SJÖBO KOMMUN Kommunstyrelsen

Transkript

1 SJÖBO KOMMUN Kommunstyrelsen KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Tid och plats: Onsdagen den 21 november 2018 kl. 13:00, Tolånga skola Magnus Weberg Ordförande Simon Berg Sekreterare Justering Två ledamöter ska utses att tillsammans med ordföranden justera protokollet. Ärenden Enligt bifogad ärendeförteckning Ledamot som är förhindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde ska snarast anmäla detta till förvaltningssekreterare Helena Persson, tlfn , helena.persson@sjobo.se, som kallar ersättare. 1

2 SJÖBO KOMMUN Kommunstyrelsen KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Föredragningslista Kommunstyrelsen Ärende- Ärendemening Dnr nummer Ärenden 1 Genomförandeavtal Högkvalitativ busstrafik 2018/205 2 Orebackens Camping 2017/242 3 Avgifter inom camping, marknad med mera 2018/107 4 Uppföljning av familjenämndens ekonomi 2018/178 5 Uppföljning av vård- och omsorgsnämndens ekonomi 2018/178 6 Överenskommelse mellan Region Skåne och kommunerna i 2018/209 Skåne län om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård 7 Månadsuppföljning per den 31 oktober /207 8 Budget 2019 och ekonomisk plan /234 9 Omfördelning av investeringsanslag för aktivitetspark 2018/ Ombudgetering av strategiska lönesatsningar / Miljöteknisk markundersökning på tidigare brandövningsplats 2018/18 inom fastigheten Omma 2:47 12 Översyn av de allmänna lokala ordningsföreskrifterna för Sjöbo 2018/186 kommun 13 Svar på motion om utredning av kostnader för att ge äldre 2017/253 pensionärer möjlighet att åka gratis med kollektiva färdmedel 14 Antalet ledamöter och ersättare i vård- och omsorgsnämndens 2017/110 arbetsutskott 15 Avsiktsförklaring om familjecentral 2018/210 2

3 SJÖBO KOMMUN Kommunstyrelsen KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Dnr 2018/205 Genomförandeavtal Högkvalitativ busstrafik Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen ställer sig bakom och undertecknar genomförandeavtalen. Sammanfattning Under 2018 har en arbetsgrupp bestående av representanter från Skånetrafiken och tjänstemän från Ystad, Tomelilla, Simrishamn, Sjöbo och Lunds kommuner, arbetat med att ta fram förslag på vidareutveckling av Skåneexpresslinjerna på Österlen. Sjöbo kommun trafikeras av SkåneExpressen 5 och 8. Syftet är att uppnå en högkvalitativ kollektivtrafik på avstånd som lämpar sig för daglig pendling och som är attraktiv med bl.a. hög resestandard och komfort. För Sjöbo kommun innebär det inte någon nedläggning av busshållplatser längs SkåneExpresslinjerna, men hållplatserna behöver inventeras och uppgraderas för att nå den av Skånetrafiken satta nivån för expressbusslinjer. Kostnaderna för att genomföra införandet av högkvalitativ busstrafik fördelas mellan Skånetrafiken, Trafikverket och kommunen. Skånetrafiken står för alla kostnader kopplat till utbudet samt informationsutrustning vid hållplatserna. Trafikverket står för kostnader avseende ombyggnader av hållplatser utmed statliga vägar, exklusive hållplatsutrustning. Kommunen ansvarar för ombyggnader av hållplatser längs kommunala gator samt inköp av all hållplatsutrustning förutom informationsutrustning på alla hållplatser oavsett väghållare. Ombyggnader av hållplatser kommer ske succesivt åren SkåneExpress 5 får kvartstrafik i stark riktning under peak mot Lund och i andra riktningen så går alla turer till Simrishamn (halvtimmestrafik). SkåneExpress 8 har kvar sin nuvarande trafikering, en översikt av snabbare genomfart i Veberöd är pågående. Det är ännu inte beslutat gällande körväg till Malmö samt målpunkt i Malmö. Skånetrafiken har tagit fram genomförandeavtal, ett för projektet för helhet samt ett för respektive linje. Avtalet tydliggör ansvarsfördelningen mellan Skånetrafiken och kommun för genomförande av åtgärder och parternas ekonomiska åtagande för införande av högkvalitativ busstrafik. Avtalet ska också säkerställa att parterna gemensamt utvecklar infrastrukturen, kundmötet samt trafikupplägg för att kunna öka kapaciteten och komforten och i förlängningen färdmedelsfördelningen i stråket. Skånetrafiken bjuds in till kommunstyrelsens arbetsutskotts sammanträde den 14 november 2018 för att redovisa processen och avtalets innebörd. Beslutsunderlag Genomförandeavtal Högkvalitativ busstrafik SkåneExpress Österlen Genomförandeavtal Högkvalitativ busstrafik SkåneExpress Österlen, bilaga 1 Genomförandeavtal Högkvalitativ busstrafik SkåneExpress 5 Genomförandeavtal Högkvalitativ busstrafik SkåneExpress 8 Guidelines för attraktivt regional busstrafik regional BRT Trafikutvecklingsplan

4 Skånetrafiken Genomförandeavtal Högkvalitativ busstrafik SkåneExpress 5 1 (4) Genomförandeavtal Högkvalitativ busstrafik SkåneExpress 5 1 Parter Mellan Simrishamn, Tomelilla och Sjöbo och Lunds kommun, nedan benämnt Kommunerna, och Region Skåne, org. nr , träffas detta avtal för åtgärder inom Kommunerna vid införande av högkvalitativ busstrafik i stråket Lund - Simrishamn nedan benämnt stråket. I projektet företräds Region Skåne av Kollektivtrafiknämnden där inget annat anges i avtalet. 2 Bakgrund Parterna har enats om att genomföra åtgärder som leder till trafikering med högkvalitativ busstrafik genom Simrishamn, Tomelilla och Sjöbo och Lunds kommun. Intentionen är en helhetslösning enligt Skånetrafikens Trafikutvecklingsplan, Utformning stationer inom Regionalt superbusskoncept (Tyréns ) samt Guidelines för regional BRT framtagen av K2 Centrum. Det innebär anpassning till dessa dokument i de delar som trafikerar kommunalt vägnät avseende framkomlighet och kundmöte. Ur Trafikutvecklingsplanen hämtas klassificering, i sex olika grupper, för hållplatserna utifrån hur många resande det är per vardag samt om hållplatsen har funktionen som bytespunkt eller ortscentrum. I Tyréns rapport beskrivs ett antal hållplatser utifrån hur de skulle kunna utformas enligt gällande riktlinjer samt utrustas med t ex realtid och cykelparkering. I övrigt anpassas hållplatserna enligt Skånetrafikens Varumärkesmanual med tillhörande Hållplatshandbok. Här finns de anpassningar som gjorts utifrån Guidelines för regional BRT för att ge produkterna en enhetlig Skånetrafikenutformning Införandet av en högkvalitativ busstrafik i stråket innebär inte en annan produkt utan att en översyn görs utav fordon/turutbud samt infrastruktur i befintligt stråk, något som ska kunna vara så konkurrenskraftigt som möjligt mot biltrafiken. Detta sker genom ett paket av åtgärder som bidrar till ökad framkomlighet för kollektivtrafiken och ökad attraktivitet i syftet att locka fler och skapa nöjdare kunder. 3 Avtalets syfte Detta genomförandeavtal ska tydliggöra ansvarsfördelning för genomförande av åtgärder och parternas ekonomiska åtagande för införandet av högkvalitativ busstrafik i stråket genom Simrishamn, Tomelilla och Sjöbo och Lunds kommun. Avtalet ska också säkerställa att parterna gemensamt utvecklar infrastrukturen, kundmötet samt trafikupplägg för att kunna öka kapaciteten och komforten och i förlängningen färdmedelsfördelningen i stråket../. 4

5 Skånetrafiken Genomförandeavtal Högkvalitativ busstrafik SkåneExpress 5 2 (4) 4 Mål Målsättningen med införandet av en högkvalitativ busstrafik, i stråket, är att bidra till de övergripande målen om ökad marknadsandel och öka andelen nöjda kunder samt skapa en kollektivtrafik som är attraktiv, resurseffektiv och bidrar till en bättre miljö. Detta konkretiseras genom åtgärder som att öka energieffektiviteten i kollektivtrafiken, minska bullernivåer, minska utsläpp, öka komforten för resenärer och förbättra framkomligheten för att förkorta restiden och säkerställa tidhållning för kollektivtrafiken. 5 Generellt om ansvar och finansiering Respektive part ansvarar för finansieringen av sina delar, se 6:1-2. Parterna ansvarar för att tillsätta och bekosta de övergripande resurserna för ledning och genomförande. Respektive part står för sina personalkostnader. 6:1 Kommunernas ansvar Nedan beskrivs vilka delar Kommunerna kommer att äga samt vilka delar Kommunerna ansvarar för avseende kostnader och genomförande, drift och underhåll, godkännande och tillstånd. A. Åtgärder som genomförs för att säkerställa framkomlighet, förbättra komforten för kollektivtrafikens resenärer, attraktivitet och förkorta restid och säkerställa tidhållning enligt framtida överenskommelser, enligt bilaga 1. B. Åtgärder som genomförs för att möjliggöra hållplatserna som planeras i stråket Samtliga hållplatser ska följa dokument som hänvisas till i 2 så långt det är möjligt. Eventuella avvikelser ska motiveras och dokumenteras för åtgärdande när det är möjligt. Investering och genomförande Entreprenadarbete inklusive nödvändig projektering, på kommunala vägar Inköp av all hållplatsutrustning, förutom informationsutrustning, samt framdragning av el fram till hållplats. Finansieringsansökningar via Stadsmiljöavtal alternativt Statlig medfinansiering upp till maximalt 50 % av den totala kostnaden. Statlig medfinansiering är möjlig där om- och nybyggnaden följer Varumärkesmanualen. Ägande Kommunerna äger all utrustning på hållplatsen förutom informationsutrustningen. Drift och underhåll Kommunerna ansvarar för drift och underhåll av all hållplatsutrustning förutom informationsutrustning, väderskydd och tömning av papperskorg av Skånetrafikens standard. 6:2 Region Skånes ansvar Nedan beskrivs vilka delar Region Skåne kommer att äga samt vilka delar Region Skåne ansvarar för, direkt eller genom entreprenör/trafikföretag, avseende kostnader och genomförande, drift och underhåll, godkännande och tillstånd. 5./.

6 Skånetrafiken Genomförandeavtal Högkvalitativ busstrafik SkåneExpress 5 3 (4) Investering och genomförande Erforderligt antal fordon med införande i trafiken. Samtliga bussar följer Skånetrafikens krav för utformning av regionbussar, är fullt tillgänglighetsanpassade och ska vara utrustade med infotainment och utvalda delar ur Skånetrafikens konceptbuss. Trafikering Ansvarar för och står för kostnader för att starta och driva högkvalitativ busstrafik i stråket, se 2 ovan. Godkännande och tillstånd Ansvarar för nödvändiga tillstånd för att bedriva trafik inklusive eventuella dispenser. Drift och underhåll Skånetrafiken ansvarar för drift och underhåll av informationsutrustning samt papperskorgar och väderskydd av Skånetrafikens standard. 7 Genomförande Störningarna för resenärerna ska minimeras under byggtiden. Skånetrafiken ska i god tid ha fått ta del av de störningar som kan uppkomma i samband med genomförandet. 8 Avtalets giltighet Avtalet är giltigt från och med den tidpunkt när det undertecknats av parterna, efter godkännande av Kommunstyrelserna i Kommunerna och Kollektivtrafiknämnden i Region Skåne, och ska gälla tillsvidare. 9 Avbrytande eller större förändring av projektet Parterna har rätt att påkalla omförhandling för att förändra eller avbryta genomförandet av avtalet om budget eller tidplan äventyras. Sådan fråga ska beredas av projektets projektledning som består av en person från vardera parten. Därefter behandlas frågan i projektets styrgrupp. Styrgruppen består av minst en person från vardera parten. 10 Tvist Eventuell tvist ska i första hand lösas genom särskild partsammansatt grupp. Gruppen ska bestå av två personer från vardera parten och kommunerna ska vara sammankallande. Vid oenighet ska frågan hänskjutas till avgörande av svensk domstol i enlighet med svensk lagstiftning. 6./.

7 Skånetrafiken Genomförandeavtal Högkvalitativ busstrafik SkåneExpress 5 4 (4) Av detta avtal är två likalydande exemplar upprättade och utväxlade. Stefan Svalö Simrishamn Kommun Kollektivtrafiknämnden Region Skåne Sjöbo Kommun Tomelilla Kommun Lunds Kommun /.

8 Skånetrafiken Genomförandeavtal Högkvalitativ busstrafik SkåneExpress 8 1 (4) Genomförandeavtal Högkvalitativ busstrafik SkåneExpress 8 1 Parter Mellan Sjöbo och Lunds kommun, nedan benämnt Kommunerna, och Region Skåne, org. nr , träffas detta avtal för åtgärder inom Kommunerna vid införande av högkvalitativ busstrafik i stråket Sjöbo Malmö nedan benämnt stråket. I projektet företräds Region Skåne av Kollektivtrafiknämnden där inget annat anges i avtalet. 2 Bakgrund Parterna har enats om att genomföra åtgärder som leder till trafikering med högkvalitativ busstrafik genom Sjöbo och Lunds kommun. Intentionen är en helhetslösning enligt Skånetrafikens Trafikutvecklingsplan, Utformning stationer inom Regionalt superbusskoncept (Tyréns ) samt Guidelines för regional BRT framtagen av K2 Centrum. Det innebär anpassning till dessa dokument i de delar som trafikerar kommunalt vägnät avseende framkomlighet och kundmöte. Ur Trafikutvecklingsplanen hämtas klassificering, i sex olika grupper, för hållplatserna utifrån hur många resande det är per vardag samt om hållplatsen har funktionen som bytespunkt eller ortscentrum. I Tyréns rapport beskrivs ett antal hållplatser utifrån hur de skulle kunna utformas enligt gällande riktlinjer samt utrustas med t ex realtid och cykelparkering. I övrigt anpassas hållplatserna enligt Skånetrafikens Varumärkesmanual med tillhörande Hållplatshandbok. Här finns de anpassningar som gjorts utifrån Guidelines för regional BRT för att ge produkterna en enhetlig Skånetrafikenutformning Införandet av en högkvalitativ busstrafik i stråket innebär inte en annan produkt utan att en översyn görs utav fordon/turutbud samt infrastruktur i befintligt stråk, något som ska kunna vara så konkurrenskraftigt som möjligt mot biltrafiken. Detta sker genom ett paket av åtgärder som bidrar till ökad framkomlighet för kollektivtrafiken och ökad attraktivitet i syftet att locka fler och skapa nöjdare kunder. 3 Avtalets syfte Detta genomförandeavtal ska tydliggöra ansvarsfördelning för genomförande av åtgärder och parternas ekonomiska åtagande för införandet av högkvalitativ busstrafik i stråket genom Sjöbo och Lunds kommun. Avtalet ska också säkerställa att parterna gemensamt utvecklar infrastrukturen, kundmötet samt trafikupplägg för att kunna öka kapaciteten och komforten och i förlängningen färdmedelsfördelningen i stråket../. 8

9 Skånetrafiken Genomförandeavtal Högkvalitativ busstrafik SkåneExpress 8 2 (4) 4 Mål Målsättningen med införandet av en högkvalitativ busstrafik, i stråket, är att bidra till de övergripande målen om ökad marknadsandel och öka andelen nöjda kunder samt skapa en kollektivtrafik som är attraktiv, resurseffektiv och bidrar till en bättre miljö. Detta konkretiseras genom åtgärder som att öka energieffektiviteten i kollektivtrafiken, minska bullernivåer, minska utsläpp, öka komforten för resenärer och förbättra framkomligheten för att förkorta restiden och säkerställa tidhållning för kollektivtrafiken. 5 Generellt om ansvar och finansiering Respektive part ansvarar för finansieringen av sina delar, se 6:1-2. Parterna ansvarar för att tillsätta och bekosta de övergripande resurserna för ledning och genomförande. Respektive part står för sina personalkostnader. 6:1 Kommunernas ansvar Nedan beskrivs vilka delar Kommunerna kommer att äga samt vilka delar Kommunerna ansvarar för avseende kostnader och genomförande, drift och underhåll, godkännande och tillstånd. A. Åtgärder som genomförs för att säkerställa framkomlighet, förbättra komforten för kollektivtrafikens resenärer, attraktivitet och förkorta restid och säkerställa tidhållning enligt framtida överenskommelser, enligt bilaga 1. B. Åtgärder som genomförs för att möjliggöra hållplatserna som planeras i stråket Samtliga hållplatser ska följa dokument som hänvisas till i 2 så långt det är möjligt. Eventuella avvikelser ska motiveras och dokumenteras för åtgärdande när det är möjligt. Investering och genomförande Entreprenadarbete inklusive nödvändig projektering, på kommunala vägar. Inköp av all hållplatsutrustning, förutom informationsutrustning, samt framdragning av el fram till hållplats. Finansieringsansökningar via Stadsmiljöavtal alternativt Statlig medfinansiering upp till maximalt 50 % av den totala kostnaden. Statlig medfinansiering är möjlig där om- och nybyggnaden följer Varumärkesmanualen. Ägande Kommunerna äger all utrustning på hållplatsen förutom informationsutrustningen. Drift och underhåll Kommunerna ansvarar för drift och underhåll av all hållplatsutrustning förutom informationsutrustning, väderskydd och tömning av papperskorg av Skånetrafikens standard. 6:2 Region Skånes ansvar 9./.

10 Skånetrafiken Genomförandeavtal Högkvalitativ busstrafik SkåneExpress 8 3 (4) Nedan beskrivs vilka delar Region Skåne kommer att äga samt vilka delar Region Skåne ansvarar för, direkt eller genom entreprenör/trafikföretag, avseende kostnader och genomförande, drift och underhåll, godkännande och tillstånd. Investering och genomförande Erforderligt antal fordon med införande i trafiken. Samtliga bussar följer Skånetrafikens krav för utformning av regionbussar, är fullt tillgänglighetsanpassade och ska vara utrustade med infotainment och utvalda delar ur Skånetrafikens konceptbuss. Trafikering Ansvarar för och står för kostnader för att starta och driva högkvalitativ busstrafik i stråket, se 2 ovan. Godkännande och tillstånd Ansvarar för nödvändiga tillstånd för att bedriva trafik inklusive eventuella dispenser. Drift och underhåll Skånetrafiken ansvarar för drift och underhåll av informationsutrustning samt papperskorgar och väderskydd av Skånetrafikens standard. 7 Genomförande Störningarna för resenärerna ska minimeras under byggtiden. Skånetrafiken ska i god tid ha fått ta del av de störningar som kan uppkomma i samband med genomförandet. 8 Avtalets giltighet Avtalet är giltigt från och med den tidpunkt när det undertecknats av parterna, efter godkännande av Kommunstyrelserna i Kommunerna och Kollektivtrafiknämnden i Region Skåne, och ska gälla tillsvidare. 9 Avbrytande eller större förändring av projektet Parterna har rätt att påkalla omförhandling för att förändra eller avbryta genomförandet av avtalet om budget eller tidplan äventyras. Sådan fråga ska beredas av projektets projektledning som består av en person från vardera parten. Därefter behandlas frågan i projektets styrgrupp. Styrgruppen består av minst en person från vardera parten. 10 Tvist Eventuell tvist ska i första hand lösas genom särskild partsammansatt grupp. Gruppen ska bestå av två personer från vardera parten och kommunerna ska vara sammankallande. Vid oenighet ska frågan hänskjutas till avgörande av svensk domstol i enlighet med svensk lagstiftning. 10./.

11 Skånetrafiken Genomförandeavtal Högkvalitativ busstrafik SkåneExpress 8 4 (4) Av detta avtal är två likalydande exemplar upprättade och utväxlade. Stefan Svalö Sjöbo Kommun Kollektivtrafiknämnden Region Skåne Lunds Kommun /.

12 Skånetrafiken Genomförandeavtal Högkvalitativ busstrafik SkåneExpress 1 (1) Bilaga 1 Överenskommelser Här dokumenteras alla överenskommelser som görs under genomförandet av Högkvalitativ busstrafik - SkåneExpress mellan parterna i avtalet. Vid ingående av avtalet har inga bindande överenskommelser gjorts, förutom det som framgår av själva genomförandeavtalet../. 12

13 Skånetrafiken Genomförandeavtal Högkvalitativ busstrafik SkåneExpress Österlen 1 (4) Genomförandeavtal Högkvalitativ busstrafik SkåneExpress Österlen 1 Parter Mellan Simrishamn, Tomelilla, Sjöbo, Ystad, Lund och Kristianstads kommun, nedan benämnt Kommunerna, och Region Skåne, org. nr , träffas detta avtal för åtgärder inom Kommunerna vid införande av högkvalitativ busstrafik i stråket SkE3, SkE4, SkE5 samt SkE8 nedan benämnt stråket Österlen. I projektet företräds Region Skåne av Kollektivtrafiknämnden där inget annat anges i avtalet. 2 Bakgrund Parterna har enats om att genomföra åtgärder som leder till trafikering med högkvalitativ busstrafik genom Simrishamn, Tomelilla, Sjöbo, Ystad, Lund och Kristianstads kommun. Intentionen är en helhetslösning enligt Skånetrafikens Trafikutvecklingsplan, Utformning stationer inom Regionalt superbusskoncept (Tyréns ) samt Guidelines för regional BRT framtagen av K2 Centrum. Det innebär anpassning till dessa dokument i de delar som trafikerar kommunalt vägnät avseende framkomlighet och kundmöte. Ur Trafikutvecklingsplanen hämtas klassificering, i sex olika grupper, för hållplatserna utifrån hur många resande det är per vardag samt om hållplatsen har funktionen som bytespunkt eller ortscentrum. I Tyréns rapport beskrivs ett antal hållplatser utifrån hur de skulle kunna utformas enligt gällande riktlinjer samt utrustas med t ex realtid och cykelparkering. I övrigt anpassas hållplatserna enligt Skånetrafikens Varumärkesmanual med tillhörande Hållplatshandbok. Här finns de anpassningar som gjorts utifrån Guidelines för regional BRT för att ge produkterna en enhetlig Skånetrafikenutformning Införandet av en högkvalitativ busstrafik i stråket innebär inte en annan produkt utan att en översyn görs utav fordon/turutbud samt infrastruktur i befintligt stråk, något som ska kunna vara så konkurrenskraftigt som möjligt mot biltrafiken. Detta sker genom ett paket av åtgärder som bidrar till ökad framkomlighet för kollektivtrafiken och ökad attraktivitet i syftet att locka fler och skapa nöjdare kunder. 3 Avtalets syfte Detta genomförandeavtal ska tydliggöra ansvarsfördelning för genomförande av åtgärder och parternas ekonomiska åtagande för införandet av högkvalitativ busstrafik i stråket Österlen genom Simrishamn, Tomelilla, Sjöbo, Ystad, Lund och Kristianstads kommun. Avtalet ska också säkerställa att parterna gemensamt utvecklar infrastrukturen, kundmötet samt trafikupplägg för att kunna öka kapaciteten och komforten och i förlängningen färdmedelsfördelningen i stråket../. 13

14 Skånetrafiken Genomförandeavtal Högkvalitativ busstrafik SkåneExpress Österlen 2 (4) 4 Mål Målsättningen med införandet av en högkvalitativ busstrafik, i stråket Österlen, är att bidra till de övergripande målen om ökad marknadsandel och öka andelen nöjda kunder samt skapa en kollektivtrafik som är attraktiv, resurseffektiv och bidrar till en bättre miljö. Detta konkretiseras genom åtgärder som att öka energieffektiviteten i kollektivtrafiken, minska bullernivåer, minska utsläpp, öka komforten för resenärer och förbättra framkomligheten för att förkorta restiden och säkerställa tidhållning för kollektivtrafiken. 5 Generellt om ansvar och finansiering Respektive part ansvarar för finansieringen av sina delar, se 6:1-2. Parterna ansvarar för att tillsätta och bekosta de övergripande resurserna för ledning och genomförande. Respektive part står för sina personalkostnader. 6:1 Kommunernas ansvar Nedan beskrivs vilka delar Kommunerna kommer att äga samt vilka delar Kommunerna ansvarar för avseende kostnader och genomförande, drift och underhåll, godkännande och tillstånd. A. Åtgärder som genomförs för att säkerställa framkomlighet, förbättra komforten för kollektivtrafikens resenärer, attraktivitet och förkorta restid och säkerställa tidhållning enligt framtida överenskommelser, enligt bilaga 1. B. Åtgärder som genomförs för att möjliggöra hållplatserna som planeras i stråket Samtliga hållplatser ska följa dokument som hänvisas till i 2 så långt det är möjligt. Eventuella avvikelser ska motiveras och dokumenteras för åtgärdande när det är möjligt. Investering och genomförande Entreprenadarbete inklusive nödvändig projektering, på kommunala vägar. Inköp av hållplatsutrustning, förutom informationsutrustning, samt framdragning av el fram till hållplats. Finansieringsansökningar via Stadsmiljöavtal alternativt Statlig medfinansiering upp till maximalt 50 % av den totala kostnaden. Statlig medfinansiering är möjlig där om- och nybyggnaden följer Varumärkesmanualen. Ägande Kommunerna äger all utrustning på hållplatsen förutom informationsutrustningen. Drift och underhåll Kommunerna ansvarar för drift och underhåll av all hållplatsutrustning förutom informationsutrustning, väderskydd och tömning av papperskorg av Skånetrafikens standard. 6:2 Region Skånes ansvar 14./.

15 Skånetrafiken Genomförandeavtal Högkvalitativ busstrafik SkåneExpress Österlen 3 (4) Nedan beskrivs vilka delar Region Skåne kommer att äga samt vilka delar Region Skåne ansvarar för, direkt eller genom entreprenör/trafikföretag, avseende kostnader och genomförande, drift och underhåll, godkännande och tillstånd. Investering och genomförande Erforderligt antal fordon med införande i trafiken. Samtliga bussar följer Skånetrafikens krav för utformning av regionbussar, är fullt tillgänglighetsanpassade och ska vara utrustade med infotainment och utvalda delar ur Skånetrafikens konceptbuss. Trafikering Ansvarar för och står för kostnader för att starta och driva högkvalitativ busstrafik i stråket. Se 2 ovan. Godkännande och tillstånd Ansvarar för nödvändiga tillstånd för att bedriva trafik inklusive eventuella dispenser. Drift och underhåll Skånetrafiken ansvarar för drift och underhåll av informationsutrustning samt papperskorgar och väderskydd av Skånetrafikens standard. 7 Genomförande Störningarna för resenärerna ska minimeras under byggtiden. Skånetrafiken ska i god tid ha fått ta del av de störningar som kan uppkomma i samband med genomförandet. 8 Avtalets giltighet Avtalet är giltigt från och med den tidpunkt när det undertecknats av parterna, efter godkännande av Kommunstyrelserna i Kommunerna och Kollektivtrafiknämnden i Region Skåne, och ska gälla tillsvidare. 9 Avbrytande eller större förändring av projektet Parterna har rätt att påkalla omförhandling för att förändra eller avbryta genomförandet av avtalet om budget eller tidplan äventyras. Sådan fråga ska beredas av projektets projektledning som består av en person från vardera parten. Därefter behandlas frågan i projektets styrgrupp. Styrgruppen består av minst en person från vardera parten. 10 Tvist Eventuell tvist ska i första hand lösas genom särskild partsammansatt grupp. Gruppen ska bestå av två personer från vardera parten och kommunerna ska vara sammankallande. Vid oenighet ska frågan hänskjutas till avgörande av svensk domstol i enlighet med svensk lagstiftning. 15./.

16 Skånetrafiken Genomförandeavtal Högkvalitativ busstrafik SkåneExpress Österlen 4 (4) Av detta avtal är två likalydande exemplar upprättade och utväxlade. Stefan Svalö Ystad Kommun Kollektivtrafiknämnden Region Skåne Simrishamn Kommun Tomelilla Kommun Sjöbo Kommun Lunds Kommun Kristianstad Kommun /. 16

17 Trafikutvecklingsplan

18 Trafikutvecklingsplan Projektgrupp Mattias Schiöth, projektledare Kirsten Wretstrand Carl Björklund Innehåll Inledning... 3 Befolkning och resande... 4 Planens inriktning... 7 Trafikprodukter och infrastruktur Öresundståg System Pågatåg PågatågExpress Krösatåg Stationer Regionbuss SkåneExpressen Stadsbuss StadsExpressen Spårvagn Hållplatser Närtrafik Serviceresor Summering

19 Inledning Region Skåne fastställer vart fjärde år ett Trafikförsörjningsprogram, som beskriver mål och inriktning för kollektivtrafikens utveckling. Senaste Trafikförsörjningsprogrammet gäller från 2016 och beslutades i Regionfullmäktige i april Nästa Trafikförsörjningsprogram ska gälla från 2019 och beslutas troligtvis under första halvåret Trafikförsörjningsprogrammet är i huvudsak av strategisk karaktär och behöver konkretiseras för Skånetrafikens verksamhet. För Skånetrafikens trafikplanering på kort och medellång sikt tas årligen en Trafikutvecklingsplan fram. Utifrån antagna mål och strategier innehåller Trafikutvecklingsplanen större trafikåtgärder för de kommande tre trafikåren, inklusive en utblick därefter. Trafikutvecklingsplanen bör fastställas ungefär 1,5 år innan första trafikårets start. Utöver trafikåtgärder presenterar Trafikutvecklingsplanen även en plan för infrastrukturåtgärder, med det förbehåll att ansvar för infrastruktur ligger på Trafikverket och kommuner. I Skånetrafikens trafikplaneringsprocess följer efter Trafikutvecklingsplanen ett arbete med den årliga Trafikplanen. Trafikplanen fastställs ungefär 1 år innan trafikstart och innehåller alla åtgärder i trafiken. Trafikutvecklingsplanen utgår ifrån Region Skånes och Skånetrafikens mål och inriktningar. Planen är formad efter Skånetrafikens trafikprodukter och dess infrastruktur. Trafiken klassificeras och förses med målstandarder för bland annat öppettider och turtätheter. Trafikens brister och därmed behov identifieras, vilket leder till åtgärdsförslag. Planen innehåller både utvecklings- och effektiviseringsåtgärder. Slutligen är det den årliga budgetprocessen som avgör Trafikutvecklingsplanens, eller snarare Trafikplanens, omfattning. Eftersom Trafikutvecklingsplanen inte innehåller mindre åtgärder är det viktigt att observera att Trafikutvecklingsplanen inte redovisar ett totalt ekonomiskt behov. Budget Verksamhetsplan Utvecklingsplan Trafikförsörjningsprogram Trafikutvecklingsplan Trafikplan 3 19

20 Befolkning och resande Demografi Skåne har i dagsläget drygt 1,3 miljoner invånare, som förväntas öka till cirka 1,5 miljoner invånare om tio år. Av befolkningen är 58 % år och 19 % äldre än så. Kommande tio år förväntas framförallt antalet barn och personer äldre än 80 år öka relativt mest. Figuren visar den procentuella befolkningsförändringen de senaste tio åren, med en relativt större tillväxt i västra Skåne. Den utvecklingen antas fortskrida de kommande åren. Det antas också vara en fortsatt trend att yngre människor drar sig till städerna. Region Hovedstaden, på östra Själland, inklusive Köpenhamn, har cirka 1,8 miljoner invånare, som förväntas öka till 1,9-2,0 miljoner invånare om tio år. Grannlänen Blekinge, Kronoberg och Halland har cirka , respektive invånare, som förväntas öka i ungefär samma relativa takt som i Skåne. 4 20

21 Pendling Skåne har till skillnad mot flertalet storstadsregioner en flerkärnighet. Dessa kärnor ligger något mer koncentrerade till västra Skåne. Figuren till höger visar strömmar med minst 500 arbetspendlare mellan kommuner, även i grannlän. I den mindre figuren är gränsen sänkt till minst 200 arbetspendlare. Arbetspendlandet över Öresund är starkt beroende av ekonomiska faktorer och olika sorters gränshinder, vilket gör att antalet ständigt förändras. I dagsläget är cirka arbetspendlare från Skåne till Själland. Nedersta figuren visar strömmar med minst 50 gymnasiependlare mellan kommuner. Den huvudsakliga arbets- respektive gymnasiependlingen är ganska lik varandra med resande in mot de större städerna. 5 21

22 Resandet I dagsläget utförs cirka 58 % av alla personresor i Skåne med bil. Kollektivtrafikens andel är cirka 15 %. De regionala flödena framgår av figuren till höger, uppdelat på bil, tåg och buss. Kollektivresandet speglar bilden av demografin och pendlingen. I områden med stort underlag av boende och pendlare är kollektivtrafikens andel påtaglig. I de större städerna är kollektivtrafikens andel cirka 20 %, medan den sjunker till cirka 9 % på landsbygden. För korta resor utgör gång och cykel en stor andel, medan kollektivtrafikens andel växer med resans längd med en andel på över 35 % av resor över 50 km. På längre sträckor är särskilt tågtrafiken klart konkurrenskraftig gentemot bilen. Viktigt är även att kollektivtrafiken ses som ett relevant alternativ för resor på fritiden, eftersom det totalt sett företas ungefär dubbelt så många fritidsresor jämfört med pendlingsresor. I dagsläget har kollektivtrafiken cirka 20 % av resorna till arbete, medan andelen av resorna på fritiden ligger på drygt 10 %. Kollektivtrafikens andel av resor bland åringar är cirka 45 %, vilket sjunker drastiskt till cirka 10 % för alla över 40 år. Resandet med kollektivtrafiken i Skåne har ökat varje år i snart två decennier, från cirka 70 miljoner resor år 1999 till 164 miljoner Skånetrafikens första tio år präglades av mycket stora resandeökningar, mycket tack vare introduktionen av Skånetaxan, förbättrad infrastruktur, däribland Öresundsbron, samt lyckosam trafikutveckling, av framförallt tåg, stadsbuss och starka regionbusslinjer. 6 22

23 Planens inriktning Visioner och mål Region Skånes vision är Livskvalitet i världsklass. Skånetrafiken bidrar till detta genom en kollektivtrafik i världsklass. Skånetrafikens vision är Det naturliga valet. Kollektivtrafiken ska vara det självklara valet när skåningar ska resa och bidrar därmed till ett hållbart samhälle. Region Skåne och Skånetrafiken har två övergripande mål för kollektivtrafiken: Att fördubbla marknadsandelen, gentemot biltrafiken, från år 2006 (20 %) till 2030 (40 %). Att senast år 2025 ska åtta av tio kunder vara nöjda med Skånetrafiken. Trafikförsörjningsprogrammet framhåller ytterligare tre mål: Att minst 91,5 % av skåningarna ska erbjudas minst tio dagliga resmöjligheter till någon av regionens tillväxtmotorer inom en timmes restid. Att samtliga hållplatslägen med fler än 15 dagliga påstigande ska vara tillgänglighetsanpassade senast år Att kollektivtrafiken ska drivas med fossilfria bränslen senast år Skånetrafikens verksamhetsplan fastställer därutöver följande mål som har bäring på trafikplaneringen: Att kollektivtrafikens punktlighet ska vara % senast år 2020 beroende på trafikslag. Att kollektivtrafikens energianvändning ska vara högst 0,18 kwh/pkm senast år

24 Strategier Skånetrafikens verksamhetsplan har strategier utifrån några perspektiv varav tre har direkt koppling till trafikplaneringen: Hela resan vi skapar enkelhet, väl använd tid och ett hållbart resande Värde för kund vi har koll på kundens behov av resor och tjänster Affärsmässighet vi har koll och är kostnadseffektiva Trafikförsörjningsprogrammet redovisar en rad strategiska ställningstaganden, varav följande har tydligast koppling till trafikplaneringen: Kollektivtrafiken är strukturbildande. Kollektivtrafik, övrig trafik och bebyggelse bör samplaneras, med prioritet på starka kollektivtrafikstråk. Starka samband mellan regional kollektivtrafik och fjärrtrafik. Regional kollektivtrafik både ansluter till och samsas med interregional/-nationell trafik. Helhetsperspektiv i planeringen. Kollektivtrafiken bildar en helhet som är större än summan av de ingående delarna för sig. Kundernas val styr. Kollektivtrafiken finansieras till stor del av biljettintäkter och därmed måste resenärerna attraheras att välja att resa kollektivt. Alla ska ha möjlighet att använda kollektivtrafiken i Skåne. Oberoende av kön, könsuttryck, funktionsduglighet, etnicitet, ålder, sexualitet eller religion. Effektiv trafik säkerställer utveckling. Kollektivtrafikens framkomlighet måste förbättras. Tågtrafiken behöver mer spårkapacitet och pålitligare infrastruktur, medan busstrafiken behöver bättre framkomlighet. Hållbar utveckling i fokus. En effektiv trafik, eldriven tåg- och stadstrafik och fossilfri regionbusstrafik. 8 24

25 Basutbud Trafikförsörjningsprogrammet delar in Skånes kollektivtrafik i fem kategorier. Grundläggande ska alla Skånes invånare ha tillgång till fem dubbelturer per vecka. Om det inte finns någon tåg- eller busslinje inom 2 km sköts försörjningen av närtrafik, som utförs med taxi. I den regionala trafiken fastställs två nivåer av utbud. Stråk av regional betydelse knyter orter med minst 3000 invånare till tillväxtmotorerna, samt förbinder tillväxtmotorerna med varandra. De regionala stråken är heldragna i kartan. Cirka 80 % av Skånes invånare bor i de orter som förbinds av de regionala stråken. De regionala stråken bör ha trafik med öppettid från kl 06 på vardagar respektive kl 07 på helgen, till kl 00 måndag-torsdag respektive kl 02 fredag och lördag natt, samt till kl 22 på söndag. Det bör vara taktfast timmestrafik på vardagar kl och på helgen kl Stråk av delregional betydelse knyter orter med minst 1000 invånare till större orter eller regionala stråk, samt förbinder större orter till regionala kärnor eller förbinder regionala kärnor med varandra. De delregionala stråken är streckade i kartan. De delregionala stråken bör ha minst 12 dubbelturer per vardag med en ungefärlig öppettid kl Malmö, Helsingborg, Lund och Kristianstad kategoriseras som storstäder, vars stadstrafik bör ha samma öppettider som anges för de regionala stråken. Den trafiken bör alltid köras med minst taktfast halvtimmestrafik. Övriga städer med stadstrafik bör ha trafik med öppettid kl 06-20, med minst halvtimmestrafik, på vardagar och kl 09-15, med minst timmestrafik, på lördagar. 9 25

26 Kollektivtrafiksystemet Det enskilt viktigare ledordet för Trafikutvecklingsplanen är: Enkelt Kollektivtrafiken ska vara enkel att förstå och enkel att resa med. Kollektivtrafiken i Skåne är ett system med tydliga trafikslag, som trafikerar linjer som är enkla att förstå, utan slingor och varianter. Systemet består av linjer och knutpunkter, som hänger ihop i tid och rum. Inriktningen är att skapa ett kollektivtrafiksystem där rörelserna går i takt och symmetri. Kartan överst till höger visar hur systemet i Skåne ska hänga ihop. Fyllda cirklar visar knutpunkter där stomtrafiken är omfattande eller möts. Anslutande trafik markeras med en pil i den anslutning som har högst prioritet. Parallell trafik har ett samspel i relevant rangordning. Mellersta figuren visar, som ett exempel, mer i detalj hur knutpunkten i Hörby fungerar. Stomlinjen är SkåneExpressen 1 som möts i Hörby på minuttalen 00 och 30. Övriga linjer ansluter till Hörby precis innan och avgår precis efter, vilket ger bytesmöjligheter i alla reserelationer. Tidtabellerna nederst visar att Skåne- Expressen 1 är taktfast och att linje 470 i riktning från Hörby avgår precis efter SE

27 Pålitligt utbud För att uppnå en kollektivtrafik som är enkel att utnyttja har själva utbudet av kollektivtrafik avgörande betydelse. Trafikutbudet i så kallad högtrafik, det vill säga på vardagar när huvuddelen av pendlare reser till och från arbete och skola, styrs vanligtvis av kapacitetsbehovet. En hög turtäthet, med 5-10-minuterstrafik, tilltalar resenärerna och kan uppfyllas i alla starka stråk med ett omfattande underlag av pendlare. För enkelhetens skull är det viktigt att erbjuda en eller ett fåtal linjer som har en hög turtäthet, så kallade stomlinjer. Motsatsen är många linjer, med sämre turutbud per linje, men med bättre möjligheter till resor utan byten. All erfarenhet visar att ett enkelt system med få och starka linjer är mer attraktivt och lockar fler resande, trots fler bytesresor. Analys av dagens resande visar att kollektivtrafiken utnyttjas till mindre del för fritidsresor i jämförelse med pendlingsresor. Eftersom fritidsresandet totalt sett är dubbelt så omfattande som pendlingen är det viktigt att kollektivtrafiken utvecklar sin attraktivitet för fritidsresande. Genom att erbjuda öppettider som inte enbart svarar mot behovet av dagliga arbets- och skolresor på specifika tider utan även ger möjligheter till hemresor från efter-jobbet-aktiviteter, efter att ha jobbat över, till shopping samt kulturaktiviteter, träning eller andra fritidsaktiviteter skapas flexibilitet för kunden. Det är ett mervärde som gör kollektivtrafiken mer attraktiv och användbar. Därmed ökar sannolikheten att kunderna väljer att använda kollektivtrafik för sitt dagliga resande och ser ett periodkort som en god investering. Ett brett basutbud är därför en viktig faktor för att kunna lojalisera befintliga kunder och rekrytera nya. En viktig del i ett bra utbud för fritidsresor är öppettider på helgkvällar. På fredagsoch lördagskvällar ägnar sig många av Skånes invånare åt olika sociala aktiviteter, allt ifrån restaurang- och nattklubbsbesök till att träffa vänner och gå på kulturevenemang. Att kunna resa kollektivt hem vid dessa tillfällen kan för en del invånare vara en faktor som gör att aktiviteterna överhuvudtaget blir av, och samtidigt ett sätt att kunna locka fler återvändande kunder till Skånetrafiken. Ett pålitligt utbud, med omfattande öppettider och god turtäthet, spelar en huvudroll i Trafikutvecklingsplanen. I kommande kapitel klassificeras respektive trafikslag och för olika grupper av trafik och linjer definieras målstandarder, som just handlar om öppettider och turtätheter

28 Tillgänglighet Enligt Trafikförsörjningsprogrammet ska alla ha möjlighet att använda kollektivtrafiken i Skåne, oberoende av kön, könsuttryck, funktionsduglighet, etnicitet, ålder, sexualitet eller religion. När det gäller funktionsduglighet och ålder är tillgängligheten till kollektivtrafiken till stor del en utformningsfråga. Fordon och hållplatser samt anslutningsvägar till hållplatser måste vara tillgänglighetsanpassade. Anpassningen måste fungera genom hela resan vilket innebär att alla fordon och alla hållplatser där resenären stiger på, av eller byter linje måste vara anpassade. Även utformningen av trafikutbudet spelar en viktig roll för tillgängligheten. Skånetrafiken strävar efter: Ett linjenät som är enkelt och tydligt. Linjesträckningar som är klara, entydiga och därmed lätta att förstå. Tidtabeller eller turtätheter som går att ta reda på lätt och helst lära sig lätt. En tydlighet hos våra trafikprodukter så att det är lätt att skilja olika trafikslag och linjer från varandra. Vägvisning och information som är tydlig och anpassad. Genom detta skapas ett trafiksystem som är lättanvänt och förutsägbart och i sin utformning tryggt. Det blir därmed enkelt att resa i för såväl gammal som ung och för personer med såväl fysiska som kognitiva funktionsnedsättningar. Barnperspektiv Regeringen har föreslagit att Sveriges lagstiftning ska ändras för att stämma överens med FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen). Lagförändringarna väntas träda i kraft 1 januari Barnkonventionens huvudprinciper är att alla barn och ungdomar ska behandlas lika oavsett barnets eller föräldrarnas bakgrund eller funktionsnedsättning, att barns bästa ska beaktas i alla åtgärder som rör dem, att barns rätt till att överleva, leva och utvecklas ska säkerställas och att barn ska komma till tals i frågor som rör dem och ha möjligheter att påverka. Att beakta barnkonventionens principer är en naturlig del i tillgänglighetsarbetet och i trafiksäkerhetsarbetet. Tillgängliga och trafiksäkra hållplatser och fordon ger barn en enkel och trygg resa. Med ett trafiksystem som präglas av enkelhet och tydlighet ökar barns möjligheter att resa själva i trafiken. Med enkelhet, tydlighet, tillgänglighet och trafiksäkerhet säkerställs Barnkonventionens principer i utformningen av trafiksystemet

29 Trafikprodukter och infrastruktur Skånes kollektivtrafik kan grundläggande delas in i trafik av regional respektive lokal karaktär. Skånetrafiken bedriver kollektivtrafik med tåg, buss, servicefordon, taxi och kommande spårvagn. Just typen av fordon är oftast en tydlig grund till indelning i trafikprodukter. Infrastrukturen för resenärerna benämns stationer för tågtrafiken respektive hållplatser för busstrafiken. Trafikutvecklingsplanen redovisas utifrån denna struktur, med var trafikprodukt för sig och dess infrastruktur därefter. Regiontrafik Stadstrafik Öresundståg Regionbuss Stadsbuss System 3 SkåneExpressen StadsExpressen Pågatåg Närtrafik Spårvagn PågatågExpress Serviceresor Krösatåg Hållplatser Stationer 13 29

30 Öresundståg Öresundståg utgör en storregional trafikering, med kopplingar till grannlän och östra Själland. Inom Skåne erbjuder Öresundståg snabba resor mellan de största städerna. Utbudet ska vara taktfast och symmetriskt med tågmöten i betydande noder. Trafiken med Öresundståg sköts av det gemensamma bolaget Öresundståg AB. Öresundståg hade 21,1 miljoner resor under 2016 som berörde Skåne. Öresundstågsystemet bygger sedan år 2002 på en stomme med tre ben i timmestrafik, från Göteborg, Kalmar respektive Kristianstad, senare förlängt till Karlskrona, som tillsammans ger 20-minuterstrafik från Lund över sundet. I högtrafik byggs utbudet på med ytterligare tre turer i timmen, fördelat med två från Helsingborg och en från Hässleholm, vilket sammanlagt blir tre turer i timmen från respektive nämnd ort. Utbudet i högtrafik blir således ungefär 10-minuterstrafik på sträckan Lund-Malmö-Köpenhamn. Symmetrisk tågtrafik Öresundstågtrafiken körs i dagsläget i ett skenbart symmetriskt upplägg. Genom att övergå till ett optimalt symmetrisk upplägg förenklas och utvecklas utbudet av tågtrafik i Skåne. Även på Själland är det en önskvärd förändring att övergå till en mer symmetrisk takt. Öresundstågen föreslås i sin stomme att köras i kvartstrafik mellan Köpenhamn och Lund. Vidare fördelas Öresundstågen i taktfast halvtimmestrafik mot Helsingborg respektive Hässleholm. Inriktningen är att bryta Öresundstågtrafiken i Österport. I ett första steg, i tågplan 2020, bryts insatstågen och vänder på Österport. Den fullständiga brytningen kan genomföras några år senare

