Grön Flagg- rapport. Tema: Kretslopp. Färentuna förskola. Kontaktperson: Ulrika Wikander

Transkript

1 Grön Flagg- rapport Tema: Kretslopp Färentuna förskola Kontaktperson: Ulrika Wikander

2 1. Miljöråd a. Hur ofta har miljörådet träffats? 3 ggr b. Hur har miljörådet arbetat och varit organiserat under aktuell handlingsplan? Vi har haft tillfälle att träffas "formellt" 1 gg, i samband med en studiedag då vi fick sitta i 2h och planera/utvärdera aktiviteter inom Grön Flagg. Övriga gånger har vi själva tagit initiativ till att ses i samband med raster etc. Självklart skulle vi önska att vi kunnat ses mer under ordnade former, men så ser verkligheten inte alltid ut... Vi har också träffats "ute på gården" och då har vi pratat om hur vi ligger till, delgivit varandra tips osv. Under denna period har 2 medlemmar varit de samma men de övriga 2 har bytts ut. Orginalmedlemmarna går också så ofta det går på kommunens nätverksträffar för miljöarbete, ca 3 ggr/termin. 2. Tema, mål & aktiviteter Vi vill veta vad ni har gjort, hur ni har gått tillväga och på vilket sätt ni har utgått från barnen/eleverna. Det viktigaste i rapporten är att det framgår hur barnen/eleverna samt personalen har varit delaktiga och har fått inflytande på Grön Flagg- målen och aktiviteterna. Beskriv gärna barnens/elevernas idéer och tankar kring målen. Om ni har gjort olika aktiviteter med olika skolår/åldrar/avdelningar, skriv vilket skolår, vilken ålder eller avdelning som har gjort vad. Vi vill också att ni bifogar två bilder per mål som avspeglar vilka aktiviteter ni har gjort för att uppnå respektive mål. Tema: Kretslopp Mål 1: Att starta en fungerande kompost Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet: Vi har på en fixarkväll med föräldrar flyttat vår befintliga kompost till en bättre plats. Föräldrarna byggde i samband med detta en trappa till komposten så att barnen kan vara delaktiga i komposterandet. Då komposten är ganska liten bestämde vi oss för att det är "en pedagogisk" kompost. Vi slänger fruktskal samt en del brödspill i den, vår ambition var att slänga alla grönsaksrester, men vi insåg att komposten då skulle bli full alldeles för fort. Två pedagoger har gått en kurs i komposterande anordnad av kommunens miljösamordnare. De fick lära sig om hur en kompost hålls frisk och vid liv. Vi har köpt sågspån att använda till strömaterial, vi har också införskaffat en kompostomrörare. Varje avdelning har fått sin egen komposthink, tydligt uppmärkt med vad de kan lägga däri. Varje avdelning ansvarar själva för att tömma sin hink tillsammans med barnen. Komposten är också den uppmärkt med skötselregler samt "felåtgärder", strömaterialet förvaras i uteförrådet i ett väl uppmärkt kärl. Där finns också omröraren. Förrådet ligger bra till i förhållande till komposten och barnen kan vara delaktiga i att hämta strö. Sida 1/9

