Linköpings universitet 1

Transkript

1 Utsatthet för mobbning: ökad risk för Mobbningsprevention: Föreläsning om aktuell forskning Robert Thornberg Institutionen för beteendevetenskap och lärande Låg självkänsla Depression Självskadebeteende Suicidtankar och beteende Ångest och social ångest Sömnsvårigheter Psykosomatiska symtom Fysisk ohälsa Social isolering Försämrade skolprestationer Antisocialt beteende, aggression och våldshandlingar Psykotiska symtom Mobbningsbeteende ökar i senare år risken för Antisocialt beteende Aggression och våldshandlingar Kriminalitet Droganvändning Psykosociala problem Depression Suicidtankar och beteende Vittne till mobbning: korrelerar med (obs, en studie, Rivers et al., 2009) Depressiva symtom Ångestsymtom Paranoida föreställningar Tvångssymtom Negativa interpersonella känslor Fientlighet Icke-klinisk allmän oro Psykotiska symtom Droganvändning Förebyggande i det vardagliga arbetet Farringtons och Ttofi (2009, 2011) metaanalys Datadrivet arbetssätt Fler vuxna ute bland eleverna under rasterna eller på skolgården Utbildning av och information till föräldrarna om mobbningsarbetet i skolan Att göra eleverna delaktiga och engagerade i antimobbningsarbetet Att förbättra lärares ledarskap i klassrummet Att lärare och elever tillsammans i klasserna utarbetar regler mot mobbning Arbetsgrupper med experter Kontinuerlig kartläggning av förekomst av mobbning Anonym elevenkät Kartläggning av farliga platser Fokusgrupper Linköpings universitet 1

2 Svensk utvärdering av 39 skolors antimobbningsarbete Skolverket (2011) Fostransstilar Hög grad av Relationsfrämjande insatser mellan elever Elevers aktiva medverkan i det förebyggande arbetet Personalutbildning rörande mobbning Rastvaktssystem baserat på kartläggning av farliga platser och att det på rasterna anordnas aktiviteter av särskild personal Låg grad Eftergiven Auktoritativ Hög grad Skolor som lyckats hålla mobbningen på en låg nivå utmärktes bland annat av att: all personal var engagerad i arbetet, att arbetet var väl förankrat hos all personal och hos eleverna, och att skolan präglades av ett bra skolklimat Oinvolverad Låg grad av Auktoritär Forskning om olika fostransstilar Barn till auktoritära föräldrar: tenderar ofta att vara oroliga och olyckliga brister ofta i självförtroende är mer aggressiva och undandragande i relation till andra tenderar ofta i samspel med jämnåriga att reagera fientligt och aggressivt i frustrerande situationer tror att konflikter med jämnåriga löses med ovänliga och påstridiga metoder. Barn till eftergivna föräldrar: är mer omogna och självcentrerade brister ofta i självförtroende brister ofta i självkontroll mer impulsiva och aggressiva (särskilt pojkar) mer rebelliska uppvisar oftare låg grad av socialt ansvar. Barn till oinvolverade föräldrar: tenderar att ha hög grad av aggression och utagerande beteenden tenderar att vara olyckliga och nedstämda har ofta låg självkänsla brister i sociala färdigheter. Barn till auktoritativa föräldrar: är mer vänliga är mer samarbetsorienterade är mer prosociala har högre grad av psykisk hälsa har högre grad av självförtroende har högre grad av självständighet och självkontroll är mer socialt kompetenta och ansvarstagande har färre anpassnings- och beteendeproblem är mer omtyckta av jämnåriga Presterar bättre i skolan. Linköpings universitet 2

3 Ungdomar till auktoritativa föräldrar: Tvångsmaktsmönster och aggression har större tilltro till sin egen kompetens har högre självkänsla har högre grad av psykisk hälsa tillskriver sina föräldrar en större legitimitet är mer prosociala är mer socialt och intellektuellt kompetenta har färre anpassnings-, aggressions- och beteendeproblem är i lägre grad involverade i mobbning presterar bättre i skolan. Tvångsmaktsmönster n Aversiva interaktionsmönster n Maktkamp, ständiga konflikter n Avståndstagande, brist på värme n Förstärkning av aggression n Aggressiv modellinlärning Aggressiv kognition n Fientliga grundantaganden n Fientliga tolkningar n Begränsad repertoar av strategier n Huvudsakligen aggressiva strategier n Lätt att bli frustrerad och arg n Bristande känslokontroll n Aggressiv etik Positiva lärar-elevrelationer värme närhet tillit stöd Negativa lärar-elevrelationer maktkamp avståndstagande ständiga konflikter brist på värme Positiva lärar-elevrelationer kännetecknar s.k. effektiva lärare studiemotivation studieengagemang studieprestationer positivt klimat i klassen prosociala beteenden mindre trots och stök mindre våld, kränkningar och mobbning Den positiva effekten för studieprestationer är starkare för elever som kommer från studieovana hem Elever utsatta för mobbning löper minskad risk för psykisk ohälsa om de har goda relationer med sina lärare Mindre stök i klassrummet Högriskelever och lärar-elevrelationen Lärarstilar Hög grad av Högre studieprestationer Mindre kränkningar och mobbning Ø Högriskelever Ø Löper ökad risk för negativa lärar-elevrelationer Ø Longitudinella studier Ø Positiva lärar-elevrelationer: en skyddande faktor Låg grad Eftergiven Auktoritativ Hög grad Oinvolverad Auktoritär Låg grad av Linköpings universitet 3