31 Det symmetriska upplägget med tågmöten på betydande stationer skapar knutpunkter i Landskrona, Helsingborg och Kristianstad, vilket förenklar resandet med anslutande trafik. Ett tydligt och enkelt utbud i taktfast halvtimmestrafik införs på sträckorna Lund-Landskrona-Helsingborg respektive Lund-Eslöv-Höör-Hässleholm. Upplägget möjliggör introduktion av ett nytt tågkoncept, System 3, i halvtimmestrafik Helsingborg-Ramlösa-Landskrona-Kävlinge-Lund och vidare, vilket ökar kapaciteten längs Västkusten. Förändringen till ett symmetriskt trafikupplägg bedöms öka tågresandet med cirka 3 %. Viktigast är dock att förändringen i sig bereder kapacitet för ordentliga resandeökningar i dagens mest belastade stråk Köpenhamn-Malmö-Lund- Helsingborg. Det nya tågkonceptet frigör dessutom befintliga Öresundståg som även kan ge en ökad kapacitet i övriga starka stråk, framförallt Lund-Hässleholm- Kristianstad. Klassificering Öresundstågtrafiken kan delas in i tre grupper, baserat på antal resenärer. Följande visar antal resenärer per vardag i maxsnittet på varje sträcka under hösten 2016, samt kostnadstäckningsgraden per sträcka för 2016: Grupp 1 Malmö-Lund % Köpenhamn-Malmö % Grupp 2 Lund-Hässleholm % Lund-Helsingborg % Grupp 3 Hässleholm-Kristianstad % Helsingborg-Halmstad % Hässleholm-Växjö % Kristianstad-Karlskrona % Skånetrafikens i särklass starkaste stråk och trafikprodukt är Öresundståg på sträckan Lund-Malmö-Köpenhamn (grupp 1). Skånes två starka inomregionala stråk, Malmö- Lund-Helsingborg/-Hässleholm, visar ett jämnstarkt resande, vilket indikerar att stråken ska ha ett likartat grundutbud (grupp 2). Beläggningen på respektive gren bortom Helsingborg och Hässleholm (grupp 3) visar på en balanserad fördelning av resandet

32 Riktlinjer för utbud Planen sätter upp mål för vilken standard på utbudet som de olika grupperna av Öresundstågtrafik bör ha. Givetvis får utbudet vara bättre, samtidigt som grundtanken är att produkten Öresundståg ska innehålla ett baslöfte. Målstandard Öresundståg grupp 1 Måndag-torsdag Fredag Lördag Söndag Öppettider med taktfast timmestrafik Alltid Alltid Alltid Alltid Taktfast kvartstrafik Högtrafik med minst 6 turer/timme 06-09, , Brister Köpenhamn-Malmö, Malmö-Lund Taktfast 20-minuterstrafik alla dagar Utanför högtrafiken saknas därmed en tur i timmen. Åtgärd finns i plan. Målstandard Öresundståg grupp 2 Måndag-torsdag Fredag Lördag Söndag Öppettider med taktfast timmestrafik Taktfast halvtimmestrafik Brister Lund-Hässleholm Stänger två timmar för tidigt fredag och lördag. Det finns Pågatåg som täcker upp. Halvtimmestrafiken är inte taktfast. Åtgärd finns i plan. Lund-Helsingborg Stänger en timme för tidigt fredag och lördag. Det finns Pågatåg som täcker upp. Saknas halvtimmestrafik utanför högtrafiken vardagar 06-09, Endast en befintlig tur i timmen. Parallell Pågatåglinje finns. Åtgärd finns i plan. Målstandard Öresundståg grupp 3 Måndag-torsdag Fredag Lördag Söndag Öppettider med taktfast timmestrafik Brister Hässleholm-Kristianstad Stänger en timme för tidigt fredag och lördag. Finns Pågatåg som täcker upp. Helsingborg-Halmstad Stänger en timme för tidigt fredag och lördag. Pågatåg täcker upp fram till Förslöv. Hässleholm-Växjö Stänger två timmar för tidigt fredag och lördag. Krösatåg täcker upp fram till kl 01. Öppnar en timme för sent lördag och söndag. Finns Krösatåg som täcker upp. Varannantimmestrafik lördag och söndag. Åtgärd finns i plan

33 Kristianstad-Karlskrona Stänger två timmar för tidigt fredag och lördag. Löses lämpligtvis med linje 558. Öppnar en timme för sent söndag. Finns tur på linje 558 från Bromölla. Varannantimmestrafik lördag efter kl 17 och söndag innan kl 12. Åtgärd finns i plan. Åtgärder Öresundståg Hässleholm-Växjö En ny enkeltur lördagsmorgnar Växjö-Hässleholm. En ny enkeltur söndagsmorgnar Hässleholm-Växjö. Utvecklingsbehov Öresundståg Malmö-Helsingborg-Halmstad Nya turer morgnar och helgkvällar. Sammanlagt 14 nya turer per vecka nya resor per år. Intäkter 2,7 Mkr/år. Kostnader 4,0 Mkr/år. Täckningsgrad 67 %. Kräver beslut även av Region Halland Öresundståg Kristianstad-Karlskrona (åtgärd enligt TFP 2016) Förtätning till timmestrafik på helgen nya resor per år. Intäkter 1,8 Mkr/år. Kostnader 2,1 Mkr/år (för Skåne). Täckningsgrad 82 %. Kräver beslut även av Region Blekinge Öresundståg Hässleholm-Växjö/Kalmar (åtgärd enligt TFP 2016) Förtätning till timmestrafik på helgen nya resor per år. Intäkter 2,1 Mkr/år. Kostnader 6,5 Mkr/år (för Skåne). Täckningsgrad 32 %. Kräver beslut även av Region Kronoberg och Kalmar län Öresundståg Köpenhamn-Helsingborg/-Hässleholm Kvartstrafik i stommen Köpenhamn-Lund, samt halvtimmestrafik i stommen Lund- Helsingborg respektive Lund-Hässleholm nya resor per år. Intäkter 27,9 Mkr/år. Kostnader 67,0 Mkr/år (för Skåne). Täckningsgrad 42 %. Kräver beslut även i Danmark. På Västkustbanan tillkommer ett dubbelspår på sträckan Maria-Ängelholm cirka år 2023 som ger förutsättning för en andra tur i timmen med Öresundståg mellan Helsingborg och Halmstad, vilket ger halvtimmestrafik även norr om Helsingborg. Med färdigt fyrspår Arlöv-Lund år 2024 anpassas station Burlöv för uppehåll för Öresundstågen. Effektivisering Öresundstågen har generellt en hög beläggning och över lag en god trafikekonomi. Det förekommer ingen överstandard i relation till planens riktlinjer eller befintligt resande. Öresundstågens turutbud, i form av turtätheter och öppettider, bör inte förändras till det sämre

34 System 3 System 3 är ett komplement till Öresundståg inom Skåne till Köpenhamn. Öresundstågsystemet innehåller ett visst antal tåg (X31), vilket betyder att kapaciteten och utbudet i princip inte går att utveckla längre. Öresundståg fortsätter att utgöra basen med en trafikering i stommen, alla dagar, alla trafikeringstimmar. Ett nytt tågkoncept kompletterar framförallt i högtrafik, med ytterligare kapacitet, som kan hantera ett ökat resande. Möjliga sträckor för ett nytt koncept är Köpenhamn-Malmö-Helsingborg, Köpenhamn-Malmö-Hässleholm- Kristianstad, Köpenhamn-Malmö-Ystad och Köpenhamn-Malmö-Trelleborg. Turer behöver inte nödvändigtvis gå över bron, vilket innebär att inomregionala turer till/från Malmö också är relevanta. Trafiken sköts av Skånetrafiken i samverkan med myndigheterna i Danmark. Inledningsvis är det aktuellt med ny trafik mot Helsingborg. I det starka stråket Malmö-Lund-Helsingborg krävs en ökad kapacitet och kvalitet, där det nya konceptet tillsammans med Öresundståg kan erbjuda fyra snabba turer per högtrafiktimme. Utvecklingsbehov System 3 Köpenhamn-Helsingborg Ny halvtimmestrafik i högtrafik, som ersätter Öresundstågens insatståg nya resor per år. Intäkter cirka 78 Mkr/år. Kostnader cirka 87 Mkr/år. Täckningsgrad cirka 90 %. Kräver beslut även i Danmark. Senast cirka är det önskvärt att tillföra två ytterligare turer i timmen över bron, med vidareutvecklad täckning av regionen. Önskvärda sträckningar är Köpenhamn-Malmö-Ystad respektive Köpenhamn-Malmö-Hässleholm(-Kristianstad). Med sundståg till Ystad blir alla hörn av Skåne direkt anslutna till Köpenhamn. Fler turer över bron kräver åtminstone utbyggd kapacitet på Kastrup station och beslut om trafikeringen även i Danmark. Trafikeringen mot Ystad kräver trimning av hastighet och kapacitet på Ystadbanan, samt tillåtlighet för persontåg på Kontinentalbanan. En önskvärd trafikering till Kristianstad kräver dubbelspår på Skånebanan Hässleholm-Kristianstad längs minst halva sträckan

35 Pågatåg Pågatåg erbjuder en relativt lokal tillgänglighet, genom att i princip stanna på alla stationer. Trafikeringen är i de flesta fall inomregional, men når även till närliggande orter i grannlän. Utbudet ska helst vara taktfast, med halvtimmestrafik som målstandard. Trafikuppläggen ska vara symmetriska med tågmöten i betydande noder. Pågatågen hade 24,9 miljoner resor under 2016 (inkl PågatågExpress). Klassificering Pågatåglinjerna kan delas in i tre grupper, baserat på antal resenärer och förutsättningar för utbudet. Följande visar antal resenärer per vardag i maxsnittet på varje sträcka under hösten 2016, samt kostnadstäckningsgraden per sträcka för 2016: Grupp 1 Malmö-Lund % Lund-Landskrona-Helsingb % Malmö-Ystad % Lund-Höör % Helsingborg-Åstorp % Malmö-Trelleborg % Grupp 2 Hässleholm-Kristianstad % Åstorp-Hässleholm % Helsingb.-Förslöv-Halmstad % Grupp 3 Lund-Teckomatorp-Helsingb % Ystad-Simrishamn % Höör-Hässleholm % Hässleholm-Växjö (Krösatåg) % Hässleholm-Markaryd % Kristianstad-Karlshamn % 19 35

36 Riktlinjer för utbud Planen sätter upp mål för vilken standard på utbudet som de olika grupperna av Pågatågtrafik bör ha. Givetvis får utbudet vara bättre, samtidigt som grundtanken är att produkten Pågatåg ska innehålla ett baslöfte. Målstandard Pågatåg grupp 1 Måndag-torsdag Fredag Lördag Söndag Öppettider med taktfast timmestrafik Taktfast halvtimmestrafik Brister Malmö-Lund, Malmö-Ystad, Malmö-Trelleborg Inga brister. Lund-Landskrona-Helsingborg Fattas halvtimmestrafik vardagar Åtgärd finns i plan. Fattas halvtimmestrafik lördag och söndag Åtgärd finns i plan. Lund-Höör Haltande takt i halvtimmestrafik. Åtgärd finns i plan. Fattas halvtimmestrafik lördag och söndag Åtgärd finns i plan. Helsingborg-Åstorp Stänger en timme för tidigt fredag och lördag. Finns tur på linje 230 för Bjuv respektive 520 för Åstorp, dock inget för Påarp och Mörarp. Öppnar en timme för sent på söndagar. Åtgärd i plan enligt riktlinje. Fattas halvtimmestrafik lördag och söndag Målstandard Pågatåg grupp 2 och 3 Måndag-torsdag Fredag Lördag Söndag Öppettider med taktfast timmestrafik Skillnaden mellan grupp 2 och 3 är att linjerna i grupp 2 har halvtimmestrafik i högtrafik på vardagar. Brister Hässleholm-Kristianstad, Helsingborg-Förslöv-Halmstad, Höör-Hässleholm Inga brister. Sträckan Förslöv-Halmstad trafikförsörjs i första hand av Öresundståg. Åstorp-Hässleholm Öppnar en timme för sent på söndagar. Åtgärd i plan enligt riktlinje. Stänger en timme för tidigt fredag och lördag. Åtgärd i plan enligt riktlinje. Lund-Teckomatorp-Helsingborg Stänger en timme för tidigt fredag och lördag. Åtgärd i plan enligt riktlinje

37 Ystad-Simrishamn Öppnar en timme för sent på söndagar. Åtgärd i plan enligt riktlinje. Hässleholm-Markaryd Stänger två timmar för tidigt fredag och lördag. Åtgärd i plan enligt riktlinje. Ingen timmestrafik, fattas minst 8 dubbelturer per dag. Åtgärd finns i plan. På sträckan finns parallell busstrafik (linje 532), som på vardagar kl kompletterar med 9 dubbelturer, varav 5 dubbelturer till/från Markaryd, dock med väsentligt längre restider. Kristianstad-Karlshamn Öppnar en timme för sent på vardagar. Öppnar två timmar för sent på lördag och söndag. Åtgärd i plan enligt riktlinje. Stänger fyra timmar för tidigt måndag-torsdag. Stänger sex timmar för tidigt fredag och lördag. Åtgärd i plan enligt riktlinje. Stänger två timmar för tidigt söndag. Ingen timmestrafik, fattas minst 4 dubbelturer på vardagar och 7 dubbelturer lördag och söndag. På sträckan Kristianstad-Fjälkinge-Bromölla finns parallell busstrafik (linje 558), som på vardagar kl kompletterar med 12 dubbelturer, dock med väsentligt längre restider. På sträckan Kristianstad-Bromölla-Sölvesborg-osv körs även Öresundståg, som dock stänger cirka kl 23 dagligen

38 Åtgärder Pågatåg Malmö-Landskrona-Helsingborg Ny morgontur vardagar Helsingborg-Malmö Pågatåg Eslöv-Teckomatorp Ny sträckning för linjen Malmö-Teckomatorp-Helsingborg. Ny station i Marieholm Pågatåg Lund-Teckomatorp-Helsingborg Ny morgontur på helgen. Utvecklingsbehov Pågatåg Kävlinge-Landskrona-Helsingborg Fullständig halvtimmestrafik dagtid vardagar (3 dt) nya resor per år. Intäkter 4,3 Mkr/år. Kostnader 5,2 Mkr/år. Täckningsgrad 82 % Pågatåg Kävlinge-Landskrona-Helsingborg Halvtimmestrafik på helgen kl nya resor per år. Intäkter 2,3 Mkr/år. Kostnader 5,5 Mkr/år. Täckningsgrad 42 % Pågatåg på Kontinentalbanan Ny trafik. Nya stationer Östervärn, Rosengård och Persborg. Trafikeringen finansieras av Malmö stad. Kräver två fordon. Kräver tillåtlighet för persontåg på Kontinentalbanan i Malmö, samt utbyggd infrastruktur enligt plan 2019 Åtgärder för att uppnå basutbud enligt Trafikförsörjningsprogrammet Pågatåg Helsingborg-Hässleholm: En ny dubbeltur helgkvällar och en ny dubbeltur söndagsmorgnar Pågatåg Helsingborg-Teckomatorp-Lund: En ny dubbeltur helgkvällar Pågatåg Ystad-Simrishamn: En ny dubbeltur söndagsmorgnar Pågatåg Kristianstad-Bromölla: En ny dubbeltur helgkvällar och en ny dubbeltur helgmorgnar Pågatåg Markaryd-Hässleholm: En ny dubbeltur helgkvällar Kostnader 3,5 Mkr/år, inom Skåne 2020 Pågatåg Lund-Höör Halvtimmestrafik på helgen kl nya resor per år. Intäkter 1,9 Mkr/år. Kostnader 4,9 Mkr/år. Täckningsgrad 39 % 2021 Pågatåg Malmö-Lomma-Kävlinge Ny trafik. Nya stationer i Lomma och Furulund. Timmestrafik, med enstaka kompletterande turer i högtrafik i stark riktning nya resor per år. Intäkter 4,4 Mkr/år. Kostnader 30,9 Mkr/år. Täckningsgrad 14 % Kommande satsning på Pågatågstrafik är enligt plan från 2022 på sträckan Teckomatorp-Svalöv-Kågeröd-Billesholm-Åstorp, längs Söderåsbanan. En andra etapp av Lommabanans utveckling ger halvtimmestrafik Malmö-Kävlinge och nya stationer i Alnarp och Flädie från

39 Med färdigt fyrspår Arlöv-Lund år 2024 tillkommer en station Klostergården, samtidigt som antalet uppehåll per timme kan utökas på alla mellanstationer. Alla Pågatåg antas samtidigt stanna i Burlöv. Ungefär år 2023 kan åtgärder på Markarydsbanan vara klara, vilket medger en förlängning av Pågatåg från Markaryd till Halmstad, med stationer i Knäred och Veinge. Effektivisering Pågatågen har en stor spännvidd från stark trafik till trafik med måttligt resande. Linjen Kristianstad-Karlshamn har sämst trafikekonomi, med en kostnadstäckningsgrad på 27 %. Linjen går parallellt med Öresundståg och har endast Fjälkinge som unik station. Inom Skåne är det därutöver utbudet till Bromölla som stärks av Pågatågen. Genom att stanna Öresundstågen i Fjälkinge är det möjligt att slopa hela Pågatåglinjen bespara cirka 10 Mkr/år. Fjälkinge får i så fall ett väsentligt bättre utbud, medan Bromölla återgår till Öresundstågens timmestrafik. Pågatågtrafiken norr om Ängelholm har en kostnadstäckningsgrad på 36 %. Barkåkra och Förslöv har inte resandeunderlag i sig som berättigar till mer än timmestrafik. Därmed är det relevant att överväga att reducera Pågatågtrafiken norr om Ängelholm till timmestrafik, vilket inkluderar att 7 dubbelturer per vardag fortsatt når Halmstad. En sådan förändring besparar cirka 2 Mkr/år. Alternativt är det lämpligt att granska den parallella busslinjen 503 mellan Förslöv och Ängelholm, som har en liknande trafikekonomi. Tillsammans erbjuder tåg- och busstrafiken ett för stort utbud i relation till underlaget. En lösning är att slopa busslinjen helt, vilket ger en besparing på cirka 6 Mkr/år. Centrala Förslöv trafikförsörjs av linje 504, som ansluter till tågen på Förslöv station. I norra Ängelholm försvinner några busshållplatser, men den grundläggande försörjningen med max två kilometer till en busslinje upprätthålls av stadsbusslinje 2. Pågatåg på sträckan Helsingborg-Åstorp har i sin helhet en god trafikekonomi, men under lågtrafiken på vardagar, det vill säga utanför rusningstrafiken, körs turer endast mellan Helsingborg och Åstorp, som ger den sträckan halvtimmestrafik, medan sträckan öster om Åstorp har timmestrafik. Dessa kompletterande åtta dubbelturer per vardag, Helsingborg-Åstorp, har en låg beläggning och en kostnadstäckningsgrad på 36 %. Att slopa dessa turer och gå ner till timmestrafik i lågtrafik ger en besparing på cirka 7 Mkr/år. Pågatåg Hässleholm-Markaryd har en kostnadstäckningsgrad på 38 %. Inriktningen är att förlänga linjen till Halmstad, vilket kommer att lyfta trafikekonomin för hela linjen. Sammanfattningsvis kan effektiviseringar i Pågatågtrafiken spara cirka 17 Mkr/år, genom att lägga ner Pågatåg Kristianstad-Karlshamn (10 mkr/år) och slopa turer Helsingborg-Åstorp (7 Mkr/år)

40 PågatågExpress Medan Pågatåg stannar på alla stationer, erbjuder PågatågExpress ett snabbt komplement mellan de större städerna (regionala kärnor). Snabba Pågatåg passar på banor där det inte går Öresundståg, som redan utgör det snabba alternativet. PågatågExpress ska utvecklas till att tydligt utgöra det snabba alternativet. PågatågExpress är minst 20 % snabbare än vanlig Pågatåg mellan städerna. Befintlig PågatågExpress Malmö-Helsingborg försvinner senast 2020 eftersom framkomligheten på Lommabanan blir begränsad på grund av utbyggnaderna av Lommabanan och Södra Stambanan. När Pågatåg introduceras på Lommabanan försvinner kapaciteten att köra PågatågExpress på samma bana. Tågtrafiken Malmö-Helsingborg utvecklas i stället med System 3 enligt tidigare avsnitt. Åtgärder PågatågExpress Helsingborg-Malmö En ny dubbeltur mitt på vardagen. Utvecklingsbehov PågatågExpress Malmö-Trelleborg En tur i timmen i högtrafik (3+3 turer, prel restid 20 min, -40%) nya resor per år. Intäkter 2,0 Mkr/år. Kostnader 8,7 Mkr/år. Kräver ett fordon. Täckningsgrad 24 %* Kräver tillåtlighet att köra persontåg på Kontinentalbanan 2020 PågatågExpress Malmö-Älmhult Cirka 2 turer Malmö-Älmhult på vardagsmorgnar och 2 turer Älmhult-Malmö på vardagseftermiddagar/-kvällar. Ersätter befintliga insatsturer med Öresundståg *Om fordonet ändå behövs för att klara kapaciteten och den fasta fordonskostnaden antas finnas i vilket fall som helst landar kalkylen på en täckningsgrad på 44 %. När det blir tillåtet att köra persontåg på Kontinentalbanan, förhoppningsvis till trafikår 2019, är det möjligt, som nämnt ovan, att introducera PågatågExpress från Trelleborg. Därtill bör befintliga insatsturer på Ystadbanan läggas om till Kontinentalbanan och erbjuda en kortare restid till Malmö C även från Ystad

41 Krösatåg Krösatåg är besläktat med Pågatåg och är dess motsvarighet i framförallt Småland. På samma sätt som att Pågatåg når orter utanför Skåne, når tvärtom Krösatåg fram till Hässleholm från Växjö. Linjen hade 0,4 miljoner resor, som berörde Skåne, under Målstandard Krösatåg (se även Pågatåg grupp 3) Måndag-torsdag Fredag Lördag Söndag Öppettider med taktfast timmestrafik Brister Krösatåg Hässleholm-Växjö stänger två timmar för tidigt fredagar och lördagar, samt finns ingen ordentlig timmestrafik - det fattas minst 4 dubbelturer per dag. På sträckan Hässleholm-Ballingslöv-Hästveda-Osby finns parallell busstrafik (linje 536), som på vardagar kl kompletterar med 10 dubbelturer, dock med väsentligt längre restider. På sträckan Hässleholm-Osby-Älmhult-osv körs även Öresundståg, som inte har bättre öppettider, men erbjuder timmestrafik på vardagar. Utvecklingsbehov Åtgärd för att uppnå basutbud enligt Trafikförsörjningsprogrammet Krösatåg Hässleholm-Växjö: En ny dubbeltur helgkvällar. Kostnader 0,6 Mkr/år, inom Skåne. Effektivisering Krösatåg mellan Hässleholm och Älmhult har en kostnadstäckningsgrad på %, vilket är något i underkant. En slopad dubbeltur per vardag ger en besparing på cirka 1 mkr/år. Alternativt bör den parallella busslinjen 536, Hässleholm-Osby, som täcker in samma tätorter längs sträckan läggas ner, vilket ger en besparing på cirka 2 Mkr/år

42 Stationer En viktig förutsättning för tågtrafiken är attraktiva stationer med tillräcklig kapacitet för att hantera trafik och resenärer. Stationer, tillsammans med bussterminaler och större busshållplatser, är trafiksystemets knutpunkter, vars attraktivitet och standard har stor betydelse för hela resans upplevelse. Ansvarsfördelning På varje station är det flera parter inblandade, Skånetrafiken, Trafikverket och kommuner samt i vissa fall privata aktörer, vilket innebär många gränssnitt. Generellt sett så ansvarar Trafikverket för plattformar, anslutningar mellan plattformar, spårområdet samt trafikinformation för tåg på dessa områden. Kommunen ansvarar för anslutningsvägar, bil- och cykelparkeringar samt eventuella andra ytor kring stationen. På vissa stationer har kommunen ansvar för vänthallar för resenärerna och på andra är det privata aktörer. Skånetrafikens äger ingen mark utan har endast ett direkt ansvarsområde som är begränsat till plattformsutrustning, biljettsystem och trafikinformation

43 Klassificering Det finns 72 befintliga och 11 planerade stationer i Skåne. Stationer kan delas in i fyra grupper, baserat på antal resenärer. Följande visar antal på-/avstigande tågresenärer per vardag under hösten 2016: Grupp 1 Malmö C Lund Helsingborg Grupp 2 Landskrona Eslöv Ystad Kävlinge Triangeln Hyllie Hässleholm Höör Ängelholm Trelleborg Skurup Kristianstad Burlöv Ramlösa Grupp 3 Svedala Hjärup Klippan Åkarp Lomma (1 800) 2 Gunnesbo Osby Oxie Grupp 4 Östra Grevie 900 Dösjebro 900 Vinslöv 900 Påarp 800 Rydsgård 800 Häljarp 800 Klostergården (800) 2 Mörarp 700 Glumslöv 700 V Ingelstad 600 Önnestad 600 Sösdala 600 Kågeröd (600) 2 Rosengård (600) 2 Svarte 500 Bromölla Teckomatorp Svalöv (1 500) 2 Åstorp Perstorp Bjuv Simrishamn Tomelilla Ödåkra 500 Köpingebro 500 Svågertorp 500 Marieholm (500) 2 Persborg (500) 2 Örtofta 400 Kvidinge 400 Vittsjö 400 Bjärnum 400 Gärsnäs 400 Billeberga 400 Förslöv 400 Vallåkra 400 Alnarp (400) 2 Gantofta 300 Båstad Tyringe Stehag Rydebäck Furulund (1 000) 2 Stångby Maria Hästveda 300 Kattarp 300 Tjörnarp 300 Östervärn (300) 2 Tågarp 200 Fjälkinge 200 Barkåkra 200 Smedstorp 200 Billesholm (200) 2 Flädie (200) 2 Lunnarp 100 Killeberg 100 Ballingslöv Burlöv blir en fullödig pendelstation, med ett resande som motsvarar cirka i dagsläget. 2 Ny kommande station. Angett resande motsvarar vad stationen skulle ha i dagsläget om den fanns. 3 Station med omfattande utbyggnadsplaner i närområdet, som bedöms ge betydande tillskott i resande

44 Riktlinjer för utbud Planen sätter upp mål för vilken standard som de olika grupperna av stationer bör ha. Resenärerna upplever en station i dess helhet och därmed uttrycker planen ambitionsnivåer även för delar av stationer som ligger på andra parters ansvar. Att utveckla stationer är komplicerade, men värdefulla, samverkansprojekt. Målstandarden presenteras i ordningen grupp 1, 1-2, 1-3 och 1-4, med den logiken att en typ av funktion bara nämns en gång. Målstandard Stationer grupp 1 Kundcenter Brister Hyllie, Hässleholm Kundcenter saknas. Målstandard Stationer grupp 1-2 Vänthall/stationshus Serviceombud (grupp 2) Toalett Bevakning Brister Hyllie, Landskrona, Skurup, Burlöv, Ramlösa Vänthall saknas. Åtgärd för Landskrona och Burlöv finns i plan. Eslöv, Höör, Skurup, Burlöv, Ramlösa Serviceombud i Eslöv, Höör och Skurup ligger cirka 200, 400 respektive 200 meter från stationen. Burlöv och Ramlösa har inget serviceombud. Åtgärd för Burlöv finns i plan. Landskrona, Kävlinge, Ramlösa Toalett saknas. Åtgärd för Landskrona finns i plan. Bevakning behöver inventeras. Målstandard Stationer grupp 1-3 Cykelgarage För att utveckla standarden för stationer i grupp 3 kan ambitionsnivå senare höjas till att exempelvis toalett och/eller serviceombud bör finnas. Brister Cykelgarage behöver inventeras

45 Målstandard Stationer grupp 1-4 Tillgänglighet för funktionsnedsatta Väderskydd (främst grupp 3-4) Klockstapel, med samlingsplats för ledsagare Busshållplats, åtminstone för tågersättande buss Cykelparkering med ramlås respektive tak Bilparkering och kiss n ride Biljettmaskin Dynamisk trafikinformation Wifi Brister Hässleholm, Ängelholm, Perstorp Plattformar som är för höga. Åtgärder för Hässleholm och Ängelholm finns i plan. Eslöv, Landskrona Hissar som inte är tillgängliga. Sentida nya stationer i grupp 3-4, såsom Marieholm, Båstad, Förslöv, m fl, har ny högre standard på väderskydd och dynamisk trafikinformation, vilket bör spridas till övriga befintliga stationer. Uppgradering av dynamisk trafikinformation är behövlig även för flertalet stationer i grupp 1-2. Wifi finns endast i Trelleborg och Marieholm. Cykelparkering med ramlås respektive tak, samt bilparkering och kiss n ride behöver inventeras. Åtgärder Ny station Marieholm på Rååbanan. Kostnad* 1 Mkr Nytt stationshus i Landskrona. Kostnad* 3 Mkr Malmö C får nya lägen för tågersättande buss Tillfälliga stationer i Burlöv, Åkarp och Hjärup, fram till Kostnad* 4,5 Mkr Helsingborg C får en ombyggd huvudentré. *Kostnader för Skånetrafikens utrustning. Utvecklingsbehov Hässleholm C, alla höga plattformar sänks. Kostnad* 1 Mkr Ystad station får plattformar för trippelkopplade tåg. Gärsnäs får dubbla plattformar och upprustning av stationsområdet. Kostnad* 6,5 Mkr Nya stationer Östervärn, Rosengård och Persborg på Kontinentalbanan. Rosengård bör byggas med långa plattformar. Kostnad* 4,5 Mkr

46 2019 Svedala station får en gångtunnel, fler bilparkeringar och plattformar för trippelkopplade tåg. Skurup bör få förlängda plattformar. Kostnad* 10,5 Mkr Nytt betalsystem implementeras och stationerna får nya biljettmaskiner Nedräknare (bild på förra sidan), som är en del av en förbättrad dynamisk trafikinformation, förslås installeras på stationer i grupp Helsingborg bör få en ny plattform vid spår 5 och 7 för ökad kapacitet. Kostnad* 3 Mkr Perstorp bör få tillgänglighetsanpassade plattformar med rätt längd. Kostnad* 2 Mkr Nya stationer Lomma och Furulund på Lommabanan. Därtill bör plattformen vid spår 1 i Kävlinge förlängas. Kostnad* 4 Mkr. *Kostnader för Skånetrafikens utrustning. Kommande beslutade projekt Söderåsbanan rustas upp till år 2022, med nya stationer i Svalöv, Kågeröd och Billesholm. Stationen i Teckomatorp rustas även upp. Lommabanan utvecklas med nya stationer i Alnarp och Flädie till år Västkustbanan får dubbelspår på sträckan Maria-Ängelholm till cirka 2023, samtidigt som berörda stationer Maria, Ödåkra, Kattarp och Ängelholm upprustas. Under 2017 genomfördes parallella arkitektuppdrag för gestaltningen av stationerna i Helsingborgs kommun. Södra Stambanan får fyrspår på sträckan Arlöv-Lund år 2024, samtidigt tillkommer en ny station Klostergården, samt upprustas Hjärup och Åkarp. Burlöv station uppgraderas till en så kallad pendelstation med uppehåll för merparten av Öresundståg och Pågatåg, med fokus på attraktiva bil- och cykelparkeringar. Projekt som utreds I Landskrona är en ÅVS genomförd för att framförallt kunna förlänga gångtunneln mot öster, med bland annat anslutning till en ny pendelparkering. För Lund C finns sedan flera år ett samverkansprojekt för att utveckla stationen till att klara betydligt fler resenärer. Ett ramprogram är framtaget och parallella arkitektuppdrag för nytt stationshus är genomförda. Planen innehåller bland annat nya lösningar för busstrafiken, plats för anslutande spårväg, bilfritt på centrumsidan och fler cykelparkering, bland annat i garage. Genomförande bör ligga kring För Hässleholm C är en ÅVS genomförd under med främsta syfte att hitta förbättringar för resenärsflödena på stationen. En lösning som föreslås är en ny plattformsförbindelse söder om den befintliga. Stationens attraktivitet och tillgänglighet måste förbättras

47 Regionbuss Regionbuss finns över hela Skåne och utgörs av allt från linjer med gles trafik på landsbygd med mindre tätorter till tät trafik med parallella linjer i starka relationer. Regionbuss har två huvuduppgifter att erbjuda regionala resor, framför allt som ett alternativ till bilen, till arbete, studier och fritidssysslor samt att erbjuda anslutningsresor till regional tågtrafik. Den regionala busstrafiken körs under två beteckningar Regionbuss och SkåneExpressen. SkåneExpressen behandlas i efterföljande kapitel. En viktig strategi för att göra den regionala busstrafiken attraktiv, såsom ett gott alternativ till bilen, är att utveckla konkurrenskraftiga restider. Det finns viktiga insatser att göra i många delar av bussnätet för att öka framkomligheten och därmed höja trafikens attraktivitet och samtidigt stärka dess trafikekonomi. Regionalt premiumkoncept I några stråk som idag saknar järnväg och det finns stor potential för ökat resande utreds trafiken med utgångspunkt från så kallat regionalt premiumkoncept. Konceptet syftar till högklassig kollektivtrafik med buss, vilket innebär stor kapacitet, god framkomlighet och hög komfort. Konceptet kräver ett helhetsgrepp. För den eftersträvade framkomligheten och komforten krävs en anpassad infrastruktur på hållplatser och längs körvägarna. Trafikeringen måste vara tydlig och turutbudet måste vara attraktivt. Ingen befintlig linje uppnår i dagsläget kriterierna för regionalt premiumkoncept. Under 2019 antas det bli färdigställt infrastrukturåtgärder för SkåneExpressen linje 1 och 2 i framförallt Hörby, vilket ger tillfälle att bedöma att SE1 och SE2 har uppnått regionalt premiumkoncept. Även linjer 100 och 220 är aktuella för åtgärder under

48 Klassificering Regionbuss kan delas in i åtta grupper, baserat på resande, ekonomi, syfte och utbudsnivå. Följande visar linjernas resande respektive kostnadstäckningsgrad för Redovisad kostnadstäckningsgrad ska inte övertolkas, eftersom den inte riktigt fångar intäkterna från skolresenärer. Grupper 1-4 innehåller linjer med trafik veckans alla dagar. Alla linjer som utgör regionalt viktiga stråk enligt Trafikförsörjningsprogrammet (se sidan 9) finns i grupper 1-4. Några linjer i grupper 1-4 utgör inte regionalt viktiga stråk, men har resande och trafikekonomi som motiverar ett relativt starkt utbud. Grupp 1 Linjer i grupper 1-2 är starka pendlingslinjer in till regionens fyra största städer. Utbudet i högtrafik är minst kvartstrafik. Täckningsgraden bör ligga på minst 50 % % % % % % % Grupp % % % % % % % % % % % % Grupp 3 Linjer i grupper 3-4 är medelstarka linjer som tillsammans med Tåg, SkåneExpressen och Regionbuss grupper 1-2 skapar ett komplett regionalt grundläggande linjenät. Täckningsgraden bör ligga på minst 40 % % % % % % % % % % Grupp % % % % % 218 ny linje % % % % % % % % % % % % % 32 48

49 Grupp 5 Linjer med endast vardagstrafik, oftast endast i högtrafik, som komplement i stråk med annan busstrafik % % % % % % % Grupp 6 Linjer som täcker in tätorter med invånare. Delregionala stråk enligt Trafikförsörjningsprogrammet % % % % % Grupp ny linje % % % % % % % % % Linjer som täcker in tätorter med invånare % % % % % % % % % % % % % % % % % % Grupp 8 Linjer som täcker in landsbygd och små orter med mindre än 300 invånare, samt speciallinjer såsom naturbussar, sommarlinjer, samt helt eller delvis tillköpta linjer % % % % % 183 ny linje % % 210 ny linje % % % % % % % 440 ny linje % % % % % % % % % % % % % % % 49

50 Riktlinjer för utbud Planen sätter upp mål för vilken standard på utbudet som de olika grupperna av Regionbusstrafik bör ha. Givetvis får utbudet vara bättre, samtidigt som grundtanken är att produkten Regionbuss ska innehålla ett baslöfte. Standarden för grupp 4 motsvarar rekommenderat basutbud i regionalt viktiga stråk enligt Trafikförsörjningsprogrammet. Alla linjer i grupper 1-4 bör alltså ha minst basutbudet. Målstandard Regionbuss grupp 1 Måndag-torsdag Fredag Lördag Söndag Öppettider med taktfast timmestrafik Taktfast halvtimmestrafik Taktfast 10-minuterstrafik 06-09, , Brister Trafikförsörjningsprogrammets basutbud Linje 137, 166, 171 och 174 gällande öppettider för antingen vardag morgon, söndag morgon eller morgon alla veckodagar. Åtgärd finns i plan. Trafikutvecklingsplanens målstandard Linje 130, 166, 171 och 220 har inga brister. Linje 100 har bristande utbud i lågtrafik. Linje 219 och 551 enbart gällande utbud på vardagar. Linje 137, 139, 160 och 174 både gällande utbud på vardagar och söndagar. Åtgärd finns i plan Målstandard Regionbuss grupp 2 Måndag-torsdag Fredag Lördag Söndag Öppettider med taktfast timmestrafik Taktfast halvtimmestrafik Taktfast 15-minuterstrafik 06-09, , Brister Trafikförsörjningsprogrammets basutbud Linje 142, 297 och 545 har avvikelser. Åtgärd finns i plan. Trafikutvecklingsplanens målstandard Linje 141 och 150 har inga brister. Linje 133 alla veckans dagar men allra stört på helgerna. Linje 297 har lågt utbud på lördagar. Linje 142, 146 och 545 har brister i utbudet på helgerna. Åtgärd finns i plan 50 34

51 Målstandard Regionbuss grupp 3 Måndag-torsdag Fredag Lördag Söndag Öppettider med taktfast timmestrafik Taktfast halvtimmestrafik 06-09, , Brister Trafikförsörjningsprogrammets basutbud Linje 126 och 542 gällande öppettider. Åtgärd finns i plan. Trafikutvecklingsplanens målstandard Linje 152 har inga brister. Linje 126, 222, 506 och 542 har brister för alla veckodagarna. Linje 132 gällande utbudet på vardagar och lördagar. Linje 170 och 520 har lågt utbud på helgerna. Linje 300 fattas utbud enbart på lördagar. Åtgärd finns i plan Målstandard Regionbuss grupp 4 Öppettider med taktfast varannantimmestrafik Måndag-torsdag Fredag Lördag Söndag Taktfast timmestrafik Brister Trafikförsörjningsprogrammets basutbud Inga avvikelser. Trafikutvecklingsplanens målstandard Linje 218, 501, 503, 504 och 561 har inga brister. Linje 123, 165, 172 och 190 gällande utbud på söndagar. Linje 138 har viss brist på vardagar. Linje 230, 240, 549 och 550 har lågt utbud på helgerna. Linje 250, 511, 518 och 570 har brister i utbudet för veckans alla dagar. Linje 510 har något för få turer på vardagar samt söndagar. Åtgärd finns i plan Målstandard Regionbuss grupp 5 Måndag-torsdag Fredag Lördag Söndag Taktfast halvtimmestrafik 06-09, , Brister Inga brister

52 Målstandard Regionbuss grupp 6 Öppettider med taktfast varannantimmestrafik Måndag-torsdag Fredag Lördag Söndag Taktfast timmestrafik 06-09, , Minst 12 dubbelturer per vardag, enligt rekommenderat basutbud i Trafikförsörjningsprogrammet, för att täcka in orter med invånare. Brister Linje 436 och 514 har avvikelser gällande öppettider på kvällen. Åtgärd finns i plan. Målstandard Regionbuss grupp 7 Öppettider med taktfast varannantimmestrafik Måndag-torsdag Fredag Lördag Söndag Minst 7 dubbelturer per vardag, enligt förmodad framtida rekommendation av basutbud i Trafikförsörjningsprogrammet, för att täcka in orter med invånare. Brister Linje 119, 577 och 579 har inte minst 7 dubbelturer på vardagar. Gessie Villastad saknar linjelagd kollektivtrafik. Åtgärder kostar 4 Mkr/år. Målstandard Regionbuss grupp 8 Grundläggande ska alla Skånes invånare ha tillgång till fem dubbelturer per vecka. Om det inte finns någon tåg- eller busslinje inom 2 km sköts försörjningen av närtrafik, se eget kapitel. Regionbusslinjer i den lägsta gruppen har inga målstandarder

53 Åtgärder Utveckling av linjer 133 och Linjer 144 och 220 delas upp i två linjer vardera Fler turer på linje 166 förlängs till Önsvala Fler turer på linje 174 förlängs till Dalby I samband med Pågatåg Teckomatorp-Eslöv slopas linje 241. Linje 200 ersätts av linje 210. Utvecklingsbehov Linje 132 utvecklas till stomlinje (grupp 2) Berör befintliga linjer 132 och 134. Linje 132 går i sträckningen Malmö-Lomma- Bjärred-Löddeköpinge, med åtminstone kvartstrafik i högtrafik nya resor per år. Intäkter 1,6 Mkr/år. Kostnader 7 Mkr/år. Täckningsgrad 30 %. Kräver nya bussramper i anslutning till E6 i Lomma Utveckling av linje 297. Förbättrat utbud för att uppnå målstandard nya resor per år. Intäkter 2 Mkr/år. Kostnader 8 Mkr/år. Täckningsgrad 25 % Åtgärder för att uppnå basutbud enligt Trafikförsörjningsprogrammet Grupp 1. Linje 137, 139, 166, 171, 174. Kostnader 1,5 Mkr/år. Grupp 2. Linje 297, 545. Kostnader 2,5 Mkr/år. Grupp 3. Linje 126, 542. Kostnader 2,5 Mkr/år. Grupp 6. Linje 436, 514. Kostnader 0,5 Mkr/år Totala kostnader 7 Mkr/år Linje 100 Skanör-Malmö utvecklas enligt regionalt premiumkoncept Nya fordon införs på linjen. Turutbudet förbättras. Nya busskörfält och hållplatser införs nya resor per år. Intäkter 4,3 Mkr/år. Kostnader 8,4 Mkr/år. Täckningsgrad 51 % Ny linje Malmö-Lund ESS (grupp 5) För ökad tillgänglighet till ESS och Brunnshög. Åtminstone halvtimmestrafik på vardagar nya resor per år. Intäkter 6 Mkr/år. Kostnader 15 Mkr/år. Täckningsgrad 40 % Linje 300 får kvartstrafik samtidigt med Öresundstågen Linjen ansluter till Öresundstågen i Hyllie och bör ha samma turtäthet för att hela resor ska fungera nya resor per år. Intäkter 2,2 Mkr/år. Kostnader 7 Mkr/år. Täckningsgrad 23 %

54 2020 Åtgärder för att uppnå målstandard för Regionbuss grupp 1-4 Grupp 1. Kostnader 34,5 Mkr/år. Grupp 2. Kostnader 6,5 Mkr/år. Grupp 3. Kostnader 20 Mkr/år. Grupp 4. Kostnader 20,5 Mkr/år Totala kostnader 81,5 Mkr/år Linje 220 Höganäs-Helsingborg utvecklas enligt regionalt premiumkoncept Nya fordon införs på linjen. Ny körväg via Maria station och framkomlighetsåtgärder i Helsingborg och Viken nya resor per år. Intäkter 4,5 Mkr/år. Kostnader 6 Mkr/år. Täckningsgrad 78 %. Tydlighet Tidigare fanns trafikprodukten Pendeln, som inkluderade de bästa regionbusslinjerna. De sista åren var det endast trafikutbudet som skilde Pendeln från övrig Regionbuss, eftersom alla linjer kördes med samma typ av bussar. Därmed ströks trafikprodukten Pendeln och alla linjer ingår numera i Regionbuss. SkåneExpressen har från sin introduktion haft entalsnummer, vilket skapar förvirring i städer där det finns stadsbusslinjer med samma linjenummer. Trafikutvecklingsplanen föreslår en tydligare struktur på linjenumrering av Skånes busstrafik, dels för att undvika oklarheten med samma linjenummer, dels för att klargöra linjenätets hierarki, baserat på linjernas syfte och utbud. Följande struktur föreslås: 1-9 (10-49)* Stadsbuss Regionbuss, grupp 1 och SkåneExpressen Regionbuss, övriga grupper *Stadsbusslinjer ska i grunden ha entalsnummer, men i större städer krävs fler linjenummer. Trafikutredningar Regionbusslinjer i grupper 1-2 har särskilt god potential för utveckling. Linjerna har goda resandeunderlag och går i starka relationer in till regionens största städer. Linjerna är ungefär km långa och har normalt sett stora pendlingsunderlag. Linjer 100 och 220 utreds kopplat till regionalt premiumkoncept, vilket påverkar alla linjer inom respektive stråk. Linje 297 Helsingborg-Ekeby har åtgärder i plan. Ny linje Malmö-nordöstra Lund finns i plan. Linje 132 Malmö-Lomma-Bjärred-Löddeköpinge blir en stomlinje i grupp 2, enligt plan. Linje 174 Malmö-Staffanstorp-Dalby, tillsammans med linje 172 och 175, utreds under 2017, med ambitionen att skapa en ännu starkare stomlinje Malmö- Staffanstorp. Linje 137 i Bjärred ska utredas. Linje 160 Lund-Sjöbo behöver ses över i sin relation till övriga linjer i stråket. Linjer 142, 150 och 166 är inte aktuella för särskilda utredningar

