plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Å-mini förskola/fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

2 Verksamhetsformer som omfattas av planen är: Förskola och Fritidshem Ansvariga för planen: Styrelsen Samhällsföreningen Åminne Gille Förskolechef All personal som arbetar på förskolan och fritidshemmet Verksamheten styrs av skollagen, arbetsmiljölagen, diskrimineringslagstiftningen (2008:567) samt läroplanen för förskola (Lpfö 98 rev 2016) och Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet ( Lgr 2011 rev.2016)

3 Diskrimineringslagen (2008:567) fr.o.m. 1 jan Kravet på en likabehandlingsplan ersätts med ett krav på skriftlig dokumentation och skyldighet för utbildningsanordnare att arbeta med aktiva åtgärder. Planen gäller från Planen gäller till Vår vision: På vår förskola och fritidshem ska diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling inte förekomma. På vår förskola och fritidshem ska alla ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett 1 kön: att någon är kvinna eller man, 2 könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön, 3 etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande, 4 funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå, 5 sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning, 6 ålder: uppnådd levnadslängd.

4 Alla ska behandlas och bemötas med respekt och värdighet av barn och personal. Lokalerna ska vara utformade, inredda och utrustade så att de ger god tillgänglighet och användbarhet för personer med fysiska funktionshinder. Var och en som arbetar inom förskolan och fritidshemmet ska främja respekten för varje människas egenvärde. Att grundlägga och förankra de värden vårt samhälle vilar på. Förskolan och fritidshemmet ska ge barnen/eleverna en trygg, utvecklande och tillåtande verksamhet. Mål enligt Läroplanen för förskolan ( Lpfö) 98 rev :1 Normer och värden Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. 2:3 Barns inflytande Förskolan ska sträva efter att varje barn Utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed får möjlighet att påverka sin situation Mål enligt Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr) 2011rev Fritidshemmet ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Ingen ska på fritidshemmet utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.

5 Barnens/elevernas delaktighet Barn/elever ska på det sätt som är lämpligt för deras ålder vara delaktiga genom samtal/intervjuer, trygghetsvandringar och diskussioner om hur man är en bra kompis och diskutera trivselregler för allas trygghet Vårdnadshavarnas delaktighet Informera vårdnadshavare vid inskolning Vid utvecklingssamtal Enkäter Föräldrasamråd Daglig kontakt med personal Personalens delaktighet Grunden för en jämlik förskola/fritidshem är en levande diskussion om värderingar. För att pedagogerna ska kunna förmedla en bra värdegrund till barnen/ eleverna är det viktigt att denna värdegrund kontinuerligt diskuteras och reflekteras över hur vi kan arbeta främjande, förebyggande och åtgärdande, både inom det egna arbetslaget och med övrig personal. Pedagogerna reflekterar och diskuterar på arbetsplatsträffar, arbetslagsplaneringar och i den dagliga verksamheten över olika situationer och platser för att undersöka och kartlägga områden där diskriminering och kränkningar kan förekomma. All personal har ett egenansvar att arbeta aktivt och systematiskt med planen.

6 Förankring av planen Planen genomarbetas och förankras av all personal i samband med höstens planeringsdag. Under hela året arbetar man systematiskt med planen där arbetet med aktiva åtgärder som ska genomföras fortlöpande och åtgärderna ska tidplaneras och genomföras så snart som möjligt. Planen förankras hos barnen/eleverna genom samtal och diskussioner om hur man är en bra kompis och vilka gemensamma regler som gäller på förskolan och fritidshemmet. Planen förankras också genom att främja ett bra språkbruk mellan barnen/eleverna och att vi pedagoger är goda förebilder, genom vårt förhållningssätt och bemötande, att vi aktivt arbetar med aktiviteter som tränar samarbete, hänsyn och respekt för allas lika värde. Planen förankras hos vårdnadshavarna genom att den hängs upp i hallen på varje avdelning, vid inskolningar, och vår hemsida på Värnamo kommun. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Personalen på fritidshemmet har utvärderat planen och diskuterat måluppfyllelsen. Enkät vårdnadshavare fritidshem Av de vårdnadshavare som svarade på enkäten var alla trygga med att ha sina barn på fritids och att deras barn/elever trivs. Lyhördhet, bemötande och förtroende från personalen upplevs mycket bra.

