Elevbarometer för den kommunala gymnasieskolan 2016

Transkript

1 Elevbarometer för den kommunala gymnasieskolan 2016 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

2 Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 2 Kommentar till statistiken i rapporten... 4 Föregående års beslutade åtgärder... 5 Sammanfattande analys och förslag på åtgärder utifrån årets Elevbarometer... 8 Elevernas trivsel och mående Likabehandling, mobbing och kränkande beteende Jag känner till skolans likabehandlingsplan Undervisningens och utbildningens kvalité Elever i behov av stöd för att nå kunskapsmålen IKT i undervisningen Inflytande och ansvar

3 Systematiskt kvalitetsarbete Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (UAN) i Halmstad ansvar för de tre kommunala gymnasieskolorna, Kattegattgymnasiet, Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet. Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Detta ska ske genom ett systematiskt kvalitetsarbete som ska genomföras både på huvudmannanivå och på skolnivå. Skollagen, kapitel 4 Kvalitet och inflytande Huvudmannanivå 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enhetsnivå 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. För de kommunala gymnasieskolorna har det tagits fram en modell för hur det systematiska kvalitetsarbetet ska gå till. För det statliga uppdraget är målen långsiktigt formulerade och för uppföljning av detta görs två rapporter varje år. En rapport under vårterminen som behandlar: Elevernas trivsel och mående Likabehandling, mobbing och kränkande behandling Undervisningens och utbildningens kvalité, Elever i behov av stöd för att nå kunskapsmålen IKT i undervisningen Inflytande och ansvar Denna rapport kallas för Elevbarometern. Detta är Elevbarometern 2016 och är den fjärde i sitt slag. En andra rapport, en resultatrapport, tas fram under höstterminen och behandlar föregående läsårs måluppfyllelse gällande betygsstatistik, andel elever med gymnasieexamen med mera. Det som framkommer i rapporterna ligger till grund för planering av insatser för ökad måluppfyllelse. I Elevbarometern 2016 presenteras uppgifter från den enkät som eleverna genomförde under vecka 2 till och med vecka 7. Enkäten riktade sig till alla elever som går ett nationellt program och introduktionsprogram i samtliga årskurser. Ett urval har dock skett bland eleverna på språkintroduktionen, då vissa har svårt att förstå frågorna som i dagsläget endast finns på svenska och engelska. I rapporten ges en övergripande bild av det totala resultatet. Uppgifter finns även uppdelade på kön och på skolnivå. Nämndens beslutade åtgärder följs upp i samband med framtagandet av nästa års rapport. 2

4 Kvalitetsutvecklaren träffar dessutom varje rektor och tillsammans görs en analys kring de program som rektorn ansvarar för. Inför dessa möten tas uppgifter för just den aktuella rektorsenheten fram. Eventuella åtgärder diskuteras med utgångspunkt från analysen och ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Rektor får i uppdrag att tillsammans med sin personal, planera och fastställa åtgärder utifrån resultaten i rapporten och det som framkommit i de siffror som plockats fram för rektorsenheten. Åtgärderna ska syfta till verksamhetsutveckling och större måluppfyllelse. Dessa rapporteras till kvalitetsutvecklaren som sammanställer dem till nämnden. De föreslagna åtgärderna följs upp i samband med nästa års rapport i samtalet mellan kvalitetsutvecklare och rektor. I nedanstående modell illustreras årshjulet för det systematiska kvalitetsarbetet för de kommunala gymnasieskolorna. Verksamhetsplan Workshop rektorer om fokusområden för kommande år Åtgärder planeras på skolnivå Verksamhets berättelse Januari Elevbarometer (Trivsel, värderingar, ansvar, inflytande) Tertialrapport Genomgång kvalitetsutvecklare och rektor Genomgång kvalitetsutvecklare och rektor Tertialrapport Resultatrapport (Betyg, nationella prov) Augusti Åtgärder planeras på skolnivå 3

5 Kommentar till statistiken i rapporten Under de sex veckor i januari och februari som datainsamlingen pågick så har 2107 elever svarat på enkäten. Det ger en total svarsfrekvens på ca 78 procent, vilken är en ökning med ca 3 procentenheter jämfört med Det är också den högsta svarsfrekvensen som hittills uppnåtts i Elevbarometern. Svarsfrekvensen på Kattegattgymnasiet var 80 procent, Sannarpsgymnasiet 85 procent och Sturegymnasiet 67 procent. Varje skola har schemalagt tid för eleverna att svara på den digitala enkäten. Rapporten gäller endast de nationella programmen och introduktionsprogrammen. En särskild rapport tas fram för särskolan. Av de svarande på enkäten har 49,0 procent varit tjejer och 51,0 procent killar. Könsfördelningen på de svarande per skolorna presenteras i diagrammet nedan. Kattegattgymnasiet har betydligt fler killar än tjejer, medan både Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet har fler tjejer. Frågorna har varit ställda i form av påståenden. På flera av frågorna har eleverna kunnat svara på en skala mellan 1-6, där 1 motsvarat att eleven inte alls instämmer och 6 att eleven instämmer helt och hållet. För att göra statistiken mer översiktlig har den omarbetats och presenteras i rapporten som en skala mellan 1-3. Detta har tagits fram genom att resultaten för 1 och 2 i originalenkäten summerats och blivit Instämmer inte, 3 och 4 har blivit Instämmer delvis och 5 och 6 har blivit Instämmer. I rapporten presenteras det totala resultatet i form av cirkeldiagram, medan könsuppdelad statistik och skolornas resultat presenteras i liggande stapeldiagram. Skillnader jämfört med Elevbarometern 2015 (ibland även 21014) kommenteras i texten för att jämförelser mellan åren ska vara möjliga. Den uppmärksamme läsaren kommer upptäcka att vid en summering av siffrorna i vissa diagram så blir de inte exakt 100,0 procent. Anledningen till detta är att det sker en automatisk avrundning i enkätsystemet som ibland slår lite fel (handlar om att resultatet kan bli 99,9 eller 100,1 ibland) när siffrorna sedan summeras. 4

6 Föregående års beslutade åtgärder Med anledning av Elevbarometern 2015 så fattade nämnden på sitt sammanträde i augusti 2015 beslut om sju övergripande åtgärder. Arbetet med dessa åtgärder presenteras var för sig nedan. Eftersom arbetet med Elevbarometerns blev försenat under 2015 och nämndens beslut om åtgärder togs i augusti så har arbetet med dessa endast pågått några månader, när vi nu åter är i fas under Det påverkar det som är möjligt att rapportera. Satsningen på Bedömning för lärande/formativ bedömning fortsätter under kommande år. Alla gymnasielärare ska ingå i satsningen. Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt i sitt lärande och i sin egen utveckling som människa. Det innebär att undervisningen måste anpassas utifrån varje elevs behov. Bedömning för lärande (BFL) är ett sätt att åstadkomma denna individualisering. Enligt forskning leder också BFL till att alla elever når bättre resultat. Som mest verkningsfullt är det dock för elever som kommer från hem utan studievana och elever som av olika anledningar har svårare att ta till sig undervisningen i skolan. Lärandet får en högre kvalité om eleverna inte bara vet vad de ska lära sig, utan även har strategier för hur de ska lära. BFL bygger på att läraren tydliggör målen för undervisningen för eleverna och synliggör var eleven befinner sig i förhållande till målet. Läraren använder informationen från en kontinuerlig bedömningsprocess för att anpassa sin undervisning för att möta elevens inlärningsbehov och ytterligare tydliggöra vad eleven behöver göra för att närma sig målet. Eleverna aktiveras även som lärresurser för varandra och som ägare av sitt eget lärande. Läsåret 2015/2016 fortsatte arbetet där alla lärare deltar i samtalsgrupper kring BFL. Merparten av läsarna läser under pågående läsår BFL år 2. Materialet som används är framtaget av professor Dylan Wiliam som är en av världens ledande auktoriteter på BFL. Grupperna består av ca 8-12 lärare och träffarna leds av samtalsledare. Grupperna träffas ungefär en gång i månaden och leds av en samtalsledare. På träffarna ges lärarna en kunskap om vad Bedömning för lärande är, samt ett antal tekniker där de kan välja att pröva någon i sin undervisning inför nästa träff. På nästa träff gås resultaten och lärarnas nya erfarenheter igenom och feedback ges av kollegorna. Nya uppgifter bestäms till nästa gång, och så rullar det vidare. I upplägget ingår även att göra kollegiala observationer av varandra i klassrummet. Inledande reaktioner från lärarna har varit överlag positiva. Under december 2015 genomfördes en enkätundersökning bland personalen gällande BFL-satsningen. I utvärderingen framgår att ca 75 procent av lärarna anser att de helt eller delvis fått nya tankar om sin egen undervisning via kompetensutvecklingsinsatsen. Ungefär lika stor andel har angett att de regelbundet använder sig av en teknik som bygger på de fem nyckelstrategierna från BFL. 50 procent av lärarna har angett att de ändrat sitt sätt att ge feedback till eleverna. Inför det tredje året med BFL önskar ca 60 procent av lärarna att samtalsgrupperna, som nu varit blandade med lärare med olika ämneskompetenser, nu blir mer ämneshomogena för att kunna djupdyka mer i hur man kan arbeta med BFL mer specifikt i deras ämnen. För år tre finns det inte något färdigt material att arbeta efter. En arbetsgrupp bestående av en samtalsledare från varje skola och kvalitetsutvecklaren är därför tillsatt för att arbeta fram ett gemensamt material att utgå från under år tre. 5

7 En fördjupad undersökning, som bygger på elevintervjuer på program där det är påtagligt att stressen har ökat, ska genomföras för att ge bättre underlag för effektiva åtgärder för att minska den negativa stressen hos tjejer. En förfrågan har ställts till högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, om det finns någon student som är intresserad att skriva sitt examensarbete (på magisternivå) gällande tjejers stress i gymnasieskolan. Det skulle i så fall inkludera elevintervjuer på utvalda program. Högskolan ska återkomma om detta under våren. Naturvetenskapsprogrammen på både Kattegattgymnasiet och Sannarpsgymnasiet har ställt kompletterade frågor om vad stressen beror på till eleverna och där framkommer bland annat att eleverna är oroliga över vad som ska hända efter gymnasiet. Eleverna, och särskilt tjejerna, har väldigt höga krav på sig själva och att de måste prestera höga betyg. Vissa är oroliga för att de inte ska komma in på de utbildningar som de önskar och ser att det kan påverka hela livet som de tänkt sig det. På de program där det är påtagligt att stressen har ökat hos tjejerna ska rektor tillsammans med sin personal fortsätta med åtgärder för att förbättra arbetssituationen. Alla rektorer som har program där det varit påtagligt att stressen har ökar hos tjejerna har lyft problematiken kring detta i sina rapporterade åtgärder. För att komma till rätta med detta arbetar rektorerna och personalen med att ge eleverna utbildning i studieteknik, att ha tydliga provscheman att regelbundet ta upp stressen på mentorsträffar. På Naturvetenskapsprogrammet på Sannarpsgymnasiet så ger men även mer upplysningar om alla de vägar som eleven kan gå efter gymnasietiden. På Naturvetenskapsprogrammet på Kattegattgymnasiet arbetas med stressproblematiken inom ramen för projektet Hjärnskola som syftar till att utveckla en god hjärnhälsa och motverka negativ stress. Även Ekonomiprogrammet arbetar med Hjärnskola. Alla program involverar också elevhälsan i arbetet med att förebygga stressen. Fler av rektorerna konstaterar att tjejernas stress ofta är av en komplex natur, och det är svårt att säga att vissa delar beror just på skolan. Oftast är stressen en kombination av upplevda krav från samhället, hemmet och skolan. Förvaltningen och rektorer ska arbeta aktivt med att göra Rutinen för arbete mot kränkningar, trakasserier och diskriminering till ett levande dokument i verksamheten. Frågan har lyfts på ett pedagogiskt möte där alla rektorer deltar. Alla rektorer känner till rutinen. Minst andel utredningar har rapporterats från Sturegymnasiet under 2015, vilket är den skola som i resultaten för Elevarometern 2016 har störst andel elever som angett att de blivit kränkta eller diskriminerade. Det tyder på att rutinen inte fungerar där. Ett fortsatt mer riktat arbete behövs därmed framöver då det arbete som genomförts inte varit tillräckligt. Förvaltningen ska söka medel för att få till en tätare samverkan med arbetslivet och omvärlden med målet att öka elevernas förståelse kring hur de ska använda det som de lär sig i skolan senare i yrkeslivet. Förvaltningen har ansökt och blivit beviljade kr från Skolverket för att utveckla vår APL inom samtliga yrkesprogram och inom gymnasiesärskolan. Förvaltningen ämnar också söka pengar från Skolverket för att erbjuda personal kompetensutveckling inom entreprenörskap och entreprenöriellt lärande. Här har dock inte kriterierna kommit ut ännu. En ansökan är också inlämnad till stadskontoret på ca 1,7 miljoner om att utveckla vår organisation för obehöriga elever, IM. I den ingår som en viktig del att skapa motivationshöjande insatser för dessa 6