55 När nya trafikavtal ska upphandlas är det lämpligt att inledningsvis se över trafiken och dess potential. Trafikavtal sätter en viss ram av handlingsutrymme, vilket innebär att större förändringar är enklare att genomföra just i skiftet mellan avtal. Effektivisering Trafikförsörjningsprogrammet rekommenderar ett basutbud i tre nivåer i den regionala trafiken (se sidan 9). Eventuellt tillkommer en nivå för trafikförsörjning av orter med invånare. Basutbudet är grunden för varje busslinje. Om en linje ska ha ett utbud som är bättre än basutbudet ska det baseras på linjens resandeunderlag och trafikekonomi. En sådan linje kan anses köras på mer marknadsmässiga villkor och dess kostnadstäckningsgrad bör vara minst 50 % i grupper 1-2, minst 40 % i grupper 3-5 respektive minst 30 % i grupper 6-8. I följande avsnitt granskas alla regionbusslinjer utifrån dessa principer. En aspekt i översynen är tågparallell trafik, som om den ska finnas måste uppfylla ett tydligt kompletterande syfte, som att till exempel nå en väsentlig målpunkt, som tåget inte når direkt. Totalt behöver under perioden regionbusstrafik för cirka 80 Mkr/år ses över för att utbud och efterfrågan skall vara i bättre balans, det vill säga för att utbudet bättre ska stämma överens med det behov som finns utmed respektive linje. Kostnaderna är översiktligt framtagna utan att beakta olikheter i trafikavtal. Observera att förslagen inte är granskade gentemot frivolymen i trafikavtalen. De belopp som anges är bruttokostnader vid förändringar av utbud respektive nettokostnad vid nedläggning av hela linjer. Regionbuss grupp 1 Linjer 137 och 139 kan förkortas till Lund C, vilket sparar in två fordon. Minskad trafikkostnad med 2,5 Mkr/år. Linje 160 kan ges ett mindre utbud mellan Veberöd och Sjöbo (-10 %). Minskad trafikkostnad med cirka 3 Mkr/år. Linje 551 kan effektiviseras i Åhus. Minskad trafikkostnad med 1,5 Mkr/år. Summerat kan trafikkostnaderna för grupp 1 minskas med cirka 7 Mkr/år. Regionbuss grupp 2 Linje 141 kan förkortas till Södervärn i Malmö, medan linje 142 kan läggas om till Malmö C. Minskad trafikkostnad med cirka 3 Mkr/år. Linje 150 kan effektiviseras, med hänsyn till dålig trafikekonomi. Minskad trafikkostnad med cirka 3 Mkr/år. Linje 146 kan kortas av vid Södervärn då linjen är tågparallell mellan Trelleborg och Malmö. Minskad trafikkostnad med cirka 2 Mkr/år. På längre sikt kommer Lommabanans station vid Alnarp och förbättrade utbud till Lomma att ersätta linje 133. Summerat kan trafikkostnaderna för grupp 2 minskas med cirka 8 Mkr/år

56 Regionbuss grupp 3 Inga förslag på effektiviseringar på kort sikt. Regionbuss grupp 4 Linje 190 har dålig trafikekonomi med relativt högt utbud på vardagar som kan minskas ner. Minskad trafikkostnad med cirka 3 Mkr/år. Linje 218 är tågparallell och bör minska ner utbudet på vardagar. Minskad trafikkostnad med cirka 2 Mkr/år. Linje 250 har dålig trafikekonomi med relativt högt utbud på vardagar som kan minskas ner. Minskad trafikkostnad med cirka 3 Mkr/år. Linje 503 kan slopas eftersom linjen är tågparallell. Minskad trafikkostnad med cirka 4 Mkr/år. Översyn behöver göras tillsammans med tågtrafiken. Linje 504 har dålig trafikekonomi med ett relativt för högt utbud, som kan minskas. Minskad trafikkostnad med cirka 1 Mkr/år. Linje 549 har dålig trafikekonomi och bör få minskat utbud på vardagar. Minskad trafikkostnad med cirka 0,5 Mkr/år. Linje 550 har dålig trafikekonomi och bör få minskat utbud på vardagar. Minskad trafikkostnad med cirka 1,5 Mkr/år. Linje 561 har dålig trafikekonomi och bör få minskat utbud på vardagar. Minskad trafikkostnad med cirka 3,5 Mkr/år. Summerat kan trafikkostnaderna för grupp 4 minskas med cirka 18,5 Mkr/år. Regionbuss grupp 5 Linje 337 och 573 är parallella till två SkåneExpressen-linjer och ses över i samband med att dessa stråk utreds. Regionbuss grupp 6 Linjer med dålig trafikekonomi och som har fler turer än Trafikförsörjningsprogrammets rekommenderade basutbud på 12 dubbelturer per vardag föreslås få färre turer. Om en linje har minst 30 % i kostnadstäckningsgrad så får linjen ha kvar sitt utbud även om det är högre. Linje 144, 145, 181 och 301 har alla helgtrafik men samtidigt en dålig trafikekonomi med KTG under 30 %. Förslag på att minska ner på utbudet på vardagar men behålla utbudet på helger. Minskad trafikkostnad med cirka 7,5 Mkr/år. Linje 260 kan minskas ner med någon tur. Minskad trafikkostnad med cirka 1 Mkr/år. Linje 505 har dålig trafikekonomi, men även relativt bra helgtrafik. Summerat kan trafikkostnaderna för grupp 6 minskas med cirka 9 Mkr/år

57 Regionbuss grupp 7 Ett flertal linjer har dålig trafikekonomi och ett utbud som överstiger den förmodade riktlinjen om 7 dubbelturer per vardag. Dessa linjer behöver ses över, med respekt för eventuella tillköp. Linje 155, 161, 243, 330, 338, 340, 474, 553 och 562 har alla en kostnadstäckningsgrad på under 30 % samtidigt som utbudet överstiger 7 dubbelturer per vardag med mellan 3-9 turer, som föreslås tas bort. Minskad trafikkostnad med cirka 14 Mkr/år. Summerat kan trafikkostnaderna för grupp 6 minskas med cirka 14 Mkr/år. Regionbuss grupp 8 Den här gruppen innehåller linjer med väldigt olika syfte men med det gemensamma att det inte finns någon målstandard att ta hänsyn till. Flera linjer är tillköpta av kommuner. Följande linjer kan slopas: 140, 183, 209, 307, 308 samt 536. Dessa linjer motsvarar en nettotrafikkostnad på cirka 14 Mkr/år. Följande linjer bör ses över eftersom trafiken har en väldigt dålig trafikekonomi: Linjer 162, 175, 201, 379, 440, 441, 444, 445, 448, 471 samt 591. En del av dessa linjer har redan tillköp vilket behöver tas hänsyn till. Trafikkostnaderna är sammanlagt på cirka 8 Mkr/år, med reservation för eventuella tillköp. Rutin för tillköp För att kunna göra en översyn behöver Skånetrafiken ha en standardiserad rutin för hur kommuners tillköp både skall beräknas och avtalas. Processen med att se över och eventuellt dra ner på antalet turer kommer att ta tid för att kommuner skall få tid och fundera på om de vill köpa till trafik. Om arbetet kommer igång under 2018 kommer de första effektiviseringarna kunna genomföras i trafikplan

58 SkåneExpressen I vissa stråk som idag saknar järnväg finns ett behov av högklassig kollektivtrafik med buss för att knyta samman olika delar av regionen bättre. Högklassig kollektivtrafik med buss innebär stor kapacitet, god framkomlighet och hög komfort. SkåneExpressen passar i regionala stråk som är lite längre, med åktider på minst 30 minuter. Turutbudet bör vara komplett, motsvarande Regionbuss grupp 1-3. Fordonen ska vara bekväma och innehålla moderna tekniska funktioner. Aktuella fordon i dagsläget är antingen expressbussar med högt golv eller dubbeldäckare. Dubbeldäckare finns i dagsläget på SE1, SE2 och SE10. För SE3 och SE4 är det inte aktuellt med dubbeldäckare med hänsyn till vägstandarden. För övriga SE-linjer är dubbeldäckare aktuellt vid fordonsbyte. Tydlighet SkåneExpressen har från sin introduktion haft entalsnummer, vilket skapar förvirring i städer där det finns stadsbusslinjer med samma linjenummer. Trafikutvecklingsplanen föreslår en tydligare struktur på linjenumrering av Skånes busstrafik, se under avsnitt Regionbuss

59 Klassificering Befintliga SkåneExpressen-linjer kan delas in i två grupper, baserat på resande, ekonomi och utbudsnivå. Följande visar linjernas resande respektive kostnadstäckningsgrad för Redovisad kostnadstäckningsgrad ska inte övertolkas, eftersom den inte riktigt fångar intäkterna från skolresenärer, vilka på vissa linjer utgör ett betydande kundunderlag. Grupper 2-3 motsvarar Regionbuss grupper 2-3. Alla SkåneExpressen-linjer utgör regionalt viktiga stråk enligt Trafikförsörjningsprogrammet. Grupp 2 SE % SE % Grupp 3 SE % SE % SE % SE % SE % 59 43

60 Riktlinjer för utbud Planen sätter upp mål för vilken standard på utbudet som de olika grupperna av SkåneExpressen bör ha. Grupper 2-3 motsvarar Regionbuss grupper 2-3. Målstandard SkåneExpressen grupp 2 Måndag-torsdag Fredag Lördag Söndag Öppettider med taktfast timmestrafik Taktfast halvtimmestrafik Taktfast 15-minuterstrafik 06-09, , Brister Trafikförsörjningsprogrammets basutbud SE2 har avvikelser på helgen. Åtgärd finns i plan Trafikutvecklingsplanens målstandard SE1 och SE2 har bristande utbud. Åtgärd finns i plan Målstandard SkåneExpressen grupp 3 Måndag-torsdag Fredag Lördag Söndag Öppettider med taktfast timmestrafik Taktfast halvtimmestrafik 06-09, , Brister Trafikförsörjningsprogrammets basutbud SE3, SE4, SE5 och SE10 har avvikelser. Åtgärd finns i plan Trafikutvecklingsplanens målstandard SE3, SE4, SE5, SE8 och SE10 har bristande utbud. Åtgärd finns i plan Utvecklingsbehov Åtgärder för att uppnå basutbud enligt Trafikförsörjningsprogrammet Grupp 2. SE2. Kostnader 1 Mkr/år. Grupp 3. SE3, SE4, SE5, SE10. Kostnader 5,5 Mkr/år. Totala kostnader 6,5 Mkr/år Åtgärder för att uppnå målstandard för SkåneExpressen grupp 2-3 Grupp 2. Kostnader 6 Mkr/år. Grupp 3. Kostnader 21 Mkr/år. Totala kostnader 27 Mkr/år

61 Stadsbuss I tio städer i Skåne finns stadstrafik: Malmö, Helsingborg, Lund, Kristianstad, Landskrona, Trelleborg, Ängelholm, Hässleholm, Eslöv och Ystad. Stadsbuss körs med fordon som är anpassade för lokal trafik, vars linjer till exempel har tätare hållplatsavstånd än i den regionala trafiken. Stadsbuss har två huvuduppgifter: Att erbjuda kommunikationer inom städerna som ett alternativ till, framförallt, bilen och att ge anslutningsresor till den regionala kollektivtrafiken. Stadsbuss har en viktig roll som en del i hela resan, eftersom en stor andel av de regionala resorna har start och/eller slut i städerna. Särskilt i de större städerna är Stadsbuss viktig för att minska trängsel och förbättra stadsmiljön, genom att erbjuda ett alternativ till bilresor. Hälften av resandet med Skånetrafiken sker med Stadsbuss och i städerna finns många resenärer som tycker att det är naturligt att åka buss, bland annat av miljöoch bekvämlighetsskäl. Dessa kunder är mycket viktiga att behålla, speciellt när de byter livsstadium som till exempel när de bildar familj. I städerna finns det stor potential att öka resandet för att nå målet om 40 % marknadsandel. Framkomligheten är mycket viktigt för stadsbusstrafiken och det förutsätter en god infrastruktur. I städerna behöver infrastrukturen på flera sträckor prioriteras för busstrafiken för att åstadkomma tillräckligt god framkomlighet. I de större städerna finns trepartssamarbeten mellan Skånetrafiken, respektive kommun och de aktuella trafikföretagen för att löpande diskutera och lösa frågor om trafik, framkomlighet, marknadsföring och utveckling

62 Klassificering Stadsbusstrafiken kan delas in i tre grupper, baserat på städernas storlek och antal resenärer. Även trafikekonomin är en indikator. Följande visar städernas invånarantal, antal resande respektive kostnadstäckningsgrad för Grupp 1 Malmö ,9 milj. 51 % Helsingborg ,8 milj. 61 % Lund ,9 milj. 63 % Grupp 2 Kristianstad ,5 milj. 46 % Landskrona ,5 milj. 52 % Grupp 3 Trelleborg ,7 milj. 34 % Ängelholm ,6 milj. 33 % Hässleholm ,7 milj. 32 % Eslöv ,5 milj. 34 % Ystad ,4 milj. 31 % Antal resande per invånare och år är i grupp 1, i grupp 2 respektive i grupp

63 Riktlinjer för utbud Planen sätter upp mål för vilken standard på utbudet som de olika grupperna av stadsbusstrafik bör ha. Givetvis får utbudet vara bättre, samtidigt som grundtanken är att produkten Stadsbuss ska innehålla ett baslöfte. Målstandarden för Stadsbuss sätts för varje respektive hel stadstrafik och gäller för alla dess normala stadsbusslinjer. Därmed omfattas inte linjer med servicekaraktär. Målstandard Stadsbuss grupp 1 Måndag-torsdag Fredag Lördag Söndag Öppettider med taktfast halvtimmestrafik Taktfast kvartstrafik Målstandarden syftar på följande linjer: Malmö linjer 1-8 och 31-35, Helsingborg linjer 1-8 och Lund linjer 1-6. Stadsbusslinjenät i grupp 1 förbinder alla stadsdelar med centrum och järnvägsstationen med gena och snabba linjer, med hög kapacitet. Ett byte ska räcka för att nå alla andra stadsdelar från den stadsdel där resan startar. Utöver radiella stomlinjer kan det finnas kompletterande tvär- och/eller ringlinjer i relationer med sådant resandeunderlag och där mycket restid finns att spara. Stomlinjer ska vara enkla, det vill säga utan förgreningar, slingor och avvikande körvägar för vissa turer. Brister Malmö Grader av kapacitetsbrist på linjer 2, 4 och 8. Åtgärder finns i plan Fem stomlinjer i Malmö har bristande utbud på söndag förmiddag. Helsingborg Tre stomlinjer med lågt utbud söndag förmiddagar och tre linjer med bristande utbud på helgen. Lund Slingor på linje 1 på Klostergården, 4 i Gunnesbo och 5 på Pilsåker. Samtliga stomlinjer har bristande utbud på söndagar samt delar av lördagar. Målstandard Stadsbuss grupp 2 Måndag-torsdag Fredag Lördag Söndag Öppettider med taktfast halvtimmestrafik Målstandarden syftar på följande: Kristianstad linjer 1-4 och Landskrona linjer 1-5. Stadsbusslinjenät i grupp 2 försörjer de flesta stadsdelar med linjer till stadens centrum och järnvägsstation. Mindre stadsdelar kan utelämnas från stadsbusslinjenätet om de trafikeras av regionbusslinjer med förbindelse till centrum och rimligt turutbud. Stadsbusslinjerna ska vara så gena som möjligt, men vissa yttäckande körvägar kan accepteras om det anses kostnadseffektivt. Slingor med fåtal hållplatser kan accepteras i änden av linjer, av yttäckande skäl

64 Brister Kristianstad Avvikande öppettider fredags- och lördagskvällar. Landskrona Fyra linjer har lågt utbud på helgmorgnar En linje saknar tillräcklig kvällstrafik på fredagar och lördagar. Målstandard Stadsbuss grupp 3 Måndag-torsdag Fredag Lördag Söndag Öppettider med taktfast halvtimmestrafik Öppettider med taktfast timmestrafik Stadsbusslinjenät i grupp 3 försörjer flera stadsdelar med linjer till stadens centrum och järnvägsstation. Stadsdelar kan utelämnas från stadsbusslinjenätet om de trafikeras av regionbusslinjer med förbindelse till centrum. Stadsbusslinjerna ska vara så gena som möjligt, men yttäckande körvägar accepteras om det anses kostnadseffektivt. Slingor accepteras i änden av linjer, av yttäckande skäl. Brister Trelleborg Inga avvikelser. Ängelholm Två slingor på linje 1, varav slingan runt Kungsgården är större än önskvärt. Hässleholm Två linjer har bristande utbud på kvällar och söndagsmorgnar. Eslöv En stadsdel har bristande tillgänglighet till kollektivtrafik. Avvikande utbud på lördagsmorgnar och söndagar. Ystad Otydligt linjenät med många linjer och förekomst av stora slingor. Åtgärd finns i plan En linje har endast timmestrafik. Bristande utbud på kvällar. Stadsbuss grupp 3 har ett skralt turutbud på fredags- och lördagskvällar. En utredning menar att särskilt Ystad, Eslöv och Hässleholm bör ha resandeunderlag till att köra halvtimmestrafik fram till midnatt i stadsbusstrafiken, vilket Trelleborg och Ängelholm redan har. En sådan målstandard har inte införts i denna plan då det är viktigare att först åtgärda de brister som finns mot nuvarande målstandard

65 Åtgärder Omläggning av linje 1 och 2 i Helsingborg där linje 2 övertar del av linje 1 för att förbereda för HelsingborgExpressens införande Etappvis utökningar av linjenätet i Landskrona för att täcka in nya stadsdelar Justering av linjenätet i Ängelholm, för att anpassa till Pågatågstrafik på Barkåkra station och indragning av regionbusslinje 503. Utvecklingsbehov Stadsbuss Kristianstad. Utveckling genom utbudsökning och förändrad linjedragning på flera linjer baserat på linjenätsutredning från Nya körvägar för linje 1 och 4 runt Gamlegården samt justeringar av körvägar på övriga linjer. Ökad turtäthet på linje nya resor per år. Intäkter cirka 4,5 Mkr/år. Kostnader cirka 8 Mkr/år. Täckningsgrad 56 % Stadsbuss Hässleholm. Utveckling av linjenätet nya resor/år. Intäkter cirka 0,5 Mkr/år. Kostnader cirka 2 Mkr/år. Täckningsgrad 25 % Åtgärder för att uppnå basutbud enligt Trafikförsörjningsprogrammet innebär kostnader på cirka 2 Mkr/år Stadsbuss Lund. Förändringar i linjenätet i och med att spårvagnstrafiken startar på sträckan Lund C-ESS. Linje 1 förändras på Klostergården, linje 3 får bussgata vid Möllevången och linje 4 rätas ut vid Fjelievägen. Åtgärderna är kostnadsneutrala Stadsbuss Landskrona. Fortsatt utbyggnad av linjenätet för att täcka in nya stadsdelar och målpunkter nya resor per år. Intäkter cirka 0,9 Mkr/år. Kostnader cirka 1,8 Mkr/år. Täckningsgrad 50 % Åtgärder för att uppnå målstandard för Stadsbuss grupp 1-3 Grupp 1. Kostnader 3,5 Mkr/år. Grupp 2. Kostnader 1 Mkr/år. Grupp 3. Kostnader 3 Mkr/år. Totala kostnader 7,5 Mkr/år Stadsbuss Ystad. Nytt linjenät för att öka resandet genom att förenkla för resenärerna, inklusive en viss utbudshöjning. Det färdiga linjenätet får två genomgående linjer nya resor per år. Intäkter 1,6 Mkr/år. Kostnader cirka 11 Mkr/år. Täckningsgrad 15 %. Trafikutredningar Särskilt i de större städerna förändras förutsättningarna för busstrafik hela tiden i takt med att städerna växer och förtätas. Arbetet med att utveckla stadsbusstrafiken innebär därför ett ständigt förändringsarbete för att trafikförsörja nya bostadsområden och åstadkomma och bibehålla snabba körvägar genom stadskärnorna

66 Vid förändringar av linjenät är det viktigt att förändringar av infrastruktur planeras parallellt med trafikförändringarna och att ett nytt linjenät inte införs innan infrastrukturen är på plats. Tidshorisonten för linjenätsförändringar beror därför till stor del på hur snabbt väghållaren, ofta kommunen, kan genomföra åtgärderna i infrastrukturen. Stadsbusstrafiken måste, likt Skånetrafikens övriga trafik, vara kostnadseffektiv. En viktig del i detta är att ha gena, snabba linjer för att hushålla med resurserna. Framkomlighet är en viktig del i detta, men linjedragningen påverkar i högsta grad effektiviteten. Därför är det viktigt att så långt som möjligt undvika slingor och förgreningar. Utredningar pågår om hur stadsbusstrafiken i Ängelholm och Ystad kan anpassas för högre resande och effektivare produktion. I Helsingborg måste utredningsarbetet fortsätta för att klargöra hur en andra och tredje HelsingborgExpressen kan dras i de grovt definierade stråken. I Malmö genomförs en större linjenätsanalys med sikte på 2030, som ska klara tuffa resandemål och en snabbt växande stad. Sverigeförhandlingen ger en omfattande satsning på eldriven busstrafik, inklusive fyra nya MalmöExpressen-linjer. Ett exempel från utredningen är ambitionen att utveckla linje 33 till en huvudlinje, med nummer 9, vilket betyder en satsning på linjens turutbud. Viktiga frågor i Malmö är även rätt kapacitet på respektive linje, i ett samspel mellan turtätheter och storlek på fordon. Utveckling av eldrift Drivmedlen som stadsbussarna använder, till en mycket stor del biogas, sätter i dagsläget inga begränsningar på utnyttjandet av fordonsflottan utom i Landskrona där trådbussarna kräver kontaktledning längs med linjen. Ett drivmedel som förväntas bli mycket större i framtiden är el, i form av elmotor med batteridrift. Dessa fordon kan laddas på olika sätt, till exempel genom snabbladdningsstationer vid ändhållplatser, som så kallad slide-in-laddning med kontaktledning under del av linjesträckan eller laddning på depån mitt på dagen och under natten. Oavsett vilken typ av elbussar som används så påverkar det dels behovet av infrastruktur för laddning, dels utbudseffektivitet och linjelängder. Behovet av laddinfrastruktur kan göra att linjerna ligger fastare än tidigare eller måste dras om för att utnyttja infrastrukturen på bästa sätt. Om fordonen laddas på depån är detta begränsande för hur långa omlopp fordonen kan ha, och kan ge extra tomkörningar till depån för laddning. Om fordonen laddar vid ändhållplatser ställer detta krav på minsta uppehållstid vid ändhållplatserna, vilket kan påverka effektiviteten i planeringen. Sammantaget kan ett införande av elbussar vara kostnadsdrivande ur en planeringssynvinkel, vilket måste vägas in i kalkyler för elbussdrift. Beroende på förutsättningar kan elbussarnas billigare driftsekonomi uppväga detta, även om förarlönerna är opåverkade av drivmedlet. Eldrivna fordon ger andra trafikeringsmöjligheter, då de vanligen har lägre bullervärden och minimala utsläpp till luft. Detta medför att bussar kan framföras på gator och miljöer där det annars inte varit möjligt på grund av överskridande av gränsvärde för buller eller partiklar

67 Genomförda och planerade elbussåtgärder: Införande av trådbuss på linje 3 i Landskrona Test i Landskrona med batteribuss som laddas från trådbussarnas kontaktledning, så kallad Slide-in-buss Införande av depåladdade elbussar i stadstrafiken i Ängelholm, med 5 av 8 fordon eldrivna Fordonsbyte från biogasdrift till depåladdade elbussar på övriga stadsbusslinjer i Landskrona Trafikstart för HelsingborgExpressen linje 1 med tilläggsladdade (ändhållplatsladdade) bussar Införande av tilläggsladdade (ändhållplatsladdade) bussar på stadsbusslinje 7 i Malmö Eventuellt införande av eldrift av stadsbussarna i Trelleborg i samband med nytt trafikavtal. Utredning ska genomföras Införande av eldrift på stadsbusslinjerna 3, 6 och 9 i Malmö. Utredning pågår. Effektiviseringar För att förbättra trafikekonomin och frigöra ekonomiska resurser till satsningar på mer trafik behöver linjenäten och utbudet i stadstrafiken regelbundet ses över för att hitta ineffektiva körvägar, onödigt finmaskig yttäckning och linjedelar med mycket begränsat resandeunderlag, samt för att hitta överutbud i förhållande till resandeunderlag och målstandard. Följande är utbud och linjedragningar som generellt kan ifrågasättas: Direktlinjer med enstaka turer i högtrafik, där fullgoda alternativ finns i övrig busstrafik. Exempel: Linje 91 som kan slopas med hänvisning till HelsingborgExpressen linje 1. Turtäthet med udda minuttal där det inte motiveras av kapacitet, t.ex. 12- minuterstrafik som är intuitivt svårt för kunder att hålla reda på och kan ersättas med 15-minuterstrafik, och i vissa fall även 7,5-minuterstrafik som kan reduceras till 10-minuterstrafik. Turtäthet högre än målstandard, där det inte kan motiveras med kapacitet eller resandeunderlag. Turer i rusningstid på linjer av servicekaraktär Ringlinjer av servicekaraktär med trafik i båda riktningar, där det kan räcka med att trafiken enbart går med- eller motsols och produktionen därmed skulle kunna halveras. Exempel: Linje 10 i Helsingborg. Stadsbuss i stråk med begränsat resandeunderlag där Regionbuss eller Tåg går parallellt med acceptabelt utbud. Exempel: Linje 21 i Lund till Stångby, som försörjs av Pågatåg. Linje 3 i Hässleholm till Stoby, som tack vare en ny bussgata utanför Stoby för regionbusslinje 542, inte behöver trafikera Stoby längre. Långa körvägar i linjers ytterändar, såsom slingor runt bostadsområden eller att linjen går långt in i ett område, utan att det är påkallat av resandeunderlag eller barriäreffekter

68 StadsExpressen I städer med omfattande resande med Stadsbuss finns i vissa stråk eller på vissa linjer behov av busstrafik med stor kapacitet, god framkomlighet och hög komfort som ett alternativ eller förstadium till spårvagnstrafik. För dessa behov har Skånetrafiken konceptet StadsExpressen, som i första hand är lämplig för linjer med stort resande i Malmö, Helsingborg och Lund (Stadsbuss grupp 1). StadsExpressen finns i dag endast i Malmö, som MalmöExpressen på linje 5. Konceptet skall även införas på linje 1 i Helsingborg och samt på fler linjer i Malmö

69 StadsExpressen ska, oavsett stad, vara kapacitetsstark, snabb, bekväm och ge resenärerna ett mervärde. Trafiken kräver en stor andel egna körfält och mycket god framkomlighet längs med hela linjesträckningen, vilket innebär att erforderlig infrastruktur måste vara på plats innan trafiken kan startas. På StadsExpressen ska påstigning ske i alla dörrar, såsom det idag fungerar på MalmöExpressen. Påstigningen ska inte heller påverkas av viseringen av biljetter, oavsett lösning för detta. Eftersom StadsExpressen inspireras av konceptet Bus Rapid Transit (BRT) används rapporten Guidelines för attraktiv kollektivtrafik med fokus på BRT som stöd och riktningsvisare vid val av åtgärder. Utvecklingsbehov HelsingborgsExpressen införs på linje 1 i Helsingborg Linjen blir helt elektrifierad med tilläggsladdning vid ändhållplatser. Genomförandeavtal finns med Helsingborgs stad. Infrastrukturåtgärder, som inkluderar stor andel egna körfält, samt vändmöjligheter och anpassade hållplatser, medfinansieras av regional plan respektive Stadsmiljöavtalen nya resor per år. Intäkter 2,7 Mkr/år. Kostnader cirka 8 Mkr/år. Täckningsgrad 34 %. Trafikstarten förutsätter att planerade infrastrukturåtgärder genomförs MalmöExpressen införs på linje 8 Lindängen-Västra hamnen För att klara resandevolymerna behövs fordon med högre kapacitet än ordinarie ledbussar nya resor per år. Intäkter 11 Mkr/år. Kostnader cirka 30 Mkr/år. Täckningsgrad 36 %. Trafikstarten förutsätter ett genomförande- och finansieringsavtal med Malmö stad och att planerade infrastrukturåtgärder genomförs. Kommande planerade projekt är MalmöExpressen på linje 2, 4 och 10 (del av befintlig linje 8) i från 2024 och framåt. Det planeras även för HelsingborgsExpressen på ytterligare två linjer. Alla dessa projekt härstammar ur Sverigeförhandlingen

70 Spårvagn Det finns ännu ingen spårvagnstrafik i Skåne. Lätt spårtrafik är precis som tung spårtrafik ett kapacitetsstarkt transportslag, som passar i starka stråk där befintlig busstrafik har en hög beläggning. Spårvagnstrafik är även relativt bekväm, framkomlig och miljöanpassad. Spårvagnstrafik ingår i princip i samma koncept som StadsExpressen, med exempelvis påstigning i alla dörrar. Hög framkomlighet och kapacitet är andra samhörigheter. En idealisk långsiktig utveckling av ett starkt lokalt kollektivtrafikstråk är att gå från en vanlig stadsbusslinje, via en StadsExpressen till en spårvagnslinje. Steget därefter är tunnelbana, men sådant kapacitetsbehov finns inte i skånska städer inom överskådlig framtid. I en regional samordning under pekades fem prioriterade objekt ut: Spårvägar i Malmö, Helsingborg och Lund, samt de regionala stråken Höganäs- Helsingborg och Lund-Dalby. Numera är de lokala spårvägarna högst prioriterade i planeringen. Utvecklingsbehov Spårvagn Lund C-ESS Ny trafikering nya resor per år. Intäkter 17,5 Mkr/år. Kostnader 63 Mkr/år, minus 10 Mkr/år i insparad busstrafik. Täckningsgrad 33 % Planer på spårvagnstrafik i Malmö bör ligga från år 2025 och framåt, eftersom resandeunderlaget på de största busslinjerna motiverar en uppgradering av trafikslag. Störst behov har linje 5 (Rosengård-Centrum), samt linje 8 (Lindängen-Centrum)

71 Hållplatser Hållplatser för buss- och spårvagnstrafik är, tillsammans med stationer, de noder i kollektivtrafiksystemet som ramar in den kollektiva resan. Hållplatsers attraktivitet och standard har stor betydelse för hela resans upplevelse. En hållplats ska vara tillgänglig, tilltalande, trygg och hållbar. Det finns en bred skala av hållplatser, från den minsta med ett hållplatsläge på vardera sidan om vägen eller gatan, till en stor bussterminal med tiotals hållplatslägen. I Skåne finns endast en inbyggd terminal, vilket är bussterminalen på Helsingborg C. De största stationerna har oftast en stor mängd busstrafik, utöver tågtrafiken. Stationerna nämns i dess kapitel. Skånetrafiken har ett engagemang i hållplatser, såsom en part som stödjer förmedlingen av statliga bidrag till att anlägga hållplatser, som ansvariga för informationsbärare och biljettmaskiner, samt förmedlare av väderskydd och annan utrustning enligt utformning som Skånetrafiken förespråkar. Hållplatser tillhör infrastrukturen och dess väghållare, som är antingen berörd kommun eller Trafikverket. Den normala fördelningen är att Trafikverket har ansvar för landsvägar och kommuner har ansvar för gator i orter

72 Tillgänglighet För Skånetrafiken är det viktigt att så många som möjligt kan ta del av kollektivtrafiken och en del i det arbetet handlar om att tillgänglighetsanpassa busshållplatserna. Detta innebär i praktiken en förhöjd kantsten, taktila ledstråk som är kontrastavvikande, bänkar med armstöd och förhöjd sits, god belysning och tydlig information. Det är även viktigt att gångvägar till hållplatser är rätt utformade. Det nationella målet med tillgänglighet för alla är att samtliga hållplatslägen med fler än 20 påstigande per dag ska vara tillgänglighetsanpassade enligt Boverkets föreskrifter senast Skånetrafiken har under en längre tid haft en ännu högre ambition och därför satt gränsen vid 15 påstigande per dag, som ska vara åtgärdade till I det statliga vägnätet har vi tillsammans med Trafikverket redan uppnått målet med 20 påstigande och kommer troligen att redan 2020 vara klara med målet att även ha hållplatserna med 15 påstigande tillgänglighetsanpassade. I det kommunala vägnätet ser det väldigt olika ut. De flesta kommuner är i fas i sitt tillgänglighetsarbete. Några är redan klara med målet och några kommuner har långt kvar

73 Klassificering Det finns cirka busshållplatser i Skåne. Hållplatserna kan delas in i grupper, baserat på antal resenärer och betydelse i kollektivtrafiksystemet. Grupper 1-4 motsvarar Stationer grupper 1-4. Till exempel bör en hållplats i grupp 2 behandlas med samma dignitet som en station i grupp 2. Följande visar antal på-/avstigande bussresenärer per vardag under 2016: Grupp 1-2 Flertalet stationer i grupp 1-2 har busstrafik och hållplatser. Stationer i grupp 1-2 är markerade med svart i kartan. Därutöver tillhör följande busshållplatser grupp 1-2 baserat på sitt resande. Sammantaget finns det 24 stationer och hållplatser i grupp 1-2. Malmö Södervärn Malmö Värnhem Malmö Stadshuset Lund Universitetssjukhuset Helsingborg Gustav Adolfs torg Malmö Gustav Adolfs torg Lund Botulfsplatsen Grupp 3-4 Många stationer i grupp 3-4 har busstrafik och hållplatser. Därutöver tillhör följande busshållplatser grupp 3-4 baserat på att hållplatsen antingen har minst på- /avstigande per vardag, att hållplatsen är en viktig bytespunkt eller att hållplatsen är central för tätorten och i så fall har minst 400 på-/avstigande per vardag: Malmö Spångatan Krstd Hästtorget Sjöbo busstation Hbg Stattena Malmö Studentg Malmö Lindängen Dalby busstation Lund Jupitergatan Lund Bankgatan Lund LTH Höganäs Stadshus Broby busstation Vellinge Ängar Malmö Limhamn C Malmö Jägersro Malmö Länsstyrelsen Lund Professorsg Lomma busstation Lund Idrottsplatsen Staffanstorp Storg Lund Ruben R. g Höllviken centrum Höllviken Ö Halörsv Malmö Mobilia Lund S:t Lars Tgr Arlöv Sockerbitst Hörby Gamla torg Landskr. Skeppsbron Ängelholm Stortorg Krstd Centralsjukhus Malmö Nobeltorget Bjärred centrum 900 S Sandby busstn 900 Hörby busstation 900 Hbg Konserthuset 900 Malmö Kronprinsen 900 Örkelljunga busstn 800 Båstad busstation 700 Knislinge busstn 700 Hbg Kopparmöllepl. 700 Malmö Rosengård 700 Svalöv Centrum 600 Veberöd centrum 600 Sibbhult busstation 600 Åhus Glashyttan 500 Viken centrum 500 Hanaskog busstn 500 Tygelsjö Gullkrageg. 400 Glimåkra busstation 400 Klågerup busstation

74 Grupp 5-6 Alla övriga cirka hållplatser ingår i grupp 5-6. Grupp 5 utgörs av de hållplatser som har minst 15 påstigande per vardag. Riktlinjer för utbud Planen sätter upp mål för vilken standard som de olika grupperna av hållplatser bör ha. Resenärerna upplever en hållplats i dess helhet och därmed uttrycker planen ambitionsnivåer även för delar av hållplatser som ligger på andra parters ansvar. Att utveckla hållplatser såsom mötesplatser är komplicerade, men värdefulla, samverkansprojekt. Målstandarden presenteras i ordningen grupp 1-2, 1-4, 1-5 och 1-6, med den logiken att en typ av funktion bara nämns en gång. Målstandard Hållplatser grupp 1-2 Vänthall/ stationshus Serviceombud Toalett Bevakning Cykelgarage Brister Malmö Stadshuset, Lund Universitetssjukhuset, Helsingborg Gustav Adolfs torg, Malmö Gustav Adolfs torg Vänthall saknas. Malmö Stadshuset, Lund Universitetssjukhuset, Helsingborg Gustav Adolfs torg Serviceombud saknas. Malmö Stadshuset Toalett saknas. Bevakning behöver inventeras. Alla hållplatser i grupp 1-2 saknar cykelgarage. Målstandard Hållplatser grupp 1-4 Klockstapel, med samlingsplats för ledsagare Cykelparkering med ramlås och tak Bilparkering och kiss n ride Wifi Målstandarden gäller för alla hållplatser som trafikeras av StadsExpressen, Spårvagn och linjer med regionalt premiumkoncept. Brister Alla funktioner behöver inventeras

75 Målstandard Hållplatser grupp 1-5 Väderskydd Cykelparkering med ramlås Dynamisk trafikinformation Målstandarden gäller för alla hållplatser som trafikeras av StadsExpressen, Spårvagn och linjer med regionalt premiumkoncept. Sådana hållplatser har även särskilt designade väderskydd. Brister Alla funktioner behöver inventeras. Målstandard Hållplatser grupp 1-6 Tillgänglighet för funktionsnedsatta Cykelparkering På hållplatser utanför tätort med 5-15 påstigande per dag rekommenderas väderskydd av en mindre modell. Brister Alla funktioner behöver inventeras

76 Åtgärder Cirka 35 hållplatser tillgänglighetsanpassas 2018 Cirka 35 hållplatser tillgänglighetsanpassas Utvecklingsbehov Cirka 35 hållplatser tillgänglighetsanpassas 2019 Hållplatser för SkåneExpressen linje 1 och Hållplatser för HelsingborgsExpressen linje Cirka 35 hållplatser tillgänglighetsanpassas 2020 Hållplatser för Regionbuss linje Hållplatser för MalmöExpressen linje Hållplatser för Spårvagn Lund C-ESS 2021 Cirka 35 hållplatser tillgänglighetsanpassas 2021 Hållplatser för Regionbuss linje 220 Kommande projekt MalmöExpressen ska införas på ytterligare tre linjer, utöver linje 5 och 8, från 2024 och framåt. HelsingborgsExpressen ska införas på ytterligare två linjer under 2020-talet. Utformningen av linjerna utreds

77 Närtrafik Närtrafik är anropstyrd kollektivtrafik, som måste förbeställas minst två timmar i förväg, och erbjuds alla invånare som bor i områden där det saknas tåg- eller busstrafik inom 2 km. Syftet med närtrafik är att i första hand erbjuda en tillgänglighet till kommunens huvudort, eller motsvarande, för åtkomst till offentlig och kommersiell service, för att ge möjlighet till inköp och vårdbesök. Närtrafik är inte menad för arbets- eller studiependling. Närtrafik erbjuds vardagar inom kl Då närtrafiken är relativt ekonomiskt krävande samordnas resorna av Serviceresors trafikledning och genomförs med specialfordon eller personbil. I de områden där många resor utförs kan det ge grund till att en busslinje införs och närtrafiken därmed ersätts. Kommuner erbjuds att köpa till extra utbud i närtrafiken, vilket förekommer i några kommuner. Riktlinjer för utbud Skånetrafiken står för ett grundläggande utbud på 5 dubbelturer per vecka, normalt fördelat på 1 dubbeltur per vardag. Riktlinjen uppfylls i hela Skåne. Utvecklingsbehov Det finns förslag att utöka utbudet från en till två eller tre dubbelturer per vardag, med syftet att öka möjligheterna att smidigare kunna utföra inköp och vårdbesök. Kostnaden för närtrafiken antas i så fall öka med 0,5-1,5 Mkr/år

78 Serviceresor Särskild kollektivtrafik är en samhällsbetald trafik som inte är öppen för alla utan kräver någon form av tillstånd. Till särskild kollektivtrafik räknas färdtjänst, riksfärdtjänst och sjukresor. Serviceresor är den gemensamma benämningen inom Skånetrafiken för den anropsstyrda och särskilda kollektivtrafiken, det vill säga färdtjänst och sjukresor. Färdtjänst Färdtjänst regleras genom Lagen om färdtjänst (1997:736). Det är funktionsnedsättningens omfattning som avgör om man har rätt till färdtjänst. Färdtjänst kan inte beviljas på grund av att allmän kollektivtrafik saknas eller är dåligt utbyggd. Den färdtjänstberättigades funktionsförmåga samt behov av individuell service ligger till grund för val av fordon vid varje resetillfälle inom serviceresor. Riksfärdtjänst Riksfärdtjänst regleras genom Lagen om riksfärdtjänst (1997:735). Personer som till följd av sin funktionsnedsättning inte kan resa till normala resekostnader inom Sverige kan ansöka om riksfärdtjänst. Ändamålet med resan ska vara rekreation, fritidsverksamhet eller annan enskild angelägenhet. En riksfärdtjänstresa kan beviljas med allmän eller särskild kollektivtrafik. Sjukresor Sjukresor regleras genom Lagen om resekostnadsersättning vid sjukresor (SFS 1991:419). Lagen reglerar när reseersättning skall utgå. Reseersättningen beräknas enligt de grunder som sjukvårdshuvudmannen bestämmer. Reseersättning avser sjukresor med alla trafikslag, inklusive serviceresor, buss, tåg, flyg och privatbil

79 Riktlinjer för utbud Skånetrafikens färdtjänstområde omfattar hela Skåne, samt till och från Laholms, Markaryds, Älmhults, Olofströms och Sölvesborgs kommuner. Serviceresor beställs genom beställningscentraler. Serviceresekunden kan beställa och genomföra sin resa dygnet runt och har rätt att utföra obegränsat antal resor. Trafiken kan vara linjebunden eller anropsstyrd och utförs i regel med specialfordon eller med personbil inom Serviceresor. Resor med specialfordon och personbil ska vara trygga och säkra för kunder med funktionsnedsättning. Färdtjänst, riksfärdtjänst eller sjukresa genomförs oftast tillsammans med andra resenärer och därmed är det inte alltid resan går närmsta vägen till resmålet. Serviceresekunden kan ta med sig ledsagare och medresenär under resan, dock högst tre personer. Medresenären erlägger avgift enligt färdtjänsttaxan, medan ledsagaren åker kostnadsfritt. En färdtjänstresa, riksfärdtjänstresa eller sjukresa kan också vara en resa med Skånetrafikens bussar och tåg. Den färdtjänstberättigade åker kostnadsfritt med den allmänna kollektivtrafiken. Utvecklingsbehov En inriktning är att motivera kunder med funktionsnedsättning att i högre utsträckning välja att resa med den allmänna kollektivtrafiken, utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv. Som stöd för den inriktningen finns en handlingsplan för Serviceresor , som ska stimulera till innovation och utvecklingsarbete. Handlingsplanen innehåller följande åtgärder som har koppling till trafikutvecklingen: 2017 Utveckling av framtidens design av bilar, specialfordon och liggande transport. Åtgärden är i genomförande Utveckling av systemstöd som är enhetligt för hela resan, kombinationsresa och för enkel betalning För kunder med omfattande behov kan särskilda samordningar och kvalitetshöjande insatser utvecklas genom ett fortsatt samarbete med Region Skånes sjukhus och vårdcentraler Förstudie om vilka transporttyper som behövs i framtiden Införandet av kombinationsresor för att öka resor i den allmänna kollektivtrafiken Serviceresekunder ska kunna följa sin resa, sammankopplad med olika tekniska lösningar. De tekniska lösningarna är utformade för att ge kunden information, underhållning och hjälp när så behövs

80 Summering Trafikutvecklingsplanen redovisar ungefär 40 enstaka eller paketerade utvecklingsåtgärder. Effektiviseringar behandlas också översiktligt. Allt detta summeras i följande avsnitt. Infrastrukturåtgärderna redovisas enbart i dess kapitel. Samma gäller för Serviceresor. Utvecklingsbehov Beslutade åtgärder Följande åtgärder är beslutade eller kan anses som beslutade oftast som följd av infrastruktursatsningar som genomförs HelsingborgsExpressen införs på linje 1 i Helsingborg nya resor per år. Intäkter 2,7 Mkr/år. Kostnader cirka 8 Mkr/år. Täckningsgrad 34 % Regionbuss linje 132 utvecklas till stomlinje nya resor per år. Intäkter 1,6 Mkr/år. Kostnader 7 Mkr/år. Täckningsgrad 30 %. För 2019 sammanlagt nya resor per år, intäkter 4,3 Mkr/år och kostnader 15 Mkr/år System 3 Köpenhamn-Helsingborg nya resor per år. Intäkter cirka 78 Mkr/år. Kostnader cirka 87 Mkr/år. Täckningsgrad cirka 90 % Stadsbuss Landskrona. Utveckling av linjenätet nya resor per år. Intäkter cirka 0,9 Mkr/år. Kostnader cirka 1,8 Mkr/år. Täckningsgrad 50 % Öresundståg Köpenhamn-Helsingborg/-Hässleholm. Kvartstrafik i stommen nya resor per år. Intäkter 27,9 Mkr/år. Kostnader 67,0 Mkr/år. Täckningsgrad 42 %

81 2020 MalmöExpressen införs på linje 8 Lindängen-Västra hamnen nya resor per år. Intäkter 11 Mkr/år. Kostnader cirka 30 Mkr/år. Täckningsgrad 36 % Spårvagn Lund C-ESS nya resor per år. Intäkter 17,5 Mkr/år. Kostnader 63 Mkr/år, minus 10 Mkr/år i insparad busstrafik. Täckningsgrad 33 % För 2020 sammanlagt nya resor per år, intäkter 135 Mkr/år och kostnader 239 Mkr/år Pågatåg Malmö-Lomma-Kävlinge nya resor per år. Intäkter 4,4 Mkr/år. Kostnader 30,9 Mkr/år. Täckningsgrad 14 % För 2021 sammanlagt nya resor per år, intäkter 4,4 Mkr/år och kostnader 31 Mkr/år. Föreslagna åtgärder Följande åtgärder är analyserade förslag som åtgärdar brister gentemot målstandard eller vinner en ny marknad. Åtgärderna anses inte ännu beslutade, även om några av dem nämns i Trafikförsörjningsprogrammet. Åtgärderna är indelade efter vilka trafikår de avses genomföras och är i respektive tabell ordnade efter täckningsgrad, som indikerar åtgärdens nytta Pågatåg Kävlinge-Landskrona-Helsingborg. Halvtimmestrafik dagtid vardagar nya resor per år. Intäkter 4,3 Mkr/år. Kostnader 5,2 Mkr/år. Täckningsgrad 82 % Öresundståg Kristianstad-Karlskrona. Timmestrafik på helgen nya resor per år. Intäkter 1,8 Mkr/år. Kostnader 2,1 Mkr/år. Täckningsgrad 82 % Öresundståg Malmö-Helsingborg-Halmstad. 14 nya turer per vecka nya resor per år. Intäkter 2,7 Mkr/år. Kostnader 4,0 Mkr/år. Täckningsgrad 67 % Stadsbuss Kristianstad. Utveckling av linjenätet nya resor per år. Intäkter cirka 4,5 Mkr/år. Kostnader cirka 8 Mkr/år. Täckningsgrad 56 % Pågatåg Kävlinge-Landskrona-Helsingborg. Halvtimmestrafik på helgen nya resor per år. Intäkter 2,3 Mkr/år. Kostnader 5,5 Mkr/år. Täckningsgrad 42 % 2019 Öresundståg Hässleholm-Växjö/Kalmar. Timmestrafik på helgen nya resor per år. Intäkter 2,1 Mkr/år. Kostnader 6,5 Mkr/år. Täckningsgrad 32 % Regionbuss. Utveckling av linje nya resor per år. Intäkter 2 Mkr/år. Kostnader 8 Mkr/år. Täckningsgrad 25 %

