Samhälls- och livsvetenskaper Biologi. Andreas Olofsson. Utomhuspedagogik. Ur pedagogens perspektiv. Outdoor Education. From the prespective pedagogue

Transkript

1 Samhälls- och livsvetenskaper Biologi Andreas Olofsson Utomhuspedagogik Ur pedagogens perspektiv Outdoor Education From the prespective pedagogue Examensarbetet 15 hp Lärarprogrammet Datum: Handledare: Mariana Hagberg Karlstads universitet Karlstad Tfn Fax

2 Abstract The purpose of this study is to gain more knowledge and understanding of the importance of doing outdoor activities in primary education. The questions that are answered in the study assumes to get an understanding of why it is important to operate outdoors, but also what is important to consider as a teacher at the outdoor education. The method used is a quantitative survey in the form of interviews. This is to get a clearer picture of outdoor education from the perspective pedagogue. Outdoor education is one way of teaching used in schools for many years, not least in the old days when it is also deemed to have been easier to conduct outdoor activities as the children then had one more accustomed to staying out at leisure. That as an educator to move out activities to the forest can be a difficult and unfamiliar situation for many teachers because it is not always a regular feature of teaching. In today's school has pupils from different cultures with different attitudes towards nature education site. This study discusses how the teacher can respond to this.

3 Sammanfattning Syftet med denna studie är att få ytterligare kunskap och förståelse kring vikten av att bedriva utomhusverksamhet i grundskolans tidigare år. Frågeställningarna som besvaras i studien utgår från att få förståelse för varför det är viktigt att bedriva verksamhet utomhus men också vad som är viktigt att tänka på som pedagog vid utomhuspedagogik. Metoden som använts är en kvalitativ undersökning i form av intervjuer. Detta för att få en klarare bild av utomhuspedagogik ur pedagogens perspektiv. Utomhuspedagogik är ett undervisningssätt som använts i skolan i många år, inte minst förr i tiden då det också anses ha varit något lättare att bedriva utomhusverksamhet eftersom barnen då hade en mer vana att vistas ute på fritiden. Att som pedagog flytta ut verksamheten till skogen kan vara en svår och ovan situation för flera pedagoger eftersom det inte alltid är ett regelbundet inslag i undervisningen. I dagens skola finns elever från olika kulturer med skiftande inställning till naturen undervisningsplats. I denna studie diskuteras hur pedagogen kan bemöta detta

4 INLEDNING BAKGRUND SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING... 8 METOD... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 2.1 URVAL... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 2.2 DATAINSAMLING PROCEDUR... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 2.4 DATABEARBETNING RESULTAT... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. DISKUSSION Referenslista...18 Bilaga 1

5 INLEDNING Bakgrund Utomhuspedagogik är ett undervisningssätt som följt skolan i många år och förr i tiden var det något lättare att bedriva uteverksamhet om man jämför med dagens skola. (Lundegård m. fl, 2004). Detta på grund av att barnen förr i tiden hade en mer vana att vistas ute på fritiden. Det var mer naturligt att vara ute i skogen och göra olika aktiviteter, många hade en vardaglig relation till naturen i from av jordbruk eller skogsbruk, till skillnad från dagens ungdomar som ofta stannar inne. (Lundegård, Wickman, Wohlin, 2004) Men det finns andra faktorer som också spelar in i varför barn och ungdomar allt för sällan är i skogen på fritiden. En faktor är att fler och fler människor bosätter sig i storstäderna vilket gör att närheten till naturen försvinner och det inte blir lika självklart att vara i skogen för de barnen. (Ericsson, 2009) En annan faktor är att föräldrarna kanske inte har ett särskilt stort naturintresse vilket gör att barnen inte kommer ut i skogen och få uppleva friluftslivet och friheten i naturen. (Ericsson, 2009) Att som pedagog flytta ut verksamheten till skogen kan vara en svår och ovan situation för flera pedagoger eftersom det inte alltid är ett regelbundet inslag i undervisningen. Fördelen med att flytta ut undervisningen är att det blir en tydligare bild för eleverna om hur naturen ser ut och fungerar. På detta sätt inspireras barnen till nya upptäckter och funderingar kring naturen. Uteverksamheten ska var en naturlig del i undervisningen, därmed menas att den inte ska vara ett instick i en annan verksamhet utan den ska ha en egen del i verksamheten. Man kan kombinera uteverksamhet med inneverksamhet, detta genom att man tänker tillbaka på det man utfört i skogen och sedan dokumenterar det och använder det som grund för nästa utetillfälle. (Ericsson, 2009) Detta hjälper barnen att kunna tänka vidare och utforska vidare för ökad kunskap och lärande. (Ericsson, 2009) För att detta ska fungera och för att kunna bedriva en regelbunden uteverksamhet krävs att man har nära till skogen. Tvingas man förflyttas en längre sträcka för att komma till skogen finns risken att man avskräcks och då kan barnen gå miste om den viktiga uteverksamheten. Istället för att använda skogen som uterum kan man bedriva uteverksamhet på skolgården. På skolgården finns massor av aktivitetsföremål som kan användas i uteverksamheten om man inte har tillgång till skogen så är detta ett bra alternativ. (Ericsson, 2009) 4

