Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Transkript

1 Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Uppdrag att upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera enhetens plan mot kränkande behandling enligt delegationsordning, position: för Förskolan, för Grundskola, för Gymnasieskola Dingtuna Skola Pauliina Björkman, rektor Barn och utbildningsförvaltning Västerås

2 Innehållsförteckning 1. INLEDNING GRUNDUPPGIFTER VÅR VISION VÅR VÄRDEGRUND SAMVERKAN BARN/ELEVER SAMVERKAN MEDARBETARE SAMVERKAN VÅRDNADSHAVARE FÖRANKRING AV PLANEN DEFINITIONER UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING UTVÄRDERING AV FÖRRA ÅRETS PLAN SAMVERKAN I UTVÄRDERINGEN AV FÖRRA ÅRETS PLAN RESULTAT AV UTVÄRDERINGEN AV FÖRRA ÅRETS PLAN UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING AV ÅRETS PLAN KARTLÄGGNING OCH ANALYS AV ORSAKER METOD/AKTIVITET FÖR KARTLÄGGNING RESULTAT OCH ANALYS AV KARTLÄGGNINGEN GENOMFÖRA ÅTGÄRDER FRÄMJANDE ÅTGÄRDER FRÄMJANDE ARBETE PÅ ENHETEN UNDER KOMMANDE ÅR FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER FÖREBYGGANDE ARBETE PÅ ENHETEN UNDER KOMMANDE ÅR ATT UPPTÄCKA, UTREDA OCH DOKUMENTERA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING POLICY RUTINER FÖR ATT TIDIGT UPPTÄCKA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PERSONER BARN/ELEVER OCH VÅRDNADSHAVARE KAN VÄNDA SIG TILL RUTINER FÖR ATT UTREDA OCH ÅTGÄRDA NÄR BARN/ELEV KRÄNKS AV ANDRA BARN/ELEVER RUTINER FÖR ATT UTREDA OCH ÅTGÄRDA NÄR BARN/ELEV KRÄNKS AV VUXEN RUTINER FÖR UPPFÖLJNING RUTINER FÖR DOKUMENTATION

3 7.8. ANSVARSFÖRHÅLLANDE Bilaga 1- Diskrimineringsgrunder Bilaga 2 Rutin för anmälan till huvudman vid diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling Bilaga 3 Utredning av kränkande behandling Bilaga 4 Uppföljning av utredning vid kränkande behandling Referensförteckning

4 1. INLEDNING Alla barn/elever har rätt till en trygg och stimulerande miljö fri från diskriminering. Därför finns det bestämmelser om att förskolan och skolan måste arbeta främjande och förebyggande för att motverka diskriminering och undanröja hinder för allas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten. Den 1 januari 2017 ändrades diskrimineringslagens bestämmelser om aktiva åtgärder. Lagändringen innebär att utbildningsanordnare har fått ett utökat ansvar för att förebygga diskriminering och verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett lagens sju diskrimineringsgrunder: kön, könsöverskridande identitet och uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Enheten skall dokumentera alla delar (kartläggning, främjande och förebyggande åtgärder, uppföljning och utvärdering, samverkansskyldigheten) av det löpande arbetet under året. Dokumentationskravet ersätter det tidigare kravet på att ha en likabehandlingsplan. Det är inte bara undervisningen som omfattas av arbetet utan hela verksamheten. Det handlar om till exempel pedagogiskt material, prov och betygssättning till studiemiljö, raster och utflykter. Skolresor, friluftsdagar och avslutningar omfattas också. 1 Observera att skollagens regler om arbete mot kränkande behandling är oförändrade. 1 Nya bestämmelser för förskolan och skolan fyra steg och sju diskrimineringsgrunder 4

