rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Ekendals förskola 10 jun 2013

Transkript

1 Illustrationer: Anders Worm Grön Flagg-rapport Ekendals förskola 10 jun 2013

2 Kommentar från Håll Sverige Rent :09: Oj, vilken bra rapport ni har skickat till oss! Det är så roligt att läsa om barnens kommentarer till era aktiviteter, det förgyller hela rapporten. Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat med era mål och aktiviteter Det är så kul att läsa er rapport och se hur ni har integrerat hållbar utveckling i er verksamhet! Det verkar som att ni genom ert arbetssätt har lyckats fånga barnens intresse och nyfikenhet och vilja att delta och utforska. Vi tycker om ert genomtänkta förhållningssätt och den nyfikenhet och vilja att lära som verkar finnas hos både personal och barn. Ni har verkligen lyckats med tema Kretslopp! 1. Miljöråd a. Hur ofta har miljörådet träffats? Miljörådet har träffats ca en gång /termin. Vi har fått tid att samtala med alla pedagogerna om Grön Flagg under några av våra personalmöten, som vi har en gång/månad. Grön Flagg har även tagits upp som punkt på våra föräldrarådsmöten, som vi har två gånger/termin. b. Hur har miljörådet arbetat och varit organiserat under aktuell handlingsplan? Ofta diskuteras hur vi ska gå vidare med våra mål. Hur de olika åldrarna arbetar med målen. Vem som som ser till att det finns burkar och tillbehör till kretsloppsburkarna. Vi ger varandra tips och idéer vad vi har gjort och vad barnen har kommit fram till i olika frågeställningar. 2. Tema, mål & aktiviteter Vi vill veta vad ni har gjort, hur ni har gått tillväga och på vilket sätt ni har utgått från barnen/eleverna. Det viktigaste i rapporten är att det framgår hur barnen/eleverna samt personalen har varit delaktiga och har fått inflytande på Grön Flagg- målen och aktiviteterna. Beskriv gärna barnens/elevernas idéer och tankar kring målen. Om ni har gjort olika aktiviteter med olika skolår/åldrar/avdelningar, skriv vilket skolår, vilken ålder eller avdelning som har gjort vad. Vi vill också att ni bifogar två bilder per mål som avspeglar vilka aktiviteter ni har gjort för att uppnå respektive mål. Tema Kretslopp Mål 1 Mål Förbättra och utöka komposteringen av vårt frukt och grönsaksavfall. Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet Barn födda 11. Barn med vid komposteringen av fruktavfall efter vi ätit upp frukten. Ibland lockar de halvruttna bananskalen att stoppa i munnen... Vid komposten passar vi på att titta på bla sniglar som håller till där. Barn födda 10: Barnen får gå med fruktskal till vår kompost på gården. Vi pratar om vad som händer med matresterna när de hamnat i komposten. Barn födda 09: Vi har sedan barnen började här lämnat skal och grönsaksrester i vår trädgårdskompost. Köksan fyller också flitigt på med skal från köket. Det är alltid lika spännande att se vad som finns där i från djurvärlden. Barnen är väl medvetna om att maskarna och de andra små djuren gör jord av våra skal! Vi kämpar vidare med kommunen för att få varmkomposter. Vi har tidigare haft det, men de var redan begagnade när vi köpte dem på blocket för några år sedan, så de har fått åka till återvinningscentralen. Barn födda 08: Vi komposterar vårt frukt och grönsaksavfall praktiskt taget varje dag. Efter fruktstunden på förmiddagen turas alla om att gå och tömma komposthinken. Komposthink och en enkel gallerkompost köptes. Barn och pedagoger byggde gemensamt ihop komposten. Efter lunch skrapar vi överbliven sallad i komposthinkar för kompostering. Barn födda -07. Vi har samlat frukt och grönsaksavfall både på avdelningen och i matsalen. Barnen hjälper till att tömma hinken i komposten.när vi har gjort det så har vi pratat om vad som händer i komposten och grvt där. Vi har hittat många maskar och en hel del andra småkryp. Barnen säger att det kommer att bli jord.