6 Enligt Ericsson (2009) så handlar utomhuspedagogik om att se verkligheten som ett läromedel där bara tänkandet sätter gränser. Ericsson menar att om man ska lära sig hur en speciell växt ser ut så är det för många elever lättare att lära sig genom att se verkligheten än illustrationer i läroboken. Pedagogen har en viktig roll till elevernas förståelse av ämnet genom att bestämma sig för en undervisningsmetod som gör att eleverna får den förståelse för ämnet. (Ericsson, 2009) Att dela in eleverna i grupper vid uteverksamheten är ett bra sätt att få alla elever delaktiga i arbetet i skogen. (Ericsson, 2009) Syftet med att dela in eleverna i grupper är dessutom att utveckla elevernas sociala samspel och samarbete med andra barn. (Ericsson, 2009) På detta sätt ser pedagogen vilka som kan samarbeta på ett bra sätt och vilka som inte klara av det. Ett annat skäl till att dela upp eleverna i grupper är att de själva ska visa och berätta om en upptäckt i skogen för varandra. Som pedagog kan man då ta ett steg bakåt och lyssna på eleverna och på detta sätt få eleverna att känna att de duger och att man vågar berätta för andra personer än den trygga läraren. Genom ett sådant samarbete mellan klasskamraterna så utvecklar eleverna sin sociala sida. Eftersom barn lär olika så är det viktigt med variationer i undervisningen detta för att eleverna ska få det stöd och hjälp som de behöver för att kunna uppnå målen. I detta sammanhang blir utomhuspedagogik en viktig del i den vanliga undervisningen, detta eftersom den oftast begränsas till klassrummet. Att använda sig av utomhuspedagogik ger en möjlighet till pedagogen att öka variationen i undervisningen och ger eleverna mer och nya möjligheter till ett bra och utvecklande lärande. (Ericsson, 2009) Många barn kan känna oro av att gå ut i skogen, detta märks främst på invandrarbarnen men även svenska barn kan känna oro av att gå ut i skogen. (Lundegård, Wickman, Wohlin, 2004) Detta kan bero på att många barn inte är ute i skogen på fritiden med sina familjer och vänner. Många invandrarbarn har inte skogen som ett naturligt lekrum från sitt ursprungsland. Där kan naturen vara förknippad med giftiga växter och farliga djur men också andra faror. (Lundegård, Wickman, Wohlin, 2004) Men det vanligaste problemet är att man kanske inte har någon allemansrätt i skogen i dessa länder, även boendemiljön där det kanske inte finns skog kan vara en faktor till att de barnen 5

7 saknar tryggheten till naturen. Detta kan göra att de barnen känner oro och obehag och otrygghet inför utomhusverksamheten i skogen. Därför är pedagogens roll väldigt viktig vi de första vistelserna ute i naturen för att få eleverna att känna sig trygga och de ska kunna ha roligt när de kommer ut i skogen. För att man ska kunna bygga upp en bra relation med skogen krävs att man har uteverksamhet regelbundet i olika väder och årstider. Detta för att visa eleverna att man kan vara ute även om det regnar och att man kan vara ute även under vinterperioden, på det sättet får också eleverna lära sig att man ska ha kläder efter väder. När eleverna börja känna sig trygga med den nya lärmiljön så blir det mer och mer naturligt för eleverna att vara i skogen beroende på väder och årstid och att man ska ha rätt kläder på sig. (Lundegård, Wickman, Wohlin, 2004) Att utvärdera en aktivitet efter genomförandet är ett vikigt moment i arbetet för pedagogen, detta för att göra undervisningen så lärorik och bra som möjligt. (Ericsson, 2009) Utvärdering sker i alla ämnen inom skolverksamheten och där både pedagoger och elever kan medverka. Att göra en uppföljning en så kallad utvärdering av uteverksamheten är ett bra tillfälle för eleverna att diskutera med pedagogen om vad man varit med om och vad som hänt under uteaktiviteterna. Man kan som pedagog ställa olika frågor till eleverna som till exempel vad de lärt sig och om de upptäckt någon nytt under uteverksamheten. Det är även viktigt att som pedagog få veta hur samarbetet i gruppen som eleverna jobbat i fungerat, detta eftersom ingen ska känna att de inte fått medverka i aktiviteterna. (Ericsson, 2009) Ericsson (2009) menar att man som pedagog ska fortsätta uppföljningen av uteverksamheten när man är tillbaka i klassrummet. Detta genom att göra en återblick över vad man sett och lärt sig i uteverksamheten. Genom att dokumentera detta i en bok så kan eleverna titta tillbaka på vad man gjort och lärt sig under uteverksamheten. För att göra dokumentationen tydligare så kan pedagogen ta kort på uteverksamheten som man sedan sätter in i elevernas reflektionsböcker, detta för att lättare få en bild av vilket väder och årstider som uteverksamheten har ägt rum i. 6