5 2. GRUNDUPPGIFTER Namn på skola: Dingtuna skola Rektor: Pauliina Björkman Ansvarig för planen: Pauliina Björkman, rektor Planen gäller från: Planen gäller till: Vår vision 2.2. Vår värdegrund En KRAM skola där alla utvecklas och uppnår sin fulla potential. K = kamratskap R = respekt A = ansvar M = mod Dingtuna skolas värdegrund utgår från KRAM. Verksamheten genomsyras av kamratskap, respekt, ansvar och mod, vilket är grunden till allas lärande och goda livskunskaper. Vi skapar förutsättningar för eleverna att inhämta kunskaper och färdigheter, men också en positiv självkänsla och en tro på sin egen förmåga. Vår pedagogiska idé är att ge alla elever bästa möjliga förutsättningar utifrån elevens individuella behov, där vårt motto är att flest sätt vinner Samverkan barn/elever För att elevernas röster och åsikter ska höras och de ska vara delaktiga i sin skolgång har klasserna kontinuerligt klassråd. Representanter för klassen för vidare delar av det som diskuterats vidare till elevrådet. Skolan genomför varje termin trivselenkäter med alla elever samt kommunens Skolenkät med årskurs två och fem. Dessa enkäter, klassråd, elevråd samt övriga samtal med elever är en del av informationsinsamlandet som ligger till grund för utarbetandet av denna plan. Klasslärare går igenom planen tillsammans med eleverna som får möjlighet att lämna synpunkter. 5

6 2.4. Samverkan medarbetare Personal i elevhälsoteamet ansvarar för upprättandet av planen, vilken sedan revideras av samtliga medarbetare på en arbetsplatsträff (APT) under höstterminen. Klasslärare ansvarar för att klassråd genomförs regelbundet och att frågor som behöver lyftas vidare går direkt till rektor eller till elevrådet. All personal på skolan är delaktiga i arbetet med värdegrundsfrågor samt kring diskrimineringsgrunderna Samverkan vårdnadshavare Planen finns tillgänglig på Dingtuna skolas hemsida samt Vklass och föräldrar ges därmed möjlighet till att utvärdera och ge synpunkter på planen under hela läsåret. Eventuella synpunkter på planen förmedlas till rektor. Under vårterminen träffade lärare Marie Stendahl och skolkurator Daniela Sundberg föräldrarepresentanter för att diskutera skolans värdegrund, förebyggande och främjande arbete samt hur detta kan utvecklas Förankring av planen Skolans elever, deras föräldrar samt personal ska ha tillgång till och vara väl förtrogna med skolans plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Skolans personal ska använda dokumentet i sitt dagliga arbete och utgå från de visioner, mål och rutiner som finns i planen. Rektor har huvudansvaret för att skolans personal är förtrogen med innehållet i planen och att de rutiner som finns följs. Eventuella synpunkter på planen från elever eller föräldrar förmedlas till rektor. Förankring av planen med elever sker klassvis genom klasslärare, där eleverna får möjlighet till att lämna synpunkter på planen. Eleverna kommer även delta i att göra en kortfilm om planen med syfte att den ska vara lättförståelig och tillgänglig för alla. Planen kommer att finnas tillgänglig på skolans hemsida samt Vklass. Planen förankras hos alla medarbetare på APT under höstterminen. 3. DEFINITIONER Skolans arbete kring kränkande behandling styrs av Skollagen (2010: 800) kapitel 6 och av Diskrimineringslagen (2008:567). Kränkande behandling är det begrepp som används i 6 kapitlet skollagen. Med kränkande behandling avses ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen kränker ett barns eller en elevs värdighet. 6

7 Diskriminering är enligt diskrimineringslagen att någon missgynnas eller kränks. Missgynnandet eller kränkningen ska ha samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet och uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Trakasserier är ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna (kön, könsöverskridande identitet och uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder). Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker ett barns eller en elevs värdighet. Gemensamt för trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet. 4. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska innehålla en redovisning av hur åtgärderna i föregående års plan har genomförts. Har åtgärderna haft avsedd effekt utifrån de mål som sattes upp i föregående års plan? Utvärderingen ska sedan vara utgångspunkten för den nya planen Utvärdering av förra årets plan Under slutet av vårterminen och början av höstterminen besökte skolkurator samtliga klasser för att tillsammans med eleverna utvärdera de förebyggande och främjande aktiviteterna i planen. Utöver detta utvärderas delar av planen kontinuerligt i samband med klassråd. Utvärdering med föräldrar har dels gjort genom ett möte mellan föräldrar och medarbetare, föräldrar har även haft möjlighet att lämna synpunkter på planen under hela terminen. Utvärdering med medarbetare har delvis gjorts under ett APT Samverkan i utvärderingen av förra årets plan Elever, föräldrar och medarbetare har haft möjlighet att lämna synpunkter på planen under hela läsåret vilket bidragit till utvecklandet av detta års plan. 7

