Objektnummer: Förstudie Väg 148, Visbyleden förbi kv Stenhuggaren

Transkript

1 Objektnummer: Förstudie Väg 148, förbi kv Stenhuggaren Förslagshandling februari 2010

2 Titel: Förstudie. förbi kv Stenhuggaren Objektnummer: Utgivningsdatum: Februari 2010 Utgivare: Vägverket, Gotlands kommun Kontaktperson: Bertil Nilsson Vägverket, Ann-Sofi Lindskog Gotlands kommun Författare: Bodil Johansson, Tage Tillander, Maria Nordlöf Structor. Layout: Structor Omslagsfoto: Gunnar Britse

3 Innehållsförteckning Sammanfattning 5 1 Inledning Bakgrund Syfte Geografi sk avgränsning Aktualitet Tidigare utredningar, beslut och angränsande planering Övergripande mål Vägplaneringsprocessen 9 2 Befi ntliga förhållanden och utvecklingstrender Markanvändning Trafi k och parkering Vägsystemet Övrig infrastruktur Miljö, viktiga förutsättningar, aspekter och intressen 12 5 Tänkbara åtgärder Analys av tänkbara åtgärder enligt fyrstegsprincipen Föreslagna åtgärder och dess konsekvenser 18 6 Risker 22 7 Måluppfyllelse 22 8 Samrådsredogörelse 22 9 Fortsatt arbete 22 Bilaga 1- Tidigt samråd Bilaga 2- Kapacitetsberäkning 2.6 Byggnadstekniska förutsättningar 12 3 Funktionsanalys av transportsystemet Tillgänglighet Transportkvalitet Regional utveckling Trafi ksäkerhet Miljö 14 4 Projektmål 14

4 4

5 Sammanfattning För närvarande sker etablering av ett nytt handelsområde i Stenhuggarenområdet östra Visby. Idag finns flera butiker etablerade och avsikten är att handel skall utökas. För detta syfte pågår arbete med ändring av nuvarnade detaljplan för att även omfatta livsmedelshandel. Vidare planeras exploateringar för bostäder i A7- området. Ett genomförande av planerna kommer att generera ett ökat trafiktryck på gatu- och vägnätet i östra Visby. De vägar som får den största trafikökningen är Allégatan, och Follingboväg. Vid en full utbyggnad av handelsplatser i Stenhuggaren kommer den befintliga anslutningen från via Follingboväg och Silikatvägen att periodvis vara överbelastad med omfattande köbildning som följd. Vidare får Follingboväg väster om stora trafikflöden och reducerad framkomlighet när A7- fältet exploaterats. Förslag har framförts om ombyggnader av för att öka framkomligheten på vägnät och förbättra tillgängligheten till Stenhuggaren och A7- fältet. Förstudien omfattar området vägnätet mellan Allégatan och Skrubbs samt mellan Follingboväg och Trädgårdsgatan. I förstudien redovisas tänkbara åtgärder enligt fyrstegsprincipen, som är ett allmänt förhållningssätt för åtgärdsanalyser inom transportsystemet: 1. Åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsystem. 2. Åtgärder som effektivare använder befinligt vägsystem. 3 Vägförbättringsåtgärder 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder. Stenhuggaren och A7- fältet har tack vare sina lägen nära Follingboväg och god tillgänglighet. Follingboväg och är viktiga förbindelser för in- och utpendling ur Visby. De verksamheter som planeras i Stenhuggaren kommer att ha en såväl lokal som regional funktion. En viktig orsak till etablering av handel i perifera lägen är att förbättra tillgängligheten för de bilburna kunderna. Trafiksäkerheten för biltrafiken bedöms som tillfredsställande på det aktuella vägnätet. För gång- och cykeltrafiken har vägnätet i några punkter en låg kvalitet där cyklisterna måste korsa på obevakade och icke hastighetssäkrade övergångsställen. De viktigast projektmålen är dels att bibehålla en god tillgänglighet till verksamheter i östra Visby och framkomlighet på huvudvägnätet, dels att förbättra anslutningmöjligheter till. Utbyggnad av en ny korsning på (cirkulationsplats) är den åtgärd bäst uppfyller projektmålen. Fyra alternativa förslag till utbyggnader har studerats. Den åtgärd som föreslås innebär anläggande av en ny cirkulationsplats på, Stora Törneqvior ansluts från väster. I jämförelse med 0-alternativet innebär utbyggnadsförslaget förbättrad framkomlighet genom att restider och trafikarbete reduceras. Kapaciteten i vägnätet ökar och trafiksäkerheten förbättras. 5

6 6

7 1 Inledning 1.1 Bakgrund För närvarande pågår etablering av ett nytt handelsområde i östra Visby. Den planerade verksamheten kommer att generera ökade trafikflöden och för att nuvarande framkomlighet på vägarna skall kunna bibehållas, bedöms ombyggnader i trafiksystemet erfordras. Sedan ett par år tillbaka finns en ICA Maxi etablerad i kv Stenhuggaren i området öster om och söder om Follingboväg. Även Arbetarrörelsens hus är lokaliserat där. Vidare finns några andra butiker med inriktning på volymhandel etablerade. Området är planlagt för industriändamål och handel men dock inte livsmedelsförsäljning. För närvarande pågår arbete med planändring för att möjliggöra även handel med livsmedel. Väster om och söder om Follingboväg planeras ett nytt bostadsområde, A7-fältet, med ca 500 nya bostäder bestående av både lägenheter, radhus och villor. I detta sammanhang planeras även för en ombyggnad av Stora Törneqvior till en stadsgata med anslutning till Allégatan i väster och i öster. De planerade exploateringarna kommer att innebära ett ökat trafiktryck på omkringliggande gator och vägar. Stenhuggarenområdet har idag anslutning till det övriga gatunätet endast via Silikatvägen i den östra delen av området. Figur 1. Översikt Flera alternativa utformningsförslag har utretts med syfte att studera de olika lokaliseringarnas påverkan på framkomlighet, trafiksäkerhet, tillgänglighet m.m. I det planförslag som finns utarbetat för kv Stenhuggaren är mark reserverat för en ny anslutning på vid Stenhuggarvägens vändplan i södra delen av området. Tidigare studier har visat att med endast en anslutning till handelsområdet, kommer framkomligheten på det omgivande vägnätet att reduceras under högtrafik. Tillgängligheten till handelsområdet kommer också att påverkas negativt. Ett sätt att förbättra tillgängligheten är att anlägga ytterligare en anslutning till handelsområdet. Anslutningen föreslås lokaliseras till och den skulle då även kunna förbättra tillgängligheten till den bostadsbebyggelse som planeras på A7- fältet väster om. 1.2 Syfte Syftet med förstudien är att pröva om det finns åtgärder, utöver anläggning av en ny cirkulationsplats på, som leder till att tillgänglighet, transportbehov m.m. kan bibehållas med en tillfredställande kvalitet. 7