8 Vad innebär det att använda sig av utomhuspedagogiken i skolundervisningen? I en vetenskaplig artikel som handlar om utomhuspedagogik som Anders Szczepanski (2004) gjort forskare vid Nationellt centrum för utomhuspedagogik beskriver han utomhuspedagogiken som arbetssätt. Szceczepanski (2004) beskriver vad som innebär att använda sig av utomhuspedagogik i den ordinarie skolundervisningen. Szceczpanski (2004) skriver så här: Utomhuspedagogik innebär att delar av undervisningen förläggs utomhus i den miljö som är relevant för lärandet. Aktuell vetenskaplig forskning visar att elever ökar sin koncentrationsförmåga i en variationsrik utomhusmiljö, man lär bättre och mår bättre om delar av undervisningen förläggs i den omgivande natur- och kulturmiljön. Att lära in ute gör eleverna mindre stressade och därför kan tillägna sig undervisningen bättre. Utomhuspedagogik ska samspela med den traditionella klassrumspedagogiken. Det är när eleverna kan omsätta det de lärt i teorin i praktisk handling som de minns bättre, stärker associationsförmågan och är mer öppna och kreativa för nya lösningar. (Anders Szczepanski, 2004, Forskare och enhetschef för Nationellt Centrum för Utomhuspedagogik). I en annan artikel beskriver Naturskolan (2010) utomhuspedagogiken som arbetssätt så här: Utomhuspedagogik är ett tematiskt och ämnesövergripande forsknings- och utbildningsområde. Utemiljö och upplevelse är centralt och lärandet förläggs i hög grad till utomhusmiljön. Utomhuspedagogik vill vara ett komplement till den traditionella pedagogiken och betonar att upplevelser i den miljö som omger oss ska utgöra en bas för inlärning. Utomhusmiljön är en ständigt aktuell kunskapskälla. Här finns ett rikt material för såväl historiska tillbakablickar som studier av nutid och framtid inom olika ämnesområden. 7

9 Utgångspunkten för lärandet är att verklighetsanknytningen och utomhusmiljön kan vara av varierande slag; hembygden, staden, skogen mm. Utomhusmiljön är för utomhuspedagogen en lika självklar lärandemiljö som bibliotek eller klassrum. (Naturskolan, 2010) Dessa två artiklar beskriver fördelen att som pedagog använda sig av utomhuspedagogik i skolan. Denna studie kommer att handla om utomhuspedagogik hur pedagogernas perspektiv, detta för att kunna visa att utomhuspedagogiken är ett viktigt moment i undervisningen i skolan. Att utomhuspedagogik innebär att man som pedagog bedriver lektionerna utomhus vet vi. Men hur definieras utomhuspedagogik egentligen? På Linköpings Universitet som är centrum för miljö och verksamhet så definierar man utomhuspedagogiken så här: (Centrum för Miljö- och Utomhuspedagogik 2004 Linköpings Universitet). "Utomhuspedagogik är ett förhållningssätt som syftar till lärande i växelspel mellan upplevelse och reflexion grundat på konkreta erfarenheter i autentiska situationer. Utomhuspedagogik är ett tvärvetenskapligt forsknings- och utbildningsområde som bl.a. innebär: att lärandets rum även flyttas ut till samhällsliv, natur- och kulturlandskap. att växelspelet mellan sinnlig upplevelse och boklig bildning betonas. att platsens betydelse för lärandet lyfts fram." 8

10 Syfte och frågeställning Mitt intresse för utomhuspedagogik uppkom i samband med att jag har varit ute och sett hur pedagoger bedrivit utomhusverksamhet i skolan. Jag har fascinerats av att se hur villiga och flitiga barnen är när de kommer ut i skogen och få göra olika saker som eleverna kanske inte gör så ofta annars på fritiden. Tack vare dessa observationer som jag gjort blev jag nyfiken på utomhusverksamhet ur ett pedagogiskt syfte. Jag tycker att det är intressant att få veta hur pedagoger tänker angående utomhuspedagogik och hur man planerar ett pass eller tema som man ska jobba med i skogen och om eleverna har någon medverkan i planeringen. Andra frågor som väcks är om utomhusverksamheten utvärderas, det är också intressant att få veta hur stor vikt man lägger på utomhusverksamhet i undervisningen. I dagens skola så finns många olika kulturer blandade med varandra och som har olika syn på naturen, därför är intressant att få vet vilka skillnader som finns på de svenska barnen och invandrarbarnens inställning till naturen. Syftet med detta arbete jag ska undersöka hur utomhuspedagogik fungerar ur pedagogernas perspektiv och hur man som pedagog ställer sig till utomhuspedagogik som ett arbetssätt. Min övergripande frågeställning fokuserar på vilken syn pedagogerna har på utomhuspedagogik och om det ur detta går att motivera och förstå om det är viktigt att använda sig av utomhuspedagogik som ett arbetssätt. Jag har arbetat med tre specifika frågeställningar: Hur ser pedagogerna på utomhuspedagogik? Hur ser pedagogerna på elevernas medverkan i planeringen och utvärderingen av uteverksamheten? Ser man som pedagog skillnader på elevernas inställning till naturen beroende på vilken kultur de kommer ifrån? 9

