Elevbarometer för den kommunala gymnasieskolan 2015

Transkript

1 Elevbarometer för den kommunala gymnasieskolan 2015 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

2 Innehåll Innehåll... 1 Systematiskt kvalitetsarbete... 2 Kommentar till statistiken i rapporten... 4 Föregående års beslutade åtgärder... 5 Sammanfattande analys och förslag på åtgärder utifrån årets Elevbarometer... 7 Elevernas trivsel och mående Likabehandling, mobbing och kränkande behandling Undervisningens och utbildningen kvalité Elever i behov av stöd för att nå kunskapsmålen IKT i undervisningen Inflytande och ansvar

3 Systematiskt kvalitetsarbete Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (UAN) i Halmstad ansvar för de tre kommunala gymnasieskolorna, Kattegattgymnasiet, Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet. Tillsammans utgör dessa skolor Halmstad Utbildning. Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Detta ska ske genom ett systematiskt kvalitetsarbete som ska genomföras både på huvudmannanivå och på skolnivå. Skollagen, kapitel 4 Kvalitet och inflytande Huvudmannanivå 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enhetsnivå 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. För Halmstad Utbildning har det tagits fram en modell för hur det systematiska kvalitetsarbetet ska gå till. För det statliga uppdraget är målen långsiktigt formulerade och för uppföljning av detta görs två rapporter varje år. En rapport under vårterminen som behandlar: Elevernas trivsel och mående Likabehandling, mobbing och kränkande behandling Undervisningens och utbildningens kvalité, Elever i behov av stöd för att nå kunskapsmålen IKT i undervisningen Inflytande och ansvar Denna rapport kallas för Elevbarometern. Detta är Elevbarometern 2015 och är den tredje i sitt slag. En andra rapport, en resultatrapport, tas fram under höstterminen och behandlar föregående läsårs måluppfyllelse gällande betygsstatistik, nationella prov med mera. Det som framkommer i rapporterna ligger till grund för planering av insatser för ökad måluppfyllelse. I Elevbarometern 2015 presenteras uppgifter från den enkät som eleverna genomförde under vecka 5, 6 och 7. Enkäten riktade sig till alla elever som går ett nationellt program och introduktionsprogram i samtliga årskurser. Ett urval har dock skett bland eleverna på språkintroduktionen, då vissa har svårt att förstå frågorna som i dagsläget endast finns på svenska och engelska. I rapporten ges en övergripande bild av det totala resultatet. Uppgifter finns även uppdelade på kön och på skolnivå. Nämndens beslutade åtgärder följs upp i samband med framtagandet av nästa års rapport. 2

4 Kvalitetsutvecklaren träffar dessutom varje rektor och tillsammans görs en analys kring de program som rektorn ansvarar för. Inför dessa möten tas uppgifter för just den aktuella rektorsenheten fram. Eventuella åtgärder diskuteras med utgångspunkt från analysen och ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Rektor får i uppdrag att tillsammans med sin personal, planera och fastställa åtgärder utifrån resultaten i rapporten och det som framkommit i de siffror som plockats fram för rektorsenheten. Åtgärderna ska syfta till verksamhetsutveckling och större måluppfyllelse. Dessa rapporteras till kvalitetsutvecklaren som sammanställer dem till nämnden. De föreslagna åtgärderna följs upp i samband med nästa års rapport i samtalet mellan kvalitetsutvecklare och rektor. I nedanstående modell illustreras årshjulet för det systematiska kvalitetsarbetet för Halmstad Utbildning. Verksamhetsplan Workshop rektorer om fokusområden för kommande år Åtgärder planeras på skolnivå Verksamhets berättelse Januari Elevbarometer (Trivsel, värderingar, ansvar, inflytande) Tertialrapport Genomgång kvalitetsutvecklare och rektor Genomgång kvalitetsutvecklare och rektor Tertialrapport Resultatrapport (Betyg, nationella prov) Augusti Åtgärder planeras på skolnivå 3

5 Kommentar till statistiken i rapporten Under de tre veckor i januari och februari som datainsamlingen pågick så har 2039 elever svarat på enkäten. Det ger en total svarsfrekvens på ca 75 procent, vilken är en ökning med ca 5 procentenheter jämfört med Svarsfrekvensen på Kattegattgymnasiet var 73 procent, Sannarpsgymnasiet 77 procent och Sturegymnasiet 79 procent. Varje skola har schemalagt tid för eleverna att svara på den digitala enkäten. Rapporten gäller endast de nationella programmen och introduktionsprogrammen. En särskild rapport tas fram för särskolan. Av de svarande på enkäten har 50,4 procent varit tjejer och 49,6 procent killar. Könsfördelningen på de svarande per skolorna presenteras i diagrammet nedan. Den könsfördelning som finns på skolorna slår igenom i svarsfrekvensen. Kattegattgymnasiet har betydligt fler killar än tjejer, medan både Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet har fler tjejer. Frågorna har varit ställda i from av påståenden. På flera av frågorna har eleverna kunnat svara på en skala mellan 1-6, där 1 motsvarat att eleven inte alls instämmer och 6 att eleven instämmer helt och hållet. För att göra statistiken mer översiktlig har den omarbetats och presenteras i rapporten som en skala mellan 1-3. Detta har tagits fram genom att resultaten för 1 och 2 i originalenkäten summerats och blivit Instämmer inte, 3 och 4 har blivit Instämmer delvis och 5 och 6 har blivit Instämmer. I rapporten presenteras det totala resultatet i form av cirkeldiagram, medan könsuppdelad statistik och skolornas resultat presenteras i liggande stapeldiagram. Skillnader jämfört med Elevbarometern 2014 kommenteras i texten för att jämförelser mellan åren ska vara möjliga. Den uppmärksamme läsaren kommer upptäcka att vid en summering av siffrorna i vissa diagram så blir de inte exakt 100,0 procent. Anledningen till detta är att det sker en automatisk avrundning i enkätsystemet som ibland slår lite fel (handlar om att resultatet kan bli 99,9 eller 100,1 ibland) när siffrorna sedan summeras. 4

6 Föregående års beslutade åtgärder Med anledning av Elevbarometern 2014 så fattade nämnden på sitt sammanträde i mars 2014 beslut om fem övergripande åtgärder. Arbetet med dessa åtgärder presenteras var för sig nedan. Satsningen på Bedömning för lärande/formativ bedömning fortsätter under kommande år. Alla gymnasielärare ska ingå i satsningen. Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt i sitt lärande och i sin egen utveckling som människa. Det innebär att undervisningen måste anpassas utifrån varje elevs behov. Bedömning för lärande (BFL) är ett sätt att åstadkomma denna individualisering. Enligt forskning leder också BFL till att alla elever når bättre resultat. Som mest verkningsfullt är det dock för elever som kommer från hem utan studievana och elever som av olika anledningar har svårare att ta till sig undervisningen i skolan. Lärandet får en högre kvalité om eleverna inte bara vet vad de ska lära sig, utan även har strategier för hur de ska lära. BFL bygger på att läraren tydliggör målen för undervisningen för eleverna och synliggör var eleven befinner sig i förhållande till målet. Läraren använder informationen från en kontinuerlig bedömningsprocess för att anpassa sin undervisning för att möta elevens inlärningsbehov och ytterligare tydliggöra vad eleven behöver göra för att närma sig målet. Eleverna aktiveras även som lärresurser för varandra och som ägare av sitt eget lärande. Läsåret 2014/2015 påbörjades arbetet där alla lärare deltar, eller kommer att delta i samtalsgrupper kring BFL. Grupperna består av ca 8-12 lärare och träffarna leds av samtalsledare. Grupperna träffas ungefär en gång i månaden. Samtalsledarna består av 9 förstelärare som tillsattes under hösten Dessa, samt en annan lärare, gick under våren 2014 tillsammans en utbildning i BFL och samtalsledarteknik. Ansvarig för utbildning var Anders Holmgren, som varit utvecklingsledare i Borås stad och ansvarig för gymnasieskolans BFL-satsning där. På träffarna ges lärarna en kunskap om vad Bedömning för lärande är, samt ett antal tekniker där de kan välja att pröva någon i sin undervisning inför nästa träff. På nästa träff gås resultaten och lärarnas nya erfarenheter igenom och feedback ges av kollegorna. Nya uppgifter bestäms till nästa gång, och så rullar det vidare. Just nu är de flesta grupperna inne i ett skede där de börjar observera varandras tekniker på lektioner, för att kunna få mer kollegial feedback på sin undervisning. Utöver träffarna tillsammans med samtalsledarna ges lärarna också möjlighet att träffas för att diskutera BFL, utan samtalsledarnas medverkan mellan träffarna. Detta betyder att grupperna ges möjlighet att träffas för att diskutera denna pedagogik ungefär varannan vecka. Inledande reaktioner från lärarna har varit överlag positiva. Under höstterminen 2015 kommer en första utvärdering av lärarnas upplevelser göras via en enkät. Modellen bygger på en teknik utvecklad av forskaren Dylan William, och baseras på de erfarenheter som Borås kommun har haft i sin satsning, som nu pågått i sex år. Anpassningar görs givetvis för att passa Halmstad. Eftersom varje grupp är unik så anpassar samtalsledarna nivån efter var lärarna i just den specifika samtalsgruppen befinner sig. Detta upplägg bör pågå under minst fyra år, med viss modifiering av upplägget över tid. Satsningen på att öka andelen elever som går en UF-utbildning och ta del av erbjudanden från Made by Halmstad fortsätter för att öka andelen elever som uppmuntras att ta kontakt med omvärlden för att lära sig mer. Ett aktivt och framgångsrikt arbete har skett på skolorna för att öka andelen elever som går en UF-utbildning. Andelen elever inom den kommunala gymnasieskolan som genomför ett UF-år läsåret 2014/2015 är 23 %. Kattegattgymnasiet blev under 2014 den femte gymnasieskolan i Sverige när det gäller andelen elever som genomför ett UF-år. Kattegattgymnasiet använder sig av UF-företag i kursen entreprenörskap. Samtliga elever i åk 3 på El- och energiprogrammet har kurs i entreprenörskap som ämne och ca hälften av eleverna på Teknikprogrammet i åk 3. Det är obligatoriskt för elever på Ekonomiprogrammet med ekonomisk inriktning och tillval för juristinriktningen. På Bygg- och anläggningsprogrammet har åk 2 entreprenörskap. Sturegymnasiet har genomfört en särskild satsning på yrkesprogrammen under läsåret. I med satsningen har andelen grupper där ett UF-år används i undervisningen tredubblats på skolan. På Sannarpsgymnasiet är införande under planering på Vård- och omsorgsprogrammet men genomförs redan för en del via gymnasiearbetet. 5