8 elever, och då är en viktig del samverkan med arbetslivet. Detta projekt är beviljat för första delen som är för 2016 som rör kr. Förvaltningen har undersökt möjligheter att ansöka om pengar inom olika EU-program, men har ännu inte hittat något där utlysningens syfte matchar målen ovan. Satsningen på att en stor del av eleverna ska genomgå en UF-utbildning och ta del av erbjudanden från Made by Halmstad fortsätter, för att öka andelen elever som uppmuntras att ta kontakt med omvärlden för att lära sig mer. Ett aktivt och framgångsrikt arbete har skett på skolorna för att öka andelen elever som går en UF-utbildning. Andelen elever inom den kommunala gymnasieskolan som genomför ett UF-år läsåret 2015/2016 är 30 %. Made by Halmstad har stöttat samverkansarbetet mellan skola och arbetsliv i Halmstads kommun genom Halmstad Samverkar och öppnade 1 september 2015 upp för fler samarbeten med yttre aktörer genom att eliminera ett eventuellt ekonomiskt hinder. Halmstad Samverkar är en pott pengar på totalt kr som är öronmärkta för att bidra till att Halmstads unga ska få fler kontakter med arbetslivet, ökad kunskap om arbetsmarknaden samt via samverkan utveckla entreprenöriella kompetenser. Pengarna söks av respektive skola. Samtliga tre gymnasieskolor har nyttjat möjligheten att söka pengar ut potten för att möjliggöra genomförandet av nya idéer eller redan pågående projekt. Kattegattgymnasiet har exempelvis tillsammans med Halmstads Näringslivs AB jobbat i ett projekt där elever på Teknikprogrammet och Industritekniska programmet designade och tillverkade priserna till vinnarna på Halmstad Näringslivsgala. Ett skarpt uppdrag där pengarna de sökte gick till materialkostnader för priserna. Ett liknande skarpt uppdrag tilldelades elever på Estetiska programmet inriktning Bild och form av Marknadsföreningen i Halland. Eleverna skapade det vandringspris som vinnare av Årets Marknadsförare får. Kattegattgymnasiet har även sökt för kunskapsfördjupning för elever inom glaskonst genom resa till Kosta. Både Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet har via Halmstad Samverkar fått möjlighet att upprätta samarbete med inspiratörer och föreläsare och Sturegymnasiet har även nyttjat potten för företagssafaris och andra verksamhetsbesök. Skolornas arbete med inflytande ska ses över. Särskilt fokus läggs på att eleverna får utvärdera sina kurser. Jämfört med 2015 har det skett en minskning av andelen elever som inte tycker att lärarna låter eleverna utvärdera kurserna. Det är dock ingen stor skillnad, 2,3 procentenheter. Tidigare har skolorna använt ett digitalt verktyg för utvärdering av kurser, kallat UTV5. Detta verktyg användes i varierande grad och är uppsagt från och med årsskiftet 2015/2016. Dels finns andra tekniska lösningar som inte kostar nu att tillgå, exempelvis via Google. Men det har också skett en förskjutning av fokus via kompetensutveckling i BFL till att lärarna mer kontinuerligt ska ompröva sin undervisning under kursens gång. Denna typ av uppföljning har störst effekt på elevernas lärande. 7

9 Sammanfattande analys och förslag på åtgärder utifrån årets Elevbarometer Enkäten som ligger som grund för Elevbarometern ger en riklig information kring hur våra elever upplever sin skolsituation idag. Som fallet är med många enkätundersökningar så kan frågor uppkomma om varför elever svarat som de gjort. Enkätundersökningars resultat kan ibland ge mer frågor än svar. För att fördjupa sig i vissa delar av elevernas svar så kommer ett antal rektorer att prata med ett urval av elever om hur vissa delar ska tolkas. Vilka delar det handlar om varierar mellan programmen. För varje enkätfråga finns det i kommande kapitel i rapporten en kortare beskrivning och analys. I denna sammanfattning och analys lyfts delar som sticker ut för alla de tre kommunala skolorna. En jämförelse görs av skillnader som kan ses jämfört med svaren 2014 och Dessa analyser presenteras nedan. Frågor lyfts också som kan ses som fortsatta utvecklingsområden, även om resultaten inte skiljer sig mycket mellan åren. Elevernas trivsel och mående Glädjande nog så anger 74,5 procent att de helt instämmer i att de trivs i de kommunala gymnasieskolorna. Endast 2,0 procent har angett att de inte trivs alls, vilket är en förbättring jämfört med ,0 procent trivs helt eller delvis med sina lärare, vilket är ett fortsatt gott resultat. För första gången sedan mätningarna påbörjades 2013 har andelen elever som känner oro och ängslan på grund av sina studier minskat något. 23,7 procent av eleverna som instämmer, vilket är en minskning med 2,5 procentenheter jämfört med Det är fortfarande så att tjejer oroar sig betydligt mer för sina studier än killar, 35,2 procent av tjejerna instämmer, medan samma siffra för killarna är 12,8 procent. Forskning visar att ett visst mått av oro och ängslan är positivt för studieresultaten (Rosander, The importance of personality, IQ and learning approaches: Predicting academic performance 2012). I de fall där det blir för mycket oro så leder det dock till negativ stress, vilket inte är bra för hälsan. Ambitionen med GY11 var bland annat att höja kunskapskraven inom utbildningen. Överlag krävs på alla program mer för att få en gymnasieexamen, jämfört med att tidigare uppnå en behörighet till högskolan. En annan anledning kan vara systemet som införts med meritpoäng på vissa kurser. Tanken med meritpoängen är att fler elever ska välja att läsa fördjupningskurser inom till exempel matematik och engelska. Reformen har fått önskad effekt. Rektorerna vittnar om att en stor andel elever, som tidigare valt mer estetiska kurser inom ramen för individuellt val, nu istället väljer kurser som ger meritpoäng. Rektorerna menar att de estetiska kurserna tidigare gav eleverna, särskilt på högskoleförberedande program (bortsett från Estetiska programmet), en annan typ av upplevelse som var som en variation från de ämnen som i övrigt karaktäriserar deras program. Detta var några av förklaringarna bakom den kraftiga uppgången som skedde i stress mellan 2013 och 2014 då det var första gången som vi hade elever i årskurs 3 som läste inom GY ökade också andelen, men inte lika kraftigt och i år kan vi alltså se en liten tillbakagång. Om detta håller i sig återstår dock att se. Högst andel elever som oroar sig för sina studier finns på högskoleförberedenade program. I diskussioner som verksamheten genomfört på Naturvetenskapsprogrammet på Sannarpsgymnasiet framkommer att tjejerna sätter mycket höga krav på sig själva gällande prestation. Detta kan vara knutet till framtidsdrömmar, att man vill komma in på ett särskilt högskoleprogram med höga antagningspoäng. I det kursutformade gymnasiet så kräver det att eleverna ska prestera på max i alla kurser hela tiden. Att detta skapar en oro och stress är inte märkligt. På Sannarpsgymnasiet försöker man delvis möta detta genom att informera om alternativa vägar framåt i livet. Kattegattgymnasiet sticker ut som den skola där minst andel elever svarat att de är oroliga på grund av sina studier. En förklaring är att skolan har en stor majoritet av killar, och killarna inte är lika oroliga för sina studier, men det kan inte riktigt vara hela förklaringen då skillnaderna är påtagliga. 8

10 Andelen elever som angett att de använt narkotika/droger någon gång under det senaste året har minskat varje år sedan mätningarna infördes I år är det 3,1 procent av eleverna som svarat ja på frågan. Minskningen jämfört med 2015 har framförallt skett i åk 3, som gått från 8,4 procent till 4,4 procent. Det finns anledning att tro att det finns ett mörkertal här. Känslan som förmedlas i verksamheten är inte att droganvändningen minskat. En möjlig förklaring skulle kunna kan vara att de droger som tas nu ger större påverkan, och därmed upptäcks på ett tydligare sätt. Ett samarbete är påbörjat mellan barn- och ungdomsförvaltningen, socialförvaltningen, stadskontoret och utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen för att ta fram gemensam riktlinjer för ett förebyggande arbete kring narkotika och droger, men även för att förbättra samarbetet vid konstaterade fall av droganvändning. I detta arbete kommer även polisen att ingå. Kränkningar och likabehandling 4,8 procent (101 st.) av de svarande eleverna har angett att de har varit utsatta för någon form av kränkande behandling under det senaste året. Detta är ett något bättre jämfört med 2015 då det var 5,5 procent var dock resultatet 4,4 procent. Vi kan konstatera att det finns en stor differens i andelen utredningar om kränkande behandling som rapporterats in till huvudmannen, och antalet elever som angett att de blivit kränkta. Det finns anledning att arbeta mer med den gemensamma rutin för hantering av kränkningar som finns, med såväl rektorer och personal. Det vanligaste stället för kräkningar är fortfarande med bred marginal klassrummet och andra ställen på skolan där 54,5 respektive 45,5 procent av de kränkta eleverna blivit utsatta. Det har dock skett en liten minskning på båda dessa områden jämfört med Om prioriterade insatser ska göras bör det med andra ord ske där. De som angett att de blivit kränkta via SMS/Internet är jämförelsevis 19,2 procent. Utbildningens och undervisningens kvalité 2015 tillkom två nya frågor i Elevbarometer. Syftet med dessa frågeställningar var att se om den kompetensutveckling som genomförs med alla lärare, gällande Bedömning för lärande, får genomslag i klassrummen fick vi ett utgångsläge där 47,3 procent av eleverna instämmer helt i att deras lärare går igenom målen om undervisningen, så att eleverna förstår dem. 31,5 procent instämmer helt i att deras lärare ofta ger dem personlig information om vad de behöver göra för att nå målen är värdena mycket snarlika dessa ingångsvärden. Med tanke på att satsningen bland personalen endast pågått ett och ett halvt läsår är detta inte särskilt förvånande. Det är också anledningen till att vi ser detta som en långsiktig satsning. En annan viktig del att ha i åtanke är att kompetensutvecklingen även påverkar eleverna. När vissa lärare börjar bli tydligare med exempelvis vad målen innebär så ökar också elevernas medvetenhet om hur detta kan gå till. Det kan leda till att de blir mer kritiska mot lärare som inte är lika tydliga. Det viktiga är att vi kan se en långsiktig uppåtgående trend gällande dessa frågor. Överlag är resultaten kring frågorna kring utbildningens och undervisningens kvalité lika resultaten i Elevbarometern för Vi kan se vissa förbättringar gällande följande frågor: Andel elever som anser att deras lärare uppmuntrar dem att komma med flera olika lösningar på ett problem under lektionerna. Andel elever som upplever att deras lärare samarbetar kring deras utbildning. Andel elever som anser att deras lärare samordnar prov och inlämningsuppgifter. Vi kan se en viss försämring gällande följande fråga: Andel elever som angett att de är rädda för att svara fel på lektionerna. 9

