KOLLEKTMATERIAL FÖR ATT BYGGA NÅGOT STORT MÅSTE MAN VARA MÅNGA

Transkript

1 KOLLEKTMATERIAL FÖR ATT BYGGA NÅGOT STORT MÅSTE MAN VARA MÅNGA RIKSKOLLEKT SVENSKA KYRKANS UNGA FJÄRDE SÖNDAGEN I PÅSKTIDEN 15 MAJ 2011

2 RIKSKOLLEKT TILL SVENSKA KYRKANS UNGA FJÄRDE SÖNDAGEN I PÅSKTIDEN 15 MAJ För att t bygga något stort måste man vara många! Svenska Kyrkans Unga är en demokratisk rörelse av barn och ungdomar i Svenska kyrkan. Vi vill med Kristus i centrum och med dopet som grund verka i hela Guds skapelse och vara en gemenskap i församlingen där vi får växa i tro och ansvar. Svenska kyrkan är en del av den världsvida kristna kyrkan som finns över hela jorden. Ändå började allt för tvåtusen år sedan i ett litet land vid Medelhavet med en liten grupp människor. Om inte de första kristna hade berättat om sin tro och dragit till sig flera människor så hade vi i Sverige idag antagligen aldrig fått höra talas om Jesus Kristus. Men vad var det som gjorde att kyrkan växte och blev fler och fler? Var det bl.a. för att man tog emot alla sorters människor och visade att Gud brydde sig om alla? Jesus visar oss vägen: han umgicks också med dem som ingen annan ville vara med eller bry sig om. Hur gör vi idag? Fundera tillsammans. Alla behövs i gemenskapen! Men är alla välkomna? Vi i Svenska Kyrkans Unga brukar säga att vi vill vara en öppen gemenskap. Men hur är man en öppen gemenskap? Är inte en gemenskap just en grupp som hör ihop, där alla känner varandra och har det mysigt tillsammans? Hur blir det om människor kommer och går och man är så många att man inte känner igen varandra? Behöver man inte stänga dörren om sig ibland för att bli en bra gemenskap? Vad tycker ni? Gör en värderingsövning! Fyra hörns-övning: varje hörn i rummet representerar ett påstående och var och en väljer var den vill stå. I det fjärde hörnet ställer man sig om man har ett eget förslag som inte liknar de tre andra. OBS! Var och en tolkar själv. Ingen får angripa en annan persons åsikt, men man får fråga och be att få veta hur andra tänker. Om man inte vill berätta så måste man inte. Det märks att det är en öppen gemenskap när det är en grupp där 1. det inte är samma människor som är med varje gång. 2. alla är olika i gruppen. 3. det inte finns några tydliga regler. Jag tycker att det är en öppen gemenskap när 1. jag inte behöver tänka på hur jag ser ut när jag går dit. 2. jag vågar säga det jag tycker inför alla. 3. jag accepterar alla precis som de är. Det bästa sättet att få en öppen gemenskap är 1. att bjuda in nya människor. 2. att vara snälla mot varandra i gruppen. 3. att låta alla som kommer få vara med och påverka. Vill ni bli fler i lokalavdelningen? Diskutera! Vad är det som är bra med Svenska Kyrkans Unga? Hur får fler reda på att Svenska Kyrkans Unga finns och vad det är för något? Gör en idéstorm och samla alla idéer på ett papper. Diskutera om det är något som ni vill pröva: t.ex. ha en ta med en kompis-kväll, sätta upp en lapp på fotbollsträningen, affären eller i skolan, lyfta fram Svenska Kyrkans Unga på Facebook, ordna en innebandyturnering i samarbete