7 Skolorna har också i varierande grad använt sig av insatser av Made by Halmstad. I resultatet i Elevbarometern 2015 kan vi se en liten förbättring av andelen elever som angett att de uppmuntras att ta kontakt med omvärlden för att lära sig mer, jämfört med 2014 och Den andel elever som inte instämde i påståendet var 33,2 procent 2013 och det är nu nere i 28,2 procent. Det går åt rätt håll, men det finns fortfarande möjlighet till förbättringar. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen har därför, tillsammans med partners i Norge och Danmark, gått in med en stor EU-ansökan, för att få till ett projekt som syftar till att ta fram evidensbaserade metoder för samverkan mellan skola och arbetsliv. I projektets partnerskap ingår bland annat Halmstad Näringslivs AB, TEK AB, Næringslivets Hovedorganisasjon i Norge, Dansk Industri. Dessvärre gick projektet inte igenom då det var mycket stor konkurrens om medlen i år. Förvaltningen tittar på möjligheter att söka medel för samma ändamål inom andra program och fonder. Skolornas arbete med inflytande ska ses över. Särskilt fokus läggs på att eleverna får utvärdera sina kurser. Jämfört med tidigare år kan vi se en förbättring när det gäller andelen elever som instämmer med att de får utvärdera sina kurser. Det har gått från 26,4 procent som instämde 2014 till 32,3 procent som instämmer Det är också något färre som inte instämmer i att de får utvärdera sina kurser, 17,8 procent, jämfört med 21,8 procent Den kompetensutveckling som genomförs om BFL, kommer på sikt med stor sannolikhet även göra att eleverna upplever att deras inflytande över utbildningen stärks. Detta då hela tanken bakom BFL bygger på att läraren kontinuerligt stämmer av (utvärderar) var eleverna befinner sig, och sedan ändar sin undervisning efter denna information. Lärare som har ett förhållningssätt till undervisning baserat på BFL, samlar alltid in information om sin undervisning i syfte att förbättra den ytterligare. En fördjupad undersökning, som bygger på elevintervjuer på program där det är påtagligt att stressen har ökat, ska genomföras för att ge bättre underlag för effektiva åtgärder för att minska den negativa stressen hos tjejer. För att få hjälp med denna fråga kontaktades först stadskontoret och dess strateg kring folkhälsofrågor. De kunde dock inte vara behjälpliga med att genomföra intervjuer, men förmedlade en kontakt med Högskolan i Halmstad (HH). Detta då Barn- och ungdomsförvaltningen (BUF) och HH tillsammans genomför något som kallats för Halmstadprojektet. Projektet har haft ett likartat syfte, som det som nämnden fattat beslut om, men riktat sig mot högstadieelever istället för gymnasielever. I diskussioner med HH framkom att det fanns flera projekt som behandlat unga tjejers stress och en tanke var att samla dessa projekt till en gemensam workshop för att få en totalbild av kunskapsläget. Utifrån denna bild kunde vi sedan se om det fanns luckor i kunskapsunderlaget gällande just gymnasietjejers negativa stress. Workshoppen skulle genomförts under början av Dessvärre hamnade prislappen på denna workshop på ca kr, vilket förvaltningen inte ansåg vara ekonomiskt försvarbart under gällande omständigheter. Uppdraget som nämnden gav har därmed ännu inte fullföljts. På de program där det är påtagligt att stressen har ökat hos tjejerna ska rektor tillsammans med sin personal ta fram förslag på åtgärder för att förbättra arbetssituationen. Alla rektorer som har program där det varit påtagligt att stressen har ökar hos tjejerna har lyft problematiken kring detta i sina rapporterade åtgärder. De flesta av dem har gjort detta efter att ha haft fördjupade diskussioner kring vad stressen beror på tillsammans med eleverna. En del har också genomfört fördjupade enkäter. Därmed har de delvis själv tagit tag i och gjort en fördjupad undersökning, som liknar den som beskrivs ovan. För att komma till rätta med detta arbetar rektorerna och personalen med att ge eleverna utbildning i studieteknik, samt att ha tydliga provscheman. Fler av rektorerna konstaterar också att tjejernas stress ofta är av en komplex natur, och det är svårt att säga att vissa delar beror just på skolan. Oftast är stressen en kombination av upplevda krav från samhället, hemmet och skolan. 6

8 Sammanfattande analys och förslag på åtgärder utifrån årets Elevbarometer Enkäten som ligger som grund för Elevbarometern ger en riklig information kring hur våra elever upplever sin skolsituation idag. Som fallet är med många enkätundersökningar så kan frågor uppkomma om varför elever svarat som de gjort. Enkätundersökningars resultat kan ibland ge mer frågor än svar. För att fördjupa sig i vissa delar av elevernas svar så kommer ett antal rektorer att prata med ett urval av elever om hur vissa delar ska tolkas. Vilka delar det handlar om varierar mellan programmen. För varje enkätfråga finns det i kommande kapitel i rapporten en kortare beskrivning och analys. I denna sammanfattning och analys lyfts delar som sticker ut för alla de tre kommunala skolorna. En jämförelse görs av skillnader som kan ses jämfört med svaren 2013 och Dessa analyser presenteras nedan. Frågor lyfts också som kan ses som fortsatta utvecklingsområden, även om resultaten inte skiljer sig mycket mellan åren. I vissa fall kan vidare studier behöva göras för att få mer information om vad som ligger bakom elevernas svar. Elevernas trivsel och mående Glädjande nog så trivs den stora majoriteten av eleverna, 73,1 procent, i de kommunala gymnasieskolorna. Endast 3,2 procent har angett att de inte trivs alls. 96,7 procent trivs helt eller delvis med sina lärare, vilket är ett fortsatt gott resultat och en liten förbättring jämfört med Andelen elever som känner oro och ängslan på grund av sina studier fortsätter öka och i år är det 26,4 procent av eleverna som instämmer, vilket är en ökning med 2,4 procentenheter jämfört med Till skillnad från föregående år så ökar dock andelen som oroar sig för sina studier både hos killar och tjejer även om den ökar något mer hos tjejer även i år. Det är fortfarande så att tjejer oroar sig betydligt mer för sina studier än killar, 36,2 procent av tjejerna instämmer, medan samma siffra för killarna är 15,9 procent. Forskning visar att ett visst mått av oro och ängslan är positivt för studieresultaten (Rosander, The importance of personality, IQ and learning approaches: Predicting academic performance 2012). I de fall där det blir för mycket oro så leder det dock till negativ stress, vilket inte är bra för hälsan. Ambitionen med GY11 var bland annat att höja kunskapskraven inom utbildningen. Överlag krävs på alla program betydligt mer för att få en gymnasieexamen, jämfört med att tidigare uppnå en behörighet till högskolan. Rektorerna vittnar om att den ökning av andelen tjejer som känner oro och ängslan över sina studier troligtvis kan härledas till dessa ökade krav. Detta var en av förklaringarna bakom den kraftiga uppgången som skedde i stress mellan 2013 och 2014 då det var första gången som vi hade elever i årskurs 3 som läste inom GY11. I år är ökningen också mindre, men det innebär också att förklaringen till uppgången inte längre kan sökas enbart på de ökade kraven. Vissa elever väljer att skjuta upp att göra vissa kompletteringar eller extra provtillfällen till senare, vilket kan leda till en tung arbetsbelastning i åk 3. En annan anledning kan vara systemet som införts med meritpoäng på vissa kurser. Tanken med meritpoängen är att fler elever ska välja att läsa fördjupningskurser inom till exempel matematik och engelska. Reformen har fått önskad effekt. Rektorerna vittnar om att en stor andel av elever, som tidigare valt mer estetiska kurser inom ramen för individuellt val, nu istället väljer kurser som ger meritpoäng. Rektorerna menar att de estetiska kurserna tidigare gav eleverna, särskilt på högskoleförberedande program, en annan typ av upplevelse som var som en paus från de vanliga studierna. Nu är även de individuella valen tuffa kurser som kan leda till ökad oro bland eleverna. Kattegattgymnasiet sticker ut som den skola där minst andel elever svarat att de är oroliga på grund av sina studier. En förklaring är att skolan har en stor majoritet av killar, och killarna inte är lika oroliga för sina studier, men det kan inte riktigt vara hela förklaringen då skillnaderna är påtagliga. Andelen elever som angett att de använt narkotika/droger någon gång under det senaste året har minskat varje år sedan mätningarna infördes I år är det 4,9 procent av eleverna som svarat ja på frågan. När man analyserar statistiken mellan årskurserna så är det 3,3 procent som svarat ja i åk 1, 3,6 procent i åk 2 och 8,3 procent i åk 3. Det sista gymnasieåret är därmed där som flest testar narkotika och droger. Det finns även anledning att tro att det finns ett mörkertal här. Känslan som förmedlas i verksamheten är inte att droganvändningen minskat. En möjlig förklaring skulle kunna kan vara att de droger som tas nu ger större 7

9 påverkan, och därmed upptäcks på ett tydligare sätt. Ett arbete är i startgroparna för att bland annat angripa denna problematik, via stadskontoret. Då kommer det ske en samverkan mellan stadskontoret, socialförvaltningen, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, polisen och kriminalvården. Kränkningar och likabehandling 5,5 procent (112 st.) av de svarande eleverna har angett att de har varit utsatta för någon form av kränkande behandling under det senaste året. Detta är ett något sämre resultat jämfört med 2014 då det var 4,4 procent. En siffra som oroade 2013 var att 34,4 procent av de elever som angett att de blivit kränkta hade blivit det av personal. Denna siffra är i år något mindre än 2014, då den var 31,3 procent. I år är den nere på 22,7 procent, vilket är en positiv utveckling. Med det sagt så är det fortfarande en allt för stor siffra. Vi kan också konstatera att det finns en stor differens i andelen utredningar om kränkande behandling som rapporterats in till huvudmannen, och antalet elever som angett att de blivit kränkta. Det finns anledning att arbeta mer med den gemensamma rutin för hantering av kränkningar som finns, med såväl rektorer och personal. Mellan 2013 och 2014 skedde en stor minskning av andelen elever som angett att de blivit kränkta via SMS eller Internet, från 36,5 procent till 9,4 procent är denna siffra uppe i 23,4 procent igen. Det är svårt att säga vad dessa svängningar beror på. En delförklaring till ökningen under 2015 kan vara appen Secrets som figurerade i Halmstad under hösten En app där vem som helst kunde skriva vad som helst utan att det gick att identifiera avnämaren. Genom ett gemensamt angreppssätt mellan skolorna så minskade dock problematiken med denna app relativt snabbt. Det vanligaste stället för kräkningar är dock fortfarande med bred marginal klassrummet och andra ställen på skolan. Om prioriterade insatser ska göras bör det med andra ord ske där. Likabehandlingsplanen är det verktyg som staten har angett som primär bekämpning av kränkande behandling. Under 2014 tog förvaltningen fram gemensamma rutiner för arbetet med likabehandlingsplaner, vilka blir aktuella att använda för upprättandet av nya likabehandlingsplaner på skolorna läsårstart 2015/2016. Utbildningens och undervisningens kvalité Två nya frågor finns med i årets Elevbarometer. Syftet med dessa frågeställningar är att se om den kompetensutveckling som genomförs med alla lärare, gällande Bedömning för lärande, får genomslag i klassrummen. 47,3 procent av eleverna instämmer helt i att deras lärare går igenom målen om undervisningen, så att eleverna förstår dem. 31,5 procent instämmer helt i att deras lärare ofta ger dem personlig information om vad de behöver göra för att nå målen. Det är ett bra utgångsvärde för att följa den långsiktiga satsningen på BFL som sker. Vi kan se att skolorna kommit olika långt gällande detta, där flest elever instämmer helt på Kattegattgymnasiet. Det finns områden där resultaten förbättrats något jämfört med föregående års resultat. Detta gäller exempelvis: Andel elever som angett att deras lärare använder olika undervisningsmetoder inom en och samma kurs. Andel elever som upplever att lärarna uppmuntrar dem att lära sig mer (även om det finns en fortsatt utvecklingspotential här). Andel elever som upplever att lärarna uppmuntrar dem att samarbeta med andra elever för att lära sig mer. Andel elever som upplever att lärarna uppmuntrar dem att komma med flera olika lösningar på ett problem. Andelen elever som upplever att lärarna samarbetar kring deras utbildning. Jämfört med 2014 så har det skett en viss försämring gällande: Andel elever som anser att deras lärare löpande informerar dem om hur de ligger till i kurser. Andel elever som anser att deras lärare utgår från vad de redan kan när de ska lära sig något nytt. Andelen elever som förstår hur de kan använda det de lär sig i skolan utanför skolan. 8