11 I Elevbarometern för 2016 finns det med ett antal nya frågor. Två frågor berör arbetslivet och tre berör arbetsplatsförlagt lärande (APL). De gällande arbetslivet har tillkommit för att bland annat kunna mäta nämndens mål att alla elever under sin gymnasietid ska ha kontakt med arbetslivet. De andra har tillkommit eftersom rektorerna med ansvar för yrkesprogrammen har saknat frågor som gett dem underlag för att utveckla APL-verksamheten. Frågorna rörande APL har endast ställts till eleverna på yrkesprogrammen. Gällande arbetslivet lyder första frågan Mina lärare involverar arbetslivet i undervisningen. På detta har 25,4 procent av eleverna svarat att de instämmer och 28,2 procent att de inte instämmer. Det finns klara skillnader mellan skolorna där störst andel som inte instämmer finns på Sannarpsgymnasiet, med 39,4 procent. Den andra frågan lyder Jag har haft kontakt med arbetslivet i min utbildning under det senaste året. Här instämmer 31,1 procent medan 36,6 procent inte instämmer. Även här sticker Sannarpsgymnasiet ut negativt med 46,9 procent av eleverna som inte instämmer. Förklaringen finns troligen i att Sannarpsgymnasiet har en stor majoritet av elever som går högskoleförberedande program, och att de inte där finns någon tradition att arbeta lika nära arbetslivet som på yrkesprogram. Vi kan se att det kommer krävas insatser för att nå nämndes mål kring att alla elever under sin gymnasietid ska ha en kontakt med arbetslivet. Analysen som görs av varje enskilt programs resultat kommer att bli viktigt i detta arbete. Frågorna som rör APL berör om eleverna haft regelbundet besök av sina lärare under sin APL, om de blivit bra bemötta och fått bra information av sin handledare när de kom till sin APL-plats och om eleverna tror att de kommer ha nytta av det som de lärt sig under sin APL. Det varierar mellan skolorna gällande svaren om eleverna haft regelbundet besök av sina lärare. Totalt sett så instämmer 32,8 procent helt, och 26,5 procent instämmer inte. På Sturegymnasiet instämmer 44,0 procent, på Sannarpsgymnasiet instämmer 41,7 procent och på Kattegattgymnasiet 21,6 procent. Det tyder på att skolorna arbetar olika med denna fråga. 50,4 procent av eleverna instämmer i att de fått ett bra bemötande och bra information om sin APL-plats av sin handledare när de började där. Även här varierar resultaten mellan skolorna där Sturegymnasiets elever är nöjdast. 59,9 procent av eleverna instämmer i att de kommer ha nytta av det som de lärt sig under sin APL. Det kan jämföras med att 33,6 procent instämmer i att de förstår hur de kan använda det som de lär sig i skolan utanför skolan. Det tyder på att skolan överlag troligen skulle kännas mer motiverande för alla elever om den kunde knytas mer till det som de eventuellt kommer att arbeta med i framtiden. Elever i behov av stöd för att nå kunskapsmålen Enligt skollagen har alla elever rätt till det stöd de behöver för att nå kunskapsmålen som minst ska uppnås, om en utredning kommer fram till att de behöver ett sådant stöd. Andelen elever som instämmer med att de fått det stöd som de behöver för att nå minst ett E i alla ämnen ligger på 68,0 procent. 7,4 procent av elever instämmer inte alls gällande denna fråga. Det är mycket likt siffrorna som vi kunde se Bland de elever som fått stöd utanför ordinarie undervisning har andelen elever som anser att den hjälpt dem att bättre nå målen minskat med 8,2 procentenheter till 78,4 procent. Av de elever som angett att de fått stöd utanför ordinarie undervisning så svarar 24,8 procent att deras lärare inte har förståelse för deras svårigheter, vilket utgör 104 elever. Det är en marginell förbättring jämfört med IKT i undervisningen Jämfört med 2013 har andelen elever som angett att de använder ett digitalt verktyg i undervisningen ökat från 57,6 procent till 94,2 procent var siffran 90,4 procent. Förklaringen bakom detta är att alla elever i årskurs 1 under tre läsår har fått antingen varsin ipad eller Chromebook, vilket innebär att alla elever nu har fått ett digitalt verktyg från skolan. Vi kan också se att eleverna upplever att deras lärare använder sig av IKT i 10

12 undervisningen i högre grad än tidigare. 68,9 procent anser det i år jämfört med 41,5 procent 2013, 51, och 65,0 procent Andelen elever som upplever att deras lärare känner sig säkra i användandet av IKT i undervisningen är 36,9 procent, vilket är en ökning med 3,4 procent jämfört med Det pekar på att nu finns tekniken på plats att arbeta med IKT som pedagogiskt verktyg, men att personalen behöver få mer utbildning för att känna att de bemästrar verktygen och dess möjligheter på ett bra sätt. Inflytande och ansvar Gällande inflytande kan vi se en liten förbättring i förhållande till resultaten 2015 på fyra av sju frågor. På övriga frågor ligger resultaten kvar på samma nivå som Det finns dock fortfarande behov av förbättring på de flesta av dessa områden. Exempelvis upplever 28,1 procent av eleverna att mentorsträffarna/klassamlingarna inte är meningsfulla, vilket är en allt för stor andel. Denna Elevbarometer är den fjärde i sitt slag. Av de åtgärder som beslutades föregående år så finns det anledning att hålla kvar vid några under ett antal år framöver för att en tydlig positiv utveckling ska hinna ske ute på skolorna. Utifrån detta föreslås nämnden att besluta om följande åtgärder: Satsningen på Bedömning för lärande/formativ bedömning fortsätter under kommande år. Alla gymnasielärare ska ingå i satsningen. På de program där det är påtagligt att stressen hos tjejerna är hög ska rektor tillsammans med sin personal fortsätta med åtgärder för att förbättra arbetssituationen. Förvaltningen och rektorer ska arbeta aktivt med att göra Rutinen för arbete mot kränkningar, trakasserier och diskriminering till ett levande dokument i verksamheten. Förvaltningen ska fortsätta söka medel för att få till en tätare samverkan mellan skola och arbetslivet. På de program där det tydligt framkommer att det finns lite kontakter med arbetslivet ska rektor tillsammans med sin personal vidta åtgärder för att öka dessa. En sammanställning av de förslag på åtgärder som rektorerna tillsammans med sin personal fastställer ska tas fram till nämnden. 11

13 Elevernas trivsel och mående Jag trivs i skolan Totalt sett har 74,5 procent av eleverna angett att de trivs i skolan. Tillsammans med de som instämmer delvis är det 98 procent av de svarande eleverna. Endast 2,0 procent av eleverna har svarat att de inte trivs i skolan. Det är en liten förbättring i resultaten jämfört med I diagrammet till höger så ser vi resultatet fördelat mellan tjejer och killar. Vi kan se att det inte är några större skillnader mellan könen gällande trivsel i skolan var det tjejerna som trivdes något bättre än killarna, detta har nu ändrats till att en liten större andel av killarna trivs något bättre var det 3,7 procent av killarna som svarade att de inte instämmer och i år är det 1,8 procent. Det finns inte heller några större skillnader i resultaten mellan skolorna. På Sannarpsgymnasiet har 72,1 procent angett att de instämmer, på Sturegymnasiet 75,4 procent och på Kattegattgymnasiet 75,8 procent. Andelen som angett att de inte instämmer ha minskat på Sannarpsgymnasiet med 1,0 procentenhet och på Kattegattgymnasiet med 1,5 procentenheter jämfört med

14 Jag trivs med mina klasskamrater Andelen elever som instämmer i att de trivs med sina klasskamrater har minskat sedan 2014 med 4,6 procentenheter. 73,7 procent av eleverna instämmer dock med att de trivs med sina klasskamrater. 3,0 procent av eleverna har angett att de inte instämmer. Killarna trivs något bättre med sina klasskamrater än tjejerna. Skillnaden mellan de som angett att de instämmer utgör 10,7 procentenheter mellan könen, vilket är en ökning med 2,0 procentenheter jämfört med Samtidigt är det endast 1,1 procentenhets skillnad mellan könen när det gäller de som angett att de inte instämmer. På Kattegattgymnasiet har andelen som svarat att de instämmer med att de trivs med sina klasskamrater minskat från 83,7 procent till 79,5 procent. På Sannarpsgymnasiet är det 6,6 procentenheter färre elever som instämmer i påståendet 2016, jämfört med På Sturegymnasiet har andelen som angett att de instämmer minskat med 4,5 procentenheter jämfört med

15 Jag trivs med skolmiljön Gällande resultaten på frågan om eleverna trivs med skolmiljön har andelen elever som svarat att de instämmer ökat med 2,2 procentenheter jämfört med En något större andel av tjejerna än killarna trivs med skolmiljön. 58,5 procent jämfört med 52,7 procent. Mellan skolorna finns det också skillnader. Störst andel trivs på Sturegymnasiet där 68,9 procent angett att de trivs, därefter kommer Sannarpsgymnasiet med 59,0 procent och sist kommer Kattegattgymnasiet med 45,5 procent. Eftersom Kattegattgymnasiet till stora delar är utrymt i väntan på en renovering är detta resultat föga förvånande. Sturegymnasiet har förbättrat sitt resultat med 9,1 procentenheter jämfört med 2015 och Sannarpsgymnasiet med 3,3 procentenheter. 14

16 Jag trivs med andra elever på skolan 58,0 procent av eleverna har svarat att de trivs i skolan. 3,4 procent har svarat att det inte gör det. Resultatet är snarlikt resultaten från 2013, 2014 och Killarna trivs något bättre med de andra eleverna på skolorna än tjejerna. Skillnaden har dock minskat från 5,0 procentenheter 2015 till 2,6 procentenheter Detta beror framförallt på att killarna i något mindre utsträckning svarat att de instämmer i år. Även mellan enheterna är resultatet mycket likt det från 2014 och På Kattegattgymnasiet är det 60,3 procent som instämmer i att de trivs med andra elever på skolan. Andelen som instämmer på Sannarpsgymnasiet är 54,8 procent och på Sturegymnasiet är det 58,3 procent. Sambandet såg liknande ut 2015, även om resultaten generellt sett minskat någon procentenhet. 15

17 Jag trivs med mina lärare 63,4 procent av eleverna har angett att de trivs med sina lärare, vilket är exakt samma resultat som Räknar man ihop de som svarat att de instämmer och de som svarat att de instämmer delvis uppgår siffran till 97,0 procent. De som uttalat inte trivs med sina lärare utgör 63 elever. Läsaren bör ha i åtanke att detta är en totalbedömning av elevens samtliga lärare, varför resultatet får anses som bra. Vi kan se att killarna trivs bättre med sina lärare än tjejerna. 66,3 procent jämfört med 60,3 procent. Det är också mycket snarlikt resultatet från Eleverna på Kattegattgymnasiet trivs bäst med sina lärare, 68,8 procent har angett att de instämmer. På Sturegymnasiet är det 66,3 procent som instämmer i påståendet och på Sannarpsgymnasiet 54,3 procent. På Sturegymnasiet har det skett en uppgång med 7,1 procentenheter jämfört med På Kattegattgymnasiet har det skett en tillbakagång med 5,0 procentenheter, vilket gör att de är tillbaka på ungefär samma nivåer som

18 Jag trivs på raster och håltimmar I årets Elevbarometer kan vi se att 69,8 procent av eleverna instämmer i att de trivs på raster och håltimmar. 4,5 procent trivs inte. Resultatet är väldigt snarlika de från 2013, 2014 och Nytt för i år är att killarna angett att de trivs något bättre på raster och håltimmar jämfört med tjejer. 3,1 procentenheter större andel av killarna har angett att de instämmer i år jämfört med Skillnaderna mellan könen är dock små. Vi kan se att Sturegymnasiets elever trivs bäst på raster och håltimmar med 73,1 procent av eleverna som instämmer. Därefter kommer Kattegattgymnasiet med 68,8 procent och sedan Sannarpsgymnasiet med 68,7. Störst andel som inte instämmer finns på Kattegattgymnasiet med 6,5 procent. 17

19 Jag känner ofta oro och ängslan på grund av något hemma 80,5 procent av elever är inte oroliga eller ängsliga på grund av något hemma. 5,6 procent, eller 118 av de svarade eleverna är dock ofta oroliga för något hemma. 13,9 procent anger att de delvis håller med om att de ofta oroliga och ängsliga för något hemma. Detta är givetvis något som i varierande grad även påverkar måendet och resultaten i skolan. Siffrorna har legat relativt konstanta sedan mätningarna började I diagrammet till höger kan vi se att tjejerna upplever en större oro och ängslan för något hemma än killarna. Sammanlagt är det 26,6 procent av tjejerna som instämmer eller delvis instämmer, jämfört med 12,7 procent av killarna. De elever som upplever minst oro och ängslan på grund av något hemma går på Kattegattgymnasiet, där är det 4,0 procent som instämmer. Därefter kommer Sannarpsgymnasiet med 6,6 procent och slutligen Sturegymnasiet med 7,4 procent av eleverna som instämmer. 18

