UTEMILJÖVECKA V 19, PÅ HAGALUNDSKOLAN Bosse Nordström, Kerstin Kralmark och Folke Frennhoff,

Transkript

1 Sida 1 av 5 UTEMILJÖVECKA V 19, PÅ HAGALUNDSKOLAN Bosse Nordström, Kerstin Kralmark och Folke Frennhoff, Ht -92 Efter att ha tänkt länge och väl sen förra omgångarna skolgårdsarbete som var 83/84 och 89/90 tyckte vi det var dags med ett större arbete igen, och tack vare en vänlig puff framåt från naturskolan satte vi igång. Under det andra avsnittet 'Utemiljövecka v 19' finns en kostnadskalkyl. Redovisningen är uppdelad områdesvis och med angivande av mål och medel. Under 'Område 5' hittas exempel på hur den gröna skolgården använts i undervisningen. Planering Arbetet började med diskussioner i skolans trivselråd, där vi (Bo Nordström och Kerstin Kralmark) ingår som vuxenstöd. Därefter engagerades samtliga elever och personal för att komma in med 1. rapporter om söndriga och farliga redskap 2. önskemål om nyanskaffningar och ideer om att göra om funktionen av olika områden på skolgården. Allt behandlades i trivselrådet igen. Rektor Folke Frennhoff bjöds in för att ta del av de förslag och tankar som inkommit. Råd och hjälp med planering fick vi av parkförvaltningen och Gareth Lewis från naturskolan. Nu prioriterade vi de olika förslagen. Efter det var det dags att göra en detaljplanering. Föräldrar med erfarenhet av t ex stenläggning tog kontakt med oss för att vara med och hjälpa till på olika sätt. Jan-Åke, en ALU-arbetare, som vi har förmånen att ha hos oss blev en bra resurs. Han började veckan innan temaveckan och var då med i planeringen av denna. Utemiljövecka vecka 19, 1993 Måndag morgon v 19 startade arbetet. Grupper av barn och vuxna var igång på olika ställen. Alla arbetade febrilt och vi (Bosse och Kerstin) hann knappt med. Allt flöt som det skulle. Parkförvaltningen servade oss med redskap och markarbeten beroende av maskiner. När klockan var och lektionerna var slut sen 20 min var barnen fortfarande igång, glada och lyckliga av att förändra vår miljö. Nu var dagens skolarbete slut och man borde koppla av med annat, men det var svårt att lämna detta inspirerande arbete. Tisdagen och onsdagen fortsatte på samma sätt. Hela torsdagen var mellanstadieeleverna på skolmästerskap så vi koncentrerade oss på lågstadiesidan. Vi samlades i studiehallen och hade en liten genomgång av dagens aktiviteter. Efter en liten sångstund satte vi igång med dagens arbete. Dessa barn är minst lika uthålliga som mellanstadiebarn och lika glada. Vi målade hagar, rutschbanan, klätterställningar, lade plattor och drack saft. Kl slutade dagen och resultatet var ännu en gång häpnadsväckande. Dock krävdes lite efterarbete. Basketkorgarnas uppsättning och tillverkning av repstege fick komma senare. Torsdagen var temaveckans sista dag.

2 Sida 2 av 5 Vad vore skolan utan rasten och vad vore rasten utan skolgården? Gör alla förändringar inför barnens ögon och låt alla sinnen vara med Går det åt skogen så har du gjort en erfarenhet Barn är rara plantor Kostnadsredovisning, skolgårdsprojekt, Hagalundskolan, v 19 och v 39, 1993 Stångby plantskola kr Trädgårdshagen Dalby kr Hyra av redskap och jordfräs kr Arbete utfört av parkförvaltningen kr Plattor kr Staket (planteringsskydd) kr Bord och bänkar kr Plank + renovering av befintliga bänkar kr Basketkorgar (betalas av trivselrådet) kr Färg kr Stort träd + 6 st stenar inkl transport (betalt av Nicolai gille) kr Summa: kr Från Naturskolan Från trivselrådet Hagalundskolan Från Nicolai gille Dalby Summa: Kostnader för Hagalunds rektorsområde: kr kr kr kr kr

3 Sida 3 av 5 Område 1 Lekplatsen på mellanstadiesidan användes inte så mycket. Vårt stora projekt blev att förverkliga ett mysigt "rum" här för mellanstadieeleverna. Detta nådde vi genom att * flytta redskap * bryta upp asfalt * sätta upp plank * markbereda (bygga upp en kulle utmed planket samt plana ut sanden) * underhålla bänkar och komplettera med nya bänkar och bord * plantera ett stort träd -en lind- mitt i "rummet" * lägga markbeklädnad t ex plattor i en mjuk form * snickra en bänk runt om vårt nya "stora" träd * plantera växter på kullen samt så ängsgräs på den plana ytan * placera 3-4 stora stenar som avgränsning och förlänga ett befintligt staket Område 2 Området runt denna trappa ner mot "lekplatsen" och den asfalterade planen såg tråkig ut och blev oerhört kladdigt under höst och vinter. Vi åtgärdade detta genom att * stänga av med staket (för växtlighetens skull) * jordförbättra * plantera nya buskar Område 3 Områdena som varit fulla med buskar en gång i tiden var slitna och såg inte trevliga ut. Även här ville vi * stänga av med staket * jordförbättra * plantera nya buskar Asfaltplanen Det fanns många slitna bänkar och nätet hade släppt på flera ställen. Två tråkiga bollplanstrekanter fanns på ena kortsidan och basketkorgar som behövde översyn på den andra. Detta åtgärdade genom att * ta bort rostig ståltråd på nätets överkant och nederkant och ersätta den med ny (fastsättning) * byta ut sittbrädor * måla trekanterna * måla basketkorgarna, sänka dem och sätta dit nät