3 med en annan lokal organisation för att nå nya människor, berätta om oss för de nya konfirmanderna eller i familjegudstjänsten osv. TIPS! I Svenska Kyrkans Ungas medlemsutbildningsmaterial En Hel Del hittar du fler värderingsövningar och diskussionsfrågor om vad det betyder att vara en lokalavdelning i Svenska Kyrkans Unga! Du kan beställa boken ur Svenska Kyrkans Ungas Materiallager, eller gå in på en länk på vår hemsida och läsa mera: Samarbeta Ibland kommer man närmare varandra när man gör saker tillsammans. Här kommer några förslag på sådant som nya och gamla kan göra tillsammans för att lära känna varandra bättre. Sorteringsleken. Dela in alla i lika stora lag och ge lagen uppgiften att sortera sig i ett led på tid efter olika angivelser. Laget sätter sig ned när man är klar. Först färdig vinner. Sen kan någon gå runt och kolla att sorteringen verkar stämma a) Kroppslängd: kortast längst fram, längst längst bak. b) Hårfärg: mörkast längst fram, ljusast längst bak. c) Handvärme: kallast längst fram, varmast längst bak. d) Antal syskon: flest syskon längst fram, inga syskon längst bak. (OBS, plastsyskon räknas också!) e) Störst husdjur: Inget husdjur längst fram, störst husdjur längst bak. f) Geografi norr söder: Född längst söderut längst fram, född längst norrut längst bak. Kluring. Lägg ett långt rep i kringelkrokar runt rummet och ge lagen i uppgift att säga hur långt repet är utan att flytta på det. OBS, om något lag frågar ledaren hur långt det är så får de svaret! Ska uppmuntra till alternativ problemlösning. Burken. Varje lag får ett resårband som har fyra snören fästade i sig, så att fyra personer kan ta varsitt snöre och dra ut öglan till önskad storlek. När öglan är spänd sitter den åt runt en tom läskburk. Varje lag får en pyramid byggd av tomma läskburkar. Nu är uppgiften att så snabbt som möjligt flytta mittenburken i den nedersta raden på 3 burkar så att den byter plats och istället står ensam överst i pyramiden, endast med hjälp av öglan, utan att röra burkarna på annat sätt. Om man tappar en burk eller välter pyramiden får man bygga upp pyramiden och börja från början. Prata efteråt om hur ni jobbade och om ni valde olika vägar för att lösa uppgiften. Legobygget. Du har förberett ett par enkla legofigurer, t.ex. en bil, av ett begränsat antal bitar i olika storlek och färg. Du har en till exakt likadan uppsättning av bitarna för varje figur du har gjort. Varje modell står på en bricka under en skokartong. Förklara övningen för lagen och ge dem några minuter för att förbereda sig om de vill planera hur de ska jobba. Nu får varje lag gå fram till en bricka, du lyfter kartongen och de får titta i 10 sekunder på sin modell, innan du sätter tillbaka kartongen. Sedan ska de på tid med hjälp av bitarna de har fått bygga en kopia av modellen ur minnet. Antingen gör man det som en tyst samarbetsövning, där man inte får prata, eller också får deltagarna prata under tiden de jobbar. Du kan också sätta en tidsgräns för övningen, t.ex. 3 minuter. Efteråt jämför ni kopiorna med originalen och pratar om hur ni tänkte och hur det blev som det blev. Jobbade lagen lika eller olika? Planera och plantera.

4 Om ni har tillgång till något ställe där ni får plantera blommor, t.ex. rabatter eller krukor utanför församlingshemmet, en grässlänt där ni får sätta vårlökar, eller en bit jord där ni får gräva upp ett trädgårdsland, så kan ni tillsammans diskutera, planera och plantera. (OBS! om man planterar lökar i gräsmatta får man inte klippa gräset förrän lökarnas blad har vissnat ned, så det gäller att man är överens med den som klipper gräset ) a)ta hem informationsmaterial eller besök en trädgårdsbutik och ta reda på vilka växter som finns och vad som passar i den jord som ni har. b) Rita upp en plan för vad som borde växa var. c) Gör en budget och kolla att ni har tillräckligt med pengar för det ni vill göra. Finns det några som har redskap ni kan låna eller lökar, plantor eller frön som ni kan få? d) Gör en plan för när ni ska plantera frön, plantera utomhus, vattna och rensa. När räknar ni med att det ni sätter har kommit upp? Planera ett festfika när ni tillsammans tittar på hur det blev. Förbered jorden genom att luckra upp den, rensa bort eventuellt ogräs, gödsla osv. Om ni ska skapa ett nytt trädgårdsland, ta hjälp och lär er mer om grävning, jorduppluckring och gödning. På hösten kan man sätta vårlökar som scilla, krokus och påskliljor eller tulpaner. På våren kan man antingen så frön för blommor, kryddor och grönsaker inomhus i krukor eller miniväxthus och sedan plantera ut dem när de växt till sig till plantor i början av sommaren, eller plantera vissa lökväxter som t.ex. liljor. Tänk på att frön och plantor behöver bevakning och vatten regelbundet, så antingen måste ni ha en plan för vem som vattnar i er lokal, eller också får ni adoptera hem plantorna tills de har blivit större och kan planteras ut. Bibel och andakt. Bibelstudium Läs i Apostlagärningarna kapitel 2. Här står både om vad som hände vid den första pingstdagen i Jerusalem, när lärjungarna fick gåvan att tala främmande språk och nådde en massa nya människor, och om den första gemenskapen, där man delade på allt och hjälptes åt. a) Diskutera kapitel 2, vers Alla har antagligen inte talat i tungor någon gång så diskutera först vad det är. För en del kristna är det ett annat sätt att be, utan att använda vanliga ord, man slappnar av och låter Gud styra när man ber utan att bry sig om ifall man förstår orden som kommer. För andra är tungotal något som någon annan kan få gåvan att förstå och kan tolka för andra. Då handlar det mer om ett budskap från Gud. I Apostlagärningarna har tungotalet ett tydligt syfte: lärjungarna talar på främmande språk de inte kunde, som människorna som är där förstår, och på så sätt kan fler ta till sig berättelsen om Jesus Kristus. För oss kan pingsten påminna om att fundera på vad som är hinder eller hjälp för oss att ta till oss tron på Gud. Vad är det för språk som fungerar för oss? När känner jag mig nära Gud? När känner jag mig främmande och utanför? Vad är det som jag inte förstår? Vad hjälper mig att känna att jag är med och förstår vad det handlar om? b) Diskutera kapitel 2, vers Människorna som fick höra om Jesus lät döpa sig och kom med i gemenskapen. Man firade gudstjänst, undervisade varandra, bad och hjälpte varandra med det som var och en behövde. Ibland pratar man om de fyra benen eller B-na som bär upp den kristna kyrkan: Bönen, Bibeln, Brödsbrytelsen (nattvarden), och Brödragemenskapen (att vi ställer upp för och hjälper varandra). Av de fyra B-na, vad är det som är viktigt för dig? Ber du och firar gudstjänst med andra? Funderar du över tron, livet och Bibeln med andra? På vilka sätt ställer ni upp för varandra? Delar ni något med varandra? Finns det annat som är viktigt för gemenskapen som du tycker borde vara med på listan för att du ska känna igen dig?

