FÖRSLAG. Nämndens för socialtjänst och vård beslut

Transkript

1 Gemensam nämnd för samverkan kring socialtjänst och vård FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R SOVIS Återcertifiering av regionalt Vård och Omsorgscollege Nämndens för socialtjänst och vård beslut 1. Nämnden för socialtjänst och vård har tagit del av återcertifieringen och lägger beslutet till handlingarna Ärendebeskrivning Parterna i Samverkan för regionalt VO-College i Sörmland har under 2014 ansökt om en återcertifiering av colleget. Ansökningsförfarandet har varit långdraget där den första ansökan sammanställdes under våren 2014 i avsikt att certifieringsbesök skulle kunna genomföras i september. Framskjutande av certifieringsbesök skedde i avvaktan på hanteringen av den förstudie Regionförbundet Sörmland beställde från Mälardalens högskola angående finansiella och organisatoriska förutsättningar för VO-College Sörmland. Certifieringsbesöket genomfördes november Därefter har det inkommit ett positivt besked att länets VOC är godkänt återcertifiering. Bilaga 1. Informationsärende 2. Ansökan om återcertifiering för Vård- och omsorgscollege Sörmland 3. Målmatris Protokollsutdrag Landstingsstyrelsen Samtliga kommunstyrelser Länsstyrgruppen Enheten för Regionalt stöd inom socialtjänst och vård Ekonomienheten Akten Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\sovis\nsv nämnd\(3) 22 maj\ 31 Återcertifiering av regionalt Vård och Omsorgscollege\ 31 SID 1(1) Återcertifiering av regionalt Vård- och Omsorgscollege.docx Utskriftsdatum: :49

2 SOVIS Informationsärende till NSV nämnden Återcertifiering av VO-College Sörmland Positivt besked från nationella föreningen för Vård och Omsorgs College på tidigare inlämnad ansökan ankom via besked till processledaren Monica Andersson för VO-College Sörmland den 26 mars Efter insända påskrivna avtal som ska biläggas efter godkänd ansökan kommer själva certifieringsbeviset. Ansökningsförfarandet har varit långdraget där den första ansökan sammanställdes under våren 2014 i avsikt att certifieringsbesök skulle kunna genomföras i september. Framskjutande av certifieringsbesök skedde i avvaktan på hanteringen av den förstudie Regionförbundet Sörmland beställde från Mälardalens högskola angående finansiella och organisatoriska förutsättningar för VO- College Sörmland. Certifieringsbesöket genomfördes november Centrala frågor som togs upp i granskningsdialogen var: Vad ser vi som största vinsten med VO-C i Sörmland? Vad är de viktigaste målen att uppnå på 5 års sikt? Hur säkerställs en hållbar organisatorisk tillhörighet och finansiering av VO-C i Sörmland? Efter certifieringsbesöket har granskaren som brukligt är i denna typ av certifieringsprocess begärt kompletterande skrivningar samt att vissa fakta skulle uppdateras med aktuellare underlag. En viktig fråga har varit den organisatoriska tillhörigheten och frågan om finansiering och processledarresurs. Kompletteringar och uppdaterad text är synliggjord genom att den är rödfärgad i ansökningshandlingen som biläggs liksom målmatrisen som ingår som bilaga till ansökan.

3 SOVIS Parter i Samverkan för regionalt VO-College i Sörmland Kommuner - Eskilstuna, Flen, Katrineholm, Nyköping, Oxelösund, Strängnäs, Trosa och Vingåker Landstinget Sörmland, Mälardalens Högskola, Kommunalarbetarförbundet och Vision Ansökan om återcertifiering för Vård- och omsorgscollege Sörmland Monica Andersson Regional processledare VO-College Sörmland Tfn Mobil monica.m.andersson@nykoping.se Vård- och omsorgscollege är en nationell modell för regional samverkan mellan utbildning och arbetsliv, som gör utbildning inom vård- och omsorgsområdet och arbestlivet mer attraktiv för den enskilda och för arbetsmarknadens aktörer.

4 Innehåll 1. Varför Vård- och omsorgscollege Vision Syfte Analys/bakgrund Sörmland ett nav vid Mälaren Befolkning, demografi och integration Sysselsättning och arbetsmarknadsprognoser Kompetensbehov Kommunerna i Sörmland Behovsprognoser 2014 och framåt Pensionsavgångar Elevunderlag och sökande (se dokument för statistik 9.3) Gemensamma ambitioner för grund- och fördjupningsutbildning Högskoleutbildning Mål Uppföljning av regionala mål enligt ansökan Nya regionala mål som ska uppnås till Samverkan Hur tänker vi arbeta med vår egen samverkan Organisation Den regionala styrgruppen Regional samordning och finansiering Det regionala samarbetets sammansättning Arbetsgivare och utbildningsanordnare Mälardalens högskola Kommunal Södermanland Regionalt och lokalt perspektiv Marknadsföring Omvärldsbevakning Mångfald, genusperspektiv, jämlikhet och jämställdhet Infrastruktur för utbildningarna Gymnasieutbildning

5 4.2 Vuxenutbildning Arbetsmarknadsutbildning YH-utbildning Mälardalens högskola Kompetensutveckling för redan anställd personal Nya utbildningsaktörer Hälsoperspektivet Kreativ och stimulerande arbets- och lärmiljö Lärformer och arbetssätt Lärande i arbete Kvalitetsarbete/uppföljning Så uppnår vi målen Uppföljning av utbildningarnas kvalitet Sammanställning statistik utbildning Statistik utbildning Katrineholm-Flen och Vingåker Statistik utbildning Södra länsdelen Statistik utbildning Eskilstuna Avtal och överenskommelser Nya avtal och avsiktsförklaringar Bilagor Rapport Ämnes- och poängplaner

