Kvalitetsdokument Enebo Förskola 2017/2018

Transkript

1 Kvalitetsdokument Enebo Förskola 2017/2018 Enebo Förskola ligger nära idrottsplatsen i Enebyberg och har skog och natur inpå knuten. På förskolan går ca 26 barn som är uppdelade på 2 avdelningar och där arbetar 6 pedagoger och en kokerska. Vi är Kravcertifierade och vår kokerska lagar all mat från grunden med ekologiska råvaror. Enebo är en fristående förskola som drivs av en ekonomisk föräldraförening. Personal och föräldrar strävar gemensamt för att göra barnens förskoletid trygg, lärorik och rolig.

2 Innehållsförteckning Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan... 3 Information om hur förskolor gör sin verksamhet tillgänglig för alla barn Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 6 Förskolan stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga... 8 Förskolan stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande Förskolan använder digitala lärverktyg/hjälpmedel för att stimulera barnens utveckling Förskolan stimulerar och utvecklar barnens intresse för naturvetenskap och teknik Andelen förskollärare i förskolan ska vara lägst 50 % Nyckeltal (läå 2017/2018) 2(18)

3 Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Beskrivning av vårt systematiska kvalitetsarbete Vårt systematiska kvalitetsarbete utgår från en årsplan med inplanerade aktiviteter som uppdateras på studiedagar. Verksamheten kartläggs vid höstterminens start för att identifiera behov och förväntningar. Vid verksamhetsårets slut utvärderas verksamheten tillsammans med all personal. Dokumentation Instagram, portfolio, kartläggning, väggdokumentation och pedagogisk dokumentation. Barnen är delaktiga i verksamhetens dokumentation genom instagramkontot, portfolio, temaarbeten samt barnintervjuer. Barns inflytande och delaktighet Vi tar tillvara barns tankar, intressen och åsikter genom bland annat barnens veckomöten där barnen ges möjlighet att till exempel föreslå utflyktsmål som de sedan får rösta på. Personalmöte/planeringstid Varje vecka har all personal avsatt tid för reflektion, planering och utvärdering. Läroplan Vi utgår alltid ifrån läroplanen när vi planerar vår verksamhet. Vi har upprättat ett Lotusdiagram med förskolans alla mål, där kan vi lätt kontrollera att alla mål följs. Årsplan Årsplanen är en kalender med alla inplanerade aktiviteter under året. Studiedagar Under detta läsår har vi haft 2 studiedagar då vi bl.a. planerat, utvärderat och uppdaterat årsplanen. Föräldrasamtal Vi har föräldrasamtal en gång per termin och vid behov. Höstterminens samtal är ett förväntningssamtal och samtalet på vårterminen är ett utvecklingssamtal. (läå 2017/2018) 3(18)

4 Analys Med årsplanen, kartläggningar, lotusdiagram, personalmöten samt och barnens reflektionsmöte har vi lätt att följa verksamhetens utveckling och mål. Vi utgår alltid från läroplanen när vi planerar förskolans verksamhet. Under läsåret har vi varit tvungna att omorganisera avdelningarna på förskolan på grund av en åldersfördelning på barnen som vi inte brukar ha. Vi har varit tvungna att arbeta i tvärgrupper vilket har bidragit till att vi har fått svårt att få den tid till planering och reflektion som vi hade önskat. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Vi ska fortsätta att använda och utveckla våra rutiner för kvalitetsarbetet. Under nästa läsår har vi tänkt att använda en förskoleapplikation för att utveckla och underlätta arbetet med dokumentation och reflektion. Under nästa läsår kommer åldersfördelningen på barnen vara som vanligt igen. Vi kommer ha en extra studiedag för planering. (läå 2017/2018) 4(18)

