Mobbning i skolan. Robert Thornberg

Transkript

1 Mobbning i skolan Robert Thornberg Vad är mobbning? Olweus klassiska definition: En person är mobbad när han eller hon, upprepade gånger och under en viss tid, blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer / / obalans i styrkeförhållandet (Olweus, 1992) Negativa handlingar = att avse göra någon illa aggression (aggressivt beteende) Kriterier som alltså ska uppfyllas: negativa/aggressiva handlingar Upprepning över tid maktobalans (offret är eller upplevs vara fysiskt eller socialt svagare) Sid 2 Linköpings universitet 1

2 Olika typer av mobbning Fysisk mobbning Verbal mobbning Indirekt mobbning Nätmobbning (Cyberbullying) Sid 3 Linköpings universitet Varför är mobbning viktigt att arbeta med i skolan? 1. Offer löper större risk att utveckla psykosociala problem, ohälsa och skolsvårigheter 2. Mobbare (de som initierar och leder mobbning) löper större risk att utveckla kriminalitet (pojkar) och social missanpassning 3. Risk för negativ modellinlärning som motverkar skolans värdepedagogiska uppdrag. 4. Samband mellan mobbning och dåligt socialt klimat. Dåligt socialt klimat missgynnar elevers lärande generellt. 5. Strider mot skollagen och läroplanen. Konflikt med skolans värdegrund och FNs konvention om barns rättigheter Sid 4 Linköpings universitet 2

3 Mobbning utifrån kognitiv beteendeteori Vissa uppväxtförhållanden formar barn till att mobba andra Förälder har en negativ grundinställning till barnet; brist på värme och engagemang Förälder är eftergiven och tillåter ett för aggressivt beteende Förälder i hög grad använder maktorienterade uppfostringsmetoder Medfött temperament spelar viss roll Tvångsmaktsmönster i hemmet Positiv förstärkning av aggressivt beteende Modellinlärning Utvecklar aggressiv kognition Fientliga grundantaganden Fientliga tolkningar Begränsad repertoar av aggressiva strategier Lätt att bli frustrerad och arg Bristande känslokontroll Sid 5 Linköpings universitet Mobbning utifrån kognitiv beteendeteori I skolan Mobbning lönar sig (positiv förstärkning) - tilltvingar sig saker från offer - en förstärkande publik - får status och makt De negativa konsekvenserna för egen del är inga, små eller utkonkurreras av de positiva ovan Brist på positiv förstärkning av antimobbningsbeteenden och alternativa beteenden till mobbning Mobbning sprids genom modellinlärning Mobbning utvecklar fientliga kognitiva scheman Tvångsmaktsmönster i skolan gynnar mobbning Två typer av offer (riskgrupper): - passiva offer - provocerande offer Sid 6 Linköpings universitet 3

4 Olika deltagarroller i mobbningssituationer Offer Mobbare Medhjälparna Underbyggarna (förstärkarna) De som står utanför (passiva åskådare) Försvararna Sid 7 Linköpings universitet Mobbning och social misfit -hypotesen Krock mellan en individs sätt att vara och centrala normer i gruppen Beroende på gruppnormerna kan ett och samma beteende leda till acceptans i en grupp och mobbning i en annan Sid 8 Linköpings universitet 4

5 Han passar inte in här, han är så löjlig (pojke i årskurs 8 som mobbar en jämnårig pojke, i Fors, 1995) Lina vill vara med oss, men hon får inte. Hon stör spelet. Hon stör leken (flicka i årskurs 3 som mobbar en klasskamrat, i Fors, 1995) Om du till exempel är annorlunda på något sätt Mmm Maija är lite annorlunda (några flickor i års ålder pratar om orsaker till mobbning, i Teräsahjo & Salmivalli, 2003) Att hon var annorlunda. Dom tyckte inte att hon var som alla andra (flicka i årskurs 4 om en klasskamrat som blev mobbad, i Thornberg, 2010) Sid 9 Linköpings universitet En grundad teori om offerprocessen i mobbningen 1. Initiala angrepp 2. Den dubbla offerprocessen Yttre offerprocess Sid 10 Linköpings universitet stigmatisering genom annorlundaskap social utfrysning Inre offerprocess känslan av att inte passa in självprotektion självisolering introvertering utveckla social sköld känsloavstängning självinhibering Självtvivel Självklander uppgivenhet 3. Utträde ur mobbningen 4. Mobbningens efterverkningar Kvardröjande inre offerprocess Förvärvade livskunskaper 5