20 Jag känner ofta oro och ängslan på grund av mina studier 23,7 procent av eleverna instämmer i att de ofta känner oro och ängslan på grund av sina studier var samma siffra 26,2 procent. Det är första året i mätningarna som andelen som instämmer minskat. 31,5 procent instämmer inte i påståendet, vilket betyder att ca en tredjedel av eleverna inte är oroade för sina studier. I likhet med tidigare år kan vi se en markant skillnad mellan könen. 35,1 procent, av tjejerna instämmer i att de ofta känner oro och ängslan på grund av sina studier. Samma siffra är 12,8 procent för killarna. Endast 16,2 procent av tjejerna uppger att de inte känner oro och ängslan över sina studier, medan samma siffra för killar är 46,2 procent. Forskning visar att ett visst mått av oro och ängslan leder till bättre betyg för eleverna. Vi vet sedan tidigare att tjejer har högre betyg än killar. En förklaring till detta samband skulle kunna vara att ett visst mått av oro kan ha det positiva med sig att eleven lägger ner med tid på sina studier. För mycket oro och ängslan påverkar dock resultaten negativt kom en rapport kallad Mäns livssituation makt, sårbarhet och skilda villkor som pekar på att skolan behöver göra mer för att motverka den antipluggkultur som ofta finns hos killar i skolan, för att minska resultatskillnaderna som uppstått bland killar och tjejer. Kanske behöver killarna känna lite mer oro för sina studier. I diagrammet kan vi se att på Kattegattgymnasiet oroar sig eleverna minst för sina studier. På Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet finns mer oro och ängslan över studierna. Detta speglar troligtvis den könsfördelning som finns på skolorna där Kattegattgymnasiet har en majoritet av killar och Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiets av tjejer. Förhållandet såg likadant ut 2014 och

21 Jag känner ofta oro och ängslan på grund av skolmiljön 75,0 procent av eleverna upplever inte någon oro och ängslan på grund av skolmiljön. 4,0 procent av eleverna instämmer i att de är oroliga för skolmiljön. Till skillnad från oron över studierna finns en relativt liten skillnad mellan könen när det gäller oro över skolmiljön. Det finns dock en skillnad där 77,9 procent av killarna instämmer och 72,0 procent av tjejerna. Det är en minskning hos tjejerna med 4,6 procentenheter jämfört med Det finns även en viss skillnad mellan svaren på skolorna. 80,1 procent av eleverna på Kattegattgymnasiet känner inte oro och ängslan över skolmiljön, samma siffra för Sturegymnasiet är 71,3 procent och för Sannarpsgymnasiet 71,1 procent. För Sturegymnasiet är det en försämring med 7,1 procentenheter jämfört med

22 Jag känner ofta oro och ängslan på grund av relationerna till mina kompisar 7,0 procent av eleverna känner ofta oro över relationerna till sina kompisar. 76,3 procent känner inte någon sådan oro. Det är en liten minskning jämfört med 2015 då 80,8 procent svarade samma sak. Tjejerna oroar sig något mer kring relationerna till sina kompisar än killarna. 13,6 procentenheter färre tjejer än killar upplever ingen oro över detta. Däremot skiljer antalet som instämmer i att de ofta känner oro endast med 2,0 procentenheter. Mellan skolorna så kan vi se att eleverna på Kattegattgymnasiet känner minst oro. Där efter kommer Sannarpsgymnasiet och slutligen Sturegymnasiet. Detta kan troligen delvis förklaras med könsfördelningen på de olika skolorna. Vi kunde se samma mönster

23 Jag känner ofta oro och ängslan på grund av annat 9,6 procent av eleverna instämmer i att de känner oro och ängslan på grund av annat. Totalt sett är resultaten mellan 2013, 2014 och 2015 rätt likartade gällande denna fråga. Dock innebär det att det är 202 elever som är oroliga för något, vilket givetvis kan påverka deras studier. Tjejer är mer oroliga än killarna 13,8 procent av tjejerna är ofta oroliga på grund av något annat, jämfört med 5,6 procent av killarna. Mellan skolorna finns vissa skillnader gällande de som ofta känner oro för annat än något hemma, sina studier eller relationen till sina kompisar. Sturegymnasiet är den skola där flest elever, 13,6 procent, anger att de ofta känner oro på grund av något annat, därefter kommer Sannarpsgymnasiet med 10,8 procent och slutligen Kattegattgymnasiet med 6,4 procent. På Sannarpsgymnasiet och Kattegattgymnasiet har det skett en ökning med några procentenheter jämfört med

24 Jag upplever att jag oftast sover bra på nätterna I diagrammet till vänster kan vi se att endast 43,0 procent av eleverna instämmer i att de oftast sover bra på nätterna. Det är en minskning med 7,4 procentenheter jämfört med ,5 procent, eller 327 av de svarande eleverna instämmer inte alls i att de oftast får en bra nattsömn. Det påverkar säkerligen skolprestationerna, då sömn är en viktig grund för att kunna koncentrera sig ordentligt längre perioder. Fler killar än tjejer upplever att de oftast sover bra på nätterna, 45,6 procent jämfört med 40,4 procent är det 9,7 procentenheter färre av tjejerna som upplever att de oftast sover bra om nätterna jämfört med Andelen tjejer som säger att de inte instämmer har ökat med 3,5 procent jämfört med Eleverna på Kattegattgymnasiet upplever att de sover bäst. 45,8 procent av eleverna instämmer i att de oftast sover bra på nätterna. Därefter kommer Sturegymnasiet med 41,1 procent och slutligen Sannarpsgymnasiet med 40,9 procent. De två sistnämnda ligger på ungefär samma resultat som På Kattegattgymnasiet har dock andelen som svarat att de instämmer minskat med 6,1 procent. 23

25 Jag upplever att jag oftast känner mig utvilad och pigg under dagen 23,7 procent av de svarande eleverna anser att de oftast känner sig utvilade och pigga under dagen. Det är en marginell ökning jämfört med ,8 procent anser att de inte är det. Denna andel är alltså större än de som upplever att de är pigga under dagen. Killarna upplever att de är mer utvilade och pigga under dagen än tjejerna. 27,6 procent av killarna instämmer jämfört med 19,6 procent av tjejerna. För tjejerna är detta en ökning med 2,0 procentenheter jämfört med fanns märkbara skillnader mellan skolorna gällande andelen elever som instämt i påståendet. Denna skillnad har minskat 2016 framförallt för att andelen elever som instämmer på Kattegattgymnasiet minskat något och de andra skolorna ökat något. På Kattegattgymnasiet anger 26,9 procent av eleverna att de oftast känner sig pigga och utvilade under dagen, medan samma siffra för Sannarpsgymnasiet är 20,8 procent och Styregymnasiet 22,2 procent. För Sturegymnasiet är det en ökning jämfört med 2015 med 3,7 procentenheter. 24

26 Jag upplever att jag oftast äter bra och hälsosamt 44,1 procent av eleverna upplever att de oftast äter bra och hälsosamt. 10,3 procent av eleverna anser inte att deras kost är bra. Det är en liten försämring jämfört med Killarna upplever i större grad att de oftast äter bra och hälsosamt. 46,1 procent av killarna instämmer, medan 42,0 procent av tjejerna gör det. Jämfört med 2015 är det har andelen killar som instämmer minskat med 5,1 procentenheter. 46,2 procent av eleverna på Sannarpsgymnasiet instämmer i att de oftast äter bra och hälsosamt. På Kattegattgymnasiet är det 45,0 procent och på Sturegymnasiet 39,5 procent. För Kattegattgymnasiet är detta en nedgång med 5,9 procentenheter jämfört med

27 Jag upplever att jag oftast rör mig regelbundet 55,5 procent av eleverna upplever att de rör på sig regelbundet. Endast 11,0 procent anser att de inte gör det. Resultatet är mycket snarlikt det som var 2014 och Killarna instämmer i påståendet i något högre grad än tjejerna, 58,0 procent jämfört med 53,0 procent. En fråga som kan vara värd att ställa sig själv är om tjejer kan ha högre krav om vad det innebär att röra på sig regelbundet än killar. Mellan skolorna framkommer här ett likartat resultat som gällande kostvanorna. Sannarpsgymnasiet och Kattegattgymnasiets elever upplever att de rör sig mer regelbundet än Sturegymnasiets elever. 26

28 Jag upplever att jag oftast har en meningsfull fritid 57,1 procent av de svarande eleverna instämmer i att de oftast har en meningsfull fritid. Det är en minskning med 2,9 procentenheter jämfört med ,3 procent av eleverna instämmer inte. 61,4 procent av killarna upplever att de oftast har en meningsfull fritid, vilket är en minskning med 5,6 procentenheter jämfört med ,7 procent av tjejerna anser samma sak, vilket är en marginell minskning. En förklaring skulle kunna vara att tjejer överlag lägger ner mer tid på sitt skolarbete, och därmed har mindre fritid än killar. Kattegattgymnasiet är den skola där flest elever uppger att de oftast har en meningsfull fritid, 61,2 procent. Det har troligtvis att göra med att den finns en stor majoritet av killar på skolan. Sannarpsgymnasiet är den skola där minst andel elever instämmer i påståendet med 53,7. Det är en minskning med 4,5 procentenheter jämfört med

29 Jag upplever att jag oftast har personer att vända mig till om jag behöver någon Den stora majoriteten av eleverna har någon att vända sig till när de behöver någon. 78,5 procent instämmer i detta påstående. 4,5 procent anser dock att de inte har det, vilket i faktiska tal utgör 95 elever. Detta är en marginell försämring jämfört med Att ha någon att tala med när livet är tufft, är givetvis väldigt viktigt. Det kan också vara en viktig komponent för att livet inte ska känns så tufft. Om denna grundläggande trygghet saknas kan det även komma att påverka skolgången negativt. Det finns näst intill inga skillnader mellan könen gällande denna fråga. Skillnaderna är inte heller särskilt stora mellan skolorna. 28

30 Jag har använt narkotika/droger någon gång under senaste året (här avses inte alkohol eller tobak) I diagrammet till höger framgår att 3,1 procent av eleverna angett att de använt någon form av narkotika/droger under det senaste året. Det är en liten nedgång jämfört med 2015 då siffan var 4,9 procent och 2014 då siffran var 5,5 procent. På två år har andelen därmed nästan halverats. 3,1 procent motsvarar dock 65 elever som angett att de provar på droger. Det är troligt att det finnas ett mörkertal kring denna fråga. Det är inte säkert att alla som använt sig av narkotika känt sig trygga i att svara det, trots att enkäten är anonym. Indikationerna från skolorna och socialtjänsten är inte heller att drogproblematiken minskat. En något större andel av killarna är tjejerna anger att de använt sig av narkotika/droger under det senaste året. 3,6 procent av killarna och 2,5 procent av tjejerna. Sannarpsgymnasiet är den skolan där minst andel elever angett att de testar på narkotika/droger under det senaste året, 2,1 procent, är mer än en halvering jämfört med 2015 då det var 5,4 procent. Störst andel elever som angett att de provat narkotiska/droger finns på Sturegymnasiet med 4,4 procent. Även detta är dock en minskning från 6,6 procent Denna fråga har även brutits ned på årskursnivå, och resultatet är att 2,1 procent av elever i åk 1 anger att de använt narkotika/droger under det senaste året, 3,6 procent i åk 2 och 3,7 procent i åk 3. Det innebär att den största minskningen har skett i åk 3 jämfört med