6 1. Varför Vård- och omsorgscollege 1.1 Vision En primär uppgift för samhället är att ge den vård och omsorg som länets medborgare kräver och behöver. För det krävs professionell kompetens i mötet med den enskilde medborgaren. All utbildning och kompetens ska spegla verksamheternas behov av kvalitet. Genom att de samlade resurserna som finns i länet utnyttjas mer effektivt ska kompetensförsörjningen inom vård och omsorg i Södermanlands län tryggas. 1.2 Syfte Syftet med ett regionalt Vård- och omsorgscollege Sörmland (VO-College) är att samordna och effektivisera samarbetet mellan arbetsgivare och utbildningsanordnare, inom vård och omsorg för att behov och tillgång av rätt utbildad arbetskraft överensstämmer. Det ska ske genom strukturerad samverkan mellan arbetsgivare, utbildningsanordnare och fackliga organisationer i ett gemensamt och jämställt VO-College Sörmland för en gemensam framtid. 1.3 Analys/bakgrund Arbetet med den regionala ansökan startade i september Landstinget Sörmland och nätverket Vuxnas lärande i Sörmland (VIS) bjöd in intresserade till ett idéseminarium för information och diskussion kring VO-College. Regionförbundet Sörmland avböjde den förfrågan som ställdes om att ta det regionala samordningsansvaret för bildandet av ett regionalt Vård- och omsorgscollege varvid Landstinget Sörmland som återstående länsaktör med ett intresse av att bilda VO-College Sörmland kallade till ett konstituerande möte den 12 november Där deltog representanter från Sörmlands kommuner, landstinget, fackliga företrädare från Kommunal och Vårdförbundet. Mötet enades om att omgående inleda ett gemensamt arbete för att ta fram en regional ansökan samt att organisera strukturen för en styrgrupp. Förutsättningarna då var att Landstinget Sörmland finansierade en femtioprocentig tjänst för projektledaruppdraget från och med första januari 2010 och tills dess att certifieringen skulle vara klar. Därefter skulle ånyo frågan gå till Regionförbundet om fortsatt ansvar för samordningen i länet av ett regionalt VO-College. Sörmland blev klara och certifierade i februari I samband med certifieringen slutade processledaren. Regionförbundet Sörmland ansåg även vid denna tid sig inte kunna ta ansvar för VO-College Sörmland, varvid regionen och de lokala VO-Collegen stod utan processtöd fram till oktober Under den tiden pågick arbetet med certifieringsansökningar från lokala college i länet. sid 4 (48)

7 Under 2011 skapades en ny gemensam nämnd med politiska företrädare mellan Landstinget och länets nio kommuner i syfte att utveckla samverkansfrågor. Enligt reglementet som antogs av respektive fullmäktige på försommaren 2011, hade nämnden som döptes till VOHJS-nämnden ansvar för hjälpmedelsförsörjningen i länet, FoU i Sörmland samt regionala VO-College. Nämnden fattade beslut så att regional processledare om 25 % för VO-College Sörmland kunde anlitas from oktober 2012, from 2015 är tjänsten på 50 %. Finansiering sköts inom nämndens budgeterande verksamhet. Ansvaret för finansiering av processledare återkommer under avsnitt 2.3 regional samordning och finansiering Sörmland ett nav vid Mälaren Med sitt centrala läge har regionen starka bindningar och samspel med sina omkringliggande regioner. Sörmland är omringat av län och landskap med starka utbildningskulturer. I nordost finns Uppland med Uppsala universitet, i öster finns Stockholm med flera högskolor och universitet. Söder om oss har vi Östergötland med Linköpings universitet och i väster finns Närke med Örebro universitet. Närmast norrut, på andra sidan av Mälaren, finns Västmanland med vilka Sörmland har gemensam högskola med Campus i Västerås, Eskilstuna och Nyköping. Mälardalens högskola är således en viktig aktör i Sörmland för medellånga vårdutbildningar. Mälardalens högskola är en gemensam nämnare för Eskilstuna kommun och Västerås stad. Under 2009 inledde de tre parterna ett gemensamt projekt kallat Samhällskontraktet. Den gemensamma satsningen har gett ett mycket gott resultat som i sin tur har inneburit att parterna satsar fyra år till på kunskapsutveckling för välfärd och tillväxt. Det nya avtalet gäller för I det nya avtalet ingår även Landstinget Sörmland och Landstiget Västmanland. Samhällskontraktets kärna är att länka samman forskning och utveckling (Källa: Samhällskontraktet 2013). I detta samarbete finns en ambition att samverka kring hur Framtidens arbetskraft ska se ut och hur det ska leda till en generell utveckling av områdets arbetsmarknadskompetens, vilket troligtvis även kommer att leda till positiva effekter för vård- och omsorgssektorn (Källa: Samhällskontraktet 2013) Befolkning, demografi och integration I stora delar av landet minskar befolkningen, medan den på vissa håll beräknas öka. Eskilstuna kommun är i särklass störst i länet med sina invånare och statistiken för kommunen pekar på en fortsatt ökning och med en stark inflyttning av nya svenskar (Källa: Prognos för arbetsmarkanden 2014).. sid 5 (48)

8 Vid sidan av Södertälje kommun och Malmö stad har Eskilstuna kommun den största inflyttningstakten av personer med utländsk bakgrund, vilket ställer nya krav på kommunen och på utbildningsanordnare. Under 2000-talet har befolkningsutvecklingen ökat med invånare i Sörmland, vilket är mer än genomsnittet för övriga riket. Ökningen för hela riket var personer. Personer med utländsk bakgrund utgör det klart största befolkningstillskottet i länet. Inflyttning sker främst till Eskilstuna, Katrineholm och Flen (Källa: Sörmlandsstrategin 2020). Störst behov av vård och omvårdnad har den äldre befolkningen Antalet personer i denna grupp ökar kontinuerligt. I länet var andelen 85 år och äldre 0,7 % år 1970 och 2012 var den 2,8 %. Andel 75 år och äldre e % Källa: SCB/Hälsan i Södermanland 2013 Andelen äldre i befolkningen ökar i Sverige och i Sörmland i synnerhet. Den starkast växande åldersgruppen är kvinnor i åldrarna år. Kommunala jämförelsetal 2013 Kommuner Folkmängd 65-år därav andel (%) Eskilstuna ,5 Flen ,8 Gnesta ,6 Katrineholm ,2 Nyköping ,1 Oxelösund ,4 sid 6 (48)