8 4.3. Resultat av utvärderingen av förra årets plan Målen för de främjande åtgärderna för läsåret 2017/2018 var följande: Alla elever har studiero i klassrummet. Alla elever är trygga i skolan. Lugn miljö i matsalen. Skolan bedriver ett strukturerat och målinriktat elevhälsoarbete. Nedanstående aktiviteter har genomförts och följande resultat har nåtts: Majoriteten av eleverna uppger att de upplever att det finns en tydlig rutin för start och stopp av lektioner. Ordningsreglerna har reviderats med elever, föräldrar och personal som planerat. Vid uppföljning uppger samtliga klasser att de känner till skolans ordningsregler. Det framgår vid utvärdering att de flesta klasser, men inte alla, har jobbat utifrån KRAM förra läsåret. Fadderaktiviteter och flera relationsskapande aktiviteter har genomförts över årskurserna, däribland skidåkning, pulkaåkning, Dingisfestivalen och påskjakten. De flesta elever som varit en del av fadderverksamheten uttrycker att det är roligt. Ungefär hälften av klasserna berättar att de gemensamt har pratat om miljön i matsalen på klassråden. Det har varit ett fortsatt kollegialt lärande på olika sätt och skolpersonal har varje vecka möten med samplaneringskollegiet. Vid behov kan personal boka in sig på konsultationstid med elevhälsoteamet eller skolpsykologer från CEH. Dingtuna skolas elevhälsoarbete beskrivs i en separat elevhälsoplan som finns tillgänglig på hemsidan och i Vklass. Mål och aktiviteter som inte genomfördes var följande: Klasserna har inte upprättat separata klassrumskonventioner utifrån att vi kommit fram till att vi vill tydliggöra att det är skolans gemensamma ordningsregler som gäller för alla. Klassrumskonventioner är något som använts tidigare år. Målen för de förebyggande åtgärderna för läsåret 2017/2018 var följande: Alla elever har studiero i klassrummet. Alla elever är trygga i skolan. Trivselenkäten omfattar alla skolans verksamheter samt diskrimineringsgrunderna. Alla elever är inkluderade i skolan. Skolan bedriver ett systematiskt förebyggande och hälsofrämjande arbete. Nedanstående aktiviteter har genomförts och följande resultat har nåtts: 8

9 Majoriteten av eleverna uppger att de använt sin förbättringstavla under klassråden. Skolans vaktmästare har sett över samtliga lås på toaletterna. Toalettlåsen fungerar enligt eleverna överlag bra, de ställen där de inte fungerar bra har vaktmästare informerats. Flera elever berättar att andra elever öppnar toaletterna utifrån, exempelvis med hjälp av en sax. Många klasser upplever att rastvärdarna inte syns och att de inte hjälper till när eleverna behöver. Exempel på platser där de inte ser rastvärdarna är på fotbollsplanen och i uteklassrummet. Rastvärdschemat har inte fungerat fullt ut och det har under vårterminen identifierats att det ibland är för få rastvärdar ute, vilket åtgärdades under vårterminen. Trivselenkäterna har reviderats, det finns nu även finns en del som handlar om elevernas trivsel och trygghet på fritids. Den nya trivselenkäten innefattar inte diskrimineringsgrunderna, detta kartläggs istället på andra sätt via exempelvis kränkningsutredningarna. Det bedrivs ett förebyggande och hälsofrämjande arbete på skolan, vilket delvis varit systematiskt. Klasslärare, skolsköterska och skolkurator har bedrivit ett sådant arbete i olika klasser. Det kommer inte att upprättas en specifik handlingsplan för det fortsatta arbetet utan det kommer istället beskrivas i denna plan. Mål och aktiviteter som inte genomfördes var följande: Skolans nya plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling har inte implementerats bland eleverna. Det framgår av uppföljningen att i princip ingen klass är medveten om att det finns en plan. En kortfilm har inte gjorts om planen, vilket delvis berott på vissa personalförändringar. Detta planeras istället utifrån den nya planen då det är viktigt att planen är lättillgänglig för alla. Det har inte varit några organiserade rastaktiviteter. Det framgår att särskilt eleverna i lågstadiet är mycket positiva till organiserade rastaktiviteter. En checklista för att säkerställa inkludering utifrån diskrimineringsgrunder, genus samt ett normkritiskt perspektiv har inte upprättats. Detta utifrån att dessa perspektiv ska utgöra en naturlig del i det bemötande och det värdegrundstänk som finns hos skolans medarbetare och arbetet sker istället kollegialt samt utvecklas under läsåret 2018/ Uppföljning och utvärdering av årets plan Årets plan utvärderas tillsammans med eleverna klassvis. Föräldrar har möjlighet att kontinuerligt lämna synpunkter på planen till rektor. Planen kommer även att utvärderas vid föräldraråd. Årets plan utvärderas med medarbetare i samband med APT. 9