5 Information om hur förskolor gör sin verksamhet tillgänglig för alla barn. Beskrivning om hur vi arbetar för att göra förskolan tillgänglig för barn med olika funktionsnedsättningar När vi har barn med funktionsnedsättningar på Enebo har vi möjlighet att anpassa verksamheten, hämta kunskap och förändra miljön efter barnens behov. Huset är handikappanpassat (ramp vid entrén, handikappanpassad toalett). Barn med behov av särskilt stöd har alltid rätt till de insatser som krävs. Vi anser att alla barn ska lyckas utifrån sina förutsättningar. Alla barn har sina kompetenser och vår uppgift blir att anpassa verksamheten så att alla barn får möjlighet att utvecklas och lära. Kartläggning Utifrån intervjuer och observationer gör vi en planering för varje enskilt barn och för hela barngruppen. Dessa planeringar, kartläggningar, uppdateras kontinuerligt. Extern handledning Vid behov tar vi kontakt med förskolepsykolog, talpedagog, logoped och specialpedagog. Under läsåret har vi fått handledning av SpecDanderyd och förskolepsykolog. Liten grupp Vi delar dagligen in barnen i grupper med färre barn för att ge varje barn uppmärksamhet och en lugnare lärmiljö. Föräldrasamtal Vid varje föräldrasamtal gör vi en plan för hur vi tillsammans ska stödja barnet i sin utveckling och sitt lärande. Analys Genom vår kartläggning har vi tydligt sett vilka insatser som behövts för varje enskilt barn men också den utveckling som skett. Vi har haft handledning av SpecDanderyd och förskolepsykolog som har hjälpt oss med kunskap, tips och idéer. Vi har gjort ändringar i miljön och omorganiserat barngrupperna för att skapa en lugnare och tryggare tillvaro för alla. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Vi kommer att fortsätta att ta hjälp av extern handledning vid behov. (läå 2017/2018) 5(18)

6 Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande Beskrivning av vårt arbete med pedagogisk dokumentation av barnens utveckling och lärande Pedagogisk dokumentation innebär att vi i arbetslaget, och tillsammans med barnen, reflekterar, upptäcker och vidareutvecklar barnens tankar, idéer och lärande. Intervjuer I början av varje termin har vi enskilt samtal med varje barn där vi bland annat frågar om deras intressen, förväntningar, kamratskap och trygghet. Detta är utgångspunkten för barnens utvecklingsplan och vårt planeringsarbete. Föräldrasamtal I början av höstterminen har vi samtal med alla föräldrar där vi frågar om deras förväntningar på verksamheten. På vårterminen har vi ett föräldrasamtal med mer fokus på barnets utveckling och sitt lärande och vi gör en gemensam plan för hur vi på bästa sätt kan stödja deras barn i sin utveckling och sitt lärande. Kartläggning Utifrån intervjuer och observationer gör vi en planering för varje enskilt barn och för hela barngruppen. Dessa kartläggningar uppdateras kontinuerligt. Portfolio Barnen är alltid delaktiga i sin egen dokumentation som samlas i deras pärm. Där beskrivs teman, framgångar och händelser genom fotografier, teckningar och barnens egna reflektioner. Väggdokumentation Temaarbeten visas på väggar med fotografier, teckningar, barnens kommentarer och vårt pedagogiska syfte, mål och bakgrund till temat. För att utveckla verksamheten använder vi oss av ett lotusdiagram där vi på ett enkelt sätt ser vad vi kan utveckla och för att säkerhetsställa läroplanens mål. Instagram Vi har ett slutet instagramkonto där föräldrar och anhöriga kan ta del av barnens vardag på förskolan. Detta dokumentations- och reflektionsverktyg är mycket uppskattat av barn, föräldrar och personal och visar på barnens utveckling och lärande där vi ofta hänvisar till läroplanens mål. (läå 2017/2018) 6(18)