3 Märkning av komposthink, kompostmaterial, titt i komposten Tack vare trappan kan alla delta i komposterandet Sida 2/9

4 Mål 2: Att börja sopsortera mer aktivt Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet: Miljöansvariga har skrivit ut en sopsorteringsguide till varje avdelning, samt till varje pedagog (för privat bruk.) Vi har köpt in sorteringskärl till varje avdelning samt till gemensamma utrymmen såsom kök, arbetsrum och ateljé. Dessa har tydligt märkts upp både i bild och text. Vi sorterar på varje avdelning följande: Papper, plastförpackningar, glasförpackningar samt metallförpackningar. Papper är det som fylls på fortast. I köket sorterar vi pappersförpackningar. Detta är en stor skillnad mot förrut, alltmer sällan hittar vi tomma mjölkkartonger i vanliga soporna. Utanför förskolan finns av kommunen ditsatta sorteringskärl där vi tömmer dem vi har på avdelningarna. I ett låst uteförråd har vi kärl för farligt avfall som batterier och glödlampor. Vi åker själva med dessa till kommunens återvinningsstation. Vi har haft funderingar på att åka dit med de äldsta barnen, men den ligger dumt till för resa dit kommunalt. I samband med andra bussutflykter har vi tittat på större miljöstationer än vår egna vid förskolan, kul att få släppa ner glasflaskor i igloon! För att "lära" barnen om sopsortering och vad som sorteras var, har vi gjort en återvinningspåse. I påsen ligger som bas olika förpackningar till för barnen kända varor samt tidningar och papper. Vid användandet av påsen kompletterar vi med fruktavfall, batterier etc... Barnen får sedan tillsammans sortera påsens innehåll i olika högar. Glädjande nog händer det ibland att föräldrar berättar om hur barnen skällt på dem när de kastat exempelvis mjölkkartonger i soporna... Uppmärkta sorteringskärl i hallarna Mål 3: Att visa på hur olika material bryts ner i naturen, maskarnas arbete m.m. Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet: Flera avdelningar har haft maskarier som visar maskarnas arbete. Vi varvade tillsammans med barnen olika material i komposten (först la vi i maskarna!), sågspån, fruktskal, löv, papper, flingor. Vi la också i en plastpärla samt en spik, överst ett lager sand. Tillsammans har vi följt komposten och vattnat när den blivit för torr. Undan för undan kunde vi se hur maskarna tog sig igenom de olika lagren och blandade dessa, vi såg också hur mögel och andra organismer hjälpte till med netbrytningen. Efter ett par månader hade den från början till bredden fyllda komposten sjunkit samman till ett Sida 3/9

5 decimetertjockt brunt lager. Förskolans gård har en odlingslåda där vi slutligen tömde ut den lilla jord som blivit, samt släppte maskarna fria. Pärlan och spiken var intakta... Flera avdelningar har också haft en förmultningplanka nergrävd i skogen, på plankan hade vi satt fast toarulle, metallburk, plastmugg och ett äpple. Då och då grävde vi upp plankan och tittade vad som hänt sen sist, barnen fick inför varje tillfälle titta på bilder från föregående gång. Vi har också "chockat" barnen genom att vid matsäcksdags slängt avfall omkring oss. Barnen har blivit upprörda och förklarat för oss att det inte är bra för natur och djur att göra så, varvid vi snällt städat iordning efter oss. Vi har alltid med oss plastpåse att plocka skräp i när vi är utanför förskolans gård. De yngre barnen har vid sådana tillfällen ibland skapat "skräptavlor" som vi satt upp på väggen ute, barnen blir arga när de ser vad som slängs! Genom detta blir det väl synligt för föräldrar vad vi hittar ute, och förhoppningsvis en tankeställare... Maskariet vid olika tillfällen. Först la vi i maskarna... Sida 4/9

6 Plankan i olika stadier, vad är det som händer med äpplet? Mål 4: Att visa processen från frö till planta, och vad som behövs för att det ska lyckas Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet: Varje avdelning har planterat frön tillsammans med barnen. Vi har bla planterat tomater, krasse, solrosor och luktärtor. Barnen fick vara med och fylla i jord, stoppa i frö samt vattna. Krukorna som barnen själva målat, planterades med frön som vi sedan satte i fönstren, då blev det tydligt att några fönster var mer lämpade än andra... För mycket sol gav rangliga plantor som dessutom torkade fort medans för mörkt läge gjorde processen väldigt långsam. Vissa frön grodde inte alls, några plantor tog fart för att sedan dö...frön behöver näring, ljus och vatten, i rätt mängd, för att gro. Barnen fick sedan ta hem sina plantor innan sommaren, några plantor planterade vi ut i förskolans utekrukor. I efterhand hade det varit roligare med något ätbart som gror fort och lätt för att tydligare visa från frö till bordet i form av ätbar produkt. Föräldrar har hjälpt till med att skapa fler odlingslådor där vi kan plantera, problemet är ju vattningen under sommaren då förskolan är stängd - kanske de nya lådorna kan klara ett par veckor om vi planterar tåliga saker? Sida 5/9