31 Likabehandling, mobbing och kränkande beteende Jag känner till skolans likabehandlingsplan Det är totalt sett 71,0 procent av eleverna som angett att de känner till skolans likabehandlingsplan. Det ska nämnas att det allra viktigaste inte är att eleverna är väl insatta i planen, utan snarare att skolan har ett aktivt arbete för att förebygga kränkande behandling. Det är 69,4 procent av killarna som angett att de känner till skolans likabehandlingsplan, medan det är 72,7 procent av tjejerna. Det innebär att det skett en liten minskning bland andelen tjejer som känner till likabehandlingsplanen. Det finns en klar skillnad mellan skolorna gällande om eleverna känner till likabehandlingsplanen eller inte. På Sturegymnasiet har 77,2 procent av eleverna angett att de känner till planen. På Sannarpsgymnasiet är det 76,1 procent av eleverna som angett att de känner till planen, vilket är en försämring med 6,54 procentenheter jämfört med På Kattegattgymnasiet är det 63,6 procent av eleverna som angett att de känner till planen, vilket är en liten förbättring jämfört med

32 Jag har varit utsatt för någon form av kränkande behandling under det senaste året (som t.ex. diskriminering eller mobbing) Totalt sett har 95,2 procent av eleverna svarat att de inte blivit utsatta för någon kränkande behandling under det senaste året. 4,8 procent av eleverna har angett att de är kränkta, vilket motsvarar 101 av de svarande eleverna. Samma siffror 2015 var 5,5 procent. Det finns en skillnad mellan könen gällande denna fråga. 3,7 procent av killarna har angett att de blivit kränkta, medan 6,0 av tjejerna svarat samma sak. Det skiljer sig även något åt mellan skolorna. På Sturegymnasiet är det 8,8 procent (44 st) som angett att de blivit utsatta för någon form av kränkande behandling, medan samma siffra för Sannarpsgymnasiet är 4,1 (29 st) och Kattgattgymnasiet 3,2 (29 st). Det är en ökning på Sturegymnasiet från 5,7 procent av eleverna 2014 och 7,9 procent På Sannarpsgymnasiet och Kattegattgymnasiet har det skett en minskning jämfört med En reflektion kan göras att trots att eleverna på Kattegattgymnasiet känner till likabehandlingsplanen i något lägre utsträckning än på de andra skolorna så är det ändå Kattgattgymnasiet som verkar ha minst problem med kränkningar. 31

33 Jag har blivit utsatt för en kränkning med anledning av Diagrammen nedan illustrerar svaren från de 4,8 procent av eleverna som har angett att de råkat ut för en kränkande behandling under det senaste året. Frågan är en flervalsfråga, med möjlighet att kryssa i flera alternativ. Av de diskrimineringsformer som finns med i diskrimineringslagen så är kön den vanligaste formen av diskriminering, med 21,7 procent (23 st) bland de som angett att de blivit kränkta under det senaste året. Därefter kommer etnicitet och ursprung med 9,4 procent (10 st). Det är en förändring jämfört med Då var förhållandena omvända. 17,1 procent hade angivit etnicitet och ursprung och 14,7 procent kön. Den absolut vanligaste formen är dock någon annan form av kränkning, som inte knyts till någon av diskrimineringsgrunderna. 69,8 procent av de elever som angett att de blivit kränkta har angett detta val. Eleverna har under detta val kunnat ange fritextsvar. Bland dessa kan vi se att många blivit kränkta genom att de blivit kallade kränkande saker, på grund av sitt utseende eller stil. Flera nämner att de blivit utfrysta. Andra nämner att de blivit kränkta på grund av sina åsikter. Sexuella kränkningar förekommer också. I diagrammet till höger och nedan visas faktiska tal istället för procent. Där kan vi se att tjejer framförallt angett att de blivit kränkta på grund av annan anledning (44 st.) och på grund av kön (17 st.). Killar har också angivit annan kränkning som störst kategori (30 st.) och i andra hand etnicitet och ursprung, kön och sexuell läggning (6 st.). 32

34 33 Mellan skolorna skiljer sig resultaten en del. På Sturegymnasiet har 32 elever angett att de blivit utsatta för annan kränkning. På Kattegattgymnasiet är det 21 och på Sannarpsgymnasiet 21. Sturegymnasiet sticker även ut när det gäller andel elever som har blivit kränkta med anledning av kön, där 15 elever angett detta alternativ. På Kattegattgymnasiet har 5 personer angett att de blivit kränkta på grund av sexuell läggning.

35 Jag har blivit utsatt av Även på denna fråga har eleverna kunnat kryssa i mer än ett alternativ. Vi kan se att 82,1 procent av eleverna som uppgett att de blivit kränkta under det senaste året har blivit det av en annan elev på skolan. 27,4 procent (26 elever) har dock angett att de blev utsatta av personal på skolan. Detta är en ökning med 4,7 procentenheter jämfört med Eleverna har haft möjlighet att lämna fritextsvar om på vilket sätt de blev kränkta. De kommentarer som berör kränkningar av personal handlar om att eleverna upplever att de blivit orättvist behandlade av lärare och fått nedlåtande kommentarer. Diagrammen till höger och nedan visar faktiska tal istället för procent. Där kan vi se att av tjejerna är det 46 st. som angett att de blivit kränkta av annan elev och för killarna 32 st. Av tjejerna är det 20 st. som angett att de blivit kränkta av personal på skolan och det var st. Av killarna är det killarna 6 st., 2015 var det 12 st. En större andel av tjejer än killar upplever med andra ord att de blir kränkta av personal. Av de elever som angett att de blivit kränkte under det senaste året och angett att de blivit det av personal så finns 13 st på Sannarpsgymnasiet, 10 st finns på Sturegymnasiet, och 3 st på Kattegattgymnasiet. Merparten av eleverna på alla skolorna har blivit det av andra elever. 34

36 Var blev du utsatt för kränkningen? Frågan är en flervalsfråga, där eleverna kunnat kryssa i mer än ett svar. Det vanligaste stället att bli kränkt på är fortfarande i klassrummet. 54,5 procent (54 st) av eleverna har svarat detta. Det näst vanligaste stället är ett annat ställe på skolan med 45,5 procent. På skolgården har fått 20,2 procent och SMS/Internet har båda 19,2 procent. I fritextsvaren skriver också en del elever att de blivit kränkta genom kommentarer på social medier. Den största problematiken är dock fortfarande den som sker i klassrummet, vilket borde var den typ av kräkning som vi lättast borde kunna göra något åt. 35 av tjejerna och 19 av killarna har blivit utsatta i klassrummet. Fler tjejer än killar har blivit utsatta för en kränkning på annat ställe på skolan, 27 st. jämfört med 18 st. av killarna. 35

37 36 På Sturegymnasiet har 22 elever angett att de blivit utsatta i klassrummet. På Kattegattgymnasiet är det 13 st. och på Sannarpsgymnasiet gymnasiet 19 elever. På Sturegymnasiet är det 19 elever som blivit utsatta på annat ställe på skolan. 11 elever har också angett att de blivit utsatta på skolgården. Sturegymnasiets campus och spridning i olika lokaler kan försvåra att upptäcka kränkningar där.

38 Undervisningens och utbildningens kvalité Mina lärare går tillsammans med oss elever igenom vad målen för undervisningen innebär, så att vi förstår dem Frågan är ställd för att fånga upp vissa delar kring en formativt undervisning. I en formativ undervisning klargör lärarna tillsammans med eleverna vad som är målet för undervisningen. Eftersom det kan vara svårt att direkt förstå kunskapsmålen från Skolverket behöver dessa diskuteras med eleverna för att skapa en gemensam förståelse. 46,8 procent instämmer i att deras lärare tillsammans med dem går igenom vad målet med undervisningen innebär, så att de förstår dem. 6,4 procent av eleverna instämmer inte. Resultaten är mycket snarlika dem som redovisades första gången Vi kan se en viss skillnad mellan könen, killarna instämmer i något större utsträckning med påstående med 51,8 procent jämfört med 41,7 procent av tjejerna. Skillnaderna är ännu större mellan skolorna. 53,2 procent av eleverna på Kattegattgymnasiet instämmer i att deras lärare tillsammans med dem går igenom vad målet med undervisningen innebär, så att de förstår dem. Samma siffra för Sannarpsgymnasiet är 43,9 procent och på Sturegymnasiet 39,3 procent. Detta liknar i stort sett den bild vi kunde se

39 Mina lärare ger mig ofta personlig information om vad jag behöver göra för att nå målen med undervisningen Denna fråga försöker fånga en annan viktig aspekt av formativ undervisning, nämligen den del som innebär att lärarna hela tiden ger eleverna personlig information om vad de behöver göra för att nå nästa steg i undervisningen. Eleven kan förstå målen med undervisningen, men om de inte vet vilket steg de ska ta härnäst så är den kunskapen inte mycket värd. Vi kan se att 31,0 procent av eleverna instämmer i att deras lärare ofta ger dem personlig information om vad de behöver göra för att nå målen med undervisningen. 51,5 procent instämmer delvis och 17,5 procent instämmer inte. Resultaten är nästan identiska med resultaten Det finns tydliga skillnader mellan könen gällande denna fråga. 36,5 procent av killarna instämmer i påståendet, medan 25,2 procent av tjejerna gör det. En förklaring till detta är att generellt sett har tjejer högre krav på vad de vill nå med sina studier, och kan därför också ha högre krav på lärarna i den hjälp de vill ha för att komma vidare. Även mellan skolorna finns det skillnader. 33,1 procent av eleverna instämmer i att deras lärare ofta ger dem personlig information om vad de behöver göra för att nå målen med undervisningen på Kattegattgymnasiet. På Sannarpsgymnasiet är samma siffra 31,0 procent och på Sturegymnasiet är den 27,1 procent. 38

40 Mina lärare informerar mig löpande om hur jag ligger till i kurser Det är viktigt att elever fortlöpande får information om hur de ligger till i kursen, i förhållande till målen. Detta med syfte att eleven ska kunna veta vad hen behöver göra för att nå längre i sin kunskapsinhämtning. Vi kan se att 23,3 procent av eleverna instämmer i påståendet. 22,9 procent av eleverna inte instämmer inte alls i detta. Majoriteten av eleverna har svarat instämmer delvis, vilket kan tolkas som att de har lärare som gör detta i varierande grad. Resultaten är nästan identiska med resultaten I diagrammet till höger kan vi se att det finns skillnader mellan killar och tjejers uppfattning av lärarnas information om hur de ligger till i kurserna. Killarna instämmer i högre grad med påståendet, 29,5 procent jämfört med 16,9 procent av tjejerna. En förklaring till detta kan vara att tjejerna överlag är mer studiemotiverade och har högre krav på feedback från sina lärare än killarna. Resultatet är mycket likt det som vi såg På Kattegattgymnasiet instämmer 25,3 procent av eleverna i påstående, på Sannarpsgymnasiet 23,1 procent och på Sturegymnasiet 20,0 procent. Det innebär att Kattegattgymnasiet och Sturegymnasiet gått tillbaka någon procentenhet jämfört med Sannarpsgymnasiet har istället gått framåt någon procent. 39

41 Mina lärare talar om vad jag behöver göra för att lära mig mer 26,5 procent av eleverna anser att deras lärare talar om vad de behöver göra för att lära sig mer. 19,8 procent anger att deras lärare inte gör det vilket är en liten förbättring på 2,0 procentenheter jämfört med Killarna anser till en större del än tjejerna att de får information om vad de behöver göra för att lära sig mer. Möjligen kan detta ha att göra med att tjejer i större grad oroar sig över sina studier, och kanske därmed upplever ett större behov av feedback från lärarna kring vad de behöver göra för att lära sig mer och nå ett högre betyg. Skillnaderna mellan könen gällande andel elever som instämmer i påstående är 18,2 procentenheter. Det är en ökning i skillnaden på 4,6 procentenheter. Flest elever instämmer på Kattegattgymnasiet, 28,9 procent, jämfört med 24,8 procent på Sannarpsgymnasiet och 24,6 procent på Sturegymnasiet. 40

42 Mina lärare utgår från vad jag redan kan när vi ska lära oss något nytt En annan viktig komponent i det formativa lärandet är att ständigt stämma av vart eleven befinner sig i lärandet och anpassa undervisningen efter det. 29,6 procent av eleverna upplever att lärarna anpassar undervisningen efter vad de kan, vilket är en förbättring med 2,9 procentenheter jämfört med ,7 procent anser att det delvis är så, medan 16,7 procent inte tycker att det är så alls. I diagrammet till höger kan vi se att killar överlag instämmer mer med att undervisningen är anpassade efter vad de kan, än tjejer gör. 34,9 procent av killarna har svarat att de instämmer, medan 24,0 procent av tjejerna svarat samma sak. Kattegattgymnasiet sticker ut som den skola där störst andel av eleverna anser att lärarna utgår från vad eleven kan när de ska lära sig något nytt. 34,0 procent av eleverna instämmer i påståendet där, jämfört med 26,5 på Sturegymnasiet och 25,9 procent på Sannarpsgymnasiet. 41