7 Analys Vi har flera metoder för dokumentation, både med och utan barn, vilket vi anser ger en bred bild av det enskilda barnets utveckling och lärande. Vi är nöjda med dokumentationsarbetet men däremot har vi ibland svårt att genomföra de dokumentationer som vi önskar på grund av tidsbrist. Det dokumentationsverktyg som vi i dagsläget anser som mest värdefullt i verksamheten är instagramkontot, där sker en vardaglig kommunikation för information och möjlighet att delge föräldrarna barnens aktiviteter och lärande. och barnen är mer än gärna delaktiga i dokumentationen. Detta läsår har arbetet med lotusdiagram och kartläggningar av barn tyvärr blivit sekundärt i vårt arbete. Vi har haft en omorganisation i verksamheten och delat upp barnen i tvärgrupper och ändrat om i våra rutiner, vilket har bidragit till att arbetet med lotusdiagram och kartläggningar kommit i skymundan. Detta är något vi kommer arbeta mer kontinuerligt med nästkommande läsår, då är vi återigen tillbaka i våra vanliga rutiner och grupper. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Vi behöver fortfarande mer tid för dokumentation, planering och reflektion till exempel genom en eller två till studiedagar per år. Detta bland annat för att säkerställa att allt administrativt arbete och vård av material hinns med. Vi vill utveckla arbetet med pedagogisk dokumentation för att på så sätt analysera och vidareutveckla verksamheten. Nästkommande läsår vill vi bli bättre på att videofilma händelseförlopp/situationer som spontant sker i verksamheten och reflektera kring olika teman som till exempel genus, förhållningssätt och värdegrund. Vi vill inkludera barnen i dessa diskussioner/reflektioner samt diskutera tillsammans i arbetslaget för att utveckla det pedagogiska arbetet. Under nästkommande läsår vill vi även utveckla arbetet med vår ipad tillsammans med barnen, kopplat till dokumentation. Vår intention är att skapa en mapp till samtliga barn där de kan få tillgång till att fotografera och videofilma händelser/aktiviteter som de vill bevara och därmed lägga in i sin mapp på ipaden. Detta för att på ett smidigt sätt låta barnen vara delaktiga i dokumentationen som de anser som värdefull samt för att kunna vidarebefordra mappen direkt till barnens föräldrar vid terminsslut. (läå 2017/2018) 7(18)

8 Förskolan stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga Beskrivning av vårt arbete med att stimulera och utmana barns språkliga förmåga I alla vardagliga situationer tar vi tillfället i akt att lyssna, bekräfta, benämna, beskriva, ställa frågor, besvara frågor och kommunicera med barnen vilket är en förutsättning för språkutveckling. Vi delar dagligen in barnen i grupper om färre barn för att ge varje barn talutrymme och en lugnare lärande miljö. Vardagliga situationer I den dagliga kommunikationen med barnen har vi möjlighet att lyssna, bekräfta, benämna och beskriva. Vi tänker på att använda ett språk som inte är för enkelt för att utmana barnen, vi ställer frågor och följdfrågor och använder synonymer. Samlingar Samlingen är en plats för sång, rim och ramsor men också ett forum för att låta barnen lyssna på varandra, berätta och våga agera och ta plats inför grupp. Vi använder oss av föremål och bilder för att göra det mer konkret för barnen. Sagostund Sagor har en stor plats på vår förskola, pedagogerna läser och berättar sagor vid flera tillfällen under dagen. Alla barn får möjlighet att skapa, återberätta och dramatisera kring sagor. Efter lunch har alla barn en organiserad sagostund. Lingonavdelningen är indelad i två grupper, de barn som går sitt sista år på Enebo får lyssna på kapitelböcker som de senare återberättar och recenserar. Före Bornholmsmodellen- språklekar i förskolan Vi har språksamlingar avsedda för alla barn. När vi har använt oss av Bornholmsmodellen har vi lättare kunnat se barnets språkutveckling och intresset för skrift- och talspråket. ipad ipaden har blivit ett än användbart verktyg för barnen under detta läsår. Den används i syfte att stimulera läs- och skrivinlärningen genom applikationer som till exempel Widget Writer och Bornholmslek. Barnen får genom dessa applikationer bland annat möjlighet att ljuda, skriva, rimma, lyssna på hur bokstäver låter samt göra egna berättelser. Alla barn har under detta läsår på olika sätt även använt sig av applikationen imovie i samband med temaarbetet om sagor på vårterminen. Teater Alla barn från 3 år har varit på teaterbesök på Enebybergs bibliotek. Spel Barnen spelar mycket sällskapsspel och kort med varandra som till exempel Fruktträdgården och Mastermind. Vanliga traditionella kortspel är något som blivit väldigt populärt under detta läsår, majoriteten av de äldre barnen har intresset och har lärt sig spela bland annat finns i sjön, vändtia och dam och spelar dessa spel helt på egen hand i avsaknad av en vuxen. (läå 2017/2018) 8(18)