10 Gällande det sistnämnda så har det sedan 2013 varit en nedgång av andelen elever som svarat att de instämmer, med 14,5 procentenheter. 31,6 procent av de svarande eleverna instämmer nu. 17,0 procent instämmer inte alls. Det är framförallt tjejerna som angett att de inte förstår hur de ska använda det som de lär sig i skolan, i verkligenheten utanför den. Skillnaden mellan pojkar och flickor har i år ökat till 12,2 procent. 25,6 procent av tjejerna instämmer och 37,8 procent av killarna. En möjlig förklaring till könsskillnaden är att det går fler killar på yrkesprogram, och där kan det vara tydligare vad de kunskaper de får inom karaktärsämnena ska användas till när de är klara. Forskning visar emellertid att elevernas kunskaper ökar om undervisningen sätts i ett tydligt och förståeligt sammanhang. Det finns behov att utveckla kopplingen mellan skolan och omvärlden även på de högskoleförberedande programmen framöver. En fråga där det inte skett någon större förändring jämfört med 2014, men där det fortfarande finns ett stort behov av utveckling, är om eleverna upplever att deras lärare uppmuntrar dem att använda kontakter med omvärlden i undervisningen. Här har endast 23,6 procent av eleverna svarat att de instämmer helt, medan 28,2 procent svarat att de inte instämmer alls. Resultatet här är med största sannolikhet sammankopplat med resultaten att eleverna inte förstår hur de ska använda det de lär sig i verkligenheten. Projektet PARVIS, som var planerat att börja i oktober 2015 skulle arbetat med att utveckla samverkan mellan skola och arbetlivet, och med att sätta utbildningen i ett sammanhang. Då projektet inte blev beviljat fortsätter förvaltningen att leta andra program eller fonder att söka medel för detta. Fortsatta insatser med Made by Halmstad gör också skillnad. En fortsatt utmaning är att ca en tredjedel av eleverna inte upplever att arbetsbördan är rimlig och jämn över tid. Särskilt i årskurs 2 och 3 är det en stor andel av eleverna som inte tycker den är rimlig. Frågan är svår att lösa då kraven också ökat i samband med GY11. Elever i behov av stöd för att nå kunskapsmålen Enligt skollagen har alla elever rätt till det stöd de behöver för att nå kunskapsmålen som minska ska uppnås, om en utredning kommer fram till att de behöver ett sådant stöd. Andelen elever som instämmer med att de fått det stöd som de behöver för att nå minst ett E i alla ämnen har ökat med 9,2 procentenheter till totalt 68,4 procent. 7,8 procent av elever instämmer inte alls gällande denna fråga. 11,8 procent av de elever som idag inte får något stöd utanför ordinarie undervisning har angett att de skulle behöva det för att nå minst ett E i alla ämnen. Det är en förbättring jämfört med 2013 då siffran var 15,8 procent och 2014 när den var 13,6 procent. Bland de elever som fått stöd utanför ordinarie undervisning har andelen elever som anser att den hjälpt dem att bättre nå målen ökat med 5,3 procentenheter till 86,6 procent. Det verkar som den omorganisation som Sturegymnasiet och Sannarpsgymnasiet gjort av sin stödverksamhet, där eleverna får mer hjälp direkt i klassrummet, gett goda resultat. Av de elever som angett att de fått stöd utanför ordinarie undervisning så svarar dock 25,4 procent att deras lärare inte har förståelse för deras svårigheter. Det är ett för stort antal. IKT i undervisningen Jämfört med 2013 har andelen elever som angett att de använder ett digitalt verktyg i undervisningen ökat från 57,6 procent till 90,6 procent var siffran 73,1 procent. Förklaringen bakom detta är att alla elever i årskurs 1 under två läsår har fått antingen varsin ipad eller Chromebook. Flera elever i åk 3 har också fått ett digitalt verktyg. Vi kan också se att eleverna upplever att deras lärare använder sig av IKT i undervisningen i högre grad än tidigare. 65,0 procent anser det i år jämfört med 41,5 procent 2013 och 51, Vi kan även se att andelen elever som använder Fronter har ökat med 8,5 procentenheter till 81,3 procent. Det är ett gott tecken som visar att personalen börjat arbeta med IKT i undervisningen. Samtidigt ser vi att andelen elever som upplever att deras lärare känner sig säkra i användandet av IKT i undervisningen är 33,9 procent. Det finns med andra ord fortsatt behov av kompetensutveckling för personalen i hur de kan arbeta med sina nya IKT-verktyg. 9

11 Inflytande och ansvar Gällande inflytande kan vi se en liten förbättring i förhållande till resultaten 2014 på alla frågor, förutom den som rör om eleverna tar eget ansvar över sina studier, där resultatet i stort är det samma. Gällande om lärarna låter eleverna utvärdera kurserna så har det skett en förbättring på andelen elever som instämmer med 5,9 procentenheter och andelen elever som inte instämmer alls med 4,0 procentenheter. Det finns dock fortfarande behov av förbättring på de flesta av dessa områden. Denna Elevbarometer är den tredje i sitt slag. Av de åtgärder som beslutades föregående år så finns det anledning att hålla kvar vid några under ett antal år framöver för att en tydlig positiv utveckling ska hinna ske ute på skolorna. Utifrån detta föreslås nämnden att besluta om följande åtgärder: Satsningen på Bedömning för lärande/formativ bedömning fortsätter under kommande år. Alla gymnasielärare ska ingå i satsningen. En fördjupad undersökning, som bygger på elevintervjuer på program där det är påtagligt att stressen har ökat, ska genomföras för att ge bättre underlag för effektiva åtgärder för att minska den negativa stressen hos tjejer. På de program där det är påtagligt att stressen har ökat hos tjejerna ska rektor tillsammans med sin personal fortsätta med åtgärder för att förbättra arbetssituationen. Förvaltningen och rektorer ska arbeta aktivt med att göra Rutinen för arbete mot kränkningar, trakasserier och diskriminering till ett levande dokument i verksamheten. Förvaltningen ska söka medel för att få till en tätare samverkan med arbetslivet och omvärlden med målet att öka elevernas förståelse kring hur de ska använda det som de lär sig i skolan senare i yrkeslivet. Satsningen på att en stor del av eleverna ska genomgå en UF-utbildning och ta del av erbjudanden från Made by Halmstad fortsätter, för att öka andelen elever som uppmuntras att ta kontakt med omvärlden för att lära sig mer. Skolornas arbete med inflytande ska ses över. Särskilt fokus läggs på att eleverna får utvärdera sina kurser. En sammanställning av de förslag på åtgärder som rektorerna tillsammans med sin personal fastställer ska tas fram till nämnden. 10

12 Elevernas trivsel och mående Jag trivs i skolan Totalt sett har 73,1 procent av eleverna angett att de trivs i skolan. Tillsammans med de som instämmer delvis är det ca 97 procent av de svarande eleverna. Endast 3,2 procent av eleverna har svarat att de inte trivs i skolan. Det motsvarar ungefär siffrorna från I diagrammet till höger så ser vi resultatet fördelat mellan tjejer och killar. Vi kan se att det inte är några större skillnader mellan könen gällande trivsel i skolan. Något färre av killarna, 2,8 procentenheter har svarat att de instämmer jämfört med Det är dock så små skillnader att inga slutsatser kan dras utifrån det. Det finns inga heller några större skillnader i resultaten mellan skolorna. På Sannarpsgymnasiet har andelen som angett att de instämmer i att de trivs i skolan minskat från 77,9 procent 2013, till 74,6 procent 2014 till 71,9 procent Det finns anledning att titta närmare vad detta kan beror på. På Kattegattgymnasiet och Sturegymnasiet ligger kvar på ungefär samma nivå som

13 Jag trivs med mina klasskamrater Andelen elever som instämmer i att de trivs med sina klasskamrater har minskat sedan 2014 med 3,7 procentenheter. 74,6 procent av eleverna instämmer dock med att de trivs med sina klasskamrater. 3,6 procent av eleverna har angett att de inte instämmer. Killarna trivs något bättre med sina klasskamrater än tjejerna. Skillnaden mellan de som angett att de instämmer utgör 8,7 procentenheter mellan könen. Samtidigt är det endast 1,2 procentenhets skillnad mellan könen när det gäller de som angett att de inte instämmer. Jämfört med föregående år är det både något färre killar och tjejer som angett att de trivs med sina klasskamrater. För killarna är det en minskning på 4,0 procentenheter jämfört med På Kattegattgymnasiet har andelen som svarat att de instämmer med att de trivs med sina klasskamrater minskat från 83,7 procent till 80,3 procent. På Sannarpsgymnasiet är det 4,1 procentenheter färre elever som instämmer i påståendet 2015, jämfört med På Sturegymnasiet har andelen som angett att de instämmer minskat med 3,5 procentenheter. 12

14 Jag trivs med skolmiljön Gällande resultaten på frågan om eleverna trivs med skolmiljön är svaren 2014 och 2015 nästan identiska. 53,3 procent har svarat att de instämmer med påståendet och 5,9 procent att de inte gör det. Något större andel av tjejerna än killarna trivs med skolmiljön. 55,3 procent jämfört med 51,2 procent. Mellan skolorna finns det större skillnader jämfört med Våren 2014 var det 42,1 procent av eleverna som instämde i påståendet på Kattegattgymnasiet, våren 2015 är samma siffra 46,4 procent. Andelen elever som angett att de inte instämmer har minskat från 14,0 procent till 8,8 procent. Den troliga förklaringen är att Kattegattgymnasiet nu lämnat sina mycket slitna lokaler och trots att de nu har mycket trängre ytor så upplevs de som bättre av eleverna. På Sannarpsgymnasiet har istället andelen som instämmer i att de trivs med skolmiljön minskat lite från 58,3 procent till 55,7 procent. Sturegymnasiet ligger ganska jämt över åren och har en liten minskning på 2,1 procentenheter gällande andelen elever som instämmer. Det är också den skola där störst andel elever angett att de trivs. 13

15 Jag trivs med andra elever på skolan 60,2 procent av eleverna har svarat att de trivs i skolan. 3,3 procent har svarat att det inte gör det. Resultatet är mycket snarlikt resultaten från både 2013 och Killarna trivs något bättre med de andra eleverna på skolorna än tjejerna. Skillnaden är 5,0 procentenheter. Även mellan enheterna är resultatet mycket likt det som var På Kattegattgymnasiet är det 63,0 procent som instämmer i att de trivs med andra elever på skolan. Andelen som instämmer på Sannarpsgymnasiet är 57,2 procent och på Sturegymnasiet är det 60,1 procent. 14

16 Jag trivs med mina lärare 63,4 procent av eleverna har angett att de trivs med sina lärare. Räknar man ihop de som svarat att de instämmer och de som svarat att de instämmer delvis uppgår siffran till 96,7 procent. Det är mycket likt 2014 års resultat, med en liten förbättring. De som uttalat inte trivs med sina lärare utgör 67 elever. Läsaren bör ha i åtanke att detta är en totalbedömning av elevens samtliga lärare, varför resultatet får anses som bra. Vi kan se att killarna trivs bättre med sina lärare än tjejerna. 66,7 procent jämfört med 60,3 procent. Det är också mycket snarlikt resultatet från Eleverna på Kattegattgymnasiet trivs bäst med sina lärare, 73,8 procent har angett att de instämmer. Det är en ökning på 6,8 procentenheter från föregående år. För Sannarpsgymnasiet är samma siffra 55,6 procent, vilket är en nedgång på 3,8 procentenheter jämfört med föregående år men på sammanlagt 10,0 procentenheter sedan På Sturegymnasiet är det 59,2 procent som instämmer i påståendet, jämfört med 61,

17 Jag trivs på raster och håltimmar I årets Elevbarometer kan vi se att 68,7 procent av eleverna instämmer i att de trivs på raster och håltimmar. 5,0 procent trivs inte. Resultatet är väldigt snarlikt de från 2013 och Tjejerna trivs något bättre på raster och håltimmar, men skillnaden har minskat i förhållande till Då var skillnaden mellan de som instämde i påståendet 4,7 procentenheter, medan skillnaden är 1,7 procentenheter Vi kan se att Sturegymnasiets elever trivs bäst på raster och håltimmar med 75,5 procent av eleverna som instämmer. Det är en ökning med 5,2 procentenhet jämfört med Kattegattgymnasiet har tagit över platsen som den skola där flest elever angett att de inte trivs på raster och håltimmar, med 6,5 procent av eleverna som angett att de inte instämmer i påståendet. 16

18 Jag känner ofta oro och ängslan på grund av något hemma 80,4 procent av elever är inte oroliga eller ängsliga på grund av något hemma. 5,4 procent, eller 110 av de svarade eleverna är dock ofta oroliga för något hemma. 14,1 procent, eller 288 elever till anger att de delvis håller med att de ofta oroliga och ängsliga för något hemma. Detta är givetvis något som i varierande mån även påverkar måendet och resultaten i skolan. Jämfört med 2013 och 2014 så har detta en relativt likartad bild, även om en liten förbättring kan ses bland de som instämmer (från 6, procent till 5,4 procent 2015). I diagrammet till höger kan vi se att tjejerna upplever en större oro och ängslan för något hemma än killarna. Sammanlagt är det 26,0 procent av tjejerna som instämmer eller delvis instämmer, jämfört med 12,9 procent av killarna. Det är en ökning på någon procentenhet bland båda könen jämför med tidigare år. Dessa skillnader kunde även ses under 2014, men har blivit något minde under De elever som upplever minst oro och ängslan på grund av något hemma går på Kattegattgymnasiet, där är det 4,2 procent som instämmer. Därefter kommer Sannarpsgymnasiet med 5,3 procent och slutligen Sturegymnasiet med 7,3 procent av eleverna som instämmer. 17

