Elevbarometer för gymnasieskolan läsår 2017/2018. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen

Transkript

1 Elevbarometer för gymnasieskolan läsår 2017/2018 Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen

2 Innehåll Elevbarometerns syfte... 3 Elevbarometern Elevbarometern Sammanfattning Elevbarometern 2018:... 6 Elevbarometern 2018 och framåt:... 8 Enkätresultat 2018 med jämförelse av resultat Elevernas trivsel och välmående Likabehandling, mobbning och kränkande beteende Mål och kvalité i utbildning och undervisning Arbetsliv och APL IKT Inflytande, delaktighet och utvärdering

3 Elevbarometerns syfte För att kunna skapa en bild av elevernas upplevelse kring sin vardag såväl i skolan som utanför och som en del av det systematiska kvalitetsarbetet har gymnasieskolorna i Halmstad kommun skapat Elevbarometern. Barometern är en digital enkät som besvaras anonymt av eleverna en gång om året. Elevbarometern startades upp 2012 och har framförallt sen 2017 reviderats i viss mån där bland annat frågor tagits bort, enstaka frågor har tillkommit och flertalet frågor har förtydligats alternativt omformulerats. Skolans miljö precis som vilken annan offentlig miljö speglas av flera aspekter och väsentliga händelser under ett år. Det är inget som är statiskt men för att få en så rättvis bild som möjligt är det ändå av vikt att jämföra resultat mellan år. Med i åtanke från året 2018 kan specifika händelser så som #meetoo kampanjen i sociala medier och byggnationer i och runtomkring våra skolor följa med För intresserade finns det en 5 årig sammanställning av Halmstads gymnasieskolor Elevbarometer från dess start 2012 till och med I Halmstad kommun är det Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (UAN) som är huvudman för de tre kommunala gymnasieskolorna: Kattegattgymnasiet, Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet. Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Det systematiska kvalitetsarbetet ska genomföras både på huvudmannanivå och på skolnivå. Skollagen, kapitel 4 Kvalitet och inflytande Huvudmannanivå 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enhetsnivå 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Enligt det statliga uppdraget ska kvalitetsarbetet innehålla långsiktigt formulerade mål med uppföljning. I Halmstad kommun är Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen (UAF) den förvaltning som på uppdrag av huvudman är den förvaltning som sedan 2011/2012 arbetat med att uppnå målen med det systematiska kvalitetsarbetet gällande kommunens gymnasieskolor. Det arbete som främst ramar in denna systematik har sedan 2012 varit två rapporter: Elevbarometern och Resultatrapporten, vilka gjorts på årsbasis. Båda rapporterna ligger till grund för planering av insatser mot en ökad måluppfyllelse. Elevbarometerns innehåll tas fram främst genom resultat från en enkät vilken besvaras av gymnasieleverna i början av ett nytt år. Enkätens frågor riktar sig mot följande områden: - Elevernas trivsel och mående - Likabehandling, mobbing och kränkande behandling 3

4 - Undervisningens och utbildningens kvalité - Elever i behov av stöd för att nå kunskapsmålen - IKT i undervisningen - Inflytande och ansvar Resultatrapporten upprättas under höstterminen med underlag vilket tas främst från det skolgemensamma elevregistret i IST Extens. Resultatrapporten behandlar föregående läsårs måluppfyllelse gällande: - Betygsstatistik - Gymnasieexamen - Studieavbrott och frånvaro - Åtgärdsprogram Både Elevbarometer och Resultatrapporten har i sitt innehåll förslag till åtgärder, analyser kring föregående års åtgärder och sammanställande kommentarer kring hur måluppfyllelse har eller inte har uppnåtts. Rapporterna informeras hos Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. De åtgärder som upprättas utifrån rapporterna ska i samband med gällande verksamhetsplan för Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen spegla nuvarande resultat och strategier för en ökad måluppfyllelse. Varje rapport bryts även ned på programnivå, där åtgärder planeras av rektor med personal. Elevbarometern 2018 Den rapport Ni nu läser är Elevbarometern 2018 vilken presenterar uppgifter från den enkät som eleverna genomförde under feb-april Enkäten riktade sig till samtliga elever registrerade på ett nationellt gymnasieprogram. Enkäten är därmed inte besvarad av de elever som läser inom introduktionsprogram eller språkintroduktion. För språkintroduktionen och introduktionsprogrammen arbetas det med att ta fram enkäter vilka beräknas utföras första omgången vårterminen För gymnasiesärskolan finns det sedan 2014 en enkät för just denna skolform vilken besvarades under april-maj 2018 och resultatet redovisas i enskild rapport under hösten Under den period som datainsamlingen pågick så svarade 1992 elever på enkäten. Det ger en total svarsfrekvens på ca 73 %. Varje skola har under veckorna haft schemalagd tid för eleverna att svara på den digitala enkäten. Frågorna har varit ställda i form av påståenden för att spegla elevernas upplevelse kring de riktade områden som enkäten bygger på (se områden ovan i text). På flera av frågorna har eleverna kunnat svara på en skala mellan 1-6, där 1 motsvarat att eleven inte alls instämmer och 6 att eleven instämmer helt. För att göra statistiken mer översiktlig vid sammanställning har den omarbetats och presenteras i rapporten på så vis att svarsresultat 1 och 2 summerats och blivit Instämmer inte, 3 och 4 har blivit Instämmer delvis och 5 och 6 har blivit Instämmer helt. Den uppmärksamme läsaren kommer upptäcka att vid en summering av siffrorna i vissa diagram så blir de inte exakt 100,0 procent. Anledningen till detta är att det sker en automatisk avrundning i enkätsystemet som ibland slår lite fel (handlar om att resultatet kan bli 99,9 eller 100,1 ibland) när siffrorna sedan summeras. I rapporten presenteras i samband med varje fråga, resultatet i form av cirkeldiagram, sammanfattande text och viss analys med jämförande av föregående års resultat. Elevbarometern 2017 Med anledning av Elevbarometern 2017 så fattade Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden på sitt sammanträde i mars 2017 beslut om fem övergripande 4

