förutsä ningar från två timmar till en heldag, exempelvis på personaldagen. Alla distrikt ska få minst en lokaladministratör på Folkbildningsnätet, utbildningstillfällen anordnas av SISU Idro sutbildarna centralt. Pedagoger erbjuds gå CFL:s Baskurs höst och vår. FirstClass-utbildning till alla som vill bli säkrare på tekniken, utbildningen ingår exempelvis i distriktens lärande verkstad, e återkommande fortbildningsarrangemang med olika innehåll för verksamhetsutveckling. Programmet komple eras genom a successivt allt fler intresserade kollegor involveras som baskursledare. Folkuniversitetet i Malmö Administratörer på avdelningen och de lärare som håller i DU-kurser deltar själva i en DU-kurs i något annat ämne för a skaffa sig äkta deltagarerfarenheter. De a som komplement till pla formsutbildning och i. vissa fall CFL:s Baskurs. 43