7 Nyplanterade! Här har det gått ett par veckor, de flesta växer bra... Mål 5: Öka förståelsen om att jordens resurser inte är oändliga och att vi måste spara på dem för framtiden Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet: Detta mål har varit absolut svårast att hitta bra aktiviteter till! Vi har pratat med barnen om att det kostar både pengar och jordresurser att framställa el som ju behövs för ljus, värme etc. Därför har vi pratat om att inte vrida på element för högt, vädra snabbt och effektivt, inte låta torkskåpen gå i onödan samt att släcka belysning i rum där vi inte vistas. För att påminna om detta har vi gjort egna dekaler som vi satt på ytterdörrarna, "Har du släckt lyset?" Vi pratar också om att inte låta kranar rinna, att spola en gång räcker. Det kommer inget nytt vatten utan det är samma som går runt i ett kretslopp... Papper görs av trä som kommer från skogen, därför slösar vi inte med detta. Ritar på båda sidorna samt klipper i spillbitar, pappret källsorteras sedan och blir till nytt papper. Det kostar också pengar och resurser att framställa annat förbrukningsmaterial som t.ex. plastpärlor. Vi uppmanar till kvalitet snarare än kvantitet. Svår balansgång då vi Sida 6/9

8 samtidigt som vi vill spara materal inte vill bromsa barnens kreativitet. Det här målet upplever vi att barnen har haft svårt att förstå och för oss att förklara. Denna dekal sitter på alla ytterdörrar, samt på kontoret. Sida 7/9

9 Låt inte vattnet rinna i onödan, stäng av kranen! 3. Övriga insatser för en mer hållbar skola/förskola I handlingsplanen berättade ni om övriga insatser ni ville genomföra för att Grön Flagg-arbetet skulle genomsyra hela er verksamhet och göra den mer hållbar. Har ni genomfört några sådana insatser? Vilka av dessa insatser kommer i så fall att vara integrerade i den dagliga verksamheten i framtiden för att verksamheten ska fortsätta utvecklas? Vi skrev ju i handlingsplanen att maten kommer från en lokal restaurang som använder säsongsråvaror, närodlat och ekologiskt. Detta var sant under förra läsåret(2010). Samma producent lagar numera sin mat i Kungens kurva och därefter transporteras den till oss... Råvarorna är fortfarande bra, men transport och lång varmhållning känns tveksamt ur miljösynpunkt. Tyvärr är detta inget vi kan påverka. 4. Synliggörande Hur har ni synliggjort ert Grön Flagg-arbete på förskolan/skolan, för föräldrar eller allmänheten? Vi har pratat om miljöarbetet på föräldramöten, under utvecklingssamtal samt publicerat aktiviter på hemsidan. Vi skriver också regelbundet om miljöarbetet i våra veckobrev som går ut till alla föräldrar samt publiceras på förskolans hemsida, Sida 8/9

10 där också handlingsplanen finns utlagd tillsammans med lite kort info om vad Grön flagg är. Under ett föräldrasamråd visades en powerpoint där alla mål och pågående/tänkta aktiviteter presenterades i text och bild. 5. Synpunkter Vi vill gärna veta hur ni upplever att arbetet har gått med Grön Flagg. Vad har upplevts som svårt, roligt, oväntat eller annat enligt personal och barn/elever? Det har ibland varit lite trögt att få med alla pedagoger, aldrig barnen! Vi känner också att vi hade behövt få mer tid att reflektera och planera tillsammans i miljögruppen, svårt att komma loss samtidigt med olika arbetstider etc... Vi har tidigare fyllt i den här rapporten och tryckt på skicka men den måste ha fastnat på vägen?! till er. Fler vi varit i kontakt med har haft samma problem. Därför har det dröjt med rapporten då det inte funnits tid att fylla i den på nytt. Den här rapporten gäller alltså förra läsåret (2010). Det här läsåret (2011) arbetar vi med temat Vattenresurser. Handlingsplan för detta skickas in så snart denna rapport är godkänd. Tyvärr upplever vi oss "snuvade" på ett par månader med en flagga stolt vajande! Sida 9/9