43 Mina lärare använder olika undervisningsmetoder inom en och samma kurs Forskning visar att elever lär sig bäst om de får en varierad undervisning. Resultaten tyder på att eleverna upplever att majoriteten av deras lärare också har en varierad undervisningsform. 35,5 procent instämmer och 52,7 procent instämmer delvis. Bara 11,8 procent instämmer inte alls. Det är mycket snarlikt resultaten Det finns relativt liten skillnad mellan könen i denna fråga. Något större andel av killarna instämmer i påståendet, 37,9 procent jämfört med 33,3 procent av tjejerna. När det gäller andelen som inte instämmer är skillnaden nästan obefintlig. På Sturegymnasiet så instämmer 37,9 procent av eleverna i påståendet att deras lärare använder olika undervisningsmetoder i en och samma kurs. Det är en förbättring jämfört med 2015 då samma siffra var 33,9. På Kattegattgymnasiet instämmer 35,5 procent och på Sannarpsgymnasiet instämmer 33,8 procent. Det innebär en liten tillbakagång på Kattegattgymnasiet jämfört med

44 Mina lärare involverar arbetslivet i undervisningen Denna fråga är ny och finns bland annat med för att kunna stämma av nämndens mål Alla ungdomar ska under sin gymnasietid ha kontakt med arbetslivet. I enkäten har eleverna fått följande förklaring vad som menas med frågan: Med arbetsliv menas ställen där det finns möjligheter att arbeta, som företag eller offentliga arbetsplatser som t.ex. sjukhus, äldreomsorg med mera. Lärarna kan involvera arbetslivet genom att exempelvis ta in föreläsare till skolan, vara på studiebesök eller göra "riktiga uppgifter" där ni som elever göra något uppdrag åt arbetslivet. Vi kan se att 25,4 procent av eleverna upplever att deras lärare involverar arbetslivet i undervisningen, medan 28,2 procent anser att de inte alls gör det. Fler killar en tjejer anser att deras lärare involverar arbetslivet i undervisningen, 30,3 procent jämfört med 20,3 procent av tjejerna. Vi kan se klara skillnader mellan skolorna gällande denna fråga. 31,9 procent av eleverna på Kattegattgymnasiet instämmer i påståendet, 27,9 procent av eleverna på Sturegymnasiet och 15,3 procent på Sannarpsgymnasiet. 39,4 procent av eleverna på Sannarpsgymnasiet anser instämmer inte i påståendet. 43

45 Mina lärare uppmuntrar mig att lära mig mer Uppmuntran och förväntningar har stor påverkan på elevers studieresultat. Vi kan se att 40,6 procent av eleverna svarat att deras lärare uppmuntrar dem att lära sig mer. 48,3 procent instämmer delvis medan 11,1 procent angett att lärarna inte uppmuntrar dem att lära mer. Resultatet är likt det som presenterades för Vi kan se att det finns en skillnad mellan könen. Killar anger i större grad än tjejer att de instämmer med att deras lärare uppmuntrar dem att lära sig mer. 46,1 procent av killarna jämfört med 34,8 procent av tjejerna. Andelen tjejer som inte instämmer har ökat någon procentenhet jämfört med På Kattegattgymnasiet instämmer störst andel av eleverna i att deras lärare uppmuntrar dem att lära sig mer. 45,1 procent. Samma siffra för Sturegymnasiet är 42,9 procent och för Sannarpsgymnasiet 33,0 procent. På Sturegymnasiet har det skett en ökning med 4,9 procentenheter jämfört med

46 Mina lärare uppmuntrar mig att samarbeta med andra elever för att lära mig mer I enkäten har vi försökt att ställa frågor kring de entreprenöriella kompetenser som eleverna enligt styrdokumenten ska tillägna sig. Samarbete mellan elever, kontakter med omvärlden, kreativitet, problemlösning, att misslyckanden ses som en naturlig del i lärprocessen är saker som vi försökt komma åt med följande frågor. 38,7 procent av eleverna har svarat att deras lärare uppmuntrar dem att samarbeta med andra elever för att lära sig mer. 9,7 procent har angett att lärarna inte uppmuntrar detta samarbete. Det är en liten förbättring jämfört med När vi tittar på den könsuppdelade statistiken så kan vi se att killar överlag i något högre grad anser att lärarna uppmuntrar eleverna till samarbete för att lära sig mer. Skillnaden i andelen killar som instämmer jämfört med tjejer är 4,8 procentenheter. Vi kan se att störst andel av eleverna som upplever att deras lärare uppmuntrar till samarbete finns på Kattegattgymnasiet med 43,1 procent som instämmer i påståendet. Därefter kommer Sturegymnasiet med 38,9 procent och sedan Sannarpsgymnasiet med 33,0 procent. För Sturegymnasiet är det en ökning med 5,0 procentenheter. 45

47 Mina lärare uppmuntrar mig att komma med flera olika lösningar på ett problem under lektionerna 33,1 procent av eleverna instämmer med att deras lärare uppmuntrar dem att komma med flera olika lösningar på ett problem under lektionerna. 12,2 procent instämmer inte i detta, vilket är en förbättring från 2014 då samma siffra var 22,2 procent och 2015 när den var 15,4 procent. 54,7 procent av eleverna instämmer delvis, vilket troligen pekar på att de har vissa lärare som gör det och vissa som inte gör det. Läsaren bör också ha i åtanke att i vissa fall kan det vara naturligt att det inte finns mer än ett svar och en lösning på en fråga. Men ofta går det troligtvis att hitta flera vägar till rätt svar. I diagrammet till höger kan vi se att 37,7 procent av killarna instämmer i påståendet, medan det är 28,3,0 av tjejerna. Detta mönster kunde även ses i Elevbarometern Andelen som instämmer har ökat hos både tjejer och killar. Mellan skolorna så kan vi se att Kattegattgymnasiet sticker ut genom att flest elever instämmer i påståendet att de uppmuntras att komma med flera olika lösningar på problem under lektionerna, med 38,5 procent. På Sturegymnasiet instämmer 31,9 procent av eleverna och på Sannarpsgymnasiet 27,0 procent. Det innebär en ökning på Sturegymnasiet med 6,0 procentenheter och på Sannarpsgymnasiet med 3,1 procentenheter jämfört med

48 Jag får möjlighet att vara kreativ och komma med egna idéer på lektionerna Av de 2107 elever som svarade på enkäten så instämmer 31,7 procent i att de får vara kreativa och kommer med egna idéer på lektionerna. Å andra sidan så är det 14,5 procent av eleverna som inte håller med alls. Det är mycket snarlikt resultaten både 2014 och Det finns skillnad mellan könen gällande resultatet. 36,0 procent av killarna instämmer och 27,1 procent av tjejerna. I denna fråga ser vi klara skillnader mellan de olika enheterna. På Sturegymnasiet har 37,3 procent av eleverna svarat att de instämmer i att de får vara kreativa och komma med egna idéer på lektioner, på Kattegattgymnasiet har 33,3 procent av eleverna svarat detsamma och på Sannarpsgymnasiet 25,5 procent. Möjligen kan en förklaring ligga i Sturegymnasiet programstruktur, då mer än hälften av eleverna på skolan går på det Estetiska programmet. Ett program som är nära förknippat med kreativitet. 47

49 Jag är rädd för att svara fel på lektionerna En viktig del i lärprocessen är att göra misstag och sedan lära sig av det. Det måste finnas en kultur som är tillåtande och där ett fel ses som en möjlighet till lärande. 18,2 procent av eleverna har svarat att de instämmer i att de är rädda för att svara fel på lektionerna. Slår vi ihop de som svarat att de instämmer med de som delvis instämmer med att är rädda att svara fel på lektionerna så får vi 49,6 procent. 50,4 procent av eleverna är inte alls rädda att svara fel på lektionerna Det är en liten försämring jämfört med Vi kan se att en större andel av tjejerna än killarna är rädda för att svara fel på lektionerna. Det är en skillnad på 12,4 procentenheter, vilket är en ökning med 4,4 procentenheter jämfört med Ännu större blir skillnaden om vi tittar på de elever som svarat att de inte är rädda att svara fel på lektionerna. Där är skillnaden 18,7 procent vilket också är en liten ökning. En möjlig förklaring till skillnaderna är att tjejer, generellt sett, i större grad än killar jagar höga betyg och att de är rädda att om de svarar fel så kommer det att påverka betygen negativt. Flera lärare vittnar om att eleverna vill svara rätt och försöker säga det som de upplever att läraren vill höra i jakten på goda betyg. Sturegymnasiet är den skola där störst andel elever instämmer i att de är rädda för att svara fel på lektionerna, 21,6 procent. Det är en ökning med 5,4 procentenheter jämfört med Därefter kommer Sannarpsgymnasiet med 17,8 procent och sedan Kattegattgymnasiet med 16,6 procent. På Sannarpsgymnasiet har det skett en lite försämring med några procentenheter och på Kattegattgymnasiet en marginell förbättring. 48

50 Jag har haft kontakt med arbetslivet i min utbildning under det senaste året Även denna fråga är ny och finns bland annat med för att kunna stämma av nämndens mål Alla ungdomar ska under sin gymnasietid ha kontakt med arbetslivet. I enkäten har eleverna fått följande förklaring vad som menas med frågan: med arbetsliv menas ställen där det finns möjligheter att arbeta, som företag eller offentliga arbetsplatser och kontakten kan exempelvis varit genom studiebesök, APL eller genom föreläsningar av arbetslivet på skolan. Vi kan se att 31,1 procent av instämmer i att de haft kontakt med arbetslivet i deras utbildning under det senaste året. 36,6 procent, en större andel instämmer inte i påståendet. Med tanke på att 29 procent av de svarande eleverna går på ett yrkesprogram borde siffran som varit i kontakt med arbetslivet vara högre. Det finns ingen större skillnad mellan könen gällande denna fråga. En större andel tjejer instämmer inte i påståendet, 39,2 procent jämfört med 34,1 procent bland killarna. En förklaring till detta kan vara att det går en större andel tjejer på högskoleförberedande program än på yrkesprogrammen. Alla yrkesprogram har APL vilket gör att de bör svarat att de varit i kontakt med yrkeslivet under det senaste året. I generella drag har ca två tredjedelar på yrkesprogrammen svarat att de varit i kontakt med arbetslivet det senaste året. Anledningen till det kan vara att elever i åk 1 inte hunnit ha någon APL ännu vid tiden för enkäten. Vi kan se att det finns skillnader mellan skolorna. På Sturegymnasiet har 38,7 procent av eleverna svarat att de varit i kontakt med yrkeslivet, på Kattegattgymnasiet är samma siffra 34,1 procent och på Sannarpsgymnasiet 22,0 procent. En förklaring kan vara att Sannarpsgymnasiet endast har två yrkesprogram, Vård- och omsorgsprogrammet och Barn- och fritidsprogrammet. 49

51 Jag förstår hur jag kan använda det jag lär mig i skolan utanför skolan En viktig faktor till att känna motivation för sitt skolarbete är att förstå relevansen av det eleven lär sig. 33,6 procent av eleverna instämmer i påståendet att de förstår vad de kan använda det de lär sig i skolan i ett sammanhang utanför skolan. Det är en liten uppgång med 2,0 procentenheter jämfört med ,2 procent av eleverna förstår inte hur de ska använda det som de lär sig i skolan. Det finns risk att skolan kan kännas meningslös för dessa elever. Något större andel killar än tjejer anser att de förstår hur de ska använda de kunskaper de fått i skolan utanför skolan. Det rör sig om en skillnad på 10,6 procentenheter. En delförklaring kan vara att en större andel av killar än tjejer går på yrkesförberedande program, och där kan möjligen kunskaperna som eleverna får just i yrkeskurserna vara mer enkelt tillämpningsbara i ett arbete utanför skolan än i en del högskoleförberedande kurser. På Kattegattgymnasiet är det 37,1 procent som instämmer i påståendet och på Sturegymnasiet är det 36,1 procent. Det innebär en ökning på 7,3 procentenheter för Sturegymnasiet jämfört med föregående år. På Sannarpsgymnasiet är det 27,4 procent som instämmer. 50