11 METOD Urval I denna studie har fyra stycken pedagoger deltagit, dessa pedagoger arbetar på olika lågstadieskolor. Lågstadieskolorna ligger i kommunens centrala delar, samtliga skolorna har gångavstånd till skogen. Anledningen till att jag använder mig av dessa skolor är att den ena är min praktikplats under pågående utbildning och jag har därför bra kontakter där. En annan anledning till varför jag valde denna skola är att många utav skolans elever har invandrarbakgrund och eftersom en av mina frågeställningar handlar om invandrarbarnens inställning till skogen så fick jag nytta utav pedagogens erfarenheter kring detta ämne. Den andra skolan har jag själv arbetat på och har även där kontakter sedan tidigare. De andra två pedagogerna som jag använt i min studie har jag använt mig av för att kunna jämföra med varandra hur man jobbar med utomhuspedagogik på de olika skolorna, detta eftersom två utav skolorna ligger mer centralt än vad de andra två skolorna gör. Jag har intervjuat dessa pedagoger för att se vilka erfarenheter de har om utomhuspedagogik. Jag har använt mig av både kvinnliga och manliga pedagoger i min studie. Detta för att få höra röster från båda könen kring ämnet utomhuspedagogik, detta för att undvika problem ur ett genusperspektiv. Alla pedagoger utom en är lärare för en klass inom lågstadiet. En pedagog som jag intervjuat är fritidspedagog, anledningen till att jag intervjuade fritidspedagogen på denna skola beror på att fritidspedagogerna på denna skola oftast har hand om utomhusundervisningen. Jag använde dessa fyra pedagoger i min studie för att de använder sig regelbundet av utomhuspedagogik som min studie handlar om. 2.2 Datainsamling I detta arbete som handlar om utomhuspedagogik ur pedagogernas synfält har jag valt att använda mig av en kvalitativ undersökning genom att använda mig av intervjuer för att få en klarare bild av hur pedagogerna ser på utomhuspedagogik. I intervjun så ingår sju stycken frågor, se bilaga 1. Jag har frågat vad pedagogerna tycker om utomhuspedagogik samt vad som är viktigt att tänka på som pedagog vid användning av utomhuspedagogik. Jag har också utifrån mina frågeställningar frågat pedagogerna vilka problem som kan uppstå vid 10

12 användning av utomhuspedagogik. Jag har också ställt frågan om hur stor medverkan eleverna ska ha i förberedelse och efterarbetet inom utomhuspedagogiken. 2.3 Procedur För att kunna genomföra intervjuerna så kontaktade jag fyra stycken pedagoger via telefon och via dator. Jag förklarade vad det var för studie och vad den handlade om sedan berättade jag om intervjun och syftet med den, jag berättade också för pedagogerna att det var frivilligt att ställa upp på intervjun och att jag inte skulle skriva deras namn i arbetet, de skulle få vara anonyma i detta arbete. Efter detta bestämdes tid och datum som intervjuerna skulle genomföras på, innan intervjun så skickade jag frågorna via E-post till pedagogerna så att de kunde läsa igenom frågorna och förbereda sig inför intervjun. På det sättet blir det lättare för både intervjuare och intervjuobjekt. (Johansson & Svedner 2006) Intervjuerna ägde rum på de olika skolorna i enskilt grupprum där jag och den intervjuade satt ensamma och diskuterade. Jag spelade in samtliga intervjuer samtidigt som jag också skrev ner stödord för att lättare komma ihåg vad pedagogen svarat på de olika frågorna. Intervjuerna varade i cirka 45 minuter vilket var lagom långa intervjuer där jag fick ut det jag ville ha ifrån varje pedagog och efter detta tackade jag för visat intresse och för att de ville ställa upp och att de tog sig tid till att medverka på denna intervju. 2.4 Databearbetning Efter intervjuerna så har jag lyssnat på inspelningarna och skrivit ner exakt vad pedagogerna sagt under intervjuerna Detta har jag gjort för att kunna sammanställa svaren och bearbeta och redovisa pedagogernas svar som jag sedan redovisar i resultatet som kommer efter denna del i studien. När jag sammanfattade frågorna och svaren i resultatet så har jag valt att redovisa genom att använda mig av direkta kommentarer från intervjuerna för att tydligt kunna se vad pedagogerna svarat kring de intervjufrågor som jag använt mig av. Detta har jag gjort för att tydiggöra vad pedagogerna svarat och föra att tydligt visa att jag fått svar på mina frågeställningar. Jag har också valt att inte ta upp vart i Sverige de jobbar och på vilken skola de arbeta på. Detta har jag undvikit för att det inte har någon betydelse för denna studie 11