19 Jag känner ofta oro och ängslan på grund av mina studier 26,2 procent av eleverna instämmer i att de ofta känner oro och ängslan på grund av sina studier.2014 var samma siffra 24,0 procent och 2013 var den 19,2 procent. 32,2 procent instämmer inte i påståendet, vilket betyder att ca en tredjedel av eleverna inte är oroade för sina studier. I likhet med 2013 och 2014 kan vi se en markant skillnad mellan könen. 36,2 procent, av tjejerna instämmer i att de ofta känner oro och ängslan på grund av sina studier. Samma siffra är 15,9 procent för killarna var motsvarande siffra för tjejerna 24,9 procent och för killarna 13 procent var den 33,3 procent för tjejerna och 14,6 procent för killarna. Endast 17,3 procent av tjejerna uppger att de inte känner oro och ängslan över sina studier. Forskning visar att ett visst mått av oro och ängslan leder till bättre betyg för eleverna. Vi vet sedan tidigare att tjejer har högre betyg än killar. En förklaring till detta samband skulle kunna vara att ett visst mått av oro kan ha det positiva med sig att eleven lägger ner med tid på sina studier. För mycket oro och ängslan påverkar dock resultaten negativt och här går utvecklingen tydligt åt fel håll (Rosander, The importance of personalitym IQ and learning approaches Predicting academic preformance, 2012) kom en rapport kallad Mäns livssituation makt, sårbarhet och skilda villkor som pekar på att skolan behöver göra mer för att motverka den antipluggkultur som ofta finns hos killar i skolan, för att minska resultatskillnaderna som uppstått bland killar och tjejer. Kanske behöver killarna känna lite mer oro för sina studier, medan tjejerna behöver minska den skadliga stressen som kan uppstå. I diagrammet till vänster kan vi se att på Kattegattgymnasiet oroar sig eleverna minst för sina studier. På Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet finns mer oro och ängslan över studierna. Detta speglar troligtvis den könsfördelning som finns på skolorna där Kattegattgymnasiet har en majoritet av killar och Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiets av tjejer. Förhållandet såg likadant ut

20 Jag känner ofta oro och ängslan på grund av skolmiljön 77,2 procent av eleverna upplever inte någon oro och ängslan på grund av skolmiljön. Detta är mycket likt resultatet 2014 då det var 77,5 procent av eleverna. Om vi slår ihop resultaten med de som instämmer och de som instämmer delvis är det dock 465 elever som ofta eller ibland känner oro och ängslan på grund av skolmiljön. Till skillnad från oron över studierna finns en relativt liten skillnad mellan könen när det gäller oro över skolmiljön. Även mellan skolorna så finns det en relativt liten skillnad mellan svaren. 80,3 procent av eleverna på Kattegattgymnasiet känner inte oro och ängslan över skolmiljön, samma siffra för Sturegymnasiet är 78,4 procent. För Sannarpsgymnasiet är siffran 72,9 procent vilket är en försämring på 8,1 procentenheter sedan

21 Jag känner ofta oro och ängslan på grund av relationerna till mina kompisar 5,8 procent av eleverna känner ofta oro över relationerna till sina kompisar. 80,8 procent känner dock inte någon sådan oro. Talen är mycket likartade dem i Elevbarometern Tjejerna oroar sig något mer kring relationerna till sina kompisar än killarna. 10,0 procentenheter färre tjejer än killar upplever ingen oro över detta. Däremot skiljer antalet som instämmer i att de ofta känner oro endast med 0,8 procentenheter. Mellan skolorna så kan vi se att eleverna på Kattegattgymnasiet känner minst oro. Där efter kommer Sannarpsgymnasiet och slutligen Sturegymnasiet. Detta kan troligen delvis förklaras med könsfördelningen på de olika skolorna. 20

22 Jag känner ofta oro och ängslan på grund av annat 8,0 procent av eleverna instämmer i att de känner oro och ängslan på grund av annat. Totalt sett är resultaten mellan 2013, 2014 och 2015 rätt likartade gällande denna fråga. Dock innebär det att det är 163 elever som är oroliga för något, vilket givetvis kan påverka deras studier. Tjejer upplever är mer oroliga än killarna 11,1 procent av tjejerna är ofta oroliga på grund av något annat, jämfört med 4,8 procent av killarna. Mellan skolorna finns vissa skillnader gällande de som ofta känner oro för annat än något hemma, sina studier eller relationen till sina kompisar. Sturegymnasiet är den skola där flest elever, 13,3 procent, anger att de ofta känner oro på grund av något annat, därefter kommer Sannarpsgymnasiet med 7,2 procent och slutligen Kattegattgymnasiet med 4,7 procent. 21

23 Jag upplever att jag oftast sover bra på nätterna I diagrammet till vänster kan vi se att endast 45,2 procent av eleverna instämmer i att de oftast sover bra på nätterna. Det är en minskning med 5,2 procentenheter jämfört med ,7 procent, eller 279 av de svarande eleverna instämmer inte alls i att de oftast får en bra nattsömn. Till skillnad från Elevbarometern 2014, där skillnaderna mellan könen var mycket små så har skillnaderna ökat Fler killar än tjejer upplever att de oftast sover bra på nätterna, 47,5 procent jämfört med 43,1 procent är det 7,0 procentenheter färre av tjejerna som upplever att de oftast sover bra om nätterna. Eleverna på Kattegattgymnasiet upplever att de sover bäst. 51,9 procent av eleverna instämmer i att de oftast sover bra på nätterna. Därefter kommer Sannarpsgymnasiet med 41,9 procent och slutligen Sturegymnasiet med 40,4 procent. 22

24 Jag upplever att jag oftast känner mig utvilad och pigg under dagen Endast 22,2 procent av de svarande eleverna anser att de oftast känner sig utvilade och pigga under dagen. 23,3 procent anser att de inte är det. Denna andel är alltså större än de som upplever att de är pigga under dagen. Killarna upplever att de är mer utvilade och pigga under dagen än tjejerna. 27,0 procent av killarna instämmer jämfört med 17,6 procent av tjejerna. För tjejerna är detta en minskning med 5,2 procentenheter jämfört med Mellan skolorna finns märkbara skillnader gällande andelen elever som instämt i påståendet. På Kattegattgymnasiet anger 29,1 procent av eleverna att de oftast känner sig pigga och utvilade under dagen, medan samma siffra för Sannarpsgymnasiet är 17,9 procent och Styregymnasiet 18,3 procent. En delförklaring är troligen åter igen den könsfördelning som finns mellan skolorna. 23

25 Jag upplever att jag oftast äter bra och hälsosamt 46,1 procent av eleverna upplever att de oftast äter bra och hälsosamt. 9,0 procent av eleverna anser inte att deras kost är bra. Det är mycket likt resultaten Killarna upplever i större grad att de oftast äter bra och hälsosamt. 51,2 procent av killarna instämmer, medan 41,3 procent av tjejerna gör det. Jämfört med 2014 är det 5,7 procent färre tjejer som angett att de instämmer. Möjligen är tjejer mer kritiska till den mat de stoppar i sig än vad killar är. 50,9 procent av eleverna på Kattegattgymnasiet instämmer i att de oftast äter bra och hälsosamt. På Sannarpsgymnasiet är det 45,0 procent och på Sturegymnasiet 41,1 procent. En trolig förklaring till dessa resultat är den skillnad som finns mellan könen. 24

26 Jag upplever att jag rör på mig regelbundet 55,5 procent av eleverna upplever att de rör på sig regelbundet. Endast 10,3 procent anser att de inte gör det. Resultatet är mycket snarlikt det som var Killarna instämmer i påståendet i något högre grad än tjejerna, 58,1 procent jämfört med 53,0 procent. En fråga som kan vara värd att ställa är om tjejer kan ha högre krav om vad det innebär att röra på sig regelbundet än killar. Mellan skolorna framkommer här ett likartat resultat som gällande kostvanorna. Kattegattgymnasiets och Sannarpsgymnasiet elever upplever att de rör sig mer regelbundet än Sturegymnasiets elever. 25

27 Jag upplever att jag oftast har en meningsfull fritid 60,0 procent av de svarande eleverna instämmer i att de oftast har en meningsfull fritid. 9,4 procent av eleverna instämmer inte. Resultatet är snarlikt resultaten från ,0 procent av killarna upplever att de oftast har en meningsfull fritid, vilket är en liten ökning jämfört med ,2 procent av tjejerna anser samma sak, vilket istället är en liten minskning. En förklaring skulle kunna vara att tjejer överlag lägger ner mer tid på sitt skolarbete, och därmed har mindre fritid än killar. Kattegattgymnasiet är den skola där flest elever uppger att de oftast har en meningsfull fritid, 65,9 procent. Det har troligtvis att göra med att den finns en stor majoritet av killar på skolan. Sturegymnasiet är den skola där minst andel elever instämmer i påståendet med 54,1 procent. 26

28 Jag upplever att jag oftast har personer att vända mig till om jag behöver någon Den stora majoriteten av eleverna har någon att vända sig till när de behöver någon. 80,1 procent instämmer i detta påstående. 3,7 procent anser dock att de inte har det, vilket i faktiska tal utgör 75 elever. Detta är en liten förbättring jämfört med 2014, men fortfarande allt för många. Att ha någon att tala med när livet är tufft, är givetvis väldigt viktigt. Det kan också vara en viktig komponent för att livet inte ska känns så tufft. Om denna grundläggande trygghet saknas kan det även komma att påverka skolgången negativt. Det finns näst intill inga skillnader mellan könen gällande denna fråga. Skillnaderna är inte heller särskilt stora mellan skolorna. 27

29 Jag har använt narkotika/droger någon gång under senaste året (här avses inte alkohol eller tobak) I diagrammet till höger framgår att 4,9 procent av eleverna angett att de använt någon form av narkotika/droger under det senaste året. Det är en liten nedgång jämfört med 2014 då siffan var 5,5 procent. 4,9 procent motsvarar dock 100 elever som angett att de provar på droger. Det är troligt att det finnas ett mörkertal kring denna fråga. Det är inte säkert att alla som använt sig av narkotika känt sig trygga i att svara det, trots att enkäten är anonym. Indikationerna från skolorna och socialtjänsten är inte heller att drogproblematiken minskat. En något större andel av killarna är tjejerna anger att de använt sig av narkotika/droger under det senaste året. 5,4 procent av killarna och 4,4 procent av tjejerna. Det är en liten minskning för killarna och en liten ökning bland tjejerna jämfört med Kattegattgymnasiet är den skolan där minst andel elever angett att de testar på narkotika/droger under det senaste året, 3,1 procent, vilket är en halvering dryg jämfört med 2014 då siffran var 6,4 procent. Störst andel elever som angett att de provat narkotiska/droger finns på Sturegymnasiet med 6,6 procent. Denna fråga har även brutits ned på årskursnivå, och resultatet är att 3,3 procent av elever i åk 1 anger att de använt narkotika/droger under det senaste året, 3,6 procent i åk 2 och 8,3 procent i åk 3. Det är alltså tydligt att problematiken är störst när eleverna blivit lite äldre. 28