10 Årets plan för diskriminering och kränkande behandling utvärderas senast Ansvarig för att årets plan utvärderas med elever är klasslärare. Ansvarig för att årets plan utvärderas med föräldrar och medarbetare är rektor. 5. KARTLÄGGNING OCH ANALYS AV ORSAKER Tidpunkt för kartläggning: Metod/aktivitet för kartläggning Varje klass har en förbättringstavla som de använder under klassråden varannan vecka, i syfte att mäta trygghet, trivsel och studiero. Detta för att åtgärder snabbt ska kunna vidtas vid behov. Vid indikation på större brister i trygghet och studiero görs en utredning kring detta som utgår från skolans handlingsplan trygghet och studiero. Fungerande och kontinuerliga klassråd ökar även elevernas delaktighet och möjligheter till att påverka sin vardag i skolan. Samtliga elever besvarar skolans trivselsenkät varje termin. Föregående läsår har trivselenkäten enbart genomförts under vårterminen. Elever och föräldrar i fritidshem samt årskurs två och fem besvarar kommunens Skolenkät. Skolpersonalen har gått igenom och analyserat resultaten under ett APT. Två gånger per termin har klasslärare och EHT målkonferenser där klassläraren beskriver klassen ur ett socialt samt pedagogiskt perspektiv utifrån måluppfyllelse, närvaro, arbetsro, trivsel och trygghet. Detta för att åtgärder ska kunna vidtas vid behov. Utifrån föräldraråd, utvecklingssamtal samt övrig kontakt med föräldrar får skolpersonal fram deras synpunkter. Det har under vårterminen även varit ett möte mellan skolpersonal och föräldrar i syfte att prata om skolans förebyggande och främjande arbete samt värdegrundsarbete. EHT har varje vecka gått igenom de kränkningsärenden som inkommit för att säkerställa att utredningar och uppföljningar av åtgärder görs skyndsamt. EHT har även använt detta underlag som en del i kartläggningen av vilka riktade insatser som behövs framöver för att öka trygghet och trivsel på skolan. Skolkurator har utvärderat aktiviteterna i denna plan klassvis tillsammans med eleverna Resultat och analys av kartläggningen 10