8 1.3 Geografisk avgränsning Förstudieområdet utgörs av nedanstående område Detaljplaner Inom Stenhuggarenområdet gäller detaljplan antagen av byggnadsnämnden Väster om finns detaljplan för kv Värmekraften fastställd och i söder finns detaljplan för kv Sotaren fastställd Näringslivsprogram I Näringsutvecklingsprogram för Gotland, som kommunfullmäktige antog i april 2003, behandlas frågor som berör etablering av dagligvaruhandel i kommunen. 8 Figur 2. Förstudieområdet 1.4 Aktualitet För närvarande pågår arbete med planändring för att möjliggöra ytterligare handelsetableringar i området. I den nya detaljplanen är mark reserverat för en ny cirkulationsplats på och den avses antas av kommunfullmäktige i Gotlands kommun under våren Tidigare utredningar, beslut och angränsande planering Översiktliga planer Kommunfullmäktige antog en fördjupad översiktsplan för del av Terra Novaområdet, Skrubbs m.m. Stenhuggarenområdet är i översiktsplanen avsatt som område för småindustri, kontor och handel (dock ej livsmedel). 1.6 Övergripande mål Riksdagen har gett Vägverket i uppdrag att dels förvalta det svenska allmänna vägnätet, dels att ha ett övergripande ansvar för vägtrafikens säkerhets- och miljöproblem. Inriktningen för vägväsendet har fastslagits i transportpolitiska mål som brutits ned i sex delmål. Det övergripande transportpolitiska målet i Sverige är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Med långsiktigt hållbar avses såväl ekologiskt och ekonomiskt som socialt och kulturellt hållbar. De sex delmålen är: Ett tillgängligt transportsystem En hög transportkvalitet En positiv regional utveckling En säker trafik En god miljö Ett jämställt transportsystem Riksdagen har vidare beslutat om den så kallade nollvisionen, vilken innebär att ingen människa ska behöva dödas eller skadas svårt i trafiken. Grundtanken är att vägmiljön ska vara utformad på ett sådant sätt att trafikanter kan göra misstag utan att drabbas av allvarliga

9 konsekvenser. Därigenom flyttas fokus från den enskilde trafikanten till systemutformarna (som t ex väghållare). Systemet ska dimensioneras utefter människans förmåga att tåla yttre våld. Samtidigt ska åtgärder genomföras för att förhindra olyckor som orsakar svåra skadepåföljder. På den enskilde trafikanten kvarstår ansvaret att följa lagar och bestämmelser medan systemutformarna ska se till att vägsystemet är säkert. 1.7 Vägplaneringsprocessen Vägplaneringen styrs av väglagen (SFS 1971:948) som i sin tur hänvisar till vissa kapitel i miljöbalken (SFS 1998:808) Förstudie Enligt väglagen ska den som avser att bygga en väg upprätta en förstudie. Förstudien ska översiktligt identifiera och analysera problem i nuvarande transportsystem, ge underlag för beslut om objektet ska utredas vidare och avgränsa ett förstudieområde, innehållsmässigt och geografiskt, samt klarlägga förutsättningarna för den fortsatta planerings- och projekteringsprocessen. Länsstyrelsen ska, med förstudien som grund, besluta om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Förstudien är i huvudsak ett inventeringsskede i vilket befintlig information, problembeskrivning och mål sammanställs. Hur problemen kan åtgärdas samt vad det får för effekter och konsekvenser behandlas översiktligt. I samband med förstudien ska samråd hållas med kommunen, länsstyrelsen, olika intressenter och med allmänheten. Länsstyrelsen ska efter genomförd förstudie besluta om projektet kan antas innebära betydande miljöpåverkan. Därefter fattar Vägverket beslut om hur arbetet ska drivas vidare. Arbetet kan gå vidare med vägutredning eller direkt till arbetsplan. Förstudien kan även leda fram till att det inte finns behov av att driva projektet vidare, eller att en del av problemet kan avhjälpas med enklare åtgärder Vägutredning En vägutredning ska behandla möjliga alternativ, utgöra underlag för val av vägkorridor och trafikteknisk standard och jämföra de olika alternativen med befintlig väg (0-alternativ). Vägutredningen ska innehålla en av länsstyrelsen godkänd miljökonsekvensbeskrivning. Om betydande miljöpåverkan föreligger krävs ett förfarande med utökat samråd beträffande miljökonsekvensbeskrivningen. I förstudie och vägutredning sker samråd med länsstyrelsen, berörda kommuner, organisationer och allmänheten. Samråden syftar till att motta synpunkter på arbetet och att erhålla information som kan vara betydelsefull i utredningsarbetet. Efter beaktande av synpunkter tar väghållaren ställning till alternativ Arbetsplan Vägprojekteringen inleds med att en arbetsplan upprättas. Syftet med arbetsplanen är i första hand att erhålla vägrätt inom vägområdet. I arbetsplanen skall man finna den lämpligaste vägsträckningen inom det alternativ som vägutredningen föreslagit. I detta skede sker ingående överläggningar med markägare och andra intressenter. Vägverkets huvudkontor fastställer arbetsplanen som därmed ger Vägverket rätt att mot ersättning ta i anspråk marken inom vägområdet för vägutbyggnaden. Arbetsplanen kan överklagas av sakägare Bygghandling Bygghandlingen utgör underlag för upphandling och genomförande av anläggningsarbetet. 9

10 2 Befintliga förhållanden och utvecklingstrender 2.1 Markanvändning I Stenhuggarenområdet finns idag Ica Maxi etablerad i den nordvästra delen. Vidare pågår utbyggnad av butiker för skor, sportprodukter m.m. öster om Ica. Sedan flera år finns ABF lokaliserade i området. Se figur 3. Väster om planeras ett nytt bostadsområde, A7-fältet. Där finns även befintliga koloniområden samt ett värmeverk och en återvinningsstation. Se figur 4. Figur 4. A7 - fältet. Illustration framtagen av Tema Trafik och parkering Angöring till Stenuggarenområdet sker dels genom en direktinfart till Ica från Follingboväg och dels via en liten provisorisk cirkulationsplats i korsningen Follingboväg/ Silikatvägen. All utfart sker via Silikatvägen. Figur 3. Planområdet för detaljplan för kv Stenhuggaren 2 m.fl. I anslutning till Ica finns idag cirka 300 parkeringsplatser och vid den nya etableringen öster om Ica finns cirka 70 platser. 10

11 Trafikflödena på de omgivande vägnätet uppgår till värden enligt figur 5. Flödena på och Follingboväg öster om är mätta år 2006 och flödena på Follingboväg väster om är mätta Samtliga mätningar är utförda före etableringen av Ica Maxi i området. Gotlands kommun har låtit utarbeta en prognos för trafikutvecklingen på vägnätet i Visby. I prognosen finns flera scenarier som omfattar planerat bostadbyggande för de närmaste 5 respektive åren. Nedanstående bild, figur 6, visar prognosticerade trafikflöden för vägnätet om 15 år med planerade exploateringar genomförda och planerade länkar utbyggda. Figur 5. Trafikflöden på och Follingboväg. Mätningar utförda av Vägverket Figur 6. Beräknade trafikflöden (f/d) på års sikt med föreslagen utbyggnad och en förlängning av Stenkumlaväg samt tvärförbindelse i södra delen av Visborgsområdet. (Trafikanalys Visby. Trivector 2008). 11