52 Jag upplever att mina lärare samarbetar kring min utbildning 32,3 procent av eleverna upplever att deras lärare samarbetar kring deras utbildning. Det är en ökning med 4,7 procentenheter jämfört med Ytterligare 50,0 procent anser att de delvis gör det. 17,8 procent upplever att lärarna inte gör det, vilket också är en liten förbättring jämfört med Visst samarbete kan naturligtvis förekomma mellan lärarna utan att eleverna ser detta. Lärares samarbete kring utbildningen kan vara viktig för att se till att eleverna har en dräglig arbetssituation. Forskning visar även att samarbete och kollegialt lärande mellan lärare är en viktig faktor för att främja elevernas måluppfyllelse. En mindre andel tjejer än killar instämmer i att deras lärare samarbetar kring deras utbildning. 26,6 procent jämfört med 37,7 procent. Kattegattgymnasiet är den skola där flest elever instämmer i att deras lärare samarbetar. Där instämmer 36,9 procent av eleverna i påståendet. Tätt där efter kommer Sturegymnasiet med 33,1 och sedan Sannarpsgymnasiet med 25,7 procent. Jämfört med tidigare år har Sturegymnasiet ökat andelen elever som instämmer med 10,3 procentenheter. 51

53 Mina lärare samordnar prov och inlämningsuppgifter 35,3 procent av eleverna instämmer i att deras lärare samordnar prov och inlämningsuppgifter. 45,3 procent instämmer delvis. 19,4 procent anser dock att de inte gör det. Resultatet är en liten förbättring jämfört med Att ha flera inlämningsuppgifter och prov samtidigt kan givetvis leda till stress och en mycket pressad arbetssituation för eleverna. Det kan också leda till att eleverna tvingas prioritera vilka kurser som de ska lägga mest energi på. Killar upplever i större grad än tjejer att deras lärare samordnar prov och inlämningsuppgifter. Skillnaden rör sig om 9,6 procentenheter, vilket är minskning jämfört med 2015 då skillnaden var 16,6 procentenheter. Generellt sett har tjejer något högre krav på sig själva att prestera bra i alla kurser, och upplever eventuellt det som mer stressande när de får flera uppgifter och prov samtidigt. Det kan vara så att de då är mindre benägna att prioritera mellan kurserna och då upplever det som ett större problem när lärare inte samordnar sig. Det finns skillnader mellan de olika skolorna. På Kattegattgymnasiet är det störst andel elever som upplever att deras lärare samordnar prov och arbetsuppgifter, med 36,9 procent. Därefter kommer Sturegymnasiet med 36,3 procent och Sannarpsgymnasiet med 32,5 procent. Sturegymnasiet har ökat andelen som instämmer med 9,0 procentenheter och Kattegatt har minskat andelen med 5,0 procentenheter jämfört med Sannarpsgymnasiet ligger kvar på ungefär samma nivå. 52

54 Arbetsbördan är rimlig och jämn över tid 20,6 procent av eleverna instämmer i att arbetsbördan är rimlig och jämn över tid. 29,1 procent av eleverna instämmer inte i detta påstående. Detta är en liten förbättring jämfört med En stor del av gymnasieleverna upplever med andra ord själva att det har en tuff arbetssituation. En allt för pressad arbetsbörda kan leda till negativ stress för eleverna, vilket kan påverka kunskapsresultaten negativt. Dessutom kan för mycket stress givetvis ha negativa hälsoaspekter på ungdomar, precis som på vuxna. Kraven har dock ökat i med GY2011 och det är inte helt enkelt att kombinera detta med att försöka lätta arbetsbördan för eleverna. Precis som föregående år kan vi se att en större andel killar än tjejer upplever att arbetsbördan är rimlig och jämn. 26,0 procent av killarna, jämfört med 14,9 procent av tjejerna. Eftersom vi vet att tjejer överlag har något högre ambitioner med sina studier är en skillnad inte särskilt märklig i sig. En skillnad finns mellan skolorna. Sannarpsgymnasiet sticker ut där en större andel av eleverna, 37,5 procent, anser att arbetsbördan inte är rimlig. Det är dock en liten förbättring jämfört med När en uppdelning görs per årskurs så ser vi att det finns en stegring genom årskurserna. 22,8 procent av eleverna i åk 1 har svarat att de inte instämmer, 29,7 i åk 2 och 36,7 åk 3. 53

55 Mina lärare sätter rättvisa betyg på mina kunskaper Att sätta betyg är något som är svårt och ett i slutändan subjektiv arbete. Det viktiga är givetvis att eleven bedöms efter kursmålen, och inte efter personliga egenskaper. Läraren har här total suveränitet. Rektor kan endast ändra ett betyg om det är uppenbart felaktigt. Med tanke på komplexiteten i betygssättningen och att eleven är väldigt utlämnad till respektive lärare är det positivt att 44,6 procent av eleverna instämmer i att de upplever att lärare sätter rättvisa betyg på deras kunskaper. 44,4 procent håller delvis med och bara 11,1 procent håller inte alls med. Det är mycket likt resultaten Killar upplever i något större grad än tjejerna att lärarna sätter rättvisa betyg på deras kunskaper, 47,2 procent jämfört med 42,0. Kattegattgymnasiet har störst andel elever som instämmer i att deras lärare sätter rättvisa betyg på deras kunskaper. Sannarpsgymnasiet har minst andel som instämmer med 36,9 procent. De har också tydligt flest elever som inte instämmer, med 15,1 procent. Sturegymnasiet har 47,7 procent av eleverna som instämmer. 54

56 Jag har haft besök av min lärare regelbundet under mina APL-perioder Tre nya frågor gällande arbetsplatsförlagt lärande (APL) har först in i Elevbarometern för Detta på önskemål från skolorna som vill kunna använda detta i sitt kvalitetsarbete kring APL. Endast de elever som går på ett yrkesprogram har fått frågorna. På grund av ett handhavandefel har inte eleverna på Hotell- och turismprogrammet fått frågan i år, så resultatet från detta program ingår inte i svaren. 32,8 procent av eleverna instämmer i att de har haft regelbundna besök av sina lärare under APL-perioder. 26,5 procent instämmer inte i detta. Vi kan se en tydlig skillnad mellan könen. 41,5 procent av tjejerna instämmer i påståendet medan 28,4 procent av killarna gör det. Eftersom valen till yrkesprogram fortfarande är mycket könsstereotypa finns förklaringen troligen bakom vilket program och därmed skola som de går på. Mellan skolorna finns också tydliga skillnader. 44,0 procent av eleverna på yrkesprogrammen på Sturegymnasiet instämmer, 41,7 procent på Sannarpsgymnasiet och endast 21,6 procent av eleverna på Kattegattgymnasiet. På Kattegattgymnasiet finns också betydligt större andel som svarat att de inte instämmer, 33,2 procent. 55

57 Jag blev bra bemött och fick bra information om min APL-plats av min handledare när jag började på min APL Frågan besvaras endast av elever på yrkesprogrammen. Vi kan se att 50,4 procent av eleverna instämmer i att de blev bra bemötta och fick bra information om deras APL-plats av deras handledare (handledare som finns på praktikplatsen), när de började sin APL. 15,3 procent (85 st.) av eleverna svarade att så inte var fallet. En något större andel av tjejerna instämmer i att de fick bra information om sin APL-plats när de började där, jämfört med killarna. 53,8 procent jämfört med 48,6. Mellan skolorna kan vi se tydliga skillnader. På Sturegymnasiet är det 64,4 procent av eleverna som instämmer, på Sannarpsgymnasiet är det 52,7 procent och på Kattegattgymnasiet är det 40,1 procent. 56

58 Jag kommer att få nytta av det jag lärt mig under min APL Frågan besvaras endast av elever på yrkesprogrammen. 59,9 procent av eleverna tror att de kommer att få nytta av det som de lärt sig under sin APL. Detta kan jämföras med att 33,6 procent av alla de svarande eleverna instämmer i att de förstår hur de kan använda det de lär sig i skolan utanför skolan. 13,1 procent har svarat att de inte kommer att ha nytta av det som de lärt sig under sin APL. Tjejer upplever i större utsträckning än killar att de kommer att ha nytta av det som de lärt sig under sin APL. 70,4 procent av tjejerna instämmer jämfört med 54,5 procent av killarna. Även på denna fråga kan vi se en markant skillnad mellan skolorna. 75,3 procent av eleverna på Sturegymnasiet instämmer, 68,5 procent av eleverna på Sannarpsgymnasiet och 45,9 procent av eleverna på Kattegattgymnasiet. 19,3 procent av eleverna på Kattegattgymnasiet instämmer inte i påståendet. 57

59 Elever i behov av stöd för att nå kunskapsmålen Jag har fått det stöd jag behöver för att minst få ett E i alla ämnen 68,0 procent av de svarande eleverna upplever att de har fått det stöd som de behöver för att få minst ett E i alla ämnen. 7,4 procent av eleverna instämmer inte alls. Siffrorna är väldigt lika de som fanns Det finns inga större upplevda skillnader mellan könen gällande om de fått det stöd som de behöver för att nå minst ett E i alla ämnen. På Kattegattgymnasiet har 71,1 procent svarat att de instämmer. 70,3 procent instämmer på Sturegymnasiet och 62,4 procent på Sannarpsgymnasiet. Det som är positivt är att andelen som instämmer har ökat något på Kattegattgymnasiet och Sannarpsgymnasiet. Det innebär att det har skett en ökning på Sturegymnasiet med 7,5 procent jämfört med På Sannarpsgymnasiet har det istället skett en minskning med 5,6 procent. På Kattegatt har det skett en liten minskning med 1,4 procent. 58

60 Jag har fått stöd utanför den ordinarie undervisningen för att minst få ett E i alla ämnen 20,5 procent av de elever som svarat på enkäten har angett att de har fått stöd utanför den ordinarie undervisningen för att få minst ett E i alla ämnen. I faktiska tal utgör det 431 elever. Förra året var samma siffra 24,0 procent. Skillnaden mellan könen gällande andelen som angett att de fått stöd är mycket liten, 1,3 procentenhet. På Sturegymnasiet finns störst andel av eleverna som angett att de fått stöd utanför den ordinarie undervisningen för att få minst ett E i alla ämnen med 23,4 procent. Tätt därefter följer Sannarpsgymnasiet med 21,9 procent och sedan Kattegattgymnasiet med 17,8 procent. 59

61 Jag har fått vara med och påverka hur och var stödet ska ges Av del elever som har svarat att de har fått stöd utanför den ordinarie undervisningen för att få minst ett E i alla ämnen så har 66,2 procent också svarat att de har fått vara med och påverka stödets utformning. 33,8 procent har svarat att de inte fått påverka stödets utformning. Det är en ökning av andelen elever som svarat nej med 7,5 procentenheter jämfört med var det en större andel killar än tjejer som ansåg att de inte fick påverka hur och var stödet ges, men detta har ändrats Nu är det 39,0 procent av tjejerna som svarat nej och 32,8 procent av killarna. Detta är en återgång till det förhållande som gällde Kattegattgymnasiet och Sannarpsgymnasiet har ungefär lika stor del av eleverna som svarat nej, 34,8 procent och 34,9 procent. På Sturegymnasiet är samma siffra 31,0 procent. Det innebär att det skett en ökning av andelen som svarade nej på alla enheterna jämfört med För Sturegymnasiet är ökningen 8,3 procentenheter, på Sannarpsgymnasiet 7,8 procentenheter och på Kattegattgymnasiet 5,5 procentenheter. 60

62 Jag vill helst få mitt stöd På denna fråga har eleverna kunna ange fler än ett alternativ. Av de elever som har svarat att de har fått stöd utanför den ordinarie undervisningen för att få minst ett E i alla ämnen önskar 52,6 procent att få det i klassen, vilket är en liten ökning sedan ,6 procent vill få det själv tillsammans med specialpedagog och 21,4 procent vill få det i särskild grupp. Av de som angett annat är det flera som lyft att de vill ha det ensamma, ensam med läraren eller med stöd av familjen. Det finns också dem som lyfter att de inte vill ha något stöd alls. Vi kan se att det finns skillnader mellan könen gällande denna fråga. 60,9 procent av killarna vill ha stödet i klassen, medan endast 43,2 procent av tjejerna vill det. Tjejerna vill helst ha stöd själv tillsammans med specialpedagog, 45,8 procent har angett det jämfört med 26,5 procent av killarna. Tjejerna vill också hellre ha stöd i särskild grupp, 24,5 procent, jämfört med 18,6 procent av killarna. Jämfört med föregående år så är det en ökning av andelen killar som vill ha stödet i klassen med 4,9 procenenheter. Största skillanden jämfört med 2015 är dock att andelen tejer som vill ha stödet själv tillsammans med specialpedagog har ökat med 11,1 procentenheter. 61

63 62 Det finns även skillnader mellan skolorna, men de är mindre. På Sannarpsgymnasiet vill 38,1 procent av eleverna ha stödet själv tillsammans med specialpedagog jämfört med 33,9 procent på Sturegymnasiet och 26,8 procent på Kattegattgymnasiet. Önskemålet att få stödet i en särskild grupp har minskat på Kattegattgymnasiet och Sannarpsgymnasiet. Störst skillnad jämfört med 2015 är dock att eleverna som vill ha stödet i klassen har minskat med 10,0 procentenheter på Sannarpsgymnasiet.

