Våren och försommaren är bästa tiden att göra en vild sallad. Då är växterna späda och goda.

Transkript

1

2 Syfte: Skapa förståelse för odlingens grundprinciper och ge en känsla av att kunna bidra till en hållbar utveckling genom egna handlingar, samt väcka ett intresse för odling hos barnen Mål: Att jämföra olika sallader och skapa och sköta en liten odling på egna skolgården och skörda en liten sallad; från jord till bord, samt komponera en sallad med vilda växter Så kan ni inleda Gör en sallad på olika grönsaker köpta i affären. (Köp gärna grönsaker från olika länder, gärna ekologiskt). Ta reda på var alla grönsakerna kommer ifrån. Rita in på en karta. Räkna ut hur ungefär hur långt grönsakerna har rest för att komma till er tallrik (fågelvägen). Fundera kring vilka olika sätt grönsakerna kan ha transporterats från platsen där de odlats till affären och sen vidare till er skola. Diskutera vad detta innebär för miljön. Salladen kan ni äta till lunchen eller till mellanmål. Räkna ut kostnaden för salladen per person. Spara uppgifterna till senare. Aktiviteter i trädgården Komponera en vild sallad En sallad med vilda växter är ett spännande alternativ till salladen vi köper i affären. Gå ut och plocka växter som passar i en sallad, skölj och njut! Jämför med den köpta salladen. Våren och försommaren är bästa tiden att göra en vild sallad. Då är växterna späda och goda. Växter som är goda i salladen Känner du dig osäker på hur du känner igen växterna? Ta med en flora. Vitplister passar fint i salladen. Kan förväxlas med brännässla, men har vita små nektarrika blommor. Växer gärna på odlad mark. Du kan också använda vitplister, istället för nässlor till soppa. Rödplister precis som vitplister kan den klippas ner i salladen och göras soppa på. Löktrav har mild löksmak. God i sallader och i kryddsmör. De späda bladen är godast. Ängssyra ger lite syra till salladen. Kan också vara gott i en efterrätt. Maskros de späda bladen är goda i en sallad. Kirskål bladen kan användas precis som spenat. I sallad är de allra minsta bladen godast. Tusensköna - blir fin dekoration på toppen av salladen och så smakar de riktigt gott Doftviol - blommorna är vackra i salladen och ljuvlig doft Lind- lindens blad är en fin bas i en vild sallad. Ramslök - ger en riktigt härlig löksmak till salladen

3 Liv i vår kompost Undersök vad det finns för liv i komposten. Vad har alla kryp och insekter för funktion? Vad menas med kretslopp? Finns det maskar i en kompost så skyndar de på nedbrytningen. Det är en särskild sorts mask som är särskilt effektiv, den röda kompostmasken, som är mycket mindre än daggmasken. Maskar gillar inte citrusfrukter och lök i allt för stora mängder, så det kan vara bra att undvika i komposten. Sallad i en låda Leta upp ett lämpligt odlingskärl och ta med till trädgården: kruka, hink, back, balja, trälåda, tunna, korg, byrålåda eller liknande som ni har tillgång till fungerar utmärkt. Tänk på att det inte ska vara impregnerat eller innehålla något giftigt. Vi fyller lådan med fin jord och planterar i den. Tänk på att den inte ska vara för stor ni måste orka bära den med er tillbaka till skolgården från trädgården. Förslag på grödor i lådan - Plocksallad - Rädisor - Salladslök - Sockerärtor - Ringblommor - Krasse - Morötter - Kryddtagetes Vilken plats på er skolgård har bäst förutsättningar för odling? (Utifrån solläge, utrymme för odlingskärl, skydd från för mycket vind, närhet till vatten)