7 Åmini Fritidshem HT 2017 Sammanställning av enkäter, 36 tillfrågade elever. Alla elever trivs på fritids. Det som gör att de trivs är framförallt kompisar och att få leka. Alla är valda av någon annan som kamrat. Några har bara blivit valda av en eller två kamrater, men de själva har inte sagt att de upplever sig som ensamma. Vi är uppmärksamma på detta. Det som är mest uppskattat att leka med/göra är lego och kudden. Gröna rummet som vid intervjutillfället var musikstudio valdes av nio stycken som ett rum där man gärna är. Detta är positivt då nästan ingen valt det rummet under en lång tid tillbaka. Tre elever känner oro vid möte med något annat barn. Vi vet om och jobbar med detta hela tiden. Exempelvis styr vi upp för att kunna undvika möten så långt det är möjligt. Två elever är rädda för någon annan elev. Detta är vi också medvetna om och en pedagog finns alltid i närheten av berörda elever för att stötta samspelet. Några elever upplever att några andra elever verkar utanför. Dessa svarar själva att de trivs och har kamrater. Vi pedagoger upplever också att dessa elever leker och har kamrater. Knappt hälften av eleverna tycker att vi personal planerar in aktiviteter som de själva kommit med förslag på. Det är färre antal än i våras. Vi tror att det beror på att aktiviteten med önskevecka inte förekommer detta läsåret. Istället har eleverna inflytande kring lekmiljöerna. Förslagslådan ska vi bli bättre på att tömma regelbundet en gång i månaden. Vi ska också visa den igen och berätta vilket syfte den har. Flertalet elever upplever att man kan få lugn och ro på fritids om man vill. Vi påminner igen om att vid sofforna nere ska det vara lugnt. Trygghetsundersökning av fritidshemmiljön. Ett barn påpekade att hade det funnit en bild på busshållplatsen så hade jag lagt en ledsen där. Vi ska ta med en bild på busshållplatsen till nästa gång. Vi fortsätter att vara så uppmärksamma som det bara är möjligt på vad som händer medan eleverna väntar. Det är väldigt svårt att se allt som händer, särskilt på vintern då det är mörkt. Två elever upplever att det ibland kan vara stimmig och bråkigt ute. Behöver vi vuxna dela av gården med hjälp av staketen och dela upp barngrupperna mera? Vi diskuterar på APT.

8 Fem elever upplever att hallen är trång, stimmig och högljud. Vid tidiga bussen går halva elevantalet in nere, så det har vi redan åtgärdat. Vi ska vara noggrannare med att bara skicka några elever i taget så det inte blir för många på en gång, vid utgång. Vi ska förklara tydligare att det ska vara lugnt vid sofforna nere på fritids. Ett barn har sagt att det blivit skrämt vid toan nere. Vi följer upp och hör efter hur det är nu. Några elever säger att det kommer in flera som vill leka i kuddrummet när den redan är upptagen. Vi ringer till den personal som är uppe och hör efter om kuddrummet är ledigt eller inte, innan eleverna får gå upp. Åmini Fritidshem VT 2018 Sammanställning av intervjuer, 35 tillfrågade elever. Alla elever utom en trivs på fritids, ett barn trivs inte för hen tycker det är tråkigt. De flesta har svarat att det är kompisarna som gör att de trivs. Alla är valda av någon annan som kamrat. Några har bara blivit valda av en eller två kamrater, men de har själva inte sagt att de upplever sig som ensamma. Vi är uppmärksamma på detta. Även vid detta intervjutillfället har flest elever sagt att de leker med lego och i kuddrummet. Lekmiljöerna vi haft i gröna rummet har varit väldigt uppskattade av de flesta eleverna. 33 elever känner ingen oro på fritids, två elever känner oro kring två kamrater vi har pratat med dessa elever och deras vårdnadshavare och båda tycker det känns bättre just nu. 33 elever är inte rädd för någon annan elev eller någon vuxen på Åmini, två stycken har svarat att de är rädda för någon annan elev. En av dom tycker det känns bättre just nu enligt utvecklingssamtalet. Den andra eleven får en tryggare vistelse då en pedagog är med och stödjer det sociala samspelet.