5 åtgärder. Hur dessa åtgärder skulle arbetas med på samtliga tre skolor presenteras nedan. I samband med Elevbarometern 2018 har en nulägesbild kring föregående års beslutade åtgärder sammanställts för att se hur de har landat eller eventuellt med årets resultat kan tänkas följa med in i kommande åtgärder. Satsningen på bedömning för lärande/formativ bedömning fortsätter under kommande år. Alla gymnasielärare ska ingå i satsningen. BFL har gett goda resultat efter åtgärd samt som ett utvecklingsområde i utvecklingsplanen under 5 år. Skolorna arbetar idag vidare med de verktyg som implementerats och idag fokuseras lärarnas arbete på det kollegiala lärandet. Elevbarometer fortsätter spegla aspekter utifrån BFL för att se hur effekter fortsätter att ta sig form. Skolorna arbetar också med att skapa en meningsfullhet i upplevelsen kring nyttan och möjligheterna med mentorsträffarna och utvecklingssamtal. Förvaltningen ska försöka inleda en samverkan med Högskolan i Halmstad med syfte att öka förståelsen bakom tjejers höga upplevda oro och ängslan för sina studier och livssituation. En studie är påbörjad av forskare på Högskolan Halmstad (HH). Metoden som är vald är djupintervjuer där 3 stycken är genomförda enligt avstämning mellan UAF och HH under oktober På övergripande nivå är det i Elevbarometern 2018, 43% av samtliga elever som upplever oro och stress kring sina studier, vilket är en knapp ökning av 2% sen Bryts det ned på enhetsnivå så är det lika andelar elever som instämmer helt i oro hos Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet. Kattegattgymnasiet har en något lägre andel elever som instämmer helt i denna oro och stress. Resultat visar ingen markant skillnad eller stora förändringar i jämförelse mellan yrkes- och högskoleförberedandeprogram. Vad gäller livssituation är upplevelsen genom jämförelse av Elevbarometer 2017 och 2018 att elevernas välmående utifrån sömn, mat och motion har ökat med positiva utfall och där majoriteten har en meningsfull fritid med någon att vända sig till om de behöver. Skolorna jobbar aktivt med att förebygga psykisk ohälsa och att kunskap kring motivation hos såväl lärare som elever. I samband med sammanställande av resultat kring Elevbarometer 2018 är även arbetet med utvecklingsplanen för gymnasieskolorna under revidering där ett tänkt fokusområde kommer att vara elevernas hälsa och välmående. Skolorna ska genomföra särskilda insatser för att förebygga diskriminering och kränkande behandling. Insatserna ska bland annat bygga på intervjuer med utsatta elever och elever som kränkt andra. En förmiddag innan en nämnd under hösten 2017 ska ett särskilt tema vara kränkande behandling där skolorna rapporterar vidtagna åtgärder och det sker ett gemensamt lärande mellan nämnd och förvaltning kring dessa frågor. Kränkande behandling ökar men det speglas inte fullt ut i Elevbarometer 2018 resultat utan kan bli i nästkommande års Elevbarometer. Kränkande behandling sker fortsatt främst på annan plats på skolan men där klassrummet ökar som utsatt plats. Eleverna blir utsatta allt från enstaka gånger om året till varje dag, det skiljer sig inte mellan skolor utan bara mellan program. Eleverna upplever kränkande behandling av såväl andra elever som av personal och orsak är dels annan kränkning så som utseende och känsla av mobbing som av etnicitet och av kön. Varje skola arbetar aktivt med förebyggande och främjande arbete och alla skolor utgår från samma policy och rutin. Rutinerna samt arbetet med kränkande behandling revideras under hösten Det är ett stort arbete med kränkande behandling, diskriminering, mobbing och även med ett ökat våldsbeteende. Det är svårt för Elevbarometern att vara ett enskilt mätverktyg kring detta utan vi måste fortsätta arbeta utifrån andra resultat och aspekter också. 5

6 Förvaltningskontoret ska erbjuda stöd till de program där det tydligt framkommer att det finns lite kontakter med arbetslivet. Stödet ska fokusera på hur kontakter med arbetslivet kan införlivas i den ordinarie undervisningen för att öka elevernas engagemang och måluppfyllelse. Samtliga program arbetar aktivt med att involvera arbetslivet i undervisningen. Skolorna arbetar också aktivt med att förbättra kontakten med arbetslivet genom dels APLutveckling och programråd. Under åren har skolorna gemensamt haft diskussioner med personal såväl som elever om frågeformulering i Elevbarometer för att förtydliga frågor rörande arbetslivet. En relativt ny fråga är om eleverna upplever att de får information om vart det finns gott om jobb. Som mest är det 50-60% av eleverna som instämmer helt hos vissa program medans andra endast har 10-15% som instämmer helt. Involverande av arbetsliv i undervisningen brister hos såväl högskoleförberedande som yrkesprogram. Sammanfattning Elevbarometern 2018: Enkäten som ligger som grund för Elevbarometern ger en riklig information kring hur våra elever upplever sin skolsituation idag. Som fallet är med många enkätundersökningar så kan frågor uppkomma om varför elever svarat som de gjort. Enkätundersökningars resultat kan ibland ge mer frågor än svar. För att inför kommande läsår se vilka behov och vilken förståelse det finns vad gäller de faktorer som kan ha att komma påverka elevernas upplevelser bryts Elevbarometern även ned på programnivå. Varje gymnasieprogram har enskilda möjligheter och utmaningar. Där frågor uppstår har skolornas rektor och- eller lärare bland annat arbetat med dialoger och vissa fall mini-enkäter för att få en tydligare bild av elevernas tankar och åsikter. Dessa samtal kommer inte att redovisas i denna rapport utan kommer att finnas mer som stöd i programmens utvecklingsarbete. Rektors uppdrag tillsammans med sin personal är utifrån resultat diskutera och upprätta eventuella åtgärder och valda fokusområden. Elevbarometern som ni läser nu redovisar skolornas gemensamma resultat och därmed även gemensamma behov av åtgärder och uppmärksammande av fokusområden för kommande år. Nedan följer en sammanfattning av resultat utifrån de riktade områden som enkäten bygger på. Sammanfattningen visar ett nuläge och utifrån det speglas behov, problemområden och därmed eventuella åtgärder och insatser som kan tänkas spegla nästkommande års arbete hos våra gymnasieskolor. Trivsel och välmående Sedan 2017 är det marginella ändringar gällande elevernas trivsel. Majoriteten av eleverna upplever i hög utsträckning att de trivs i skolan och med sina lärare. Även gällande sina klasskompisar trivs eleverna men resultat visar att till viss del minskar trivsel bland klasskompisar. I samband med det visar även resultat en viss ökning av oro bland klasskompisar. Elevernas oro kring deras studier diskuteras just nu på såväl individnivå som grupp och organisationsnivå. Det finns en generell upplevelse hos såväl lärare som rektorer att gymnasieungdomarna är mer stressade och att den problematik som allt mer ofta har fokus vid samtal med ungdomarna vad gäller deras studier tar en form av social problematik. Vad resultat visar i Elevbarometern är att upplevd oro kring studier har nästan lika delar av elever som instämmer såväl som inte instämmer. Den oro som istället ökar just nu är den gällande ungdomarnas relationer till sina klasskompisar. Till det skall tilläggas att 70% av eleverna instämmer i att de har någon att vända sig till när de behöver det. Elevernas välmående speglas av såväl skolmiljön som deras vardag utanför skolan där elevbarometern fångar upp elevernas upplevelse kring mat, motion och sömn. I år visar dessa frågor goda resultat där elever instämmer 6