3 Mål 2 Mål Odla i kompostjorden. Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet Barn födda-11. Vi har odlat i kompostjorden. Ett barn började att fylla tre mjölkkartonger med lecakulor, snart tillkom ytterligare två barn och de hjälptes åt med jord och frön. Det var mycket arbetsglädje! Och stor glädje blev det när det började växa! Barn födda 10: Barnen får plantera solros, krasse, blåklint från frön. Vi planterar i vår kompostjord. Barnen får följa fröets utveckling till blomma. Vi jämför våra små solrosplantor med en bild hur en stor solros ser ut. Barnen får även måla av solrosen. Barnen kommenterar solrosen: "Den ser ut som en sol!" Barn födda -09. Vi har sått frön i kompostjorden, bla djungelgurka i varsin kruka som barnen fick ta med sig hem i somras. Vi har sått blom- och grönsaksfrön, som sedan ska planteras i våra stora blomlådor på vår gård. Förhoppningsvis kan vi skörda grönsaker och örter till vår gemensamma sommarfest då man kan grilla. Barnen följer med spänning när just deras frö tittar upp ur jorden. Några kommentarer från barnen: -Vad ska vi plantera? - Frön, man måste vattna dem. Sätter man dem i ugnen smälter dom. -När det blir sommar kommer morotorna att växa. Då blir det mat. -När vi var bebis sådde vi frön här. I våra diskussioner märks det att barnen har minnen från att vi har sått frön här sedan de var ett år. Nu går det av bara farten. De har lärt sig det här riktigt bra, trots att det var ett tag sen sist! Barn födda -08. Vi har odlat i vår kompostjord. När det var dags att så hade barngruppen många roliga tankar och förslag på vad man kan odla. Det resulterade i funderingar och forskning kring kryddor. Går salt att odla? Är det en krydda? På pizza kan man ha basilika och i bröd kan man ha oregano. Så gick tankarna och vi gjorde en del besök i vårt kök för att titta närmare på kryddor. Till slut enades vi om att både plantera kryddor att ha när vi grillar och blommor till fjärilarna. Timjan, basilika, sallad och morot. Fjärilsblommor och rosenskära hamnade i jorden, som krukor använde vi avklippta mjölkkartonger. Barn födda -07. Vi använde jord från en av våra komposter när vi sådde frön som de sedan fick ta med sig hem. Vi sådde fröna i mjölkartonger. Mål 3 Mål Förbättra våra återvinningsstationer på avdelningarena och i matsalen. Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet Barn födda -11. Vi har inte lyckats få till någon egen "återvinningsstation" på avdelningen, men vi har en låda för papper, och vi kastar givetvis inte glas och batterier mm bland soporna. Barnen har hjälpt till att plocka skräp på gården, som de sedan har varit med och kastat på förskolans återvinningsstation utanför gården. Barn födda -10 Vi har jobbat med skräpet på och utanför vår gård, vi har deltagit i skräpplockardagarna! Under samlingen pratar vi om vad som händer när man slänger skräp i naturen. Vi Har en låda som vi slänger papper och tidningar i. Det blir inte så mycket annan återvinning på avdelningen. Barn födda -09. Vi har köpt plastbackar på IKEA, där vi lägger plast, glas, kartonger, tidningar och metall. Metall blir det inte så ofta. Vi har haft två stora lådor utanför gården för papper, kartonger och tidningar. Och ett förråd med lådor för glas, metall och plast. Vid flera tillfällen har barnen följt med till den "riktiga" återvinningsstationen och lämnat en del återvinning. Vi har under en lång tid blivit lovade bättre återvinningskärl och till slut fick vi sex behållare utanför vår gård! Det tog ett tag innan vi fick behållarna uppmärkta, så barnen var med till kommunhuset och bad om märkning! Papper som de klippt i eller bara har slarvats med läggs i återvinningslådan som är klädd i ett fint tyg. Där vet de att man tar papper som man ska klippa i eller bara klistra etc. "Finpapper" använder vi bara till noggrannt ritade teckningar som man ska spara. I samband med målet skapa med skräp blev det mycket skräp över som vi hittade utanför vår gård. Då gjorde vi en skräppinne. Vi spikade fast en bit av en filmjölkskartong, skumplast, bananskal, tidningspapper och en kapsyl. Vi frågade barnen vad som händer om vi gräver ner pinnen med skräpet på i joden. Några svar: -Filmjölkspaketet blir mjölk. -Bananskalet blir banan.skumgummit blir smutsigt. -Tidningspappret blir en ny tidning. Vi frågar om det försvinner eller om det kommer att finnas kvar? -Det blir pulver. -Det försvinner. -Det finns kvar, det blir smutsigt. Cirka ett halvår senare gräver vi upp pinnen. Det var spännande, nästan som att leta efter en skatt!