9 Bibliotek En gång i månaden har vi, tillsammans med ett par barn åt gången, besökt biblioteket för att låna böcker. Sagotema Under vårterminen har alla barn på förskolan varit delaktiga i ett sagotema. De respektive åldersgrupperna har koncentrerat sig på varsin folksaga. De har bland annat skapat figurerna och miljöerna i sagan, de har dramatiserat, filmat, målat och ritat sagor. Barnen har även tagit med sig sin favoritbok hemifrån som vi har läst på förskolan. Temat presenterades för föräldrar och anhöriga på sommarfesten. Analys Vi arbetar med ett språkmedvetet arbetssätt där vi använder oss av flera metoder för att stimulera och utmana barnets språkutveckling spontant i vardagen. Vi har fortsatt arbetat aktivt med Bornholmsmodellen även under detta läsår. Att detta har utvecklat språket kan vi se genom att de till exempel återberättar hemma, rimmar och har fått ett ökat ordförråd. Bornholmsmodellen har också stärkt barnens självkänsla som visar sig på till exempel samlingar då de vågar agera inför gruppen. Vårterminens temaarbete om sagor var mycket uppskattat av barn, personal och föräldrar. Enligt föräldraenkäten tycker 100% att vi arbetar med att utveckla barnens språk. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Vi kommer att fortsätta utveckla arbetet med ipad för att främja språkutvecklingen samt fortsätta arbetet med Före Bornholmsmodellen. Vi ser att barnen är väldigt insatta och intresserade av våra samlingar utifrån Bornholmsmodellen och att de i stort sett kan samlingarna i förväg. Det potentiella utvecklingsförslaget till kommande läsår är därför att varje vecka involvera ett till två barn att hålla i samlingen tillsammans med en vuxen, för att på så sätt framträda och för att lära med varandra och att utveckla tron på sig själv. Nästkommande läsår ska även arbetet med bokrecensioner för de äldre barnen utvecklas än mer. (läå 2017/2018) 9(18)

10 Förskolan stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande Beskrivning av vårt arbete med att stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande I alla vardagliga situationer har vi möjlighet att lyssna, bekräfta, benämna, beskriva, ställa frågor, besvara frågor och kommunicera med barnen vilket är en förutsättning för matematikutveckling. Vardagliga situationer Vi arbetar med att synliggöra och sätta ord på den matematik som finns i vardagssituationerna. Vi parar ihop strumpor i tamburen, vi sorterar och klassificerar leksaker när vi plockar undan, vi pratar om former på leksakerna. Vid matsituationer resonerar och samtalar vi kring begreppen hel, halv, fjärdedelar, åttondelar och hur vi på så sätt ska dela på frukten för att för att alla ska få lika många. Vi jämför vad som är tyngst, mjölkkannan eller kannan med vatten. Samling Vi räknar närvarande barn och hur många som saknas. Vi påvisar olika mönster och leker olika turtagningslekar. På samlingarna under detta läsår har samtliga barn varit delaktiga i röstning om till exempel vilken skog vi ska gå till. Barnen röstar genom att till exempel lägga varsin kloss på de olika alternativen som finns, vi räknar och ser vilket alternativ som har fått flest klossar/röster. Klossarna bildar ett diagram. Skog En fördel med att vara i skogen är att barnen kan lära in matematik praktiskt med hela kroppen. Barnen upplever matematik när de t.ex. kryper under grenen, hoppar över stocken, jämför sin kroppslängd med pinnen. Vi leker lekar där barnen uppmanas att hämta ett stort/litet blad, något som är tungt/lätt, litet/stort, långt/kort osv. Spel Barnen spelar mycket sällskapsspel med varandra som till exempel Fruktträdgården och Mastermind där de bland annat tränar turtagning. Vanliga traditionella kortspel är något som blivit väldigt populärt under detta läsår, majoriteten av de äldre barnen har intresset och har lärt sig spela bland annat finns i sjön, vändtia och dam och spelar kort med varandra. Här tränar barnen bland annat på siffror, talordning, addition och subtraktion. Skapande När barnen trär pärlhalsband uppmanar vi dem att till exempel trä var tredje pärla av en annan sort eller att lägga en pärlplatta med mönster. Miljö På förskolan finns material som siffror, former, spel och konstruktion synligt och tillgängligt för barnen. (läå 2017/2018) 10(18)