7 i allt högre utsträckning att de har en meningsfull fritid med möjlighet till god sömn och bra matvanor. Kränkande behandling och likabehandling Gymnasieskolan har en likabehandlingsplan som varje år skall finnas med som ett underlag i utbildningen vad gäller bland annat värdegrund, jämställdhet och diskriminering. Likbehandlingsplanen skall vara ett främjande verktyg för att arbeta förebyggande med kränkande behandling. Dessvärre visar resultat från Elevbarometern att färre elever jämfört med 2017 känner till skolans likabehandlingsplan. Samtidigt visar trots det resultat att elevernas upplevelse av att ha varit utsatt eller uppmärksammat kränkande behandling är likt resultat från Det är mer än 90% av våra gymnasieelever som svarar nej på frågan om de under det senaste året utsatts för någon form av kränkande behandling. Frågans svarsalternativ bygger på de sju alternativ som ligger till grund i diskrimineringslagen; kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Med marginella ändringar i resultat i frågorna rörande kränkande behandling är det främst ändringar i utsatt plats/sätt samt upplevelsen av att kränkas av en annan elev eller av personal på skolan är det klassrummet som är den plats som ökat i utsatthet och att eleverna i större utsträckning svarar att de upplevt sig kränkta av personal på skolan. Kvalité och stöd i utbildningen Elevbarometern vill spegla elevernas upplevelse av målsättningar, studieteknik och hur pass elevernas upplever att deras lärare möter eleven på sin kunskapsnivå och skapat förutsättningar för eleven att uppnå godkänt betyg genom information och olika undervisningsmetoder. Resultat 2018 visar att BFL (Bedömning för lärande) insatsen som speglat undervisningen och utbildningen utifrån den utvecklingsplan som togs fram under 2014 hos våra gymnasieskolor, tycks gett effekt på elevernas upplevelse av att förstå och skapa möjlighet att uppnå de kursmål och individuella målsättningar som finns. Eleverna upplever att lärarna utgår från elevernas nuläge och att lärarna samarbetar kring elevernas utbildning. Det som minskat är däremot upplevelsen av uppmuntran till samarbeten mellan elever och kunskap om olika undervisningsmetoder. Vad gäller elevernas upplevelse av att de blir rättvist bedömda och får den hjälp de behöver för att uppnå godkända betyg så är resultaten goda. Ytterligare goda resultat är upplevelsen av att utbildningen samordnas av lärarna vilket i sin tur kan ha påverkan i det att studieron har ökat. Eleverna upplever trots det en ökad arbetsbörda och det finns en bibehållen rädsla hos eleverna för att svara fel i klassrummet. Arbetsliv och APL För de elever som har besvarat frågorna rörande deras APL upplevelse är resultaten goda. Nästan 70% av dessa elever instämmer helt i att de ser nyttan med kunskaperna de får med sig från sin APL. Från 2017 års elevbarometer kan vi se att det funnits en viss negativ upplevelse kring hur eleverna upplevt sig blivit bemötta på sin APL plats vilket i årets barometer visar på relativt goda resultat med hälften av eleverna som instämmer i att de blivit bra bemötta. Eleverna upplever att deras lärare i större utsträckning än tidigare har varit och besökt dem ute på APL platsen. De program som hanterar APL har en relativt tydlig bild kring vart det finns svårigheter och vilka behov eleverna har för att upplevelsen ska bli god samt att APL platserna skall kunna se möjligheterna med APL. Det finns påbörjade åtgärder rörande exempelvis programråd som fortlöpande kan ge effekt. Förutom APL har samtliga elever fått frågor kring hur pass de upplever att arbetslivet involveras i deras utbildning och hur väl eleverna informeras om arbetsliv och arbetsmarknad i skolan. Resultaten är trots förtydligande av frågor och andra aktiva insatser, negativa. Eleverna har fått en tydligare bild av vad kontakt med arbetslivet under utbildningen kan innebära vilket gett delvis goda resultat på hur väl de instämmer men störst andel svarar ändå att de inte upplever sig haft kontakt med arbetslivet och att arbetslivet inte involveras i 7

8 undervisningen. Skolorna arbetar för att hitta nya forum och ta till vara på elevernas idéer för hur arbetslivet kan involveras. IKT och inflytande i undervisningen Gymnasieskolorna i Halmstads kommun har som utvecklingsområde de senaste åren haft IKT som ett område. Elevbarometern försöker spegla elevernas upplevelse kring användandet av IKT, hur lärarna upplevs säkra och trygga i sitt användande samtidigt hur elevernas idéer och tankar om IKT tas in i undervisningen. Resultaten är goda från årets Elevbarometer där andelen som instämmer helt ökar i samtliga frågor rörande IKT. Som en följd av IKT arbetas det nu med ett helhetsperspektiv på digitalisering i och av våra skolor där IKT är en fortsatt viktig aspekt att hantera och utveckla i undervisningen. Halmstad kommun har bland annat som målsättning att varje elev ska få möjlighet att utvecklas till sin fulla potential. Gymnasieskolorna arbetar hela tiden med att skapa förutsättningar för eleverna att vara med och skapa sin utbildning där Elevbarometern ställer frågor om samarbete, målsättning och hur eleverna upplever lärarna vara lyhörda för deras idéer. Gymnasieskolorna använder sig idag av bland annat kursutvärderingar, mentorsträffar och utvecklingssamtal som forum för detta. Forum som skall skapa delaktighet och en känsla av att kunna vara med att påverka sin utbildning genom såväl gemensam studieplanering som att få information om vilka rättigheter den som enskild elev har i skolan. Generellt sett finns en låg upplevelse av att dessa forum skapar en meningsfullhet eller att de nyttjas på så vis att elevernas åsikter blir respekterade. Bryts resultat ned på programnivå visar årets elevbarometer på lite olika resultat med såväl positiva som negativa inslag kring dessa forum men gemensamt för skolornas program är att de samtliga vill fortsätta utvärdera och utveckla dessa forum för att hos eleverna skapa en känsla av att de är med och formar sin utbildning utifrån varje elevs egna förutsättningar och behov. Elevbarometern 2018 och framåt: Arbetet med elevbarometerns resultat på såväl övergripande nivå som programnivå har pågått under hela året. Bland annat har samtliga rektorer arbetat med lärarna för att utifrån resultat i elevbarometern se hur och vart deras program upplever sig vara i behov av åtgärder och- eller vad som har fungerat extra bra och nu kan arbetas vidare med på en annan nivå. Tillsammans med en jämförelse av statistiken från 2017 har varje rektor med kvalitetsutvecklaren sammanställt detta i enskilda samtal under oktober. Sammanställning kommer att informeras hos nämnden samt ligga som underlag i arbetet med att strukturera och analysera nästkommande års elevbarometer. Sammanställningarna visar bland annat skolornas behov av ett förändrat och- eller nytt forum för kursplanering, personlig målsättning och relationsbyggande. Här syns idag bland annat utvecklingssamtal och mentorsträffarna, där resultat är något lågt. Skolorna kommer se över elevernas delaktighet för att skapa mer meningsfullhet och förhoppningsvis påverkar det upplevelsen av ökat stöd, mer inflytande och en efterfrågan av elevernas kreativitet. Skolorna kommer arbeta aktivt med att involvera arbetslivet och arbetsmarknaden mer i undervisningen. Detta är såväl ett kommunövergripande mål som en målsättning på skolnivå. Sammanställningarna visar också att skolmiljön behöver få ett nytt fokus. Främst för att förebygga kränkande behandling som sker på annan plats i skolan och allt mer i klassrum. Förbättrad skolmiljö kan också leda till ökat samarbete och en trygghet även om studieron generellt sett har ökat sen Inför vårterminen 2019 har det under hösten 2018 påbörjats en revidering av gymnasieskolornas utvecklingsplan där resultat från såväl elevbarometer som resultatrapport har tagits i beaktande. Rektorerna tillsammans med gymnasiecheferna har haft dialoger och diskussioner utifrån gemensamma aspekter och även utifrån de 8