11 Förbättringstavlorna har visat att trivseln i klasserna ökat i två klasser samt sjunkit i fyra klasser under perioden februari till maj. I maj låg trivseln på 100% i fem av tio klasser. Tryggheten i klasserna har ökat i två klasser samt sjunkit i tre klasser under perioden februari till maj. I maj låg tryggheten på 100% i sju av tio klasser. Skolans egen trivselenkät besvarades under vårterminen enbart av 109 elever. På frågan trivs du i din klass svarade 96,3% antingen ja alltid, ja ofta eller ja ibland. På frågan har du kompisar i skolan svarade alla elever att de har någon kompis. På frågan är alla elever snälla mot dig på skolan svarade 93,6 antingen ja alltid, ja ofta eller ja ibland. På frågan är du rädd för någon elev på skolan svarade 75,2 nej. På denna fråga fanns även möjlighet att lämna en kommentar. Dessa kommentarer har lyfts hos EHT för att se om särskilda åtgärder redan har eller behöver vidtas. Utifrån att ungefär hälften av skolans elever svarat på trivselenkäten är det svårt att dra generella slutsatser utifrån resultaten. Skolans trivselenkät har i år även haft specifika frågor utifrån fritidsverksamheten. På frågan känner du dig trygg på fritids svarade 95,8% antingen ja alltid, ja ofta eller ja ibland. På frågan trivs du på fritids svarade 95,8% ja alltid, ja ofta eller ja ibland. Utifrån resultat och analys av kommunens skolenkät kan vi se att 87% av vårdnadshavarna till elever i förskoleklasserna anser att barnen känner sig trygga i skolan. Detta är en sammanslagning av två förskoleklasser och är då relativt samstämmigt med skolans egna resultat. En orsak till upplevd otrygghet kan vara att några få elever skapar otrygghet bland de andra i den ena gruppen. Vi behöver vidare undersöka varför det skilt sig i de båda grupperna och följa upp trygghetsresultaten på skolans målkonferenser kommande läsår. För årskurs två kan vi se att den upplevda tryggheten har minskat. På denna fråga finns bara tre svarsalternativ och det skulle vara önskvärt med fyra. På våra egna enkäter tolkar vi också det mellersta värdet som positivt vilket eleverna vet, men på denna är den negativ. Det finns därmed en stor risk att det blir felaktiga svar på frågan. Utifrån skolans egna förbättringstavlor kan vi se att upplevd trygghet skiljer sig mellan de två klasserna. Vi ser även att det är några få elever som skapar otrygghet bland de andra. Rastvärdscheman har ibland fallerat runt elever med särskilda behov vilket vi behöver se över. I årskurs fem är upplevd trygghet lägre i jämförelse med övriga skolor i Västerås stad. Skolan har undersökt vad denna otrygghet består i och har satt in åtgärder. Vi har överlag sett ett samband mellan ökad närvaro och förbättrade skolresultat och kommer fortsatt ha fokus på hög närvaro. Vi kommer framöver fortsätta med våra fadderaktiviteter, gemensamma aktiviteter över årskurserna. Förra läsåret deltog hela skolan exempelvis i påskjakten, en 11

12 halvdagsaktivitet som utvärderades elektroniskt i slutet av dagen. Den utvärderingen visade vilka aktiviteter barnen tyckte mest respektive minst om. På frågan om dagen var rolig svarade 97,5 % ja eller sådär. På frågan om det var bra med att dela in grupper från olika klasser svarade 95% ja eller sådär. Alla elever på skolan ska känna till att det finns en plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling och dess innehåll. Ett steg i detta blir att göra en kortfilm som blir lätt att ta till sig för alla. Rastvärdschemat har inte fungerat fullt ut och har setts över under terminen, där flera luckor identifierades och åtgärdades. Eleverna uttrycker att de inte alltid ser rastvärdar samt att de upplever att de inte hjälper till, vilket vi behöver förändra. Det fanns inte några organiserade rastaktiviteter under förra läsåret, något som särskilt de yngre eleverna uttrycker att de önskar. Organiserade rastaktiviteter bidrar till tydlighet och är ett stöd för elever som har svårt att veta vad de ska göra på rasterna samt för elever med särskilda behov. Rastaktiviteter kommer från och med höstterminen att finnas på förmiddagsrasten där personal ansvarar för det. I ansvaret ingår att planera för minst två varierande aktiviteter per rast som personal genomför tillsammans med elever. Ansvarig personal har på sig orange väst, platsen markeras med orangea konor. Veckans rastaktiviteter ska kommuniceras med elever, personal och föräldrar i Vklass. Samtlig personal behöver stå för en gemensam värdegrund och inneha ett gemensamt förhållningssätt för att bemöta våra barn på bästa sätt. All personal ska i januari delta på en föreläsning med Bo Heljskov Elvén som föreläser om lågaffektivt bemötande och bland annat skrivit böckerna beteendeproblem i skolan och barn som bråkar- Att hantera känslostarka barn i vardagen. Utifrån föreläsningen sker ett fortsatt arbete med gemensamma reflektioner bland medarbetarna. Det här läsåret börjar några av elevassistenterna med regelbunden handledning. Varannan vecka träffar de speciallärare och varannan vecka specialpedagog och skolpsykolog från Centrala elevhälsan. Utifrån analys av bland annat kränkningsutredningar kan vi se ett behov av att arbeta med att främja acceptans för olikheter, exempelvis för elever med diagnos och/eller särskilda behov. Vi ser även ett behov av att tillsammans med elever och vårdnadshavare arbeta med elevernas negativa språkbruk, då det förekommer mycket svordomar samt nedsättande ord. Detta gör vi genom vårt värdegrundsarbete samt att uppmärksamma och uppmuntra ett bra språkbruk och beteende. Exempel på detta är att jobba med tack, varsågod samt hälsningsfraser. Vi uppmärksammar detta både hemma och i skolan, och ger information i Vklass. 12

