Redovisning av Tunaskolans skolgårdsprojekt 2008

Transkript

1 Sida 1 av 5 Redovisning av Tunaskolans skolgårdsprojekt 2008 Beskrivning av projektidén Under 2008 har vi påbörjat ett långsiktigt skolgårdsprojekt på Tunaskolan i årskurserna F-5(6). I detta hoppas vi på sikt kunna förvandla vår, till stora delar asfalterade, skolgård till en funktionell och grönskande oas ur följande perspektiv: En skolgård som är anpassad efter vår verksamhet, dvs. efter de behov vi har i undervisning och på raster. En skolgård där barn och vuxna ska kunna hitta inspiration. En grönskande skolgård inspirerad av permakulturens tankesätt, dvs. en genomtänkt miljö där de naturliga förutsättningar som finns i form av verksamhet, läge och växtmöjligheter samverkar. En av tankarna i projektet är att värna om miljö och klimat, såväl lokalt som globalt. Nedanstående punkter beskriver några av dessa tankar: Vi vill byta ut en hel del asfalterad yta till förmån för växter. Genom att plantera buskar och träd på ett genomtänkt sätt, så att de bildar sk. solfickor, kommer naturliga vindskydd och goda växtmöjligheter att skapas. Vi vill kunna odla växter avsedda för undervisningen och på så sätt få tillgång till naturligt undervisningsmaterial. I arbetet med att odla och ta till vara på det odlade ser vi stora möjligheter. Vår tanke är dessutom att detta ska kunna ge ett underlag för studier av, och diskussioner om, exempelvis: - närodlig kontra långväga transporter - årstidsstyrd gröda eller konstant tillgång - giftfri odling eller användning av bekämpningsmedel - enkla medel för att förlänga växtsäsongen Genom klimatrelaterade pengar från Naturskolan samt pengar från Tunaskolans egen budget kunde etapp ett och två på skolgårdsprojektet påbörjas Nedan kommer en beskrivning av vad vi gjort. Genomförda projekt Vår och sommar 2008 Under vårterminen pågick ett intensivt arbete med att förbereda hela projektet och skapa visioner. Vi hade hjälp av Lennart Pranter som föreläsare och inspiratör. Skolgårdsgruppen bildades som en sammanhållande länk och all personal engagerades i processen, från brainstorming till formulering av konkreta projekt. När sommarlovet började fanns en skiss på ett långsiktigt projekt samt konkreta markeringar på asfalten, där denna skulle brytas upp på AB- och BCgården.

2 Sida 2 av 5 Höst 2008 Under hösten arbetade vi med att förbereda skolgårdsdagen den 21 oktober då alla barn och vuxna i klasserna F-5 (6) skulle hjälpas åt med att genomföra första delen av projektet. Vi beställde växter, jord, flis och byggmaterial. Lennart konstruerade stommarna till våra byggen och Miguel hjälpte honom att hyvla brädor. Kl den 21 oktober låg det stora högar jord och flis på gården och växterna stod redo för plantering. Solficka med marknadsstånd på AB-gården A-husets projekt var att göra en solficka med ett marknadsstånd. Vi som skulle utföra det var elever och personal från förskoleklass A, 1A, 2A och 1-3C (från särskolan). Vi hade även bjudit in föräldrar för att delta. Varje klass hade fått ansvar för varsitt område där man skulle rensa ogräs och plocka skräp. Alla klasser skulle också få vara med i arbetet med vår solficka, så de senare ska sköta och känna ansvar för den. Första klassen var med att plöja och luckra upp jorden, sen var det dags för planteringen av växterna och till sist fick de köra och hämta flis för att lägga över. Det var ett tungt och hårt arbete men alla kämpade på bra. Bygget med marknadsståndet var det som var populärast, där fick tre barn åt gången turas om. Uppgiften var att sätta på panel på stommen. Det var en fröjd att se elevernas glädje när de sågade och snickrade. På eftermiddagen beundrade föräldrarna vårt arbete och tyckte att det verkligen lyft skolgårdsmiljön. Solficka på BC-gården B-husets barn och vuxna i Förskoleklass B, 1B, 2B och Särskolans Kulturklass hade som uppgift att göra en solficka på BC-gården. Denna hade vi bestämt oss för att, i första hand, skapa av fruktträd och bärbuskar. Syftet med denna solficka är att genom grönska ge mer liv åt skolgården, odla material till undervisning och lek och med dessa växters hjälp skapa en solig vindskyddad plats. Svart aronia, krusbär, vinbär, fläder, äpplen, plommon, mullbär och hallon planterades uppblandat med hortensia och omringat av forsythia.