9 Strängnäs ,3 Trosa ,9 Vingåker ,9 Totalt ,8 Källa: Sveriges officiella statistik (2013) Ungdomar flyttar både till och från länet. Efter gymnasiet flyttar många ungdomar för att studera vidare eller arbeta utanför Sörmland. Det är bara Eskilstuna som har ett positivt inflyttningsöverskott av unga i åldern år. Den främsta förklaringen är Mälardalens högskola. För övrigt utgör den åldersgruppen en uttalad minskad andel. Andelen som är 55 år och äldre ökar bland de som väljer att flytta till Sörmland. Här skiljer sig Sörmland från riket Sysselsättning och arbetsmarknadsprognoser Regionförbundet Sörmland redovisar i sin rapport Sörmland i siffror års redovisning av länets Lissabonindikatorer hur sysselsättningen fördelar sig i länet (Källa: Regionförbundet 2011).. Av de tre näringsgrenar som sysselsatte flest kvinnor i Sörmland under 2011 står vård och omsorg för 31 %, utbildning 17 % och handel och distribution 14 %. För männen var fördelningen; tillverkning och utvinning 28 %, handel och distribution 21 % och byggverksamhet 14 %. Andelen män verksamma inom vård- och omsorg för samma period uppgick till 6,l %. Lägst andel män som arbetar inom vård- och omsorgsområdet finns i Strängnäs och Eskilstuna kommun, medan det i Oxelösund arbetar fler kvinnor inom industrin. Arbetsförmedlingens höstprognos för utvecklingen på arbetsmarknaden i Sörmland under är mer positiv jämfört med höstprognosen Sysselsättningen bedöms öka under 2013 och 2014 och arbetslösheten sjunka. Inom offentliga tjänster återfinns 31 procent av samtliga sysselsatta i länet. Sedan 2004 har antalet sysselsatta inom offentliga tjänster varit stabilt, men under de senaste åren kan man se en minskning som varit tydliga inom landstinget. Orsaken är effekter av offentliga verksamheter som övergår till privata utförare. Även framåt kan man se att fortsatta privatiseringar inom vård och omsorg inte kan uteslutas. På sikt behövs även arbetsvillkoren för undersköterskor och vårdbiträden inom vården förbättras. En risk finns att fasta anställningar omvandlas till timvikariat i pooler. Det föreligger med andra ord en risk i att statusen för yrket försämras när den istället skulle behöva öka. I dagsläget är 907 undersköterskor inskrivna på Arbetsförmedlingen i Sörmland varav 287 tim- eller deltidsanställda. sid 7 (48)

10 En minskning har skett och på längre sikt kan det därför mycket väl uppstå en brist på undersköterskor. I dagsläget finns en balanserad tillgång på omvårdnadsutbildade som är nyexaminerade, men en viss brist på yrkeserfarna. (Källa: Arbetsmarknadsutsikterna 2013) I Södermanland är det, liksom i landet i stort, vanligast att kvinnor har en eftergymnasial utbildning. Högst andel med eftergymnasial utbildning i länet finns i Strängnäs, Nyköping och Eskilstuna. Lägst andel finns i Vingåker, Oxelösund och Flen. Andel (%) med eftergymnasial utbildning, år, 2012 Kvinnor Män Totalt Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Länet Riket % Länet Riket Kompetensbehov Landstinget Sörmland har tagit fram en rapport (Rapport 2014, Personal- och kompetensförsörjning, diskussions och planeringsunderlag Landstinget Västmanland, Landstinget Sörmland)). Syftet med den rapporten är att påvisa kompetensbehov för vissa yrkesgrupper. Denna rapport är en fortsättning på den tidigare Personalplanering och Kompetensförsörjning Fokusområden som identifierats för reguljär utbildning är i synnerhet medicinsk sekreterare (läkarsekreterare) där landstinget inom en tioårsperiod spår ett behov för ersättningsrekrytering om 34 %. sid 8 (48)

11 Vidare visar undersökningar på behov av specialistutbildade sjuksköterskor inom operation, anestesi, intensivvård, psykiatri, barn- och ungdomsvård, onkologi, oftalmologi för sjuksköterskor. Även grundutbildade sjuksköterskor behövs då ett ständigt ersättningsbehov i relation till pensionsavgångar finns. Under den närmaste tioårsperioden uppgår behovet av ersättningsrekrytering, baserat på pensionsavgångar, för undersköterskor och skötare inom hälso- och sjukvård, till 340 personer vilket motsvarar 34 %. Störst tonvikt finns för undersköterskor för arbete inom sjukvård på specialistavdelningar. Det är dock ännu okänt hur behovet av spetskompetenserna kommer att vara fördelat för yrkesgruppen. Tydligt framgår dock att exempelvis undersköterskor/skötare med inriktning mot psykiatri kommer att efterfrågas under de närmaste tio åren. Av dagens 374 skötare kommer 121 att gå i pension om 10 år. Det motsvarar 32 %. Den rättspsykiatriska kliniken Karsudden rapporterar ett prognostiserat utbildningsbehov av grundutbildade undersköterskor/skötare med inriktning mot psykiatri. Karsudden bedriver dessutom en del interna utbildningar som är behovsanpassade till rättspsykiatri och som inte erbjuds på annat håll Kommunerna i Sörmland Behovsprognoser 2014 och framåt I flera av Sörmlands kommuner pågår arbete i berörda förvaltningar med ansvar för vårdoch omsorgsfrågor, med att ta fram kompetensförsörjningsstrategier. Man ställer sig frågorna; vilka eventuella utbildningsbehov har man i förvaltningarna och hur ser fördelningen och behoven ut över tiden för en tryggad kompetensförsörjning? Trots att dessa arbeten pågår just nu så kan även kommunerna i Sörmland skönja vissa mönster i sina framtida kompetensförsörjningsbehov. Volymökningar kommer att ske i de flesta delar av verksamheterna men framförallt inom området funktionhinderområdet. Hos kommunernas förvaltningar för vård och omsorg spår man ett tilltagande behov av distriktssköterskor och sjuksköterskor med specialistkompetens inom geriatrik och neuropsykiatri. Även äldrepedagoger (YH-utbildning om 200 poäng) som man menar utgör en viktig kompetens för personal inom äldreomsorgen, efterfrågas, samt personal med specialkompetens med inriktning mot demens. Nytt är även ett behov av tjänster som socialomsorgspedagog. sid 9 (48)