9 programspecifika behov och utmaningar som syns i det vardagliga arbetet. Underlag till revidering finns också i statistiska resultat där sammantagna förslag har definierats till tre utvecklingsområden att ta sig an de kommande åren; digitalisering, hälsa och välmående samt värdegrund. Områdena kommer att bland annat belysa kollegialt lärande och skolmiljön. Även elevbarometern och resultatrapporten kommer framöver att revideras i struktur och gemensamt med utvecklingsplan och verksamhetsplan skapa det underlag som de kommunala gymnasieskolorna använder för att på såväl huvudman- som enhetsnivå för att driva det systematiska kvalitetsarbetet framåt. 9

10 Enkätresultat 2018 med jämförelse av resultat 2017 Elevernas trivsel och välmående Jag trivs i skolan Elevernas trivsel är i hög utsträckning god trots en viss minskad andel elever som instämmer. Andelen elever som inte instämmer är den exakt samma som under Fördelning av andelar i årskurserna har inga tydliga ändringar sen Årskurs 1 ökar i andel elever som inte instämmer med 0.8%. Årskurs 2 ökar andel elever som instämmer med 1,2%. Årskurs 3 minskar istället både i andel elever som inte instämmer och andel elever som instämmer. Samtliga tre skolor har snarlika resultat sen Tydligast förändring syns hos Sturegymnasiet vars andel elever som instämmer minkar med 10%. 10

11 Jag trivs med mina klasskamrater Andelen elever som trivs med sina klasskamrater har gått från 72,4% till 69,8%. Med mindre andel elever som instämmer har också andelen elever som inte instämmer ökat med 1,1%. Årskurs 1 eleverna minskar i andel elever som instämmer samt även i andel elever som inte instämmer. Årskurs 2 visar resultat tvärtom och ökar i andel i respektive svarsalternativ. Årskurs 3 förändrar främst andel elever som instämmer där andelen minskar med 5,8%. Sturegymnasiet är den skola som jämfört med resterande skolor, minskar mest i andel elever som instämmer. Andelen minskar med 12,9%. Trots det är det Sannarpsgymnasiet som genom en ökning på 3,4% ökar mest i andel elever som inte instämmer. 11

12 Jag trivs med mina lärare Elever som instämmer eller delvis instämmer utgör 2017 en andel på 96,2%. Under 2018 är andelen 95,8%. Årskurs 1 minskar andel elever som instämmer med 9,1% samtidigt ökar andel instämmer inte endast med 1,5%. Årskurs 1 är enda årskursen som ökar i andel instämmer inte. Årskurs 2 och årskurs 3 har marginella ändringar jämfört med Båda årskurserna kvarstår med störst andel i svarsalternativ instämmer. 12

13 Jag känner ofta oro och ängslan på grund av något hemma Det syns marginella ändringar i fördelning av andelar i de olika svarsalternativen med ett fortsatt positivt utfall med 78,6% som inte instämmer jämfört med 2017 då andelen var 78,8%. Samtliga årskurser följer totala resultatet där varje årskurs har sin största andel av elever i svarsalternativet instämmer inte. Resultat är snarlikt det som syntes

14 Jag känner ofta oro och ängslan på grund av mina studier Resultat 2018 är snarlika de som var 2017 där svarsalternativen är relativt jämna i andel jämfört med varandra. Svarsalternativet instämmer visar ett negativt utfall och ökar från 24,8% till 26,3%. Samtidigt minskar instämmer inte från 32,4% till 30,7%. Årskurs 1 och årskurs 2 eleverna ökar i andel som svarar instämmer med 2% respektive 5%. Årskurs 3 elevernas andel instämmer minskar istället med 3% och andelen som inte instämmer är den som ökar med knappa 1%. Trots en viss minskad andel så är det eleverna på Kattegattgymnasiet som främst svarar instämmer inte. Andelen här är 20% större än resterande två skolor. Kattegattgymnasiet är samtidigt en av två skolor som ökar i andel elever som instämmer, andelen ökar med 3,2%. Andra skolan som ökar andel elever som instämmer är Sturegymnasiet med en ökning på ca 2%. 14

15 Jag känner ofta oro och ängslan på grund av relationerna till mina kompisar Jämfört med 2017 har andelen elever som inte instämmer minskat från 75,3% till 73% där den minskade andelen främst faller över i svarsalternativ instämmer delvis. Den minskade andelen i instämmer inte syns hos alla tre årskurser med 2,4% minskad andel per årskurs. Årskurs 1 och årskurs 2 ökar i andel instämmer. Årskurs 3 minskar istället även i andel som instämmer och ökar endast i andel elever som instämmer delvis. Samtliga tre skolor minskar i andel elever som inte instämmer. Sturegymnasiet är enda skolan som ökar i andel elever som instämmer. 15

16 Jag upplever att jag oftast känner mig utvilad och pigg under dagen I denna fråga finns en viss ökning av andelen elever som instämmer eller instämmer delvis var andelen 70,7% och 2018 är andelen 72,8%. Årskurs 2 är enda årskursen som ökar sin andel i instämmer med en ökning av 6%. Årskurs 1 och årskurs 3 minskar sina andelar av elever som instämmer med 6% respektive 2% och ökar istället andelar som instämmer delvis. 16

17 Jag upplever att jag oftast äter bra och hälsosamt Det är positiva resultat i denna fråga där andelen elever som instämmer ökar jämfört med Från 38,4% till 41,5%. Ökningen i andel syns hos alla tre skolorna där Sturegymnasiet är den skola som ökar mest med ca 4 % samtidigt som enda skola, ökar även i andel elever som inte instämmer med ca 2%. Samtliga årskurser ökar i andel elever som instämmer samt minskar i andel som inte instämmer. Årskursernas ökade andelar är snarlika varandra där årskurs 1 ökar 2,4%, årskurs 2 ökar 2,8% och årskurs 3 ökar med 2,6%. 17