30 Likabehandling, mobbing och kränkande behandling Jag känner till skolans likabehandlingsplan Det är totalt sett 72,6 procent av eleverna som angett att de känner till skolans likabehandlingsplan. Det är en förbättring sedan 2014 då siffran var 67,4 procent och 2013 då samma siffra var 60,9 procent. Det ska nämnas att det allra viktigaste inte är att eleverna är väl insatta i planen, utan snarare att skolan har ett aktivt arbete för att förebygga kränkande behandling. Till skillnad från 2014 så kan vi se skillnader i svaren mellan killar och tjejer. Det är 69,4 procent av killarna som angett att de känner till skolans likabehandlingsplan, medan det är 75,8 procent av tjejerna. Svaren till skillnaderna kan troligtvis finnas i diagrammet nedan. Det finns en klar skillnad mellan skolorna gällande om eleverna känner till likabehandlingsplanen eller inte. På Sannarpsgymnasiet har 82,6 procent av eleverna angett att de känner till planen, vilket är en förbättring med 8,8 procentenheter jämfört med På Sturegymnasiet är det 76,4 procent av eleverna som angett att de känner till planen, vilket är en förbättring med 7,9 procentenheter jämfört med tidigare år. På Kattegattgymnasiet är det 61,3 procent av eleverna som angett att de känner till planen, vilket är ungefär samma som Det är tydligt att ett medvetet arbete ute på skolorna kring likabehandlingsplanen har gett positiva effekter. 29

31 Jag har varit utsatt för någon form av kränkande behandling under det senaste året (som t.ex. diskriminering eller mobbing) Totalt sett har 94,5 procent av eleverna svarat att de inte blivit utsatta för någon kränkande behandling under det senaste året. 5,5 procent av eleverna har angett att de är kränkta, vilket motsvarar 112 av de svarande eleverna. Samma siffror 2014 var 4,4 procent. Det har med andra ord skett en liten ökning av antalet elever som upplevt blivit utsatta för någon from av kränkande behandling, vilket givetvis inte är bra. Det finns en skillnad mellan könen gällande denna fråga. 4,0 procent av killarna har angett att de blivit kränkta, medan 7,1 av tjejerna svarat samma sak. Skillnaderna mellan könen har ökat något jämfört med Det skiljer sig även något åt mellan skolorna. På Sturegymnasiet är det 7,9 procent (43 st) som angett att de blivit utsatta för någon form av kränkande behandling, medan samma siffra för Sannarpsgymnasiet är 5,6 (38 st) och Kattgattgymnasiet 3,9 (30 st). Det är en ökning på Sturegymnasiet från 5,7 procent av eleverna 2014, och på Sannarpsgymnasiet från 4,0. En reflektion kan göras att trots att eleverna på Kattegattgymnasiet känner till likabehandlingsplanen i något lägre utsträckning än på de andra skolorna så är det ändå Kattgattgymnasiet som verkar ha minst problem med kränkningar. 30

32 Jag har blivit utsatt för en kränkning med anledning av Diagrammen nedan illustrerar svaren från de 5,5 procent av eleverna som har angett att de råkat ut för en kränkande behandling under det senaste året. Frågan är en flervalsfråga, med möjlighet att kryssa i flera alternativ. Av de diskrimineringsformer som finns med i diskrimineringslagen så är etnicitet/ursprung den vanligaste formen av diskriminering, med 17,1 procent (19 st) bland de som angett att de blivit kränkta under det senaste året. Därefter kommer kön med 14,7 procent (17 st).. Den absolut vanligaste formen är dock någon annan form av kränkning, som inte knyts till någon av diskrimineringsgrunderna. 62,8 procent av de elever som angett att de blivit kränkta har angett detta val. Eleverna har under detta val kunnat ange fritextsvar. Bland dessa kan vi se att många blivit kränkta genom att de blivit kallade kränkande saker, på grund av sitt utseende eller stil. Flera nämner att de blivit utfrysta. Sexuella kränkningar förekommer också. I diagrammet till höger och nedan visas faktiska tal istället för procent. Där kan vi se att tjejer framförallt angett att de blivit kränkta på grund av annan anledning (60 st.) och på grund av kön (15 st.). Killar har också angivit annan kränkning som största kategori (21 st.) och i andra hand etnicitet och ursprung (16 st.). Killarna har också blivit kränkta för sexuell läggning i större utsträckning än tjejerna. 31

33 Mellan skolorna skiljer sig resultaten en del. På Sturegymnasiet har 35 elever angett att de blivit utsatta för annan kränkning. På Kattegattgymnasiet är det 18 och på Sannarpsgymnasiet 28. Sturegymnasiet sticker även ut när det gäller andel elever som har blivit kränkta med anledning av kön, där 11 elever angett detta alternativ. På Sannarpsgymnasiet har 10 elever blivit kränkta på grund av etnicitet/ursprung. 32

34 Jag har blivit utsatt av Även på denna fråga har eleverna kunnat kryssa i mer än ett alternativ. Vi kan se att 89,1 procent av eleverna som uppgett att de blivit kränkta under det senaste året har blivit det av en annan elev på skolan. 22,7 procent (25 elever) har dock angett att de blev utsatta av personal på skolan. Detta är en minskning från 2014 då 31,3 procent av eleverna angav att de blivit utsatta av personal. Eleverna har haft möjlighet att lämna fritextsvar om på vilket sätt de blev kränkta. De kommentarer som berör kränkningar av personal handlar om att eleverna upplever att de blivit orättvist behandlade av lärare och fått nedlåtande kommentarer. Diagrammen till höger och nedan visar faktiska tal istället för procent. Där kan vi se att av tjejerna är det 66 st (91,7 procent) som angett att de blivit kränkta av annan elev och för killarna 32 st (82,1 procent). Av tjejerna är det 13 st (18,1 procent) som angett att de blivit kränkta av personal på skolan och av killarna 12 st (30,8 procent). En större andel av tjejer än killar upplever med andra ord att de blir kränkta av personal. Av de elever som angett att de blivit kränkte under det senaste året och angett att de blivit det av personal så finns 10 st på Sannarpsgymnasiet, vilket utgör 26,3 procent av de utsatta eleverna där. 10 st finns på Sturegymnasiet, vilket är 23,3 procent av de utsatta eleverna där och 5 st på Kattegattgymnasiet vilket utgör 16,7 procent av eleverna där. Den stora merparten av eleverna på alla skolorna har blivit det av andra elever. 33

35 Var blev du utsatt för kränkningen? Frågan är en flervalsfråga, där eleverna kunnat kryssa i mer än ett svar. Det vanligaste stället att bli kränkt på är fortfarande i klassrummet. 58,9 procent (66 st) av eleverna har svarat detta. Det är en försämring jämfört med 2014 då samma siffra var 50,6 procent. Det näst vanligaste stället är ett annat ställe på skolan med 43,5 procent. På skolgården och visa SMS/Internet har båda 23,4 procent. Gällande SMS/internet är det en ökning från 9,4 procent Å andra sidan var det 36,5 procent av eleverna som angav detta alternativ Det har med andra ord skett stora svängningar kring detta svarsalternativ mellan åren. En förklaring till ökningen under 2015 kan vara appen Secrets som figurerade i Halmstad under hösten En app där vem som helst kunde skriva vad som helst utan att det gick att identifiera avnämaren. Genom ett gemensamt angreppssätt mellan skolorna så minskade dock problematiken med denna app relativt snabbt. I fritexttsvaren skriver också en del elever att de blivit kränkta genom kommentarer på Facebook. Den största problematiken är dock fortfarande den som sker i klassrummet, vilket borde var den typ av kräkning som vi lättast borde kunna göra något åt. 44 (61,1 procent) av tjejerna och 19 (48,7 procent) av killarna har blivit utsatta i klassrummet. Fler tjejer än killar har blivit utsatta för en kränkning via SMS/Internet, 19 jämfört med 6. Procentuellt innebär det 26,4 procent jämfört med 15,4 procent. 48,6 procent av tjejerna har blivit utsatta på ett annat ställe på skolan och 43,6 procent av tjejerna. 34

36 På Sturegymnasiet har 24 elever (55,8 procent av de kränkta eleverna) angett att de blivit utsatta i klassrummet. På Kattegattgymnasiet är det 20 st. (66,7 procent) och på Sannarpsgymnasiet gymnasiet 19 elever (50,0 procent). Kränkningar via SMS/Internet är vanligast på Sannarpsgymnasiet och Kattegattgymnasiet. På Sannarpsgymnasiet är 22 det elever (57,9 procent) som blivit kränkta på ett annat ställe på skolan. För Kattegattgymnasiet är det 43,3 procent och på Sturegymnasiet 39,5 procent. 35

37 Undervisningens och utbildningen kvalité Mina lärare går tillsammans med oss elever igenom vad målen med undervisningen innebär, så att vi förstår dem Frågan är ställd för att fånga upp vissa delar kring ett formativt lärande och är ny i Elevbarometern I en formativ undervisning ger lärare klargör lärarna tillsammans med eleverna vad som är målet för undervisningen. Eftersom det kan vara svårt att direkt förstå kunskapsmålen från Skolverket behöver dessa diskuteras med eleverna för att skapa en gemensam förståelse. 47,3 procent instämmer i att deras lärare tillsammans med dem går igenom vad målet med undervisningen innebär, så att de förstår dem. 6,4 procent av eleverna instämmer inte, medan 46,2 procent instämmer delvis. Vi kan se en viss skillnad mellan könen, killarna instämmer i något större utsträckning med påstående med 49,7 procent jämfört med 45,0 procent av tjejerna. Skillnaderna är ännu större mellan skolorna. 53,2 procent av eleverna på Kattegattgymnasiet anser att instämmer i att deras lärare tillsammans med dem går igenom vad målet med undervisningen innebär, så att de förstår dem. Samma siffra för Sannarpsgymnasiet är 46,0 procent och på Sturegymnasiet 40,3 procent. 36

38 Mina lärare ger mig ofta personlig information om vad jag behöver göra för att nå målen med undervisningen Även denna fråga är ny för 2015 och försöker fånga en annan viktig aspekt av formativ undervisning, nämligen den delen som innebär att lärarna hela tiden ger eleverna personlig information om vad de behöver göra för att nå nästa steg i undervisningen. Eleven kan förstå målen med undervisningen, men om de inte vet vilket steg de ska ta härnäst så är den kunskapen inte mycket värd. Vi kan se att 31,5 procent av eleverna instämmer i att deras lärare ofta ger dem personlig information om vad de behöver göra för att nå målen med undervisningen. 50,8 procent instämmer delvis och 17,7 procent instämmer inte. Det finns tydliga skillnader mellan könen gällande denna fråga. 38,2 procent av killarna instämmer i påståendet, medan 24,9 procent av tjejerna gör det. En förklaring till detta är att generellt sett har tjejer högre krav på vad de vill nå med sina studier, och kan därför också ha högre krav på lärarna i den hjälp de vill ha för att komma vidare. Även mellan skolorna finns det skillnader. 35,3 procent av eleverna instämmer i att deras lärare ofta ger dem personlig information om vad de behöver göra för att nå målen med undervisningen på Kattegattgymnasiet. På Sannarpsgymnasiet är samma siffra 30,2 procent och på Sturegymnasiet är den 27,6 procent. 37

39 Mina lärare informerar mig löpande om hur jag ligger till i kurser Det är viktigt att elever fortlöpande får information om hur de ligger till i kursen, i förhållande till målen. Detta med syfte att eleven ska kunna veta vad den behöver göra för att nå längre i sin kunskapsinhämtning. Vi kan se att 23,4 procent av eleverna instämmer i påståendet. Det är en försämring jämfört med 2014 då siffran var 28,1 procent. 22,9 procent av eleverna inte instämmer inte alls i detta. Majoriteten av eleverna har svarat instämmer delvis, vilket kan tolkas som att de har lärare som gör detta i varierande grad. I diagrammet till höger kan vi se att det finns skillnader mellan killar och tjejers uppfattning av lärarnas information om hur de ligger till i kurserna. Killarna instämmer i högre grad med påståendet, 29,9 procent jämfört med 17,1 procent av tjejerna. En förklaring till detta kan vara att tjejerna överlag är mer studiemotiverade och har högre krav på feedback från sina lärare än killarna. Vi kan att en större andel elever upplever att de fått löpande information om hur de ligger till på kurserna på Kattegattgymnasiet, jämfört med Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet. En förklaring kan vara den könsfördelning som finns på Kattegattgymnasiet med en stor majoritet av killar. 38