4 Auktoritativa lärare a) upprätthåller resonabla och rättvisa regler på ett konsekvent, förklarande och rättvist sätt b) har höga förväntningar på eleverna c) verkar för att eleverna ska kunna agera mer och mer självständigt och med god självreglering, i motsats till att eleverna ska styras och motiveras genom yttre kontroll och övervakning d) utvecklar positiva, varma och stödjande relationer med eleverna e) är lyhörda för elevernas åsikter och skapar ett visst förhandlingsutrymme Skolklimat Interaktionsmönster relationer regler trygghet tillhörighet Positivt skolklimat: kännetecknar s.k. effektiva skolor sammanhänger med mindre våld och vandalism sammanhänger med mindre mobbning Hela skolan -ansats Skolan har en gemensam antimobbningspolicy Samtliga lärare och all annan skolpersonal som möter elever är engagerade i arbetet mot mobbning Lärare involverar eleverna i antimobbningsarbetet och utveckla samvaroregler i varje klass tillsammans med eleverna bör inkludera (Olweus): - Vi mobbar inte andra - Vi försöker hjälpa elever som blir mobbade - Vi låter utfrysta elever få vara med oss - Om vi känner till någon som är mobbad så berättar vi för en vuxen på skolan och för en vuxen därhemma Auktoritativa skolor Eftergivna skolor riskerar att drabbas av alltför mycket oordning, stök och bråk. Auktoritära skolor riskerar att uppfattas som allt för strikta, inhumana och orättvisa bland elever, vilket i sin tur ökar risken för antagonistiska reaktioner och beteenden. Auktoritativa skolor tenderar att ha elever som är engagerade i skolarbetet, elever som uppfattar reglerna på skolan som rättvisa, elever som uppfattar lärarnas auktoritet som legitim, elever som uppträder mindre stökigt i klassrummen, och mindre problem med mobbning. Fokusgrupper: konsultera elever Kanadensisk fokusgruppsstudie (Cunningham et al., 2016): 13 fokusgrupper sammanlagt 97 elever (omkring år) från 12 skolor i socioekonomiskt olika bostadsområden Aspekter i skolors antimobbningsarbete som eleverna upplever som ineffektiva Resultat: Aspekter i skolors antimobbningsarbete som eleverna upplever som ineffektiva Tråkiga och tjatiga presentationer. När vuxna inte uppfattas trovärdiga (t.ex. upplever att de inte bryr sig, inte tar det på allvar själva). När lärare misslyckas med att upptäcka mobbning på rasterna för att de är distraherade av sina mobiltelefoner eller för att de står och pratar med sina kollegor. När lärare dröjer med att respondera på mobbning; elever säger till men lärare ingriper försent (distraherade el. tidspress). Konsekvenserna för förövarna upplevs som ineffektiva. Orättvisa eller respektlösa processer (t.ex. är fördomsfull p.g.a. elevers negativa rykten, lärare uppträder respektlöst, orättvist bedömd och bestraffad utan att ordentligt rett ut vad som hänt). Att skolan och lärare inte håller fast vid sitt antimobbningsprogram börja strunta i vissa saker. Linköpings universitet 4

5 Förekomst av mobbning varierar mellan klasser och skolor faktorer som bidrar till att förklara variansen Pågående studie vid Linköpings universitet Ø Självtillit i att försvara utsatta för mobbning Ø Lärar-elevrelationer Ø Kollektiv tillit i att stoppa aggression Ø Lärares ledarskap (auktoritativ vs. andra lärarstilar) Ø Datainsamling VT-2017: mer än 1600 elever från över 100 skolklasser i åk 5 Ø Skolklimat, klassrumsklimat Ø Självskattningsformulär + skattning av den egna skolklassen aggregerat till klassnivå Ø Auktoritativa skolor Ø Hur elever beter sig som vittnen till mobbning, våld och kränkningar Resultat: Flernivåmodell om att försvara utsatta Est. Resultat: korrelationer på klassnivå Årskurs 4 SE Individuella faktorer --Kön 0.376*** Självtillit i att försvara utsatta 0.518*** Årskurs 5.51*** Kollektiv tillit -.24* Kollektiv tillit -.30** -.40*** -.48*** Klassfaktorer --Kollektiv självtillit i att stoppa aggr *** --Prop. pojkar i klassen Mobbning Mobbning.34*** a p <.09, ** p <.01, *** p <.001 Mobbningsprevention: Några slutsatser Ø Positiva lärare elevrelationer; auktoritativt ledarskap (grundbulten) Ø Särskilt fokus på elever med beteendeproblem och elever med psykisk ohälsa Ø Gör all skolpersonal delaktig i detta arbete (gemensam policy, gemensamt arbete) Ø Positivt skol- och klassklimat; auktoritativa skolor Ø Elevhälsoteam eller mångprofessionellt antimobbningsteam: Handleda, konsultera och vidareutbilda lärare och annan skolpersonal som arbetar med elever i skolvardagen Ø Lärare utvecklar samvaroregler i varje klass tillsammans med eleverna Tack för din uppmärksamhet! robert.thornberg@liu.se Ø Ökad vuxennärvaro på raster (värme, engagemang, tydlighet) Ø Gör föräldrarna delaktiga genom att bl.a. informera om ert förändringsarbete och håll dem kontinuerligt underrättade; involvera föräldrarna Ø Gör eleverna delaktiga i att förbättra skolklimatet och i antimobbningsarbetet Linköpings universitet 5