82 2019 Stadsbuss Hässleholm. Utveckling av linjenätet nya resor/år. Intäkter cirka 0,5 Mkr/år. Kostnader cirka 2 Mkr/år. Täckningsgrad 25 % PågatågExpress Malmö-Trelleborg nya resor per år. Intäkter 2,0 Mkr/år. Kostnader 8,7 Mkr/år. Täckningsgrad 24 % För 2019 sammanlagt nya resor per år, intäkter 22 Mkr/år och kostnader 50 Mkr/år Regionalt premiumkoncept för linje 100 Skanör-Malmö nya resor per år. Intäkter 4,3 Mkr/år. Kostnader 8,4 Mkr/år. Täckningsgrad 51 % Regionbuss. Ny linje Malmö-Lund ESS nya resor per år. Intäkter 6 Mkr/år. Kostnader 15 Mkr/år. Täckningsgrad 40 % Pågatåg Lund-Höör. Halvtimmestrafik på helgen nya resor per år. Intäkter 1,9 Mkr/år. Kostnader 4,9 Mkr/år. Täckningsgrad 39 % Regionbuss linje 300 får kvartstrafik samtidigt med Öresundstågen nya resor per år. Intäkter 2,2 Mkr/år. Kostnader 7 Mkr/år. Täckningsgrad 23 %. För 2020 sammanlagt nya resor per år, intäkter 14 Mkr/år och kostnader 35 Mkr/år Regionalt premiumkoncept för linje 220 Höganäs-Helsingborg nya resor per år. Intäkter 4,5 Mkr/år. Kostnader 6 Mkr/år. Täckningsgrad 78 % Stadsbuss Ystad. Utveckling av linjenätet nya resor per år. Intäkter 1,6 Mkr/år. Kostnader cirka 11 Mkr/år. Täckningsgrad 15 %. För 2021 sammanlagt nya resor per år, intäkter 6 Mkr/år och kostnader 17 Mkr/år

83 Basutbud För att uppnå basutbud enligt Trafikförsörjningsprogrammet krävs åtgärder enligt följande. Endast kostnader redovisas, eftersom intäkterna för tidiga och sena turer, oftast på helgen bedöms marginella i sammanhanget: Regionalt viktiga stråk Pågatåg 3,5 Mkr/år Krösatåg 0,6 Mkr/år Regionbuss 6,5 Mkr/år SkåneExpressen 6,5 Mkr/år Sammanlagt 17 Mkr/år. Delregionalt viktiga stråk Regionbuss 0,5 Mkr/år Storstäder Inga avvikelser. Mindre städer Stadsbuss 2 Mkr/år Ett förmodat basutbud för tätorter med minst 300 invånare kräver åtgärder för 4 Mkr/år. Dessutom finns det förslag att utöka det grundläggande utbudet från en till två eller tre dubbelturer per vardag vilket ökar kostnaderna med 0,5-1,5 Mkr/år. Målstandard för buss Åtgärder för att uppnå målstandard i tågtrafiken är listade under rubriken föreslagna åtgärder med kostnader och intäkter. Samma typ av åtgärder i busstrafiken redovisas enligt följande med enbart kostnader. Åtgärdernas intäkter får beräknas i arbetet med aktuell Trafikplan Åtgärder för att uppnå målstandard för Regionbuss grupp 1-4 Grupp 1. Kostnader 34,5 Mkr/år. Grupp 2. Kostnader 6,5 Mkr/år. Grupp 3. Kostnader 20 Mkr/år. Grupp 4. Kostnader 20,5 Mkr/år. Totala kostnader 81,5 Mkr/år Åtgärder för att uppnå målstandard för SkåneExpressen grupp 2-3 Grupp 2. Kostnader 6 Mkr/år. Grupp 3. Kostnader 21 Mkr/år. Totala kostnader 27 Mkr/år Åtgärder för att uppnå målstandard för Stadsbuss grupp 1-3 Grupp 1. Kostnader 3,5 Mkr/år. Grupp 2. Kostnader 1 Mkr/år. Grupp 3. Kostnader 3 Mkr/år. Totala kostnader 7,5 Mkr/år. Sammanlagt kostnader på 116 Mkr/år för att uppnå målstandarden i busstrafiken

84 Effektiviseringar Trafikutvecklingsplanen redovisar en viss genomgång av potentiella effektiviseringar i tåg- och busstrafiken. För Pågatåg kan exempelvis kostnader reduceras med 17 Mkr/år, enligt två konkreta åtgärder. För Regionbuss finns trafik för cirka 80 Mkr/år som kan betraktas som överutbud. Det finns även möjliga effektiviseringar för Stadsbuss, enligt några exempel. Sammantaget finns det möjliga effektiviseringar för cirka 100 Mkr/år. Observera att effektiviseringar bör genomföras med viss framförhållning för att bland annat kunna erbjuda berörda kommuner tillköp. Övriga åtgärder Förutom trafikåtgärderna ovan och infrastrukturåtgärderna i kapitlen om Stationer och Hållplatser framhåller Trafikutvecklingsplanen även följande två förändringar i trafiksystemet. Symmetrisk tågtrafik Öresundstågtrafiken körs i dagsläget i ett skenbart symmetriskt upplägg. Genom att övergå till ett optimalt symmetrisk upplägg förenklas och utvecklas utbudet av tågtrafik i Skåne. Öresundstågen föreslås i sin stomme att köras i kvartstrafik mellan Köpenhamn och Lund. Vidare fördelas Öresundstågen i taktfast halvtimmestrafik mot Helsingborg respektive Hässleholm. Det symmetriska upplägget med tågmöten på betydande stationer skapar knutpunkter i Landskrona, Helsingborg och Kristianstad, vilket förenklar resandet med anslutande trafik. Ett tydligt och enkelt utbud i taktfast halvtimmestrafik införs på sträckorna Lund-Landskrona-Helsingborg respektive Lund-Eslöv-Höör-Hässleholm. Upplägget möjliggör introduktion av ett nytt tågkoncept, System 3, i halvtimmestrafik Helsingborg-Ramlösa-Landskrona-Kävlinge-Lund och vidare, vilket ökar kapaciteten längs Västkusten. Det nya tågkonceptet frigör dessutom befintliga Öresundståg som även kan ge en ökad kapacitet i övriga starka stråk, framförallt Lund-Hässleholm-Kristianstad. Tydlig linjenumrering Trafikutvecklingsplanen föreslår ny numrering av SkåneExpressen och Regionbuss grupp

85 GUIDELINES FÖR ATTRAKTIV REGIONAL BUSSTRAFIK REGIONAL BRT Råd för utveckling av avancerade regionala busstrafikkoncept med hög kvalitet 85

86 Kännetecken för Regional BRT. Ordmoln från workshop i maj Om Guidelines för Regional BRT Guidelines för Regional BRT redovisar riktlinjer, principer och exempel på goda lösningar som kan tillämpas vid utformning av attraktiv regional busstrafik. Fokus ligger på specifika kriterier för Regional BRT. Utöver dessa finns grundkrav avseende exempelvis funktionshinderanpassning och miljöstandard. Sådana grundkrav tas dock inte upp här. Dessa guidelines har tagits fram inom ramen för ett K2-projekt, delfinansierat av Sveriges Bussföretag, med medverkan av Joel Hansson (K2), Fredrik Pettersson (K2), Stenerik Ringqvist (RTM Konsult) och Patrik Lindblom (Region Skåne). K2 är Sveriges nationella centrum för forskning och utbildning om kollektivtrafik. Innehållet bygger till stor del på resultaten av två workshopar som genomfördes i maj och oktober 2016 med ett trettiotal deltagare från trafikföretag, industri, myndigheter och akademi. Foton i broschyren är tagna av Joel Hansson och Sven-Allan Bjerkemo om inte annat anges. Mera guidelines Denna broschyr kompletterar tidigare BRT-guidelines, som primärt är inriktade på stadstrafik. BRT-guidelines har publicerats dels i en sammanfattande broschyr och dels i en mer omfattande rapport. Mycket av innehållet i rapporten är tillämpligt även på regional busstrafik och belyser fler aspekter än de som ryms i denna broschyr. Även guidelines för modern spårväg har publicerats i denna serie. Alla guidelines rapport och broschyrer kan hämtas på Bild på framsidan: Den regionala bussbanan Zuidtangent (en del av R-Net) utanför Amsterdam. Av säkerhets- och trygghetsskäl har man valt bommar för korsande gång- och cykeltrafik. Tryck: Media-Tryck, Lund November 2016 GUIDELINES FÖR REGIONAL BRT 86

87 ATTRAKTIV REGIONAL BUSSTRAFIK BRT, Bus Rapid Transit, är en beteckning för avancerade busstrafiklösningar, vanligtvis i stadsmiljö. BRT innebär att en kombination av åtgärder inom samhällsplanering, infrastruktur, fordon, informationsteknik och trafikering används för att åstadkomma en snabb, pålitlig och i alla delar attraktiv kollektivtrafik. Här tillämpas konceptet på regional nivå; mellan tätorter och på längre avstånd. Avsikten är att skapa ett strukturbildande alternativ med hög resstandard där regional tågtrafik saknas. Regionala expressbusslinjer på en ny nivå Regional BRT högklassig regional busstrafik är regionala expressbusslinjer på en ny nivå. Det kan ses som en vidareutveckling av koncepten med regionala expressbusslinjer och regionala stomlinjer, som skapats på olika håll i Sverige. Vidareutvecklingen innebär att man tar ett helhetsgrepp kring kollektivtrafikens olika kvalitetsfaktorer, i stället för att ensidigt fokusera på exempelvis fordon och trafikering. Exempelvis är det viktigt att arbeta med gen och mjuk linjeföring (utan tvära kurvor), stationernas placering, miljön kring stationerna och anslutningsvägar med bra belysning och vägvisning. Regional BRT innebär också arbete med framkomlighetsåtgärder för bussen som gör att den alltid kan hålla sin tillåtna marschfart mellan stationerna. BRT och Regional BRT Förutsättningarna för Regional BRT skiljer sig i viss mån från BRT i stadsmiljö, avseende resenärernas prioriteringar såväl som de infrastrukturmässiga förhållandena. Restiderna är vanligtvis längre, vilket innebär högre komfortkrav på Regional BRT. Utanför städer finns normalt inga trängselproblem, vilket innebär att det oftast inte är motiverat att bygga ny infrastruktur utmed hela linjens sträckning. Emellertid behövs bussprioriterande åtgärder, även i landsbygdsmiljö, i korsningar och vid stationer platser där bussen annars riskerar att fördröjas. Struktur för ny bebyggelse Regional BRT utgör en tydlig struktur i kollektivtrafiksystemet. De högklassiga regionala busslinjerna är en drivkraft för ortsutveckling, med stationerna som viktiga noder i samhällsplaneringen. Busslinjerna är samtidigt en integrerad del i transportsystemet, med ett hela-resan-perspektiv. Detta ställer krav på välfungerande och säkra bytespunkter mellan alla transportslag, bra anslutningar till stationen, pendlarparkeringar och cykelparkeringar. Bytespunkterna ges en högkvalitativ, stationsliknande karaktär. Attraktiv kollektivtrafik är lätt att förstå och använda. Tillgänglighet, säkerhet och högt ställda miljökrav är en förutsättning. Olika typer av regionala linjer Regional BRT förbinder tätorter med högkvalitativ kollektivtrafik på avstånd som lämpar sig för daglig pendling. Restiden är typiskt minuter (även om körtiden mellan ändhållplatserna kan vara längre). Regional BRT kan vara aktuellt i flera sammanhang, anpassat till lokala förhållanden: Stråk till och genom större städer, med förhållandevis stora resandevolymer. Höga krav på kapacitet och stor del egen infrastruktur för att säkerställa god framkomlighet. Stråk huvudsakligen i landsbygdsmiljö med mindre resandevolymer, men med regionsammanbindande funktion. Hög resstandard och komfort. Kännetecken för Regional BRT Prioritet. Ostörd färd mellan stationerna. Bussprioritering där bussens framfart annars riskerar att hindras av annan trafik. Prioriteringen borgar för korta restider och mycket hög pålitlighet. Komfort. Möjlighet att använda restiden till att exempelvis jobba, vila eller läsa tack vare bekväma bussar och mjuk linjeföring. Tydligt. Lätt att förstå och använda. Stationer och anslutningsvägar med hög kvalitet. Strukturbildande. Stabilitet och långsiktighet bidrar till att fler vågar satsa på ny bebyggelse och servicefunktioner i närheten av stationerna. Samspel med bebyggelseplaneringen. Identitet. Hög synbarhet, egen identitet, design och varumärke. GUIDELINES FÖR REGIONAL BRT 3 87

88 SAMHÄLLSPLANERING Drivkraft för ortsutvecklingen Regional BRT ska vara strukturbildande. Stationerna signalerar att här kommer det finnas högkvalitativ kollektivtrafik under lång tid framöver, vilket gör dem till viktiga noder i bebyggelseplaneringen och för exploatörer. Gestaltningen av tätortsmiljön kring stationerna bör präglas av hög kvalitet i belysning, gångytor, planteringar, gatumöbler, markbeläggning med mera. Anslutningarna till stationerna är mycket viktiga för upplevelsen av hela resan, och bör förutom god belysning alltid ha vägvisning till och från stationerna. Rakt och gent Centrala stationslägen bör alltid eftersträvas, men i de fall det drabbar många genomresande med betydande restidsförlängning måste mer externt placerade stationer också övervägas. Inriktningen är att mellan de stora målpunkterna utmed linjen bör körvägen vara maximalt 10 procent längre än motsvarande avstånd med bil. Detta är en förutsättning för att busstrafiken ska kunna erbjuda attraktiva restider jämfört med bilen. I Enschede, Nederländerna, var bussgatan först på plats i nybyggnadsområdet Roombeek. Kollektivtrafiken ger en tydlig struktur till bebyggelseutvecklingen och får samtidigt en gen och snabb körväg genom området. Remsor av konstgräs har lagts i betongbanan. Tvära kurvor bör inte förekomma utmed linjen. Tvära kurvor ger såväl längre restid som sämre komfort. Avstånd mellan stationerna För att kunna erbjuda kollektivtrafik som är både snabb och pålitlig får stationerna inte ligga för tätt, normalt bör avståndet mellan två stationer inte vara kortare än 1000 m. Detta är längre än vad som normalt rekommenderas för stadstrafik, eftersom det vanligtvis ställs högre krav på snabbhet på regionala linjer. Detta innebär att det i många orter bara kan bli en station, i likhet med tågtrafik. Utanför tätorter förekommer normalt inga stationer, men större målpunkter eller pendlarparkeringar med stort resandeunderlag kan i vissa fall motivera stationer där. Vägvisning till stationen för såväl bilister som cyklister och fotgängare bör finnas i orter med Regional BRT. Bilden visar exempel på vägvisning i Lund, med symboler för stadsbuss (grön), regionbuss (gul), cykelparkering med tak och cykelpump. Samverkan mellan aktörer Väl fungerande samverkan mellan olika offentliga och privata aktörer är avgörande för att utveckla, planera och genomföra Regional BRT. I första hand är effektiv samverkan väsentlig mellan olika infrastrukturhållare såsom Trafikverket och kommunerna, kollektivtrafikmyndigheter, länstrafikbolag, operatörer och fordonsindustri. Till att börja med bör man arbeta för att forma en gemensam målbild, som etableras i relevanta dokument såsom Länsplaner för transportinfrastruktur, Trafikförsörjningsprogram och kommunala översiktsplaner. Som ett nästa steg bör målbilder och finansieringsprinciper konkretiseras i avsiktsförklaringar (och i senare skeden genomförandeavtal) mellan berörda parter såsom Trafikverket, regioner/landsting, kommuner och operatörer. De bör tydligt specificera roller, mandat och ansvar för de olika organisationer som ingår avtalen. I Knislinge (3 000 invånare) i nordöstra Skåne har bussstationen flyttats och utgör nu centrumpunkt för förnyelsen av bykärnan. Bussarna har fått rak körväg genom stationen, medan biltrafiken leds förbi densamma. 4 GUIDELINES FÖR REGIONAL BRT 88

89 Regionalt superbusskoncept i Skåne syftar till utveckling av en högkvalitativ busstrafik i de delar av regionen som idag saknar järnvägsförbindelser. Konceptet omfattar en helhetssyn på infrastruktur, stationer och fordon genom att sörja för god framkomlighet, punktlighet, komfort och trygghet. Fokus är ett hela-resan-perspektiv där kollektivtrafiken och dess bytespunkter är en viktig del men inte allt. Trygga och säkra anslutande gång- och cykelvägar samt pendlarparkeringar för bil och cykel, samt lokal service är lika viktiga faktorer. Det finns inga hållplatser i konceptet utan bytespunkterna benämns stationer. Dessa håller en hög standard och anpassas utifrån lokala förhållanden på plats. Stationen ska innehålla de funktioner som gör resan enklare och bekvämare både för dagens och blivande resenärers behov. Bilder: Region Skåne. Planera för nya stationssamhällen Införandet av Regionalt superbusskoncept i Skåne GUIDELINES FÖR REGIONAL BRT 5 89

90 INFRASTRUKTUR Prioritet I ett BRT-system ska bussen alltid kunna hålla sin tillåtna marschfart mellan stationerna. Trafiksignaler med prioritet för busstrafiken, busskörfält, egen bussväg eller andra åtgärder behövs där framkomlighetsproblem kan uppstå. Ibland behövs också nya länkar för att kunna tillmötesgå kraven om centralt placerade stationer och gen linjesträckning. På många landsvägssträckor finns inga framkomlighetsproblem, där kan bussarna gå i blandtrafik. Det är däremot viktigt att korsningar och stationer alltid utformas så att bussen inte fördröjs. På platser där störning för busstrafiken bara uppkommer några enstaka gånger per år, till exempel vid enstaka evenemang eller liknande, är det oftast inte rimligt med stora infrastrukturåtgärder, utan där bör andra typer av lösningar sökas. Fokus för framkomlighetsåtgärderna bör ligga där många reser och där störningar uppkommer frekvent. Grönt ljus stombuss. Vår gemensamma resa mot en attraktiv storstadsregion. Stockholms läns landsting och Trafikverket arbetar tillsammans för att förbättra framkomligheten för stombussarna i Stockholms län, med åtgärder som beräknas ge stora restidsvinster. Målet är att snabbt och kostnadseffektivt binda samman Stockholmsregionen. Linjeföring God åkkomfort ställer krav på fordon och förare, och även på infrastrukturen. Körytan behöver vara jämn och linjeföringen utan tvära kurvor. Spårtrafik körs normalt med en maximal sidoacceleration på 1 m/s 2, vilket bör fungera som riktvärde även för komfortabel busstrafik. Detta kräver stora kurvradier för att hastigheten inte ska behöva sänkas och restiden bli lidande. Dessa guidelines utgår från samma minimiradier som för spårväg; radier under 40 m bör undvikas och 25 m är absolut minimum. Särskilt känslig är man för sidoförflyttningar före och efter stationer, där många passagerare står upp på väg av eller på bussen. En BRT-station ska därför medge rak inkörning. För att underlätta angöringen bör plattformen byggas ut ett par decimeter i körbanan (klackhållplats). Busskörfält genom cirkulationsplatser ger såväl bättre framkomlighet som komfort för kollektivtrafikresenärerna. Man undviker krängande höger-vänster-högerrörelse och får mindre hastighetsreduktion. Detta gäller även för bussar som måste svänga i cirkulationsplatsen, som här i Lorient, Frankrike. Stationsutformning Alla stationer är bytespunkter mellan färdsätt. Särskilt samverkan med cykeltrafik är mycket framgångsrik och ger en effektiv reskombination. Välplacerad, synlig, överblickbar och upplyst cykelparkering med ramlåsning och tak ska finnas vid alla stationer. Vid större stationer bör cykelgarage finnas låsta utrymmen som endast kan öppnas av abonnenter. Plattformsutformningen bör vara standardiserad med avseende på utbyggnad i gatan (klackhållplats) och kantstensutformning. Detta ger goda förutsättningar för tät angöring och nivåfritt insteg, till gagn för alla resenärer som kliver av och på bussen. Farthinder Komforten är av avgörande betydelse för Regional BRT och därför får fysiska farthinder inte finnas i bussens körväg. Farthinder kan vid behov ersättas med systemstöd hos föraren. Hållplatsens geometri och utformning bör medge rak angöring för fordonen för tät kantstensangöring samt om möjligt nivåfritt insteg för hög funktionsanpassning och komfort för samtliga resenärer. Bild från R-Net utanför Amsterdam. 6 GUIDELINES FÖR REGIONAL BRT 90

91 FORDON OCH STÖDSYSTEM Profilering En enhetlig profil på fordon och stationer ger tydliga signalvärden och ökad orienterbarhet. Vanligtvis utvecklas egna varumärken för BRT-system för att tydligt visa att det är ett koncept med högre standard än den konventionella busstrafiken. Eclipse är en BRT-linje i södra England, där stor omsorg har lagts på bussarnas inredning. Golv i trälaminat, läderklädda fåtöljer med nackstöd i matchande färg med mera. Bussarna är helt fria från reklam. Foto: Ulo Maasing. Biljettsystem En betallösning som inte påverkar hållplatstiden innebär att föraren varken säljer eller viserar biljetter. Biljettköp behöver därför kunna göras på stationen, utöver med mobila lösningar. Biljettvisering sker företrädesvis genom maskinell visering på plattform eller i fordon, med system som inte fördröjer hållplatstiden. Biljettvisering hos föraren kan i vissa fall vara acceptabelt, men då krävs maskinella system med mycket snabb kontroll av biljettens giltighet. Inriktningen bör vara ett system där varje påstigning inte tar mer än 1 sekund, vilket motsvarar en situation helt utan köbildning. Om biljettmaskinerna placeras ombord på bussen bör de inte sättas omedelbart innanför dörren. Ombord på Norrlandskusten Express på sträckan Haparanda-Luleå-Umeå finns en särskild affärsklassavdelning kallad ExpressPlus. ExpressPlus inkluderar platsbokning, rymligare säten och benutrymmen, kaffe och smörgås, eluttag vid varje plats samt tillgång till tidningar och tidskrifter. Foto: Länstrafiken Norrbotten. Exempel på kombiutrymme med plats för cykel ombord på en Évéole-buss i Douai, Frankrike. Bussar för Regional BRT Fordonen måste utformas efter trafikens förutsättningar. I de tunga pendlingsstråken kring större städer finns höga kapacitetskrav och det är då viktigt att skapa så många sittplatser som möjligt, utan att göra alltför stora avkall på komforten. I stråk med mindre resandevolymer, och med långa resor, finns större förutsättningar att vara mer frikostig med utrymmet eventuellt i form av en förstaklassavdelning med bredare säten och möjlighet till platsbokning med mera. Tekniskt sett ställs särskilt höga krav på låg ljudnivå, både utvändigt (särskilt vid stationer) och invändigt, och bra fjädring som minimerar vibrationer ombord. Till förarens hjälp bör systemstöd finnas för mjuk körning, hjälp vid stationsangöring och för tidhållning. Vid hög turtäthet, tiominuterstrafik eller tätare, är även systemstöd för regularitet av betydelse för att säkerställa jämna tidsavstånd mellan avgångarna. Bagage och cyklar Vid handikappentrén bör ett kombiutrymme finnas, med plats för barnvagnar, rullstolar, rullatorer, cyklar, bagage och motsvarande. Om plats för cykel inte kan anordnas inne i bussen bör det inte vara tillåtet att ta med cykel överhuvudtaget, för att det ska vara möjligt att klara de höga krav på punktlighet som ställs vid Regional BRT. Lånecykelsystem i orter som trafikeras av Regional BRT bör marknadsföras tillsammans med kollektivtrafiken. Plant insteg anordnas med anpassad kantstensutformning och rak inkörning till stationerna, eller med gap filler på fordon eller plattform. Gap filler kräver, liksom automatisk rullstolsramp, standardiserad plattformshöjd. GUIDELINES FÖR REGIONAL BRT 7 91

92 TRAFIKERING Utbud För att ge resenärerna flexibilitet och för att linjen ska fungera för flera resärenden inte bara för arbets- och skolpendling bör trafiken vara igång från tidig morgon till sen kväll alla dagar med en tur åtminstone varje timme som minimikrav. Tätare trafik är önskvärt och bör erbjudas om de lokala förutsättningarna medger det. Detsamma gäller även nattrafik. Taktfast tidtabell samma minuttal alltid gör kollektivtrafiken enkel att använda. Regional BRT har hög pålitlighet tack vare infrastruktur som prioriterar bussen, få stationer med effektiv på- och avstigning och förarstöd för tidhållning. Integrerat system Ett nätverk är betydligt mer användbart än enskilda linjer var för sig. Regional BRT bör planeras så att linjerna ansluter till viktiga knutpunkter med korta bytestider till övrig kollektivtrafik. Västtrafiks linje 100 förbinder Borås resecentrum med tre stora knutpunkter i Göteborg. Inga andra hållplatser trafikeras, vilket tillsammans med busskörfält på delar av sträckan (som här på riksväg 40 vid Kallebäck) gör att bussen kan erbjuda restider som är konkurrenskraftiga gentemot bil. Resandet har ökat kraftigt på senare år tack vare tätare turintervall (femminuterstrafik som mest), takttidtabell samt nya, attraktiva fordon. Foto: Västtrafik / Stina Olsson. Anslutningar till det lokala gång- och cykelvägnätet kan också ses som en del av kollektivtrafiknätverket. Vid vissa stationer kan även pendlarparkering ge en effektiv koppling mellan bil och kollektivtrafik. Fokus på regionala resor Regionala linjer är i första hand till för regionala resor. Alltför många korta, lokala resor kan medföra problem i form av längre tid för av- och påstigning vid stationerna och ökad trängsel ombord. I bästa fall är de lokala resorna så få att man kan undvika restriktioner. Men om de korta, lokala resorna motverkar syftet och ambitionen med Regional BRT kan begränsningar behöva införas endast påstigande på väg ut ur större ort i änden på linjen, endast avstigande på väg in mot slutdestinationen. På Busway i Nantes, Frankrike, visar man information om anslutningar vid nästa hållplats inklusive tid till nästa avgång på respektive linje. Dessutom visar man bilder på målpunkter och sevärdheter nära kommande hållplats. Lättare för resenären att hitta rätt och utmärkt marknadsföring. Hållplatserna på R-Net utanför Amsterdam har, utöver realtidsinformation med tid till nästa avgång, utrustats med analoga klockor som är en klassisk symbol för stationer. Pelare med information om, och reklam för, pendlarparkering vid Nantes Busway. Väl utformade pendlarparkeringar med tydlig info och bra anslutning till stationerna är ett sätt att marknadsföra både samåkning och det regionala BRT-systemet. 8 GUIDELINES FÖR REGIONAL BRT 92

93 70 km/h 100 km/h 90 km/h 60 km/h 80 km/h Medelhastigheten för en linje är starkt beroende av hur tätt stationerna placeras. Diagrammet visar vilken medelhastighet som kan åstadkommas vid olika stationsavstånd och maxhastighet på vägen. Stationsavstånd upp till ca m har väldigt stor inverkan på medelhastigheten. Därefter planar kurvorna ut. Medelhastighet 50 km/h 40 km/h 30 km/h 20 km/h 10 km/h 70 km/h 60 km/h 50 km/h 40 km/h 30 km/h 20 km/h Maxhastighet 0 km/h 0 m 500 m 1000 m 1500 m 2000 m 2500 m Stationsavstånd Cambridgeshire Guided Busway är en bussbana i England som förbinder Cambridge, St Ives och Huntingdon. Banan är drygt 30 km och följer till stora delar en tidigare järnvägssträckning. På huvuddelen av sträckningen är bussarna spårstyrda, med hjälp av horisontella styrhjul som löper mot betongbanans kant. Förutom stationer vid de orter som banan passerar, trafikeras även nybyggda anläggningar för pendelparkeringar. Alla stationer är försedda med biljettautomater så att biljett kan köpas innan påstigning. Foto: Ulo Maasing. GUIDELINES FÖR REGIONAL BRT 9 93

94 STANDARD FÖR REGIONAL BRT I SVERIGE 10 GUIDELINES FÖR REGIONAL BRT 94

95 GUIDELINES FÖR REGIONAL BRT 11 95

96 K2 är Sveriges nationella centrum för forskning och utbildning om kollektivtrafik. Här möts akademi, offentliga aktörer och näringsliv för att tillsammans diskutera och utveckla kollektivtrafikens roll i Sverige. Vi forskar om hur kollektivtrafiken kan bidra till framtidens attraktiva och hållbara storstadsregioner. Vi utbildar kollektivtrafikens aktörer och sprider kunskap till beslutsfattare så att debatten om kollektivtrafik förs på vetenskaplig grund. K2 drivs och finansieras av Lunds universitet, Malmö högskola och VTI i samarbete med Stockholms läns landsting, Västra Götalandsregionen och Region Skåne. Vi får stöd av Vinnova, Formas och Trafikverket. 96

97 SJÖBO KOMMUN Kommunstyrelsen KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Dnr 2017/242 Orebackens Camping Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut 1. Föreslå kommunstyrelsen besluta att från samhällsbyggnadsnämnden beställa en ny detaljplan för campingområdet samt att i en fördjupad utredning av närområdet se över utvecklingsmöjligheterna samt skapa en målsättning för det rörliga friluftslivet i form av ridning, vandring och cykling mm. Områdets omfattning vad gäller den nya detaljplanen redovisas i bilaga. 2. Föreslå kommunstyrelsen besluta att avsätta medel för detaljplanens upprättande. 3. Föreslå kommunstyrelsen besluta att ge tekniska nämnden i uppdrag att iordningsställa campingområdet inför säsongen Föreslå kommunstyrelsen besluta att anvisa motsvarande 500 tkr till tekniska nämnden 2019 för att ersätta intäktsbortfall under första halvåret, iordningställande av campingområdet samt delar av underhållskostnaderna för Sammanfattning Nuvarande arrendeavtal för campingverksamheten vid Orebackens Camping i Sjöbo upphör den 31 december Kommunfullmäktige beslutade ( 65, dnr 2017/242) att campingen ska bedrivas i egen regi från januari 2019 och gav kultur-, tillväxt- och fritidsutskottet tillsammans med ordförandena i samhällsbyggnadsnämnden, tekniska nämnden samt övriga adjungerade vid behov i uppdrag att utreda om det går att få bärighet att bedriva camping på befintligt detaljplanerat område, vad kostnaden blir för att utöka detaljplanen till dagens område samt om det är möjligt att använd Orestugans parkering som uppställningsplats. Arbete har enligt beslutet avrapporterats till kommunstyrelsens arbetsutskott den 3 oktober Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade vid sitt möte den 3 oktober 2018 att notera att detaljplanen behöver utökas för att få affärsmässighet i campingverksamheten. Arbetsutskottet beslutade också att uppdra åt KTF-utskottet att ta fram ett beslutsförslag till detaljplanen (även inkluderande Orestugan) gällande inriktning, avgränsning och kostnad för beslut i kommunstyrelsen i november månad. KTF-utskottet fick också i uppdrag att tillsammans med tekniska förvaltningen ta fram en kostnadskalkyl för den upprustning av campingen som krävs inför säsongen Kalkylen skall redovisas för kommunstyrelsen den 14 november KTF-utskottet fick vidare i uppdrag att fortsatt arbeta fram det underlag som krävs för driften i kommunal regi och redovisa eventuella kostnader för detta och redovisa detta i november månad. I övrigt ställde sig kommunstyrelsen bakom slutsatserna i avrapporten. I bilaga 1 redovisas inriktning, avgränsning samt ungefärlig kostnad för framtagande av ny detaljplan. Bilaga 2 redovisar uppskattande insatser och kostnader för iordningställande av Orebackens Camping inför säsongen Bilaga 3 redovisar förväntat utfall av budget 2019 och budget 2020 för Orebackens Camping. 97

98 SJÖBO KOMMUN Kommunstyrelsen KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Beslutsunderlag Kultur-, tillväxt och fritidsutskottets beslut 23 oktober 2018 Bilaga 1 till beslut Bilaga 2 till beslut Bilaga 3 till ärende Tjänsteskrivelse Orebackens Camping 1804 Kultur-, tillväxt- och fritidsutskottets beslut den 30 januari Kultur-, tillväxt- och fritidsutskottets beslut den 21 februari Kultur-, tillväxt- och fritidsutskottets beslut och beslutsförslag den 17 april Arbetsutskottets beslutsförslag den 2 maj Arbetsutskottets beslutsförslag den 21 maj Kommunstyrelsens beslutsförslag den 30 maj Kommunfullmäktiges beslut den 13 juni Rapport med bilagor 98

99 SJÖBO KOMMUN Kultur-, tillväxt- och fritidsutskottet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 90 Dnr 2017/242 Orebackens Camping Kultur-, tillväxt- och fritidsutskottets beslut - föreslå kommunstyrelsen besluta att från samhällsbyggnadsnämnden beställa en ny detaljplan för campingområdet samt att i en fördjupad utredning av närområdet se över utvecklingsmöjligheterna samt skapa en målsättning för det rörliga friluftslivet i form av ridning, vandring och cykling mm. Områdets omfattning vad gäller den nya detaljplanen redovisas i bilaga. - föreslå kommunstyrelsen besluta att avsätta medel för detaljplanens upprättande. - föreslå kommunstyrelsen besluta att ge tekniska nämnden i uppdrag att iordningsställa campingområdet inför säsongen föreslå kommunstyrelsen besluta att anvisa motsvarande 500 tkr till tekniska nämnden 2019 för att ersätta intäktsbortfall under första halvåret, iordningställande av campingområdet samt delar av underhållskostnaderna för Sammanfattning Nuvarande arrendeavtal för campingverksamheten vid Orebackens Camping i Sjöbo upphör den 31 december Kommunfullmäktige beslutade ( 65, dnr 2017/242) att campingen ska bedrivas i egen regi från januari 2019 och gav kultur-, tillväxt- och fritidsutskottet tillsammans med ordförandena i samhällsbyggnadsnämnden, tekniska nämnden samt övriga adjungerade vid behov i uppdrag att utreda om det går att få bärighet att bedriva camping på befintligt detaljplanerat område, vad kostnaden blir för att utöka detaljplanen till dagens område samt om det är möjligt att använd Orestugans parkering som uppställningsplats. Arbete har enligt beslutet avrapporterats till kommunstyrelsens arbetsutskott den 3 oktober Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade vid sitt möte den 3 oktober 2018 att notera att detaljplanen behöver utökas för att få affärsmässighet i campingverksamheten. Arbetsutskottet beslutade också att uppdra åt KTF-utskottet att ta fram ett beslutsförslag till detaljplanen (även inkluderande Orestugan) gällande inriktning, avgränsning och kostnad för beslut i kommunstyrelsen i november månad. KTF-utskottet fick också i uppdrag att tillsammans med tekniska förvaltningen ta fram en kostnadskalkyl för den upprustning av campingen som krävs inför säsongen Kalkylen skall redovisas för kommunstyrelsen den 14 november KTF-utskottet fick vidare i uppdrag att fortsatt arbeta fram det underlag som krävs för driften i kommunal regi och redovisa eventuella kostnader för detta och redovisa detta i november månad. I övrigt ställde sig kommunstyrelsen bakom slutsatserna i avrapporten. I bilaga 1 redovisas inriktning, avgränsning samt ungefärlig kostnad för framtagande av ny detaljplan. Bilaga 2 redovisar uppskattande insatser och kostnader för iordningställande av Orebackens Camping inför säsongen Justerandes sign Utdragsbestyrkande 99

100 SJÖBO KOMMUN Kultur-, tillväxt- och fritidsutskottet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Bilaga 3 redovisar förväntat utfall av budget 2019 och budget 2020 för Orebackens Camping. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, kommunstyrelsen november Bilaga 1 till beslut Bilaga 2 till beslut Bilaga 3 till ärende Beslut KF 65/2018 Tjänsteskrivelse Orebackens camping Beslut ktfu 1/2018 Beslut ktfu 26/2018 Beslut ktfu 40/2018 Beslut ksau 102/2018 Beslut ks 82/2018 Beslut ksau 131/2018 Beslut Ksau 190/2018 Tjänsteskrivelse Orebackens casmping Bilaga 1 och 2 förslag till avgränsning Bilaga 3 avgränsning detaljplan inklusive nuvarande Bilaga 4 Ordningsregler + svenska 2 Bilaga 5 Exempel anpassade ordningsregler Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Avdelningschef Camilla Jönsson Intendent Stefan Larsson Justerandes sign Utdragsbestyrkande 100

101 Bilaga till KTFU beslut 90/2018 Inriktning detaljplan Orebackens Camping Syfte med området ska vara campingverksamhet och rörligt friluftslig. Detaljplanen ska särskilt fokusera på hållbar drift och utveckling av campingverksamheten samt kopplingen till Oran med de utvecklingsmöjligheter som redan är definierade. 101

102 SJÖBO KOMMUN Kommunstyrelsen KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Dnr 2018/107 Avgifter inom camping, marknad med mera Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att överlämna taxeförslaget till tekniska nämnden för behandling och fastställande. Sammanfattning Behov föreligger om ändring av kultur-, tillväxt- och fritidsavdelningens taxor och avgifter. Kultur-, tillväxt- och fritidsutskottet har reviderat taxor och avgifter, enligt bilaga, till kommunstyrelsen för vidare hantering. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse taxor KTFU Beslutsunderlag taxor och avgifter Kultur-, tillväxt- och fritidsutskottets beslut den 23 oktober Kommundirektörens tjänsteskrivelse 102

103 103

104 SJÖBO KOMMUN Kultur-, tillväxt- och fritidsutskottet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 92 Dnr 2018/107 Taxor och avgifter Kultur-, tillväxt- och fritidsutskottets beslut Överlämna revidering av taxor och avgifter, enligt bilaga, till kommunstyrelsen för vidare hantering. Sammanfattning Behov föreligger om ändringar av kultur-, tillväxt- och fritidsavdelningens taxor och avgifter. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse taxor Beslutsunderlag avgifter Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande 104

105 SJÖBO KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Dnr 2018/178 Uppföljning av familjenämndens ekonomi Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Förslag redovisas vid sammanträdet. Sammanfattning Kommunstyrelsen har beslutat att vård- och omsorgsnämnden och familjenämnden nogsamt ska följa upp sin ekonomi varje månad. Uppföljningarna ska delges kommunstyrelsen. Vårdoch omsorgsnämndens arbetsutskott bjuds in till kommunstyrelsens arbetsutskott för redovisning av uppföljningsarbetet. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens beslut den 22 augusti Familjenämndens beslut den 22 oktober

106 SJÖBO KOMMUN Familjenämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL FAM 2018/ Dnr 2018/72 Ekonomisk uppföljning 2018 Familjenämndens beslut Utfallsprognos per fastställs och översänds till kommunstyrelsen. Sammanfattning Enligt kommunstyrelsens beslut har familjenämnden fått i uppdrag att följa upp sin ekonomi varje månad samt att delge dessa uppföljningar till kommunstyrelsen. En utfallsprognos per har upprättats. Arbetsutskottets förslag till familjenämnden Utfallsprognos per fastställs och översänds till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Utfallsprognos per Arbetsutskottets beslutsförslag Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande 110

107 Sjöbo kommun FAM 2018/ Familjenämnden Uppföljning September månad 2018 Charlotte Gillsberg, :

108 Drift: Prognos för helåre t 2018 Kommunbidrag helåret 2018 Prognostiserat resultat 2018 Verksamhet Förskole-, fritidshems och grundskoleverksamhet Gymnasieskola Individ- och familjeomsorg Kulturverksamhet Politisk verksamhet Turism och fritidsverksamhet Vuxenutbildning, arbetsmarknadsåtgärder och flyktingverksamhet Summa Verksamhet Politisk verksamhet Politisk verksamhet följer budget. Turism och fritidsverksamhet Fritidsverksamheten prognostiserar ett överskott avseende vakant tjänst på fritidsgårdar. Ingen förändring från föregående prognos. Fortsatt återhållsamhet inom samtliga verksamheter och upprättad åtgärdsplan följs. Kulturverksamhet Kulturverksamhet har ett mindre överskott avseende vakant tjänst under året. Ingen förändring från föregående prognos. Fortsatt återhållsamhet inom samtliga verksamheter och upprättad åtgärdsplan följs. Individ- och familjeomsorg Ingen förändring från föregående prognos. Underskottet avser främst placeringar inom både barn och vuxna samt ekonomiskt bistånd. Fortsatt återhållsamhet inom samtliga verksamheter och upprättad åtgärdsplan följs. Vuxenutbildning, arbetsmarknadsåtgärder och flyktingverksamhet Underskottet beror på ett återbetalningskrav på 0,8 mnkr till Migrationsverket avseende felaktigt utbetald ersättning under andra kvartalet Dessutom hade ytterligare intäkter uteblivits som bokats upp motsvarande 0,3 mnkr. Totalt ett intäktstapp med 1,1 mnkr. Ingen förändring från föregående prognos. Fortsatt återhållsamhet inom samtliga verksamheter och upprättad åtgärdsplan följs. Gymnasieskola Gymnasieverksamhetens underskott avser främst volymer med 2,8 mnkr, varav gymnasiesärskolan 0,7 mnkr. Underskottet baseras både på fler antal elever samt dyrare utbildningsplatser. Detta medför även ökade kostnader för skolskjuts avseende gymnasiesärskolan. Överskott avseende vakant rektorstjänst på Malenagymnasiet motsvarande 0,4 mnkr. Ingen förändring från föregående prognos. Fortsatt återhållsamhet inom samtliga verksamheter och upprättad åtgärdsplan följs. Förskole-, fritidshems och grundskoleverksamhet Prognosen för den pedagogiska verksamheten förbättras med 200 tkr. Det är mindre förändringar inom antal barn/elever som påverkar utfallet. Dessutom ökar intäkterna från föräldraavgifterna inom fritidsverksamheten. Samtliga enheter behåller sin prognos från föregående månad förutom förskola Centrum. Deras tidigare överskott har minskat då inflödet av barn inte blev så stort som man hade beräknat. Fortsatt återhållsamhet inom samtliga verksamheter och upprättad åtgärdsplan följs. Charlotte Gillsberg, :

109 Investering: Prognos för helåre t 2018 Kommunbidrag helåret 2018 Prognostiserat resultat 2018 Verksamhet Förskole-, fritidshems och grundskoleverksamhet Gymnasieskola Individ- och familjeomsorg Kulturverksamhet Turism och fritidsverksamhet Vuxenutbildning, arbetsmarknadsåtgärder och flyktingverksamhet Summa Verksamhet Kulturverksamhet Projekt Meröppet Sjöbo huvudbibliotek är framflyttat. Charlotte Gillsberg, :

110 Familjeförvaltningen FAM 2018/ Enhet Budget Prognos DR 2 Prognos september Trend Förvaltningschef Enhetschef ekonomi Skolskjuts Verksamhetschef grundskola Färsingaskolan Storkskolan Emanuelskolan Sandbäcksskolan Lövestad skola Vollsjö skola Särskolan Verksamhetschef förskola Blentarp Grimstofta Sjöbo Centrum Östra färs Piraten Verksamhetschef Kultur och fritid Verksamhetschef Utbildningscentrum Malenagymnaiset Verksamhetschef socialtjänst Enhetschef råd och stöd Elevhälsa Enhetschef gruppboende Åsum Viljan Myndighetsenheten Total

111 Kommentar Fler barn men högre intäkter föräldraavgifter Färre barn Färre barn 115

112 SJÖBO KOMMUN Kommunstyrelsen KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Dnr 2018/178 Uppföljning av vård- och omsorgsnämndens ekonomi Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Förslag redovisas vid sammanträdet. Sammanfattning Kommunstyrelsen har beslutat att vård- och omsorgsnämnden och familjenämnden nogsamt ska följa upp sin ekonomi varje månad. Uppföljningarna ska delges kommunstyrelsen. Vårdoch omsorgsnämndens arbetsutskott bjuds in till kommunstyrelsens arbetsutskott för redovisning av uppföljningsarbetet. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens beslut den 22 augusti Vård- och omsorgsnämndens beslut den 19 oktober

113 117

114 118

115 119

116 120

117 121

118 SJÖBO KOMMUN Kommunstyrelsen KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Dnr 2018/209 Överenskommelse mellan Region Skåne och kommunerna om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Överenskommelse mellan Region Skåne och kommunerna i Skåne län om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård antas. Sammanfattning Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård trädde i kraft vid årsskiftet 2017/2018. Lagen ersatte lagen (1190:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Den nya lagen innehåller bestämmelser om samverkan mellan landsting och kommun. Huvudmännen ska i samråd utarbeta gemensamma riktlinjer om samverkan och förväntas ingå överenskommelser med varandra om tidpunkt för kommunens betalningsansvar samt vilka belopp som ska betalas. Om en överenskommelse mellan landsting och kommun inte kommer till stånd gäller att kommunens betalningsansvar inträder tre kalenderdagar efter meddelande om att patienten är utskrivningsklar samt att ersättningsbeloppet för kommunens betalningsansvar motsvarar genomsnittskostnaden i riket för ett vårddygn i den slutna vården. Utifrån den nya lagen slöts hösten 2017 en överenskommelse mellan Region Skåne och kommunerna i Skåne län om samverkan vid utskrivning från sluten vård. Lagen omfattar även en övergångsbestämmelse som innebär att patienter i sluten psykiatrisk hälso- och sjukvård omfattas av särskilt regelverk för betalningsansvar under Om inte särskild överenskommelse träffas mellan parterna gäller lagen, det vill säga tre kalenderdagar efter meddelande om att patienten är utskrivningsklar från och med den 1 januari Kommunförbundet Skåne har under 2018, i samverkan med Region Skåne, tagit fram ett förslag till överenskommelse som omfattar både patienter i den slutna psykiatriska hälso- och sjukvården och den slutna somatiska hälso- och sjukvården. Överenskommelsen gäller tills vidare från och med den 1 januari 2019 under förutsättning att samtliga parter undertecknat eller på annat vis ingått denna överenskommelse senast den 21 december Överenskommelsen ersätter tidigare överenskommelse mellan Region Skåne och kommunerna i Skåne län om samverkan vid utskrivning från sluten vård. Beslutsunderlag Kommunförbundet Skånes missiv Protokollsutdrag från Kommunförbundet Skånes styrelse Förslag till överenskommelse 122