40 Mina lärare talar om vad jag behöver göra för att lära mig mer 26,2 procent av eleverna anser att deras lärare talar om vad de behöver göra för att lära sig mer. 21,8 procent anger att deras lärare inte gör det vilket är en liten förbättring. 52,1 procent av elever upplever att deras lärare delvis gör detta. Detta är mycket snarlikt det resultat som finns för Här kan vi se en skillnad mellan könen. Killarna anser till en större del än tjejerna att de får information om vad de behöver göra för att lära sig mer. Möjligen kan detta ha att göra med att tjejer i större grad oroar sig över sina studier, och kanske därmed upplever ett större behov av feedback från lärarna kring vad de behöver göra för att lära sig mer och nå ett högre betyg. Skillnaderna mellan könen gällande andel elever som instämmer i påstående är 13,6 procentenheter. Flest elever instämmer på Kattegattgymnasiet, 30,5 procent, jämfört med 23,5 procent på Sannarpsgymnasiet och 23,2 procent på Sturegymnasiet. 39

41 Mina lärare utgår från vad jag redan kan när vi ska lära oss något nytt En annan viktig komponent i det formativa lärandet är att ständigt stämma av vart eleven befinner sig i lärandet och anpassa undervisningen efter det. 26,7 procent av eleverna upplever att lärarna anpassar undervisningen efter vad de kan. 55,2 procent anser att det delvis är så, medan 18,2 procent inte tycker att det är så alls. Jämfört med 2014 är det en liten försämring gällande eleverna som instämmer då de detta år var 30,2 procent. I diagrammet till höger kan vi se att killar överlag instämmer något mer med att undervisningen är anpassade efter vad de kan, än tjejer gör. 30,3 procent av killarna har svarat att de instämmer, medan 23,1 procent av tjejerna svarat samma sak. Kattegattgymnasiet sticker ut som den skola där störst andel av eleverna anser att lärarna utgår från vad eleven kan när de ska lära sig något nytt. 31,7 procent av eleverna instämmer i påståendet där, jämfört med 23,7 på Sturegymnasiet och 23,2 procent på Sannarpsgymnasiet. 40

42 Mina lärare använder olika undervisningsmetoder inom en och samma kurs Elever lär sig på flera olika sätt. För att kunna möte elevers olika lärstilar behöver lärare undervisa med flera olika metoder inom samma kurs. Resultaten tyder på att eleverna upplever att majoriteten av deras lärare också har en varierad undervisningsform. 35,5 procent instämmer och 52,0 procent instämmer delvis. Bara 12,5 procent instämmer inte alls. Det är en liten förbättring jämfört med 2014 års resultat. Det finns relativt liten skillnad mellan könen i denna fråga. Något större andel av killarna instämmer i påståendet, 36,8 procent jämfört med 34,3 procent av tjejerna. När det gäller andelen som inte instämmer är skillnaden nästan obefintlig. På Kattegattgymnasiet så instämmer 38,7 procent av eleverna i påståendet att deras lärare använder olika undervisningsmetoder i en och samma kurs. Det är en förbättring jämfört med 2014 då samma siffra var 33,5. På Sturegymnasiet instämmer 33,9 procent och på Sannarpsgymnasiet instämmer 33,1 procent, vilket är likt de resultat som skolorna fick

43 Mina lärare uppmuntrar mig att lära mig mer Uppmuntran och förväntningar har stor påverkan på elevers studieresultat. Vi kan se att 39,6 procent av eleverna svarat att deras lärare uppmuntrar dem att lära sig mer. 49,8 procent instämmer delvis medan 10,6 procent angett att lärarna inte uppmuntrar dem att lära mer. Den sistnämnda kategorin var ,6 procent, och ,7 procent vilket betyder att det skett en liten förbättring. Vi kan se att det finns en skillnad mellan könen. Killar anger i större grad än tjejer att de instämmer med att deras lärare uppmuntrar dem att lära sig mer. 42,9 procent av killarna jämfört med 36,4 procent av tjejerna. Trots detta har tjejer generellt sett bättre betyg än killarna. På Kattegattgymnasiet instämmer störst andel av eleverna i att deras lärare uppmuntrar dem att lära sig mer. 45,9 procent. Samma siffra för Sturegymnasiet är 38,0 procent och för Sannarpsgymnasiet 33,6 procent. Andelen som elever som inte instämmer minskat på Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet jämfört med Då låg Sturegymnasiet på 14,6 procent och Sannarpsgymnasiet på 14,1 procent. 42

44 Mina lärare uppmuntrar mig att samarbeta med andra elever för att lära mig mer I enkäten har vi försökt att ställa frågor kring de entreprenöriella kompetenser som eleverna enligt styrdokumenten ska tillägna sig. Samarbete mellan elever, kontakter med omvärlden, kreativitet, problemlösning, att misslyckanden ses som en naturlig del i lärprocessen är saker som vi försökt komma åt med följande frågor. 36,7 procent av eleverna har svarat att deras lärare uppmuntrar dem att samarbeta med andra elever för att lära sig mer. 10,3 procent har angett att lärarna inte uppmuntrar detta samarbete, vilket även det är en förbättring var motsvarande siffra 19,3 procent och ,7 procent. När vi tittar på den könsuppdelade statistiken så kan vi se att killar överlag i något högre grad anser att lärarna uppmuntrar eleverna till samarbete för att lära sig mer. Det är dock ingen större skillnad, endast 2,9 procentenheter. Vi kan se att störst andel av eleverna som upplever att deras lärare uppmuntrar till samarbete finns på Kattegattgymnasiet med 44,0 procent som instämmer i påståendet. Därefter kommer Sturegymnasiet med 33,9 procent och sedan Sannarpsgymnasiet med 30,4 procent. 43

45 Mina lärare uppmuntrar mig att använda kontakter med omvärlden i undervisningen Endast 23,6 procent av eleverna instämmer i att deras lärare uppmuntrar dem att använda kontakter med omvärlden i undervisningen. 28,2 procent, anger att de inte alls instämmer med påståendet. Detta är dock en liten förbättring jämfört med 2013 då motsvarande siffran var 33,2 procent och 2014 då siffran var 30,0 procent. Här finns en klar förbättringspotential för förvaltningen som helhet. I materialet som finns på programnivå så ser vi att dessa siffror är något bättre på yrkesprogrammen/yrkesförberedande programmen än på de högskoleförberedande/studieförberedande. Detta kan vara naturligt med tanke på att det där är obligatoriskt med arbetsplatsförlagt lärande (APL) på yrkesprogrammen. I diagrammet till höger kan vi se att 27,1 procent av killarna instämmer i påståendet, medan det är 20,2 av tjejerna. Det får sedan genomslag på att det är 27,0 procent av killarna och 29,5 procent av tjejerna som inte instämmer. Det finns skillnader mellan skolorna gällande denna fråga. På Kattegattgymnasiet är det 29,2 procent av eleverna som instämmer i att deras lärare uppmuntrar dem att använda kontakter med omvärlden i undervisningen. På Sturegymnasiet är det 20,6 procent och på Sannarpsgymnasiet 19,5 procent. Två förklaringar till detta är det arbetssätt som finns inom Naturvetenskapsprogrammet da Vinci, och att skolan satsat stort på UF-företagande. 44

46 Mina lärare uppmuntrar mig att komma med flera olika lösningar på ett problem under lektionerna 29,7 procent av eleverna instämmer med att deras lärare uppmuntrar dem att komma med flera olika lösningar på ett problem under lektionerna. 15,4 procent instämmer inte i detta, vilket är en förbättring från 2013 då samma siffra var 22,2 procent och 2014 när den var 17,1 procent. 54,9 procent av eleverna instämmer delvis, vilket troligen pekar på att de har vissa lärare som gör det och vissa som inte gör det. Läsaren bör också ha i åtanke att i vissa fall kan det vara naturligt att det inte finns mer än ett svar och en lösning på en fråga. Men ofta går det troligtvis att hitta flera vägar till rätt svar. I diagrammet till höger kan vi se att 34,5 procent av killarna instämmer i påståendet, medan det är 25,0 av tjejerna. Detta mönster kunde även ses i Elevbarometern Mellan skolorna så kan vi se att Kattegattgymnasiet sticker ut genom att flest elever instämmer i påståendet att de uppmuntras att komma med flera olika lösningar på problem under lektionerna, med 37,3 procent. Detta är en förbättring på några procentenheter jämfört med På Sturegymnasiet instämmer 25,9 procent av eleverna och på Sannarpsgymnasiet 23,9 procent. 45

47 Jag får möjlighet att vara kreativ och komma med egna idéer på lektionerna Av de 2039 elever som svarade på enkäten så instämmer 33,7 procent i att de får vara kreativa och kommer med egna idéer på lektionerna. Å andra sidan så är det 14,9 procent av eleverna som inte håller med alls. Det är nästan exakt samma resultat som föregående år. Det finns skillnad mellan könen gällande resultatet. 37,9 procent av killarna instämmer och 29,5 procent av tjejerna. En möjlig förklaring skulle kunna vara att killar tillåts att ta mer utrymme på lektioner och då också upplever att de får större möjlighet till att vara kreativa. I denna fråga ser vi klara skillnader mellan de olika enheterna. På Sturegymnasiet har 38,0 procent av eleverna svarat att de instämmer i att de får vara kreativa och komma med egna idéer på lektioner, på Kattegattgymnasiet har 37,2 procent av eleverna svarat detsamma och på Sannarpsgymnasiet 26,1 procent. Möjligen kan en förklaring ligga i Sturegymnasiet programstruktur, då mer än hälften av eleverna på skolan går på det Estetiska programmet. Ett program som är nära förknippat med kreativitet. 46

48 Jag är rädd för att svara fel på lektionerna En viktig del i lärprocessen är att göra misstag och sedan lära sig av det. För att utveckla nya innovativa sätt och saker behöver det också finnas en kultur där det är tillåtet att misslyckas. 17,3 procent av eleverna har dock svarat att de instämmer i att de är rädda för att svara fel på lektionerna. Slår vi ihop de som svarat att de instämmer med de som delvis instämmer med att är rädda att svara fel på lektionerna så får vi 47,7 procent. Det är en liten förbättring från föregående år då de som instämde var 18,9 och de som delvis instämde var 30,0 procent. 52,3 procent av eleverna är inte alls rädda att svara fel på lektionerna Vi kan se att en större andel av tjejerna än killarna är rädda för att svara fel på lektionerna. Det är en skillnad på 8,0 procentenheter. Ännu större blir skillnaden om vi tittar på de elever som svarat att de inte är rädda att svara fel på lektionerna. Där är skillnaden 16,1 procent. Jämfört med 2014 har dock gapet mellan könen minskat något. Tjejerna är något mindre oroliga för att svara fel på lektionerna i år. En möjlig förklaring till skillnaderna är att tjejer, generellt sett, i större grad än killar jagar höga betyg och att de är rädda att om de svarar fel så kommer det att påverka betygen negativt. Flera lärare vittnar om att eleverna vill svara rätt och försöker säga det som de upplever att läraren vill höra i jakten på goda betyg. En viktig del inom kompetensutvecklingen inom Bedömning för lärande är att flytta fokus från betyg till mer beständiga kunskaper, vilket förhoppningsvis kan motverka detta synsätt hos eleverna. I diagrammet till vänster kan vi se att det inte är någon större skillnad mellan skolorna. Sannarpsgymnasiet är den skola där störst andel elever instämmer i att de är rädda för att svara fel på lektionerna. Jämfört med 2014 har Sturegymnasiet förbättrat sitt resultat, då var de 19,8 procent som instämde, och i år är siffran nere på 16,2 procent. 47

49 Jag förstår hur jag kan använda det jag lär mig i skolan utanför skolan En viktig faktor till att känna motivation för sitt skolarbete är att förstå relevansen av det eleven lär sig. 31,6 procent av eleverna instämmer i påståendet att de förstår vad de kan använda det de lär sig i skolan i ett sammanhang utanför skolan. Det är en klar nedgång sedan 2013 då 41,4 procent av eleverna svarade att de instämde och en liten nedgång från 2014 då 33,2 procent av eleverna svarade samma sak. 17,0 procent av eleverna förstår inte hur de ska använda det som de lär sig i skolan. Det finns risk att skolan kan kännas meningslös för dessa elever. Något större andel killar än tjejer anser att de förstår hur de ska använda de kunskaper de fått i skolan utanför skolan. Det rör sig om en skillnad på 12,2 procentenheter. Skillnaden har mer än fördubblats sedan 2014 då den var 6,0 procentenheter. En delförklaring kan vara att en större andel av killar än tjejer går på yrkesförberedande program, och där kan möjligen kunskaperna som eleverna får just i yrkeskurserna mer enkelt tillämpningsbara i ett arbete utanför skolan än i en del högskoleförberedande kurser. I förhållande till 2013 år har andelen tjejer som instämmer i påståendet minskat med 14,5 procentenheter. I projektet PARVIS så angrips denna problematik, vilket förhoppningsvis kan bidra till att vända denna trend. Kattegattgymnasiet sticker ut som den skola där störst andel elever anser att sig förstå hur de kan använda sig av de kunskaper de får i skolan utanför skolan. En möjlig förklaring är samma som den som angavs kring skillnaden mellan könen. 48