12 Vidare anas ett ökat behov av personal med kompetens från barn- och fritidsprogrammet på ungdomsgymnasienivå, socionomprogrammet på högskolenivå. Gymnasiekursen Vårdpedagogik och handledning 100 poäng har fått fart, men behovet av utbildade handledare kommer alltid att finnas beroende på personalförändringar ute i verksamheterna Pensionsavgångar I Landstinget beräknas hela 40 % av undersköterkorna gå i pension inom 10 år. Samma procentsats kan man även se i länets kommuner för medarbetare inom vård och omsorgssektorn Elevunderlag och sökande (se dokument för statistik 9.3) Sökbilden för ungdomar har ökat något över hela landet till Vård- och omsorgsprogrammet. Enligt den senaste sökbilden har det skett en ökning med 3 %. Nyköpings ungdomsgymnasium En viss ökning kan även märkas till Nyköpings gymnasium. Även ungdomar från Trosa och Oxelösund söker sig till utbildningsprogrammen och kurserna i Nyköping. För Eskilstuna är sökbilden något stabilare. Där var antalet förstahandssökande 76 mot 39 för Av de 76 var 43 obehöriga. Det man ändå kan se frånsett elevunderlag är att de elever som söker är stabilare och fler elever fullföljer sin utbildning. Vuxenutbildning kommunal regi Campus Nyköping På Campus Nyköping finns omvårdnadsutbildning för vuxna på 1500 poäng. Därutöver erbjuds flertalet påbyggnadskurser på mellan 50 och 200 poäng inom vård och omsorg och bedrivs i vissa fall på distans och med hjälp av privata utbildningsanordnare. Vuxenutbildning kommunal regi Campus Oxelösund Även Campus Oxelösund tillhandahåller kurser inom vård- och omsorgsprogrammet. Där har i januari 2014 drygt 50 personer erhållit diplom för 1500 poäng. Arbetsförmedlingen Nyköping Arbetsförmedlingen i Nyköping har utbildat 15 personer under 2013 inom vårdområdet. Under 2014 pågår en utbildning med 52 personer som blir klara i omgångar från juni till september. Ny kurs är inplanerad till hösten Strängnäs ungdomsgymnasium För gymnasieskolan i Strängnäs håller tendensen i sig att färre elever söker vård- och omsorgsprogrammet. Höstterminen 2011 startade 10 elever varav sju av dem är kvar i dagsläget. Hösten 2012 startade 15 elever och 12 är kvar. sid 10 (48)

13 Hösten 2013 var antalet sökande så få att programmet inte startade i Strängnäs och inför hösten 2014 är läget likadant, d.v.s. för få sökande och ingen start planeras. De få sökande har oftast gått på introduktionsprogrammet och blivit behöriga eller avbrutit ett annat gymnasieprogram och söker om till vård- och omsorgsprogrammet. Parallellt med detta finns stort intresse för det Samhällsvetenskapliga programmet med beteendeinriktning allt tyder på att ungdomarna har ett visst intresse för psykologiska och sociologska ämnen. Vuxenutbildning kommunal regi Campus Strängnäs Vuxenutbildningen i Strängnäs har högt söktryck på utbildning inom vård och omsorg. Vuxenutbildning erbjuder start för hel utbildning dagtid två gånger per år med elever i varje grupp. Utöver detta erbjuds kurser på distans med kontinuerliga starter samt validering och handledarutbildning. Under 2103 gick 42 personer hela utbildningen på dagtid. 79 personer startade en eller flera enstaka kurser på distans och 41 personer läste enstaka kurser dagtid. 11 personer validerades och åtta personer deltog i handledarutbildningen som erbjöds under hösten. Till starten i januari 2014 fylldes alla 25 platser på utbildningen och för första gången på länge finns kö till utbildningen. Slutsaten är att intresset för utbildning i vård och omsorg tycks öka ytterligare. Vuxenutbildning kommunal regi Eskilstuna Komvux i Eskilstuna har för nuvarande utbildningsanordnaren Medlearn som genomför utbildningar inom Vård- och omsorgsprogramet. Enligt Medlearn är det ett högt söktryck över hela Sörmland och det är Arbetsförmedlingen samt Komvux som reglerar elevantal och intag beroende på kommunens ekonomiska anslag. Ungdomsgymnasium Katrineholm Ellwynska skolan i Katrineholm tillhandahåller fortsatt vård- och omsorgsprogrammet och tar emot cirka ungdomselever per läsår. Vid senaste antagningen tog skolan emot 53 elever varav 38 var så kallade förstahandssökande. Övriga kom in på sitt andrahandsval eller gick programinriktat individuellt val. Ansökningsstatistiken till Vård- och omsorgsprogrammet på Ellwynska skolan har minskat under de senaste åren med cirka förstahandssökande. Skolan lockar ovanligt många pojkar till programmet. Hit söker i huvudsak ungdomar från Katrineholm, Flen och Vingåker. Skolan erbjuder inom vuxenutbildningen såväl individuell som grupputbildning i omvårdnadskurser och andra gymnasiekurser och även som distansutbildning i omvårdnad på 1500 poäng. Skolan tillhandhåller bland annat validering av omvårdnadskompetenser upp till 1500 poäng. sid 11 (48)

14 Vidare finns en Handledarutbildning på l 00 poäng som riktar sig till vuxna med arbetslivserfarenhet inom vård och omsorg och en påbyggnadskurs för handledare för valideringsstuderande. Skolan har även en kurs i Svenska som andra språk. Ellwynska skolan har för närvarande cirka 50 vuxenstuderande Gemensamma ambitioner för grund- och fördjupningsutbildning Kurserna i vård- och omsorgsprogrammet utgör grunden för den baskompetens som krävs för arbete inom vård och omsorg jämte vad SKL föreskriver i sin rapport Baskompetens inom vård- och omsorgssektorn (2007). Till den grundläggande kompetensen läggs fördjupningskunskap inom specifika områden. Inom respektive kommun kan kursutbudet komma att kompletteras även med delar av andra program till följd av lokala behov. Utvecklingen av utbildningar inom VO-College ska enligt avtalet ske i samförstånd och utan inbördes konkurrens. Regionala styrgruppen avser att gemensamt verka för att plats för APL/LIA och VFU för de studerandes lärande i arbetslivet så långt det är möjligt ska finnas tillgängligt i länet eller inom det interregionala samarbetet. Varje kommunal arbetsgivare garanterar genom sitt deltagande i VO-College att kvalificerade handledare tillhandahålls för APL/VFU/LIA och i enlighet med det samverkansavtal som parterna enas om kvalitetssäkrat arbetsplatsförlagt lärande. Utbildningsanordnare och arbetsgivare svarar gemensamt får att genomföra handledarutbildningar i regionen. Gemensamt för alla parter inom VO-College Sörmland är att all vård- och omsorgsutbildning ska ges mot betyg för att leda till anställningsbarhet inom vård och omsorg oavsett vilken verksamhet som bedrivs Högskoleutbildning På Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) vid Mälardalens Högskola erbjuds utbildningsprogrammen till sjuksköterska, fysioterapeut, folkhälsovetare, beteendevetare jämte barnmorskeprogrammet och specialistsjuksköterskeutbildningarna med inriktning mot anestesisjukvård, intensivvård, psykiatrisk vård och mot distriktsköterska (se avsnitt 4.5). Under 2014 var det sammanlagt 284 studenter som tog sjuksköterskeexamen. 1.4 Mål Uppföljning av regionala mål enligt ansökan Under rubriken analys och bakgrund (1.3) beskrivs hur det regionala arbetet har fungerat under certifieringsperioden sid 12 (48)