12 2.3 Vägsystemet Väg 148 är en viktig del i det övergripande vägnätet i Visby. Trafikmängden uppgår i dagsläget till ca fordon/årsmedeldygn på den aktuella sträckan och en stor del av transporterna till det nya handelsområdet förväntas anlända via Follingboväg. Väg 143 Väg 143 är en av de viktiga radiella vägarna som förbinder landsbygden med Visby. Vägen ansluter framförallt mellersta Gotland, med samhällen som Roma och Ljugarn, med staden. Follingboväg är en viktig förbindelse för pendlarna på mellersta Gotland. I Visby finns stora arbetsgivare lokaliserade, som exempelvis kommunens administration och lasarettet. Det förekommer även en relativt stor utpendling från Visby till arbetsgivare på landsbygden Terranovavägen Terranovavägen ansluter till söder om Stenhuggaren, sträcker sig öster om bebyggelsen i Terra Nova och återkopplar till / Träkumlavägen sydväst om Terra Nova. Idag finns direktkoppling mellan Terranovavägen och vägnätet i Terranovaområdet endast i den östra delen. Stadsbyggnadsnämnden har dock beslutat att anlägga en förbindelse mellan Terranovavägen och cirkulationsplatsen längst i söder på Visbyledem 2.4 Övrig infrastruktur Väster om finns ett fliseldat värmeverk lokaliserat. Där ligger även återvinningscentralen för Visbyområdet. Genom A7- området löper en kraftledning i öst- västlig riktning. I A7- området finns även en mobilmast lokaliserad och parabolantenner för telekommunikation. 2.5 Miljö, viktiga förutsättningar, aspekter och intressen Planområdet är beläget inom det yttre skyddsområdet för vattentäkt. Detta innebär vissa restriktioner vad avser hantering av brandfarliga vätskor samt schaktning och fyllning. 2.6 Byggnadstekniska förutsättningar De geotekniska grundförhållandena är i huvudsak gynnsamma eftersom marken inom området är relativt horisontell och jorden är av icke tjälfarligt material. visar i dagsläget inga tecken på sättningsproblem Gång- och cykelförbindelser En separat gc-väg löper längs förbi kv Stenhuggaren. Förbindelsen korsar Follingboväg planskilt. Vidare finns en tunnel under vid Terranovavägen. Utmed norra sidan av Follingboväg, mellan Silkatvägen och, finns en separat gc-väg. 12

13 3 Funktionsanalys av transportsystemet 3.1 Tillgänglighet Stenhuggarenområdet har tack vare sitt läge i korsningen mellan och en god tillgänglighet för biltrafiken. Follingboväg och är idag viktiga förbindelser för pendlarna till och från Visby. En stor del av målpunkterna på mellersta Gotland nås via Follingboväg och knyter samman målpunkter på norra ön med södra delarna av Visby. är byggd på talet med syfte att förbättra framkomligheten för den övergripande trafiken och avlasta vägarna närmare innerstaden från trafik. och Follingboväg ingår Visbys huvudnät för biltrafik och är i Trafiknätsanalys för Visby, del 1 betecknat som Genomfart/infart. För huvudnätet ställs krav på vissa korsningsavstånd eftersom framkomligheten är prioriterad på detta vägnät. Fler korsningar och tätare korsningavstånd medför reducerad reshastighet på vägen. Risken finns att trafiken fördelas om till andra vägar som är mindre tåliga för stora trafikflöden. I takt med att staden växer och verksamheter flyttar längre ut från stadens kärna finns det önskemål om fler anslutningar på genomfarter och infarter för att förbättra tillgängligheten och förkorta resvägarna för trafikanterna. I planeringen för tillkommande exploateringar i anslutning till måste en avvägning ske mellan framkomlighet och tillgänglighet i syfte att optimera restid och trafiksäkerhet. 3.2 Transportkvalitet Stenhuggarenområdet är idag möjligt att nå endast via det övergripande vägsystemet, d.v.s. det vägnät som är betecknat som genomfarter och infarter i kommunens trafiknätsanalys. Se figur 6. Figur 6. Utdrag ur Trafiknätsanalys för Visby, del 1 som visar funktionsindelningen av vägnätet i Visby. Bilden har kompletterats med illustration av en saknad lokal förbindelse mellan A7 - fältet och Stenhuggarenområdet. De verksamheter som planeras i området kommer att ha en regional funktion med kunder och besökanden från i stort sett hela Gotland. Handelsområdet kommer dock även att ha en lokal betydelse. En stor del av de boende i Terra Nova-området, Gråbo, mellersta Visby och i det planerade området på A7-fältet kommer att nyttja butikerna för sina dagliga inköp. Det finns därför ett behov av en lokal förbindelse som knyter ihop Lännavägen med och Stenhuggarenområdet. Förbindelsen kan utgöras av en ombyggd Stora Törneqvior inklusive en ny anslutning till. 13

14 3.3 Regional utveckling Handeln i Visby har med åren flyttat längre och längre ut från innerstaden i takt med att kunderna i allt större utsträckning använder bil för sina inköp. Under och 70 talet etablerades Östercentrum och Södercentrum och under talet Skarphällsområdet. I samma takt har handeln skiftat karaktär från relativt små diversifierade butiker till stormarknader och handelscentrum. En viktig orsak till etablering av handel i mer perifera lägen har varit att förbättra tillgängligheten för bilisterna. 3.4 Trafiksäkerhet är en huvudväg i Visby med skyltad hastighet 70 km/h. Trafiksäkerheten på har i Trafiknätsanalys för Visby bedömts som tillfredsställande. Mellan den befintliga cirkulationsplatsen vid Follingboväg och Terra Novavägen finns en separat gc-väg. En planskild gc-passage finns vid Terranovavägen. Vid korsningen mellan och Follingboväg finns en gc- port under Follingboväg medan korsas i plan söder och norr om Follingeboväg. Eftersom plankorsningarna saknar hastighetssäkring bedöms de ha en låg kvalitet. 3.5 Miljö och Follingboväg är idag betydande barriärer för fotgängare och cyklister. Vid korsningen mellan Terranovavägen och finns en planskild vägport under och vid korsningen Follingboväg/ samt korsningen Follingboväg/ Silikatvägen finns vägportar under Follingboväg. 4 Projektmål De övergripande målen för genomförande av åtgärder på är: ha kvar en fortsatt god tillgänglighet och framkomlighet på huvudvägnätet i östra delen av Visby. möjliggöra utbyggnad av vägsystemet i syfte att ge den planerade bebyggelsen på A7- fältet och befintliga områden i centrala Visby bättre anslutning till. möjliggöra en god tillgänglighet till planerade handelsetableringar i Stenhuggarenområdet. ge förutsättningar för en förbättrad trafiksäkerhet på vägnätet vid etablering av handel i Stenhuggarenområdet. 5 Tänkbara åtgärder 5.1 Analys av tänkbara åtgärder enligt fyrstegsprincipen Vägverket arbetar efter den s.k. fyrstegsprincipen vid planering av åtgärder i vägsystemet. Principen syftar till att hushålla med resurser och bidra till ett hållbart samhälle Steg 1- Åtgärder som kan påverka transportbehov och val av transportsätt Gemensamt för de verksamheter som finns idag i kvarteret Stenhuggaren och för de som förväntas etableras i området är att de i första hand utgörs av stormarknader och volymhandelsföretag. Stormarknadskunder handlar i regel stora volymer av varor och använder bil vid transporten. Även volymhandelskunder använder företrädesvis bil vid sina transporter eftersom varorna ofta är tunga och skrymmande. 14