119 Kommunförbundet Skånes styrelse ställer sig bakom Överenskommelse mellan Region Skåne och kommunerna i Skåne län om samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård Kommunförbundet Skånes styrelse beslutade enhälligt att ställa sig bakom förslaget till överenskommelse mellan Region Skåne och kommunerna i Skåne län om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård samt att rekommendera kommunerna att politiskt anta överenskommelsen. Bakgrund Riksdagen antog i juni 2017 Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård och som trädde i kraft årsskiftet 2017/2018. Lagen ersatte lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård, vanligen benämnd betalningsansvarslagen (BAL). Den nya lagens syfte är att främja en god vård och en socialtjänst av god kvalitet för enskilda som efter utskrivning från sluten vård behöver insatser från socialtjänsten, den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården eller den landstingsfinansierade öppna vården. I lagen tydliggörs att verksamheter inom socialtjänst och öppen hälso- och sjukvård tidigt måste börja planera inför patientens utskrivning från sluten vård. Lagen innehåller även bestämmelser om samverkan mellan landsting och kommun. Huvudmännen ska i samråd utarbeta gemensamma riktlinjer om samverkan och förväntas ingå överenskommelser med varandra om tidpunkt för kommunens betalningsansvar samt vilka belopp som ska betalas. Lagen innehåller bestämmelser om vad som ska gälla för kommuners betalningsansvar om en överenskommelse inte kommer till stånd. Dessa bestämmelser anger att en kommuns betalningsansvar inträder 3 kalenderdagar efter att ett meddelande om att patienten är utskrivningsklar samt att det ersättningsbelopp som ska gälla för kommunens betalningsansvar motsvarar genomsnittskostnaden i riket för ett vårddygn i den slutna vården. I Skåne slöts hösten 2017 en särskild Överenskommelse mellan Region Skåne och kommunerna i Skåne län om samverkan vid utskrivning från sluten vård, Lagen omfattar också en övergångsbestämmelse som innebär att patienter i sluten psykiatrisk hälso- och sjukvård omfattas av särskilt regelverk för betalningsansvar under Om inte särskild överenskommelse träffas mellan parterna gäller lagen, dvs 3 kalenderdagar efter utskrivningsklar från och med Förslag till ny överenskommelse Kommunförbundet Skåne har under 2018, i samverkan med Region Skåne tagit fram ett förslag till överenskommelse som omfattar både patienter i den slutna psykiatriska hälsooch sjukvården och den slutna somatiska hälso- och sjukvården. Förslaget har före beslut i Kommunförbundet Skåne Besöksadress: Gasverksgatan 3A, Lund Postadress: Box 53, Lund Webbadress: kfsk.se Telefon:

120 Kommunförbundet Skånes styrelse även kommunicerats i Kommunförbundet Skånes beredning för hälsa och social välfärd, arbetsutskott samt i socialchefsrådet. Överenskommelsens innebörd I överenskommelsen föreslås att samma beräkningsmodell som används under 2018 för utskrivningsklara patienter i somatisk sluten hälso- och sjukvård, även ska gälla för patienter i psykiatrisk sluten hälso- och sjukvård från och med Beräkningsmodellen för kommunalt betalningsansvar baseras på en genomsnittsberäkning där betalningsansvaret inträder när det genomsnittliga antalet dagar i sluten vård efter utskrivningsklar överskrider 2,80 kalenderdagar per kommun under en kalendermånad och i beräkningsunderlaget görs ingen åtskillnad på om patienten vårdats i psykiatrisk eller somatisk sluten hälso- och sjukvård. Dagar i en av vårdformerna överstigande 2,80 kalenderdagar kan då kvittas mot dagar i den andra vårdformen då patienten skrivits ut innan 2,80 kalenderdagar uppnåtts efter utskrivningsklar. I de beräkningsunderlag för somatisk sluten hälso- och sjukvård som skickats ut till kommunerna från Region Skåne avseende april och maj 2018, framgår att inget betalningsansvar inträtt utifrån genomsnittsmodellen, vilket det annars hade gjort om lagens 3 kalenderdagarsregel gällt. Uppföljning Överenskommelsen i sin helhet ska följas upp och utvärderas. Antalet utskrivningsklara dagar kommer att följas månadsvis per kommun, både i Centralt samverkansorgan och i delregionala samverkansorgan i Skåne. En separat uppföljning ska också genomföras av de vårdtillfällen där antal utskrivningsklara dagar på ett tydligt vis överskrider vad som överenskommits. Skåne deltar även i de nationella uppföljningar som mäter följsamhet till, och effekter av, den nya lagen och de nya arbetssätt i den dagliga vården och omsorgen som den förutsätter. Överenskommelsens ikraftträdande och varaktighet Denna överenskommelse gäller tills vidare från och med och under förutsättning att samtliga parter undertecknat eller på annat vis ingått denna överenskommelse senast Överenskommelsen ersätter Överenskommelse mellan Region Skåne och kommunerna i Skåne län om samverkan vid utskrivning från sluten vård, Om någon av parterna senast 30 september innevarande år väljer att säga upp överenskommelsen upphör överenskommelsen att gälla för samtliga parter från och med 1 januari påföljande år. Om överenskommelsen upphör att gälla inträder betalningsansvar enligt Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Lund Monica Holmquist Förbundsdirektör Carina Lindkvist Avdelningschef Kommunförbundet Skåne 2(2) 124

121 125

122 126

123 127

124 Datum: Överenskommelse mellan Region Skåne och kommunerna i Skåne län om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Inledning Överenskommelsen har sin grund i Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård som gäller fr.o.m då lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård upphävdes. I 4 kap. 4 anges att landsting och kommun i samråd ska utarbeta gemensamma riktlinjer till vårdgivare och till dem som bedriver socialtjänst avseende samverkan enligt lagen. I Skåne har gemensam processbeskrivning tagits fram och, med utgångspunkt från denna, har en Skåneövergripande Rutin och vägledning för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård framarbetats. I 4 kap. 5 anges att landsting och kommun får träffa överenskommelse om att kommunens betalningsansvar ska inträda vid annan tidpunkt än det som anges i 5 kap. 4 eller med annat belopp än det som bestäms enligt 5 kap. 6. Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård anger tydligt syfte och respektive parters ansvar, vilket ingående parter i denna överenskommelse enhetligt ansluter sig till. Samverkan och gemensam målsättning Grunden för samverkan inom områden där hälso- och sjukvårdsansvaret är fördelat mellan de skånska kommunerna och Region Skåne följer det beslutade Avtal om ansvarsfördelning och utveckling avseende hälso- och sjukvård i Skåne, som gäller tillsvidare från och med den 1 september Syftet är att säkra ett gott och jämlikt omhändertagande för personer som har behov av hälso- och sjukvårdsinsatser från både Region Skåne och kommunen. I avtalet fokuseras särskilt på utvecklingsområden såsom teambaserad vårdform för de mest sjuka, utveckling av insatser för tidvis sviktande, kompetensförsörjning och kompetensutveckling, utveckling av förebyggande arbetssätt och stöd för personer i riskgrupper, rehabilitering och hjälpmedelsförsörjning samt utveckling av E-hälsa och mobila IT lösningar. Utifrån dessa utvecklingsområden och föreliggande överenskommelse är den gemensamma målsättningen för hela utskrivningsprocessen att en patient, när alla samverkat och tagit sitt ansvar för planering och överlämnande av nödvändig information, skrivs hem samma dag som patienten är utskrivningsklar oavsett vilken boendeform patienten har eller behöver. Patienter ska vara på sjukhus när de behöver det av medicinska skäl. Särskilda målsättningar är att undvikbar slutenvård och oplanerade återinläggningar ska minska, samt att antalet dagar i sluten vård efter utskrivningsklar ska vara noll år

125 Överenskommelsens parter Parter i denna överenskommelse är Region Skåne och var och en av kommunerna i Skåne vilka fortsättningsvis benämns som parter. Parterna utgörs därmed av Region Skåne och kommunerna Bjuv, Bromölla, Burlöv, Båstad, Eslöv, Helsingborg, Hässleholm, Höganäs, Hörby, Höör, Klippan, Kristianstad, Kävlinge, Landskrona, Lomma, Lund, Malmö, Osby, Perstorp, Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Staffanstorp, Svalöv, Svedala, Tomelilla, Trelleborg, Vellinge, Ystad, Åstorp, Ängelholm, Örkelljunga samt Östra Göinge. Mellan parterna gäller följande: Denna överenskommelse, som omfattar kommunalt betalningsansvar för utskrivningsklara patienter från såväl somatisk som psykiatrisk vård, gäller från och med under förutsättning att samtliga parter undertecknat eller på annat vis ingått denna överenskommelse senast I annat fall gäller Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård från och med Från och med och tillsvidare inträder kommunens betalningsansvar när det genomsnittliga antalet dagar i sluten vård efter utskrivningsklar överskrider 2,80 kalenderdagar per kommun under en kalendermånad och villkoren enligt Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård samt den gemensamt framtagna rutinen, Rutin och vägledning för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård uppfylls. o Beräkning sker enligt följande: (Genomsnittligt antal kalenderdagar minus 2,80) multiplicerat med Antal utskrivna patienter multiplicerat med Genomsnittskostnaden i riket för ett vårddygn i den slutna vården. Ersättningsbelopp och fakturering Ersättningsbelopp för kommunens betalningsansvar per dag följer Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (5 kap. 6 ), vilket innebär att kommunen ska lämna ersättning för vård av utskrivningsklara patienter med det belopp som motsvarar genomsnittskostnaden i riket för ett vårddygn i den slutna vården. Detta belopp räknas om årligen med hänsyn till utvecklingen av kostnader för vårdplatser i den slutna vården och meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om detta belopp. Underlag för fakturering under avtalstiden utgörs av Mina planer. Den ekonomiska regleringen hanteras kommunvis och retroaktivt, med datauttag från Mina planer den femte arbetsdagen påföljande kalendermånad. I beräkningsunderlaget ingår alla patienter som är utskrivna aktuell månad och som uppfyller aktuella kriterier för inkludering. Beräkningsunderlag för fakturering ska finnas tillgängligt för parterna så att eventuella tvister om betalningsansvar undviks. Uppföljning Överenskommelsen i sin helhet ska följas upp och utvärderas. Utifrån resultatet av denna uppföljning och utvärdering ska en förnyad diskussion angående eventuella behov av anpassning av överenskommelsen genomföras innan årsskiftet 2019/2020. Antalet utskrivningsklara dagar kommer att följas månadsvis per kommun, både i central samverkan och i delregional samverkan i Skåne. En separat uppföljning ska Kommunförbundet Skåne Region Skåne 2(3) 129

126 genomföras under 2019 av vårdtillfällen där antal utskrivningsklara dagar på ett tydligt vis överskrider vad som överenskommits för år Skåne deltar även i de nationella uppföljningar som mäter följsamhet till, och effekter av, Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård och de nya arbetssätt i den dagliga vården och omsorgen som den förutsätter. Överenskommelsens ikraftträdande och varaktighet Denna överenskommelse, som gäller från och tillsvidare, ersätter Överenskommelse mellan Region Skåne och kommunerna i Skåne län om samverkan vid utskrivning från sluten vård, Var och en av parterna i denna överenskommelse kan påkalla behov av revidering via Centralt samverkansorgan. Om någon av parterna senast 30 september innevarande år väljer att säga upp överenskommelsen upphör överenskommelsen att gälla för samtliga parter från och med 1 januari påföljande år. Om överenskommelsen upphör att gälla inträder betalningsansvar enligt Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård. Avvikelser och tvister För hantering av eventuella avvikelser, brister i uppfyllelsen av åtaganden eller tvister om tolkningen av överenskommelsen gäller samma åtgärdstrappa som i Avtal om ansvarsfördelning och utveckling avseende hälso- och sjukvård i Skåne, Ort och datum. Underskrift. Namnförtydligande Regionstyrelsens ordförande Region Skåne. Ort och datum.. Underskrift Namnförtydligande.. Titel. Kommun Kommunförbundet Skåne Region Skåne 3(3) 130

127 SJÖBO KOMMUN Kommunstyrelsen KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Dnr 2018/207 Månadsuppföljning per den 31 oktober 2018 Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Förslag redovisas vid sammanträdet. Sammanfattning Månadsuppföljning per den 31 oktober 2018 har upprättats. Beslutsunderlag Månadsuppföljning 131

128 SJÖBO KOMMUN Kommunstyrelsen KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Dnr 2017/234 Budget 2019 och ekonomisk plan Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Förslag redovisas vid sammanträdet. Sammanfattning Kommunfullmäktige har beslutat om budget 2019 och ekonomisk plan enligt följande: 1. Mål och inriktning för Sjöbo kommuns olika verksamhetsområden godkänns enligt bilaga. (sid och 31-55), 2. Driftbudget för år 2019 godkänns inklusive kommunbidrag för respektive verksamhet och nämnd enligt bilaga. (sid. 60) 3. Investeringsbudget för 2019 godkänns enligt bilaga. (sid ) 4. Resultatbudget, kassaflödesbudget och balansbudget för 2019 godkänns enligt bilaga. (sid ) 5. Ekonomisk plan för åren 2020 och 2021 godkänns enligt bilaga. (sid ) 6. Ram för Sjöbo kommuns upplåning 2019 fastställs till 75 mnkr inkl. checkkrediten. 7. Skattesats för kommunalskatt 2019 i Sjöbo kommun fastställs till 20,92 %. 8. Kommunstyrelsen bemyndigas att inom ramen för beviljade anslag i 2019 års budget besluta om justering av kommunbidrag i ärenden av icke principiell karaktär. 9. Fastställa styrprinciper för Sjöbo kommun enligt bilaga. (sid ). 10. Ge kommunledningsförvaltningen i uppdrag att göra en översyn av resursfördelningsmodellen som ska presenteras för kommunstyrelsen i januari Kommunallagen 11 kap. 10 säger att de år då val av fullmäktige hållits ska budgeten fastställas av nyvalda fullmäktige före november månads utgång. Beslutsunderlag Förslag till budget 2019 och ekonomisk plan Socialdemokraternas, Vänsterpartiets, Sverigedemokraternas och Miljöpartiets budgetförslag Lärarförbundets yrkande vid CESAM Arbetsutskottets beslutsförslag den 21 maj Protokoll från CESAM Kommunstyrelsens beslutsförslag den 30 maj Kommunfullmäktiges beslut den 13 juni

129 BUDGET

130 INLEDNING Kommunstyrelsens ordförande har ordet 3 Hur planeras skattepengarna att användas 5 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SJÖBO I VÄRLDEN 6 Befolkning 6 Från högkonjunktur till konjunkturell balans 7 Utvecklingen i kommunerna 8 Arbete 10 Löner och priser 10 STYRPROCESS 11 Budgetprocess 11 Målkedjan 11 HUSHÅLLNING OCH KVALITET 12 Vision 12 Finansiella mål 12 Verksamhetsmål 14 Mål medarbetare 16 EKONOMI 18 Finansiell analys av åren SJÖBO SOM ARBETSGIVARE 28 VERKSAMHETERNA Kommunövergripande verksamhet 31 Politisk verksamhet 33 Verksamhet för personer med funktionsnedsättning 34 Äldreomsorg 36 Individ- och familjeomsorg 38 Förskole- och fritidshems samt grundskoleverksamhet 40 Gymnasieskola 42 Vuxenutbildning, arbetsmarknadsåtgärder och integrationsverksamhet 43 Turism- och fritidsverksamhet 45 Kulturverksamhet 47 Teknisk verksamhet avgiftsfinansierad 49 Teknisk verksamhet skattefinansierad 51 Miljö- och hälsoskyddsverksamhet 53 Plan- och byggverksamhet 54 Räddningstjänst 55 FINANSIELLA RAPPORTER Resultaträkning 56 Balansräkning 57 Kassaflödesanalys 58 Noter 59 Driftbudget per nämnd 60 Investeringsbudget 61 Resursfördelningsmodell 63 Styrprinciper för Sjöbo kommun 64 Ordlista 67 Utdrag ur förslag på beslut 69 Fotografierna tillhör Sjöbo kommun. Förslag till Ksau

131 INLEDNING. För ökad välfärd! Mycket går redan bra i Sjöbo kommun och vår avsikt med den borgerliga alliansens budget för 2019 är att stärka den utvecklingen ytterligare med ett tydligt fokus på ökad välfärd. Grunden för kommunen är bra. Vi är nu över invånare och bostadsbyggandet är på en historiskt hög nivå. Antalet företag ökar, arbetslösheten sjunker både totalt och bland unga och skolresultaten har stabiliserats. Kommunens ekonomi är fortsatt stabil och vi uppfyller alla ekonomiska mål. Under många år framöver består utmaningen i att behovet av kommunal service i form av förskola, skola och äldreomsorg växer snabbare än kommunens intäkter. För att klara detta kommer vi att fortsätta effektivisera arbetet i de kommunala förvaltningarna. Budgeten för 2019 innebär många förstärkningar av välfärden, effektiviseringar och skärpt förväntan på bättre resultat i skolan faktiskt det enda målområde där vi förra året inte nådde våra mål. Stigande förväntningar på välfärden! Kommuninvånarna förväntar sig bra resultat i skolan, en bra äldreomsorg och tillgång till nästan samma service på landet som i tätorten. En generell förstärkning av samtliga nämnders budget möjliggör en fortsatt utveckling av kommunens verksamheter. Ytterligare 23 miljoner kronor tillförs förskolan, skolan och äldreomsorgen 2019, utöver den generella kompensationen. De äldre prioriteras särskilt budgeten för att alla ska får en god och värdig ålderdom. Vår äldreomsorg håller redan hög kvalitet. För att erbjuda högre boendestandard för personer med funktionsvariationer ersätts två befintliga gruppbostäder. Samtidigt ökar antal platser. Ytterligare medel för färdtjänst har anslagits. Insatsen är viktig i en till ytan stor kommun för att alla aktivt ska kunna delta i samhällslivet. Jag har med oro noterat den ökade ohälsan i samhället. Bland annat ser vi ett ökande antal medborgare med psykisk ohälsa som behöver insatser enligt socialtjänstlagen. Folkhälsan behöver förbättras, framförallt för våra flickor, som får sämre resultat än pojkarna i genomförd undersökning. För att möta utvecklingen har anslaget till individoch familjeomsorgen stärkts. Den ökande ohälsan märks även i att sjukfrånvaron för vår personal ökar. En fråga som jag har för avsikt att särskilt följa. Sjöbo kommun kommer fortsätta att investera för att förbättra trafikmiljön och utöka gång- och cykelvägarna. Genom åtgärderna ökar trafiksäkerheten samtidigt som koldioxidbelastningen kan minska. Vi kommer även att bygga om Lövestad marknadsplats ett projekt som bedrivits i samverkan med byalaget. Arbetet mot att utveckla helt ny stadsdel till en dynamisk plats för boende, handel och kollektivtrafik fortsätter genom utformningen av detaljplanen för spårområdet. Det cirkulära samhället Vi ska vidta åtgärder för att långsiktigt bevara jordens ekosystem och dess önskade funktioner, till exempel produktion av mat, energi och tillhandahållande av rent vatten. Sommarbyarna får nu successivt tillgång till kommunalt vatten och avlopp. En viktig 135 3

132 INLEDNING åtgärd i arbetet med det cirkulära samhället är den återbrukscentral som byggs vilket ger möjlighet till återanvändning istället för återvinning. För att minska våra transporter planeras det för en omlastningscentral för hushållsavfall. Genom att minska elförbrukningen i våra fastigheter och öka andelen förnyelsebar energi bidrar vi till att förbättra hållbarheten, vilket ytterligare förstärks genom att vi ska öka andelen miljöbilar. Hållbar ekonomi Genom en ekonomi i balans med mål för resultat och investeringar garanteras en långsiktig hållbarhet. Verksamheten ska bedrivas kostnadseffektivt och administrativa kostnader hållas låga. För att hantera de ekonomiska utmaningarna krävs ett ökat fokus på effektiviseringar Sjöbo har ett eftersatt underhåll av våra kulturfastigheter och fritidsanläggningar. Uteblivet underhåll innebär ökade kostnader och sämre service. Underhållet åtgärdas nu successivt genom att medel avsatts såväl i drifts- som investeringsbudgeten. Sjöbo ska erbjuda konkurrenskraftiga löner.. Då lönenivån i Sjöbo halkar efter södra Skåne förstärks den satsning som under flera åt gjorts för strategiska lönesatsningar då anslaget utökats i budgeten. De kommande åren visar på ett tufft ekonomiskt läge. Det kommer också att krävas av oss som politiker att vi prioriterar och lika väl som vi tillför uppdrag måste vara beredda att välja bort delar i servicen. Genom våra engagerade medarbetare, som bidrar till att hålla en hög servicenivå gentemot medborgarna, kan vi öka kundnöjdheten.. Budgeten för 2019 innebär att vi ger en god service till Sjöboborna och samtidigt skapar goda förutsättningar att klara finansieringen av välfärdtjänsterna även på sikt. Magnus Weberg Kommunstyrelsens ordförand Effektivisera med ny teknik Ny teknik ger ökade möjligheter att effektivisera och förenklar vardagen för många. Samtidigt finns det förväntningar från såväl Sjöboborna som företagarna på E- tjänster som förenklar och även ökar tillgängligheten. Arbetet med digitaliseringen pågår och för att stärka det ytterligare har särskilda medel avsatts i en utvecklingspott och i investeringsmedel. Hårdare konkurrens om kompetens Sjöbo ska vara en attraktiv arbetsgivare som erbjuder goda arbetsvillkor. En viktig förutsättning för att säkra kompetensförsörjningen då det råder en allt hårdare konkurrens om kompetensen. Medarbetarna ska mötas av ett öppet och respektfullt klimat och erbjudas goda möjligheter att vidareutvecklas i sitt yrke

133 INLEDNING Hur planeras skattepengarna att användas? Så här får kommunen sina pengar: Kommunens verksamhet finansieras till största delen av kommunalskatt. För varje intjänad hundralapp betalar du som bor i Sjöbo kommun 20,92 kronor i kommunalskatt. Så här planeras 100 kr i skatt att användas under 2019: 35,79 kr till förskola och grundskola 31,30 kr till äldre och funktionshindrade 10,89 kr till gymnasie- och vuxenutbildning 5,91 kr till fritid och kultur 5,36 kr till infrastruktur/teknisk verksamhet 5,06 kr till individ- och Familjeomsorg 4,60 kr till kommunövergripande administration 1,09 kr till politisk verksamhet Den största delen används till förskola och grundskola. Tillsammans med gymnasie- och vuxenutbildning används nästan hälften av de hundra kronorna för dessa verksamheter. En annan stor verksamhet inom kommunen är omsorgen om äldre och funktionshindrade

134 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SJÖBO OCH DESS OMVÄRLD! ovanstående tabell. Detta överensstämmer med den historiska utvecklingen. Befolkning Efter att Sjöbo kommun under 2000-talet haft en positiv befolkningsökning mattades ökningstakten av från och med 2008, och 2010 redovisades en minskning av befolkningen. Därefter har befolkningen åter ökat. Sjöbo kommun hade vid årsskiftet invånare, en ökning med 329 personer. Under 2017 tilltog befolkningsökningen då den ökade med 1,7 procent, att jämföra med 2016 då ökningen motsvarade 1,2 procent. Befolkningen har till och med april 2017 ökat med 12 personer till totalt , en avmattning jämfört med samma period BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING (%) Riket 1,01 1,01 1,03 1,11 Sjöbo 0,78 0,79 0,79 0, uppgick Sveriges befolkning till drygt 10 miljoner invånare. De närmaste åren förväntas befolkningen i Sverige öka med cirka 1 procent per år, vilket motsvarar cirka personer årligen. Den främsta orsaken till befolkningsökningen är nettomigration, men även födelseöverskott bidrar till ökningen. Födelseöverskottet beror på att de stora kullarna födda runt 1990 är i de mest barnafödande åldrarna. Det beror även på att barnafödandet ofta är högt för personer som nyligen invandrat. Befolkningen i Sjöbo förväntas årligen öka med cirka 0,8 procent, en något lägre ökning än 2017 men högre än vad som varit under senare år. Ökningen förklaras av nybyggnation av flerfamiljshus tillsammans med invandring. Befolkningsutveckling Sjöbo kommun För 2018 ska befolkningen enligt prognosen för budget 2018 uppgå till personer, vilket är 142 personer färre än vad som fanns vid årsskiftet. För perioden prognostiseras en ökning av befolkningen med i genomsnitt 150 personer årligen, samtliga åldersgrupper förväntas öka medan de som är 65 år och äldre svarar för halva befolkningsökningen. Befolkningen i Sjöbo förväntas uppgå till personer Vid beräkning av befolkningsförändringens påverkan på den kommunala servicen och budgeten beräknas förändringen som ett genomsnitt mellan två år. Detta görs för att fånga den förändring som sker under året. Nedanstående diagram och analys är utformat i enlighet med denna modell. Befolkningsökningen i Sjöbo beräknas vara något lägre än för riket, vilket framgår av 1 Enligt befolkningsprognos upprättad Befolkningsantalet i ovanstående diagram redovisas per den 31 december respektive år

135 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Befolkningsutveckling i åldersklasser Befolkningen beräknas under perioden öka med knappt 460 personer. Cirka 50 procent av ökningen är hänförbar till den äldre befolkningen som ökar med cirka 222 personer. Större ökning svarar även barn i åldern 1 15 år och ungdomar i åldern år för beräknas åldersgruppen år öka med cirka 70 personer och med 40 personer avtar ökningen med en ökning om knappt 30 personer. Från att tidigare ha minskat ökar nu även åldersgruppen år, första året med cirka 40 personer. Därefter avtar ökningen årligen för att 2020 endast öka med 15 personer. Åldersgruppen 90 år och äldre ökar marginellt under perioden. Antalet barn i förskoleålder förväntas öka med 35 under perioden. Merparten av ökningen är hänförbar till Antalet skolbarn ökar under perioden med 120 elever, en ökning sker huvudsakligen åren 2019 och Åren ökar åldersgruppen år, det vill säga gymnasieungdomarna, kraftigt förväntas ökningen av ungdomarna i gymnasieåldern uppgå till knappt 60 personer medan ökningen uppgår till totalt 12 ungdomar Från och med 2021 sker det en minskning av antalet ungdomar i åldersgruppen. De demografiska förändringarna innebär att de behovskrävande åldersgrupperna ökar väsentligt framöver. Ett ökat antal äldre och fler barn i både förskolan, grundskolan och gymnasieskolan innebär att behoven till följd av demografiska förändringar beräknas motsvara 1 2 procent årligen. För 2019 innebär det en utökning av budgeten för de berörda verksamheterna med knappt 23 mnkr. Från högkonjunktur till konjunkturell balans! Efter 3 att världsekonomin utvecklats svagt har den internationella utvecklingen tagit bättre fart. USA har utvecklats positivt och förväntningarna är positiva på kort sikt. Även i tillväxtländerna har den negativa trenden brutits. De ekonomiska problemen har under de senaste åren varit särskilt uttalade i Europa, där många länder haft en 3 Omvärldsuppgifter i förvaltningsberättelsen är hämtade ur Sveriges Kommuner och Landstings cirkulär 18:

136 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE mycket svag återhämtning sedan Nu har tillväxten tagit fart även här. Europa är ett viktigt handelsområde då ungefär tre fjärdedelar av den svenska varuexporten avsätts här. Att svensk ekonomi har utvecklats förhållandevis starkt sedan finanskrisen beror på en positiv utveckling av den inhemska efterfrågan. Tillväxten i den svenska ekonomin är för närvarande stark, med kraftig sysselsättningsökning och bra tillväxt i skatteunderlaget. BNP procentuell förändring år ökade BNP med 2,7 procent 4, en minskning i förhållande till 2016 med 0,3 procentenheter. Det är investeringar i bostäder och migrationen som ledde till en ökad offentlig konsumtion som resulterat i ökningen. Den inhemska efterfrågan förväntas att försvagas under I stället är det exporten som bidrar till BNP:s utveckling. Här är det den ökade tillväxten i omvärlden och en starkare internationell efterfrågan som bidrar. När ekonomin närmar sig konjunkturell balans 2019 för att 2020 vara i konjunkturell balans, avtar ökningen av BNP som för dessa år förväntas uppgå till 1,9 respektive 1,4 procent årligen. Tillväxten i inhemsk efterfrågan mattas av något. Framförallt bostadsbyggandet faller från en hög nivå, men även hushållens och kommunsektorns konsumtion ökar långsammare än tidigare. Trots ett ansträngt arbetsmarknadsläge med ökade svårigheter att rekrytera antas löneutvecklingen bli fortsatt dämpad. De löneavtal som slutits för de närmaste åren ligger på låga nivåer och löneglidningen förväntas vara låg. Därmed blir inflationsutvecklingen svag. KPIF 5 som 2017 ökade med 2 procent väntas bli något lägre 2018 och 2019, för att 2020 överstiga 2 procent. Riksbanken kommer därför att avvakta med höjningen av styrräntan. En första höjning av den svenska räntan beräknas ske i början av år Utvecklingen i kommunerna 2017 års resultat för kommunerna motsvarar 4,4 procent av skatteintäkter och generella bidrag, det största överskottet som sektorn haft under 2000-talet. En stark utveckling av skatteunderlaget, riktade statsbidrag och större reavinster än normalt bidrar till det goda resultatet. Det är 94 procent av kommunerna som redovisade ett positivt resultat, vilket är en försämring i förhållande till 2016 då 98 procent redovisade överskott. Sammantaget har kommunerna under de senaste tio åren haft positiva resultat som genomsnittligt motsvarar cirka 3 procent av skatter och generella statsbidrag. I dessa siffror ingår extrapengar i form av konjunkturstöd, återbetalningar från AFA Försäkring och skattehöjningar. Sedan 2008 har medelskattesatsen ökats med 3 öre och är ,74 kronor kommuner har höjt skatten medan en handfull kommuner har sänkt. Den kommunala konsumtionen fortsätter att växa relativt snabbt till följd av de ökande krav som den snabbt växande befolkningen ställer. Det är framförallt i de yngre och äldre åldrarna som befolkningen ökar. Det vill säga personer som föranleder de högsta kostnaderna i kommunen då barnomsorg, skola och äldreomsorg främst riktar sig till dessa personer. Men kostnaderna har historiskt även ökat utöver vad den förändrade befolkningen föranlett. 4 Kalenderkorrigerat. 5 Konsumentprisindex med fast ränta

137 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Befolkningsökningen motsvaras inte av en lika stor tillväxt av skatteunderlaget. Fram till 2020 beräknas ett gap uppstå mellan intäkter och kostnader på 40 miljarder om verksamheten fortsätter utvecklas som hittills. Den demografiska förändringen påverkar även investeringsbehovet samtidigt som det finns behov av upprustning av befintliga byggnader och anläggningar. De planerade investeringarna ökar och det är förskolor, skolor, infrastruktur och bostäder som planeras att byggas på bred front. Kommunkoncernernas, det vill säga inklusive de kommunala bolagen, sammantagna investeringar har ökat under en längre tid; från 72 miljarder år 2007 till 115 miljarder kronor år Det är en ökning med 37 procent jämfört med Det är de kommunala bolagen som står för en större del av kommunernas investeringar. Detta har resulterat i att låneskulden stiger. Kommunkoncernerna har under perioden 2014 till 2016 ökat låneskulden med 21 procent, en ökning som fortsatte Sektorns skuld som andel av BNP uppgick 2016 till 13,2 procent, att jämföra med 2014 då den var 13 procent. Den starka tillväxten av skatteunderlaget väntas fortsätta till och med 2018 och dämpas betydligt från och med Efter flera år med ökningstal på 4,5 procent eller mer förväntas ökningstakten ligga lägre än det historiska genomsnittet. Den huvudsakliga förklaringen är att ökningen av arbetade timmar upphör när konjunkturtoppen passeras. Åren ökade skatteunderlaget i samma takt som kommunsektorns kostnader i fasta priser och 2016 ökade kostnaderna, främst som en följd av det stora antalet asylsökande. Kostnaderna för asylmottagandet har staten kompenserat kommunerna för sjunker tillväxten av skatteunderlaget samtidigt som de demografiskt betingade kostnaderna fortsätter att öka. Kostnaderna ökar även som en följd av höjd ambitionsnivå. Prisökningarna för kommunernas kostnader väntas tillta successivt under hela perioden och ta en växande andel av skatteunderlaget i anspråk. I reala termer börjar skatteunderlagstillväxten avta redan Samtidigt som skatteunderlagstillväxten försvagas mot slutet av perioden växer befolkningen snabbare än på många år. Det innebär att det reala skatteunderlaget per invånare minskar, vilket inte inträffat sedan finanskrisen Ett annat skäl till att kostnaderna ökar är bristen på arbetskraft. Som en följd av befolkningsökningen har antalet lärare, socialsekreterare med flera ökat kraftigt. Kommunerna har nu problem med att rekrytera utbildad personal inom många områden och bristen på arbetskraft pressar upp kostnaderna. För att klara kommunsektorns finansiering skulle det räcka med cirka 1 procents årlig produktivitetsförbättring Historiskt har det alltid genomförts effektiviseringar inom kommunerna, samtidigt som verksamheten har effektiviserats har den också byggts ut. Den ekonomiska obalansen beräknas kvarstå under lång tid framöver. Här krävs långsiktiga lösningar, vilket kan vara möjligt med stöd av digitalisering och ändrade arbetssätt. Kommunerna måste också bli bättre på att använda den förbättrade tillgången till data om kvalitet och effektivitet och de jämförelsemetoder som finns tillgängliga som stöd i arbetet med effektiviseringar. Antalet riktade statsbidrag har successivt ökat och uppgick 2016 till närmare 130 för kommuner och landsting sammantaget. Av dessa finns närmare 40 olika bidrag inom skolan och 30 inom socialtjänst och hälsooch sjukvård. I vårändringsbudgeten finns förslag om flera riktade bidrag och tillfälliga satsningar. De riktade bidragen är kortsiktiga. För att kommunerna ska kunna 141 9

138 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE arbeta effektivt krävs långsiktighet och hållbara planeringsförutsättningar. Dagens ordning med detaljstyrning och riktade statsbidrag utgör en broms för effektiviseringar. Kommunerna står inför en utmaning både vad gäller verksamhet och ekonomi. Det ställer stora krav på intern styrning, ett ökat fokus på effektivisering och även på samverkan med exempelvis regionen och andra kommuner. Arbete Arbetsmarknaden har befunnit sig i balans. Antalet arbetade timmar ökade snabbare än arbetskraftsutbudet, vilket innebar att arbetslösheten minskade till under 7 procent Den fortsatt höga efterfrågan medför att det blir allt svårare att rekrytera personal med rätt kompetens, framförallt inom kommunsektorn. Arbetsmarknaden bedöms befinna sig i högkonjunktur trots en arbetslöshet på drygt 6 procent. Detta förklaras av de stora skillnaderna mellan olika grupper på arbetsmarknaden. Arbetslösheten för inrikes födda är betydligt lägre än motsvarande siffra för utrikes födda. Positivt är dock att sysselsättningen 2017 ökade främst bland utrikes födda. Arbetslösheten för inrikes födda och andra väletablerade på arbetsmarknaden kan knappast sjunka ytterligare utan att arbetsmarknaden överhettas. Den effekten skulle mildras om integrationen av relativt nyanlända kunde förbättras och kompetensen för alla med otillräcklig utbildning och erfarenhet kunde stärkas. Löner och priser När arbetslösheten kommer ner mot 6,5 procent är den lägre än den är, när den är i balans. Normalt skulle det innebära högre löne- och prisökningar. Löneökningarna 2018 beräknas bli något högre än 2017 och hamna på knappt 3 procent. Det märke/norm som industrins parter satt de senaste åren har legat på cirka 2,2 procent i avtalsmässiga löneökningar. Inklusive strukturförändringar och löneglidning har det inneburit totala timlöneökningar på knappt 3 procent enligt konjunkturlönestatistiken. Det är låga nivåer för att vara under en högkonjunktur. Timlönerna 6 beräknas 2018 totalt öka med 2,9 procent och 2019 med 3,1 procent. Lönerna inom kommunsektorn beräknas öka mer än för näringslivet, bland annat beroende på låglönesatsningen i avtalen och på löneglidning till följd av rekryteringsproblem. Låg inflation har gjort att reallönerna i genomsnitt ökat, trots de låga nominella löneökningarna. Inflationen beräknad med KPIF har alltsedan början av 2014 varit långsamt stigande. Först från och med 2020 beräknas KPIF mer beständigt ligga kring 2 procent. KPI beräknas redan under 2019 uppnå 2 procent. Kostnaden för avtalspensioner har stadigt ökat i kommunerna. Det är framförallt kostnaderna för den förmånsbestämda pensionen för anställda med inkomster över taket i det allmänna pensionssystemet. Satsningen på till exempel karriärlärartjänster ökar på sikt kommunernas pensionskostnader. En återgång till mer normal inflation ger kraftigt ökade pensionskostnader de närmaste åren. 6 Nationalräkenskaperna

139 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE STYRPROCESS Budgetprocess Budgeten är kommunens verktyg för planering, styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Kommunfullmäktige gör i budgeten en beställning av årets verksamhet och anger utifrån vilken målsättning och inom vilka ekonomiska ramar den ska bedrivas. Kommunfullmäktige antar årligen en treårsbudget, i enlighet med kommunallagen. Budgetprocessen inleds i januari månad med en genomgång av omvärldsförändringar, förutsättningar och budskap. Under mars månad överlämnar nämnderna en budgetskrivelse. Av skrivelsen ska framgå viktiga förändringar, hur verksamheten klarar av sitt uppdrag och sina mål, löne- och rekryteringsläge, ekonomisk utveckling och kommentarer kring investeringsbehov. Under februari april uppdateras de ekonomiska förutsättningarna utifrån ny skatte- och befolkningsprognos och utifrån övriga förändringar sedan föregående budget fastställdes. I april görs en genomgång av omvärldsförändringar, förutsättningar och investeringsäskanden. Dessutom presenterar nämnderna budgetskrivelsen. Partierna påbörjar därefter utformningen av budgetförslaget. Parallellt görs en översyn och utvärdering av indikatorerna, där förslag utarbetas på vilka indikatorer som ska tas bort och vilka som ska tillföras. I maj presenterar majoriteten förslag till budget för representanter för nämnder, förvaltningar och fackliga representanter. När kommunstyrelsens arbetsutskott behandlat budgetförslaget tas det upp för facklig samverkan. De fackliga organisationerna får löpande under processen information om förutsättningarna. Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige fattar beslut om budgeten under juni månad. Sedan ska respektive nämnd upprätta en internbudget, som ska beslutas av nämnden senast i december året innan budgetåret börjar. I och med att det är valår kommer 2019 års budget under hösten att beslutas av det nytillträdda kommunfullmäktige. Målkedjan Enligt kommunallagen (KL) 3:9 ska kommunfullmäktige besluta om mål och riktlinjer för verksamheten. Dessa är i huvudsak av övergripande karaktär. Målmodellen består av tre olika dimensioner: verksamhet, ekonomi och medarbetare. Kommunfullmäktige beslutade i februari 2010 om Sjöbo kommuns vision Visionens fem målområden är de samhällsområden där en positiv utveckling påverkar alla kommunens invånare och har stor betydelse för framtidens Sjöbo. Målområdenas syfte är att bidra till social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Varje målområde består av upp till fem inriktningsmål och till varje inriktningsmål hör en text som ska vara beskrivande och inspirerande, inte styrande. I budgeten har inriktningsmålen kompletterats med indikatorer. En indikator är ett nyckeltal/mått som belyser viktiga aspekter av verksamheten på ett överskådligt sätt och som det är viktigt att sträva efter. Vilka verksamheter som ansvarar för att uppnå respektive indikator framgår av avsnittet Verksamheterna. För samtliga indikatorer gäller att graden av måluppfyllelse mäts genom att årets utfall jämförs med föregående års utfall. De finansiella målen följs upp för kommunen totalt, medan personalmålen följs upp per nämnd. Respektive förvaltningschef upprättar en verksamhetsplan med den fastställda budgeten som underlag. Verksamhetsplanen utgör en beskrivning av den planerade

140 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE verksamheten och används för att kontinuerligt utveckla och förbättra verksamheten. Planen beskriver vilka aktiviteter och åtgärder som ska vidtas utifrån beslutade ekonomiska ramar för att under året uppnå de mål som fastställts av riksdag, kommunfullmäktige och nämnd. Planen ska koppla ihop den kortsiktiga verksamhetsstyrningen med den långsiktiga visionen och strategin. De åtgärder som krävs för att uppnå uppsatta mål ska beskrivas så konkret som möjligt och av beskrivningen ska det framgå vilka åtgärder och aktiviteter som vidtas, vem som är ansvarig och en tidplan. I verksamhetsplanen ska det även framgå hur den aktuella indikatorn ska mätas. Verksamhetsplanen lämnas som information till nämnden. Modell för målstyrning Därefter ska respektive enhet upprätta en lokal handlingsplan utifrån förvaltningschefens verksamhetsplan, där det ska framgå vilka aktiviteter enheten kommer att vidta för att uppfylla sina uppdrag. Sista steget i målkedjan är medarbetarens individuella plan som anger medarbetarens åtgärder för att bidra till att kommunens målsättning uppnås under året. En ny vision som ska gälla från och med 2020 håller på att utarbetas. Parallellt görs en översyn av målstyrningsmodellen. HUSHÅLLNING OCH KVALITET Syftet med vision, inriktningsmål och indikatorer är att skapa en grund för god ekonomisk hushållning ur både ett verksamhetsmässigt och finansiellt perspektiv. Vision Sjöbo en plats för tillväxt med innovation och attraktivt boende Finansiella mål Utgångspunkten för de finansiella målen har varit Sjöbos positiva utveckling under de senare åren, med en budget i balans och en god budgetdisciplin. Resultat För att finansiera en verksamhet över tiden krävs normalt sett mer än ett nollresultat. I Sveriges Kommuner och Landstings (SKL)

141 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE skrift om Hushållning i lagens namn listas ett flertal skäl till att kommuner behöver positiva resultat för att nå god ekonomisk hushållning. Till skillnad från flertalet andra kommuner har Sjöbo kommun försäkrat pensionsåtagandet som upparbetats före 1998, vilket medför att Sjöbo, till skillnad från andra kommuner, inte behöver ha positiva resultat för att hantera nuvarande och kommande pensionskostnader. De av SKL:s skäl som berör pensionskostnaderna har inte beaktats nedan: Finansiera investeringar och värdesäkra anläggningstillgångar. För att täcka kostnader för förslitning av tillgångar görs avskrivningar. Avskrivningar görs på historiska anskaffningsvärden utan hänsyn till inflationsrelaterad värdeminskning. Samtidigt är ny utrustning ofta utvecklad och mer avancerad än den som ersätts, vilket vanligen innebär att den är dyrare. Konjunkturen påverkar skatteunderlaget. Många har svårt att hinna parera kostnadsutvecklingen vid intäktssvängningar. Det är även svårt att förutse eller styra kostnadsutvecklingen för vissa verksamheter. Via överskott erhålls en buffert som gör att kommunen bättre kan hantera osäkra prognoser utan att tvingas till kortsiktiga besparingsåtgärder. Ett alternativ är att arbeta med mer långsiktiga målsättningar där det är möjligt för resultatet att variera. Resurser för utveckling. En allmän erfarenhet är att det finns ett samband mellan en välskött ekonomi och en bra verksamhet. För att även genomföra offensiva satsningar och verksamhetsutveckling krävs att det finns en ekonomi som tillåter detta. De som alltid lever på eller under marginalen hamnar lätt i ett läge med ett ständigt ekonomiskt gnetande och detta arbete tar ofta stor kraft från organisationen, som då inte kan fokusera på den mer strategiska och långsiktiga planeringen. Genom att ta ställning till ambitionerna för ovanstående faktorer går det att räkna fram ungefär vilket överskott som krävs i resultaträkningen. Kommunens ekonomiska mål består dels av årliga mål i kommunens budget, dels riktlinjer för god ekonomisk hushållning som tar sikte på ett längre perspektiv. De mål som anges i punkterna nedan är, om inget annat anges, hämtade från budgeten. Resultatmål Då pensionsåtagandet som upparbetats före 1998 försäkrats, bedöms Sjöbo behöva ett resultat som över tiden uppgår till 1 procent av skatteintäkterna och generella statsbidrag för att uppnå god ekonomisk hushållning. Det är det positiva resultatet som kan användas för att möta svängningar i skatteintäkter, övriga intäkter och kostnader. Storleken på det positiva resultatet påverkar också utrymmet för investeringar. Mål Årets resultat ska vara lägst 1 procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning Bokslut 2016 Bokslut 2017 Bokslut 2018 Budget 2019 Budget 3,3 % 2,4 % 2,4 % 1,0 % 1,0 % Kommunen klarar målsättningen både budgetåret och historiskt. I kommunens riktlinjer för god ekonomisk hushållning anges att nyckeltalet över en femårsperiod i genomsnitt ska vara minst 1 procent. Av ovanstående tabell framgår att även denna målsättning klaras då genomsnittet för perioden är 2,0 procent. Investeringar En tumregel för god ekonomisk hushållning är att investeringar i skattefinansierad verksamhet inte ska överstiga summan av resultatet plus avskrivningar. Det innebär att investeringar i skattefinansierad verksamhet inte bör lånefinansieras, eftersom räntekostnader för lån och avskrivningar minskar utrymmet för annan verksamhet. Investeringar är till sin natur långsiktiga och

142 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE även investeringsverksamheten bör ses över en längre period, för att kunna hantera fluktuationer mellan åren. Mål Över en fyraårsperiod ska inte nettoinvesteringarna för den skattefinansierade verksamheten överstiga summan av avskrivningar och årets resultat för denna verksamhet. mnkr 2016 Bok slut Investeri ngsutry mme Nettoinvesteri ngar 2017 Bok slut 2018 Bud get 2019 Bud get ,7 38,0 27,8 36,0 146,5 23,3 26,1 52,5 32,5 134,4 Som framgår av tabellen innebär budgeten att målsättningen klaras i och med att investeringsutrymmet överstiger de planerade investeringarna under avstämningsperioden. För 2018 ligger investeringsnivåerna över vad avskrivningar och årets resultat medger medan det är tvärtom Den höga investeringsnivån 2018 möjliggörs av lägre investeringsvolymer och högre resultat i början av mätperioden. Framöver kommer det att ställas krav på minskad investeringsvolym och/eller högre resultat om målsättningen ska uppnås. I riktlinjer för god ekonomisk hushållning finns målsättningen att investeringar fullt ut ska vara självfinansierade. Dock finns också tillägget att för den avgiftsfinansierade vattenoch avloppsverksamheten kan undantag göras efter en bedömning av hur taxenivåerna påverkas. Investeringsnivån inom VA-verksamheten är fortsatt hög. Bedömningen från tekniska nämnden är att taxorna behöver höjas, bland annat med hänvisning till ökade kapitalkostnader. Kontroll och budgetföljsamhet Eftersom marginalerna är små krävs en god budgetföljsamhet för att uppnå god ekonomisk hushållning. Mål Nämndernas avvikelse i förhållande till kommunbidraget ska vara noll eller bättre. Verksamhetsmål Målområde 1 Livskvalitet Ett gott liv och en aktiv fritid Sjöbos invånare erbjuds ett gott liv i livets alla skeenden. Här finns ett rikt och varierat kulturliv. Det är nära till god vård och omsorg för alla i kommunen. Sjöbo erbjuder en aktiv fritid. Naturen och tystnaden finns nära för alla. Idrott i en god idrottsmiljö finns för barn, unga och vuxna. Folkhälsan blir allt bättre. INDIKATOR Nöjd-Region-Index ska förbättras. Nöjd-Medborgar-Index ska förbättras. Antalet informationsinsatser gällande våld i nära relation ska öka. Tillgänglighet och delaktighet Alla kommuninvånare känner sig delaktiga i samhället och i samhällets utveckling. Alla har möjlighet att ta del av det som erbjuds och kan påverka utbudet. I Sjöbo är det nära till beslutsfattare och korta beslutsvägar. Det är lätt att hitta rätt i samhället och i livet. INDIKATOR Nöjd-Inflytande-Index ska förbättras. Tillgängligheten på kommunens kommunikationskanaler ska öka. Attraktivt och mångsidigt boende Samhälle eller landsbygd, flerfamiljshus, villa, gård eller lägenhet valmöjligheterna när det gäller boende är många i Sjöbo. Nya bostadsområden för nybyggnation finns både centralt i Sjöbo och i områden utanför centralorten. Kommunen erbjuder unika möjligheter vad gäller nybyggnation med närhet till skolor, affärer och företagsbyar, men också till skog och rekreation. INDIKATOR Kommunens flyttnetto ska vara positivt