15 Det har självklart satt sina spår att det inte varit den kontinuitet som behövs för den regionala styrgruppen för att utveckla de mål som fastslagits från start. Vi har därför valt att behålla i stort sett de tidigare målen med tillägg av anställningsbarhet, stadgar, arbetsordning samt initiera fortbildningsinsatser. De regionala målen är åter i fokus på mötena med den regionala styrgruppen. Även i de lokala styrgrupperna ingår uppföljningsarbetet. De mål som har diskuterats och som vi har nått framgång i är följande: Användandet av ett gemensamt IT-verktyg, KLIPP (klinisk praktikplacering). De flesta kommunerna har anslutit sig och arbetar med verktyget medan någon kommun saknas. Valideringsmodell och valideringshandledarutbildning. I länet användes tidigare inget enhetligt valideringssystem. Ett mål var därför att hitta ett sådant. Arbetsgruppen för validering träffade olika aktörer och till sist enades man om modellen som används av Meritea GR. Ett avtal tecknades för perioden med ett gott resultat. Det förslag som nu har arbetats fram av Föreningen VO-College har varit på remiss till regionala styrgruppens aktörer och förhoppningen är att förslaget kan införlivas som ett enhetligt valideringssystem i VO-College Sörmland. Valideringshandledare har utbildats men fler kommer att behövas. Hittills har ca 100 valideringshandledare utbildats i länet. Baskompetens. En samsyn rådde från början i den arbetsgrupp vars uppdrag var att fastställa vad baskompetens är enligt SKLS: principer i rapporten Baskompetens inom vård- och omsorgssektorn 2007). Samverkan kring handledarutbildning. Under arbetets gång har konstaterats att arbetsgruppen samt gruppen för APL ligger varandra nära i frågorna. På regionala styrgruppsmötet beslutades därför att arbestgruppen för handledning och APL slås samman till en arbetsgrupp eftersom arbetsgrupperna har liknande frågor att arbeta med. Arbetsgruppen för APL. Arbetsgruppen har varit aktiv hela tiden. En kravblankett med kriterier som eleverna ska uppnå på sin APL har arbetats fram. På gång är nu en blankett för utvärdering till studeranden, handledare och chefer. sid 13 (48)

16 För ett ytterligare förtydligande av målen hänvisas till målmatris för regional styrgrupp. Mål som återstår är marknadsföringsåtgärder. Finansieringen av VO-College är fastställd för Samarbete sker med Regionförbundet Nya regionala mål som ska uppnås till Dokument för anställningsbarhet 100% av nyanställd personal uppnår kriterierna för anställningsbarhet genom att: - I en närmare dialog med regional styrgrupp och lokala styrgrupper diskutera frågan om anställningsbarhet. - Erbjuda adekvata och attraktiva utbildningar - Möjliggöra och stimulera utveckling av validering Det är viktigt med ett likartat dokument i länet som ger trygghet för medarbetare och chefer vid anställning. Vi ser även vikten av att säkerhetsställa likvärdig utbildning avseende bedömning och betygsättning samt säkerställa att alla utbildningsanordnare använder sig av formativ bedömning i sina utbildningar. 2 Stadgar och arbetsordning för regional styrgrupp genom att: - Arbeta för att tydliggöra syftet med ett regionalt VO-College Sörmland. Under året har ett dokument upprättas över stadgar. Målet är slutfört och finns därför inte uppförd på målmatrisen. 3 En strategi för ökad attraktivitet i arbetslivet för vård- och omsorgsyrket genom att: - Göra anställningar attraktiva för medarbetare, exempelvis erbjuda spetsutbildning eller erbjuda ungdomar sommarjobb. - I dialog med arbetsgivare fackförbund och utbildningsanordnare främja strategier och lösningar som gynnar kompetensutveckling på bredden, karriärvägar och löneutveckling ex vis genom, höjd status för undersköterskor, specialiseringar, olika nischområden och titulaturer inom vård- och omsorgsyrket. - Göra uppföljningar av elevers sysselsättning 6 månader efter avslutad utbildning. sid 14 (48)

17 4 Initiera fortbildningsinsatser genom att: - Kartlägga personalens kompetens exempelvis via medarbetarsamtal. 2. Samverkan Den regionala styrgruppen för VO-College bildades i december Vid den första träffen för regional styrgrupp som var i februari 2010 definierades flera olika huvudområden som prioriterades. I samband med det bildades fyra arbetsgrupper inom områdena handledarutbildning, validering, kvalitetssäkring av APL samt baskompetens (se ovan). De aktuella arbetsgrupperna som då bildades har under den här perioden mer eller mindre funnit sin tillhörighet och fortsatt att utveckla arbetet. Grundtanken med Vård- och omsorgscollege är att utbildningen ska formas utifrån arbetsgivarnas nuvarande och framtida behov och krav. Det i sin tur kräver en tydlig samverkan mellan arbetsgivare och utbildare. Genom samverkan lär vi av varandra och omvärldsbevakar på ett annat sätt. I styruppen för VO-College är företrädare för arbetsgivarna i majoritet. Det är viktigt att representanter från både arbetsgivarna och utbildningsanordnarna är aktiva i styrgruppen. Styrgruppens ansvar är att säkerhetsställa att utbildningarna och branschbehoven går hand i hand. 2.1 Hur tänker vi arbeta med vår egen samverkan Det viktiga är att diskutera/stärka varje parts betydelse och ansvar för regionalt utvecklingsarbete inom Vård- och omsorgscollege. Detta kan bland annat ske genom att varje regionalt och lokalt VO-Collegemöte har en stående punkt som tar upp samverkan. Idag distribueras minnesanteckningar ut från regional styrgrupp till representanter för fortsatt information till de lokala styrgrupperna. Processledaren informerar regional styrgrupp samt sköter omvärldsbevakningen från den nationella nivån. På dagordningen vid varje regionalt möte lämnas även information om vad som hänt i de lokala styrgrupperna. Målet är också att de lokala styrgrupperna bjuds in till ett gemensamt möte under året. Till mötet i år (2014) är företrädare från Föreningen för VO-College inbjudna. sid 15 (48)