15 En undersökning av bostadsorterna för kunderna till nuvarande Coop Forum i Visby visar att 70 % är bosatta utanför Visby. Troligen är förhållandet för befintliga och planerade butiker i Stenhuggarenområdet ungefär lika som för befintliga Coop Forum. Landsbygdskundernas enda realistiska transportsätt till och från butikerna är med bil. En förbättring av kollektivtrafiken kommer att påverka valet av transportsätt endast på marginalen. Kollektivtrafiken i Visby omfattar idag fyra linjer. De linjer som är tätast trafikerade har halvtimmestrafik. En omläggning av någon linje för att förbättra tillgängligheten till Stenhuggarenområdet är möjlig. Eftersom staden är utbredd och till stor del utgörs av villabebyggelse är tillgängligheten till varje busslinje relativt begränsad. God kvalitet med avseende på gångavstånd till en busslinje är 400 meter (Lugna Gatan). Kombination av långa gångavstånd till busslinjerna och gles turtäthet gör att Stenhuggarenområdet får en dålig tillgänglighet för kollektivresenärerna. Påverkan på transportbehovet Den typ av handel som planeras att lokaliseras till Stenhuggarenområdet genererar ett behov av transporter. Vid veckoinköp av livsmedel och inköp av tunga skrymmande varor föredrar de flesta kunder korta gångavstånd och god tillgänglighet med bil. De butiker som planeras har en kundkrets som omfattar hela Gotland. Det finns sannolikt endast små möjligheter att påverka transportbehovet. En lokalisering av verksamheterna till någon annan plats i staden skulle troligen innebära i stort sett samma behov av transporter. Val av transportsätt För de kunder som är bosatta i Visby skulle lokaliseringen av handelsområdet till en plats nära innerstaden, där busslinjerna strålar samma, vara att föredra eftersom tillgängligheten för kollektivresor ökar. De markytor som krävs för etablering av den typ av handel som är aktuell finns dock inte åtkomliga i dessa lägen Steg 2- Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät och fordon Utformning av vägarna i anslutning Stenhuggarenområdet är beskriven ovan under rubriken 2.3 Vägsystemet. Troligen finns det inte idag några åtgärder som effektiviserar nyttjandet av vägarna i östra Visby och som kan förbättra tillgängligheten till Stenhuggarenområdet Steg 3- Begränsade ombyggnadsåtgärder År 2007 genomfördes en utredning i syfte att bedöma trafikalstring, trafikfördelning m.m. av trafik till och från Stenhuggarenområdet. I utredningen gjordes kapacitetsbedömningar av de omgivande vägnätet med hjälp av en trafiksimulering. Förutsättningar för kapacitetsbedömningen beskrivs i kapitel 5.2. I simuleringen ingick även att studera vilka åtgärder i vägnätet som skulle krävas för att nuvarande framkomlighet skulle kunna bibehållas. Det lägsta kravet för att klara in- och utfart till Stenhuggarenområdet är en ombyggnad av korsningen Follingboväg/ Silikatvägen till stor korsning. I trafiksimuleringsmodellen förutsattes en ombyggnad av korsningen till en stor cirkulationsplats. Trafiksimuleringen visade att den nuvarande utformningen av cirkulationsplatsen i korsningen mellan Follingboväg och utgjorde en kapacitetsbegränsning i systemet. Köer bildades dels på Follingboväg inkommande från väster och del på norrifrån. En ombyggnad av cirkulationsplatsen till två inkommande körfält i varje tillfart och två körfält i cirkulationen studerades. Resultatet visade att även denna utformning kommer innebära kapacitetsbegränsningar under maxtimmen för biltrafiken. Några övriga begränsade ombyggnadsåtgärder har inte studerats. Bedömningen är att smärre ombyggnadsåtgärder inte kommer att medföra några avgörande förbättringar av kapaciteten i vägsystemet. 15

16 5.1.4 Steg 4- Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder De åtgärder som kan ge bibehållen framkomligheten i trafiksystemet och öka tillgängligheten till Stenhuggarenområdet och A7- fältet är åtgärder enligt steg 4. Åtgärderna innebär utbyggnad av en ny korsning på med anslutning till den nya handelsplatsen i området och till Stora Törneqvior/A7-fältet. I figur 7-10 nedan, redovisas utredda alternativ 1-3b. Alternativ 1 omfattar anläggande av en ny cirkulationsplats på cirka 500 meter söder om Follingboväg. Cirkulationsplatsen föreslås anslutas till vändplanen på Stenhuggarvägen mot öster och till Stora Törneqvior i väster. Korsningen mellan och Trädgårdsgatan stängs. Korsningen mellan Follingboväg och Silikatvägen föreslås byggas om till en stor cirkulationsplats. Orsaken till att flera alternativ studerats är farhågorna för att en tillkommande anslutning på kommer att medföra ökade olycksrisker och försämrad framkomlighet i vägsystemet. Studierna visar vilken påverkan olika utformningsalternativ av en tillkommande anslutning på har på trafiksystemet. Alternativ 2 innebär dels ombyggnad av den befintliga korsningen mellan Terranovavägen och till en cirkulationsplats och dels utbyggnad av en ny förbindelse mellan Terra Novavägen och Stenhuggarvägen. Detta minskar antalet korsningspunkter på jämfört med Alternativ 1. Stora Törneqvior ansluts till cirkulationsplatsen från väster. Övriga korsningspunkter utformas enligt Alternativ 1. Figur 7. Alternativ 1- Cirkulationsplats på i anslutning till Stenhuggarvägens vändplan. Anslutning till Stora Törneqvior i väster. Figur 8. Alternativ 2- Ombyggnad av korsningen Terra Novavägen/ till en cirkulationsplats. Utbyggnad av ny förbindelse till Stenhuggarvägens vändplan. Anslutning till Stora Törneqvior i väster. 16