143 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Mångfald och valfrihet Sjöbo har plats för alla och uppmuntrar och värnar om mångfald i samhället. Kommunen är till för alla och alla har samma frihet att göra sina livsval. Det finns mycket att välja på genom hela livet fri och offentlig förskola, skola och yrkesutbildningar, privat och offentlig vård och omsorg. Sjöbo är öppet för alla oavsett etnisk bakgrund, kultur, religion eller sexuell läggning. Målområde 2 Kunskap Elevens förutsättningar står i centrum Alla barns och ungas unika egenskaper och förutsättningar att utvecklas och ta till sig kunskap och färdigheter är ständigt i fokus i skolarbetet. Eleverna har stor delaktighet och stort inflytande över skolans arbete. Hög kvalitet på den pedagogiska verksamheten Sjöbos pedagogiska verksamhet utvecklas ständigt. Nya pedagogiska rön fångas upp och appliceras i skolarbetet. Detta ger hög kvalitet på utbildningen och kontinuerlig förnyelse inom hela skolområdet i Sjöbo. INDIKATOR Andelen barn/elever som upplever lugn och ro i förskolan/skolan ska öka. Alla elever ska nå kunskapsmålen/-kraven när de lämnar grundskolan. Andel elever som fullföljt gymnasieutbildning inom fyra år ska öka. Möjligheter till livslångt lärande I Sjöbo finns goda möjligheter till vidareutbildning med många olika studievägar. INDIKATOR Antalet deltagare i vuxenutbildningen som uppnår behörighet för vidare studier ska öka. Andelen slutförda yrkesutbildningar som har lett till en anställning ska öka. Andel elever som uppnår grundläggande behörighet till yrkeshögskola/högskola/universitet ska öka. Yrkesinriktad högre utbildning Idag finns grundskola, gymnasieskola med program för yrkesutbildning inom transport och bygg. Högskoleutbildningar etableras i kommunen. Eftergymnasiala utbildnings- och lärlingsprogram etableras med stor flexibilitet för att tillgodose små företags och olika branschers behov av yrkesutbildad arbetskraft. Målområde 3 Företagande och arbete Positivt klimat för entreprenörskap INDIKATOR Inom ett sammanhängande område i anslutning till väg 11 och 13 ska det finnas minst kvm mark tillgänglig för företagsetablering. Antalet rådgivningar som Nyföretagarcentrum genomför ska öka. Fortsatt satsning på de gröna näringarna Lantbruksföretagen har genomgått en förändring under den senaste tioårsperioden. Sjöbo arbetar för en god lantbruksutveckling. Hästnäringen är en betydande del av kommunens gröna näringar och en fortsatt positiv utveckling sker. Djuromsorgen och livsmedelsproduktionen inom de gröna näringarna håller hög kvalitet för att erbjuda konsumenterna förstklassiga, närproducerade livsmedel och detta har stärkt lantbruksföretagens konkurrenskraft. INDIKATOR Andelen avtal med små och medelstora livsmedelsföretag ska öka. Ett livskraftigt näringsliv Sjöbos näringsliv präglas av stabilitet, resurshushållning och utvecklingskraft, det vill säga hållbarhet med lönsamma företag och många arbetstillfällen. Tillgången på välutbildad arbetskraft är god och kommunen strävar efter att erbjuda de utbildningar som efterfrågas. Näringslivet

144 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE karaktäriseras av mångsidighet och nyskapande. INDIKATOR Antalet nyregistrerade företag per invånare ska öka. Andelen kommunala verksamheter som konkurrensutsätts enligt lagen om offentlig upphandling/anbud ska öka. Samverkan med forskning och utbildning Samarbete mellan företag, näringsliv, högskola, universitet, forskning, den offentliga sektorn och politiken är viktigt för näringslivsutvecklingen och en integrerad del i Sjöbos näringslivspolitik. Nya produkter, nya forskningsrön, utveckling av skolor och utbildningar utvecklar Sjöbos näringsliv. INDIKATOR Samarbetet med forskning, utbildning och innovatörer ska öka. Målområde 4 Infrastruktur Utbyggnad av vägnät och ökad trafiksäkerhet Det är lätt att ta sig fram. Vägnätet, både för motorfordon, gående och cyklister, och de allmänna kommunikationerna har hög standard och hög säkerhet. INDIKATOR Antalet sammanhängande cykelstråk ska öka. Kortare pendlingstider, fler bussturer och spårbunden trafik Pendlingstiderna till storstadsområdena och mellan kommunens olika tätorter har kortats genom utbyggd infrastruktur och förbättrade allmänna kommunikationer. De allmänna kommunikationerna har ökats genom turer även mot norra Skåne och Mellanskåne. Tågförbindelser ger stora miljövinster. INDIKATOR Antalet resor med kollektivtrafik ska öka. Antalet turer med kollektivtrafik mellan kommunens tätorter ska öka. Modern ICT (informations- och kommunikationsteknik) Utvecklingen av nya kommunikationstekniker följs och möjliggörs kontinuerligt i alla kommundelar. INDIKATOR Antalet hushåll som bedöms ha möjlighet till god internetuppkoppling ska öka. Målområde 5 Hållbar utveckling Kommunen arbetar för att alla invånare ska kunna bo och verka i Sjöbo utan att belasta miljön. Det finns ett väl utbyggt system för förnyelsebar energi, vi hushållar med våra naturresurser och tar hänsyn till våra miljövärden och klimatutvecklingen. INDIKATOR Total mängd hushållsavfall ska minska (kg/invånare). Andelen hushåll anslutna till kommunalt avlopp och vatten ska öka. Andelen icke godkända enskilda avlopp ska minska. Andelen förnybar och återvunnen energi per kvm i de kommunala lokalerna ska öka. Energiförbrukningen per kvm i de kommunala lokalerna ska minska. Andelen miljöbilar i den kommunala verksamheten ska öka. Mål medarbetare Sjöbo kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare för att i framtiden kunna behålla och rekrytera personal. Viljeinriktningen för att fortsätta utvecklas i rätt riktning finns i kommunens personalpolitiska program. Med bland annat 2016 års medarbetarundersökning som grund har det utkristalliserat sig vissa områden som behöver utvecklas vidare. Sjöbo kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare INDIKATOR Andelen anställda som upplever Sjöbo kommun som en bra arbetsgivare ska öka

145 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE En god arbetsmiljö INDIKATOR Sjukfrånvaron i Sjöbo kommun ska vara lägre än genomsnittet för Sveriges kommuner. Tydlig och konkurrenskraftig lönepolitik INDIKATOR Sjöbo kommun ska, i de olika yrkeskategorierna, ha en medianlön som ligger i nivå med övriga kommuner i södra Skåne

146 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMI Finansiell analys av åren års budget utgör underlag för 2019 års budget. Vid bedömning av utvecklingen under 2019 används budget 2018 som underlag för de angivna värdena om inget annat anges. I balansräkningen för 2019 har ingående värden justerats till det senaste helårsutfallet (2017) och för tilläggsbudgeteringar avseende investeringar Kompensation för pris- och löneökningar Budgetåret 2019 har verksamheternas kompensation för pris- och löneökningar beräknats till 2,8 procent avseende kostnader för entreprenader, 1,6 procent för övriga kostnader, 1,2 procent för hyror och 2,7 procent (från och med april) avseende löneökningar. Dessutom har kompensation lämnats för den helårseffekt som erhålls 2019, eftersom lönerna 2018 höjdes från och med För strategiska lönesatsningar 2019 finns dessutom en central lönepott på 2,7 mnkr (från och med april). Den centrala potten inkluderar eventuell ersättning till enskilda verksamheter inom förskola och grundskola. Intäkterna har vid beräkning av pris- och lönekompensation bedömts öka med 1,6 procent med undantag för interna entreprenadintäkter som räknats upp med 2,8 procent. PO-pålägget som finansierar arbetsgivaravgifter, försäkringar, pensioner med mera, ökar från 38,33 procent till 39,17 procent i budget Nämnderna har kompenserats för kostnadsökningen som ökningen av PO-pålägget innebär. Sammantaget har pris- och lönekompensationen för 2019 beräknats till 34,2 mnkr. Av dessa har 30,8 mnkr fördelats till verksamheterna medan 2,7 avser strukturanslag som fördelas i samband med 2019 års lönerevision. Helårseffekten av strukturbidraget 2018 beräknas till 0,7 mnkr. Vid beräkning av kommunbidragen har hänsyn tagits till förändring av kapitaltjänstkostnaderna, till följd av ändrade avskrivningar och intern ränta, med undantag för verksamheter som erhåller budget baserad på invånarantal samt teknisk avgiftsfinansierad verksamhet. För alla verksamheter utom teknisk skattefinansierad och teknisk avgiftsfinansierad verksamhet har kapitalkostnader beräknats utifrån att investeringar i genomsnitt aktiveras i 31 juli. För de tekniska verksamheterna har kapitalkostnader beräknats utifrån att de aktiveras 31 december. Internräntan 2019 har minskat från 1,75 procent 2018 till 1,5 procent Internräntan beräknas även på investeringsinkomster i form av anslutningsavgifter. Resursfördelningsmodell Resursfördelningsmodell tillämpas för äldreomsorgsverksamheten, förskole-, fritidshems- och grundskoleverksamheten samt gymnasieverksamheten. Resursfördelningen till dessa verksamheter baseras på befolkningsprognosen för olika åldersklasser. För teknisk verksamhet finns en resursfördelningsmodell som baseras på förändring av antalet kvadratmeter gata och cykelled som tekniska nämnden ansvarar för. Utifrån en prognostiserad befolkningsförändring utökas kommunbidraget för förskole-, fritidshemsoch grundskoleverksamheten med 9,7 mnkr. Då behovet av omsorg för åldersklassen 1 5 år har minskat från 93,0 procent till 91,9 150

147 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE procent minskar ersättningsnivåerna i resursfördelningsmodellen, vilket minskar kommunbidraget med 1,3 mnkr. Inom äldreomsorgen utökas kommunbidraget med 5,3 mnkr utifrån befolkningsförändringar. Inom gymnasieverksamheten ökar kommunbidraget med 8,9 mnkr eftersom antalet invånare i åldern ökar. Förändringen av antalet kvadratmeter gator, gång- och cykelleder kompenseras via resursfördelningsmodellen för att täcka underhållskostnader och skötsel. Dock är förändringen liten, vilket innebär att resurserna för detta inte utökas Detaljerad sammanställning av resursfördelningsmodellen återfinns på sidan 63. De delar av resursfördelningsmodellen som baseras på invånarantal i olika åldersgrupper innefattar alla kostnader, det vill säga även lokal- och kapitalkostnader. Någon särskild kompensation för dessa typer av kostnader tillkommer inte. Ökning eller minskning av kostnaderna medför inte justering av resursfördelningen. Undantaget är delmodellen för teknisk verksamhet, som inte inkluderar kapitalkostnader. Balanskravsutredning och resultatutjämningsreserv Det finns tre delar i lagstiftningen kring kommunens ekonomi. Dels ställs krav på mål för god ekonomisk hushållning, vilket redovisas i ett separat avsnitt. Till det kommer att det finns lagstiftning kring balanskrav som ställer krav på att kommunen ska besluta om en budget där intäkterna överstiger kostnaderna. Om resultatet ändå blir negativt i bokslutet är huvudprincipen att underskottet ska kompenseras med motsvarande överskott inom tre år och att kommunfullmäktige i en plan ska ange hur det ska ske. Kommunfullmäktige kan med hänvisning till synnerliga skäl besluta om att inte återställa hela eller delar av ett underskott. Detta ska då tydligt specificeras i förvaltningsberättelsen i årsredovisningen. Kommunen budgeterar 2019 med ett resultat om 10,6 mnkr, vilket innebär att det lagstadgade balanskravet uppfylls. Utfall Budget Budget Balanskravsutredning, mnkr Årets resultat 23,9 10,0 10,6 Reducering av samtliga realisationsvinster -0,2 - - Vissa realisationsvinster enligt undantagsmöjligheter Vissa realisationsförluster enligt undantagsmöjligheter Orealiserade förluster i värdepapper Återföring av orealiserade förluster i värdepapper Årets resultat efter balanskravsjusteringar 23,7 10,0 10,6 Reservering till resultatutjämningsreserv (RUR) Disponering från resultatutjämningsreserv (RUR) Balanskravsresultat 23,7 10,0 10,6 Den tredje delen i lagstiftningen kring kommunens ekonomi är möjligheten att ha en resultatutjämningsreserv vilken möjliggör att på ett genomtänkt sätt reservera en del av överskottet i goda tider för att kunna täcka upp om och när skatteintäkterna minskar i en lågkonjunktur. Med lagstiftningen som grund har kommunen riktlinjer för resultatutjämningsreserv vilka både begränsar hur stort årligt belopp som reservationen får omfatta och hur stor den totala resultatutjämningsreserven får vara. Resultatutjämningsreserven är 77,4 mnkr och reglerna begränsar storleken till 9 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Den förväntade utvecklingen av rikets skatteunderlag gör att det bedöms vara möjligt att använda resultatutjämningsreserven enligt nuvarande regelverk. Detta kräver dock att 151

148 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE kommunen budgeterar med ett negativt resultat, vilket inte görs. En svårighet med att använda resultatutjämningsreserven är att det endast är en kortsiktig åtgärd som inte löser långsiktiga obalanser. Utfall Budget Budget Resultatutjämningsreserv (RUR), mnkr Ingående värde 77,4 77,4 77,4 Årets reservering till RUR Disponering av RUR Utgående värde 77,4 77,4 77,4 volymökningar i verksamheterna. Motsvarande ökning finns inte i skatteintäkterna och generella statsbidrag. Det går även att beskriva utvecklingen genom att ställa nettokostnaderna i relation till skatteintäkter inklusive utjämning. Det är tydligt att nettokostnadernas andel av skatteintäkterna och utjämning blir högre 2020 och Det krävs effektiviseringar för att utvecklingen ska brytas, vilket syns Utgående värde som andel av skatteintäkter och kommunal utjämning (%) 8,0 7,7 7,3 Resultat och kapacitet Skatte- och nettokostnadsutveckling, procent Skatteintäkter inklusive utjämning 5,6 3,3 5,9 3,6 3,0 Nettokostnader 5,5 5,0 5,8 3,9 3,8 Både år 2016 och år 2017 var resultaten kring 23 mnkr, det vill säga väsentligt bättre än den ekonomiska målsättningen. Budgeten 2018 innebär ett resultat i nivå med den ekonomiska målsättningen om ett resultat om lägst 1 procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Det innebär att jämfört med bokslut 2017 ökar nettokostnaderna 2018 betydligt snabbare än skatteintäkter inklusive kommunalekonomisk utjämning. År 2019 ökar resultatnivån (+10,6 mnkr) något för att fortsatt följa den ekonomiska målsättningen om 1 procent av skatter och statsbidrag. Därför ökar skatteintäkterna inklusive utjämning marginellt snabbare än nettokostnaderna. Planerna för innebär däremot att målsättningen inte klaras dessa år eftersom nettokostnaderna ökar i snabbare takt än skatteintäkterna inklusive generella statsbidrag. I planerna ökar nettokostnaderna snabbt, framförallt beroende på En nivå över 100 procent innebär att verksamheten behöver finansieras med överskott i finansnettot. År 2019 finns ett positivt resultat om 10,6 mnkr, trots att nettokostnadernas andel av skatteintäkterna och utjämningen uppgår till 100 procent. Det är ett positivt finansnetto om 10,4 mnkr som bidrar till det resultatet. Planen för 2020 innebär ett positivt resultat om 7,5 mnkr. Avskrivningar Avskrivningar, mnkr Skattefinansierat 14,1 18,0 21,4 23,9 26,5 Avgiftsfinansierat 7,5 9,2 10,1 11,0 11,6 Trenden är att investeringarna överstiger avskrivningarna, vilket bidrar till att avskrivningarna ökar år för år. En stor del av ökningen 2019 inom skattefinansierad verksamhet består av helårseffekter vid stora investeringar En väsentlig orsak till ökningen är övergången från leasing till köp av bilar. Även äldreomsorgens satsning på digitalisering samt Malenagymnasiets fortsatta utbyte av fordon bidrar till de ökande avskrivningarna. Det finns även ökningar av avskrivningar inom den avgiftsfinansierade verksamheten. 152

149 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE En hög investeringsnivå (65,7 mnkr exklusive anslutningsavgifter) under 2018 gör att avgiftsfinansierad verksamhet i form av VA-verksamhet har högre avskrivningskostnader år Till det kommer nyinvesteringar 2019, vilket framförallt påverkar En stor del av investeringarna avser anslutningar till kommunalt VA. Skatteintäkter Skatteintäkterna är beräknade i enlighet med Sveriges Kommuner och Landstings skatteunderlagsprognos från april Prognosen för skatteintäkterna 2019 bygger på antalet invånare enligt kommunens befolkningsprognos, som också används som underlag för resurstilldelningen och för beräkning av generella statsbidrag för Generella statsbidrag och utjämning för 2019 baseras på invånarantalet Skatteunderlag Årlig förändring i % 4,3 3,8 3,2 3,1 3,7 Prognosen för taxeringsutfallet för 2019 visar på en tillväxt av det kommunala skatteunderlaget med 3,2 procent, vilket är sämre än genomsnittet för de tio senaste åren som ligger på 3,9 procent ( ). Skatteunderlaget beräknas öka med cirka 3,7 procent per år under perioden , vilket även det är under genomsnittet för de senaste tio åren. Kommunalekonomisk utjämning Beräkningarna av både inkomst- och kostnadsutjämningen bygger på SKL:s prognos för bidragsåret 2019 med undantag för delmodellen för befolkningsförändringar i kostnadsutjämningen. Osäkerhet om utfallet gör att SKL budgeterat avgiften (Sjöbo är inte aktuellt för att erhålla ersättningen i delmodellen) till noll kr. Bedömningen är att avgiften kan bli ungefär 120 kr per invånare och därför har kommunalekonomisk utjämning justerats med 2,3 mnkr erhölls 212 mnkr i inkomstutjämning och för 2018 ökade bidraget med 5 mnkr till knappt 217 mnkr. Prognosen för 2019 är att inkomstutjämningen ökar med ytterligare 16,5 mnkr. Prognosen för 2019 bygger på att medelskattekraften i Sjöbo är 88,1 procent av rikets, 1,0 procent lägre än vad som antogs i budget Under många har skattekraftsunderlaget ökat snabbare i Sjöbo än i riket i genomsnitt. Utvecklingen bröts inkomståret Prognosen är dock att med undantag för 2019 kommer skattekraftsunderlaget öka snabbare i Sjöbo än i riket i genomsnitt. Det innebär att ökningstakten i inkomstutjämningen blir lägre och kommunen i stället i högre utsträckning får högre skatteintäkter. År 2020 prognostiseras inkomstutjämningen öka med 5 mnkr. Ökningen beräknas bli drygt 6 mnkr Avgiften för kostnadsutjämningen beräknas för 2019 minska med 8,3 mnkr i förhållande till Det motsvarar en minskning av avgiften med 431 kronor per invånare. Det är delmodellerna gymnasieskola och äldreomsorg som framförallt gör att avgiften minskar. Antalet invånare i åldrarna år ökar snabbare än genomsnittet i riket. Inom delmodellen för äldreomsorg är det framförallt åldersgruppen år som ökar snabbare än riket. Till det kommer att utjämningen av kostnader inom äldreomsorgen också påverkas av andelen ogifta i olika åldersklasser, vilket år 2019 gynnat Sjöbo i utjämningssystemet. Även i flertalet åldersgrupper mellan 1 15 år ökar Sjöbo snabbare eller minskar långsammare än riket. Sammantaget innebär det att Sjöbos avgift i kostnadsutjämning minskar väsentligt. Utjämningssystemet är relativt i förhållande till andra kommuner. Systemet bygger bland annat på antalet invånare i olika åldrar dels för kommunen, dels för riket som helhet. Ökar eller minskar kommunen procentuellt mer än riket som helhet, så påverkas utjämningen. 153

150 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Regleringsbidraget påverkas av statens anslag för kommunalekonomisk utjämning. Regleringen mellan stat och kommuner, för bland annat ändringar i skatteregler, brukar gå via regleringsbidraget/-avgiften. Regeringens satsning om 10 mdkr (välfärdsmiljarderna) till kommuner och landsting inkluderas i generella statsbidrag. Den del av statsbidraget som baseras på antal asylsökande och nyanlända uppgår 2019 till 4,5 mnkr men minskar snabbt till 2,7 mnkr 2020 och 0 mnkr år Den andra delen av satsningen baseras på invånarantal och ingår i regleringsavgiften. Efterhand som den andel av statsbidraget som baseras på antalet mottagna flyktingar och nyanlända minskar kommer andelen som baseras på befolkning öka. År 2019 beräknas den invånarbaserade delen av satsningen bli 6,6 mnkr. År 2021 när satsningen helt baseras på invånarantalet, beräknas statsbidraget bli 13,1 mnkr. Även regeringens satsning om ökade resurser till välfärden med 3,5 mdkr 2019 och 7 mdkr 2020 ingår i statsbidraget. Regleringsavgiften förbättras från -184 kr per invånare till regleringsbidrag på 440 kr per invånare. Bidraget blir ännu högre när bland annat regeringens satsning om ökade resurser slår igenom fullt ut samt när den delen av välfärdsmiljarderna som beror på befolkningsstorlek ökar. År 2019 beräknas regleringsbidraget totalt till 8,5 mnkr, vilket är 11,6 mnkr bättre än budget Utjämningsavgiften för LSS var betydligt högre 2017 jämfört med Minskningen fortsätter Avgiften för 2019 är 5,9 mnkr, vilket är en minskning med 3,1 mnkr jämfört med året innan. Minskningen är till stor del en följd av ökat antal beslut om insatser samt att 2017 ökade personalkostnaderna i våra boende mer än riksgenomsnittet, vilket påverkar utjämningen. Utjämningen för år 2019 baseras på antalsuppgifter 1 oktober Sjöbo kommuns intäkter av fastighetsavgiften beräknas minska med 0,3 mnkr 2019 och uppgår till 41,7 mnkr. År 2019 ska en taxering av hyreshus göras, vilket endast i liten omfattning påverkat prognosen. Finansnetto Från och med 2014 har kommunen inga långfristiga skulder till kreditinstitut (eventuell leasing inte inräknat). Någon upplåning är inte heller inplanerad Därför är de finansiella kostnaderna låga och består till stor del av ränta på pensionsskuld och bankkostnader. De stora investeringsvolymerna 2018 och 2019 finansieras via minskad likviditet, vilket påverkar ränteintäkterna. Det låga ränteläget medför också små möjligheter för kommunen att erhålla ränteavkastning på likviditeten. Finansnettot beräknas vara 10,4 mnkr år 2019, vilket är en förbättring med 0,1 mnkr. En stor del av det positiva finansnettot kommer av att utdelningen från bolagen beräknas till 6,0 mnkr, fördelat med hälften på AB Sjöbohem och hälften på Sjöbo Elnät AB. Driftkostnadsandel Driftkostnadsandel innebär att de olika kostnaderna och intäkterna i kommunen ställs i relation till skatteintäkterna, inklusive kommunalekonomisk utjämning. Andelen anges i procent. Negativa tecken innebär att kommunens intäkter är större än kostnaderna. 154

151 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Driftkostnadsandel Procent Verksamhetens intäkter och 96,3 97,3 97,0 97,1 97,7 kostnader Avskrivningar 2,2 2,7 3,0 3,1 3,3 Driftkostnadsandel före jämförelsestörande poster och 98,5 100,0 100,0 100,3 101,1 finansnetto Finansnetto -0,9-1,0-1,0-0,9-0,9 Driftkostnadsandel efter finansnetto 97,6 99,0 99,0 99,3 100,2 Jämförelsestörande poster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Driftkostnadsandel 97,5 99,0 99,0 99,3 100,2 En grund i god ekonomisk hushållning är att intäkterna överstiger kostnaderna och att det även finns marginaler så att investeringar kan finansieras, anläggningstillgångar kan värdesäkras och att samtliga pensionsåtaganden beaktas. En driftkostnadsandel som understiger 100 procent innebär att årets resultat är positivt. År 2017 hade kommunen ett bra resultat, bland annat som en följd av överskott inom nämnderna. Budgeten för 2018 innebär ett lägre resultat som dock ligger i nivå med den finansiella målsättningen. Även år 2019 är resultatet i enlighet med det finansiella målet att resultatet minst ska vara 1 procent av skatter och generella statsbidrag inklusive utjämning. I tabellen ovan innebär det en driftkostnadsandel om 99 procent. Jämfört med 2018 är det verksamhetens intäkter och kostnader som minskar medan avskrivningarnas andel beräknas öka Trenden med att avskrivningarna ökar fortsätter under perioden, framförallt i den senare delen av planperioden. Det beror till största delen på att investeringarna fortsätter att överstiga avskrivningarna. Framförallt är det den stora investeringsvolymen 2018 som slår igenom fullt ut 2019 och drar ner resultaten. Kommunen behöver redovisa ett överskott för att leva upp till kommunallagens krav om god ekonomisk hushållning. Ett positivt resultat bidrar bland annat till att en buffert skapas för att kunna parera kostnadsutvecklingen vid intäktssvängningar eller annan förändring av den ekonomiska utvecklingen. Via överskott skapas en buffert som gör att kommunen bättre kan hantera osäkra prognoser utan att tvingas till omedelbara åtgärder, när och om de ekonomiska förutsättningarna försämras. År 2019 ligger driftkostnadsandelen före finansnetto på 100 procent, vilket innebär att de marginaler som kommunen behöver skapas via överskott inom finansnettot. Överskottet i finansnettot består både av utdelningar från de kommunägda företagen och av borgensavgifter när de kommunägda företagen lånar externt. För 2019 ökar skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning kommunens intäkter med 58,6 mnkr, med oförändrad skattesats. Inkomsterna används bland annat till pris- och lönekompensation till verksamheterna på totalt 31,5 mnkr, vilket inkluderar ökade kapitalkostnader och upplösning av investeringsbidrag. Till det kommer att 2,7 mnkr återfinns i en central lönepott som även inkluderar eventuell ersättning till enskilda skolor och förskolor i det fall fördelningen medför ökad skol- och förskolepeng. För de verksamheter som ingår i resursfördelningsmodellen utökas kommunbidraget med 22,6 mnkr (se sid 63). Av dessa beror 23,9 mnkr på ökad befolkning i aktuella åldersklasser. Resursfördelningsmodellen inkluderar även en minskning med 1,3 mnkr då efterfrågan på plats inom förskolan minskat. En satsning på individ- och familjeomsorgen medför ett utökat kommunbidrag för verksamheten med 2,5 mnkr. Inom verksamhet för personer med funktionsnedsättning medför en ny gruppbostad på sammanlagt 12 platser att två andra äldre gruppbostäder på sammanlagt 9 bostäder kan stänga, samtidigt 155

152 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE som antalet platser totalt ökar med 3 stycken. Det nya boendet medför ökade kostnader för bland annat personal och hyror, därför utökas kommunbidraget med 3,1 mnkr avseende Boendet beräknas öppna våren När boendet får full ekonomisk effekt beräknas nettokostnaderna öka år 2020 med ytterligare 1,0 mnkr. Genomförd inventering av de kommunägda fritidsanläggningarna visar bland annat ett behov av investeringar och ökat underhåll. För att förbättra standarden på fritidsanläggningarna ökas kommunbidraget med 0,7 mnkr. Kommunbidraget till kommunövergripande verksamhet utökas med 0,9 mnkr för att täcka ökade kostnader för färdtjänsten då förändrad betalningsmodell medför ökade kostnader. Kommunbidraget för teknisk skattefinansierad verksamhet utökades 2018 med 0,3 mnkr för att kunna detaljplanera spårområdet. Då utökningen var temporär kvarstår inte medlen. Ökat personalomkostnadspålägg (POpålägg) medför att kostnader för under året inarbetade pensioner bedöms kunna täckas fullt ut med PO-pålägget. Därför minskas finansieringsverksamhetens kommunbidrag med 2,6 mnkr. Pensionskostnaderna för pensionsåtagandet som upparbetats till och med 1998 beräknas år 2019 vara oförändrade. Den årliga indexuppräkningen beräknas kunna finansieras via överskott från försäkringsbolagets placeringar. Anslag till kommunstyrelsens förfogande har ökats med 0,9 mnkr till 8,6 mnkr. Osäkerhet kring om riktade statsbidrag till bemanningen inom äldreomsorgen fortsätter gör att 4,0 mnkr reserveras i anslag till kommunstyrelsens förfogande. Vidare reserveras 1,0 mnkr för eventuella kostnadsökningar inom försörjningsstödet och 2,0 mnkr reserveras till utvecklingsinsatser. Verksamheterna förväntas effektivisera motsvarande 4,2 mnkr. Undantaget från krav på effektivisering är äldreomsorg, individ- och familjeomsorg, gymnasieskola, verksamhet för personer med funktionsnedsättning, teknisk avgiftsfinansierad verksamhet, miljö- och hälsoskyddsverksamhet, bygg- och planverksamhet samt räddningstjänst. I planen för de kommande åren förväntas nettokostnaderna öka beroende på pris- och löneökningar. I planen har prognostiserad befolkningsutveckling beaktats för de verksamheter som ingår i resursfördelningsmodellen. Hänsyn har tagits till att det inte är några val 2020 och Även ökade driftkostnader, orsakade av planerade investeringar i form av avskrivningar, är beaktade. Ökade kostnader, för bland annat ökat antal barn och äldre, medför att resultaten för 2020 och 2021 blir lägre än Investeringsvolym Kommunen har en hög investeringsnivå 2019 uppgående till netto 62,5 mnkr. Exklusive anslutningsavgifterna är investeringarna brutto 64,3 mnkr. Den höga investeringsnivån fortsätter Den stora skillnaden inom avgiftsfinansierad verksamhet mellan åren 2017 och 2018 beror till stor del på utbyggnaden av kommunalt VA i Sjöbo sommarby, där utgifterna kom 2016 och tidigare men anslutningsavgifterna erhålls Det gör att nettoinvesteringarna är låga Den största enskilda investeringen 2019 är fortsättningen på överföringsledning mellan Lövestad och Äsperöd som beräknas kosta 14,5 mnkr 2018 och 12,0 mnkr

153 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Inom skattefinansierad verksamhet går investeringsnivån ner med 20,0 mnkr, men från en mycket hög nivå Bilar kommer fortsättningsvis att köpas i stället för att leasas, beräkningar visar att det blir mer kostnadseffektivt i längden. Större investeringar 2019 inkluderar bland annat IT-investeringar, utbyte av Malenagymnasiets fordon enligt plan och utbyggnad av IT-stöd inom äldreomsorgen. Investeringarna inom skattefinansierade verksamheter ökar åter 2020, bland annat beroende på investeringar i utbyggnad av gcväg i området kring Kärnan. Soliditeten är ett mått på den långsiktiga betalningsförmågan i kommunen. En soliditet på 100 procent anger att kommunen endast finansieras med eget kapital. När lånade medel tillförs minskar soliditeten och vid 0 procent har kommunen inget eget kapital, utan endast lånat kapital. I balansräkningen 2019 har justering gjorts för utfallet Även om resultatet är positivt 2018 och ingen nyupplåning är aktuell, sjunker soliditeten något. Det är ett resultat av att tillgångarna växer snabbare än eget kapital, eftersom investeringarna 2017 och 2018 är stora medan resultatet är lite lägre. Det är svårt att upprätthålla en hög soliditet när investeringsnivån är hög, eftersom det kräver höga positiva resultat. År är det endast små förändringar avseende soliditeten eftersom den höga investeringstakten finansieras via överskott, avskrivningar och förändrad likviditet. Ingen lånefinansiering planeras. Siffrorna i diagrammet ovan inkluderar tilläggsbudgeteringar och de investeringsprojekt som ombudgeterats till år 2018, eftersom de inte färdigställts enligt plan. Planerade investeringar under planperioden bedöms kunna finansieras med egna medel. Risk kontroll Soliditet Kommunen har enligt budget 2019 en hög soliditet jämfört med flertalet andra kommuner, om hänsyn tas till hela pensionsåtagandet. Endast en kommun hade högre soliditet än Sjöbo år I en jämförelse bör dock beaktas att Sjöbo kommun har valt att ha sina verksamhetsfastigheter i AB Sjöbohem. Hade fastigheterna kvarstått i kommunen hade en del varit lånefinansierat, vilket medfört lägre soliditet. Finansiering av investeringar 2019 års investeringar finansieras endast till en mindre del med egna medel som skapats under året. Siffran inkluderar om- och tilläggsbudgeterade investeringar Självfinansieringsgrad Medel från verksamheten, mnkr 45,5 37,2 42,1 42,2 36,0 Summa nettoinvesteringar och nettoexploatering, mnkr 29,4 87,3 62,3 65,7 64,5 Självfinansierings % 68 % 64 % 56 % 157

154 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE grad % Den negativa trenden fortsätter Förutom 2017 är självfinansieringsgraden inte 100 procent något av åren. År 2019 och år 2020 finansieras endast två tredjedelar av investeringarna av positivt resultat plus avskrivningar. Resterande del finansieras genom att likviditeten minskar. Skuldsättning Kommunen har inga skulder till kreditinstitut (exklusive eventuell leasingfinansiering). Budgeten och planerna för innebär inga förändringar i detta avseende. Däremot finns det skulder i form av långfristiga förutbetalda intäkter samt delfinansiering med Trafikverket avseende en gc-led, vilket återfinns som lån tills den är genomförd och regleringen med Trafikverket är klar. Riskbedömning Vid bedömning av resultatnivån är det viktigt att beakta risker och andra osäkerheter som kan komma att påverka resultatet för budgetåret. Vid bedömning av risker ingår de eventuella åtaganden som kommunen har för de kommunala bolagen och borgensförbindelser. Bolagen har en god ställning och verksamheten är i ekonomisk balans. Storleken på tilldelad intäktsram är en väsentlig risk för Sjöbo Elnät AB. Gällande perioden har Energimarknadsinspektionen lämnat in en remiss på uppdrag av regeringen med förslag på förändring av beräkning av intäktsramen. Får förändringen genomslag kommer det att påverka Sjöbo Elnäts intäktsram så att bolaget under denna period får ett betydligt mindre beslutat belopp än vad bolaget de tidigare perioderna blivit tilldelat. Vidare kan en icke förväntad händelse, exempelvis en storm, leda till ett stort akut investeringsbehov i elnätet. Bolaget jobbar med eliminering av denna risk genom att ersätta luftledningar med nedgrävd jordkabel. AB Sjöbohem behöver konsolidera verksamheten och öka soliditeten. En väsentlig risk för bolaget är att avtalen med kommunen är uppsägningsbara per 31 december En stor del av Malenagymnasiets elever kommer från andra kommuner. Eftersom det finns ett fritt sök i Skåne kan eleverna själva välja var de vill gå. Det gäller för Malenagymnasiet att bedriva sådana utbildningar som eleverna söker sig till. Eftersom Malenagymnasiet har en stor fordons- och maskinpark är det viktigt att elevantalet hålls uppe, så att dels priserna per elev som kommunen betalar inte ökar, dels att verksamheten helt kan finansieras via intäkter i form av elevpengar. Kommunens prislista för gymnasieprogram som bedrivs av enskilda eller andra kommuner påverkas av andra kommuners priser. Det är endast för kommunens elever som går i Malenagymnasiet som kommunen själv kan bestämma priset oberoende av andra kommuners priser. Det pågår organisationsöversyn av kommunens nämnder/förvaltningar inför den nya mandatperioden. Osäkerhet om framtiden skapar oftast risker i verksamheten. De största osäkerheterna i budgeten utgörs av budgeterade skatter och generella statsbidrag. Den budgeterade skatteintäkten grundas på en prognos över skatteunderlagsutvecklingen under tre år. Även befolkningsutvecklingen är ett osäkerhetsmoment som kan behöva hanteras. I nedanstående tabell redovisas hur olika förändringar kan påverka kommunens finansiella situation. Känslighetsanalys, mnkr 1 % avvikelse lönekostnader 6 1 % avvikelse skatteunderlagsutveckling 10 Avvikelse med 100 personer i befolkningen vilket påverkar skatteintäkter 5 158

155 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Hitintills har dock kommunen kunnat parera eventuella avvikelser med aktiv uppföljning, god budgetföljsamhet och god förmåga att anpassa kostnadsutvecklingen vid ogynnsam utveckling av intäkterna. 159

156 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo kommun som arbetsgivare Sjöbo kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare, där medarbetarna får möjlighet att utvecklas och arbeta på hälsosamma arbetsplatser. Personalpolitiken ska vara framåtsträvande, bidra till verksamhetsutveckling och ska utövas på ett likvärdigt sätt oberoende av vilken nämnd som är ansvarig. Sjöbo kommuns långsiktiga personalpolitik grundar sig på det av den politiska ledningen antagna personalpolitiska programmet Sjöbo en arbetsplats att längta till. Med programmet som grund driver kommunen en personalpolitik med höga ambitioner. I det personalpolitiska programmet klargörs att Sjöbo kommun som arbetsgivare ska: vara en attraktiv uppdragsgivare skapa hälsosamma arbetsplatser och minska ohälsan ge medarbetarna förutsättningar att utvecklas inom sitt arbetsområde bidra till kvalitetsförbättringar av kommunens verksamheter vara så bra att medarbetarna vill rekommendera kommunen som arbetsplats erbjuda konkurrenskraftiga löner. Kommunens verksamheter Anställda per förvaltning i procent Kommens anställda fördelas mellan fem nämnder som i sin tur organiseras i fem förvaltningar där två förvaltningar dominerar personalfördelningen med 89 procent av samtliga anställda. Siffrorna utgår från antalet tillsvidareanställda per förvaltning. Det totala antalet tillsvidareanställda uppgår till Rekrytering och pensionsavgångar Sysselsättningsutvecklingen inom den offentliga sektorn har varit mycket stark den senaste tioårsperioden och antalet sysselsatta inom sektorn i Skåne bedöms öka med cirka 2 procent årligen de närmsta åren. Samtidigt är det färre som utbildar sig inom efterfrågade kompetensområden och detta har lett till att det idag råder brist på personal inom flera yrkesområden som barnomsorg, skola och vård. Detta har i sin tur lett till ökad konkurrens mellan Skånes kommuner. Antal vakanta tjänster per förvaltning I Sjöbo har den förändrade konkurrenssituationen lett till en ökad personalomsättning. Antalet vakanta tjänster som utannonseras under ett år har ökat både till antal och som andel av det totala tjänsteantalet. Siffrorna i diagrammet är baserade på andelen vakanta tillsvidaretjänster. Under perioden fyller 71 medarbetare 65 år. Flest pensionsavgångar väntas inom vård och omsorg där det redan råder brist på kvalificerad personal. Den genomsnittliga pensionsåldern i kommunen är 64 år

157 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Den ökande konkurrensen mellan kommunerna gör förmågan att attrahera och bibehålla kvalificerad personal till en strategiskt viktig framgångsfaktor. Arbetsmiljö och hälsa En god arbetsmiljö och medarbetarnas bibehållna hälsa är en viktig ledningsfråga och ett mål för alla medarbetare i hela organisationen. En god arbetsmiljö innebär att ha goda arbetsförhållanden och tillräckligt med resurser för att kunna möta både verksamhetens och individuellt uppsatta mål. Ett bra arbetsmiljöarbete bidrar till ökad trivsel och engagemang i arbetet. Det systematiska arbetsmiljöarbetet bedrivs efter politiskt beslutad arbetsfördelning. Kommunen erbjuder ett utbud av friskvårdsaktiviteter som ska inspirera till ökad aktivitet och kommunen arbetar aktivt med att möjliggöra friskvård på arbetstid. Allt för att ge de anställda förutsättningarna till en god hälsa. Sjöbo kommun har genom sitt aktiva hälsofrämjande arbete en i förhållande till andra kommuner låg andel långtidssjukskrivningar. Kommunen bedriver ett aktivt rehabiliteringsarbete, för att hjälpa medarbetare tillbaka vid sjukskrivningar men också för att aktivt förebygga sjukskrivningar. Kommunen strävar efter att ingen ska bli skadad i sitt arbete och arbetar aktivt med att förebygga arbetsskador och arbetssjukdomar genom kartläggning, analyser och utbildning. En arbetsmiljö som inte ger upphov till sjukdom, skador eller annan ohälsa gynnar både medarbetare och arbetsgivare. Lika rättigheter och möjligheter I Sjöbo kommun ska ingen särbehandlas utan alla ska ha samma rättigheter och möjligheter utifrån sitt anställningsavtal. Kommunen verkar i enlighet med diskrimineringslagstiftningen med aktiva åtgärder i alla verksamheter. Vidare pågår ett långsiktigt arbete med att minska antalet oönskade deltider. Hel- och deltidsarbetande män och kvinnor Männen är heltidsarbetande i större utsträckning än kvinnorna och samtliga nämnder arbetar med handlingsplaner för hur de ska verka för att uppnå den långsiktiga målsättningen att helt få bort de oönskade deltiderna. Fördelningen mellan män och kvinnor 82 procent av de anställda i kommunen är kvinnor och i Sjöbo kommun finns en ambition att få en jämnare könsfördelning inom alla yrkesområden. Sökmönstret till kommunens tjänster följer den i samhället i övrigt, vilket gör det svårare för kommunen att jämna ut könsfördelningen. Kvinnor utgör en klar huvuddel av de anställda inom samtliga förvaltningar förutom i den tekniska förvaltningen

158 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Andelen män och kvinnor/förvaltning För att anses som en arbetsplats med jämn könsfördelning ska det finnas minst 40 procent av det underrepresenterade könet, vilket det inte gör inom någon nämnd. Inom vård- och omsorgsnämnden utgör männen 9 procent av personalstyrkan. På den tekniska sidan är männen överrepresenterade och utgör 72 procent av medarbetarna. Lönepolitik Anställda i Sjöbo kommun ska ha lika lön för lika och likvärdigt arbete, utifrån sin prestation och förmåga att omsätta uppsatta mål till praktisk handling. Sjöbo ska ha konkurrenskraftiga löner och arbetar strategiskt med lönesättning utifrån den rådande konkurrenssituationen. Syftet med vår lönepolitik: Bidra till att verksamheterna är effektiva och att politiska mål uppnås. Vara ett av flera konkurrensmedel för att trygga personalförsörjningen. Att löneutvecklingen avspeglar uppnådda mål och resultat. Stimulera till förbättringar av verksamheten. Det finns fyra olika faktorer som kommunerna tar hänsyn till i samband med de årliga löneöversynerna. Centrala avtal Diskrimineringslagstiftningen Lönekartläggning Rekryteringsläget

159 VERKSAMHETERNA KOMMUNÖVERGRIPANDE VERKSAMHET Verksamhetsbeskrivning Genom en aktiv omvärldsorientering svarar verksamheten för kommunens näringslivsutveckling, information, marknadsföring samt internationellt och mellankommunalt samarbete. Övergripande utvecklingsarbete bedrivs i syfte att skapa en hållbar och framtidsinriktad kommun i form av bestående folkhälsa, trygghet, säkerhet lokalförsörjning, kollektivtrafik och planering av infrastruktur. kommunstyrelsen. Ett samlat ansvar ger bättre förutsättningar att upprätthålla den specialistkompetens som krävs. Överföringen är totalt 1,3 mnkr. Effektiviseringskrav medför att kommunbidraget minskar med 0,9 mnkr. Sammanlagt har kommunbidraget ökat med 2,7 mnkr. Investeringsramen avser i huvudsak ITinvesteringar och utbyte av möblemang/teknik i sammanträdesrummen. Ett kontinuerligt arbete med uppföljning av uppsatta mål och deras uppfyllelse är en viktig del av utvecklingsarbetet. Insatser med inriktning mot medborgarnas delaktighet i samhället och de kommunala processerna behöver utvecklas för att bättre uppnå visionen Sjöbo en plats för tillväxt. Förändringar i verksamheten Budgeten har stärkts med 0,9 mnkr för att möta ökade kostnader inom färdtjänstverksamheten. Kompensationen för ökade pris- och lönekostnader inklusive kapitalkostnader medför en ökning av kommunbidraget med 1,4 mnkr. För att förbättra chefernas arbetssituation förs stödet för fastighets- och arbetsmiljöfrågor som kräver specialistkompetens över från vård- och omsorgsnämnden samt familjenämnden till

160 VERKSAMHETERNA Mål Inriktningsmål Ett gott liv och en aktiv fritid Tillgänglighet och delaktighet Attraktivt och mångsidigt boende Positivt klimat för entreprenörskap Ett livskraftigt näringsliv Samverkan med forskning och utbildning Kortare pendlingstider, fler bussturer och spårbunden trafik Modern ICT 1 Hållbar utveckling Indikatorer Nöjd-Region-Index ska förbättras. Nöjd-Inflytande-Index ska förbättras. Tillgängligheten på kommunens kommunikationskanaler ska öka. Kommunens flyttnetto ska vara positivt. Antalet rådgivningar som Nyföretagarcentrum genomför ska öka. Antalet nyregistrerade företag per invånare ska öka. Andelen kommunala verksamheter som konkurrensutsätts enligt lagen om offentlig upphandling/anbud ska öka. Samarbetet med forskning, utbildning och innovatörer ska öka. Antalet resor med kollektivtrafik ska öka. Antalet turer med kollektivtrafik mellan kommunens tätorter ska öka. Antalet hushåll som bedöms ha möjlighet till god internetuppkoppling ska öka. Andelen miljöbilar i den kommunala verksamheten ska öka. Framtid De strategiska frågorna kommer att handla om att öka kommunsamarbetena för att dela kostnader och skapa stordriftsfördelar. Vidare bör digitalisering kunna förenkla processer och skapa administrativ effektivisering. Ekonomi Mnkr Bokslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Intäkter 29,9 30,5 32,2 Kostnader 79,1 85,1 89,9 Kommunbidrag 49,2 54,6 57,7 Investeringar 1,1 2,1 2,2 1 Informations- och kommunikationsteknik