4 Sida 4 av 5 Område 4 Utanför fritids och vid cykelställen såg det tråkigt ut. Detta område hade barnen på fritids hand om tillsammans med personalen där. De satte upp * ett staket som hindrar bollar från att komma in i rabatten. Detta kan man också sitta på. * en anordning att sätta fast badmintonnäten i * staket så att man inte kan cykla igenom buskarna vid cykelställen samt * målade badmintonplan och hopphagar Område 5 Atriumgården var ett stort problem. Det kunde varit en plats att njuta i och av. Det stora problemet var fräken, fräken och åter fräken. Drömmen var * små trädgårdsland * några bärbuskar * rabarber * en liten plantskola * stor ögonfröjd Detta nådde vi genom * idogt arbete med att gräva och rensa ogräs * sila och använda vår kompostjord * gödsla och kalka * så och så småningom skörda * plantera små plantor Klass 2 c:s arbete i atriumgården I våras grävde vi igenom hela vårt trädgårdsland och sen satte halva klassen 12 potatisar, en gräslöksplanta och en kruka med månadssmultron. Den andra gruppen sådde aster, rädisor, sommarblommor och rödbetor. Följande har gjorts nu i höst. Potatisen grävdes upp, tvättades (den var väldigt lerig) och studerades under en lektion. Jag berättade en saga om potatisens historia och sen ritade vi av några potatisar. Alla hade potatis framför sig på bänken. Vi studerade hur många "ögon" som fanns och hur de ser ut. Nästa lektion delade jag på så många potatisar med kniv att alla fick en att göra potatistryck med. Dagen därpå skrev vi var sin saga om en potatis liv och under tiden skalade alla barnen en potatis var och lade i en kastrull. Potatisarna som var använda till "trycket" skalade vi också för att koka mos av. Medan grytan stod på spisen grävde jag med fyra barn i potatislandet. Vi blandade i torvmull och tog bort ogräsrötter. Och så över till grytan igen. Mitt på heltäckningsmattan i klassrummet med alla i cirkel runtomkring mosade jag innehållet med en stöt, tillsatte mjölk, salt och peppar och en klick smör. Så slutligen fick alla en slev mos på en tallrik att äta med gaffel. Alla tyckte om det utom en som inte ens ville smaka! Nästa dag skrev vi dikter om potatis. Astrarna plockade barnen in för några dagar sedan och prydde kaffebordet på vårt föräldramöte. Nu har vi kvar våra småvuxna rödbetor. De får växa till sig och sen ska vi gräva igen. Kanske blir det rödbetstryck! Vi ska sätta några perenna växter och lökarna vi fått, men det ska odlas ätbara saker nästa år också. Klassen får bestämma vilka! Marianne Klass 2d har arbetat mycket kring sina solrosor. Det började med att barnen satte varsitt solrosfrö i en liten kruka inne i klassrummet, då var det maj månad. De skrev och ritade om det i sin naturbok. Sedan planterades plantorna ut i trädgårdslandet och barnen rensade ogräs och vattnade. När skolan började i augusti hade klassen brått ut i sin trädgård för att se hur det såg ut, det var mest ogräs men även en del blommor. Där fanns även tomater, rabarber, björnbär, gräslök och förväxta rädisor. Barnen målade av trädgården och skrev en gemensam text.

5 Sida 5 av 5 Sedan drog de upp solrosorna, räknade dem och mätte längderna. Den längsta var 1,67m. Därefter lades fröställningarna på tork. På bildlektionen målades solrosor med vattenfärg. En tygapplikation gjord på slöjden ska senare glädja oss i matsalen. När fröställningarna torkat plockades fröna av och räknades. Det fanns 3780 st. Fåglarna ska få njuta av dessa under vintern. Område 6 Lågstadiesidan blev alltid full med stora pölar när det regnade,och avloppen blev då fulla av grus. Kanten in mot de stora buskarna såg tråkig ut. Rutschbanan och en del ställningar på lekplatsen började tappa färgen. Barnen ville även ha basketkorgar, något spel och en repstege.vi * "hjälpte" gräset på traven en bit ut på planen för att senare få gräs typ äng här. * planade ut och lade stenmjöl på resten av planen * plattsatte en bit som ett schackspel runt ena avloppsbrunnen * satte upp basketkorgar * målade rutschbanans träkanter * lagade och målade på lekplatsen * målade i befintliga hagar inne vid skolan * gjorde en repstege Avslutning på utemiljöveckan Höstterminens utemiljöarbete avslutades onsdagen den 6/10 genom att alla på skolan planterade var sin lök kring vårt vårdträd. När det blir vår skall vi mötas av ett hav av blå blommor. Ett minne för livet, i alla fall för Bosse och mig. De som inte jobbat med barn på detta sätt har gått miste om en stor gåva. Ett stort tack till Elever Föräldrar Janne Lärare Naturskolan Parkförvaltningen Övrig personal