17 Med Alternativ 3a lokaliseras ny cirkulationsplats på, enligt Alternativ 1, i anslutning till vändplanen på Stenhuggarvägen. Stora Törneqvior ansluts till Stenhuggarvägen och Terra Novavägen, korsningen mellan och Terra Novavägen stängs. Korsningen mellan och Trädgårdsgatan stängs enligt föregående alternativ. Alternativ 3b skiljer sig från 3a genom att korsningen mellan och Terra Novavägen öppnas för högersvängande trafik. Figur 9. Alternativ 3a- Cirkulationsplats på med anslutning till Stenhuggarvägens vändplan. Anslutning till Stora Törneqvior i väster. Stängning av korsningen Terra Novavägen/. Utbyggnad av ny förbindelse mellan Terra Novavägen och Stenhuggarvägen. Figur 10. Alternativ 3b- Cirkulationsplats på med anslutning till Stenhuggarvägens vändplan. Anslutning till Stora Törneqvior i väster. Korsningen Terra Novavägen/ öppen för högersvängande trafik. Utbyggnad av ny förbindelse mellan Terra Novavägen och Stenhuggarvägen. 17

18 5.2 Föreslagna åtgärder och dess konsekvenser Effekter och konsekvenser har studerats för de åtgärder som bäst svarar mot projektmålen, vilka anses vara Alternativ 1-3b enligt steg 4. Övriga åtgärder bedöms inte generera de effekter som efterfrågas i projektmålen. I tabell, se figur 11, sammanfattas skillnaderna mellan lokalisering av korsningarna i Alternativ 1-3b. Starkast grön färg visar vilket alternativ som är fördelaktigast jämfört med 0-alternativet, svagast grön färg visar alternativet som är minst fördelaktigt jämfört med 0-alternativet. Utgångspunkten med de föreslagna åtgärderna har varit att skapa en ny anslutning på som ger god tillgänglighet till Stenhuggarområdet öster om vägen och A7- fältet i väster. Farhågor med den nya anslutningen har varit att korsningen försämrar trafiksäkerheten och framkomligheten i vägsystemet. I en jämförande analys har effekter och konsekvenser för de olika alternativen jämförts med varandra och med det s.k 0-alternativet. Detta utgörs av dagens vägnät med undantag av korsningen Follingboväg/ Silikatvägen som är ombyggd till cirkulationsplats. Vid beslut om lokalisering måste, beträffande trafikkonsekvenserna, en avvägning ske mellan olycksrisk, anläggningskostnader, restider, trafikarbete (fordonskostnader) och miljökonsekvenser. För att underlätta för de oskyddade trafikanterna föreslås även utbyggnad av en planskild gång- och cykelport under i anslutning till cirkulationsplatsen. Trafikkonsekvenserna har studerats för etablering av handel i Stenhuggaren och för exploateringar på A7-fältet. Studierna har följande förutsättningar: - Dimensionerande tidpunkt är en torsdag eller fredag eftermiddag under sommaren då trafiken till handelsområdet sammanfaller med parkeringstrafiken. - Förutom ICA-Maxi har etablering skett av Coop Forum samt butiker för volymhandel. - A7-området är exploaterat med bostäder och verksamheter. 18 Figur 11. Sammanfattande jämförelse mellan ombyggnadsalternativ 1-3b Tillgänglighet/ Framkomlighet Restider och trafikarbete Alternativ 1-3b har analyserats med avseende på restider och trafikarbete för årsmedeldygnstrafiken som beräknats med trafikanalysprogrammet Contram. 0-alternativet är det alternativ med högst trafikarbete och längst restid. Samtliga ombyggnadåtgärder visar ett bättre resultat jämfört med 0-alternativet. Skillnaden i trafikarbete och restid per dygn är liten mellan de olika alternativen. Det alternativ som visar mest positiva effekter jämfört med 0-alternativet är Alternativ 1 och Alternativ 3b. Båda alternativ innefattar en ny cirkulationsplats på med anslutning till Stenhuggarvägens vändplan. Där förbättras restiden med 36 % respektive 34 %. Trafikarbetet minskar med 8,6 % med Alternativ 1 och med 8,8 % med Alternativ 3b.

19 Lägst förbättring ges med Alternativ 2, med en ombyggnad av korsningen Terra Novavägen/ till cirkulationsplats. I alternativet minskar restiden i vägnätet med 31 % och trafikarbetet med 5,6 % jämfört med 0-alternativet. Här får fler trafikanter en längre resväg via ny förbindelse och på en väg med lägre standard än. Kapacitet och belastning Alternativ 1-3b har även analyserats med avseeende på kapaciteteten och belastningen i korsningarna. Här har antalet bilar i kö och belastningen studerats med hjälp av trafikanalysprogrammet Contram. Belastningen under en vardagsmaxtimme för respektive alternativ visas i figur Figur 13. Belastning vardagsmaxtim Alt. 1 Figur 14. Belastning vardagsmaxtim Alt. 2 I figur redovisas den högsta belastningen under maxtimmen i vägnätet. Beräkningen är gjord i trafikanalysprogrammet Contram. Färgerna i nätet visar hur hög belastningen är på respektive länk. Grön färg innebär ett fritt flöde, gul viss reducerad framkomlighet och röd färg visar en mycket hög belastning och omfattande köbildning på aktuell länk. Figur 12. Belastning vardagsmaxtim 0-alt. Figur 15. Belastning vardagsmaxtim Alt. 3a Figur 16. Belastning vardagsmaxtim Alt. 3b 19