5 Andakt Låt alla få två papperslappar och en penna och inbjud alla att på lapparna skriva en egenskap eller talang som är viktig för gemenskapen. Det kan vara allt från Lyssnar eller Har humor till Hjälper till, Är positiv, Är en bra kompis, Ställer frågor, Kommer ofta, Säger ifrån eller Ger inte upp. De lapparna viks ihop och läggs i en korg. Du kan dessutom ha förberett ett gäng lappar innan så att korgen inte blir för tom. Sjung en sång (t.ex. 813 i Psalmer i 2000-talet: Kom, vandra genom gatorna i staden) och be en bön för er gemenskap, t.ex.: Gud, Tack för att vi får vara tillsammans och ha gemenskap med varandra och med dig. Vi ber att alla som kommer ska känna sig välkomna här, och att vi som möts verkligen ska se och lyssna på varandra. Hjälp oss att dela det vi bär på, dela frågor och funderingar om tron med varandra och växa genom det Vi ber för att fler som längtar efter det ska hitta till gemenskapen och upptäcka dig. Tack för var och en som är här. Lär oss att se hur viktig varje person är för dig och vad var och en kan bidra med till helheten. Amen Instruera att vi nu ska hjälpas åt att se olika sätt att bidra till en gemenskap genom att få syn på våra egna och varandras talanger. Målet med övningen är att alla ska få minst en lapp. Låt korgen med lapparna gå runt och låt alla ta en lapp ur korgen. När alla har fått en lapp, låt var och en tyst läsa det som står och sedan bestämma sig för vem den tycker att talangen/egenskapen stämmer in på. Antingen behåller man lappen själv om man känner igen sig, eller också ger man den till den som man tycker att den passar på. Låt korgen gå runt ett varv till och samma sak sker igen. Förhoppningsvis har nu alla fått minst en lapp, annars kan man behöva fortsätta ett varv till. Läs högt eller återberätta mötet mellan Jesus och Matteus i Matteusevangeliet 9, vers Jesus såg att Matteus var mer än bara en girig tullare, att han ville något annat och bättre med sitt liv. Genom mötet med Jesus blev Matteus en viktig lärjunge, och en av dem som följde och hjälpte Jesus. På alldeles oväntade ställen hittar vi ibland nya vänner, människor vi blir kära i, människor som blir viktiga för vårt liv. Vi behöver vara mer som Jesus: öppna för dem vi möter, nyfikna, och med blick för det som finns under ytan. Då kan vi och gemenskapen vi har med andra växa, och då kan vi bli fler. Avsluta med en sång (t.ex. nr 826 i Psalmer i 2000-talet, Gå med Gud) och be Vår Fader.