13 Resultat I denna del av studien kommer jag att sammanfatta resultatet av mina intervjuer som jag gjort med fyra pedagoger på fyra olika lågstadieskolor. Pedagogerna i denna intervju har ingen naturspecialisering men använder sig regelbundet av skogen i sin undervisning. Pedagogerna tycker att utomhuspedagogik är ett bra sätt att kunna variera undervisningen på. Att vara i skogen erbjuder en praktisk miljö vilket gör att eleverna själva kan lösa olika uppgifter genom samarbete med varandra och på så sätt tränas samarbetsförmågan. Pedagog 1 sa så här om varför utomhuspedagogik är ett bra arbetssätt, det är intressant och roligt att man kan bedriva uteverksamhet bland flera ämnen och inte bara naturkunskap. På det sättet kan undervisningen av de olika ämnena varieras och då tycker barnen att det är roligt och lär sig på ett annat sätt när undervisningsformerna ändras under skolgången. Pedagogerna tycker att man ska dela upp inneundervisningen med utomhusundervisningen så gott det går. Detta för att få en blandad och balanserad undervisning som innehåller olika moment så att eleverna känner att de förstår vad det är de håller på med, för att lättare lära sig saker. Samtliga intervjuade pedagogerna anser först och främst att det är viktigt att personalen har ett intresse för uteverksamhet för att undervisningen ska bli så rolig och lärorik som möjligt. Pedagog 2 förklarar detta så här; Det är viktigt att som pedagog vara väl förberedd när man ska ut i skogen med en barngrupp. Med det menar pedagog 2 att det är viktigt att man vet hur platsen ser ut så att man vet vad man kan och inte kan göra där. Pedagog 3 tar upp och säger, det är viktigt att som pedagog se till att ha bra och mycket material att ha med sig i skogen, så som arbetsmaterial och medicinväska. Det är även viktigt att man som pedagog vet vilka som kan samarbeta med varandra så att man lättare kan göra upp grupper som eleverna ska arbeta i. Pedagog 2 tycker att man som pedagog ska bestämma grupper redan innan man går ut i skogen, det är som pedagog 2 förklarar att då får man mer tid till att ha ett aktivt lärande i skogen istället för att ödsla tid på att bilda grupper. Samtliga Pedagogerna menar också att det är viktigt att man som pedagog känner till lite om hur eleverna fungerar i skogen så att man kan planera undervisningen utefter vad de klarar av så att det inte blir för svårt för dem. 12

14 Alla intervjuade pedagoger tycker att de ser skillnader på elevernas tänkande när man har utomhuspedagogik. Pedagog 4 berättar att eleverna blir mer inspirerade när de får vara ute och se skogen i verkligheten istället för att se bilder på olika träd och växter i en lärobok. När man ute i skogen så blir det tydligare för eleverna hur skogen ser ut och vilka egenskaper den har. En annan erfarenhet som pedagog 2 lagt märke till är att när man ute i skogen så blir det oftast lättare för eleverna att komma ihåg vad man lärt sig, detta eftersom man varit ute och sett hur saker och ting ser ut i skogen i verkligheten. Pedagog 2 upplever att de flesta eleverna tycker att det är roligare att vara ute i skogen när man läser om skogen, på det sättet ökar intresset för skogen och viljan att förstå och lära sig ökar säger pedagog 2. Därför tycker pedagog 2 att det är viktigt att man som pedagog varierar undervisningssätt så att eleverna stimuleras för att lättare kunna lära sig och för att kunna ta sig an nya utmaningar. Detta för att eleverna ska kunna utveckla sin förståelse och kunskap om ämnet. Pedagog 1 påpekar att det inte behöver vara så stor skillnad på elevernas tänkande kring naturen om man är inne eller ute. De elever som har lätt för sig kanske inte behöver ut i skogen för att se skillnader på de olika trädens löv. Det kan räcka att de tittar på bilder i en bok för att lära sig hur de olika löven ser ut menar pedagog 1. Men pedagog 1 tycker att även dessa elever ska få gå ut i skogen för att titta på löven för att då få en ännu tydligare bild av hur löven egentligen ser ut. Det kan också innebära att de eleverna kan få nya tankar och funderingar kring trädets löv, vilket bidrar till att de vill utforska vidare och ta reda på ännu mer om trädet och löven. Att använda skogen som en del i undervisningen är för de intervjuade pedagogerna ett vanligt sätt att bedriva undervisning på, men det finns också pedagoger som inte använder sig så mycket av skogen som ett undervisningssätt berättar pedagog 1. För att eleverna ska tycka att skogen är en rolig och lärorik plats att vara på så krävs att man som pedagog har en god relation till skogen menar pedagog 1. Pedagog 1 anser också att det ärr viktigt att undervisningen har ett syfte och innehåll så att eleverna fängslar sig i skogen, detta för att få eleverna att intressera sig om skogen. Pedagog 1 menar att undervisningen ska vara intressant men att det är minst lika viktigt att den ligger på elevernas nivå så att det inte blir för avancerat för eleverna. 13