20 Belastningen är högst i 0-alternativet, med omfattande köer i Stenhuggarenområdet, Follingboväg samt utmed. Analysen visar att för 0-alternativet kommer i stort sett samtliga trafikanter med start och mål i Stenhuggarområdet att bli stående i köer under högtrafik. Den skillnad i restid, mellan 0-alternativet och övriga alternativ utgör till största delen av kötid. Detta är beroende på bristande kapacitet i befintlig cirkulationsplats på. Belastningen i alternativ 1-3b är relativt lika ur framkomlighetssynpunkt. Även här är belastningen högst i befintlig cirkulationsplats. Viss köbildning genereras under högtrafik, men är obetydlig i förhållande till 0-alternativet. alternativ då korsningen Trädgårdsgatan/ stängs av i och med ny anslutning anläggs mot. Den trädgårdshandel som ligger i anslutning till Terra Novavägen påverkas negativt i Alternativ 3a då kunder söderifrån får en omväg för att ta sig dit och därifrån. Även boende i Terra Nova med målpunkter söderut får längre restid och färdväg när korsningen Terra Novavägen/ stängs av. Trädgårdshandelns kunder med start eller mål norrut får en något längre restid och färdväg. Boende i Terra Nova påverkas knappast av att korsningen stängs av. Med korsningen öppen för högersvängande trafik i Alternativ 3b förbättras restid och färdväg för fordon söderifrån och norrut i jämförelse med Alternativ 3a Transportkvalitet En stor del av kunderna, till de butiker som finns eller planeras i Stenhuggarenområdet, är bosatta i Visby. Med dagens utformning av vägsystemet, 0- alternativet, använder den övervägande delen av trafikanterna Follingboväg för att nå butikerna i området. Utformningen innebär att Follingboväg under högtrafiktid får en hög trafikbelastning. Utformningen kommer även att innebära att Follingboväg får en relativt stor andel lokaltrafik. Utbyggnad av nya anslutningar till Stenhuggarenområdet enligt Alternativ 1-3b innebär att Follingboväg kan avlastas från en del av lokaltrafiken. Invånarna i de centrala delarna av Visby, Länna, Södervärn, Furulund och A7- området kommer att kunna nå Stenhuggarenområdet via Stora Törneqvior. Kunderna till butikerna i Stenhuggarenområdet som har start eller mål i södra Visby eller söder om staden kommer att få kortare restid och färdväg vid utbyggnad enligt Alternativ 1-3b i jämförelse med 0-alternativet. Dessa bedöms utgöra 1/3 av kunderna. Boende i södra Furulund kommer dock att få längre restid och färdväg med samtliga Regional utveckling Stenhuggarenområdet är en del av utveckling med lokalisering av handel i mer perifera lägen i Visby. Etablering har skett av Ica Maxi i kv Stenhuggaren och KF Fastigheter AB har för avsikt att flytta Coop Forum till området från Östercentrum. I Östercentrum skall finnas plats för småbutiker och andra verksamheter. Etableringen i Stenhuggarenområdet ger fördelar för kunderna som kan nå butikerna snabbare på ett mera kapacitetsstarkt vägnät. Butikerna får lättare att distribuera sina varor utan att trängas på smala innerstadsgator. Den samhällsutveckling som pågått i Visby innebär att stadsbebyggelsen utvidgas längre ut från stadens centrala delar. Regementsområdet för A7 har sedan nedläggning av militärverksamheten byggts ut med bostäder och arbetsplatser. För A7-fältet mellan Allégatan och pågår planläggning för bostäder och verksamheter. 20

21 Den låga kapaciteten på den nuvarande förbindelsen genom området, Stora Törneqvior, och dess anslutning till via Trädgårdsgatan, kommer sannolikt att innebära en begränsning för utvecklingen av området. Utbyggnad av en ny anslutning på förbättrar förutsättningarna för exploatering av området Trafiksäkerhet En översiktlig bedömning har genomförts av konsekvenserna för trafiksäkerheteten vid ombyggnad enligt de studerade alternativen samt 0-alternativet, se figur 17. Bedömningen har gjorts med hjälp av Vägverkets effektkatalog och utgår från skisserad vägutformning och förväntade trafikflöden av förslagen. 0- alternativet Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3a Alternativ 3b Vägavsnitt/Förväntat antal Döda Svårt skadade Döda Svårt skadade Döda Svårt skadade Döda Svårt skadade Döda Svårt skadade Cirkulationsplats /Terranovavägen ,00 0, Trevägvägskorsning /Terranovavägen 0,00 0,07 0,00 0, ,00 0,04 Cirkulationsplats Stenhuggarvägen - - 0,00 0, ,00 0,20 0,00 0,20 Cirkulationsplats /Follingboväg 0,00 0,31 0,00 0,23 0,00 0,24 0,00 0,23 0,00 0,23 Cirkulationsplats Silikatvägen/Follingboväg 0,00 0,18 0,00 0,07 0,00 0,13 0,00 0,07 0,00 0,07 Terranovavägen - Stenhuggarvägen 0,01 0,06 0,01 0,06 0,01 0,04 0,01 0,05 0,01 0,05 Stenhuggarvägen - Follingboväg 0,01 0,08 0,01 0,09 0,01 0,06 0,01 0,08 0,01 0,08 Follingboväg - Infart Ica 0,00 0,03 0,00 0,01 0,00 0,02 0,00 0,01 0,00 0,01 Follingboväg Infart Ica - Silikatvägen 0,00 0,04 0,00 0,02 0,00 0,03 0,00 0,02 0,00 0,02 Ny väg Terranovavägen- handelsområde ,00 0,04 0,00 0,01 0,00 0,01 Trevägvägskorsning /Trädgårdsgatan 0,01 0, Totalt 0,03 0,87 0,02 0,75 0,02 0,71 0,02 0,67 0,02 0,71 Figur 17.Förväntat antal döda och svårt skadade per år i trafi kolyckor i studerade vägnät. Bedömningar med utgångspunkt från Vägverkets effektkatalog. Riskerna att olyckor inträffar, som medför döda och svårt skadade, har bedömts. Olycksberäkningen är genomförd för huvudvägnätet samt för den tillkommande lokala förbindelsen mellan Terranovavägen och Stenhuggarvägen. I Alternativ 3b är trevägskorsningen /Terra Novavägen endast öppen för högersvängande trafik. Då ingen hänsyn kan tas i effektkatalogen till att de farliga vänstersvängarna försvinner i beräkningen, har en bedömning gjorts att antalet döda och svårt skadade reduceras med 25 %. För lokalvägnätet finns ingen trafiksäkerhetsbedömning genomförd. I effektkatalogen saknas olycksbedömningar för lokalgator med låg hastighet (< 30 km/h). Vår bedömning är dock dels att trafikarbetet på lokalnätet är relativt lika mellan förslagen och dels att riskerna för dödsolyckor eller olyckor med svåra skador är små. I figur 17 visas antalet förväntade döda och svårt skadade per år med de olika alternativen till vägutformning. Förväntat antal döda och svårt skadade per år har i 0-alternativet beräknats till 0,03 respektive 0,87, vilket medför högst olycksrisk. Förväntad risk för att dödsolyckor inträffar minskar med ca 33 % i Alternativ 1-3b. Det förslag som medför lägst olycksrisk är Alternativ 3a. Risken för olyckor med svårt skadade reduceras här med 23 % i förhållande till 0-alternativet. Av alternativ 1-3b är Alternativ 1 det förslag som har lägst effekt på olycksrisken jämfört med 0-alternativet. Risken för för olyckor med svårt skadade reduceras här med 14 % Miljö Utbyggnad av en ny cirkulationsplats på enligt Alternativ 1-3b medför förbättringar för miljön beroende på att framkomligheten och tillängligheten förbättras. Vidare kommer trafikbelastningen i den befintliga korsningen mellan och Follingboväg att reduceras vilket medför att trafiken kommer att flyta utan köbildning eller fördröjning i hela det studerade vägnätet. Barriäreffekterna bedöms reduceras beroende på den föreslagna utbyggnaden av en ny gång- och cykelväg i anslutning till cirkulationsplasen på. 21