4 Tidningspappret var helt borta och av bananskalet fanns det bara lite kvar. Vi har deltagit i skräpplockardagarna och vi fick ihop flera gula påsar på och kring fotbollsplanen som ligger bredvid vår gård. Barn födda -08. På avdelningen Myran sparar vi överblivet ritpapper och tar till återvinningsstationen. Nyligen fick vi nya fina återvinningskärl utanför förskolan. Vi förbättrade vår egen återvinningsstation på avdelningen. Genom att klistra upp tydliga återvinningsbilder på en låda med hjul fick vi mer plats för att t ex ta hand om plast, kartong och glas. Det är också lätt och roligt att rulla ut kärlen som nu är så nära! Barn födda -07. Vi har samlat all återvinning i en och samma låda. Sedan har vi sorterat det och en del läggs i behållarna för återvinning utanför vår gård och en del sparar vi i vår verkstad för att pyssla med. Mål 4 Mål Skapa med skräp. Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet Barn födda -11. Vi har använt oss av tomma ursköljda mjölkkartonger till våra frön, som vi har sått. Barn födda -10 Barnen tittar på skräpet som de samlat på gården. De väljer att klistra upp det på ett stort papper. Nu har vi gjort ett stort skräpcollage. Barn födda -09. Tre barn går på skräpjakt utanför gården. Barnen hittade papper, plast, godispapper, skumgummi mm. Vid några tillfällen träffas vi i den lilla gruppen. Vi tittar på skräpet, vad kan vi göra med det? En krokodil, utbrister ett barn när hon lägger en avlång plastbit framför sig på bordet. Av plasten och skumgummit blir det en krokodilkropp som vi klär in med tidningspapper och tapetklister. De blandar gul och blå färg så att de får fram den "rätta" krokodilfärgen. De målar den grön med gula ögon. Av en playwoodskiva som de också hittade bland skräpet målar de ett hav som krokodilen bor i! När vi pysslar till "vardags" använder vi skräpmaterial som vi har sparat. Bla korkar, glasspinnar och kartonger. Barn födda -08. Vi sparar mycket skräpmaterial för skapande. Toalettrullar, äggkartonger och diverse små papplådor. Allt kan förvandlas med lite fantasi. Tillsammans har några barn bl a byggt en Thailandshydda med sandstrand och vajande flaggor efter inspiration från en utlandsresa! Barn födda -07. Barnen har samlat skräpmaterial från förskolan samt tagit med sig hemifrån. I vår verkstad har det sedan skapats hus av kartong med glasspinnar som balkongräcke. Det har även skapats robotar av äggkaronger med kapsyler till ögon. Det mesta som skapas i verkstaden består av skräpmaterial! Mål 5 Mål Göra en kretsloppsburk. Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet Barn födda -10 och -11. Barnen planterar ner ett litet lönnträd i en stor glasburk. Vi sätter på ett lock och ser vad som händer. Kommer trädet att överleva utan vatten? Barn födda- -09 Vi samlar barnen kring bordet med en stor glasburk, lecakulor, jord och skott från ampellilja. Vi berättar för dem att vi ska plantera växten i burken, för att sedan sätta på locket. Vi frågar dem om vad de tror kommer att hända? -Det växer. Måste vi öppna locket för att vattna? -???? Vad tror ni händer om locket är på? -Det växer. Ett barn undrar vad vi ska ha i mera? Det ska bara var den här växten i den här burken. Vad menar du? Vad skulle vi kunna ha i mer? - Frön. -Ja det kan vi ha i en annan burk. Vill ni det? -JAAA! Vi sår några rosenskära frön i den burken. Vi planterar även en amellilja i en burk utan lock, för att jämföra. Vad tror ni händer? -Då växer det jättemycket, ända över kanten! I tur och ordning lägger barnen ner lecakulor och jord och sedan planterar vi ampelliljan. Vi kan se hur det blir vattendroppar på burkarna med lock, och ampellilja som är instängd växer och ser "piggare ut än den utan lock, fastän vi vattnar den.