15 Pedagog 1 berättar att när eleverna känner att det blir för svårt för dem blir intressent för skogen sämre och då tycker eleverna att det är tråkigt när man ska till skogen i skolan. Därför tycker pedagog 1 att det är viktigt att göra utomhuspedagogiken så intressant så att det fängslar eleverna. För detta krävs enligt pedagog 1 att pedagogen som är ansvarig för utomhuspedagogiken har ett brinnande intresse för skog och natur, det är inte alla pedagoger som klarar av det menar pedagogerna. Samtliga Pedagogerna tycker att eleverna kan medverka i planering och utvärdering, men olika mycket beroende på barngruppens ålder. Pedagogerna menar att på lågstadiet så är inte eleverna i så stor grad involverade i planering och utvärdering. Pedagog 1 säger att detta beror på att eleverna tycker för det mesta att allt är roligt på lågstadiet och då anser pedagog 1 att elevernas medverkan i planeringen inte är av största vikt. Men som pedagog 2 berättar så får eleverna ha önskemål om vad man ska göra eller om man vill göra en övning igen som man tidigare gjort. Pedagog 3 berättar att inför ett temaarbete eller när man introducerar ett nytt ämne fråga eleverna vad de skulle vilja göra under dessa arbetstillfällen inom ämnet. På så vis används eleverna i planeringen på lågstadiet enligt de intervjuade pedagogerna. Pedagog 2 tycker att eleverna ska ha mer inflytande i planeringen när de kommit upp i mellanstadiet. Pedagog 2 menar att på mellanstadiet är det en lite svårare utomhuspedagogik som inte innehåller lika mycket lek som på lågstadiet. Det beror också enligt pedagog 2 på att eleverna har utvecklats och får då ett annat tänk om naturen, man pratar till exempel inte bara om att löven ändrar färg på hösten utan man går djupare in på det till exempel vad som händer när löven byter färg och varför de gör det. Pedagog 2 menar att detta gör att eleverna får var mer delaktiga i planeringen för utomhuspedagogiken. Eleverna själva får fundera ut olika frågor om skogen som man vill ha svar på och som man får ta reda på, dessa frågor kan då komma att ligga som grund för utomhuspedagogikundervisningen. På det viset får eleverna anser pedagog 2 att eleverna får en större medverkan i planeringen och genom detta en lagom nivå på undervisningen som bygger på elevernas egna tankar och funderingar kring skogen. Man använder eleverna i utvärderingen av utomhuspedagogiken på lågstadiet berättar samtliga pedagoger, men inte i så stor grad. 14

16 Pedagog 4 berättar hur hon går tillväga vid utvärderingen, samtalar individuellt med varje elev för att få reda på av eleverna vad man lärt sig och om det var roligt. Pedagog 1 berättar att hon brukar fråga eleverna hur gruppen som eleverna arbetat i fungerat. Pedagog 2 berättar att utvärderingen kan ske med olika metoder men som innehåller samma syfte och tanke från pedagogerna. En vanlig modell som pedagog 2 använder är att eleverna får ett papper med frågor och ansiktet där eleverna ska rita munnar för hur man tycker undervisningen varit. Ett annat utvärderingssätt som pedagog 3 använt sig av, är att hon sitter ensam tillsammans med eleverna och samtalar om ämnet i fråga. Alla pedagoger tycker att det är viktigt och vanligt att man använder sig av utvärdering av olika ämnen och arbetssätt under utvecklingssamtalen. Pedagog 4 säger så här om varför man gör så, därför att man ska få både elevens och föräldrarnas tankar och reaktioner om arbetet i till exempel skogen. Alla fyra pedagogerna tycker att när eleverna går på mellanstadiet så bör de ha mer inflyttande i utomhuspedagogikundervisningen. Pedagogerna menar att eleverna ska vara med och planera lektionerna mer än vad man gör på lågstadiet. Pedagog 2 menar att eleverna får då möjlighet att fundera ut något på egen hand som de vill få mer kunskap och förståelse kring om i skogen, på det sättet utvecklar eleverna sitt tänkande och får då fram nya tankar och funderingar om skogen. Vilket enligt pedagog 3 leder till att undervisningen hela tiden ligger på elevernas nivå när de får vara med och bestämma innehåll vilket för eleverna gör att utomhuspedagogiken blir roligare och intressantare för dem. Men det är viktigt att som pedagog inte släppa eleverna helt fritt i planeringen utan det är viktigt att man som pedagog har riktlinjer för hur undervisningens innehåll ska se ut och att man har mål som ska följas och uppnå anser pedagog 1. Det kan lätt bli att eleverna svävar ut i sina tankar och funderingar om vad de vill göra ute i skogen, vilket gör att undervisningen blir alldeles för komplicerad och ibland också orealistisk menar pedagog 1. Pedagog 1 berättar att det bra att man som pedagog tillåter eleverna att planera utomhuspedagogiken men med vissa regler och krav på vad som kan göras eftersom man inte har möjligheter att kunna genomföra vad som helst, detta beroende på vilka förutsättningar som ges och finns 15