18 2.2 Organisation Från 2015 finns Vård- och omsorgscollege Sörmland idag organisatoriskt under NSV nämnden (Gemensam nämnd för samverkan kring socialtjänst och vård). Den regionala styrgruppen leder och samordnar arbetet på övergripande nivå. En regional processledare finns på 50 procent vilket finansieras av NSV-nämnden. Processledaren har till uppgift att stödja, driva och samordna de regionala frågorna Den regionala styrgruppen Deltagarna i den regionala styrgruppen arbetar på en strategisk nivå och skapar förutsättningar för regional samordning där det är gynnsamt för målsättningarna och underlättar arbetet på den lokala nivån. Den regionala styrgruppen har i uppdrag att verka såväl kort- som långsiktigt för regionen. Den regionala styrgruppen ska även kanalisera och stödja behov och utvecklingsidéer från deltagande aktörer i regionen. ta beslut om och godkänna resultat från regionala arbetsgrupper och om regionala frågor. vara garantin för att Vård- och omsorgscollege Sörmland håller de nationella kriterierna för Vård- och omsorgscollege. sprida information om aktuella kurser, konferenser, kompetensförsörjningsfrågor, utredningar, litteratur, artiklar m m. I styrgruppen ingår det representanter från följande organisationer: Landstinget Sörmland Nyköpings kommun (representerar även Trosa och Oxelösunds kommun). Eskilstuna kommun Katrineholms kommun (representerar även Vingåker och Flens kommun) Strängnäs kommun Vision, Nyköpings kommun Vision, Landstinget Sörmland Arbetsförmedlingen Kommunal, kommun och landsting Mälardalens högskola Regionförbudet Sörmland Varje kommun/kommuner representeras av en representant från utbildning respektive arbetsgivarsidan. Den regionala procesledaren ingår i styrgruppen, bereder ärenden, upprättar tillsammans med regional ordförande dagordning och skriver minnesanteckningar från sammanträdena. sid 16 (48)

19 Dagordningen för den regionala styrgruppens sammanträden skickas ut ca tio dagar innan mötet. Ledamötena har också möjlighet att anmäla ärenden före styrgruppsmötet. Protokoll från regionala styrgruppsmötena skickas ut efter en vecka till ledamötena. Eftersom ledamöter från de lokala styrgrupperna finns representerade i regional styrgrupp kan information även ges muntligt vid de lokala styrgruppsmötena. Ordförande för den regionala styrgruppen representeras av Landstinget Sörmland. 2.3 Regional samordning och finansiering Regionförbundet Sörmland ställdes tidigare inför ett ställningstagande om en långsiktlig satsning på VO-College. Mälardalens högskola fick i uppdrag av Regionförbundet att genomföra en förstudie om VO-College Sörmland. Huvudsakliga syftet med förstudien och dess slutrapport var att kunna presentera förslag på hur den långsiktliga finansieringen för VO-College Sörmland kan lösas. I slutrapporten som Regionförbundet Sörmland förmedlade i augusti 2014 föreslås att finansieringen sker av regional processledare om minst 50 procent och att en finansieringsmodell som bygger på samtliga medverkande aktörer som kommuner samt landsting är med och bidrar till finansieringen, lämpligen utifrån invånarantal. Under 2015 kommer finansieringen att skötas inom nämndens budgeterande verksamhet Det regionala samarbetets sammansättning Positivt för det regionala samarbetet är att så många för VO-College betydelsefulla aktörer är representerade och aktiva. I den regionala styrgruppen finns representation från både utbildningssidan, fackförbund och från arbetsgivarna Arbetsgivare och utbildningsanordnare De utbildningsanordnare som ingår i VO-College Sörmland är: Nyköpings gymnasium, Vård- och omsorgsprogrammet inklusive lärlingsutbildning Ellwynska skolan, Vård- och omsorgsprogrammet inklusive lärlings-och vuxenutbildning Katrineholm Rinmangymnasiet, Vård- och omsorgsprogrammet, Eskilstuna Kommunala vuxenutbildningen, Campus Nyköping Kommunal vuxenutbildningen, Campus Oxelösund Medlearn vuxenutbildning, Eskilstuna, Södra länsdelen samt KFV-regionen (Katrineholm, Flen Vingåker) Mälardalens högskola YH utbildning till Medicinsk sekreterare, stödpedagog och behandlingspedagog. Efter den regionala certifieringen 2011 har Medlearn tillkommit som ny lokal part. sid 17 (48)

20 Strängnäs kommer att lämna in en ansökan om lokalt VO-College våren Arbetslivets aktörer är: Kommunerna Flen, Vingåker, Katrineholm, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Strängnäs och Eskilstuna Landstinget Sörmland Kommunal Sörmland Vision Arbetsförmedling Regional aktör Regionförbundet Sörmland Mälardalens högskola Mälardalens högskola har upprättat förnyad avsiktsförklaring i vilket högskolan ställer sig bakom konceptet för Vård- och omsorgscollege och högskolan avser på olika sätt att medverka i arbetet. Behovet av att kunna rekrytera högskoleutbildad personal såväl inom kommunal- som landstingsverksamhet kommer att öka. Samverkan och regional planering med högskolan är central för den framtida personalförsörjningen. Mälardalens högskola bedriver även forskning och de erbjuder såväl fristående kurser som utbildningsprogram på grund och avancerad nivå, vilka leder till yrkesexamina och/eller generell examen. Samråd sker mellan kommun och landsting samt Mälardalens högskola i frågor gällande behov av utbildning, utbildningsinnehåll, utbildningsdimensionering, möjlighet att erbjuda praktikplatser, handledarkompetens mm. Avtal finns upprättade gällande VFU (verksamhetsförlagd utbildning) inom högskoleprogrammen. Landstinget Sörmland har sen tidigare ett IT- system (KLIPP) som är ett hjälpmedel för VFUplaceringar och där samarbetet sker med Mälardalens högskola. IT-systemet ger en lätthanterlig och översiktlig bild av tillgång till adekvata platser och tider för praktiksamordning. Via landstinget Sörmland har även kommuner i Sörmland kunnat få tillgångtill KLIPP via den nyttjandeerätt som landstinget äger Kommunal Södermanland Utbildning och utveckling är mycket viktig fråga för Kommunal. Kommunal anser att yrket behöver stärkas och vidareutvecklas för nyutbildade och redan utbildade undersköteskor. sid 18 (48)