64 Jag upplever att stödundervisningen hjälper mig att bättre nå målen Av de som har fått stöd så anser 78,4 procent att det har hjälpt dem att bättre nå målen. Det är en försämring jämfört med Elevbarometern 2015 med 8,2 procentenheter. 21,6 procent anser att stödet inte har hjälpt dem. Det motsvarar 90 av de svarande eleverna. Tjejerna anser i något högre grad än killarna att stödundervisningen hjälper dem att bättre nå målen. 80,4 procent jämfört med 76,6 procent. Jämfört med 2015 är det också bland killarna som den största minskningen av andelen som svarat ja har skett. En minskning har dock även skett bland tjejerna. Minskningen har också skett på alla skolor svarade 86,3 procent av eleverna på Kattegattgymnasiet ja, på Sannarpsgymnasiet var det 88,2 procent och på Sturegymnasiet 85,0 procent. 63

65 Mina lärare har förståelse för min svårigheter Av de elever som har svarat att de har fått stöd utanför den ordinarie undervisningen för att få minst ett E i alla ämnen så anser 75,2 procent att deras lärare har förståelse för deras svårigheter. 24,8 procent anser att deras lärare inte har den förståelsen. Det är en marginell förbättring jämfört med Det innebär att 104 av de svarande eleverna upplever att deras lärare inte har förståelse för deras problematik. Detta är ett för stort antal. Samtidigt är det så att elever av olika anledningar inte alltid berättar för alla sina lärare om sin problematik. Då är det naturligtvis svårt för läraren att visa förståelse för den. Killarna upplever i något större grad än tjejerna att lärarna har förståelse för deras svårigheter, 76,8 procent jämfört med 73,5 procent. Kattegattgymnasiet och Sannarpsgymnasiet har störst andel elever som svarat ja, 76,3 procent respektive 76,0 procent. På Sturegymnasiet har 72,8 procent av eleverna svarat ja. Jämfört med 2015 innebär det att Kattegattgymnasiet har ökat andelen som svarat ja med 6,5 procentenheter, medan Sturegymnasiet har minskat andelen med 5,7 procentenheter. Sannarpsgymnasiet ligger kvar på ungefär samma nivå mellan åren. 64

66 IKT i undervisningen Mina lärare använder sig av IKT (PC, Mac, Chromebook, surfplatta mm) i undervisningen 2014 kunde vi se en klar ökning i andelen som instämde i att deras lärare använder sig av Informations- och kommunikationsteknik (IKT) i undervisningen var det 41,5 procent som instämde, 2014 var det 51,4 och ,0 procent av eleverna som instämmde sker ytterligare en ökning, men inte lika stark. Endast 3,9 procent av eleverna anger att deras lärare inte använder sig av IKT i undervisningen alls. En större andel av tjejerna än killarna upplever att deras lärare använder sig av IKT i undervisningen. 73,5 procent instämmer av tjejerna jämfört med 64,4 procent av killarna. 6,3 procent av killarna anser att lärarna inte använder sig av IKT i undervisningen, jämfört med 1,5 procent av tjejerna. En möjlig förklaring är att killar kan ha högre krav på vad de anser vara att använda sig av IKT i undervisningen än tjejer. Det finns vissa skillnader mellan skolorna. Sturegymnasiet är den skolan där störst andel elever upplever att deras lärare använder sig av IKT i undervisningen, 72,9 procent. Tätt där efter kommer dock Kattegattgymnasiet med 69,6 procent. Sannarpsgymnasiet ligger lägst med 65,1 procent av eleverna som instämmer i att deras lärare använder sig av IKT i undervisningen. Sannarpsgymnasiet är dock den skola som har ökat andelen elever som instämmer mest jämfört med 2015, med en ökning på 8,0 procentenheter. 65

67 Jag upplever att mina lärare känner sig säkra i användandet av IKT i undervisningen Om IKT ska bli ett aktivt pedagogiskt verktyg behöver lärarna känna att de behärskar åtminstone grunderna för hur de t.ex. kan använda en dator eller surfplatta som ett pedagogiskt verktyg. 36,9 procent av eleverna upplever att deras lärare känner sig säkra i användandet av IKT i undervisningen. Det är en liten ökning sedan ,5 procent anser att deras lärare inte känner sig säkra i detta, vilket är en förbättring på 3,4 procentenheter jämfört med Detta är elevens subjektiva bedömning av alla sina lärare, vilket läsaren bör ha i åtanke. Troligtvis har de vissa lärare som aktivt arbetar med IKT, medan andra inte gör det alls. Tjejerna har något högre tankar om sina lärares IKTförmåga än killarna. Det märks framförallt genom att 15,2 procent av killarna inte instämmer i påståendet, jämfört med 9,8 procent av tjejerna. Killar verkar ha högre krav på sina lärare gällande IKT i undervisningen än tjejerna. Både killar och tjejer som inte instämmer är dock färre i år jämfört med Störst andel elever som instämmer i att deras lärare känner sig säkra i användandet av IKT i undervisningen finns på Kattegattgymnasiet med 38,3 procent. Därefter kommer Sturegymnasiet med 36,7 procent och Sannarpsgymnasiet med 35,1 procent. Sannarpsgymnasiet har ökat andelen elever som instämmer med 6,7 procentenheter och Sturegymnasiet med 3,0 procentenheter. På Sturegymnasiet har det dock skett en minskning med 8,1 procentenheter gällande andelen elever som inte instämmer. 66

68 Mina lärare är lyhörda för idéer och förslag från oss elever gällande IKT Vid denna fråga har det i enkäten förtydligats att det till exempel kan handla om förslag om nya hemsidor och appar. Många elever har själva god vana med IKT och det kan vara värt att lyssna på dem när det gäller hur man kan använda IKT som ett verktyg i undervisningen. Det är också en fråga om inflytande enligt läroplanen. 37,4 procent av eleverna har svarat att deras lärare är lyhörda för idéer och förslag från dem gällande IKT. 12,6 procent anser inte det. Resultatet är mycket snarlikt det från Killarna är något mer kritiska än tjejerna. 36,0 av killarna instämmer i att deras lärare är lyhörda gällande förslag om IKT i undervisningen och 38,9 procent av tjejerna. Sturegymnasiet har flest elever som instämmer i påståendet, 42,1 procent, där efter kommer Kattegattgymnasiet med 37,9 procent och sedan Sannarpsgymnasiet med 33,4 procent. Förhållandet såg likadant ut under

69 Jag använder ett digitalt verktyg (PC, Mac, Chromebook, surfplatta, smartphone) i undervisningen Sedan mätningarna började 2013 har vi kunnat se en markant förbättring i statistiken gällande denna fråga svarade 57,6 procent av eleverna att de använde sig av ett digitalt verktyg i undervisningen var det 73,1 procent, 2015 var vi uppe i 90,6 procent. Resultatet för 2016 är 94,2 procent. Anledningen är att alla succesivt har blivit utrustande med en ipad på Styregymnasiet och Sannarpsgymnasiet. På Kattegattgymnasiet eleverna fått varsin Chromebook. En något större del av tjejerna har svarat att de använder sig av ett digitalt verktyg i undervisningen. Så har också förhållandet sett ut sedan Sturegymnasiet är den skola där störst andel elever angett att de använder sig av ett digitalt verktyg i undervisningen, 97,6 procent. Därefter kommer Sannarpsgymnasiet med 95,1 procent och Kattegattgymnasiet med 91,5 procent. Största ökningen jämfört med 2015 har skett på Sannarpsgymnasiet och beror på att de som gick i trean under läsåret 2014/2015 på Samhällsvetenskapsprogrammet inte hade fått någon ipad av skolan. När dessa nu gått ut har alla elever fått ett digitalt verktyg. 68

70 Jag använder mig av följande digitala verktyg i undervisningen Frågan är en flervalsfråga. Eleverna har med andra ord kunnat kryssa i mer än ett alternativ. Av de elever som svarat att de använder sig av ett digitalt verktyg i undervisningen så kan vi se att det vanligaste är en surfplatta från skolan. Att 54,8 procent i årets elevbarometer svarat surfplatta förklaras med att både Sturegymnasiet och Sannarpsgymnasiet har valt att satsa på ipad som digitalt verktyg för eleverna. På Kattegattgymnasiet har man istället valt att köpa in Chromebooks, som klassas som en dator. Vi kan också se att 32,7 procent av eleverna använder sig av sina egna smartphones i undervisningen. Vi kan se skillnader i resultaten mellan tjejer och killar. Den stora skillnaden består i att en större andel tjejer än killar har angett att de använder sig av surfplatta från skolan, och en mindre andel tjejer än killar använder sig av dator. Förklaringen till detta ligger i skolornas olika könsstrukturer, vilket syns i diagrammen på nästa sida. Tjejerna använder i något större utsträckning även egen dator till skolarbetet. 69

71 70 Mellan skolorna finns det tydliga skillnader. På Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet så syns det tydligt att man valt att satsa på surfplattan ipad, medan man på Kattegattgymnasiet valt datorn Chromebook. Det förklarar också skillnaderna mellan könen på föregående sida. En större andel av eleverna på Sannarpsgymnasiet än på de andra två skolorna har också angett att de använder en egen dator i undervisningen.

72 I undervisningen använder jag ofta mitt digitala verktyg till Frågan är en flervalsfråga. Av de som svarat att de använder sig av ett digitalt verktyg så kan vi i diagrammet till vänster se vad de använder detta verktyg till. Vanligast är informationssökning vilket 87,9 procent av eleverna angett. Därefter följer att göra anteckningar med 75,9 procent och Fronter (som är den lärplattform som används av skolorna i Halmstad) med 74,4 procent. Gällande Fronter är det en minskning med 6,9 procentenheter jämfört med Efter det kommer ämnesanpassade program/appar med 45,2 procent, vilket är en ökning med 4,8 procentenheter jämfört med Därefter kommer Sociala medier med 41,2 procent. I år har även eleverna haft möjlighet att genom fritext ge exempel på andra anvädningsområden. 92 elever har utnyttjat den möjligheten. Exempel som tas upp där är att skriva arbeten, Google Classroom, att titta på videos som man fått i uppgift av läraren och lyssna på musik. Ett antal lyfter också fram att de använder sitt verktyg till att spela spel. Som framgår av diagrammen ovan så finns det vissa skillnader mellan hur de båda könen använder sig av sitt digitala verktyg. 77,8 procent av tjejerna använder sig av Fronter, medan 70,9 procent av killarna göra det. 35,8 procent av tjejerna och använder verktyget till att strukturera upp sin vardag i förhållande till 19,2 procent av killarna. 50,0 procent av tjejerna använder sig av ämnesspecifika program/appar, jämfört med 40,1 procent av killarna. 71