6 Mobbningens gruppsykologi: Forskning indikerar att: Elever är mer engagerade i mobbning när det i gruppen finns en allmän norm som påbjuder mobbning; Elever som mobbar tenderar att bli impopulära och avvisade om det i klassen finns antimobbningsnormer De normer som de populära eleverna i klassen producerar tycks vara de som primärt avgör i vilken utsträckning andra elever accepteras eller avvisas och utsätts för mobbning Elever med högre status är oftare engagerade i mobbning än andra När elever som mobbar uppfattas som populära ökar även mobbningsbeteenden hos andra elever jämfört med när elever som mobbar uppfattas som impopulära Elever med låg status är oftare utsatta för mobbning Så fort en elev uppfattas som negativt avvikande i en klass så tycks ett grupptryck uppstå som påbjuder mobbning och att man ska undvika att vara med denna elev Sid 11 Linköpings universitet Socialpsykologiska mekanismer som gynnar mobbning Aversivt socialt klimat (pro-aggressiva normer, tvångsmaktsmönster) Ohämmade sociala positioneringsprocesser Kultur som präglas av intolerans för olikheter Tvångsmaktsledarskap Deindividualisering Ansvarsdiffusion Kultur som präglas av blaming the victim Dehumaniseringsprocesser Publikhämning Kollektiv rationalisering Sid 12 Linköpings universitet 6

7 Varningssignaler hos elever som kan vara mobbade Skadade kläder; saknade eller skadade böcker/ägodelar Har sår, blåmärken eller rivmärken som inte förklaras Har få eller inga vänner (ofta själv på raster) Mycket låg social status i klassen Verkar rädd för att gå till skolan Börja skolka eller ha mycket sjukfrånvaro Tappat intresse för skolarbetet; börjar plötsligt prestera sämre i skolan Verkar ledsen, nedstämd eller deprimerad Klagar ofta på fysiska symtom som huvudvärk eller magont Sömnsvårigheter Dålig aptit Verkar orolig Låg självkänsla / dåligt självförtroende Sid 13 Linköpings universitet Att skilja ut fysisk aggression/mobbning från bråklek Arga, upprörda eller ledsna ansiktsuttryck och röstlägen efteråt istället för skratt och leenden (kolla på den som verkar i varit i underläge). Skiljs åt, är ej tillsammans, efteråt. Inget handikapp (den yngre el. svagare är chanslös). Lägger inte band på sig. Inga rollbyten (som i bråklek) Få deltagare (till skillnad från i bråklek) Många åskådare Sid 14 Linköpings universitet 7

8 Effektiva komponenter i antimobbningsarbete Kontinuerlig kartläggning (anonyma elevenkäter) i skolan Auktoritativ (ej auktoritär!) fostransstil och positiva lärar-elevrelationer Aktivt arbeta med det sociala klimatet på skolan, i klassen och i klassrummet Involvera alla (skolpersonal, elever och föräldrar) i ett generellt arbete mot mobbning och för en schysst och säker skola Skapa en antimobbningsgrupp Utbilda alla lärare i att kunna upptäcka och hantera mobbning Etablera och upprätthålla regler mot mobbning och kränkningar i klassen och på skolan medvetet normarbete Noll tolerans mot mobbning (i policy och handling) Öka vuxennärvaron på platser där mobbning äger rum - gott om vuxna bland eleverna på rasterna Ge visst lektionsutrymme åt mobbningsprevention Sid 15 Linköpings universitet Sid 16 Linköpings universitet 8