21 Kommunal Sörmland har en god representation i alla lokala styrgrupper och regional styrgrupp. Kommunal är en viktig aktör i VO-College. Flera av Kommunals representanter arbetar själva som undersköterskor eller vårdare i sina respektive kommuner och de ser det som en stryka att kunna se den nyanserad bild av de behov som kan finnas i arbestlivet Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen (AF) är den största aktören i Södermanlands län inom kompetensförsörjning och är mycket betydelsefulla i samarbetet inom VO-College. AF var med vid starten av regionalt VO-College men valde sedan regionalt (ej lokalt) att vara adjungerade. Fr o m hösten 2013 är man åter med på ordinarie styrgruppsmötena. AF kan bland annat bidra med statistik, informera om arbetsmarknadsutbildningar och satsningar Regional utveckling I Sörmland precis som i andra län pågår etablerandet av en regional kompetensplattform. Arbetet utgår ifrån de politiskt antagna prioriteringarna i mål 1, i den regionala utvecklingsplanen. (Källa: Sörmlandsstrategin 2020) tillsatte regionstyrelsen för Regionförbundet Sörmland en beredning för kompetensfrågor som består av sju politiker från regionstyrelsen och som har i uppdrag att på regional nivå bygga upp ökad kunskap, underlätta erfarenhetsutbyte och initiera olika insatser inom kompetensområdet. Beredningen arbetar bl. a med att se över bristen på kompetent arbetskraft inom teknik, naturvetenskap- och vård och omsorgsområdet. Slutrapport och förslag på insatser levereras under hösten Inom ramen för arbetet med kompetensplattformen har Regionförbundet ett samverkansprojekt med Västmanlands län kring yrkeshögskoleutbildningar, kallat Yrkeshögskolan Mälardalen. Samarbetet syftar till att öka antalet YH-utbildningar i de två länen och underlätta för länets arbetsgivare att få tag på rätt kompetens. Inom kompetensplattformen arbetar Regionförbudet också med att höja kvaliteten på studieoch yrkesvägledningen i länet genom att stärka studie- och yrkesvägledarna i sin roll och synliggöra frågan som en del i det strategiska utvecklingsarbetet i skolan. Initiativ till utökad arbetsmarknadskunskap för skolungdomar har tagits av Regionförbundet under Syftet är att verka för att skolungdomar ges möjlighet att fatta mer medvetna beslut om sina framtida val av utbildning och yrke. Landstinget Sörmland har genom att bekosta avtal sett till att arbetsmarknadskunskap innefattar vård- och omsorgssektorn från och med Kompetensplattformen har vidare ett samverkansavtal med Mälardalens högskola inom skolutveckling som 2014 handlar om utbildningsinsatser riktade till lärare inom entreprenöriellt lärande och nyanländas lärande. sid 19 (48)

22 Regionförbundet Sörmland har av Tillväxtverket tilldelats 2 mnkr för att arbeta med Attraktiv arbetsgivare vård och omsorg, vilket ska bedrivas som projekt under , och där vissa delar sammanfaller med uppdraget för VO-College. Alla aktörer inom VO-College Sörmland är engagerade i många olika konstellationer och nätverk som involverar vård- och omsorgsperspektivet utöver att man även är representerad i regional och lokal styrgrupp. Framgent är det av vikt att samla krafterna inom VO-College Sörmland för att undvika parallella processer och ett splittrat arbetssätt i ambition om att inom länet stärka kompetensutvecklingen inom vård och omsorg och höja status på såväl utbildning, yrken och verksamhet. Regional styrgrupp behöver stärka sin funktion och ta ett bredare ansvar för utvecklingen både regionalt men även lokalt. Arbetsgrupper behöver komma igång inom de områden som ännu inte påbörjats. Vi måste hitta bra former för fortsatt marknadsföring och göra VO-College mer känt ute i verksamheterna. I arbetsgrupperna bör det som idag finnas en bred representation från arbetsgivare och utbildningsanordnare. Målstyrt arbete med utarbetad kommunikations- och marknadsföringsplan som bedrivs med tryggad finansiering är vägen framåt. Uppstart av arbetsgrupper gäller även på det lokala planet. Idag träffas regional styrgrupp ca fyra ggr/år. Däremellan finns det möjlighet för riktade träffar för de olika arbetsgrupperna. Regional processledare har påbörjat ett arbete med deltagande vid de lokala styrgruppsmötena. 3. Regionalt och lokalt perspektiv VO-College som organisationsform ser vi i regionen som ett överbryggande branschorgan och som en garanti för ständig och ömsesidig utveckling och plats för dialog mellan parterna. De parter som ingått i arbetet under ansökningsprocessen är överens om att "dörrarna" hålls öppna för nya deltagare som i så fall iklär sig de avtal och överenskommelser som övriga parter enats om för angiven avtalstid. Därefter kan parterna ta upp till diskussion vilka nya avtal eller regleringar som kan vara angelägna att omförhandla mellan parterna på regional nivå. Alla överenskommelser på den regionala nivån ska ligga till grund för en gemensamhetsnivå även för lokala överenskommelser då lokala VO-College etableras och certifieras. Det som diskuteras på regional nivå bör även fortsättningsvis föras ut och förankras på lokal nivå och vice versa. sid 20 (48)

23 Ambitionen är att skapa en dialog mellan regionens parter men att handlingsutrymme ska finnas för lokala variationer där så blir aktuellt. På den regionala styrgruppens möten finns alltid punktern Rapport från lokala VO-College samt rapport/information från regional procesledare samt rapport från regionala arbetsgrupper. En åtgärd som snarast bör ske är uppdateringen av utbildningsanordnarnas hemsidor. Den regionala nivån ska stötta de lokala nivåerna som har att bilda egna lokala styrgrupper med arbetsgivarna i majoritet och på ordförandeposten. Alla lokala VO-College bör ha representation av både arbetsgivare och utbildning på den regionala nivån. Strängnäs är på gång att påbörja ett arbete inför lokal certifiering. Viktigt är också att behålla de parter som idag är med i VO-College Sörmland. En sådan struktur borgar för att kommunikationsvägar blir korta och samarbete och samspel i frågor kan bearbetas på båda nivåer när så är önskvärt. 3.1 Marknadsföring Den regionala styrgruppen har beslutat att det är angeläget att snarast prioritera arbetet med att ta fram konkurrenskraftig marknadsföring för branschen med vilken vi på bästa sätt ska nå ut till framtidens presumtiva arbetskraft, det vill säga regionens ungdomar och vuxna som ska grundutbildas eller kompetensutvecklas. Regionen planerar att marknadsföra möjligheterna som erbjuds individer med rätt yrkeskompetens och vill samtidigt ge en modernare bild av branschen. Ambitionen är att nå ut med information som exempelvis: att de kvalitetssäkrade utbildningarna är framtagna i samverkan mellan utbildare och arbetsgivare att rätt utbildning leder till anställningsbarhet som är efterfrågad i branschen att rätt utbildning leder till intressant och betydelsefullt arbete med god utvecklingspotential att det finns variationer av karriärvägar vid kompetensutveckling att mångfald, jämställdhet och hälsofrämjande arbets- och lärandemiljöer är prioriterade kvalitetsindikatorer att reell kompetens kan valideras mot betyg För detta arbete ska en marknadsgrupp tillsättas för att ta fram en handlingsplan på vad som behöver göras för att kommunicera, informera och föra dialog med målgrupperna. Styrgruppen har lyssnat och tagit del av hur man med hjälp av sociala medier (ex. Twitter, Facebook, bloggar, etc.) kan nå ut med budskap på ett modernare sätt och som ett komplement till traditionella informationsvägar. sid 21 (48)