17 Samtliga pedagogerna berättar att de kan se vissa skillnader på elevernas inställning till naturen beroende på vilken kultur de kommer ifrån. Detta är ett mycket vanligt fenomen i skolan eftersom det finns så många barn med olika kultur i klasserna. Pedagogerna menar att det inte är lika naturligt för invandrarbarnen som för de svenska barnen att vara i skogen. De har inte med sig det från sitt ursprungsland. Pedagog 1 som arbetar på en skola där antal invandrarbarn är mycket större än på de andra pedagogernas skolor upplever att invandrarbarnen till en början är rädda för att gå ut i skogen eftersom de har en dålig bild av skogen. Det kan enligt pedagog 1 bero på att man är rädda för olika djur som lever i skogen. Pedagog 1 märker också att föräldrarna till invandrarbarnen inte gillar att man är ute i skogen på skoltid. De menar att man ska räkna matte och läsa svenska i klassrummet och inte bedriva verksamhet utomhus. Föräldrarna har svårt att till en början förstå varför man är ute i skogen på skoltid och då framförallt under vintertid då det är kallt ute. Att ha ordentliga kläder på sig när man ska ut i skogen är något som invandrarbarnen till en början har svårt att lära sig. Det beror enligt pedagog 1 oftast på en kombination mellan att det inte är naturligt för dem att vara i skogen och att de tycker att det är tråkigt att vara i skogen. Eftersom de inte har någon vana att var i skogen så blir det inte naturligt för dem att klä sig ordentligt när man ska vara i skogen menar pedagog 1. De kommer ofta i för tunna och fina kläder och tunna skor vilket gör att de fryser nästan med en gång man kommer ut i skogen, berättar pedagog 2. Pedagog 3 berättar att även de svenska barnen kan ibland komma för dåligt klädda när man vet att man ska ut i skogen, men detta är inte alls lika vanligt eftersom det är mer naturligt för oss i Sverige att när vi ska vara ute i skogen så ska man ha ordentliga kläder på sig för att inte frysa, säger pedagog 3. De intervjuade pedagogerna tycker att problemet med klädseln i skogen förbättras för varje år. En förklaring till detta kan vara enligt pedagog 4 att man är ute i skogen varannan vecka och på samma veckodag vilket gör att det blir lättare att komma ihåg både för föräldrarna och eleverna vilken dag man ska till skogen. 16

18 Diskussion I denna studie som jag genomfört kan jag dra slutsatsen att utomhuspedagogik är ett viktigt moment i undervisningen och som måste fortsätta att vara det flera år fram över. Jag har kommit fram till att användning av utomhuspedagogik är ett bra sätt att variera undervisningen på. Detta eftersom utomhuspedagogiken kan användas i så många ämnen och inte bara naturkunskap, vilket gör att man som pedagog kan lockas till att använda sig av utomhuspedagogik i flera ämnen. Genom att använda sig av utomhuspedagogik i flera ämnen kan det bidra till att de elever som har svårt att lära sig genom att läsa sig till saker i läroboken också får en chans att förstå och lära sig, detta genom praktiska övningar som kan hjälpa dessa elever. Utomhuspedagogiken ger också eleverna den stimulans som de behöver för att lära sig, det går inte bara att sitta i bänken utan man måste variera sig för att göra skolan roligare och mer lärorik. (Lundegård, Wickman, Wohlin, 2004) När man som pedagog väljer att använda sig av utomhuspedagogik i undervisningen så anser jag att det krävs mer av pedagogerna då i jämförelse med en vanlig lektion i klassrummet. Jag menar att när man ska ut i skogen med en elevgrupp så måste man ha extra koll så att ingen elev försvinner i skogen och om någon elev skadar sig i skogen så måste man som pedagog snabbt kunna agera för att hjälpa den skadade eleven. Även i planeringen av utomhuspedagogiken krävs det mer av pedagogen, detta eftersom det är mycket material som måste tas fram innan lektionen ska genomföras, material som inte alltid är så lätt att hitta. Som all undervisning i skolan så är inte heller utomhuspedagogiken problemfritt. Jag anser ett av de största problemen som kan dyka upp i utomhuspedagogiken är att det blir allt vanligare med olika kulturer i elevgrupperna. Detta innebär att man som pedagog hamnar i en svår situation som man måste försöka lösa så bra som möjligt. Problemet är att barnen med annan kultur inte har skogen som ett naturligt ställe att vara på, vilket gör att de inte trivs i skogen till en början. Även föräldrarna brukar ofta ha dålig inställning till undervisning i skogen. (Lundegård, Wickman, Wohlin, 2004). Då är det viktigt anser jag att som pedagog samtala med föräldrarna om varför man använder skogen som ett klassrum men även vad syftet är med själva undervisningen i skogen, så att föräldrarna får en positiv och tydlig bild av skogen och undervisningen i skogen. Genom att prata med föräldrarna så kan det också skapa en trygghet hos dem att få veta vad och varför 17