9 9 elever tycker ibland att någon av de andra eleverna ser ut att vara utanför. Enligt intervjuerna känner dessa eleverna inte sig utanför då dom svarat att dom trivs och har kompisar att leka med. Den andra eleven får en tryggare vistelse då en pedagog är med och s 6 elever tycker inte att vi personal planerar in aktiviteter som dom kommit med förslag på och 4 vet inte. Vi personal behöver bli tydligare med att berätta när det är en aktivitet som någon av eleverna önskat som sker. Två elever av 35 tycker inte det finns någonstans på fritids där man kan få lugn och ro. Vid sofforna nere har eleverna bestämt att där ska det vara lugn och ro, och 21 stycken anser att det är så. Personalen på förskolan har utvärderat planen och diskuterat måluppfyllelsen. Enkät vårdnadshavare förskolan: Av de vårdnadshavare som svarade på enkäten var alla trygga med att ha sina barn på förskolan och att deras barnen trivs. Lyhördhet, bemötande och förtroende från personalen upplevs mycket bra. Sammanställning av trygghetsvandring Äventyret Januari 2018 Vilka leker du med? Ett barn har inte blivit nämnt av någon kamrat, men alla barn har svarat att de har någon kamrat att vara med. Åtgärd : Vi pedagoger är uppmärksamma på att alla barnen har någon att vara med om man vill. Två barn har bara blivit vald av en kompis. Två barn har bara blivit valda av en kompis. Vi har uppmärksammat att dessa barn ofta är tillsammans med någon även om dom inte nämns alternativ lekkamrat i intervjun.

10 Har du alltid någon att leka med? Alla barn upplever att dom har någon att leka med, ett barn svarade att hen ibland inte vågar fråga om hen får vara med. Åtgärd : vi har uppmanat det barnet att komma till en vuxen och få stöd att få vara med i den leken som önskas. Finns det någon du är rädd för? Tre barn svarade ja på den frågan Åtgärd : Vi pedagoger frågar dom barnen som har sagt att dom är rädda för någon vad det är som gör att dom blir rädda. En pedagog frågade vad som gör att hen är rädd, om det var någonting särskilt som hänt, svaret blev att när en av pedagogerna blir arg i rösten då blir hen rädd, men hen är inte rädd längre. Vi frågade även de två barn som var rädda för en kamrat hur dom upplevde situationen nu. Ett barn är inte rädd längre och kommer inte ihåg varför hen var rädd. Ett barn är bara lite rädd nu. Det barn de var rädda för slänger sand och slåss, men mindre nu. Åtgärd: Inget barn ska behöva vara rädd för någon på Åmini så det tar vi till oss och försöker se till att den rädslan som finns försvinner genom att vara uppmärksam och ge dom trygghet. En pedagog finns alltid i närheten av barnen när de leker och är som stöd i leken. Sammanställning av trygghetsvandring Upptäckarna Alla i barngruppen känner att de har någon att leka med om dom vill. 3 barn har inte blivit nämnda, vi tror det beror på för hög åldersskillnad och liten närvaro på förskolan. Inget barn är rädd för någon vuxen.

11 Det finns 2 barn som har sagt att de är rädda för ett annat barn i gruppen. Åtgärd: Vi finns alltid nära det barn som nämns. I situationer som uppstår så förklarar vi vad som händer, allt detta har gjort dessa barn tryggare. Det finns ett barn som är rädd för en kamrat på en annan avdelning. Vi har observerat att det förekommer vid utevistelsen. Åtgärd: När situationer uppstår som kan verka skrämmande så avdramatiserar vi situationen och finns alltid närvarande. Aktiva åtgärder är ett främjande och förebyggande arbete för att inom en verksamhet motverka diskriminering och på andra sätt verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Arbetet handlar inte om att genomföra åtgärder mot problem som redan uppkommit i ett enskilt fall, utan om att förebygga att barn diskrimineras eller på annat sätt får begränsade möjligheter till exempel i förskolan eller på fritidshemmet. De nya reglerna innebär att arbetet med aktiva åtgärder ska bedrivas fortlöpande i fyra steg.

12 Cirkel som visar fyra steg: undersöka, analysera, genomföra, följ och upp och utvärdera Arbetet med aktiva åtgärder ska genomföras fortlöpande Arbetet med aktiva åtgärder ska tidsplaneras Med aktiva åtgärder avses: ett förebyggande och främjande arbete för att inom verksamheten: motverka diskriminering på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett de sju diskrimineringsgrunderna