50 Jag upplever att mina lärare samarbetar kring min utbildning 27,6 procent av eleverna upplever att deras lärare samarbetar kring deras utbildning. Ytterligare 53,3 procent anser att de delvis gör det. 19,1 procent upplever att lärarna inte gör det, vilket är en liten förbättring jämfört med Visst samarbete kan naturligtvis förekomma mellan lärarna utan att eleverna ser detta. Lärares samarbete kring utbildningen kan vara viktig för att se till att eleverna har en dräglig arbetssituation. Forskning visar även att samarbete och kollegialt lärande mellan lärare är en viktig faktor för att främja elevernas måluppfyllelse. En mindre andel tjejer än killar instämmer i att deras lärare samarbetar kring deras utbildning. 22,8 procent jämfört med 32,4 procent. Kattegattgymnasiet är den skola där flest elever instämmer i att deras lärare samarbetar. Där instämmer 34,2 procent av eleverna i påståendet, med samma siffra för Sannarpsgymnasiet är 23,6 procent. Jämfört med tidigare år har Sturegymnasiet minskat andelen elever som instämmer med 7,6 procentenheter. 49

51 Mina lärare samordnar prov och inlämningsuppgifter 34,6 procent av eleverna instämmer i att deras lärare samordnar prov och inlämningsuppgifter. 43,8 procent instämmer delvis. 21,6 procent anser dock att de inte gör det. Resultatet är snarlikt det Att ha flera inlämningsuppgifter och prov samtidigt kan givetvis leda till stress och en mycket pressad arbetssituation för eleverna. Det kan också leda till att eleverna tvingas prioritera vilka kurser som de ska lägga mest energi på. Killar upplever i väsentligt större grad än tjejer att deras lärare samordnar prov och inlämningsuppgifter. Skillnaden rör sig om 16,6 procentenheter, vilket är en klar ökning jämfört med 2014 då skillnaden var 9,4 procentenheter. Generellt sett har möjligen tjejer något högre krav på sig själva att prestera bra i alla kurser, och upplever det som mer stressande när de får flera uppgifter och prov samtidigt. Det kan vara så att de då är mindre benägna att prioritera mellan kurserna och då upplever det som ett större problem när lärare inte samordnar sig. Det finns skillnader mellan de olika skolorna. På Kattegattgymnasiet är det störst andel elever som upplever att deras lärare samordnar prov och arbetsuppgifter, med 41,9 procent. Därefter kommer Sannarpsgymnasiet med 32,0 procent och Sturegymnasiet med 27,3 procent. Kattegattgymnasiet ligger kvar på ungefär samma nivå som de gjorde 2013 medan resultatet har försämrats 7,5 procentenheter på Sturegymnasiet och 7,7 procentenheter på Sannarpsgymnasiet. 50

52 Arbetsbördan är rimlig och jämn över tid 18,4 procent av eleverna instämmer i att arbetsbördan är rimlig och jämn över tid. Ca en tredjedel, 31,7 procent av eleverna instämmer inte i detta påstående. 49,9 procent av eleverna upplever att de delvis har en rimlig arbetsbörda och att den är jämn över tid. Dessa resultat är nästan identiska med resultaten En stor del av gymnasieleverna upplever med andra ord själva att det har en tuff arbetssituation. En allt för pressad arbetsbörda kan leda till negativ stress för eleverna, vilket kan påverka kunskapsresultaten negativt. Dessutom kan för mycket stress givetvis ha negativa hälsoaspekter på ungdomar, precis som på vuxna. Kraven har dock ökat i med GY2011 och det är inte helt enkelt att kombinera detta med att försöka lätta arbetsbördan för eleverna. Precis som 2014 kan vi se att en större andel killar än tjejer upplever att arbetsbördan är rimlig och jämn. 24,6 procent av killarna, jämfört med 12,4 procent av tjejerna. Eftersom vi vet att tjejer överlag har något högre ambitioner med sina studier är en skillnad inte särskilt märklig i sig. En skillnad finns mellan skolorna. Sannarpsgymnasiet sticker ut där en större andel av eleverna, 39,9 procent, anser att arbetsbördan inte är rimlig. I Elevbarometern för 2013 var motsvarande siffra för 31,1 procent och ,8 procent. Eleverna på Kattegattgymnasiet är de som till störst andel anser att deras arbetssituation är OK. När en uppdelning görs per årskurs så är det framförallt eleverna i åk 2 och 3 som upplever att arbetsbördan inte är rimlig och jämn över tid. 40,0 procent av eleverna i åk 3 har svarat att de inte instämmer, 37,3 i åk 2 och 21,3 i åk 1. 51

53 Mina lärare sätter rättvisa betyg på mina kunskaper Att sätta betyg är något som är svårt och ett i slutändan subjektiv arbete. Det viktiga är givetvis att eleven bedöms efter kursmålen, och inte efter personliga egenskaper. Läraren har här total suveränitet. Rektor kan endast ändra ett betyg om det är uppenbart felaktigt. Med tanke på komplexiteten i betygssättningen och att eleven är väldigt utlämnad till respektive lärare är det positivt att 44,1 procent av eleverna instämmer i att de upplever att lärare sätter rättvisa betyg på deras kunskaper. 45,6 procent håller delvis med och bara 10,3 procent håller inte alls med. Det är en liten minskning jämfört med Killar upplever i något större grad än tjejerna att lärarna sätter rättvisa betyg på deras kunskaper, men skillnaderna är små. Kattegattgymnasiet har störst andel elever som instämmer i att deras lärare sätter rättvisa betyg på deras kunskaper. Sannarpsgymnasiet har minst andel som instämmer med 37,9 procent. De har också tydligt flest elever som inte instämmer, med 14,1 procent. Sturegymnasiet har 45,4 procent av eleverna som instämmer. 52

54 Elever i behov av stöd för att nå kunskapsmålen Jag har fått det stöd jag behöver för att minst få ett E i alla ämnen 68,4 procent av de svarande eleverna upplever att de har fått det stöd som de behöver för att få minst ett E i alla ämnen. 7,8 procent av eleverna instämmer inte alls. Siffrorna är väldigt lika de som fanns Det finns inga större upplevda skillnader mellan könen gällande om de fått det stöd som de behöver för att nå minst ett E i alla ämnen. Något större andel av killar instämmer jämfört med tjejerna, men samtidigt är det också en något större andel av killarna som inte instämmer. Kattegattgymnasiets elever upplever i något större omfattning än eleverna på de andra skolorna att de har fått det stöd som de behöver. 72,5 procent jämfört med 68,0 procent på Sannarpsgymnasiet och 62,8 procent på Sturegymnasiet. Det som är positivt är att andelen som instämmer har ökat något på Kattegattgymnasiet och Sannarpsgymnasiet. På Sturegymnasiet har den minskat med 2,2 procentenheter. 53

55 Jag har fått stöd utanför den ordinarie undervisningen för att minst få ett E i alla ämnen 24,0 procent av de elever som svarat på enkäten har angett att de har fått stöd utanför den ordinarie undervisningen för att få minst ett E i alla ämnen. I faktiska tal utgör det 489 elever. Förra året var samma siffra 30,8 procent. Trots denna nedgång i elever som har fått stöd så anser ändå fler elever än tidigare att de fått det stöd som de behöver. Skillnaden mellan könen gällande andelen som angett att de fått stöd är mycket liten, 1,0 procentenhet. På Sannarpsgymnasiet finns störst andel av eleverna som angett att de fått stöd utanför den ordinarie undervisningen för att få minst ett E i alla ämnen med 26,5 procent. Tätt därefter följer Sturegymnasiet med 25,9 procent och sedan Kattegattgymnasiet med 20,6 procent. 54

56 Jag skulle behöva stöd utanför den ordinarie undervisningen för att minst få ett E i alla ämnen Av de elever som svarat att de idag inte får stöd utanför den ordinarie undervisningen för att få minst ett E i alla ämnen har 11,8 procent svarat att de skulle behöva det, vilket är en liten minskning sedan Det motsvarar 183 av de svarande eleverna som idag anser att de inte får det stöd som de behöver för att nå mist ett E alla ämnen. Det finns en viss skillnad mellan könen när eleverna angett om de tycker att de skulle behöva stöd utanför den ordinarie undervisningen för att minst få ett E i alla ämnen. Något större andel tjejer skulle vilja ha det, 13,4 procent jämfört med killarnas 10,1 procent. På Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet finns störst andel elever som anser att de skulle behöva stöd utanför den ordinarie undervisningen för att minst få ett E i alla ämnen. 15,0 procent respektive 15,1 procent. På Kattegattgymnasiet är samma siffra 7,1 procent. På Sannarpsgymnasiet var siffrorna ,3 procent och ,9 procent. Det talar för att den omorganisering av stödverksamheten som skett där varit positiv. Förändringen har inneburit att specialpedagoger är mer ute i klassrummen än tidigare varit fallet. 55

57 Jag har fått vara med och påverka hur och var stödet ska ges Av del elever som har svarat att de har fått stöd utanför den ordinarie undervisningen för att få minst ett E i alla ämnen så har 73,4 procent också svarat att de har fått vara med och påverka stödets utformning. 26,3 procent har svarat att de inte fått påverka stödets utformning var det en större andel tjejer än killar som ansåg att de inte fick påverka hur och var stödet ges, men detta har ändrats från Nu är det en större andel killar än tjejer som anser att de inte får vara med och påverka stödet, 27,1 procent jämfört med 25,5 procent. Skillnaderna mellan enheterna har ökat något under På Kattegattgymnasiet finns störst andel elever som anser att de inte får påverka hur och var stödet ska ske. 29,3 procent. Samma siffra 2014 var 25,6 procent. Sannarpsgymnasiet resultat är ,1 procent och Sturegymnasiet 22,7 procent. På Sturegymnasiet är detta en klar förbättring från 2014 när siffran var 26,7 procent. 56

58 Jag har fått stöd av Frågan har varit en flervalsfråga där eleverna kan kryssa i mer än ett alternativ. Bland de elever som har svarat att de har fått stöd utanför den ordinarie undervisningen för att få minst ett E betyg i alla ämnen är den vanligaste formen av stöd det som eleven får av den egna läraren, 74, procent har angett det. 26,2 procent har angett att de fått stöd av specialpedagog och 16,1 procent att de fått stöd av någon annan. Det är en liten minskning sedan 2014 då samma siffra var 16,1 procent. Av de som svarat annan så anger de ofta släkt och vänner som hjälpt dem. Vissa anger också arbetsterapeuterna och olika extra stöd som finns som räknestuga mm. Det finns en skillnad mellan könen, en något större andel killar än tjejer har angett att de fått stöd av den ordinarie läraren. 77,9 procent jämfört med 71,9 procent. Tjejerna får istället i något större utsträckning hjälp av annan, 19,9 procent jämfört med 11,8 procent. Det indikerar på att tjejer i större utsträckning än killar får söka hjälp utanför skolan. 57

59 58 Andelen elever som angett att de fått stöd av sin ordinarie lärare är störst på Kattegattgymnasiet med 75,7 procent, följt av Sannarpsgymnasiet med 74,7 procent och sedan Sturegymnasiet med 72,8 procent. Det är en förändring jämfört med 2014 då Sturegymnasiet hade störs andel elever, 79,8 som fick stöd av sin ordinarie lärare. Andelen som fått hjälp av specialpedagog är ungefär samma på de olika enheterna. Gällande de som har fått stöd av någon annan så finns störst andel på Sturegymnasiet, med 21,7 procent. Samma siffra för Sannarpsgymnasiet är 16,1 procent och Kattegattgymnasiet 12,7 procent.