11 Analys Vi delar dagligen in barnen i grupper med färre barn för att ge varje barn en lugnare lärande miljö. Indelningen av barn styrs i vanliga fall av barnens intressen och behov och inte utifrån ålder eller kön, men detta läsår har vi varit i behov av en omorganisation vilket har bidragit till att grupperna har delats in utifrån barnets ålder. Detta är något som kommer vara återställt igen under Höstterminen Enligt föräldraenkäten tycker 96% att vi arbetar med att utveckla barnens språk. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Vi ska fortsätta att ha en miljö i förändring och vara lyhörda för barnens intressen. Vi vill lägga större vikt vid matematik nästkommande läsår, vi vill fokusera mer på detta under samlingarna och i våra temaarbeten. (läå 2017/2018) 11(18)

12 Förskolan använder digitala lärverktyg/hjälpmedel för att stimulera barnens utveckling Beskrivning och konkreta exempel från vår verksamhet Vi ser modern teknik som ett bra arbetsverktyg vid dokumentation, söka information och vid presentationer. Under detta läsår har barnen blivit mer delaktiga i arbetet med modern teknik. ipad och dator Vi har trådlöst nätverk på förskolan vilket gör att vi lättillgängligt kan använda oss av internet eller skriva ut dokument och bilder från dator/ipad. När vi dokumenterar verksamheten och barnens lärande använder vi Ipaden till att fotografera/videofilma. Lingonbarnen använder ipaden genom applikationer som till exempel Widget Writer och Bornholmslek och ibland YouTube i sällskap av en vuxen för att titta på musikvideos som vi sedan dansar till. Barnen får genom dessa applikationer bland annat möjlighet att ljuda, skriva, lyssna, rimma, lyssna på hur bokstäver låter. Blåbärsbarnen använder ipaden genom applikationer som Mitt eget pussel, Sofies vänner och Crayon. Alla barn har under detta läsår skapat filmer med hjälp av en ipad i applikationen imovie utifrån klassiska sagor. De äldsta barnen, Lejongruppen, har även dramatiserat och skapat en film utifrån en klassisk saga som de arbetat med. Dramatiseringen videofilmades med ipaden med hjälp av en pedagog. De har även skapat en egen film i applikationen imovie. På sommarfesten visades samtliga filmer för föräldrarna med vår ipad, dator och projektor. Månadsbrev och övrig information till föräldrar sker via samt på förskolans instagramkonto. Projektor Vi har en projektor som vi kopplar till ipaden, datorn och mobiltelefonen så att alla barn kan vara delaktiga när vi till exempel har reflektionsmöte där vi går igenom dokumentationer och bilder på vårt instagramkonto. Mobiltelefon Båda avdelningarna har en mobiltelefon som används till dokumentation men även för att på ett smidigt sätt kunna informera och kommunicera med föräldrarna. Under detta läsår har barnen blivit mer delaktiga i dokumentationen via mobiltelefonen, de fotograferar och filmar exempelvis någonting som de skapat. Mobiltelefonerna används även flitigt för informationssök. (läå 2017/2018) 12(18)

13 Analys De digitala hjälpmedlen används av all personal och på ett än mer utvecklat sätt än tidigare. Instagramkontot används flitigt av all personal och arbetet med ipaden har stått mer i fokus under detta läsår. Digitalkameran börjar sakta med säkert att bytas ut till mobiltelefon och ipad vilket är ett framsteg i rätt riktning mot den mest aktuella digitala tekniken i samhället. Under läsåret har vi inte lyckats genomföra reflektionsmötena kontinuerligt varje vecka tillsammans med barnen, detta är något vi vill förbättra till nästa år. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Vi är nöjda och uppskattar arbetet med all digital teknik och vi ser fram emot att vidareutveckla arbetet. De yngre barnen har involverats än mer med arbetet med digital teknik vilket vi anser är väldigt roligt och lärorikt. Nästkommande läsår vill vi fortsätta arbetet med reflektionsmöten tillsammans med barnen och även involvera de yngre barnen än mer. Under nästkommande läsår vill vi även utveckla arbetet med vår ipad tillsammans med barnen, kopplat till dokumentation. Vår intention är att skapa en mapp till samtliga barn där de kan få tillgång till att fotografera och videofilma händelser/aktiviteter som de vill bevara och därmed lägga in i sin mapp på ipaden. Detta för att på ett smidigt sätt låta barnen vara delaktiga i dokumentationen som de anser som värdefull samt för att kunna vidarebefordra mappen direkt till barnens föräldrar vid terminsslut. Vi har en intention om att utveckla programmering tillsammans med barnen till nästkommande läsår. Vi behöver se över våra rutiner vid utskrift av fotografier. (läå 2017/2018) 13(18)

