Uppdrag:Vision för att utveckla tätorter

Transkript

1 MINNESANTECKNINGAR Uppdrag:Vision för att utveckla tätorter Beredning Samhällsbyggnad Tid: den 20 september 2016 kl. 15:00 17:00 Plats: Magnarps skola Närvarande: Beredningen: Ann-Marie Linden (ordförande) Mikael von Krassow (1:e vice ordf.), Sven Aidemark, Tommy Andersson, Maths Kjellin, Niklas Andersson, Jan-Eric Andersson Tjänstepersoner: Cecilia Thell och Bengt-Ove Ohlsson 1. Region Skåne, kollektivtrafikstrateg Emma Morin Det öppna Skåne 2030 är Skånes regionala utvecklingsstrategi med fem prioriteringar: 1. Skåne ska erbjuda framtidstro och livskvalitet 2. Skåne ska bli en stark hållbar tillväxtmotor 3. Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur 4. Skåne ska utveckla morgondagens välfärdstjänster 5. Skåne ska vara globalt attraktivt Trafikförsörjningsplanen (TFP) som Emma arbetar med, ligger under punkt 3 Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur. 1/ kom nya kollektivtrafiklagen om bl.a. ökad konkurrens och stärkt politiskt inflytande. Det ska finnas en regional kollektivtrafikmyndighet i varje län och i nom Region Skåne finns 4 pers som arbetar med detta. Rollfördelningen mellan Region Skåne och Skånetrafiken innebär förenklat att Region Skåne sätter ramar och strategier som Skånetrafiken arbetar inom i mer närliggande frågor. Varje organisation har sina politiker som beslutar. Region Skåne har mål om att bl.a. fördubbla antalet resor till 2020, öka marknadsandelden till 40% (av motorburna fordon), ha en geografisk tillgänglighet på 91,5 %, m.m. Ängelholms kommun Ängelholm Tel: E-post: info@engelholm.se

2 2 (4) Riktlinjerna för basutbudet är följande (finns ofta mer men det är ett minimum.): Orter med 3000 invånare: Minst timmestrafik (06-00) Orter med 1000 invånare: Minst 12 dubbelturer per vardag (06-22) Alla med mer än 2 km till närmsta hållplats: 5 dubbelturer per vecka till närmsta större ort/kommuncentrum (finns diskussion om att lägga till en nivå med orter med 300 invånare) Det finns ett samhällsansvar att man ska kunna resa på ett hållbart sätt och koppla ihop regionala kärnor. Kollektivtrafiken på landsbygden behöver utvecklas. Problematiskt att bidra till samhällsnyttan när bussarna ofta går tomma. Vad ska medborgarnas pengar gå till? Ifall många reser blir det större intäkter och då går det att satsa mer. De lönsamma linjerna ger pengar till de mer olönsamma. Man samarbetar ibland med kommunernas skolskjutsar ifall linjerna går parallellt. Hur ska kollektivtrafiken på landsbygden se ut och fungera framöver? Beställa resor kanske? Samordna mer? Hur får man mer kollektivtrafik? Finns det inge kollektivtrafik alls blir det svårt att motivera nya linjer. Man startar ingen busslinje som inte täcker 50 % av kostnaden. Men i vissa fall kanske man kan samordna med skolskjuts.(en liten buss kostar ungefär samma som en stor eftersom den stora kostnaden är lönen till chauffören. ) Satsa på utveckling av kollektivtrafiknära orter där det redan finns kollektivtrafik. Satsa på knutpunkter/bytespunkter. Satsa på framkomlighetsåtgärder som prioriterar kollektivtrafiken. Jobba aktivt med påverkansåtgärder som stimulerar ökat kollektivtrafikresande Våga prioritera och nedprioritera! (exempel Knislinge och Östra Göinge kommun prioriterade) 2. Skånetrafiken, trafikutvecklare Anastasia Permiakova och Mia Haagen Arbetar med Skånetrafikens trafikutvecklingsplan (TUP) är kopplat till Region Skånes trafikförsörjningsplan (TFP). Har mål i avtalen med all trafikentreprenörer, såsom punktlighet, antal resanden, nöjda kunder, baskvalitet (såsom hel och ren buss) m.m. Kollektivtrafiken ska locka kunder genom att erbjuda extra tjänster utöver basutbudet såsom t.ex. wifi, laddning till datorer, ipads m.m., möjlighet att vila under resan m.m. Största delen av resenärerna i Ängelholm är seniorer och elever men Skånetrafiken arbetar med att attrahera fler målgrupper. Linje 2 som kör norrut mot Vejbystrand och Barkåkra station är unik, det finns vanligtvis inte stadstrafik utanför tätorten.