5 Barn födda -08. I en stor glasburk har vi skapat ett kretssloppssystem. Det är spännande att följa vad som händer där inne och i barnens tankar. Vi frågade barnen Vad som händer där inne i burken. -Det växer. Hur kan den leva där inne? -Det kan växa när det är lite varmt. -Det kan växa när det regnar. -Det är lite vått på sidorna. Vad är det våta? -Det är vatten. -Det kanske har droppat ut lite. -Ibland klarar de sig inne i burken.om man tar såna där bönor. -Lecakulor. -Faktiskt, det finns vita små kulor som man brukar ha i gräsmattor, som kallas gödsel. Då växer det bra! -Den behöver sol och vatten. -Den har stått i fönstret. -Och lite regn, det kan ha regnat på den. Men locket är ju stängt. -Det kanske är en liten spricka i locket, som man inte ser... -Det känns bra för växten där inne. Barn födda -07. Vi har skapat ett kretslopp i en glasburk. När vi var klara så frågade vi barnen vad de trodde skulle hända och fick kommentarer som: "den skulle dö", men det har visat sig att växten har överlevt och mår riktigt bra i fukten! 3. Övriga insatser för en mer hållbar skola/förskola I handlingsplanen berättade ni om övriga insatser ni ville genomföra för att Grön Flagg-arbetet skulle genomsyra hela er verksamhet och göra den mer hållbar. Har ni genomfört några sådana insatser? Vilka av dessa insatser kommer i så fall att vara integrerade i den dagliga verksamheten i framtiden för att verksamheten ska fortsätta utvecklas? Vi påminner varandra om att släcka lampor som lyser i rummen, som inte används. Vi minskar på användningen av torkskåpen. Vi sänker temperaturen på elementen och stänger av dem när vi vädrar. Vi äter vegetarisk och klimatsmart mat minst en gång i veckan. Vi dricker ekologisk mjölk. Vi köper färg som är miljövänlig. Vi har en fjärilsrabatt, vi matar fåglarna på vintern. Vi hjälps åt att hålla gården fin genom att städa och plantera och så frön. Det används miljövänliga rengöringsmedel. Vi har miljömärkt tvål. Vi deltar i skräpplockardagarna och Earth hour. 4. Synliggörande Hur har ni synliggjort ert Grön Flagg-arbete på förskolan/skolan, för föräldrar eller allmänheten? Vi sätter upp vår flagga på väggen varje dag! Vi har varsin dokumentationsvägg avsedd för Grön Flagg på våra avdelningar. Några av avdelningarna använder sig av en blogg där föräldrarna kan följa arbetet med bla Grön Flagg i både text och bild. De saker som har skapats i skräp har varit väl synliga på avdelningarna. Återvinningsstationerna inne på avdelningarna är också synliga för föräldrarna, likaså komposterna på gården. När Ekerös förskolor har visat upp sitt arbete på en stol i Ekerö centrum visade vi med en liten grön flagg-flagga att vi jobbar med det. Vi deltar med två pedagoger på kommunens miljönätverk och deras kurser samt i seminarium kring Grön Flagg som de anordnar. 5. Synpunkter Vi vill gärna veta hur ni upplever att arbetet har gått med Grön Flagg. Vad har upplevts som svårt, roligt, oväntat eller annat enligt personal och barn/elever? Det har gått bra. Det kan vara lite svårt att komma igång ibland, men när det väl har lossnat och man har insett att det inte var så svårt så har det gått bra. Barnen har mycket funderingar och bra svar på saker och ting som rör miljöarbetet. Barnen är nyfikna och med på att jobba med de olika målen. De som jobbar med de yngsta barnen kan uppleva att de har fullt upp med rutiner osv. De har inte hunnit göra så mycket kring alla mål, men vi är tacksamma att även de minsta deltar i vårt miljöarbete. Som vanligt är vi dåliga på att rappotera under tiden, vi samlar på oss material genom att fotografera och skriva ner under arbetets gång. Vi har som mål att alla skriver in kontinuerligt under arbetets gång! Det ska vi bli bättre på! Det ska bli roligt att jobba efter "nya" Grön Flagg då vi vi kan välja flera olika områden! Bifoga bilder till varje aktivitet Aktivitet 1

6 Aktivitet 2

7 Aktivitet 3

8 Aktivitet 4

9 Aktivitet 5

10