19 man är i skogen, detta eftersom den dåliga inställningen från föräldrarna oftast beror på att de inte känner sig trygga när de vistats i skogen. Därför tycker jag att man skulle kunna som pedagog låta föräldrarna vara med under ett utomhuspedagogikspass för att få se hur man går till väga i skogen. Detta tror jag är bra eftersom då kan de få en klarare bild över vad som innebär med skogen i skolan, vilket innebär ökad förståelse och trygghet. Efter att jag studerat litteraturen som jag använt mig av i denna studie och sedan jämfört den med pedagogernas tankar kring utomhuspedagogik så upptäckte jag vissa likheter i tankar och svar. Både litteraturen (Lundegård, Wickman, Wohlin, 2004). och pedagogerna berättar om vikten av utomhuspedagogik i skolan, där de poängterar att man kan använda sig av utomhuspedagogik i de flesta ämnena inom skolverksamheten. Att utomhuspedagogiken hjälper eleverna att utveckla sitt tänkande kring skogen tar både litteraturen och pedagogerna upp i sitt resonemang kring utomhuspedagogiken. Pedagogerna är överens med Lundegård, Wickman, Wohlin om att de olika kulturerna som finns bland eleverna i dagens skola kan skapa en svår situation för pedagogerna. Skillnaden i denna fråga är att pedagogerna berättar lite mer om hur man ska lösa en sådan situation. Till skillnad från Lundegård, Wickman, Wohlin som bara talar om att detta problem är en ganska vanlig företeelse i dagens skola. Ytterliggare en skillnad är att litteraturen (Ericsson, 2009). är mycket positiv till elevernas medverkan i både planering och utvärdering. Ericsson tycker att eleverna ska ha ett stort inflyttande i planering och utvärdering, för att kunna påverka undervisningen. Pedagogerna däremot menar att eleverna inte ska ha för stort inflyttande utan de ska ha en vis medverkan i planering och utvärdering, men att man som pedagog får sätta gränser för hur långt man ska gå med elevernas medverkan i planering och utvärdering. Pedagogerna tycker givetvis att eleverna ska vara med och utvärdera utomhuspedagogiken, för att hjälpa pedagogen att utveckla och förbättra innehållet i undervisningen. I denna fråga så ställer jag mig på pedagogernas sida. Jag menar att man som pedagog ska självklart använda sig av eleverna vid planering och utvärdering. Men viktig vid planering är att man sätter gränser och krav på vad som eleverna ska få bestämma om undervisningsinnehållet. Risken finns att eleverna skenar iväg i sin planering och det är lätt att det blir ett innehåll som inte är genomförbart, detta har jag lagt märke till när jag själv varit ute i verksamheten och arbetat. Vad gäller utvärdering så ska man som pedagog givetvis använda sig av eleverna. Men jag tycker att det är lika viktigt att man som pedagoger sitter tillsammans och utvärderar utomhuspedagogiken med de andra pedagogerna som medverkat i 18

20 undervisningen. Detta för att få intryck och tips från andra pedagoger om hur man kan ändra innehållet så att det blir ännu mera lärorikt. En viktig del i utomhuspedagogiken är den som Anders Szczepanski tar upp i sin artikel om utomhuspedagogik. Han menar att: Utomhuspedagogik ska samspela med den traditionella klassrumspedagogiken. Det är när eleverna kan omsätta det de lärt i teorin i praktisk handling som de minns bättre. Detta anser jag visar på hur viktig utomhuspedagogiken egentligen är. Här syns det till vilken stor hjälp utomhuspedagogiken kan vara till de elever som har svårt att förstå det teoretiska men som med hjälp av det praktiska lärandet kan lära sig och förstå vad man håller på med. Man lär sig samtidigt som man får utföra det praktiskt vilken gör att eleverna kommer lättare ihåg det man gjort och lärt sig, detta för att man fått pröva att göra det praktiskt istället för teoretiskt. (Szczepanski, 2004). Jag menar inte att vi ska ta bort det teoretiska utan jag anser att det är viktigt att variera undervisningen med både praktiskt och teoretiska inslag. Detta för att dels göra undervisningen så lärorik som möjligt men också för att hjälpa och stötta eleverna i sitt lärande. Där kan utomhuspedagogiken vara till stor nytta, att man får vara ute i skogen och jobba med det man gör inomhus fast på ett praktiskt sätt. Vilket kan bidra till en tydligare bild av det man håller på med för de flesta eleverna. Sammanfattningsvis så har litteraturen och pedagogerna relativt lika syn på utomhuspedagogiken. Vilket jag tycker visar på att intresset bland pedagogerna att vilja få mer kunskap om utomhuspedagogiken ökar. Jag kommer att ha stor nytta av denna studie i mitt kommande yrke. Detta eftersom jag tycker att mitt intresse för utomhuspedagogik ökat med denna studie. Jag har fått mer kunskap och förståelse kring varför man ska använda sig av utomhuspedagogik i skolan. Jag har också fått lite tips på övningar som kan genomföras av pedagogerna som jag intervjuande och på vad man ska tänka på som pedagog innan man går ut i skogen med en elevgrupp. Dessa tips som jag fått kommer jag att ha stor nytta av i mitt kommande yrke där jag förhoppningsvis kommer att använda mig mycket av utomhuspedagogik som ett undervisningssätt. Jag hoppas att denna studie om utomhuspedagogik ger en klare bild om hur utomhuspedagogiken kan vara och se ut hur pedagogens perspektiv. 19

21 Referenslista Ericsson, Gunnila (2009). Lära Ute. frilufsfrämjandet Johansson, Bo & Svedner, Per-Olof (2006) Examensarbetet i Lärarutbildningen Uppsala : Kunskapsföretaget, 2006 Lundegård, Ian & Wickman, Per-Olof & Wohlin, Ammi (2004). Utomhusdidaktik. Lund: Studentlitteratur Internetkällor

22 Bilaga 1 Intervjufrågor om utomhuspedagogik 1. Vad tycker du om utomhuspedagogik som arbetssätt? 2. Vad ska man tänka på som pedagog när man planerar ett utepass? 3. Ska man som pedagog låta eleverna medverka i planeringen för utomhuspedagogiken? 4. Ska man som pedagog låta eleverna medverka i utvärderingen för utomhuspedagogiken? 5. Ser man som pedagog skillnader på elevernas tänkande om skogen beroende på om undervisningen är utomhus eller inomhus? 6. Ser du som pedagog skillnader på elevernas inställning till skogen beroende på vilken kultur eleverna kommer ifrån?