3 Sida 3 av 5 Regnet till trots arbetade barn och vuxna intensivt och med glatt humör hela dagen för att bereda jorden, gräva, plantera, vattna och täcka växterna med flis. Eftersom vi var många kunde vi också passa på att rensa en del ogräs på annat håll, bygga upp en samlingsplats utanför ett av klassrummen och anlägga ytterligare någon liten rabatt. Det var en fröjd att se alla dessa barn som genom ett fantastiskt samarbete lyckades åstadkomma underverk. Skolträdgårdar i solficksmodell utanför C-huset På CD-gården fanns det länge ett behov och en önskan att bryta upp asfalten för att få odlingsbara ytor och för att dela den stora öppna planen i mindre små rum. Skolgården var inte mysig och den stimulerade inte till skapande verksamhet inleddes arbetet med att få bort den skadliga PCB: n som man under 60-talen bl.a. tätade fönster med. Eftersom detta skadliga ämne ev. kunde ha följt med regnvattnet ner till marken under fönstren högg man ner alla träd och häckväxter och bytte ut all jord framför våra fönster. Det blev giftfritt men också väldigt tomt med bara en smal gräsyta framför klassrumsfönstren. Nästa projekt blev ny slät asfalt på skolgården eftersom den gamla var skrovlig och mycket oskön att ramla på. Vi blev glada för denna mycket snällare yta men samtidigt kunde vi ju inte med gott samvete riva upp detta nya dyra material. Lösningen för oss blev odlingslådor av pallkragar som bildar en solficka framför varje klassrum i C- längan. Lådorna står direkt på asfalten ca tre meter från fönstren. Varje klassrum (3 st.) har nu nio lådor á tre pallkragar till sitt förfogande. I dessa lådor kan vi utföra odlingsexperiment som t ex test av olika hjälpmedel för att påskynda växandet och ta reda på vilka växter som tål vårt svenska klimat. Mellan huset och lådorna finns nu en stor yta för varje klass att använda. Lådorna fungerar också som en barriär mellan klassrummet och skolgårdens bollspel som många gånger har stört pågående lektioner. En del lådor kommer även att få armeringsnät som hjälpmedel för klättrande växter.

4 Sida 4 av 5 Skiss på pall, pallkrage och armeringsjärn Pallkragarna som vi beställde är begagnade och var därigenom lite billigare. När allt material till vårt skolgårdsprojekt var beställt upptäckte vi att vi glömt beställa jord till våra odlingslådor. Eftersom blomjord och frakt av detta är en dyr historia fick vi gå utanför våra ekonomiska ramar och beställa matjord av en lantbrukare. Denna jord var lerig och tung att arbeta med men å andra sidan håller den fukten bättre under sommarmånaderna då det kan bli varmt och torrt. För att luckra upp leran har vi lagt ett tjockt täcke med löv överst i varje låda. På detta sätt hoppas vi att maskarna hjälper oss med att skapa en lucker jord. Nu ser vi fram emot våren då vi kan börja så i våra lådor. Solficka på CD-gården Förutom skolträdgårdarna som beskrivs ovan skulle vi bygga en pergola med sittplatser vilken elever och personal ska kunna använda som ett uteklassrum. Första delen av arbetet var att gräva och plantera gröna buskar runt om hela den kvadratiska gröna yta som skulle användas till solfickan. Därefter grävde vi ner ett antal plintar som skulle bära stolparna till pergolan vilken kommer att bilda det öppna uteklassrummet. (Se skiss nedan.) Under vecka har några elever ur årskurserna 3-5 tema Vi bygger på Tuna, som en del av elevens val. Under denna vecka hoppas vi att allt arbete med ovan nämnda solficka ska kunna göras klart. De sista stolparna till pergolan skall resas upp och skruvas fast på plintarna och brädorna till sittbänkarna ska spikas fast. Första sektionen av pergola med bänk som blev färdig Några reflektioner utifrån svårigheter vi stött på Under vårens och höstens arbete har vi njutit av både inspiration och arbetsglädje. Samtidigt har vi i

5 Sida 5 av 5 arbetet även stött på svårigheter som vi vill dela med oss av i syfte att underlätta för andra som planerar liknande projekt: Vi har haft som ambition att plantera växter som är lämpliga ur allergisynpunkt. Många förslag har fått förkastas på grund av detta och ofta har vår egen kunskap varit otillräcklig. Här har vi haft mycket hjälp av Therese Sterner, Allergisamordnare, Region Skåne samt av uppslagsböcker med fokus på om växter är giftiga eller ej. Om man inte har med detta i tanken från början riskerar det att försinka projektet i planeringsstadiet. Att arbeta i en projektgrupp är mycket givande men ibland även komplicerat. Att hålla koll på projektets ekonomi är inte lätt när det är många som beställer varor. Enklast är nog om någon i gruppen från början utses till sammanhållande för ekonomin, till vilken alla utgifter/beställningar rapporteras. Arbete med jord är tungt och smutsigt och är det dessutom en regning höst förvärras detta. Viktigt är att tänka på var man placerar jordhögar så att de inte ska vara för svåra att förflytta och slutligen städa bort. Placerar man jord på asfalt (vilket kanske bör undvikas om det går) är det bra att man lätt kan spola av den mot en icke asfalterad yta i slutändan. Jordarbete i närheten av ingångar försvårar även arbetet för dem som städar. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att årets arbete har varit mycket inspirerande och att vi ser fram mot att fortsätta processen med att utveckla vår skolgård. Skolgårdsgruppen på Tunaskolan: Katarina Ingelsgård Ammi Thulin Lisa Medin Miguel Morales November 2008