13 Nytt för denna termin är att det nu finns förutbestämda dagar för värdegrundsarbete utifrån KRAM. Vi arbetar med bokstäverna K och R under höstterminen och A och M under vårterminen. Datumen för KRAM dagarna är K 24/10, R 10/12, A 14/2 och M 9/4. Det bedrivs ett förebyggande och hälsofrämjande arbete på skolan som all personal är en del av. På lågstadiet kompletteras klasslärares lektioner med att skolsköterska och skolkurator pratar med eleverna om integritet utifrån Rädda Barnens material stopp min kropp. På mellanstadiet är skolsköterska och skolkurator delaktiga i lektioner som berör ämnen såsom pubertet, normer, sex och samlevnad samt nätet. Skolkurator kommer att genomgå utbildning i Agera Tillsammans (AT), en metod som riktar sig till elever i årskurs fyra. AT är en förebyggande insats i syfte att motverka våld och verka för jämställdhet. En annan del att beakta är att information om vad vi gör på skolan inte alltid når ut till föräldrarna. Från och med höstterminen kommer därför klasslärare lägga ut information om klassens förebyggande-, främjande- samt värdegrundsarbete i Vklass. Detta möjliggör även att dialogen kan fortsätta hemma. Vid behov bjuds externa aktörer in för att bidra med sin kunskap till skolpersonal, elever och föräldrar. Ett sådant exempel är att föräldrar kommer att bjudas in till en informationskväll där kommunens FamiljeCentrum bidrar med kunskap om barns nätanvändning. 6. GENOMFÖRA ÅTGÄRDER 6.1. Främjande åtgärder Utifrån det som framkommit i kartläggning och analyser ser vi det som kritiska framgångsfaktorer att arbeta vidare med trygghet och trivsel Främjande arbete på enheten under kommande år Mål Aktivitet Ansvar Tidplan Uppföljning vad, hur, när Alla elever är trygga i skolan Skolans ordningsregler förankras med elever, föräldrar och medarbetare Rektor, klasslärare Höstterminen Trivselenkät, skolenkät, klassråd 13

14 Fortsatt fadderverksamhet enligt årshjulet Anna H Hela läsåret Arbeta med ett positivt språkbruk utifrån olika ord olika veckor EHT Förutbestämda veckor under läsåret Se till att trivselenkäter, målkonferensenkäter och klassrådstavlor har fyra svarsalternativ Rektor, kurator, Anna H Höstterminen 6.3. Förebyggande åtgärder Förebyggande arbete under kommande läsår riktas främst mot att implementera planen, fungerande och organiserade raster samt värdegrundsarbete. För att öka våra elevers välbefinnande, vilket även leder till ökad måluppfyllelse, är ett systematiskt främjande arbete en viktig del i skolans uppdrag Förebyggande arbete på enheten under kommande år Mål Aktivitet Ansvar Tidplan Uppföljning vad, hur, när Implementera skolans plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Halvdag kring planen med elever på K-dagen 24/10. Planeras på samplanering 16/10. Göra en kortfilm om planen klassvis Lärledare Oktober Trivselenkät, skolenkät, klassråd, uppföljning av planen 14

15 Förbättrad arbetsro Göra en kortfilm om planen Elevers arbetsro mäts via förbättringstavlan under klassråd varannan vecka och kommuniceras till föräldrar. Vid behov sätts åtgärder in. Daniela, Höstterminen Johan, Zabhina Klasslärare Hela läsåret Trivselenkät, skolenkät Alla elever är trygga i skolan Fungerande rastvärdschema, synliga och rörliga rastvärdar. Alltid en rastvärd på vardera fotbollsplan Rektor Höstterminen Trivselenkät, skolenkät, klassråd Organiserade rastaktiviteter på förmiddagsrasten Stefan, Yvonne, Anders, Saga Hela läsåret Fortsatt fokus på hög närvaro Klasslärare, skolsköterska Hela läsåret Gemensam värdegrund och förhållningssätt hos medarbetare Se över möjligheten till nya lås på toaletterna Föreläsning med Bo Heljskov Elvén. Gemensam reflektion efteråt Rektor Höstterminen All personal 7/1 Trivselenkät, skolenkät, klassråd, måluppfyllelse Det pågår ett systematiskt värdegrundsarbete på skolan Värdegrundsarbete utifrån KRAM All personal Hela läsåret samt K 24/10, R 10/12, A 14/2 och M 9/4 Trivselenkät, skolenkät, klassråd, måluppfyllelse 15