13 Främjande arbete Målet med det främjande arbetet är att skapa en trygg och tillitsfull miljö för alla barn/elever och där alla har maximala möjligheter att lära och utvecklas utifrån sina förutsättningar Ingen ska på Å-mini förskola och fritidshem utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller annan kränkande behandling Å-mini fritidshem Pedagogerna ska: Göra eleverna medvetna om att de trivselregler som man tillsammans sätter upp vid höstterminens början kontinuerligt kommer att tas upp och diskuteras för att främja en trygg vistelse för alla. Stimulera elevernas samspel genom att aktivt arbeta med aktiviteter som är gruppstärkande, tränar samarbete, respekt för att alla har lika värde och ger möjlighet till olika gruppkonstellationer. Befinna sig där elever leker för att främja leken och samspelet. Om det skulle uppstå konflikter ge eleverna stöd och verktyg för att själv kunna lösa dessa. Främja ett bra språkbruk mellan eleverna genom att vara goda förebilder

14 Å-mini förskola Pedagogerna ska: Främja ett bra språkbruk mellan barnen genom att vara goda förebilder. Stimulera barns samspel genom att aktivt arbeta med aktiviteter där man tränar turtagning, samarbete och respekt för att allas lika värde. Befinna sig där barn leker för att främja leken och se till att ingen blir utanför. Arbeta med böcker och annat material som tar upp områden som handlar om de sju diskrimineringsgrunderna. Förebyggande arbete I det förebyggande arbetet ligger fokus på att identifiera och avvärja risker för diskriminering och kränkande behandling i den egna verksamheten. Kartläggning trivsel och riskområden Kartläggningen kan till exempel omfatta platser, situationer och särskilda delar av verksamheten där barnen/eleverna upplever otrygghet eller att kränkningar sker. Samtal, enkäter och annan dokumentation Kartläggningen kan bestå av systematiska samtal med barnen/eleverna ex. enkäter, dokumentation från trygghetsvandringar, utifrån bilder tagna av barnen/eleverna med exempelvis I-pad. Barn och elevers delaktighet Barn/elever ska på det sätt som är lämpligt för deras ålder vara delaktiga i kartläggningen och analysen av resultaten och när man planerar vilka insatser som ska sättas in.

15 Å-mini fritidshem Pedagogerna gör enskilda intervjuer med eleverna ett par gånger per år för att kartlägga otrygghet, kompisskap och om det finns rädsla för någon eller något. Smågrupper, där man diskuterar kompis- och trygghetsregler". Det som kommer upp på dessa möten används för att förebygga otrygghet. Pedagogerna ska utreda direkt om det uppstår någon konflikt eleverna emellan för att förebygga diskriminering. Eleverna ska vara delaktiga i kartläggningen genom att lägga glada/ ledsna smileys på fotograferade utrymmen som sedan diskuteras enskilt eller tillsammans för att planera insatser. Enkäter ska lämnas till föräldrar en gång per år. Pedagogerna reflekterar och diskuterar på Apt, arbetslagsplaneringar och i den dagliga verksamheten över olika situationer och platser för att kartlägga områden där diskriminering kan förekomma Å-mini förskola Pedagogerna gör enskilda intervjuer med barnen för att kartlägga otrygghet, kompisskap om det finns rädsla för någon eller något. Gemensamt diskutera om vilka trivselregler som ska finnas på förskolan. Pedagogerna ska utreda direkt om det uppstår någon konflikt barnen emellan för att förebygga diskriminering.

16 Barnen ska vara delaktiga i kartläggningen genom att de äldre barnen tar bilder på otrygga platser både ute och inne för att sedan prata enskilt eller i grupp om vad man göra för att alla ska trivas. Pedagogerna gör trygghetsvandringar med de yngre barnen Enkäter ska lämnas till föräldrar en gång per år. Pedagogerna reflekterar och diskuterar på Apt.(arbetsplatsträffar), arbetslagsplaneringar och i den dagliga verksamheten över olika situationer och platser för att kartlägga områden där diskriminering kan förekomma. Till dig som förälder Om du som förälder tror eller vet att ett barn, ditt eller någon annans, utsätts eller har blivit utsatt för kränkande behandling prata alltid med personalen. Under hela året kommer personalen att arbeta kontinuerligt och systematiskt med de punkter som är uppsatta under främjande-och förebyggande arbete för varje verksamhetsform förskola/fritidshem. Arbetet handlar inte om att genomföra åtgärder mot problem som redan uppkommit i ett enskilt fall, utan om att förebygga att barn/elever diskrimineras eller på annat sätt får begränsade möjligheter till exempel i förskolan eller på fritidshemmet Det systematiska arbetet kommer att ligga till grund för revidering av Diskrimineringsplanen för Å-mini förskola och fritidshem 1g/år.

17

18