4 Det här kan ni göra på fritids i sommar Sensommarodling För er som vill fortsätta efter att ni skördat en gång. På sensommaren och hösten är det som allra bäst att så asiatiska kålsläktingar. Därför passar de bra i salladen till hösten. Kombinera med ärtskott och rädisor, så får du en god härlig sallad. Här är några exempel på växter som du kan odla. Läs mer om de asiatiska kålsläktingarna i Odla orientaliskt av Lena Israelsson. - rädisor - sockerärtor - kyona - mibuna - mitsuba - salladskål - salladssenap - tatsoi Jord och näring Er odling behöver vatten och näring hela sommaren för att växa bra. Vattna och tillför näring eller täck med färska växtdelar under sommaren. Jorden är en av de grundläggande komponenterna för odlingen, tillsammans med sol, vatten och luft. Vill ni odla mer än i lådan och funderar på att odla direkt i marken är det viktigt att ni undersöker jorden först, det kan finnas gifter som behöver saneras bort innan jorden är duglig att odla grönsaker i. Kontakta miljöförvaltningen om ni är osäkra. Är jorden giftfri så går den så gott som alltid att förbättras till en riktigt fin odlingsjord, oavsett om den till största delen består av sand eller tung lera. Det viktigaste är att dräneringen är ok. Mullämnen måste tillsättas både sandjorden och lerjorden om det ska växa bra. Mullämnen är mer eller mindre nedbrutna växtdelar. Det finns i exempelvis kompost, stallgödsel och om du marktäcker dina odlingar med växtavfall exempelvis gräsklipp så blir jorden mullrik och så blir du av med ogräs. Du måste vänta med att täcka tills växterna kommit upp, för annars är det risk att du kväver ut dina grönsaker. Köper ni billig jord i trädgårdshandeln måste den blandas med kompost. Köper ni en dyrare ekologisk grönsaksjord är den ofta färdigblandad. Bygg en egen kompost Komposten är trädgårdens hjärta. Kan ni skapa en liten kompost är det guld värt för er odling. Gör en maskkompost så kan ni titta på hur maskarna arbetar, ni kan använda kompostjorden i era odlingar när den är klar. Kom ihåg att kasta allt ert grönsaksavfall, fruktskal och skruttar i komposten. (Men inga köttrester eller rester från tillagad mat, om ni inte har en varmkompost) Ni kan göra en enkel maskkompost av platsbackar som ni placerar ovanför varandra. Det här behöver ni: Ett gäng röda kompostmaskar 2 mörka plastbackar (ej genomskinliga) med lock Borrmaskin Några stenar i samma storlek för att skapa distans mellan backarna Tidningar och kartong Back nr 1: Börja med att borra några stora hål längst upp på sidorna på första backen, de ska fungera som ventilation. Borra sedan små hål i botten av samma back, dessa ska se till så att vätska rinner undan

5 efter hand. Lägg rivna tidningar i botten av backen tillsammans med lite jord, matrester (grönsaker) spraya över lite vatten, inte för mycket. Häll sedan i kompostmaskarna. Ytterligare ett lager med rivna tidningspapper och sedan en bit fuktig kartong som täcker. Back nr 2: I back två samlas vätska. Kom ihåg att tömma den regelbundet. Vätskan kan användas till gödning. Blanda med vatten. Lägg stenarna i botten på andra backen. Detta ger distans så att ventilationen i första backen fungerar. Fyll på med mat åt maskarna regelbundet och se till att maskarna mår bra. De blir som husdjur, som ni måste ta hand om. De ska ha det fuktigt, men inte för blött. De måste ha mat, men inte för mycket åt gången och inte allt för stora bitar. Prova er fram. Börjar komposten lukta illa? Kanske har ni matat maskarna för ivrigt. Se till att de hinner ikapp. Vänta med att tillsätta mer rester. Försöker maskarna rymma? Då är det förmodligen för blött i komposten eller har maskarna fått för lite mat. Tillsätt lite mer tidningspapper eller mer för maskarna att äta. Har ni problem med bananflugor? Då tillsätter ni mer tidningspapper. Skördefest Kanske vill ni bjuda på skördefest när sommarlovet är slut? Bjud in föräldrar och syskon att smaka på det ni odlat. Kanske kan ni grilla något gott till. Reflektion Gör en historisk tillbakablick och fundera kring under hur lång tid vi: - kunnat köpa grönsaker från andra länder i affären? - odlat våra grönsaker - levt på vilda växter Fundera kring hur ni tänker kring framtiden. Gör en jämförelse mellan salladen ni köpte i affären, den vilda salladen och salladen ni odlade själva. Lyft olika aspekter och reflektera kring fördelar och nackdelar med att odla själv, äta vilt eller köpa i affären. - transport - kostnad - arbetsinsats - smak - miljö Vilka erfarenheter har ni fått med er av programmet som ni kommer ha glädje av i framtiden?