60 När jag har fått mitt stöd har det varit Frågan har varit en flervalsfråga där eleverna kan kryssa i mer än ett alternativ. I likhet med tidigare års resultat är det vanligaste att eleverna har fått stödet tillsammans med deras klass. Det kan till exempel handla om att det är en specialpedagog med i klassrummet. Denna kategori har 48,6 procent av eleverna angett och det är en ökning på 9,9 procentenheter från föregående år. Därefter kommer i särskild grupp med 23,3 procent, vilken är en minskning på 11,5 procent. Det är också i linje dem den utveckling av stödverksamheten som genomförts de senaste åren. Efter detta kommer ensam med 25,6 procent och ensam tillsammans med specialpedagog 19,3 procent. Bland de som angivit annat så är det flera som hänvisar till hemma med hjälp av släktingar, mattestuga och naturstuga, eller tillsammans med några klasskamrater. Vi kan se vissa mindre skillnader mellan könen. En större andel av killarna har angett att de har fått sitt stöd tillsammans med sin klass. 51,0 procent jämfört med tjejernas 46,4 procent hade fler killar har också fått stöd ensam tillsammans med specialpedagog än tjejer, men denna skillnad har försvunnit Däremot har skillnaderna ökat när det gäller svarsalternativet ensam. Detta har 28,8 procent av tjejerna och 22,8 procent av killarna svarat. 59

61 60 Det har skett ganska påtagliga förändringar i resultaten för skolorna mellan 2014 och På alla skolorna har andelen elever som får stöd tillsammans med sin klass ökat. På alla skolorna har också andelen elever som får stöd i särskild grupp minskat. På Kattegattgymnasiet har det minskat med 12,2 procentenheter, på Sannarpsgymnasiet med 13,2 procentenheter och på Sturegymnasiet med 9,7 procentenheter. Särskild grupp kan tolkas olika av elever. En del kan se de olika former av Matematikstugor, Fysikstugor osv dit eleverna går om de upplever att de behöver extra hjälp som en särskild grupp. Andra kan tolka det som när de sitter med ett antal elever i en mindre grupp tillsammans med specialpedagog.

62 Jag vill helst få mitt stöd Även på denna fråga har eleverna kunna ange fler än ett alternativ. Av del elever som har svarat att de har fått stöd utanför den ordinarie undervisningen för att få minst ett E i alla ämnen önskar 49,8, procent att få det i klassen, vilket är en liten ökning sedan ,1 procent vill få det själv och 24,8 procent vill få det i särskild grupp. Jämfört med 2013 är det en ökning av de som vill ha det i klassen med 16,8 procentenheter. Av de som angett annat är det flera som lyft att de vill ha det ensamma, ensam med läraren eller med stöd av familjen. Vi kan se att det finns skillnader mellan könen gällande denna fråga. 56,0 procent av killarna vill ha stödet i klassen, medan endast 44,0 procent av tjejerna vill det. Tjejerna vill helst ha stöd själv tillsammans med specialpedagog, 34,7 procent har angett det jämfört med 29,4 procent av killarna. Tjejerna vill också hellre ha stöd i särskild grupp, 28,0 procent, jämfört med 21,4 procent av killarna. De har också i högre grad angivit att de vill ha en annat form av stöd, 15,3 procent jämfört med 9,1 procent av killarna. 61

63 62 Det finns även skillnader mellan skolorna, men de är betydligt mindre. På Sannarpsgymnasiet vill 37,9 procent av eleverna ha stödet själv tillsammans med specialpedagog jämfört med 29,0 procent på Sturegymnasiet och 28,2 procent på Kattegattgymnasiet. Önskemålet att få stödet i en särskild grupp har minskat på alla skolorna. På Kattegattgymnasiet har det minskat med 5,7 procentenheter, på Sannarpsgymnasiet med 7,2 procentenheter och på Sturegymnasiet med 9,0.

64 Jag upplever att stödundervisningen hjälper mig att bättre nå målen Av de som har fått stöd så anser 86,6 procent att det har hjälpt dem att bättre nå målen. Det är en förbättring jämfört med Elevbarometern 2014 med 5,3 procentenheter, vilket givetvis är glädjande. 13,4 procent anser att stödet inte har hjälpt dem. Det motsvarar 66 av de svarande eleverna. Till skillnad från föregående år kan vi se att killarna i något högre grad än tjejerna upplever att stödet hjälpt dem att bättre nå målen. 87,0 procent jämfört med 86,2 procent ansåg 79,8 procent av tjejerna att stödundervisningen hjälpte dem att bättre nå målen. Skillnaderna mellan skolorna är liten. Eleverna är nöjdast på Sannarpsgymnasiet med 88,2 procent och minst nöjda på Sturegymnasiet med 85,0 procent. Alla skolorna har en större andel elever som svarat ja jämfört med Ökningen är störst på Sannarpsgymnasiet med 5,9 procentenheter. 63

65 Mina lärare har förståelse för mina svårigheter Av de elever som har svarat att de har fått stöd utanför den ordinarie undervisningen för att få minst ett E i alla ämnen så anser 74,6 procent att deras lärare har förståelse för deras svårigheter. 25,4 procent anser att deras lärare inte har den förståelsen. Det är en försämring på 4,7 procentenheter jämfört med Det innebär att 124 av de svarande eleverna upplever att deras lärare inte har förståelse för deras problematik. Detta är ett allt för stort antal. Samtidigt är det så att elever av olika anledningar inte alltid berättar för alla sina lärare om sin problematik. Då är det naturligtvis svårt för läraren att visa förståelse för den fanns en viss skillnad mellan könen, denna har under 2015 minskat betydligt. Det är framförallt killarna som i större grad under 2015 upplever att deras lärare inte har förståelse för deras svårigheter var det 18,3 procent av killarna som svarade nej på frågan och 2015 var det 25,6 procent. Sturegymnasiet har störst andel elever som anser att deras lärare har förståelse för deras svårigheter, 78,5 procent jämfört med 75,8 procent på Sannarpsgymnasiet och 69,8 procent för Kattegattgymnasiet. På Kattegattgymnasiet innebär detta en försämring på 14,5 procentenheter mellan 2014 och var det istället Kattegattgymnasiet som hade störst andel som ansåg att deras lärare har förståelse för deras svårigheter. 64

66 IKT i undervisningen Mina lärare använder sig av IKT (PC, Mac, Chromebook, surfplatta mm) i undervisningen 2014 kunde vi se en klar ökning i andelen som instämde i att deras lärare använder sig av Informations- och kommunikationsteknik (IKT) i undervisningen var det 41,5 procent som instämde, 2014 var det 51,4 och nu under 2015 är det 65,0 procent av eleverna som instämmer. Samma sak kan vi se i år. Förklaringen är rimligen att succesivt under dessa år har andelen elever som haft ett digitalt verktyg byggts ut. Det är dock endast 5,5 procent av eleverna som säger att deras lärare inte det alls. En större andel av tjejerna än killarna upplever att deras lärare använder sig av IKT i undervisningen. 69,8 procent instämmer av tjejerna jämfört med 60,1 procent av killarna. 8,6 procent av killarna anser att lärarna inte använder sig av IKT i undervisningen, jämfört med 2,5 procent av tjejerna. En möjlig förklaring är att killar kan ha högre krav på vad de anser vara att använda sig av IKT i undervisningen än tjejer. Det finns vissa skillnader mellan skolorna. Sturegymnasiet är den skolan där störst andel elever upplever att deras lärare använder sig av IKT i undervisningen, 69,2 procent. Tätt där efter kommer dock Kattegattgymnasiet med 68,9 procent. Sannarpsgymnasiet ligger lägst med 57,1 procent av eleverna som instämmer i att deras lärare använder sig av IKT i undervisningen. 65

67 Jag upplever att mina lärare känner sig säkra i användandet av IKT i undervisningen Om IKT ska bli ett aktivt pedagogiskt verktyg behöver lärarna känna att de behärskar åtminstone grunderna för hur de t.ex. kan använda en dator eller surfplatta som ett pedagogiskt verktyg. 33,9 procent av eleverna upplever att deras lärare känner sig säkra i användandet av IKT i undervisningen. Det är en liten ökning sedan ,9 procent anser att deras lärare inte känner sig säkra i detta, vilket är en förbättring på 5,6 procentenheter jämfört med Detta är elevens subjektiva bedömning av alla sina lärare, vilket läsaren bör ha i åtanke. Troligtvis har de vissa lärare som aktivt arbetar med IKT, medan andra inte gör det alls. Tjejerna har något högre tankar om sina lärares IKTförmåga än killarna. 34,2 procent av tjejerna anser att deras lärare känner sig säkra på användandet av IKT i undervisningen och för killarna är samma siffra är 33,6 för killarna. Skillnaderna är dock större när vi tittar på dem som svarat att de inte upplever att lärarna känner sig säkra. Detta har 20,2 procent av killarna svarat och 11,8 procent av tjejerna. Killar verkar ha högre krav på sina lärare gällande IKT i undervisningen än tjejerna. Både killar och tjejer som inte instämmer är dock färre i år jämfört med Störts andel elever som instämmer i att deras lärare känner sig säkra i användandet av IKT i undervisningen finns på Kattegattgymnasiet med 38,8 procent. Därefter kommer Sturegymnasiet med 33,7 procent och Sannarpsgymnasiet med 28,4 procent.. Siffrorna pekar på att parallellt med införandet av med IKT-verktyg i skolan så måste det ske en utbildning av personalen i hur de kan använda dem i sin undervisning. 66

68 Mina lärare är lyhörda för idéer och förslag från oss elever gällande IKT Vid denna fråga har det i enkäten förtydligats att det till exempel kan handla om förslag om nya hemsidor och appar. Många elever har själva god vana med IKT och det kan vara värt att lyssna på dem när det gäller hur man kan använda IKT som ett verktyg i undervisningen. Det är också en fråga om inflytande enligt läroplanen. 38,7 procent av eleverna har svarat att deras lärare är lyhörda för idéer och förslag från dem gällande IKT. 13,3 procent anser inte det. Den sistnämnda kategorin har blivit betydligt mindre sedan 2013, då var det 26,7 procent av eleverna som svarade så var det 18,4 procent. Killarna något mer kritiska än tjejerna. 36,0 av killarna instämmer i att deras lärare är lyhörda gällande förslag om IKT i undervisningen och 41,3 procent av tjejerna. Sturegymnasiet har flest elever som instämmer i påståendet, 43,7 procent, där efter kommer Kattegattgymnasiet med 38,7 procent och sedan Sannarp med 34,7 procent. 67

69 Jag använder ett digitalt verktyg (PC, Mac, Chromebook, surfplatta, smartphone) i undervisningen Som förväntat kan vi se en markant förbättring i statistiken jämfört med 2013 och 2014 gällande denna fråga svarade 57,6 procent av eleverna att de använde sig av ett digitalt verktyg i undervisningen var det 73,1 procent I årets Elevbarometer är motsvarande siffra 90,6 procent. Anledningen är att alla elever i årskurs ett har blivit utrustande med en ipad på Styregymnasiet och Sannarpsgymnasiet. På Kattegattgymnasiet har ettorna fått varsin Chromebook. Under läsåret 2014/2015 har nästa alla elever hunnit utrustas med ett digitalt verktyg. En något större del av tjejerna har svarat att de använder sig av ett digitalt verktyg i undervisningen. Det var ett liknande resultat under 2013 och Sturegymnasiet är den skola där störst andel elever angett att de använder sig av ett digitalt verktyg i undervisningen, 95,1 procent. Därefter kommer Kattegattgymnasiet och sedan Sannarpsgymnasiet. Sannarpsgymnasiet har störst andel elever som angett att de inte använder sig av ett digitalt verktyg. Det kan bero på att de som gick i trean under läsåret 2014/2015 på Samhällsvetenskapsprogrammet inte hade fått någon ipad av skolan. Läsåret 2015/2016 kommer dock alla elever få ett digitalt verktyg på Sannarpsgymnasiet. 68