14 Förskolan stimulerar och utvecklar barnens intresse för naturvetenskap och teknik Beskrivning och konkreta exempel från vår verksamhet Vi lägger stor vikt att tillsammans med barnen värna om vår miljö samt att förmedla att alltid har ett samband. Vi vill skapa en förståelse för naturens kretslopp och att människor, natur och samhälle påverkar varandra. Vardagliga situationer Vi tar vara på alla vardagliga situationer genom att uppmuntra, ifrågasätta, utforska och samtala om naturvetenskap tillsammans med barnen. Skogen Två förmiddagar i veckan går till skogen för att ge barnen rika naturupplevelser. Eftersom vi har senarelagd lunch finns det mycket tid för lek och lärande. varför ser kottarna olika ut i olika väderlekar?, vart bor djuren på vintern och vad äter de? och hur förändras blåbärsbusken under året? är exempel på frågeställningar som leder till utforskande tillsammans med barnen. Hållbar utveckling Vi källsorterar och komposterar tillsammans med barnen. Vi har skräpplockardagar vilket inte bara gör det fint i vår närmiljö utan barnen blir samtidigt medvetna om skadan med nedskräpning och vilka föremål som inte ska slängas i naturen. Under det här året har vi gjort nytt papper av det gamla som slängts. Skapande verksamhet Barnen får möjlighet att skapa med material som de har samlat från skogen vilket inte bara utvecklat fantasin utan de får även en chans att bekanta sig med naturens resurser på ett lekfullt sätt. Experiment Vi utför experiment tillsammans med barnen som berör kemi, fysik och teknik. vad flyter och vad sjunker? och vad händer om vi fyller en ballong/plastmugg med vatten och ställer det utomhus när det är kallt? är exempel på undersökningar som vi genomfört. Teknik Barnen har tillgång till material för tekniklek, gärna material från skogen men även giftfritt och ofarligt återvinningsmaterial. Vi tillåter barnen att använda leksaker på ett annat sätt än vad de egentligen är till för, endast fantasin sätter gränser då till exempel innebandymål blir till kojor och cyklar blir till glasskiosker. Vi uppmuntrar barnen att bygga och konstruera på olika sätt med olika material som till exempel klossar, kaplastavar, toarullar och kartonger. (läå 2017/2018) 14(18)

15 Odlingar I både inom- och utomhusmiljön får barnen möjlighet att så och odla. Varje år sår vi till exempel gurkfrön och sätter potatis tillsammans med barnen. Under vårterminen har barnen även sått till exempel tomater, sockerärtor och solrosor i mjölkpaket och sirapburkar. Det finns även rabarber, vinbär och äpplen på förskolegården. Fjärilar Barnen har följt fjärilens livscykel från larv till fjäril. Temaarbete Under höstterminen hade vi ett temaarbete kring hösten som var mycket uppskattat av barnen. Barnen fick träffa Höstis som vid varje tillfälle hade med sig ett brev som innehöll olika uppdrag. Uppdragen handlade till exempel om att följa ett träds förändring och att göra hösttavlor av naturmaterial. Bondgårdsbesök Under vårterminen har vi varit på bondgårdsbesök. Kapten Reko konsumentföreningen Stockholm De äldsta barnen har under vårterminen arbetat med ett utbildningsmaterial som syftar till att lära barnen och de vuxna i deras närhet om varför man inte ska slänga maten och vad man kan göra för att minska matsvinnet. Barnen har spelat Reko ett hållbart spel vid fyra olika tillfällen, varje tillfälle innehöll en diskussionsdel, en aktivitet samt en utmaning. Det femte och sista tillfället var på Skansen och där fick barnen lära sig kopplingen mellan mat, djur och natur, träffa kapten Reko och bli dubbade till Rekohjältar. (läå 2017/2018) 15(18)