18 Jag upplever att jag oftast rör mig regelbundet Mer än hälften av eleverna instämmer i denna fråga där andelen även ökar jämfört med Andelen 2017 var 52,5% medans 2018 är andelen 54,9%. Årskurs 1 och årskurs 3 ökar i andelar elever som instämmer samt minskar i andelar som inte instämmer. Det är marginella ändringar i respektive svarsalternativ med 0,5-1%. Årskurs 2 ökar i andel elever som instämmer samtidigt som andelen som inte instämmer även den ökar. Här är också marginella ändringar i andelarna där ökningen av andel som instämmer med 3,4%, är större än ökningen av andel elever som inte instämmer som ökar 0,2%. 18

19 Jag upplever att jag oftast har en meningsfull fritid Eleverna instämmer eller instämmer delvis i hög utsträckning. Andelen av dessa svarsalternativ har också sen 2017 ökat från 88,9% till 89,6%. Samtidigt minskar andelen instämmer inte med ca 1%. Trots minskade andelar av elever som instämmer hos både årskurs 1 och årskurs 2 är deras största andel i detta svarsalternativ. Årskurs 1 ökar i andel i resterande svarsalternativ. Årskurs 2 ökar i andel elever som instämmer delvis. Årskurs 3 är den årskurs som ökar i andel elever som instämmer. 19

20 Jag upplever att jag oftast har personer att vända mig till om jag behöver någon Andelen elever som instämmer i denna fråga har en marginell ökning jämfört med Andelen ökar från 76,8% till 77,7% och svarsalternativ instämmer inte minskar i andel till följd av det. Årskurs 3 är den årskurs som främst påverkat det totala resultatet som enda årskurs med en ökad andel elever som instämmer. Andelen ökar med 8,3% samtidigt som andelen elever som inte instämmer minskar med 2,6%. Årskurs 1 ökar andel elever som inte instämmer med 1,9%. Årskurs 2 minskar andelar i svarsalternativ instämmer samt instämmer inte. 20

21 Jag har använt narkotika/droger någon gång under senaste året (här avses inte alkohol eller tobak). Det var 96,8% av eleverna som svarade nej under Det gör att andelen 2018 minskat med 0,8%. Till följd blir det en marginell ökning av andel ja vilket syns hos Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet. Kattegattgymnasiet är enda skolan som minskar andel elever som svarar ja. Samtliga årskurser har av sina elever, över 90% som svarar nej. Årskurs 1 och årskurs 2 minskar andel nej medans årskurs 3 ökar andel nej. Årskurs 3 ökar sin andel nej mer än vad årskurs 1 och årskurs 2 minskar. Jämfört med 2017 då årskurs 3 hade minst andel elever som svarade nej jämfört med resterande årskurser är det 2018 årskurs 2 som har den minsta andel elever som svarar nej. 21

22 Likabehandling, mobbning och kränkande beteende Jag känner till skolans likabehandlingsplan Elever som svarar ja på denna fråga minskar från 77,4% till 73,9% jämfört med Främst påverkas det totala resultatet av årskurs 1 eleverna som svarar nej med en ökad andel av 12% samt årskurs 3 som istället minskar andel elever som svarar nej med en minskning på 3,7%. Skolornas resultat är olika är Sannarpsgymnasiet är enda skolan med en ökad andel elever som svarar ja, ökningen är 3% vilket är mindre än vad resterande två skolornas andelar minskar. Kattegattgymnasiet minskar andel som svarar ja med 6% och Sturegymnasiet minskar 8%. 22

23 Jag har varit utsatt för någon form av kränkande behandling under det senaste året (som t.ex. diskriminering eller mobbing). Trots en marginell minskad andel av 0,8% som svarar nej är det fortsatt över 90% av eleverna som väljer detta svar. Elever som svarar ja var 2017 i antal, 139 stycken var det 150 elever. Årskurs 1 har något fler elever som svarar ja både 2017 och Årskurs 3 har lägst antal elever som svarar ja och 2018 minskar även antalet i årskursen. Sannarpsgymnasiet minskar med 0,5% i andel elever som svara ja. Kattegattgymnasiet ökar istället med snarlik andel, 0,3%. Även Sturegymnasiet ökar andel som svarar ja med en ökning på 5%. 23

24 Jag har blivit utsatt för en kränkning med anledning av: Svarsalternativen är de orsaker som utifrån diskrimineringslagen utgör grunderna för kränkande behandling och 2018 visade resultat att eleverna som utsatts för kränkande behandling främst svarar annan form av kränkning där orsaker främst pekat på klädsel, utfrysning och utseende. Följande svar 2017 i turordning var kön, etnicitet/ursprung och med lika delar fanns religion och ålder är det samma turordning bortsett från att ålder ökar och religion minskar i antal. Utöver det minskar antal som svarar kön medans antal ökar i svarsalternativ etnicitet/ursprung är turordningen av de främsta orsakerna till kränkande behandling, densamma oavsett vilken årskurs. Viss skillnad syns hos de tre skolorna, samtliga har annan form av kränkning som största anledning. Sannarpsgymnasiet har sedan kön, Sturegymnasiet har lika antal av ålder och kön medans Kattegattgymnasiet har etnicitet/ursprung som sin näst största orsak. 24

25 Hur ofta har du blivit utsatt för kränkande behandling? Flest elever svarar några enstaka gånger under året. Sedan 2017 är det 3 fler som svarar så. Minst antal svarar varje dag, 2017 var det 8 i antal, 2018 är det 9. Det är en viss ökning i antal som svarar enstaka gånger under året samt någon gång varje månad, hos årskurs 1 eleverna. I samma svarsalternativ ökar årskurs 2 eleverna i antal, med något fler än årskurs 1. Årskurs 3 minskar istället i antal vad gäller dessa svarsalternativ. Sturegymnasiet är den skola som ökat sen 2017 i dessa tre svarsalternativ där elever som utsatts varje dag gått från 0 till 2, någon gång varje månad har gått från 4 till 13 och enstaka gånger under året från 20 till

26 Jag har blivit utsatt av elev eller personal på skolan: Elever som utsatts för kränkande behandling upplever sig främst ha blivit utsatta av annan elev. Men jämfört med 2017 är det upplevelsen av utsatthet från personal som främst ökat var det 20,7%, vilket i antal utgjorde 28 stycken som svarade personal på skolan, 2018 är det 28,1%, vilket i antal utgjort 41 stycken som svarat detta. Elever som svarar annan elev har i andel ökat med 0,7%, vilket i antal visar en ökning från 123 stycken till 134 stycken. Årskurserna har samtliga ökat i båda svarsalternativen och sammantaget har årskurs 1 ökat med 12 fler som upplever sig utsatta, årskurs 2 ökar med 13 och årskurs 3 som har minst antal ökar med 4. 26