22 5.2.6 Kostnader Tabellen i figur 11 visar en sammanställning av anläggningskostnaderna för de olika alternativen. De lägsta anläggningskostnaderna erhålls för Alternativ 1. Det alternativ som bedöms vara mest fördelaktigt är Alternativ 1. Huvudförslaget har flest fördelar av de fyra alternativen men har en något högre risk för trafikolyckor än Alternativ 2-3b. Den högre risken orsakas av att ytterligare en korsning tillkommer på. 6 Risker är belägen inom yttre skyddsområde för vattentäkt. Utbyggnaden av en ny cirkulationsplats i enligt Alternativ 1-3b bedöms inte påverka vattentäkten. Stenhuggarenområdet har idag anslutning från endast Follingboväg vilket gör området relativt sårbart i händelse av brand eller andra olyckor. Utbyggnad av en ytterligare anslutning förbättrar möjligheten till räddningsinsatser i området. 8 Samråd Ett tidigt samråd har genomförts för förstudien. Under tiden 8 juni till den 30 juni 2009 visades en planch på Almedalsbiblioteket i Visby med en redogörelse på vilka förutsättningarna som gäller för förstudien. Allmänheten ombads inkomma med synpunkter på upplägget. Inga synpunkter inkom. Se bilaga 1 Samråd angående den genomförda förstudien kommer att ske under under våren Måluppfyllelse Måluppfyllelsebedömning. Bedömningen är genomförd för utbyggnadsalternativen i jämförelse med 0-alternativet. Transportpolitiskt mål - Bedömning av åtgärdens bidrag till måluppfyllelse Tillgänglighet: Positivt bidrag. Minskning av restiden. Transportkvalitet: Positivt bidrag. Förbättrad framkomlighet. Trafiksäkerhet: Positivt bidrag. Reducerad trafiksäkerhetsrisk. Miljö: Positivt bidrag. Reducerade utsläpp av föroreningar. Regional utveckling: Positivt bidrag. Förkortning av restider och ökad tillgänglighet. Jämställdhet: Marginellt negativt bidrag. Förbättrad framkomlighet kommer män till del i högre grad än kvinnor. 9 Fortsatt arbete För närvarande pågår planarbete för ändring av detaljplanen för kv Stenhuggaren 2 m fl. Vidare pågår arbete med fördjupad översiktsplan för A7- fältet. I detaljplanen för kv Stenhuggaren kommer mark att reserveras för anläggande av en ny korsning i anslutning Stenhuggarvägen. Eftersom ingår i det allmänna vägnätet kommer anläggande av en ny korsning på att kräva upprättande av en arbetsplan. Arbetsplanens syfte är dels att tillförsäkra att mark finns tillgänglig för anläggande av korsningen dels att pröva miljökonsekvenserna av en tillkommande korsning. När föreliggande förstudie har godkänts av Vägverket och att avtal om finansiering har tecknats kan arbetsplaneprocessen påbörjas.

23 Bilaga 1 Tidigt samråd Förstudie Väg 148, förbi kv Stenhuggaren Bakgrund och förutsättningar För närvarande pågår etablering av ett nytt handelsområde i östra Visby. Sedan ett par år tillbaka finns ICA Maxi och några andra butiker etablerade i kv Stenhuggaren som är beläget öster om och söder om Follingboväg. Fler butiker planeras. På A7-området planeras ett nytt bostadsområde med ca 500 nya bostäder och en ombyggnad av Stora Törnekviar till en stadsgata med anslutning till Allégatan i väster och i öster. En sådan förbindelse skulle hjälpa till att avlasta omkringliggande gator från trafik. De planerade verksamheterna kommer att generera ökade trafikflöden och för att nuvarande framkomlighet på vägarna skall kunna bibehållas krävs ombyggnader i trafiksystemet. Vägverket och kommunen har mot bakgrund av ovanstående påbörjat en förstudie i syfte att belysa vilka åtgärder som är tänkbara för att framkomligheten skall kunna bibehållas på gatorna. Bl. a. studeras om transportbehovet kan påverkas, om vägnätet kan nyttjas effektivare eller om det krävs ombyggnader av vägsystemet. Parallellt med förstudiearbetet pågår dels planarbete för ändrad detaljplan för kv Stenhuggaren m.fl. och dels arbetet med fördjupad översiktsplan för Visby. En avsikt med förstudien är att belysa vilka hänsyn som skall tas till de tänkbara förändringarna av vid utformning av den fördjupad översiktsplanen för Visby samt för detaljplanen för handelsområdet och A7- området. Samrådet Enligt Väglagen och Miljöbalken ska ett tidigt samråd genomföras i förstudieskedet. Samrådet är en dialog mellan i detta fall Vägverket, Gotlands kommun och berörd allmänhet, intresseorganisationer, företag, samt länsstyrelsen. Samrådet syftar till att informera om projektet samt att samla in kunskaper och synpunkter. Genom samrådet ges alla tillfälle att påverka det fortsatta arbetet. När förstudien är genomförd skall ett samråd ske med berörda angående det förslag som tagits fram. Avsikten är att detta samråd skall genomföras gemensamt med utställningen för detaljplan för kv Stenhuggaren eftersom frågorna som behandlas berör varandra. Samrådsprocessen är beskriven i nedanstående schema. Synpunkter Vägverket och Gotlands kommun önskar allmänhetens synpunkter på exempelvis: Vilket vägnät skall förstudien omfatta. Vilka intressen kommer att bli berörda av ökad trafik på det berörda vägnätet. Vilka problem finns idag? Hur kan dagens och framtida problem lösas? Vilka miljöeffekter är tänkbara av en ökad trafik på det berörda vägnatet? Har du synpunkter kontakta: Vägverket Region Stockholm Solna e-post: vagverket.sto@vv.se Kontaktperson är Bertil Nilsson tel eller Gotlands kommun Tekniska förvaltningen Visby e-post: gotlands.kommun@gotland.se Synpunkterna skall vara Vägverket eller kommunen tillhanda senast den 30 juni 2009 Förstudien för Detaljplan för kv Stenhuggaren Planförslag Samråd Genomfört Tidigt samråd Förstudie Samråd Utställningshandling Utställning Arbetsplan Antagande Samråd Genomförande Byggande Planerade utbyggander i östra Visby. I Stenhuggarenområdet pågår planläggning för handelsverksamhet. A7- området planeras att bebyggas med bostäder. Trafiken kommer öka på det berörda gatunätet. Översiktlig beskrivning av planläggningsprocessen för ändring av detaljplan för Kv Stenhuggaren och för eventuella förändringar av. Förstudien är det första steget i planeringen av en eventuell vägombyggnad.