24 Detta arbete ska inledas och utvecklas under kommande avtalsperiod. 3.2 Omvärldsbevakning De sedan tidigare redan etablerade samverkansorgan som finns i regionen i form av lokala och regionala branschråd på högskolan och lokala programråd på gymnasieskolorna eller motsvarande råd hos vuxenutbildningarna ska upprätthållas, utvecklas och göras delaktiga i VO-College. Här finns en naturlig koppling mellan arbetsgivarsidan och utbildningsanordnarna. Här kan forskning, rön och behov utbytas och diskuteras. Hur ser innehållet ut i utbildningarna? Vad behöver utvecklas regionalt och lokalt och vad är reglerat från Skolverket och Högskoleverket? Vilket innehåll ska eller kan utbildningarna ha för att vård-, omsorgs- specialist- eller påfyllnadsutbildningar ska leda till anställningsbarhet och att kompetenserna ska motsvara efterfrågan i regionen? Här finns flera viktiga frågeställningar som inte kan eller bör besvaras i dagsläget, utan ligga till grund för regionens samarbete över tiden. Frågorna ska ständigt leda till förbättring och utveckling av gemensamma ambitioner mellan parterna i VO-College Sörmland. Landstinget Sörmland har med hjälp av sjukhusbiblioteken i Sörmland en databas RSS för omvärldsbevakning. RSS är ett sätt att bevaka uppdateringar av webbsidor vilket VO- College kan använda för att t.ex. prenumerera på tidskrifters innehållsförteckningar eller sparade databassökningar. Den regionala processledaren tillsammans med den regionala styrgruppen behöver vidareutveckla ett systematiskt samarbete för hur sådan bevakning ska organiseras och hur information ska kommuniceras mellan parterna. Regionens samverkansparter har olika system för att hålla sig ajour med nyheter inom vård och omsorgsbranschen och kommer att rapportera sådan information i samband med den regionala styrgruppens fortsatta arbete. 3.3 Mångfald, genusperspektiv, jämlikhet och jämställdhet Anställ kompetensen är ett projekt som har drivits av Södermanlands läns Tillväxtråd (Tillväxtrådet har bildats gemensamt av Länsstyrelsen och Regionförbundet i Södermanlands län) för att synliggöra den utrikesfödda kompetens som finns i länet. Anställ kompetensen är också en uppmaning till arbetsgivare i Södermanlands län att inte endast uppmärksamma utrikes föddas kompetens, utan att faktiskt anställa denna kompetens. sid 22 (48)

25 Det finns en outnyttjad resurs som samhället går miste om. (Källa: Rapport 2013:14, Länsstyrelsen Södermanlands län). Företagares attityder till utrikesfödda spelar en stor roll för hur arbetskraft rekryteras. Det viktiga är att fokusera på det positiva och ge individen möjlighet att växa. Många företagare skulle även behöva utbildas i mångfaldsfrågor. Parterna i samverkan för VO-College Sörmland är eniga om att dessa personer med utländsk bakgrund måste lockas till våra utbildningar för att endera validera sina kompetenser och färdigheter eller för att välja att studera grund- eller påfyllnadsutbildning i vård- och omsorgsarbete. Parterna är även överens om att en adekvat kunskapsnivå i svenska språket bör motsvara nivå B2 anpassat av Arbetssam till Europarådets språkliga referensnivåer för arbete inom äldreomsorg och personer med funktionsnedsättning. En sådan kunskapsnivå bör efterfrågas då alla vård- och omsorgsyrken inbegriper dokumentationsplikt och journalhantering på svenska. Det övergripande målet för Sveriges jämställdhetspolitik är att alla kvinnor och män ska ha samma makt och inflytande i samhället och sina egna liv. Makt, både formell och informell ska fördelas lika Det finns ett positivt samband mellan graden av jämställdhet i en region och regionens förmåga till tillväxt. Förmågan att ta tillvara och värdera kvinnors och mäns erfarenheter och kunskaper är därför en strategisk fråga för regionens utveckling. (Källa: Rapport På tal om kvinnor och män, 2013). För att göra vård- och omsorgsbranschen attraktiv för alla, både män och kvinnor, ska VO College Sörmland eftersträva att alla utbildnings- och arbetsmiljöer präglas av jämlikhet och jämställdhet. Jämlikhet innebär att alla människor är lika värda och har samma rättigheter och med begreppet jämställdhet avser vi relationen mellan kvinnor och män och betyder att alla, oavsett kön, ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Dessa ambitioner ska även gälla ur ett genusperspektiv. Med genus avses det tänkta könet som skapas av handlingar och föreställningar om kvinnlighet och manlighet i samhället. Genus har alltså inget att göra med det biologiska könet. VO-College Sörmland ska präglas av ett genusperspektiv vilket betyder att vi ska verka för att vi i vårt dagliga arbete utgår från att relationen mellan kvinnor och män och de egenskaper och handlingar som anses vara könsbundna, kan vara socialt konstruerade. Det handlar om att ifrågasätta de normer och värderingar som reglerar hur kvinnor och män "får" agera. Det handlar även om att se både kvinnor och män som individer, inte enbart som tillhörande ett kön med könsspecifika egenskaper. Speciellt bör bilden av kvinnor med utländsk bakgrund uppmärksammas. sid 23 (48)