161 VERKSAMHETERNA POLITISK VERKSAMHET Verksamhetsbeskrivning I den politiska verksamheten ingår kostnaderna för nämnder, styrelse, kommunfullmäktige, överförmyndarverksamhet och revision. Därutöver återfinns stöd till politiska partier inom verksamheten. Förändringar Kommunbidraget har utökats med 0,2 mnkr i kompensation för ökade pris- och lönekostnader. Samtidigt medför effektiviseringskrav att kommunbidraget minskar med 0,2 mnkr. Sammanlagt är kommunbidraget oförändrat. Mål Inriktningsmål Tillgänglighet och delaktighet Ekonomi Mnkr Indikatorer Nöjd-Inflytande-Index ska förbättras. Bokslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Intäkter 1,1 1,1 0,6 Kostnader 10,8 12,5 12,0 Kommunbidrag 9,7 11,4 11,

162 VERKSAMHETERNA VERKSAMHET FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Verksamhetsbeskrivning För personer under 65 år erbjuds hemtjänst och andra insatser enligt socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen. Dessutom erbjuds tekniska hjälpmedel och bostadsanpassningsbidrag samt hemsjukvård för de som inte kan ta sig till vårdcentralen. Inom socialpsykiatri erbjuds vuxna med psykisk ohälsa råd och stöd, sysselsättning och boendestöd. Personer som har rätt till insatser enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) ska försäkras goda levnadsvillkor genom insatser såsom personlig assistans, ledsagarservice, kontaktperson, korttidstillsyn, familjehem, bostad med särskild service och daglig verksamhet. Daglig verksamhet bedrivs dels som individintegrerad verksamhet på ordinarie arbetsplatser men också i egna verksamheter. Personlig assistans bedrivs inte i kommunal regi utan enligt lagen om valfrihet med i dagsläget en godkänd utförare. Förvaltningen har 48 lägenheter med inriktning gruppboende och bostad med särskild service. Korttidsboende för barn och vuxna erbjuds i kommunen samt genom avtal med Ystads kommun. Korttidstillsyn för ungdomar över 12 år köps av familjenämnden och bedrivs i samverkan med särskoleverksamheten. Förändringar i verksamheten Förhållandevis unga personer i livets slut som vill sluta sitt liv i sin egen bostad behöver fler och intensiva insatser av olika yrkeskategorier inom förvaltningen, yngre personer behöver kommunens rehabiliteringsinsatser, hemsjukvård eller sociala insatser i efterförloppet av olyckor eller allvarliga sjukdomstillstånd. Försäkringskassans ändrade bedömningar av rätten till personlig assistans, hälso- och sjukvårdsavtalet samt lagen om trygg och säker hemgång innebär att ansvar för kostnader flyttas från stat och region till kommunal vård och omsorg. Förändringen innebär mer insatser för befintlig personal både inom det sociala området men också inom hemsjukvård och rehabilitering. Kostnader för hjälpmedel och sjukvårdsmaterial påverkas också. Ökande antal medborgare med psykisk ohälsa ger ett ökande antal beslut om insatser enligt socialtjänstlagen för stöd till denna grupp, både avseende sysselsättning och stöd i bostaden. Ny gruppbostad på sammanlagt 12 platser medför att två äldre gruppbostäder på sammanlagt 9 bostäder kan stänga samtidigt som antalet platser totalt ökar med 3 stycken. Det nya boendet medför ökade kostnader för bland annat personal och hyror, därför utökas kommunbidraget med 3,1 mnkr avseende Boendet beräknas öppna våren När boendet får full ekonomisk effekt beräknas nettokostnaderna öka år 2020 med ytterligare 1,0 mnkr. Kompensationen för ökade pris- och lönekostnader inklusive kapitalkostnader medför en ökning av kommunbidraget med 3,1 mnkr. Sammanlagt har kommunbidraget ökat med 6,2 mnkr. Investeringarna uppgår till 0,9 mnkr och avser inköp av bil samt inventarier

163 VERKSAMHETERNA Mål Inriktningsmål Tillgänglighet och delaktighet Ett livskraftigt näringsliv Samverkan med forskning och utbildning Hållbar utveckling Indikatorer Nöjd-Inflytande-Index ska förbättras. Andelen kommunala verksamheter som konkurrensutsätts enligt lagen om offentlig upphandling ska öka. Samarbetet med forskning, utbildning och innovatörer ska öka. Andelen miljöbilar i den kommunala verksamheten ska öka. Framtid Tidigare har det funnits kännedom om de kunder som växer upp och som kan förväntas flytta hemifrån i 20-årsåldern. Denna planering försvåras idag av att kundgruppen är mera rörlig. En grupp som ökar och kan ha rätt till bostad är de som fått en förvärvad hjärnskada till följd av sjukdom eller olycka i vuxen ålder. En trend som noterats är att personer under 65 år som ansöker om särskilt boende, sociala insatser, hemsjukvård och rehabilitering/hjälpmedel ökar. En ny kundgrupp har uppmärksammats som har en kombination av psykiska funktionsnedsättningar, psykisk ohälsa och missbruk. För att möta behoven hos denna grupp behöver nya former av stöd byggas upp. Ekonomi Mnkr Bokslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Intäkter 9,3 13,7 7,1 Kostnader 110,1 115,4 115,0 Kommunbidrag 100,8 101,7 107,9 Investeringar 0,6 0,9 0,9 Prestationstal Bokslut Antal personer med personlig assistans Budget 2018 Budget före detta LASS LSS Totalt antal personer med insatser enligt LSS Antal platser i bostad med särskild service enligt LSS Antal personer i externa boenden LSS och psykiatri Antal personer i daglig verksamhet enligt LSS Antal personer med insatser enligt SoL 4 i ordinärt boende Antal timmar hemtjänst 64 år och yngre dag/kväll per år Samtliga antalsuppgifter för 2017 avser 1 oktober. 3 F.d. lagen om assistansersättning, numera socialförsäkringsbalken, över 20 tim/vecka. 4 Socialtjänstlagen

164 VERKSAMHETERNA ÄLDREOMSORG Verksamhetsbeskrivning Personer som har svårighet att klara sin personliga omvårdnad, sitt hushåll eller andra vardagliga ting erbjuds stöd i den egna bostaden efter biståndsbeslut. I stödet kan ingå till exempel matdistribution, trygghetslarm, service, städning, dagverksamhet och personlig omvårdnad. Dessutom erbjuds hemsjukvård, rehabilitering och tekniska hjälpmedel i det särskilda boendet eller för den som inte kan ta sig till vårdcentralen, i det egna hemmet. Det finns också möjlighet att ansöka om bostadsanpassningsbidrag för att anpassa den egna bostaden. Särskilt boende beviljas då omsorgsbehovet inte kan tillgodoses i det egna hemmet. Det finns sex särskilda boenden i kommunen, varav två med inriktning mot personer med demenssjukdom. Utöver detta finns det korttidsplatser för rehabilitering, avlösning och korttidsvård. Servicelägenheter finns på Kärnan och Ängsgården samt i anslutning till dagcentralerna i Vollsjö och Lövestad. I kvarteret Viljan finns bostäder anpassade för äldres behov som hyrs ut av förvaltningen. Förvaltningens dagcentraler har ett stort utbud av aktiviteter som är viktiga ur ett folkhälsoperspektiv då ensamhet är ett problem enligt senaste brukarundersökningen. I hemtjänsten erbjuds i dagsläget valfrihet avseende service- och omvårdnadsinsatser. Valfriheten innebär att det är möjligt för den enskilde att välja utförare av de insatser som beviljats. Förändringar i verksamheten Förvaltningen har förberett sig för ändringarna i lagen om trygg och säker hemgång och den kortare planeringstid som lagen innebär. Under de första månaderna 2018 är situationen i Sjöbo såväl som i andra kommuner mycket ansträngd eftersom samverkan inte fungerar optimalt, kunder kommer hem utan planering eller planeringen förändras i sista minuten när kommunal personal redan finns på plats för att ta emot kunden. Situationen innebär i dagsläget en stor stress för förvaltningens personal och stor risk för merarbete. Hälso- och sjukvårdsavtalet har trätt i kraft och ska utvecklas under de närmaste åren. Avtalet innebär att en del kunder kan få behandlingar i sin egen bostad, behandlingar som tidigare endast gavs på sjukhus. Kommunen ansvarar för sjuksköterskeinsatser och insatser från omvårdnadspersonal medan regionen ansvarar för läkarstöd. Konsekvenserna av avtalet syns även i ökningar av kostnader för hjälpmedel. Viktigt att notera är att avtalet inte är knutet till ålder eller funktionsnedsättning, vilket kan innebära helt nya målgrupper för förvaltningen och ett stort behov av kompetensutveckling. Verksamheten är känslig för förändringar i omvärlden och ökade krav, vilket till exempel innebär kostnadsökningar för tvätt av arbetskläder som är en direkt konsekvens av att medarbetare och kunder behöver skyddas från smittor av olika slag. Resursfördelningsmodellen inom äldreomsorgen baseras på hur befolkningen förändras inom olika åldersklasser. Utifrån förändringarna av antalet individer i

165 VERKSAMHETERNA respektive åldersklass har kommunbidraget ökats med 5,3 mnkr till följd av åldrande befolkning. För att förbättra chefernas arbetssituation förs stödet för fastighets- och arbetsmiljöfrågor som kräver specialistkompetens över från vård- och omsorgsnämnden samt familjenämnden till kommunstyrelsen. Ett samlat stöd ger bättre förutsättningar att upprätthålla den specialistkompetens som krävs. Överföringen från äldreomsorgen minskar kommunbidraget med 0,2 mnkr. särskilt stor är ökningen Befolkningsökningen kommer att ställa ökade krav på service och innebära ett ökat vårdbehov. Efterfrågan på särskilt boende med inriktning för personer med kognitiv svikt ökar, och detta innebär kostnadsökningar då det behövs en högre bemanning. Verksamheten erhåller statsbidrag för vilka det angetts att de gäller till och med Någon information om vad som gäller därefter finns inte i nuläget. Kompensationen för ökade pris- och lönekostnader inklusive kapitalkostnader medför en ökning av kommunbidraget med 6,3 mnkr. Sammanlagt har kommunbidraget ökat med 11,8 mnkr. Investeringsmedel har tilldelats bland annat för inköp av bilar, för att utöka IT-stödet, för att möjliggöra kundorienterade tekniska lösningar samt utbyte av trygghetslarm. Mål Inriktningsmål Ett gott liv och en aktiv fritid Tillgänglighet och delaktighet Fortsatt satsning på de gröna näringarna Ett livskraftigt näringsliv Samverkan med forskning och utbildning Hållbar utveckling Indikatorer Nöjd-Medborgar-Index ska förbättras. Nöjd-Inflytande-Index ska förbättras. Andelen avtal med små och medelstora livsmedelsföretag ska öka. Andelen kommunala verksamheter som konkurrensutsätts enligt lagen om offentlig upphandling/anbud ska öka. Samarbetet med forskning, utbildning och innovatörer ska öka. Andelen miljöbilar i den kommunala verksamheten ska öka. Framtid Antalet äldre kommer att öka kraftigt, i första hand i åldersgruppen år. Ökningen beräknas i genomsnitt bli 56 personer per år i åldersgruppen Även de personer som är år ökar, Ekonomi Mnkr Bokslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Intäkter 70,9 65,1 41,8 Kostnader 272,8 268,2 256,7 Kommunbidrag 196,2 203,1 214,9 Investeringar 2,3 8,4 4,8 Prestationstal Bokslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Antal invånare år år år Antal platser i särskilt boende - varav demensplatser varav platser för växelvård/avlösning antal platser korttidsvård/avlösning Antal personer över 65 år med insats enligt SoL i ordinärt boende oktober - varav med hemtjänst varav med trygghetslarm varav med matdistribution Antal timmar hemtjänst äldre dag/kväll per år Andel av befolkning över 65 år med insats 1 oktober 14,8 15,0 15,

166 VERKSAMHETERNA INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG Verksamhetsbeskrivning Verksamheten är till stor del lagreglerad och styrs av socialtjänstlagen, lag om vård av unga och lag om vård av missbrukare. En central uppgift för verksamheten är myndighetsutövningen, samtidigt som tidiga och förebyggande insatser eftersträvas. Insatserna ges utifrån behov genom samverkan inom förvaltningen samt externt med andra aktörer i samhället. Myndighetsutövningen innebär att bistånd prövas för den enskilde efter ansökan/anmälan och genomförd utredning. Bistånd kan omfatta insatser som kontaktperson/-familj, öppenvård, familjehem, institutionsvård, grupp- och utslussningsboende för ensamkommande barn/unga och boendestöd. Försörjningsstöd söks av den enskilde och behovsprövas. Verksamheten svarar även för familjerätten. Råd- och stödenheten som är organiserad tillsammans med elevhälsan erbjuder stödjande och rådgivande insatser till barn, unga och vuxna. Insatser sker bland annat i form av uppsökande aktiviteter, gruppverksamheter, föräldrastödsprogram, råd och stöd vid missbruk och samarbetssamtal. Kommunen erbjuder familjerådgivning och budgetrådgivning. Sjöbo samarbetar med södra Skånes kommuner om kriscentrum vid våld i nära relation och social jour efter kontorstid. Förändringar i verksamheten Verksamhetens kostnader ökade 2017 och ökningen förväntas kvarstå under 2018 och även till viss del framöver. Kostnadsökningarna beror bland annat på ökade kostnader för vård av barn och unga samt vuxna och fler hushåll som erhåller försörjningsstöd. Kostnaderna för försörjningsstödet har ökat under några år, framförallt på grund av att antalet hushåll som erhåller försörjningsstöd ökat. Genom den nyinrättade enheten för arbete och integration, som bland annat har till uppdrag att främja kommuninvånarnas självförsörjning, förväntas enheten bidra till att behovet av försörjningsstöd minskar. Kostnaderna för ersättningar till nyanlända som utgår i glappet mellan etableringsstödet och självförsörjningen beräknas minska då antalet nyanlända minskar framöver. I samband med en översyn och analys av verksamheten utökades verksamhetens kommunbidrag med 3,1 mnkr år 2018, varav 0,6 mnkr avsåg tillfällig utökning Övrig utökning om 2,5 mnkr kvarstår Kompensationen för ökade pris- och lönekostnader inklusive kapitalkostnader medför en ökning av kommunbidraget med 1,5 mnkr. Sammanlagt har kommunbidraget ökat med 4,0 mnkr. Investeringarna består av bil, inventarier och IT-verktyg. Mål Inriktningsmål Ett gott liv och en aktiv fritid Tillgänglighet och delaktighet Samverkan med forskning och utbildning Hållbar utveckling Indikatorer Nöjd-Medborgar-Index ska förbättras. Antalet informationsinsatser gällande våld i nära relation ska öka. Nöjd-Inflytande-Index ska förbättras. Samarbete med forskning, utbildning och innovatörer ska öka. Andelen miljöbilar i den kommunala verksamheten ska öka

167 VERKSAMHETERNA Framtid För att klara ett fortsatt ökat behov av välfärdstjänster med befintliga resurser kommer strukturella samverkanslösningar såväl internt inom kommunen som med omgivande kommuner och huvudmän/myndigheter fortsatt behöva undersökas och utvecklas. En kartläggning sker inom ramen för FINSAM för att utreda behov och förutsättningar för en Mariamottagning i Sydöstra Skåne. Mariamottagning är en gemensam öppenvårdsmottagning i samverkan mellan kommuner och region för målgruppen barn och unga med missbruk, riskbruk samt psykisk ohälsa. En god arbetsmarknad beräknas bidra till att dämpa utvecklingen av det ekonomiska biståndet. Samtidigt kan olika typer av regeländringar inom migrations- och integrationsområdet samt ökningen av antal nyanlända som befaras gå ur etableringen utan annan självförsörjning påverka försörjningsstödet. Framtida effektivisering och ökad tillgänglighet ställer krav på att utveckla mer digitaliserade arbetssätt. Ekonomi Mnkr Bokslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Intäkter 6,2 2,7 4,7 Kostnader 57,8 51,8 57,8 Kommunbidrag 51,6 49,1 53,1 Investeringar 0,1 0,3 0,

168 VERKSAMHETERNA FÖRSKOLE- OCH FRITIDSHEMS- SAMT GRUNDSKOLEVERKSAMHET Verksamhetsbeskrivning Barn i åldern 1 5 år erbjuds förskoleverksamhet i form av förskola. Pedagogisk omsorg erbjuds för närvarande i form av familjedaghem. Det finns 12 kommunala förskolor och 13 fristående förskolor i kommunen. I centralorten erbjuds pedagogisk omsorg på obekväm tid, det vill säga kvällar, nätter och helger. Barn i åldern 6 12 år vars föräldrar studerar eller förvärvsarbetar erbjuds fritidshem på sin skola, kommunen erbjuder även lov- och eftermiddagsverksamhet. Förskoleklass är obligatoriskt från och med hösten 2017 för barn som är sex år. Den verksamheten är organiserad tillsammans med grundskoleverksamheten. I kommunen finns sex kommunala skolor och tre fristående skolor. I alla kommundelar erbjuds kommunal verksamhet i form av förskola, fritidshem och skola från förskoleklass till skolår 6. I Blentarp och Sjöbo finns tätortsskolor som erbjuder verksamhet från förskoleklass till skolår 9. Kommunen anordnar även en resursskola med start för elever som inte bedöms klara lärmiljön i den ordinarie verksamheten. Kommunen erbjuder grundsärskola i Sjöbo tätort och i viss mån individintegrerad verksamhet på respektive skola. Råd- och stödenheten har till uppdrag att erbjuda förebyggande och tidiga insatser inom såväl elevhälsan som individ- och familjeomsorgen. Enheten bedriver en samordnad och integrerad verksamhet där bland annat skolans elevhälsa samt specialpedagogiskt och kurativt stöd ingår. Enheten har till uppgift att samordna insatserna kring barn med behov av särskilt stöd. Dessutom erbjuds öppen förskoleverksamhet i form av mötesplats för småbarnsföräldrar inom ramen för enhetens verksamhet. Förändringar i verksamheten För Sjöbos del kommer förbättrade resultat i skolan utgöra den enskilt viktigaste målsättningen. Den nivå som uppnåtts behöver förbättras ytterligare. Det är en viktig förutsättning för att kunna öka tillväxten i enlighet med visionen. Antalet barn i åldern 1 5 år beräknas öka med 20 barn jämfört med budget Även antalet barn i skolåldern 6 15 år beräknas öka Ökningen är 57 barn. Störst ökning finns i åldersgruppen 7 9 år med 48 barn medan antalet invånare i åldern år minskar med 20 barn. Förändringarna i respektive åldersklass medför att kommunbidraget ökas med 9,7 mnkr utifrån resursfördelningsmodellen, då antalet barn ökar. Behovet av omsorg inom åldersklassen 1 5 år har minskat från 93,0 procent till 91,9 procent och därför minskas ersättningsnivåerna i resursfördelningsmodellen med 1,3 mnkr. För att förbättra chefernas arbetssituation förs stödet för fastighets- och arbetsmiljöfrågor som kräver specialistkompetens över från vård- och

169 VERKSAMHETERNA omsorgsnämnden samt familjenämnden till kommunstyrelsen. Ett samlat stöd ger bättre förutsättningar att upprätthålla den specialistkompetens som krävs. Överföringen från förskole- och fritidshemssamt grundskoleverksamheten minskar kommunbidraget med 1,1 mnkr. Kompensationen för ökade pris- och lönekostnader medför en ökning av kommunbidraget med 11,8 mnkr. Effektiviseringskrav medför att kommunbidraget minskar med 2,3 mnkr. Sammanlagt har kommunbidraget ökat med 16,8 mnkr. Investeringsmedel om 2,4 mnkr har tilldelats bland annat för investeringar i inventarier och IT-verktyg. Mål Inriktningsmål Ett gott liv och en aktiv fritid Tillgänglighet och delaktighet Hög kvalitet på den pedagogiska utbildningen Samverkan med forskning och utbildning Indikatorer Nöjd-Medborgar-Index ska förbättras. Nöjd-Inflytande-Index ska förbättras. Andelen barn/elever som upplever lugn och ro i förskolan/skolan ska öka. Alla elever ska nå kunskapsmålen/-kraven när de lämnar grundskolan. Samarbetet med forskning, utbildning och innovatörer ska öka. Framtid Programmering blir ett naturligt inslag i alla skolans ämnen. Skolans uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens och att förbereda dem för ett föränderligt samhälle ska tydliggöras. Eleverna ska lära sig att använda digital teknik och förstå hur tekniken påverkar dem och hur de kan påverka den. I det ingår också att kunna agera på ett kritiskt och ansvarsfullt sätt i digitala sammanhang. För att genomföra detta kommer kompetensutvecklingsinsatser att genomföras. Antalet barn i åldern 1 5 år beräknas öka under perioden Ökningen under denna period är i genomsnitt 15 barn per år. Även antalet barn i gruppen 6 15 år beräknas öka fram till och med Den genomsnittliga årliga ökningen beräknas bli 30 barn. Fortsatt är rekryteringsläget bekymmersamt för den pedagogiska verksamheten, antalet lärare motsvarar inte Sveriges behov. På sikt visar olika beräkningar att 2025 kommer det att saknas mer än lärare. I dagens skola och gymnasium finns lärare. Detta i sin tur leder till löneglidning. Omfattningen på de riktade statsbidragen har sedan några år ökat och utgör nu en viktig del av finansieringen av verksamheten. För en del av statsbidragen har det ursprungligen angetts att de gäller till och med Någon information om vad som gäller därefter finns i nuläget inte. Ekonomi Mnkr Bokslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Intäkter 45,3 32,7 41,7 Kostnader 400,9 391,8 417,6 Kommunbidrag 355,6 359,1 375,9 Investeringar 1,6 2,3 2,4 Prestationstal Bokslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Antal barn 1 5 år Antal barn i förskoleverksamhet Andel barn som efterfrågar plats (%) 91,9 93,0 91,9 Antal barn 6 12 år Antal barn i fritidshem Andel barn som efterfrågar plats (%) 59,4 59,3 59,3 Antal barn 6 15 år

170 VERKSAMHETERNA GYMNASIESKOLA Verksamhetsbeskrivning Alla ungdomar i åldern år erbjuds utbildning i gymnasieskolan. Utbildningen utformas efter elevernas individuella behov och erbjuds i form av nationella program och gymnasiesärskola. Ungdomar som saknar full behörighet erbjuds introduktionsprogram i form av: preparandutbildning programinriktat individuellt val yrkesintroduktion individuellt alternativ språkintroduktion. Det fria skolvalet innebär att eleverna fritt kan välja gymnasieskola inom samverkansområdet, som i huvudsak består av de skånska kommunerna. I Sjöbo bedrivs gymnasieverksamhet vid Malenagymnasiet som erbjuder yrkes- och introduktionsprogram. Förändringar i verksamheten Antalet ungdomar i åldern år ökar med 57 stycken. Utifrån resursfördelningsmodellen utökas därför kommunbidraget med 8,9 mnkr. Kompensationen för ökade pris- och lönekostnader inklusive kapitalkostnader medför en ökning av kommunbidraget med 2,9 mnkr. Sammanlagt har kommunbidraget ökat med 11,8 mnkr. Investeringarna uppgår till 6,9 mnkr och avser framförallt utbyte av fordon på Malenagymnasiet. Mål Inriktningsmål Ett gott liv och en aktiv fritid Hög kvalitet på den pedagogiska utbildningen Möjligheter till ett livslångt lärande Samverkan med forskning och utbildning Hållbar utveckling Indikatorer Nöjd-Medborgar-Index ska förbättras. Andelen elever som fullföljt gymnasieutbildningen inom fyra år ska öka. Andelen elever som uppnår grundläggande behörighet till yrkeshögskola/högskola/universitet ska öka. Samarbetet med forskning, utbildning och innovatörer ska öka. Andelen miljöbilar i den kommunala verksamheten ska öka. Framtid Antalet ungdomar i åldern år kommer att öka med i genomsnitt 7 ungdomar per år, dock är det stora svängningar mellan åren. Både år 2020 och år 2021 beräknas åldersgruppen minska för att sedan öka igen. Prognosen är att åldersgruppen kommer att bestå av 661 personer år 2020 och 621 personer i slutet på år Ekonomi Mnkr Bokslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Intäkter 25,8 23,8 25,9 Kostnader 108,1 113,3 127,2 Kommunbidrag 82,3 89,5 101,3 Investeringar 5,6 3,5 6,9 Prestationstal Antal ungdomar i ålder år Antal elever i gymnasieskolan Bokslut 2017 Budget 2018 Budget

171 VERKSAMHETERNA VUXENUTBILDNING, ARBETSMARKNADSÅTGÄRDER OCH INTEGRATIONSVERKSAMHET Verksamhetsbeskrivning Grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning, svenska för invandrare och särvux bedrivs i egen regi. Yrkesinriktad vuxenutbildning bedrivs i såväl egen regi som i extern regi. Kommunen har ett ansvar för att ta emot och tillhandahålla lämpligt boende, skolgång och stöd för ensamkommande barn och unga som anvisats Sjöbo. Enheten för arbete och integration har till uppdrag att ansvara för insatser syftande till att hjälpa och stödja människor till arbete, utbildning och självförsörjning. I etableringsuppgiften ingår att som kommun svara för boende och mottagande, i form av bland annat samhällsorientering och svenska för invandrare, till dem som fått uppehållstillstånd och som anvisats till Sjöbo. För samordnade insatser samverkar enheten internt med försörjningsstödet, vuxenutbildning och HR-avdelning samt externt med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Region Skåne. Förändringar i verksamheten En avsiktsförklaring om vuxensamverkan mellan de skånska kommunerna har tagits fram och undertecknats av alla 33 kommunerna. Avsikten är att öka samordningen mellan de skånska kommunerna i framtiden. Kompensationen för ökade pris- och lönekostnader inklusive kapitalkostnader medför en ökning av kommunbidraget med 1,3 mnkr. Sammanlagt har kommunbidraget ökat med 1,2 mnkr. Investeringarna består av inventarier och ITverktyg. Mål Inriktningsmål Ett gott liv och en aktiv fritid Tillgänglighet och delaktighet Möjlighet till livslångt lärande Samverkan med forskning och utbildning Hållbar utveckling Indikatorer Nöjd-Region-index ska förbättras. Nöjd-Inflytande-Index ska förbättras. Antalet deltagare i vuxenutbildningen som uppnår behörighet för vidare studier ska öka. Andelen slutförda yrkesutbildningar som har lett till en anställning ska öka. Samarbetet med forskning, utbildning och innovatörer ska öka. Andelen miljöbilar i den kommunala verksamheten ska öka. Framtid Kommunens skyldighet att efter anvisning ta emot nyanlända för bosättning, kommer fortsatt kräva långsiktighet i mottagande. Såväl intern som extern samverkan behöver fortsatt utvecklas för att möjliggöra etablering och integration. Ekonomi Mnkr Bokslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Intäkter 61,4 53,2 46,2 Kostnader 69,8 65,1 59,3 Kommunbidrag 8,4 11,9 13,1 Investeringar 0,0 0,4 0,1 Effektiviseringskrav medför att kommunbidraget minskar med 0,1 mnkr

172 VERKSAMHETERNA Prestationstal Antal helårsstuderande Antal under året nyanlända flyktingar Antal ensamkommande barn Antalet boendeplatser ensamkommande barn Bokslut 2017 Budget 2018 Budget

173 VERKSAMHETERNA TURISM- OCH FRITIDSVERKSAMHET Verksamhetsbeskrivning Kommunen äger och driver fem idrottsplatser, tre friluftsbad samt förhyr fem sporthallar och Sjöbo Simanläggning av AB Sjöbohem. Anläggningarna upplåts till skolor, allmänhet och föreningar och verksamhet bedrivs alla veckans dagar både dag- och kvällstid. Sjöbo Simanläggning erbjuder såväl allmänhet som föreningsliv, skolor och andra aktörer möjlighet till bad-, sim- och relaxverksamhet i form av tillgång till anläggning, upplåtelse av del av anläggning eller som verksamhetsaktör. Kommunens tre friluftsbad är placerade i Sjöbo, Lövestad och Fränninge. På baden erbjuds tre veckors sommarsimskola och märkestagning för barn och ungdomar samt möjlighet för föreningar, skolor eller andra aktörer att boka simbanor. Föreningslivet kan erhålla olika former av stöd för sin verksamhet; vanligtvis i form av lokalupplåtelse. Därutöver har stödberättigade föreningar möjlighet att använda kommunens lokaler kostnadsfritt. Våra kommuninvånare och besökare erbjuds fritids- och rekreationsmöjlighet i form av Skåneled, naturområden och motionsspår. Vintertid finns vid snötillgång möjlighet till skidåkning i pistad backe och spårade skidspår och vid tillräcklig kyla skridskoåkning på Möllers mosse. Besökande turister erbjuds boendemöjligheter genom Orebackens camping i form av platser för husvagn, husbil eller tält, stugor och vandrarhem. Turistinformation finns i Kulturhuset samt i samarbete med näringslivet vid olika så kallade Infopoints runt om i kommunen. Destinationsarbete och destinationsutveckling av vår geografiska del sker i samverkan och gemensamt med övriga kommuner i sydöstra Skåne. Sjöbo marknader är kommunens största evenemang med två årliga marknader, sommarmarknad respektive Mikaeli marknad. Ungdoms- och kulturhuset Navet har fokus på att främja kreativitet, inspiration och fantasi. Basen i ungdoms- och kulturhuset utgörs dels av fritidsgårdsverksamheten, dels av kulturskolans skapande inriktningar och pop & rock. Den öppna fritidsgårdsverksamheten på Navet riktar sig till ungdomar år, men där finns även möjlighet att anordna aktiviteter för barn i andra åldrar. Fritidsgårdar finns även i Blentarp och Lövestad. Förändringar i verksamheten Idrottsanläggningarna och kulturhistoriska miljöer i Sjöbo är i behov av upprustning. Samtidigt hyser föreningslivet och kommuninvånarna stora förhoppningar på nya anläggningar som friidrotts- och ridanläggningar och föreningslokaler. För att hantera både kulturhistoriska miljöer och idrottsanläggningar krävs en strategisk planering som utgår från vilka behov som finns, hur efterfrågan ser ut och vilket ekonomiskt utrymme som finns. En underhållsplan för Ora camping och idrottsanläggningarna har tagits fram och arbetet med att ta fram en underhållsplan för de kulturhistoriska miljöerna pågår. Genomförd inventering av de kommunägda fritidsanläggningarna visar bland annat ett behov av investeringar och ökat underhåll. För att åtgärda det eftersatta underhållet och förbättra standarden på fritidsanläggningarna ökas kommunbidraget med 0,7 mnkr

174 VERKSAMHETERNA Kommunbidraget har utökats med 0,8 mnkr som kompensation för ökade pris- och lönekostnader inklusive kapitalkostnader. Effektiviseringskrav medför att kommunbidraget minskar med 0,1 mnkr. Sammanlagt har kommunbidraget ökat med 1,4 mnkr. Ekonomi Mnkr Bokslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Intäkter 6,1 5,9 5,7 Kostnader 50,1 49,6 50,8 Kommunbidrag 44,0 43,7 45,1 Investeringar 0,5 0,7 0,7 Investeringar avser fritidsanläggningar, inventarier och IT-verktyg. Mål Inriktningsmål Ett gott liv och en aktiv fritid Tillgänglighet och delaktighet Ett livskraftigt näringsliv Samverkan med forskning och utbildning Indikatorer Nöjd-Region-index ska förbättras. Nöjd-Medborgar-Index ska förbättras. Nöjd-Inflytande-Index ska förbättras. Andelen kommunala verksamheter som konkurrensutsätts enligt lagen om offentlig upphandling/anbud ska öka. Samarbetet med forskning, utbildning och innovatörer ska öka. Framtid En strategisk planering krävs som utgår från de kommunägda idrottsanläggningarna som finns, hur efterfrågan till dessa ser ut och vilket ekonomiskt utrymme som behövs för drift och underhåll. En utveckling och underhåll av det tätortsnära rekreationsområdet krävs för att upprätthålla och till vissa delar förbättra standarden på rekreationsområdet. Prestationstal Föreningsverksamh et Antal registrerade föreningar i kommunregistret Bokslut 2017 Budget 2018 Budget Lokalt aktivitetsstöd deltagartillfällen per år utifrån kön - Pojkar Flickor Sporthallar timmar Antal bokningsbara Antal bokade Beläggningsgrad % Bad Antal badande simanläggningen 5 Antal sålda entrékort på friluftsbaden Fritidsgårdar Antal besökare på fritidsgårdarna Simskola Antal antagna till sommarsimskola inklusive märkestagning Turism Antal besökande på turistbyrån 15/6 15/ Sjöbo marknad Antal platser Beläggningsgrad 92 % 90 % 95 % Mikaeli marknad Antal platser Beläggningsgrad 96 % 90 % 95 % 5 Inklusive skolornas aktiviteter och föreningsverksamhet 6 Saknas fullständig statistik för antalet besök av skolorna

175 VERKSAMHETERNA KULTURVERKSAMHET Verksamhetsbeskrivning Biblioteken erbjuder informationsförmedling och mediaförsörjning samtidigt som de utgör viktiga mötesplatser. Bibliotek finns i Sjöbo, Blentarp, Lövestad och Vollsjö. I både Lövestad och Blentarp finns meröppna bibliotek. Det ger låntagarna tillgång till biblioteken med självservice utanför den bemannade öppettiden, och ger en ökad tillgänglighet. Folkbiblioteken i Sjöbo, Skurup, Tomelilla, Simrishamn och Ystad har ett samarbete, Bibliotek Skåne Sydost, vilket ger låntagarna tillgång till ett större utbud av medier. Kulturskolan erbjuder utbildning i musik, dockteater, drama, film och dans till kommunens barn och unga 6 19 år. Kulturaktiviteter bokas för barn och unga i skolor och förskolor. Aktiviteterna har ökat de senaste åren, och finansieras framförallt genom externa medel såsom Skapande skola och bidrag från Svenska Filminstitutet. Stöd lämnas i olika former till kulturföreningar och studieförbund. Dessutom anordnas kulturprogram tillsammans med föreningar och organisationer i kommunen. I Sjöbo kommun finns även kommunal kulturverksamhet i form av museet Elfstrands krukmakeri, film- och biografverksamhet på Flora och utställningar på Sjöbo konsthall. Förändringar i verksamheten Idrottsanläggningarna och kulturhistoriska miljöer i Sjöbo är i behov av upprustning. För att hantera kulturhistoriska miljöer krävs en strategisk planering som utgår från vilka behov som finns, hur efterfrågan ser ut och vilket ekonomiskt utrymme som finns. Kommunbidraget har utökats med 0,7 mnkr som kompensation för ökade pris- och lönekostnader inklusive kapitalkostnader. Effektiviseringskrav medför att kommunbidraget minskar med 0,1 mnkr. Sammanlagt har kommunbidraget ökat med 0,6 mnkr. Investeringarna innefattar bland annat investering i meröppet bibliotek i Sjöbo samt inventarier till kulturskolan och bibliotek. Investeringarna innefattar även viss upprustning av kommunens kulturbyggnader. Mål Inriktningsmål Ett gott liv och en aktiv fritid Tillgänglighet och delaktighet Samverkan med forskning och utbildning Indikatorer Nöjd-Region-Index ska förbättras. Nöjd-Medborgar-Index ska förbättras. Nöjd-Inflytande-Index ska förbättras. Samarbetet med forskning, utbildning och innovatörer ska öka. Framtid Införandet av meröppna bibliotek har visat sig vara en lyckad satsning med besökstal på biblioteksfilialerna på mellan /vecka. Ett meröppet bibliotek som blir tillgängligt för låntagare utöver den bemannade öppettiden planeras startas i Sjöbo. På sikt kan det bli aktuellt med meröppna bibliotek på fler platser i kommunen. Ekonomi Mnkr Bokslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Intäkter 2,3 1,0 1,3 Kostnader 17,5 17,4 18,3 Kommunbidrag 15,2 16,4 17,0 Investeringar 1,2 1,9 0,

176 VERKSAMHETERNA Prestationstal Kulturskola Antal elever i kulturskolan Andel inskrivna elever i aktuell åldersgrupp (%) Antal Bokslut 2017 Budget 2018 Budget ,7 16,1 16, ämnen/kurser Bibliotek Antal besökare Antal utlån Antal utlån per invånare Övrigt Antal besökare på Elfstrands krukmakeri Antal besök publica biografprogram Antal besökare i konsthallen 4,1 5,3 5,

177 VERKSAMHETERNA TEKNISK VERKSAMHET AVGIFTSFINANSIERAD Verksamhetsbeskrivning VA-verksamheten ansvarar för att tillhandahålla konsumtionsvatten och omhänderta avloppsvatten (dag- och spillvatten) för alla fastigheter inom respektive verksamhetsområden i kommunen. Vattenförsörjningen erhålls genom egna grundvattentäkter. Avfallshanteringen, hämtning av hushållsavfall i kärl och tömning av slam från enskilda avlopp, för kommunens hushåll och verksamheter, utförs av utomstående entreprenör. Insamlingen sker genom fastighetsnära källsortering där det är obligatoriskt att sortera matavfall. Förändringar i verksamheten Kraven ökar på VA-enheten från myndigheter och boende att utöka antalet anslutna områden. Verksamheten har ökat de senaste åren med utbyggnad av kommunalt VA i Hemmestorpsområdet och exploatering av nya områden i Sjöbo och Blentarp. Kommunalt VA i Sjöbo sommarby färdigställdes under 2017 och Svansjö byggs ut under VA-verksamhetens omfattande investeringar innebär ökade kostnader och leder till ökade avgifter för konsumenten. VA-taxan är föreslagen att höjas med 3,5 procent på brukningsavgiften, för att möta ökade kapitalkostnader i samband med investeringar. Anläggningsavgiftens grundavgift föreslås höjas med 2,5 procent. Taxan för 2018 gällande både avfall i kärl och slamtömning är oförändrad under första halvan av Efter ny entreprenadstart kan taxan komma att förändras. Taxor för VA och renhållning fattas i separata beslut. För 2019 har den tekniska avgiftsfinansierade verksamheten tilldelats netto 29,8 mnkr för investeringar. Bristen på råvatten i Äsperöd har lett till kontinuerliga vattentransporter från Sjöbo till Äsperöd. Därför pågår en investering i överföringsledningar mellan Lövestad och Äsperöd. I budget 2019 finns anslaget 12,0 mnkr för överföringsledningarna. Investeringen beräknas totalt vara på 27,0 mnkr. Utbyggnad av kommunalt VA i Svansjö innefattar utgifter om 5,0 mnkr och inkomster om 0,3 mnkr år Den totala budgeten för projektet är på 37,0 mnkr i utgifter och 24,6 mnkr i anslutningsavgifter. Under 2017 inleddes arbetet med att få en omlastningscentral för hushållsavfall till Sjöbo samtidigt som ett återbruk planeras. Arbetet fortgår och kommer att stå klart 2019, då ny renhållningsentreprenad träder i kraft. En omlastningscentral i Sjöbo främjar återvinningen av bland annat glas och plast. En annan vinst är den utsläppsminskning som erhålls till följd av minskat antal körda mil. Återbruk är i de flesta fall mer miljövänligt än återvinning då det förlänger en produkts livslängd. Investeringen i en omlastningscentral och återbruk bedöms sammanlagt bli 8,0 mnkr, varav 4,0 mnkr år Till det kommer 9,1 mnkr netto i investeringsram för mindre projekt. Investeringsramen inkluderar 1,5 mnkr i anslutningsavgifter

178 VERKSAMHETERNA Mål Inriktningsmål Ett gott liv och en aktiv fritid Tillgänglighet och delaktighet Ett livskraftigt näringsliv Samverkan med forskning och utbildning Hållbar utveckling Hållbar utveckling Indikatorer Nöjd-Medborgar-Index ska förbättras. Nöjd-Inflytande-Index ska förbättras. Andelen kommunala verksamheter som konkurrensutsätts enligt lagen om offentlig upphandling/anbud ska öka. Samarbetet med forskning, utbildning och innovatörer ska öka. Total mängd hushållsavfall ska minska (kg/invånare). Andel hushåll anslutna till kommunalt avlopp och vatten ska öka. Andelen miljöbilar i den kommunala verksamheten ska öka. Framtid Regeringen har lämnat en lagrådsremiss som föreslår en generell rätt till avtalssamverkan för kommuner och landsting. Förslaget innebär att kommuner och landsting får möjlighet att överlåta utförandet av uppgifter till varandra. Vid avtalssamverkan kommer det också att vara möjligt för kommuner och landsting att delegera beslutanderätt till en anställd i en annan kommun eller landsting, så kallad extern delegering. De föreslagna ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli De rundabordssamtal som miljöministern tagit initiativ till i processen för nya avfallsregler är nu avslutade. I flera mindre kontroversiella frågor, såsom textilavfall och matavfall, kan det säkert gå att nå samsyn även om det finns fortsatta många detaljer som måste klaras ut. En framtida exploatering av spårområdet i Sjöbo kommer att kräva sanering av miljöfarliga ämnen. En eventuell sanering kan hamna i miljonklassen. Nyligen har det ställts krav på att tekniska nämnden ska utreda förorenad mark på den nedlagda deponin i Omma. Ytterligare sju nedlagda kommunala deponier förväntas att kräva samma utredning och kontroll de närmaste åren. Arbetet med att säkra Sjöbo kommuns framtida vattenförsörjning fortsätter och kommer att pågå under flertalet år framöver. Ekonomi Mnkr Bokslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Intäkter 58,3 59,3 62,2 Kostnader 58,3 59,3 62,2 Kommunbidrag 0,0 0,0 0,0 Investeringar 2,7 36,5 29,8 Prestationstal Bokslut VA Antal VAabonnemang - varav med enbart vatten - varav med vatten och avlopp Avfall Antal 4-facksabonnemang Antal 2-facksabonnemang 2017 Budget 2018 Budget

179 VERKSAMHETERNA TEKNISK VERKSAMHET SKATTEFINANSIERAD Verksamhetsbeskrivning Verksamheten ansvarar för drift, underhåll, förnyelse och nyttjande av allmän platsmark och utbyggnad av kommunens gator, torg, vägar, grönytor, rekreationsområden och allmänna parkeringsplatser. Dessutom återfinns exploateringsverksamhet och allmän markreserv inom verksamhetens ansvarsområde. Långsiktig planering av trafiken sker genom framtagande av trafiksäkerhetsprogram och trafikledsplaner, som ligger till grund för framtida projektering och byggnation. Förändringar i verksamheten Långsiktig planering och prioritering av trafikprojekt sker i enlighet med Trafikplan Trast (Trafik i en attraktiv stad). Planer finns för Sjöbo tätort samt för byarna Blentarp, Vollsjö, Lövestad, Bjärsjölagård, Sövde och Äsperöd. En lekplatspolicy och lekplatsplan är under framtagande. I planen ändras ställningstagandet i frågan på vilka platser kommunen ska stå för lekplatser. Förändringen av antalet kvadratmeter gator, gång- och cykelleder kompenseras via resursfördelningsmodellen för att täcka underhållskostnader och skötsel. Dock är förändringen jämfört föregående år inte tillräckligt stor för att påverka kommunbidraget. Verksamheten kompenserades 2018 med 0,3 mnkr för kostnader avseende detaljplan på spårområdet. Då utökningen var temporär kvarstår inte medlen. Kommunbidraget har utökats med 1,2 mnkr som kompensation för ökade pris- och lönekostnader inklusive kapitalkostnader. Effektiviseringskrav medför att kommunbidraget minskar med 0,5 mnkr. Sammanlagt har kommunbidraget ökat med 0,4 mnkr. För att främja kommunens attraktionskraft tilldelas 12,9 mnkr till mindre investeringar. Verksamheten har beviljats 0,8 mnkr för att inleda ombyggnad av Gamla Torg/Södergatan/Lilla Östergatan. Mål Inriktningsmål Ett gott liv och en aktiv fritid Tillgänglighet och delaktighet Positivt klimat för entreprenörskap Ett livskraftigt näringsliv Samverkan med forskning och utbildning Utbyggnad av vägnät och ökad trafiksäkerhet Hållbar utveckling Indikatorer Nöjd-Medborgar-Index ska förbättras. Nöjd-Inflytande-Index ska förbättras. Inom ett sammanhängande område i anlutning till väg 11 och 13 ska det finnas minst kvm mark tillgänglig för företagsetablering. Andelen kommunala verksamheter som konkurrensutsätts enligt lagen om offentlig upphandling/anbud ska öka. Samarbetet med forskning, utbildning och innovatörer ska öka. Antalet sammanhängande cykelstråk ska öka. Andelen förnybar energi per kvm i de kommunala lokalerna ska öka. Andelen miljöbilar i den kommunala verksamheten ska öka

180 VERKSAMHETERNA Framtid Exploateringsverksamheten är en viktig del av kommunens tillväxt och utveckling. Det behövs ta fram en exploateringsplan för att hålla en god framförhållning med investeringsmedel för exploatering. Framtida exploatering av spårområdet i Sjöbo är förknippad med kostnader för sanering av miljöfarliga ämnen. Exploatering inom tätorterna på mark som tidigare används till industriverksamhet innebär i många fall stora kostnader för att iordningställa marken från förorening. Ekonomi Mnkr Bokslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Intäkter 19,5 15,8 15,1 Kostnader 44,5 43,7 43,4 Kommunbidrag 25,0 27,9 28,3 Investeringar 13,0 16,3 13,7 Prestationstal Bokslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Antal kvm asfalt Antal kvm grönytor inklusive naturmark inom plan Energiförbrukning i kwh för gatubelysning