27 Var blev du utsatt för kränkningen? De tre mest utsatta platser eller på det vis elever främst blivit kränkta är desamma 2017 som Eleverna anger annat ställe på skolan, i klassrummet och via mobil/it. Det alternativ som ökat är i klassrummet, resterande två minskar i antal. I varje årskurs är det utsattheten i klassrummet som ökar. Hos årskurs 1 är det klassrum som ökar mest i antal. Årskurs 2 ökar även, och mest vad gäller annat ställe på skolan. Årskurs 3 eleverna ökar mest i antal vad gäller utsattheten via mobil/it. Hos Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet är det i linje med totala resultatet där klassrummet är den plats som ökar för kränkningar. Kattegattgymnasiet ökar i antal som anger annat ställe på skolan men i samma antal minskar angivna kränkningar på Kattegattgymnasiet på skolgården, i matsalen och via mobil/it. 27

28 Mål och kvalité i utbildning och undervisning Mina lärare går tillsammans med oss elever igenom vad målen för undervisningen innebär, så att vi förstår dem Andelen som svarar instämmer har viss en ökning sen Från 46,4% till 47,1%. Även andelen som svarar instämmer inte har en viss ökning där den 2017 var 7,3% till att nu vara 7,9%. Det skiljer sig något mellan årskurserna där årskurs 1 och årskurs 2 är de årskurser som ökar instämmer inte. Årskurs 1 ökar med 2% och årskurs 2 med 2,3%. Andelen minskar i instämmer med ca 3% respektive ca 4%. Årskurs 3 elevernas andel är den som ökar instämmer med en ökning på ca 9%. Och deras andel i instämmer inte minskar med 1,7%. 28

29 Mina lärare ger mig ofta personlig information om vad jag behöver göra för att nå målen med undervisningen Sedan 2017 har andelen elever som svarar instämmer inte ökat från 16,5% till 19%. Det har inte påverkat andelen som svarar instämmer där andelen är exakt samma 2018 som Årskurs 1 eleverna minskar i andel som instämmer med 2% och ökar andel som inte instämmer med 4%. Årskurs 2 eleverna har samma mönster och minskar i andel som svarar instämmer med 5% och ökar då andel som inte instämmer med samma procentsats, 5%. Årskurs 3 har resultat tvärtom med en marginell minskning av elever som inte instämmer med 0,5% och en ökning av elever som instämmer med 8%. 29

30 Mina lärare informerar mig återkommande om hur jag ligger till i förhållande till kunskapsmålen under kursens gång Andelen elever som instämmer ökar något jämfört med resultat Ökningen är 1,2% vilket är mindre än den ökning som även syns i andelen elever som svarar instämmer inte där ökningen är 2,9%. Trots att instämmer inte ökar något mer är andelen som instämmer större. Störst andel svarar instämmer delvis. Varje årskurs har störst andel som anger instämmer delvis som svar. Årskurs 1 ökar i instämmer och även i instämmer inte, något mer ökning i instämmer inte. Årskurs 2 ökar även de i instämmer inte med en något större ökning än den minskning som finns i andel av instämmer. Årskurs 3 ökar andel elever som instämmer något mer än andelen minskar i instämmer inte. 30

31 Mina lärare talar om vad jag behöver göra för att lära mig mer Elever som instämmer eller instämmer delvis hade 2017 en andel på 80,4% jämfört med 2018 har andelen ökat något till 80,7%. Svarsalternativet instämmer, ökar från 28,6% till 31% och instämmer delvis minskar från 51,8% till 49,7%. Årskurs 1 elevernas andel av elever som instämmer ökar från 32,1% till 35,5%. Årskurs 2 har en minskad andel elever som instämmer från 30,7% till 27,8%. Årskurs 3 ökar andel elever som instämmer. Ökningen är störst av de förändringar av andelar som syns med en ökning från 22,1% till 28,7%. 31

32 Mina lärare utgår från vad jag redan kan när vi ska lära oss något nytt Både andelen elever som instämmer och andelen som inte instämmer ökar jämfört med resultat Ökade andelar är nästintill exakta med ca 1% ökning/svarsalternativ. Årskurs 1 är enda årskursen med en minskad andel i svarsalternativ instämmer, minskningen är på ca 2%. Årskurs 2 och årskurs 3 ökar i andel elever som instämmer med ca 1% respektive ca 5%. Samtliga tre årskurser minskar i andel elever som inte instämmer med 0,2-2%. 32

33 Mina lärare använder olika undervisningsmetoder inom en och samma kurs Det är marginella ändringar i andel elever som instämmer samt inte instämmer jämfört med Båda svarsalternativen har en viss ökning, något mer ökning av andelen som inte instämmer. Svarsalternativet instämmer ökar med 0,2% och instämmer inte ökar med 0,6%. Instämmer inte ökar i andel med 2-3% hos årskurs 1 och årskurs 2 eleverna. Årskurs 3 minskar istället i andel som inte instämmer med 3% och ökar andel elever som instämmer med 7%. 33

34 Mina lärare uppmuntrar mig att lära mig mer Här ökar både andelen elever som inte instämmer och andelen som instämmer med exakt lika delar. Det är ingen skola som skiljer sig tydligt utan samtliga har ökningar mellan 1-3%. Årskurs 1 och årskurs 3 följer det totala resultatet och ökar i elever som instämmer och elever som inte instämmer. Årskurs 1 ökar med ca 1%/svarsalternativ. Årskurs 3 ökar ca 1% i instämmer inte men ca 5% av elever som instämmer. Årskurs 2 ökar ungefär lika andelar av elever som inte instämmer som de minskar i elever som instämmer. 34

35 Mina lärare uppmuntrar mig att samarbeta med andra elever för att lära mig mer Jämfört med 2017 har andelen elever som inte instämmer ökat med 2,5%. Samtliga tre skolor ökar i andel elever som inte instämmer. Bortsett från det ökar även andelen elever som instämmer hos Kattegattgymnasiet från 41,7% till 43,2%. Kattegattgymnasiet är den skola med störst andel elever som instämmer både 2017 och Andelen elever som inte instämmer ökar i alla tre årskurserna. Årskurs 1 ökar med 2%, årskurs 2 med 3,2% och årskurs 3 ökar med 2,7%. 35

36 Jag får möjlighet att vara kreativ och komma med egna idéer på lektionerna Eleverna instämmer delvis i denna fråga. Andelen som svarar instämmer är större än andelen som inte instämmer men sedan 2017 är det andelen som inte instämmer som ökat med ca 3%. Årskurs 1 och årskurs 2 ökar i andel elever som inte instämmer med 4,2% respektive 4,4%. Årskurs 3 har inga större förändringar jämfört med 2017 där andelen som inte instämmer är kvar på exakt samma och andelen som instämmer har ökat marginellt med 0,6%. 36