16 Information om klassens värdegrundsarbete till föräldrar genom Vklass minst en gång i månaden, med rubriken värdegrundsarbete Klasslärare Hela läsåret Ökad kompetens om nätetik Agera Tillsammans (AT) i årskurs fyra Familjecentrum har en föreläsning om nätet för föräldrar Skolkurator Skolkurator Vårterminen Vårterminen Planering för nätetik genom att exempelvis använda Skolverkets modul Anna H, Anna-Karin Vårterminen 7. ATT UPPTÄCKA, UTREDA OCH DOKUMENTERA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 7.1. Policy Dingtuna skola tar avstånd från alla tendenser till diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Rutiner för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Att vistas med elever på deras raster ska vara ett naturligt förhållningssätt för all personal. Skolan har trivselenkäter som lämnas ut till alla elever på skolan varje termin och klassråd äger rum varannan vecka. På skolan finns ett rastvärdschema 16

17 med syfte att personal ska ha uppsikt över de platser eleverna befinner sig på under lektionsfri tid. skolenkäter lämnas till elever och föräldrar för årskurs två och fem. Elever i förskoleklassen, årskurs två, årskurs fyra och årskurs sex har obligatoriska hälsosamtal med skolsköterska där trivsel i skolan ingår. Elevernas trivsel i skolan tas även upp på utvecklingssamtal samt andra individuella samtal mellan elever och skolpersonal Personer barn/elever och vårdnadshavare kan vända sig till Elever och föräldrar ska vid behov kunna vända sig till alla medarbetare på Dingtuna skola. Kontaktuppgifter till samtliga medarbetare finns på skolans hemsida Rutiner för att utreda och åtgärda när barn/elev kränks av andra barn/elever Personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling inom verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektor samma dag. Kontakta föräldrar till den elev som upplevt att den blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och informera om att en utredning inletts. Rektor skickar skyndsamt vidare anmälan till huvudman enligt Västerås stads gemensamma rutin. Blanketter för att anmäla, utreda och följa upp kränkningar, trakasserier och diskriminering finns elektroniskt på Västerås stads intranät, insidan (bilaga 2, 3 och 4). Länk: Rektor utser en person för att samla information till utredningen. Rektor bokar samtidigt in möte med personen för att färdigställa utredningen. Utsedd person samlar information genom att först samtala med den som känner sig utsatt och dokumenterar detta digitalt i ett word-dokument utan att ange elevens fullständiga namn. Samtalet ska äga rum på en plats där eleven får möjlighet till att prata ostört. Vid behov ska även föräldrar vara med. Exempel på frågor att ställa under utredningen: Berätta med egna ord vad som hände? Hur började det? Var hände det? När hände det? Vilka var med? Hur kände du dig under tiden? Hur kände du dig efteråt? 17

18 Vid behov kan samtal ske med andra inblandade. Om det behövs ska även föräldrar vara med och samtalet ska ske på en ostörd plats. Använd samma frågor som ovan. Färdigställ informationen och ta med till mötet med rektor. Tillsammans färdigställs utredningen och skickas in. Länk: Vid behov fylls tillbudsrapport i. Anmäl till rektor om misshandel eller olaga hot förekommit. Vid varje enskilt fall görs en bedömning om anmälan till annan myndighet bör göras. Kontakta samtliga föräldrar och informera om utredningen och eventuella åtgärder som vidtas. Boka in uppföljningsmöten med elever och föräldrar. Elevhälsan följer upp ärendet och sätter in nya åtgärder tills diskrimineringen/kränkningen har upphört, tillsammans med berörd personal. Uppföljning dokumenteras elektroniskt. Länk: Rutiner för att utreda och åtgärda när barn/elev kränks av vuxen Personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling inom verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektor samma dag. Kontakta föräldrar till den elev som upplevt att den blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och informera om att en utredning inletts. Rektor skickar skyndsamt vidare anmälan till huvudman enligt Västerås stads gemensamma rutin. Blanketter för att anmäla, utreda och följa upp kränkningar, trakasserier och diskriminering finns elektroniskt på Västerås 18