16 Analys Temaarbetet under höstterminen var mycket uppskattat av barnen. Arbetet med temat underlättades av vår figur Höstis som engagerade barnen på ett lekfullt sätt. Vi har nära till skogen där vi vistas mycket vilket underlättar arbetet med naturvetenskap. Barnen plockar ofta med sig naturmaterial för att sedan skapa med på förskolan. Vi har en tradition att odla grönsaker, både för förskolans räkning och sånt som barnen får ta med sig hem. Vi ser att barnen är intresserade och engagerade i odlingsprocessen och är mycket uppskattat av både barn, personal och föräldrar. Arbetet med Kapten Reko och att minska matsvinnet var roligt och lärorikt för oss alla på förskolan. Barnen påminner ofta om att äta upp maten och varför man inte ska slänga den i onödan. Enligt föräldraenkäten tycker 96% att förskolan arbetar med att utveckla barnens förståelse för naturvetenskap och teknik. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Vi kommer att fortsätta arbetet med naturvetenskap och teknik. Vi är nöjda med årets prestationer och kommer därmed att fortsätta utveckla teman som berör dessa ämnen utifrån barnens intresse. Under nästa läsår vill vi göra ett komposteringsexperiment tillsammans med barnen och även låta de äldsta barnen träffa Kapten Reko igen. (läå 2017/2018) 16(18)

17 Andelen förskollärare i förskolan ska vara lägst 50 % Beskrivning av nuläget på vår förskola På Enebo arbetar 3 förskollärare. 2,55 heltidstjänster i barngrupp. På Enebo arbetar 2 barnskötare. 1,65 heltidstjänster i barngrupp. På Enebo arbetar 1 person utan barnskötarutbildning som extra stöd i barngrupperna. 1 heltidstjänst i barngrupp. Föräldrasamtal har utförts av förskollärarna och barnskötare. Förskollärarna driver det övergripande pedagogiska arbetet tillsammans. Analys Enebo är en förskola där alla föräldrar är intresserade och delaktiga, de är våra arbetsgivare. Genom deras engagemang har vi möjlighet att ha färre barn i barngrupperna och får mycket stöd och uppmuntran från föräldrarna. De föräldrar som har sina barn på Enebo uppskattar att deras barn är i grupper med färre barn. Föräldrarna känner varandra, pedagogerna och alla barn väl. Föräldrarna får mer information om verksamheten än vad som är brukligt genom fem föreningsmöten under läsåret. Under nästa läsår kommer vi få en del ny personal. En förskollärare har gått i pension och ersatts av en ny förskollärare. Förskolechefen avslutar sin anställning vid terminsslut och ersätts då av en ny förskollärare, desamma gäller med personen som varit anställd som extra stöd i barngruppen. Vi ser fram emot nästa läsår med tillförsikt! Enligt kundenkäten tycker 100 % av föräldrarna att deras barn har kompetent personal. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år/ långsiktig lösning Vi uppmuntrar en av barnskötarna att vidareutbilda sig till förskollärare. (läå 2017/2018) 17(18)

18 Nyckeltal Ur Våga Visa - kundenkät VÅGA VISA, i procent KUNDENKÄT 2016 KUNDENKÄT 2017 "Alla föräldrar anser att barnen känner sig trygga" 100% 96% 100% "Mitt barn har en god arbetsmiljö" 100% 92% 96% Kommentarer och analys till nyckeltal KUNDENKÄT 2018 Årets resultat på föräldraenkäten visar att 100% av föräldrarna anser att barnen känner sig trygga och 96% att mitt barn har en god arbetsmiljö. Det här resultatet har förbättrats sen föregående år, vilket är positivt. Föräldrarnas bild av förskolan stämmer delvis överens med hur personalen upplever arbetsmiljön och tryggheten i förskolan. Under läsåret har förskolan varit i behov av en omorganisation av barngrupperna vilket, enligt pedagogerna, har bidragit till en förvirrad och emellanåt en ostrukturerad atmosfär i arbetslaget. Däremot upplever vi inte att barnen har blivit märkbart påverkade av omorganisationen, men vi anser att arbetsmiljön har blivit något mer oordnad på grund av logistiken. Nästkommande läsår kommer förskolans rutiner och barngrupper vara som vanligt igen, det ser vi fram emot! (läå 2017/2018) 18(18)