37 Jag är rädd för att svara fel på lektionerna Den största andelen både 2017 och 2018 är eleverna som svarar instämmer inte. Det finns en viss skillnad i hur de tre skolornas andelar har ändrats sen 2017 där Sannarpsgymnasiet ökat i andel elever som inte instämmer med 3,4%. Kattegattgymnasiet ökar istället andelen elever som svarar att de instämmer i frågan, med en ökning på 3,8%. Sturegymnasiet ökar i båda svarsalternativen med 1-2%/svar. Årskurs 1 ökar i andel elever som instämmer och har precis som 2017 större andel som instämmer jämfört med årskurs 2 och årskurs 3. Årskurs 2 minskar främst i andel elever som instämmer. Årskurs 3 ökar ungefär lika mycket i andel elever som instämmer som årkurs 1 gör men ökar dessutom andelen elever som inte instämmer med dubbelt så mycket i ökning. 37

38 Jag har oftast studiero på lektionerna Störst andel av eleverna svarar instämmer delvis trots att andelen minskar med ca 4%. Utfallet blir att instämmer ökar i andel med 2,8% och instämmer inte ökar med 1%. Studieron har i viss mån ökat hos alla tre skolorna. Störst andel som instämmer anges hos Kattegattgymnasiet. Sannarpsgymnasiet har större andel elever som instämmer jämfört med Sturegymnasiet men har sen 2017 även fått en större andel, om än marginell på ca 1%, av elever som inte instämmer jämfört med Sturegymnasiet. Årskurs 1 elevernas andelar ökar i jämlika delar i både instämmer och instämmer inte. Årskurs 2 ökar andel som instämmer med 4% och minskar andel som inte instämmer med 1,2%. Årskurs 3 har störst förändringar jämfört med de andra årskurserna. Andelen elever som instämmer ökar 3,7% men dessvärre ökar även andel elever som inte instämmer något mer, 5,7%. 38

39 Jag förstår hur jag kan använda det jag lär mig i skolan utanför skolan 2017 var andelen som instämmer eller delvis instämmer 82,8% med en knapp minskning är andelen 81,3% under Trots att instämmer inte ökar med 1,5% är det fortsatt den minsta andelen. Det är instämmer inte som ökar i andel hos årskurs 1 och årskurs 2 eleverna. Ökningen är 4-5%/årskurs. Samma svarsalternativ minskar i andel hos årskurs 3 eleverna med en minskning på 5%. Årskurs 3 ökar andel som instämmer med 2,6% och instämmer delvis ökar med 2,5%. 39

40 Jag upplever att mina lärare samarbetar kring min utbildning Svarsalternativ instämmer inte ökar från 17,3% till 18,4% och är det enda svarsalternativ som ökar sen Andelen som instämmer minskar men andelen som delvis instämmer är densamma som Årskurs 1 och årskurs 2 följer samma mönster sedan 2017 med ökad andel av elever som inte instämmer med följd att andel som instämmer minskar. Årskurs 3 elevernas resultat är tvärtom och har goda resultat med ökad andel elever som instämmer med en ökning på 6%. 40

41 Mina lärare samordnar prov och inlämningsuppgifter Andelarna ökar av både elever som instämmer och av elever som inte instämmer men andelen elever som instämmer är 2017 och 2018 ca 20% större. Det är marginella ändringar i skolornas fördelning av andelar men där alla tre skolor visar ökade andelar av elever som instämmer. Sturegymnasiet är den skola som främst ökat med 5,7%. Kattegattgymnasiet är den skola som 2017 och 2018 har störst andel elever som instämmer. Årskurs 1 har 2017 och 2018 större andel elever som instämmer jämfört med resterande årskurser. Årskurs 1 är 2018 enda årskurs som minskar andel elever som instämmer. Årskurs 2 ökar i andel både i svarsalternativ instämmer och svarsalternativ instämmer inte. Årskurs 3 ökar med 10,6% i andel elever som instämmer och minskar samtidigt andel som inte instämmer. 41

42 Arbetsbördan är rimlig och jämn över tid Andelen elever som inte instämmer är större än andelen elever som instämmer skiljde det 8,9% skiljer sig andelarna med 10,4%. Årskurs 1 har inga större förändringar. Jämfört med resterande årskurser visar resultat både 2017 och 2018 en större andel av elever som instämmer jämfört med andel som inte instämmer. Årskurs 2 och årskurs 3 har jämfört med varandra nästintill lika andelar/svarsalternativ under Till följd av att sedan 2017 har årskurs 2 främst ökat andel elever som inte instämmer med ca 4%. Årskurs 3 ökar istället främst andel elever som instämmer med ca 4%. 42

43 Mina lärare sätter rättvisa betyg på mina kunskaper 2017 och 2018 är det instämmer som är störst i andel och andelen ökar från 45,8% till 47,3%. Samtliga tre skolor ökar i andel elever som instämmer. Kattegattgymnasiet är enda skolan som även ökar i andel elever som inte instämmer men trots det har Kattegattgymnasiet jämfört med resterande två skolor både 2017 och 2018 störst andel elever som instämmer. Främst ökar andel elever som instämmer hos årskurs 3 med en ökning på 5,3%. Årskurs 2 har relativt lika resultat jämfört med 2017 med en viss ökning av andel elever som instämmer. Årskurs 1 är enda årskurs med en minskad andel elever som instämmer med ca 2% mindre än 2017 där samma procentsats istället ökar på andel elever som inte instämmer. 43

44 Jag har fått det stöd jag behöver för att minst få ett E i alla kurser Eleverna instämmer i hög utsträckning i denna fråga. Andelen är den största jämfört med resterande svarsalternativ och samma resultat var det Andelen har en marginell ökning på 0,7%. Dessvärre ökar även andelen elever som inte instämmer med 1,7%. Samtliga skolor har störst andel elever som svarar instämmer. Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet har en ökad andel medans Kattegattgymnasiets andel minskat var det hos årskurs 2 de största andelar av såväl instämmer som inte instämmer syntes ökar andel som instämmer hos årskurs 3 och det bidrar till att andelen är störst jämfört med resterande årskurser. Årskurs 1 eleverna står för den största andel elever som inte instämmer efter en ökning med 5,3%. 44

45 Arbetsliv och APL Mina lärare involverar arbetslivet i undervisningen (ex ta in föreläsare, göra studiebesök eller att elever gör uppdrag åt ett företag m.m.). Frågan är något förtydligad sen Resultat 2017 visade en skillnad på 0,6% mellan andel elever som instämmer och andel elever som inte instämmer med visst övertag av elever som instämmer är det istället en något större andel elever som inte instämmer med en ökning från 27,8% till 31,9% samtidigt som instämmer minskar från 28,4% till 26,3%. Det är inga stora förändringar i hur skolornas andelar ser ut/svarsalternativ. Jämfört med varandra är det Kattegattgymnasiet som har fortsatt störst andel elever som instämmer och Sannarpsgymnasiet har störst andel elever som inte instämmer. Årskurs 1 ökar med snarlik procentsats i andel som inte instämmer som andel minskar i instämmer. Trots en minskad andel som instämmer är deras andel större än årskurs 2 och årskurs 3 både 2017 och Årskurs 2 ökar i andel elever som inte instämmer och årskurs 3 ökar i andel elever som instämmer. 45