19 stads intranät, insidan (bilaga 2, 3 och 4). Länk: Rektor är ansvarig för att genomföra utredningen då en elev blivit diskriminerad, trakasserad eller kränkt av personal. Rektor samlar information genom att först samtala med den som känner sig utsatt och dokumenterar detta digitalt i ett word-dokument utan att ange namn. Samtalet ska äga rum på en plats där eleven får möjlighet till att prata ostört. Vid behov ska även föräldrar vara med. Exempel på frågor att ställa under utredningen: Berätta med egna ord vad som hände? Hur började det? Var hände det? När hände det? Vilka var med? Hur kände du dig under tiden? Hur kände du dig efteråt? Vid behov kan samtal ske med andra inblandade. Om det behövs ska även föräldrar vara med och samtalet ska ske på en ostörd plats. Använd samma frågor som ovan. Rektor färdigställer utredningen. Länk: Vid behov fylls tillbudsrapport i. Vid varje enskilt fall görs en bedömning om anmälan till annan myndighet bör göras. Rektor kontaktar föräldrarna och informerar om utredningen och eventuella åtgärder som vidtas. Boka in uppföljningsmöten med elev och föräldrar. Rektor följer upp ärendet enligt rutin och sätter in nya åtgärder tills diskrimineringen/kränkningen har upphört. Uppföljning dokumenteras elektroniskt. Länk: 19

20 7.6. Rutiner för uppföljning När utredningen är klar och bedömning gjorts att diskriminering, trakasserier eller kränkning förekommit ska åtgärder sättas in och följas upp. Om elev kränkts av annan elev kommer skolpersonal och rektor gemensamt fram till förslag på åtgärder. Boka in möte med föräldrar och informera under mötet om vad utredningen visat och vilka åtgärder skolan kommer att vidta. Elev bjuds in till att delta under samtalet. Om eleven inte önskar delta får eleven information om åtgärder separat. Besluta då under mötet med föräldrar på vilket sätt eleven delges informationen. Uppföljningen dokumenteras enligt rutin. Nytt uppföljningsmöte bokas in för att se ifall åtgärderna har haft effekt och om nya åtgärder behöver vidtas. Uppföljningar ska ske till dess att kränkningarna helt upphört Rutiner för dokumentation Anmälan, utredning och uppföljning dokumenteras enligt Västerås stads rutin. Blanketter för att anmäla, utreda och följa upp kränkningar, trakasserier och diskriminering finns elektroniskt på Västerås stads intranät, insidan (bilaga 2, 3 och 4). Länk: Ansvarsförhållande Personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling inom verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektor samma dag. Rektor utser någon som ska utföra utredningen i det fall elev kränkts av annan elev. Utsedd person samlar information genom att först samtala med den som känner sig utsatt och dokumenterar detta elektroniskt utan att ange namn. Färdigställ informationen och ta med till mötet med rektor. Tillsammans färdigställs utredningen och skickas in. EHT följer upp ärendet och sätter in nya åtgärder tills diskrimineringen/kränkningen har upphört, tillsammans med berörd personal. Om elev kränkts av personal ansvarar rektor för utredning samt uppföljning. 20

21 Bilaga 1- Diskrimineringsgrunder Kön Att någon är pojke, flicka, kvinna eller man. Även transexuella personer alltså personer som har ändrat eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet omfattas av diskrimineringsgrunden kön. Könsöverskridande identitet och uttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som man eller kvinna eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Etnisk tillhörighet Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Religion eller annan trosuppfattning Med trosuppfattning avses olika religiösa uppfattningar som är jämnförbara med religion tex buddism och ateism. Etiska, filosofiska åsikter skyddas inte av lagen. Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Sexuell läggning Homosexualitet, bisexualitet, heterosexualitet dvs. om du bli kär i personer av samma kön, båda könen eller motsatt kön som dig själv. Ålder Skydd mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang. 21

22 Bilaga 2 Rutin för anmälan till huvudman vid diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling 22

23 Bilaga 3 Utredning av kränkande behandling 23

24 24

25 25

26 Bilaga 4 Uppföljning av utredning vid kränkande behandling 26

27 Referensförteckning Skollag 2010:800 Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag _sfs / Förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling Nya bestämmelser för förskolan och skolan fyra steg och sju diskrimineringsgrunder 27