181 VERKSAMHETERNA MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSVERKSAMHET Verksamhetsbeskrivning Naturvård och strategiskt miljöarbete bedrivs genom utvecklingen av strategier för att uppnå ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart samhälle samt via upprättandet av planeringsunderlag för gröna strukturer, naturvårdsområden och lokala miljömål. Miljöenheten är delaktig i framförallt det strategiska miljöarbetet, men även i arbetet med översikts- och detaljplaner. Tillsynsinsatserna styrs i stor utsträckning av ett flertal lagar och föreskrifter. Till de mest omfattande uppgifterna hör tillsyn och prövning enligt miljöbalken och livsmedelslagen. Verksamheten syftar även till att konsumenterna i Sjöbo kommun ska kunna handla, äta mat, dricka vatten och serveras livsmedel som är både säkra och redliga. Förändringar i verksamheten Den övergripande inriktningen för 2019 är digitalisering med fokus på fältarbete med stöd av mobila enheter/bärbara datorer samt förberedelser inför införande av automatiserade webbtjänster. Mål Inriktningsmål Ett gott liv och en aktiv fritid Tillgänglighet och delaktighet Samverkan med forskning och utbildning Hållbar utveckling Hållbar utveckling Ekonomi Mnkr Indikatorer Nöjd-Medborgar-Index ska förbättras. Nöjd-Inflytande-Index ska förbättras. Samarbetet med forskning, utbildning och innovatörer ska öka. Andelen icke godkända enskilda avlopp ska minska. Andelen miljöbilar i den kommunala verksamheten ska öka. Bokslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Intäkter 3,1 2,1 2,1 Kostnader 7,7 7,4 7,7 Kommunbidrag 4,6 5,3 5,6 Prestationstal Bokslut Antalet inspektionsbesök Antalet ansöknings- och anmälningsärenden Antalet klagomålsärenden 2017 Budget 2018 Budget Ett kommunövergripande hållbarhetsprogram förbereds för antagande under Kompensation för ökade pris- och lönekostnader inklusive kapitalkostnader medför en ökning av kommunbidraget med 0,3 mnkr

182 VERKSAMHETERNA PLAN- OCH BYGGVERKSAMHET Verksamhetsbeskrivning Verksamheten svarar för den fysiska planeringen samt geodata, beviljar bygglov och bedriver tillsyn enligt plan- och bygglagen. Ett viktigt inslag i verksamheten utgör information och rådgivning till allmänheten och näringslivet i plan- och byggfrågor. Tillgänglighet för funktionsnedsatta i samhället återfinns inom verksamhetens ansvarsområde. Förändringar i verksamheten Den övergripande inriktningen för 2019 är digitalisering med fokus på förberedelser inför införande av automatiserade webbtjänster. Digitaliseringen av detaljplaner och övriga planeringsunderlag planeras tillsammans med övriga kommuner inom SÖSK. En ny översiktsplan som innehåller bland annat utbyggnadsstrategier och landsbygdsutveckling avses färdigställd för antagande under Intresset för planändringar och nya detaljplaner har ökat. En detaljplan för cirka 450 bostäder i flerbostadshus i Sjöbo tätorts centrala del förbereds för antagande under Antalet inlämnade bygglov förväntas ligga kvar på en fortsatt hög nivå under Verksamheten för geodata erbjuder tjänster både till allmänheten och kommunens egna verksamheter. Dessa utökas under 2019 med bland annat kartanalyser av olika slag. Kompensation för ökade pris- och lönekostnader inklusive kapitalkostnader medför en ökning av kommunbidraget med 0,4 mnkr. Mål Inriktningsmål Tillgänglighet och delaktighet Samverkan med forskning och utbildning Hållbar utveckling Indikatorer Nöjd-Inflytande-Index ska förbättras. Samarbetet med forskning, utbildning och innovatörer ska öka. Andelen miljöbilar i den kommunala verksamheten ska öka. Framtid Sverigeförhandlingen har resulterat i bland annat diskussioner om nya stambanesträckningar för höghastighetståg mellan Stockholm Göteborg och Stockholm Malmö. Ett stationsläge planeras i centrala Lund. Andra omvärldsförändringar som påverkar samhällsbyggnadsnämndens verksamhetsområden framöver är de förestående effekterna av ESS-anläggningen i Brunnshög och den nationellt ökade efterfrågan på bostäder (främst hyresrätter) och tillströmningen av nyanlända personer till Skåne. Ekonomi Mnkr Bokslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Intäkter 3,9 3,2 3,2 Kostnader 8,0 7,2 7,6 Kommunbidrag 4,1 4,0 4,4 Prestationstal Antal ansökningar om bygglov Antal bygganmälningar Antal klagomålsärenden Antal ärenden som inte är avslutade/arkiverade Bokslut 2017 Budget 2018 Budget

183 VERKSAMHETERNA RÄDDNINGSTJÄNST Verksamhetsbeskrivning Räddningstjänstverksamheten ska bidra till att skapa en trygg och säker miljö för människor att bo, vistas och verka i. Förebyggande arbete bedrivs i syfte att minska olyckorna genom att räddningstjänsten bistår med råd och anvisningar. Mål Inriktningsmål Ett gott liv och en aktiv fritid Hållbar utveckling Indikatorer Nöjd-Medborgar-Index ska förbättras. Andelen miljöbilar i den kommunala verksamheten ska öka. Räddningstjänsten är organiserad i kommunalförbundet Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund. I kommunalförbundet ingår Simrishamns, Tomelilla, Ystads och Sjöbo kommuner. Brandvärn finns i Klasaröd, Äsperöd och Bjärsjölagård. Ekonomi Mnkr Bokslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Intäkter 0,0 0,0 0,0 Kostnader 13,8 14,2 14,6 Kommunbidrag 13,8 14,2 14,6 Förändringar i verksamheten Medlemsavgiften är baserad på invånarantalet. Kompensation för ökade pris- och lönekostnader inklusive kapitalkostnader medför en ökning av kommunbidraget med 0,4 mnkr

184 FINANSIELLA RAPPORTER RESULTATBUDGET Budget Budget Plan Plan mnkr Verksamhetens intäkter 249,5 260,6 276,0 291,4 varav jämförelsestörande post 0,0 0,0 0,0 0,0 Verksamhetens kostnader 1 224, , , ,4 varav jämförelsestörande post 0,0 0,0 0,0 0,0 Avskrivningar 27,2 31,5 34,9 38,1 Verksamhetens nettokostnader 1 001, , , ,1 Skatteintäkter 791,6 810,8 835,9 866,9 19,2 Generella statsbidrag och utjämning 209,9 249,3 262,2 263,7 39,4 Finansiella intäkter 11,0 11,1 11,1 11,1 58,6 Finansiella kostnader 0,7 0,7 0,7 0,7 Resultat före extraordinära poster 10,0 10,6 7,3 2,1 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 10,0 10,6 7,3 2,1 Avstämning mot balanskravet och beräkning av resultatutjämningsfond Realisationsvinster 0 0 0,0 0,0 Synnerliga skäl: Orealiserade förluster i värdepapper 0 0 0,0 0,0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 10,0 10,6 7,3 2,1 Medel till resultatutjämningsreserv 0,0 0,0 0,0 0,0 Medel från resultatutjämningsreserv 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets balanskravsresultat 10,0 10,6 7,3 2,1 188

185 FINANSIELLA RAPPORTER BALANSBUDGET Budget Budget Plan Plan mnkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 1,0 3,0 3,0 3,0 Materiella anläggningstillgångar 460,9 476,2 512,7 540,2 Finansiella anläggningstillgångar 57,8 58,0 58,0 58,0 Summa anläggningstillgångar 519,7 537,2 573,7 601,2 Bidrag till statlig infrastruktur 10,1 8,6 8,4 8,2 Omsättningstillgångar Fordringar 114,2 101,7 101,7 101,7 Exploateringsverksamhet 10,9 9,9 9,9 9,9 Kortfristiga placeringar 51,5 76,0 76,0 56,0 Kassa och bank 52,5 60,0 31,2 21,2 Summa omsättningstillgångar 229,1 247,6 218,8 188,8 SUMMA TILLGÅNGAR 758,9 793,4 800,9 798,2 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Resultat 10,0 10,6 7,3 2,1 Resultatutjämningsreserv 77,4 77,4 77,4 77,4 Övrigt eget kapital 376,9 399,3 409,9 417,2 Summa Eget kapital 464,3 487,3 494,6 492,5 Avsättningar Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser 9,4 8,9 9,1 8,8 Andra avsättningar 1,4 0,7 0,4 0,1 Summa avsättningar 10,8 9,6 9,5 8,9 Skulder Långfristiga skulder 74,9 78,4 78,7 78,7 Kortfristiga skulder 208,9 218,1 218,1 218,1 Summa skulder 283,8 296,5 296,8 296,8 SUMMA EGET KAPITAL, AV SÄTTNINGAR OCH SKULDER 758,9 793,4 800,9 798,2 PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Pensionsförpliktelser 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga borgensåtaganden 819,1 859,1 859,1 859,1 189

186 FINANSIELLA RAPPORTER KASSAFLÖDESBUDGET Budget Budget Plan Plan mnkr DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 10,0 10,6 7,3 2,1 Justering för avskrivningar 27,2 31,5 34,9 38,1 Justering för upplösning bidrag till statlig infrastruktur 0,2 0,2 0,2 0,2 Justering för upplösning av förutbetalda intäkter 0,5 0,5 0,7 1,0 Justering för realisationsvinster/förluster 0,0 0,0 0,0 0,0 Justering för övriga ej likvidpåverkande poster 0,2 0,2 0,2 0,2 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 37,1 42,0 41,9 35,4 Ökning ( )/minskning (+) kortfristiga fordringar 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökning ( )/minskning (+) kortfristiga placeringar 0,0 50,0 0,0 20,0 Ökning ( )/minskning (+) exploatering 3,5 0,0 0,0 0,0 Ökning (+)/minskning ( ) kortfristiga skulder 0,0 0,0 0,0 0,0 KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 40,6 92,0 41,9 55,4 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggninstillgångar 0,3 0,3 0,3 0,3 Investering i materiella anläggningstillgångar 75,5 64,0 71,1 65,3 Investeringsbidrag inklusive anslutningsavgifter 2,5 1,8 1,0 1,0 Försäljning materiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 Investering finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 Försäljning finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGS VERKSAMHETEN 73,3 62,5 70,4 64,6 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 0,0 0,0 0,0 0,0 Amortering av skuld 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökning långfristiga fordringar 0,0 0,0 0,0 0,0 Minskning långfristiga fordringar 0,1 0,0 0,0 0,0 Minskning av avsättning på grund av utbetalningar 0,3 0,3 0,3 0,8 KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGS VERKSAMHETEN 0,2 0,3 0,3 0,8 Beslut om bidrag till statlig infrastruktur 0,0 0,0 0,0 0,0 ÅRETS KASSAFLÖDE 32,9 29,2 28,8 10,0 Likvida medel vid årets början* 85,4 30,8 60,0 31,2 Likvida medel vid årets slut 52,5 60,0 31,2 21,2 * Värdet 2019 är justerat efter senaste utfallet 190

187 FINANSIELLA RAPPORTER Noter Not Bokslut Budget Budget Plan Plan mnkr Verksamhetens intäkter 1 270,3 249,5 260,6 276,0 291,4 varav jämförelsestörande post 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 varav reavinst 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Verksamhetens kostnader , , , , ,4 varav jämförelsestörande post 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Skatteintäkter 3 Kommunalskatt 766,9 791,6 810,8 835,9 866,9 Slutavräkning ,8 0,0 0,0 0,0 0,0 Slutavräkning ,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa skatteintäkter 764,1 791,6 810,8 835,9 866,9 Generella statsbidrag och utjämning 4 Inkomstutjämning 211,9 216,7 233,2 238,2 244,4 Kostnadsutjämning 37,8 38,7 30,4 25,9 26,7 Strukturbidrag (eftersläpning) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Regleringsavgift/bidrag 0,2 5,4 6,2 11,4 10,3 Särskild satsning 5,2 4,3 4,5 2,7 0,0 Utjämningsavgift LSS 11,6 9,0 5,9 5,9 6,0 Kommunal fastighetsavgift 37,7 42,0 41,7 41,7 41,7 Summa stb och utj bidrag 205,2 209,9 249,3 262,2 263,7 Finansiella intäkter 5 Utdelning aktier andelar 4,1 6,0 6,0 6,0 6,0 Utdelning fonder 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ränteintäkter 0,6 0,7 0,8 0,8 0,8 Borgensavgift 4,4 4,0 4,0 4,0 4,0 Intern ränta 7,3 8,3 7,6 8,3 8,9 Återföring nedskrivning orealiserade vinster, värdepapper 1,1 Övriga finansiella intäkter 0,8 0,3 0,3 0,3 0,3 Eliminering intern ränta 7,3 8,3 7,6 8,3 8,9 Summa finansiella intäkter 11,0 11,0 11,1 11,1 11,1 Finansiella kostnader 6 Räntor anläggningslån 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ränta koncernkonto 0,0 0,1 0,1 0,1 0,1 Övriga räntekostnader 0,0 0,2 0,2 0,2 0,2 Bankkostnader 0,5 0,2 0,2 0,2 0,2 Intern ränta 0,0 1,1 1,1 1,1 1,1 Ränta pensionsavsättning 0,3 0,2 0,2 0,2 0,2 Nedskrivning orealiserade vinster, värdepapper 1,1 Övriga finansiella kostnader 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Eliminering intern ränta 0,0 1,1 1,1 1,1 1,1 Summa finansiella kostnader 2,0 0,7 0,7 0,7 0,7 191

188 FINANSIELLA RAPPORTER DRIFTBUDGET PER NÄMND mnkr Bokslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 Kommunstyrelse Kommunövergripande verksamhet 55,2 54,6 57,7 59,4 61,4 Politisk verksamhet 3,9 5,1 5,0 5,2 5,3 Vuxenutbildning, arbetsmarknadsåtgärder och integrationsverksamhet 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Turism och fritidsverksamhet 31,2 38,1 39,5 40,1 40,8 Kulturverksamhet 3,0 3,0 3,0 3,1 3,2 Räddningstjänst 13,5 14,2 14,6 15,0 15,5 Summa 106,9 115,0 119,8 122,8 126,2 Familjenämnd Politisk verksamhet 0,8 0,8 0,8 0,8 0,9 Individ och familjeomsorg 52,3 49,1 53,1 54,8 56,5 Förskole, fritidshems och grundskoleverksamhet 332,4 359,1 375,9 390,0 408,8 Gymnasieskola 77,7 89,5 101,3 106,3 105,9 Vuxenutbildning, arbetsmarknadsåtgärder och integrationsverksamhet 3,6 11,9 13,1 13,8 14,6 Fritidsverksamhet 5,5 5,6 5,6 5,7 6,0 Kulturverksamhet 12,5 13,4 14,0 14,5 15,2 Summa 484,8 529,4 563,8 585,9 607,9 Vård och omsorgsnämnd Kommunövergripande verksamhet 0,4 0,0 0,0 0,0 0,0 Politisk verksamhet 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 Verksamhet för personer med funktionsnedsättning 91,9 101,7 107,9 112,0 115,5 Äldreomsorg 179,7 203,1 214,9 225,5 236,8 Summa 271,8 305,4 323,4 338,1 352,9 Teknisk nämnd Politisk verksamhet 0,3 0,1 0,1 0,1 0,1 Teknisk verksamhet skattefinansierad 26,4 27,9 28,3 29,5 31,3 Teknisk verksamhet avgiftsfinansierad 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Miljö och hälsoskyddsverksamhet 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 26,9 28,0 28,4 29,6 31,4 Samhällsbyggnadsnämnd Politisk verksamhet 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4 Miljö och hälsoskyddsverksamhet 4,2 5,3 5,6 5,8 6,0 Plan och byggverksamhet 3,5 4,0 4,4 4,6 4,8 Summa 8,1 9,7 10,4 10,8 11,2 Valnämnd Politisk verksamhet 0,0 0,5 0,5 0,0 0,0 Överförmyndarnämnd Politisk verksamhet 1,9 2,5 2,6 2,6 2,7 Revision Politisk verksamhet 1,1 1,2 1,2 1,3 1,3 Finansiering Lönekompensation centralt 0,0 4,7 5,4 6,3 6,3 Lokalbank 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Teknisk skattefinansierad verksamhet 10,4 0,0 0,0 0,0 0,0 Till kommunstyrelsens disposition 0,0 7,7 8,6 8,6 8,6 Kommunövergripande verksamhet 1,1 2,6 0,0 0,0 0,0 Summa 9,3 15,0 14,0 14,9 14,9 Pensioner, politisk verksamhet 1,1 0,2 0,2 0,2 0,2 Pensioner, övrig verksamhet 0,6 2,2 2,2 2,2 2,2 Intern ränta kostnad 6,6 8,3 7,6 8,3 8,9 Intern ränta intäkt 0,0 1,0 1,0 1,1 1,1 Verksamhetens nettokostnad 904, , , , ,1 Varav interna poster 0,0 201,1 201,1 201,1 201,

189 FINANSIELLA RAPPORTER INVESTERINGSBUDGET Budget Plan Plan mnkr Total utgift Kommunstyrelse Kommunövergripande verksamhet Investeringsram 2,1 2,5 1,5 Turism och fritidsverksamhet Investeringsram 0,5 0,5 0,5 Kulturverksamhet Investeringsram 0,3 0,3 0,3 Summa kommunstyrelsen 2,9 3,3 2,3 Familjenämnd Individ och familjeomsorg Investeringsram 0,5 0,3 0,5 Förskole, fritidshems och grundskoleverksamhet Investeringsram 2,4 2,5 2,5 Gymnasieverksamhet Investeringsram 6,9 6,6 3,3 Vuxenutbildning, arbetsmarknadsåtgärder och integrationsverksamhet Investeringsram 0,1 0,1 0,1 Turism och fritidsverksamhet Investeringsram 0,1 0,1 0,1 Kulturverksamhet Investeringsram 0,2 2,4 3,2 Summa 10,2 12,0 9,7 Vård och omsorgsnämnd Verksamhet för personer med funktionsnedsättning Investeringsram 0,9 0,5 0,5 Äldreomsorg Investeringsram 4,8 4,5 3,2 Summa 5,7 5,0 3,7 Samhällsbyggnadsnämnd Miljö och hälsoskyddsverksamhet Investeringsram Plan och byggverksamhet Investeringsram Summa 0,0 0,0 0,0 Teknisk nämnd Teknisk verksamhet skattefinansierad Investeringsram 10,9 11,3 13,2 Utbyggnad av gc väg området kring Kärnan Lilla Norregatan/Lillgatan 8,0 8,0 Ombyggnad Gamla Torg/Södergatan/Lilla Östergatan 10,8 0,8 10,0 Ombyggnad Östergatan/ Norregatan 5,5 0,5 Ombyggnad Hotellgatan och Järnvägsgatan 5,5 0,5 Exploatering 2,0 7,0 8,0 Summa teknisk skattefinansierad verksamhet 13,7 26,8 31,7 Summa investeringar skattefinansierad verksamhet 32,5 47,1 47,

190 FINANSIELLA RAPPORTER INVESTERINGSBUDGET Budget Plan Plan mnkr Total utgift Teknisk verksamhet avgiftsfinansierad Investeringsram utgifter 10,6 13,1 17,1 Överföringsledning Lövestad Äsperöd 27,0 12,0 Ombyggnad Heinge vacuum 7,1 4,0 Investeringsram anslutningsavgifter 1,5 1,0 1,0 Utbyggnad av kommunalt VA i Svansjö 37,0 5,0 Utbyggnad av kommunalt VA i Svansjö 24,6 0,3 Utbyggnad kommunalt VA i Hemmestorps Eke 17,3 0,7 Utbyggnad kommunalt VA i Hemmestorps Eke 8,0 Utbyggnad kommunalt VA i Ljungbacken 7,1 0,8 Utbyggnad kommunalt VA i Ljungbacken 4,0 Utbyggnad kommunalt VA i Södergård 9,0 1,0 Utbyggnad kommunalt VA i Södergård 5,0 Modernisering Lövestad ARV 5,0 1,0 Omlastningscentral och återbruk 8,0 4,0 Summa investeringar avgiftsfinansierad verksamhet 29,8 18,6 17,1 Totala nettoinvesteringar 62,3 65,7 64,

191 FINANSIELLA RAPPORTER RESURSFÖRDELNINGSMODELLEN Befolkningsprognos Åldersklass 31/ / Förändring Befolkning Befolkning befolkning budget 2019 budget 2018 genomsnitt genomsnitt år , år , år , år , år , år , år , år , år , Resurser utifrån befolkningsförändring Åldersklass Kostnad per Befolkning Kommunbidrag invånare tkr budget 2019 mnkr Förskole och fritidshems samt grundskoleverksamhet 1 5 år* 103, ,2 6 år 122, ,0 7 9 år 137, , år 116, , år 114, ,8 Summa 375,9 *Andel som efterfrågar plats i förskolan har i budget 2019 minskat från 93,0 % till 91,9 %, vilket beaktats i kostnad per invånare. Gymnasiet år 155, ,3 Äldreomsorg år 17, , år 98, ,4 90 år 357, ,6 Summa 214,9 Resursfördelningsmodell teknisk skattefinansierad verksamhet Kostnad per Förändring Kommunbidrag kvadratmeter, kr meter 2018 antal kvadrat mnkr Gata och cykelled 6, ,0 Justering gata och cykelled , ,0 Antal kvadratmeter gata och cykelled

192 FINANSIELLA RAPPORTER Styrprinciper för Sjöbo kommun och mindre investeringar. Nämnden får omdisponera medel för drift och mindre investeringar mellan de verksamheter som nämnden ansvarar för, förutsatt att de uppfyller de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige fastställt. Tekniska nämnden kan inte göra omdisponering mellan skattefinansierad verksamhet och affärsverksamhet. God ekonomisk hushållning för Sjöbo kommuns del blir att även fortsättningsvis klara balansgången mellan uppsatta mål och en ekonomi i balans. En annan viktig faktor utgörs av en god budgetföljsamhet och uppföljning tillsammans med förmåga att vid behov vidta korrigerande åtgärder. Nämnderna erhåller budgeten i form av ett kommunbidrag, som inrymmer såväl avskrivningskostnader som interna poster. Det åligger sedan nämnderna att inom de ekonomiska ramarna uppfylla de mål och lagar som gäller för verksamheten. Den ekonomiska uppföljningen till kommunfullmäktige och kommunstyrelsen sker genom uppföljningsprognoser, delårsrapporter och årsbokslut. Budget Kommunfullmäktige fastställer ett eller flera kommunbidrag per nämnd. Utifrån kommunfullmäktiges beslut ska nämnden upprätta en mer detaljerad internbudget, där fördelningen mellan intäkter och kostnader framgår. Bruttobudgetering och bruttoredovisning ska tillämpas för att uppnå jämförbarhet mellan budget och redovisning. Kommunfullmäktige tilldelar nämnderna kommunbidrag och därigenom förfogar nämnderna själva över att budgetera intäkter och kostnader. Verksamhet som begrepp används för att ange anslagsbindning både vad gäller drift Ökade kapitaltjänstkostnader till följd av beviljade investeringar hanteras enligt följande: Ersättningsmodell Resursfördelningsmodellen Verksamhet Verksamheter som erhåller resurstilldelning utifrån resursfördelningsmo dell Avgifts- /intäktsfinansierad verksamhet Övrig verksamhet Ska finansieras via taxan/intäkten Utökat kommunbidrag Resursfördelning Kommunen har en modell för att räkna ut resurserna till förskole- och fritidshemsoch grundskoleverksamheten, äldreomsorgen, gymnasieverksamheten och delar av teknisk skattefinansierad verksamhet. För äldreomsorgen, gymnasieverksamheten och förskole- och skolbarnsomsorg samt grundskoleverksamhet baseras uträkningsmodellen på prognostiserat antal invånare i olika åldersklasser. Inom teknisk skattefinansierad verksamhet förändras resurserna utifrån antalet kvadratmeter gata och cykelväg som nämnden ansvarar för vid ingången av budgetåret. Nämnden ansvarar för eventuella avvikelser mellan utfall och prognos i befolkningsantalet. De av

193 FINANSIELLA RAPPORTER kommunfullmäktige fastställda kommunbidragen påverkas inte vid avvikelser i befolkningsunderlaget under verksamhetsåret. Investering, finansiell leasing och lokalförhyrning Kommunfullmäktige fastställer dels en investeringsram för projekt som understiger 5 mnkr, dels en investeringsbudget för varje ett- eller flerårigt projekt som uppgår till 5 mnkr eller mer. Om totalutgiften för ett investeringsprojekt uppgår till 5 mnkr eller mer ska nämnd inhämta igångsättningstillstånd från kommunstyrelsen. I de fall ett investeringsprojekt inte startas och budgeten därmed inte tas i anspråk under det år som det finns upptaget i budgeten, så måste nämnd ansöka om nytt investeringsbelopp för att kunna genomföra investeringen. Projekt som ingår i ramen för mindre investeringar ombudgeteras endast i undantagsfall. Anslag som inte tagits i anspråk under budgetåret kvarstår inte. Om underskott prognostiseras för investeringsprojekt ska nämnden i första hand lösa underskottet genom omdisponering från nämndens investeringsram för mindre projekt. När denna möjlighet är uttömd kan ansökan om tilläggsanslag göras. Då projekt som överstiger 5 mnkr avslutas ska de slutredovisas av nämnden vid nästkommande delårs- eller årsredovisning. Vid förhyrning av lokaler och tecknande av hyresavtal ska nämnderna använda resursperson från kommunstyrelsen som biträde vid förhandling av hyresavtalet. Kommunstyrelsens tillstånd ska inhämtas innan hyreskontrakt kan tecknas. Tecknande av hyresavtal för bostäder är undantaget från vad som här anges. Leasing i kommunen jämställs med upplåning. Den prövas och beslutas av kommunstyrelsen. Uppföljning Nämnd ska inge utfallsprognos och delårsrapport till kommunstyrelsen enligt särskilt upprättade årliga anvisningar. Nämndernas rapporter utgör grund för kommunledningsförvaltningens kommungemensamma rapport. Kommunstyrelsen ska behandla uppföljningsprognosen medan kommunfullmäktige ska behandla delårsrapporten. Nämnderna är ansvariga för att följa budgeten inom sina respektive områden och för att besluta och genomföra åtgärder så att verksamheten bedrivs inom de ramar, riktlinjer och målsättningar som kommunfullmäktige har fastställt. Avvikelser i förhållande till budgeten ska skriftligen förklaras av berörd förvaltning, som underlag för nämnds ställningstagande till uppföljningsprognos och delårsrapport. När obalans råder mellan ekonomiska krav och verksamhetens krav, är det ekonomiska kravet överordnat verksamhetskraven i avvaktan på politisk behandling. Nämnderna har såväl befogenheter som skyldigheter att vidta åtgärder både för att hålla budgetens ram och för att genomföra budgetens intentioner. När en avvikelse befaras, ska nämnden omedelbart vidta åtgärder. Nämndens ansvar består i att antingen själv besluta om åtgärder eller ge förslag till kommunfullmäktige. Utgångspunkten bör vara att frågan kan överföras till kommunfullmäktige endast i de fall där nämnden helt saknar möjlighet att vidta åtgärder inom det egna ansvarsområdet. Åtgärder av större vikt som vidtagits av nämnd ska löpande redovisas i nästkommande utfallsprognos/delårsrapport till

194 FINANSIELLA RAPPORTER kommunstyrelsen/kommunfullmäktige. Åtgärder som berör fler nämnder ska samverkas med berörda. Nämnd ska för egen del behandla ekonomisk uppföljning regelbundet. Årsanalys Nämnd ska sammanställa och avsluta räkenskaperna i ett bokslut/årsanalys. Redovisning Redovisningen styrs av kommunal redovisningslag, övrig lagstiftning och god redovisningssed. Kommunstyrelsen tolkar och fastställer tillämpning för Sjöbo kommun och utfärdar regler och anvisningar i samband med detta. Nämnderna ansvarar för att den flerdimensionella kodplanen används konsekvent och genomtänkt inom respektive nämnds alla verksamheter. Köp av interna varor och tjänster Genom en affärsmässig syn på internt köp av varor och tjänster eftersträvas ett synsätt som bidrar till att skapa förutsättningar för ett affärsmässigt val av olika resursinsatser. Kostnadsmedvetenhet och en bättre hushållning med resurserna eftersträvas genom information om vilka kostnader som är förenade med de tjänster som tillhandahålls internt. Interndebiteringen utgör ett stöd i arbetet med att skapa en rättvisande bild av kostnaden för respektive verksamhet. Relationerna ska präglas av affärsmässighet och kommunens bästa (kommunnyttan) ska alltid sättas före effekten hos nämnd, vid eventuell konflikt mellan dessa intressen. Vid internt köp av tjänster ska det finnas avtal som reglerar förhållandet mellan förvaltningarna. Avtalen ska reglera förhållanden som kvalitet, leverans, prissättning, uppsägning och så vidare. För att uppnå de effekter som eftersträvas är det av vikt att beställaren kan påverka volym och kvalitet och att detta återspeglas i prissättningen. Kommunstyrelsen avgör tvister där interna parter inte kan enas vid förhandling, till exempel på grund av skilda ståndpunkter i förhållande till kommunnytta. Spelreglerna för det interna köp- och försäljningssystemet ska bidra till att stämma av de interna produktionsenheternas resultat och avgöra dessa funktioners effektivitet. Utöver överenskomna kvalitetsförändringar får interna leverantörer maximalt höja priser enligt den kompensation för priser och löner som tillämpas i budgetprocessen. Prisjustering ska ske efter dialog med beställaren där även möjlighet till effektiviseringar särskilt diskuteras. Debitering av internt köp ska göras om värdet av varan/tjänsten står i rimligt förhållande till den administrativa kostnaden för debiteringen. Internfakturering till mindre värde ska undvikas och internfakturor under 200 kr bör inte förekomma. Det är den part som levererat varan/tjänsten som svarar för att intern faktura skickas. I de fall där intern vara/tjänst erhålls med regelbundenhet faktureras den interna kunden per månad, för att underlätta resultatuppföljning och delårsbokslut. I de fall det avser en vara/tjänst som inte är återkommande ska fakturering ske senast 30 dagar efter utförd leverans/tjänst. Bokföring av interna mellanhavanden avslutas helt per kalenderår och internfakturering får endast avse de varor/tjänster som levererats innevarande år

195 FINANSIELLA RAPPORTER ORDLISTA Anläggningstillgångar är tillgångar avsedda för stadigvarande innehav såsom fastigheter och inventarier. Avskrivning är en fördelning av kostnaden för en tillgång över nyttjandeperioden. Avsättning utgörs av de betalningsförpliktelser som är säkra eller sannolika, men där det finns osäkerhet om beloppets storlek eller betalningstidpunkt. Balanskravet innebär att kommunen inte får besluta om en budget där kostnaderna överstiger intäkterna. Om resultatet ändå blir negativt måste det kompenseras med överskott inom tre år. Balansräkningen visar den ekonomiska ställningen vid årets slut. Driftbudget visar verksamheternas externa och interna intäkter/kostnader. Eget kapital är skillnaden mellan bokförda tillgångar och skulder. Extraordinära intäkter/kostnader saknar tydligt samband med ordinarie verksamhet. De är av sådan art att de inte förväntas inträffa ofta eller regelbundet och de uppgår till väsentliga belopp. Kortfristiga fordringar och skulder är fordringar/ skulder som förfaller till betalning inom ett år efter balansdagen. Likvida medel är kontanter eller tillgångar som kan omsättas på kort sikt, till exempel kassa- och banktillgångar och värdepapper som statsskuldväxlar och bankcertifikat. Långfristiga fordringar och skulder är fordringar/skulder som förfaller till betalning senare än ett år efter balansdagen. Medelskattekraft anger antal skattekronor per invånare i riket. Omsättningstillgångar är tillgångar som beräknas innehas kortvarigt, exempelvis kundfordringar och förrådsartiklar. Resultaträkningen visar årets ekonomiska resultat och hur det har uppkommit. Resultatutjämningsreserv (RUR) Kommunallagen medger möjlighet att reservera delar av ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv som sedan kan användas i balanskravsutredningen för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Skattekraft anger antal skattekronor per invånare. Intern ränta är kalkylmässigt beräknad räntekostnad grundad på anläggningstillgångarnas bokförda värde. Jämförelsestörande poster anger viktiga transaktioner eller händelser som är viktiga att uppmärksamma vid jämförelse. Kassaflödesanalysen visar in- och utbetalningar från den löpande verksamheten, investerings- och finansieringsverksamheten. Slutsumman utgörs av förändring av likvida medel. Kommunbidrag är skattemedel som skjuts till för att finansiera en verksamhet. Skatteunderlag avser totala beskattningsbara inkomster. Soliditet redovisar hur stor del av tillgångarna som finansieras av eget kapital. Soliditeten beskriver den långsiktiga betalningsförmågan. Tillgång är en resurs som kontrolleras till följd av inträffade händelser och som förväntas ge ekonomiska fördelar eller servicepotential i framtiden. Årsarbetare innebär att de anställdas beräknade arbetstid har räknats om till heltidstjänster

196 SJÖBO KOMMUN Kommunstyrelsen KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Dnr 2018/203 Omfördelning av investeringsanslag för aktivitetspark Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut 1. Godkänna att 0,4 mnkr omfördelas från tekniska nämndens anslag för mindre investeringar 2018 till aktivitetsparken. Efter omfördelningen är anslaget för mindre investeringar 14,9 mnkr och för aktivitetsparken 9,4 mnkr. Sammanfattning Tekniska nämnden beslutade enligt 88/2018 föreslå kommunfullmäktige att föra över 0,4 mnkr från projekt 531 Åtgärder stationsområdet-centrum-idegatan till aktivitetsparken. Kommunfullmäktige har beslutat att netto anslå 9 mnkr till aktivitetsparken. Bruttoutgiften är högre, då bidrag från Boverket erhållits med 3,1 mnkr, vilket ger en bruttoutgift med 12,1 mnkr. Aktivitetsparken kommer att färdigställas under året och projektet beräknas bli något dyrare ( 0,6 mnkr) än budget då det beräknas kosta 9,6 mnkr, vilket är 0,6 mnkr mer än den totala budgeten på 9,0 mnkr. Kostnaderna för aktivitetsparken har blivit högre på grund av ökade kostnader i förhållande till budgeten för bygglovsavgiften, byggherrekostnader samt ändrings- och tilläggsarbeten. Exempel på ändrings- och tilläggsarbeten som tillkommit är informationsskyltar och tillkommande serviceplatta runt boulebanan. Den föreslagna omdisponeringen kommer inte att täcka hela underskottet i projektet utan 0,2 mnkr av underskottet kvarstår. Projekt 531 Åtgärder stationsområdet-centrum-idegatan är 2018 budgeterat till 1,1 mnkr medan utgiften prognostiseras till 0,7 mnkr, vilket skulle medge en omfördelning med 0,4 mnkr till aktivitetsparken. Enligt uppgift från tekniska förvaltningen är projektet slutfört. Efter omdisponeringen kvarstår 0,2 mnkr av underskottet för aktivitetsparken. Beslutsunderlag Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse 200

197 Datum (1) Ekonomiavdelningen Ann-Christin Walméus Utökning av investeringsanslag för aktivitetspark Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut 1. Godkänna att 0,4 mnkr omfördelas från tekniska nämndens anslag för mindre investeringar 2018 till aktivitetsparken. Efter omfördelningen är anslaget för mindre investeringar 14,9 mnkr och för aktivitetsparken 9,4 mnkr. Sammanfattning av ärendet Tekniska nämnden beslutade enligt 88/2018 föreslå kommunfullmäktige att föra över 0,4 mnkr från projekt 531 Åtgärder stationsområdet-centrum-idegatan till aktivitetsparken. Kommunfullmäktige har beslutat att netto anslå 9 mnkr till aktivitetsparken. Bruttoutgiften är högre, då bidrag från Boverket erhållits med 3,1 mnkr, vilket ger en bruttoutgift med 12,1 mnkr. Aktivitetsparken kommer att färdigställas under året och projektet beräknas bli något dyrare ( 0,6 mnkr) än budget då det beräknas kosta 9,6 mnkr, vilket är 0,6 mnkr mer än den totala budgeten på 9,0 mnkr. Kostnaderna för aktivitetsparken har blivit högre på grund av ökade kostnader i förhållande till budgeten för bygglovsavgiften, byggherrekostnader samt ändrings- och tilläggsarbeten. Exempel på ändrings- och tilläggsarbeten som tillkommit är informationsskyltar och tillkommande serviceplatta runt boulebanan. Den föreslagna omdisponeringen kommer inte att täcka hela underskottet i projektet utan 0,2 mnkr av underskottet kvarstår. Projekt 531 Åtgärder stationsområdet-centrum-idegatan är 2018 budgeterat till 1,1 mnkr medan utgiften prognostiseras till 0,7 mnkr, vilket skulle medge en omfördelning med 0,4 mnkr till aktivitetsparken. Enligt uppgift från tekniska förvaltningen är projektet slutfört. Efter omdisponeringen kvarstår 0,2 mnkr av underskottet för aktivitetsparken. Beslutsunderlag Protokoll tekniska nämnden 88/2018 Sjöbo som ovan Ann-Christin Walméus Ekonomichef Postadress Sjöbo kommun SJÖBO Besöksadress Gamla Torget 10 Sjöbo Telefon (växel) 201 Fax Bankgiro Internet

198 SJÖBO KOMMUN Kommunstyrelsen KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Dnr 2018/204 Ombudgetering av strategiska lönesatsningar 2018 Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Medel för strategiska satsningar på löneområdet i 2018 års budget omfördelas i både 2018 och 2019 års budgetar i enlighet med kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse. För förskole- och fritidshems- samt grundskoleverksamheten inkluderar beloppen även ökad ersättning till enskilda förskolor och skolor Finansieringsverksamheten minskas med motsvarande belopp. Sammanfattning I budget 2018 finns avsatt 2,0 mnkr under finansieringsverksamheten för 2018 års särskilda satsningar inom löneområdet. Budgeten avser att täcka löneökningar inklusive personalomkostnadspålägg för perioden För att finansiera 2018 års särskilda satsningar (inklusive helårseffekten) finns det upptaget 2,7 mnkr i budgeten för I 2018 års löneöversyn har det centrala anslaget för strategiska lönesatsningar använts för att justera lönenivån för skickliga medarbetare, som verkat i kommunen ett tag men som trots goda prestationer, tappat i lön i förhållande till yrkesgruppen som en effekt av rådande konkurrenssituation. Huvuddelen av justeringarna har tillfallit pedagoger, sjuksköterskor samt övrig vårdpersonal och i mindre utsträckning administrativa funktioner. Nämnderna är i budgeten kompenserade för löneökningar med 2,7 % i budget Beslutsunderlag Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse 202

199 Datum (2) Ekonomiavdelningen Jörgen Persson Ombudgetering av centralt anslag för strategiska lönesatsningar Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Medel för strategiska satsningar på löneområdet i 2018 års budget omfördelas i både 2018 och 2019 års budgetar i enlighet med nedanstående förslag. För förskole- och fritidshems samt grundskoleverksamheten inkluderar beloppen även ökad ersättning till enskilda förskolor och skolor Finansieringsverksamheten minskas med motsvarande belopp. Sammanfattning av ärendet I budget 2018 finns avsatt 2,0 mnkr under finansieringsverksamheten för 2018 års särskilda satsningar inom löneområdet. Budgeten avser att täcka löneökningar inklusive personalomkostnadspålägg för perioden För att finansiera 2018 års särskilda satsningar (inklusive helårseffekten) finns det upptaget 2,7 mnkr i budgeten för I 2018 års löneöversyn har det centrala anslaget för strategiska lönesatsningar använts för att justera lönenivån för skickliga medarbetare, som verkat i kommunen ett tag men som trots goda prestationer, tappat i lön i förhållande till yrkesgruppen som en effekt av rådande konkurrenssituation. Huvuddelen av justeringarna har tillfallit pedagoger, sjuksköterskor samt övrig vårdpersonal och i mindre utsträckning administrativa funktioner. Nämnderna är i budgeten kompenserade för löneökningar med 2,7 % i budget En ökning av budgeten för pedagoger innebär enligt lagstiftning att ersättningen till enskilda förskolor och skolor höjs på motsvarande sätt. Då lönerevisionen nu är klar för 2018 föreslås följande fördelning av de medel som avsatts för särskilda satsningar under finansieringsverksamheten. Beloppen inkluderar personalomkostnadspålägg och eventuella ökade ersättningar till enskilda förskolor och skolor. Postadress Sjöbo kommun SJÖBO Besöksadress Gamla Torget 10 Sjöbo Telefon (växel) 203 Fax Bankgiro Internet

200 2(2) Nämnd Verksamhet Belopp 2018 Belopp 2019 Kommunstyrelsen Kommunövergripande 0,0 mnkr 0,1 mnkr Familjenämnden Förskole-, fritidshems samt grundskoleverksamhet 1,1 mnkr 1,4 mnkr Familjenämnden Gymnasieverksamhet 0,1 mnkr 0,1 mnkr Familjenämnden Kulturverksamhet 0,0 mnkr 0,1 mnkr Vård- och omsorgsnämnden Äldreomsorg 0,6 mnkr 0,8 mnkr Samhällsbyggnadsnämnden Plan- och byggverksamhet 0,1 mnkr 0,1 mnkr Samhällsbyggnadsnämnden Miljö- och hälsoskydd 0,1 mnkr 0,1 mnkr Summa 2,0 mnkr 2,7 mnkr Sjöbo som ovan Jörgen Persson Budgetchef Dan Sivnert Personalchef Postadress Sjöbo kommun SJÖBO Besöksadress Gamla Torget 10 Sjöbo Telefon (växel) 204 Fax Bankgiro Internet

201 SJÖBO KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Dnr 2018/18 Miljöteknisk markundersökning på tidigare brandövningsplats inom fastigheten Omma 2:47 Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Förslag redovisas vid sammanträdet. Sammanfattning Miljöenheten har tidigare meddelat att man avser föreslå samhällsbyggnadsnämnden att förelägga kommunstyrelsen att inkomma med provtagningsplan avseende miljöteknisk markundersökning på tidigare brandövningsplats inom fastigheten Omma 2:47. På platsen har det enligt samhällsbyggnadsnämndens utredning bedrivits verksamhet i form av brandövningsplats. Från början av 1990-talet till och med 2005 bedrevs verksamheten i Sjöbo kommuns regi. Från 2006 till 2008 bedrevs den av Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund. Sjöbo kommun är medlem i kommunalförbundet. Samhällsbyggnadsnämnden gör bedömningen att Sjöbo kommun i egenskap av verksamhetsutövare har ett ansvar att utreda föroreningssituationen i mark på aktuellt objekt samt i ett första skede ta fram en provtagningsplan avseende miljöteknisk markundersökning. Kommunstyrelsen har beslutat att inte erinra mot att svara för provtagningsplan för den del Sjöbo kommun varit ansvarig verksamhetsutövare. Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund är en egen juridisk person och bör, även om Sjöbo kommun är en av förbundets medlemmar, svara för sin del av verksamhetsutövningen på platsen. Samhällsbyggnadsnämnden förelägger nu kommunstyrelsen enligt ovanstående. Arbetsutskottet har föreslagit att samhällsbyggnadsnämndens föreläggande noteras och att kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att med hjälp av erforderligt expertis upprätta provtagningsplan i enlighet med föreläggandet. Kommunledningsförvaltningen har fått en provtagningsplan upprättad. Provtagningsplanen har godkänts av samhällsbyggnadsnämnden och provtagning kan utföras. Beslutsunderlag Miljöenhetens förslag till föreläggande Arbetsutskottets beslutsförslag den 7 februari Kommunstyrelsens beslut den 14 februari Samhällsbyggnadsnämndens beslut mottaget den 8 mars 2018 Arbetsutskottets beslutsförslag den 3 april Samhällsbyggnadsnämndens skrivelse 205

202 206

203 207

204 SJÖBO KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Dnr 2018/186 Översyn av de allmänna lokala ordningsföreskrifterna för Sjöbo kommun Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Föreslå kommunfullmäktige att revidera de lokala ordningsföreskrifterna för Sjöbo kommun med - Förbud om alkoholförtäring till att även omfatta aktivitetsparken i Sjöbo. - Ändra de lokala ordningsföreskrifterna gällande fyrverkerier eller andra pyrotekniska varor på offentlig plats till att gälla endast mellan 23:30 00:30 på nyårsafton. Sammanfattning Enligt 3 kap. 8 i Ordningslagen får kommunerna meddela föreskrifter för att upprätthålla den allmänna ordningen på offentlig plats. Med anledning av den framtida aktivitetsparken behöver de allmänna lokala ordningsföreskrifterna gällande alkoholförtäring uppdateras till att även gälla aktivitetsparken, samt att en motion bifallits av kommunfullmäktige med beslut om ändrade tider för att få använda fyrverkerier eller andra pyrotekniska varor på offentlig plats utan polismyndighetens tillstånd. De nya tiderna gäller endast mellan 23:30 00:30 på nyårsafton. En översyn av de lokala ordningsföreskrifterna för Sjöbo kommun gjordes Kommunfullmäktige beslutade den 24 oktober 2018 tekniska nämnden att revidera de lokala ordningsföreskrifterna. Beslutsunderlag Tekniska nämndens tjänsteskrivelse daterad den 16 augusti 2018 Tekniska nämndens beslut den 20 september Kommunfullmäktiges beslut den 24 oktober

205 TJÄNSTESKRIVELSE /257 1(1) Tekniska förvaltningen Åsa Löfgren Utvecklingsledare/Företagslots Tekniska nämnden Översyn av de allmänna lokala ordningsföreskrifterna för Sjöbo kommun Arbetsutskottets förslag till beslut Föreslå kommunfullmäktige att revidera de lokala ordningsföreskrifterna för Sjöbo kommun med - Förbud om alkoholförtäring till att även omfatta aktivitetsparken i Sjöbo. - Ändra de lokala ordningsföreskrifterna gällande fyrverkerier eller andra pyrotekniska varor på offentlig plats till att gälla endast mellan 23:30 00:30 på nyårsafton Sammanfattning av ärendet Enligt 3 kap. 8 i Ordningslagen får kommunerna meddela föreskrifter för att upprätthålla den allmänna ordningen på offentlig plats. En översyn av de lokala ordningsföreskrifterna för Sjöbo kommun gjordes Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, daterad Beslut skickas till Kommunfullmäktige Ärendet Med anledning av den framtida aktivitetsparken behöver de allmänna lokala ordningsföreskrifterna gällande alkoholförtäring uppdateras till att även gälla aktivitetsparken. En motion har lämnats in med önskemål om ändrade tider för att få använda fyrverkerier eller andra pyrotekniska varor på offentlig plats utan polismyndighetens tillstånd. De nya tiderna gäller endast mellan 23:30 och 00:30 på nyårsafton. Tekniska förvaltningen Jesper Andersson Förvaltningschef Åsa Löfgren Utvecklingsledare/Företagslots Postadress Sjöbo kommun SJÖBO Besöksadress Ommavägen 30 Sjöbo Telefon (växel) 209 Fax Bankgiro Internet