24 24

25 Kapacitetsberäkning Bilaga 2 25

26 Förutsättningar Med hjälp av trafikanalysprogrammet Contram har kapacitet och belastningstal beräknats i dagens vägnät och för de utredda utformningsförslagen. Beräkningen utgår från följande förutsättningar: Prognosår för beräkningarna är 2020 och 2035 Den planerade handelsverksamheten kv Stenhuggaren är fullt utbyggd. Trafikalstringen från handelsområdet är lika för samtliga prognosår Uppräkningen av externtrafikens ökning utgår från de trafikuppräkningstal som nyttjas av Vägverket i den pågående planeringsomgången för infrastrukturutbyggnader. För personbilar gäller en uppräkning med 1,22 till år 2020 och med 1,45 till år Beräkningarna är genomförda för eftermiddagens maxtimme under sommarhalvåret. Toppen på pendlingstrafiken sammanfaller med maxbelastning till handelsområdet. Som kontroll har har kapacitetsberäkningar genomförts även med hjälp av Capcal dels för korsningen /Follingboväg och för en eventuell cirkulationsplats /Stenhuggarvägen. Beräkningen omfattar eftermiddagens maxtimme. Uppgifter på trafikflöden är hämtade från Contramanalyserna av den framtida trafikbelastningen. Dagens vägnät - Contramanalys Dagens vägnät saknar kapacitet för den trafik som genereras under maxtimmen. Kartan intill (Figur B.2.1- B.2.3) visar belastningtal under den mest belastade kvarten. Länkar med grön färg har en låg belastning och god framkomlighet. På de svartfärgade länkarna överskrids tillgänglig kapacitet,köer bildas och kan inte avvecklas utan fortplantas till efterföljande länk. Trafiken är på dessa länkar i stort sett stillastående. Köerna växer under den studerade maxtimmen. I första hand saknas kapacitet i den befintliga korsningen mellan och Follingbo väg. Redan 2009 är framkomligheten på vägarna i området vara starkt begränsad. Trafikökningarna fram till år 2020 och till år 2035 medför ytterligare försämrad framkomlighet med omfattande köbildning i hela vägnätet (Figur B.2.2 och Figur B.2.3). 26 BAND COLOUR AND RANGE: TITLE: Förstudie. Dagen vägnät FIGURE NO/TRACE: Belastningstgrad i maxkvart 2009 TIME: 4:40pm DATE: 15 Dec /12/2009 4:40pm M:\2628_FöRSTUDIE_VISBYLEDEN\T\TRAFIKMODELL\DAGENS VäGNäT\DAGENS VäGNäT.NET CONTRAM8 Mott MacDonald Ltd & TRL Ltd Figur B.2.1. På kartan visas belastningstal för länkarna i nätet under eftermiddagens maxkvart enligt teckenförklaring i nedre vänstra hörnet.

27 BAND COLOUR AND RANGE: TITLE: Förstudie. Dagens vägnät. FIGURE NO/TRACE: Belastningsgrad i maxkvart år 2020 TIME: 11:05am DATE: 16 Dec /12/ :05am M:\2628_FöRSTUDIE_VISBYLEDEN\T\TRAFIKMODELL\DAGENS VäGNäT\2020\DAGENS VäGNäT.NET CONTRAM8 Mott MacDonald Ltd & TRL Ltd Figur B.2.2. På kartan visas belastningstal för länkarna i nätet under eftermiddagens maxkvart enligt teckenförklaring i nedre vänstra hörnet. BAND COLOUR AND RANGE: TITLE: Förstudie. Dagens vägnät FIGURE NO/TRACE: Belastningsgrad i maxkvart 2035 TIME: 9:49am DATE: 16 Dec /12/2009 9:49am M:\2628_FöRSTUDIE_VISBYLEDEN\T\TRAFIKMODELL\DAGENS VäGNäT\2035\DAGENS VäGNäT.NET CONTRAM8 Mott MacDonald Ltd & TRL Ltd Figur B.2.3. På kartan visas belastningstal för länkarna i nätet under eftermiddagens maxkvart enligt teckenförklaring i nedre vänstra 27

28 Utbyggnadsförslag - Alternativ 1- Alternativ 3b. Contamanalys Ett genomförande av något av utbyggnadsförslagen kommer att medföra förbättringar av vägnätets kapacitet. Kartorna intill (Figur B.2.4- B.2.6) visar belastningstal under den mest belastade kvarten vid utbyggnad av Alternativ 1. Alternativet kan tjäna som exempel för utbyggnadsförslagen eftersom resultaten är i stort sett lika för samtliga förslag. Den tillkommande korsningen på, oberoende av lokalisering, kommer att ha låga belastningstal (=< 0,6) och god framkomlighet. Detsamma gäller för korsningen mellan Follingbo väg och Silikatvägen (med planerad ombyggnad till en stor cirkulationsplats). Detta gäller för samtliga prognosår. Den svaga punkten i vägnätet är den befintliga korsningen mellan och Follingbo väg. Redan år 2009, i det fall då exploateringen av Stenhuggaren skulle vara genomförd, kommer framkomligheten att vara begränsad i korsningen med köbildning i flera tillfarter (Figur B.2.4). Framkomligheten försämras ytterligare under de kommande prognosåren på grund av den ökade externtrafiken (Figur B.2.5 och Figur B.2.6). 28 BAND COLOUR AND RANGE: TITLE: Förstudie. Alternativ 1 FIGURE NO/TRACE: Belastningsgrad maxkvart år 2009 TIME: 10:23am DATE: 16 Dec /12/ :23am M:\2628_FöRSTUDIE_VISBYLEDEN\T\TRAFIKMODELL\CIRKULATIONSPLATS STENHUGGARVäGEN_ALTERNATIV CONTRAM8 Mott MacDonald 1\C_PLATS Ltd STENHUGGARV.NET & TRL Ltd Figur B.2.4.På kartan visas belastningstal för länkarna i nätet under eftermiddagens maxkvart enligt teckenförklaring i nedre vänstra hörnet.

29 BAND COLOUR AND RANGE: TITLE: Förstudie. Alternativ 1 FIGURE NO/TRACE: Belastningsgrad i maxkvart 2020 TIME: 10:12am DATE: 16 Dec /12/ :12am M:\2628_FöRSTUDIE_VISBYLEDEN\T\TRAFIKMODELL\CIRKULATIONSPLATS STENHUGGARVäGEN_ALTERNATIV CONTRAM8 Mott 1\2020\C_PLATS MacDonald Ltd & STENHUGGARV.NET TRL Ltd Figur B.2.5. På kartan visas belastningstal för länkarna i nätet under eftermiddagens maxkvart enligt teckenförklaring i nedre vänstra hörnet. BAND COLOUR AND RANGE: TITLE: Förstudie. Alternativ 1 FIGURE NO/TRACE: Belastningsgrad i maxkvart år 2035 TIME: 10:37am DATE: 16 Dec /12/ :37am M:\2628_FöRSTUDIE_VISBYLEDEN\T\TRAFIKMODELL\CIRKULATIONSPLATS STENHUGGARVäGEN_ALTERNATIV CONTRAM8 Mott MacDonald 1\2035\C_PLATS Ltd & TRL STENHUGGARV.NET Ltd Figur B.2.6. På kartan visas belastningstal för länkarna i nätet under eftermiddagens maxkvart enligt teckenförklaring i nedre vänstra hörnet. 29