46 Jag har haft kontakt med arbetslivet i min utbildning under det senaste året (med arbetsliv menas ställen där det finns möjligheter att arbeta, som företag eller offentliga arbetsplatser och kontakten kan exempelvis varit genom studiebesök, APL eller genom föreläsningar av arbetslivet på skolan). Frågan är sen 2017 något förtydligad. Resultat sen 2017 visar att andelen elever som instämmer ökar från 32,2% till 34,9%. Samtliga tre skolor visar positiva resultat i andel elever som instämmer med ökade andelar mellan 2-3%. Årskurs 1 har av sina andelar, både 2017 och 2018, störst andel elever som inte instämmer där andelen ökar med 1,1%. Årskurs 2 eleverna har 2017 störst andel som anger instämmer inte men 2018 är största andelen elever som anger instämmer där andelen ökat med 2,7%. Årskurs 3 elevernas andel i instämmer inte minskar med 7,3% och gör att istället andelen som instämmer blir störst och den ökar med 8,1%. 46

47 Mina lärare ger mig information inom vilka områden det finns gott om jobb Frågan är ny sedan Resultat visar att störst andel av eleverna inte instämmer i denna fråga. Två av tre skolor har sina största andelar av elever som inte instämmer. Samtliga årkurser har den största andel av elever i svarsalternativ instämmer inte. Jämfört med varandra är andelen störst hos årskurs 3. 47

48 Jag har haft besök av min lärare regelbundet under mina APL-perioder Elevbarometern 2017 redovisar endast resultat för årskurs 2 och årskurs 3 med anledning av att för få elever i årskurs 1 hunnit ut på APL ställdes frågorna kring APL endast till eleverna från yrkesprogrammen är frågorna fortsatt endast ställda till skolornas yrkesprogram men samtliga årskursers resultat är redovisade var andelen elever som inte instämde större än den andel som instämde, skillnaden var 6,5% hade årskurs 2 och årskurs 3 eleverna störst andelar av eleverna som svarade instämmer inte har båda årskurserna istället störst andel/svarsalternativ i instämmer. Årskurs 1 har 2018 jämfört mellan svarsalternativ och med resterande årskurser störst andel elever som svarar instämmer inte är det istället tvärtom och andelen som instämmer är 7,4% större än andel som inte instämmer. Det är hos Kattegattgymnasiet och Sturegymnasiet som svarsalternativet instämmer ökar med 9,1% respektive 7%. Sannarpsgymnasiet andel elever som instämmer minskar istället med 10,5% med en en viss ökad andel av elever som delvis instämmer. 48

49 Jag blev bra bemött och fick bra information om min APL-plats av min handledare när jag började på min APL Det är väldigt goda resultat i denna fråga med mer än hälften av eleverna som instämmer vilket också utgör den största andel/svarsalternativ. Jämfört med 2017 har andelen ökat med 9,7% samtidigt som andelen av elever som inte instämmer minskat med 9,8% och 2018 har Sannarpsgymnasiet betydligt större andel elever som instämmer jämfört med övriga två skolor är det årskurs 1 eleverna som har den största andel av elever som inte instämmer i denna fråga jämfört med årskurs 2 och årskurs 3. Hos årskurs 2 och årskurs 3 ökar istället andelen som instämmer delvis genom att andel som inte instämmer minskat med 24,5% respektive 11,9%. 49

50 Jag kommer att få nytta av det jag lärt mig under min APL Jämfört med 2017 har andel elever som instämmer ökat med nästan 10% vilket är till följd av att instämmer inte minskat i samma procentsats. Tydligast förändring syns hos Kattegattgymnasiet där andelen elever som inte instämmer minskar från 40,1% till 22,6% vilket är ett gott resultat. Trots det är andel elever som inte instämmer större än övriga skolors andel. Årskurs 1 har 2018 större andel elever som inte instämmer jämfört med årskurs 2 och årskurs 3. Jämfört med 2017 har årskurs 2 och årskurs 3 tydliga förändringar genom att instämmer inte minskar i andel med 23,1% respektive 12,6%. Svarsalternativet instämmer ökar till följd med 15,8% hos årskurs 2 och med 15,6% hos årskurs 3. 50

51 IKT Mina lärare använder sig av IKT (PC, Mac, Chromebook, surfplatta mm) i undervisningen Det är i hög utsträckning eleverna instämmer i denna fråga. Andelen ökar från 2017 med 4%. Jämfört med 2017 har årskurserna 2018 mer jämt i andelar/svarsalternativ jämfört med varandra. Det som skett är att årskurs 3 ökat andel elever som instämmer med 10% samt minskat andel som inte instämmer med 2% och samtidigt har årskurs 1 och årskurs 2 relativt stabila resultat sen

52 Jag upplever att mina lärare känner sig säkra i användandet av IKT i undervisningen Även vad gäller upplevelsen av gott användande instämmer eleverna i hög utsträckning. Andelen elever som instämmer eller delvis instämmer uppnår hela 86,7% där svarsalternativ instämmer har en ökad andel på 4,1%. Det är relativt lika resultat hos skolorna. Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet har en viss ökning i både andel elever som instämmer och i andel elever som inte instämmer. Kattegattgymnasiet har en ökad andel elever som instämmer. Samtliga årskurser ökar i andel elever som instämmer. Årskurs 1 ökar med ca 4%, årskurs 2 med 0,2% och årskurs 3 med ca 9%. Årskurserna har samma mönster 2017 som 2018 där årskurs 1 har sin största andel av elever, vilken också jämfört med resterande årskurser, är störst i svarsalternativ instämmer. 52

53 Mina lärare är lyhörda för idéer och förslag från oss elever gällande IKT (jag kan t.ex. tipsa mina lärare om en bra hemsida eller app som vi sedan använder oss av i undervisningen). Frågan är förtydligad sen Resultat är snarlika 2017 där andelen elever som svarade instämmer var 36,7%, instämmer delvis var 50,8% och instämmer inte var 12,5%. Årskurs 1 och årkurs 2 ökar andel elever som inte instämmer. Årskurs 3 är enda årskursen som ökar i andel elever som instämmer samtidigt som andelen elever som inte instämmer också ökar. 53

54 Inflytande, delaktighet och utvärdering Jag har fått information om vilka rättigheter till inflytande jag har som elev Andelen elever som instämmer delvis är den som är störst både 2017 och Resterande svarsalternativ är relativt lika i andelar där andelen som instämmer kvarstår med något större andel. Årskurs 1 ökar andelen elever som inte instämmer och minskar i andel som instämmer. Årskurs 2 är enda årskurs som ökar andel elever som delvis instämmer samtidigt som de ökar instämmer inte och minskar instämmer. Årskurs 3 har tvärtom årskurs 1, andelen elever som instämmer ökar och andelen som inte instämmer minskar. Det är inga stora skillnader mellan skolornas fördelning av andelar/svarsalternativ. Jämfört med 2017 är resultat snarlika. 54