3 3 (4) Frågor: - Hur gör man för att få mer trafik till t.ex. Hjärnarp? Men man tycker att landsbygden borde subventioneras. Det blir en ond cirkel när folk väljer att inte bosätta sig på landsbygd eftersom det är dåligt med kollektivtrafik. - Antingen köper kommunen till linjer eller arbetar med få upp antalet resande. 3. Vejbyföreningen, Alf Örjas m.fl. Bygdens historik: Vejbystrand är ett gammalt fiskesamhälle fram tills KVS byggdes upp. Det fanns från början två föreningar för södra resp. norra, de slogs sedan samman till en förening. Nuläge: Många barnfamiljer har flyttat hit de senaste årtiondena. De flesta i Vejby trivs ganska bra. Vejby Idrottsförening (VIF) är en mycket aktiv förening som ordnar många uppskattade aktiviteter. De boende är såklart beroende av att servicen fungerar, men idag har mycket lagts ned. Utveckling: Samhället behöver expandera för att utvecklas. Boende: hyresrätter saknas, både för pensionärer som flyttar från sina hus och för ungdomar som behöver mindre billigare boende. Det finns inte tillräckligt med byggbar mark. Byggbara tomter bör inte låsas till en viss sorts hus utan öppna upp för valfrihet. Hur kan man utveckla bygden med mer byggbar mark och ändå värna åkermarken? I utvecklingen måste man se och planera för helheten, t.ex. när man bygger måste allt annat fungera såsom vägar och förbindelser m.m. Arbete: Finns få arbetsplatser vilket gör att de flesta pendlar ut. Infrastruktur: Man vill ha bättre koppling i tiderna mellan bussar och tåg från Barkåkra. Om vägen förbi Valhall Park blir 30-hastighet måste man titta på helheten, det är många som pendlar här. Vägarna är också i dåligt skick. Hamnen; problem med uppställningsplatser för husbilar behöver lösas, har pågått länge. Bättre skötsel och underhåll av träd, buskar och ogräs behövs. Man vet inte vart man ska vända sig i kommunen med frågor. (Marknadsföra och informera om kundtjänst och ny organisation mer?)

4 4 (4) Frågor: - Varför fungerar VIF så bra? - Är nog eldsjälar som driver. - Hur har det blivit med byggande på området Magnarps Hed? - Börjar komma igång så smått. Vid anteckningarna/cecilia Thell

5 Emma Morin- Kollektivtrafikmyndigheten Mia Haagen Skånetrafiken Anastasiia Permiakova- Skånetrafiken Dagens program Organisation-vem gör vad? Grunder för kollektivtrafikens utveckling Kollektivtrafik på landsbygden Vi vill ha (mer) kollektivtrafik- vad gör vi? Konkret exempel från en kommun Skånetrafiken

6

7

8

9 Bakgrund Kollektivtrafiklag 1 januari 2012 Konkurrens Stärkt politiskt inflytande

10 Bakgrund Regional kollektivtrafikmyndighet i varje län Trafikförsörjningsprogram (TFP)

11 Rollfördelning Regionala utvecklingsnämnden Tar fram TFP Kollektivtrafiknämnden Bistår regionala utvecklingsnämnden Regionfullmäktige Fastställer TFP ESS/Team Henning Larsen Architects

12 Mål Antal resor fördubbling till 2020 (224 milj resor) Nuläge: 159 miljoner (2015) Marknadsandel 40 % 2030 Nuläge: ca 28 % (2015) Geografiskt tillgänglighet 91,5 % Nuläge: 90,8 % Fossilbränslefri trafik 2020 Nuläge: 70 % förnybar energi i allmän kollektivtrafik(2014) Kundnöjdhet 80 % 2020 Nuläge: 61 % (2015) Tillgänglighet för funktionsnedsatta 100 % av hpl> 15 påstigande senast 2012 Nuläge ca 75 %

13 Grunder för kollektivtrafikens utveckling Huvudlinjenät Alla tåglinjer 65 regionbusslinjer Utanför huvudlinjenät 81 regionbusslinjer

14 Riktlinjer för basutbud Orter invånare Stråk med regional betydelse: Minst timmestrafik (06-00) täcker in alla kommunhuvudorter samt orter med minst invånare Möjlig ny nivå 300 invånare Orter invånare Stråk med delregional betydelse: Minst 12 dubbelturer per vardag (06-22): täcker in orter med mer än invånare. Alla med mer än 2 km till närmsta hållplats Grundläggande nivå (närtrafik): 5 dubbelturer per vecka till närmsta större ort/kommuncentrum.

15 Kollektivtrafik på landsbygden

16 Kollektivtrafik på landsbygden

17 Kollektivtrafik på landsbygden

18 Kollektivtrafik på landsbygden i Skåne idag Svag trafik Närtrafik Serviceresor (Färdtjänst och sjukresor) Skolskjuts- kommunens ansvar för barn upp till årskurs 9 Samordna trafiken på landsbygden för att bevara/utveckla!

19 Hur får vi (mer) kollektivtrafik? Samordnad trafik- skolskjuts/svag trafik Satsa på utveckling av kollektivtrafiknära orter/områden * m till tåget * m till regionbuss * 500 m stadsbuss Satsa på knutpunkter/bytespunkter Satsa på framkomlighetsåtgärder som prioriterar kollektivtrafiken Jobba aktivt med påverkansåtgärder som stimulerar ökat resande Våga prioritera (och nedprioritera)!

20 Östra Göinge kommun

21 Knislinge busstation

22 Östra Göinge kommun Linje enkelturer Broby-Kristianstad Kvartstrafik 10-min trafik Utpekat stråk för regionalt superbusskoncept

23 Stads- och regionbusstrafik i Ängelholms kommun Anastasia Permiakova, trafikutvecklare Mia Haagen, trafikutvecklare

24 Kort om Skånetrafiken 159 miljoner passagerare 2015 Omsättning ca 5 miljarder kronor 58% utgörs av biljettintäkter 111 Öresundståg, 67 Pågatåg 600 regionbussar, 400 stadsbussar 340 Serviceresefordon

25 Vårt uppdrag x2 2020

26 Resandeutveckling Miljoner resor i Skåne Totalt Stadsbuss Tåg 0

27 En fantastisk resa hit men vi är inte nöjda

28 Trafikutvecklingsplanen (TUP) Bryggan mellan Regionala Trafikförsörjningsprogrammet (TFP) och Trafikplaneprocessen (Huvudansvar planeringsenheten) TUP uttrycker Skånetrafikens ambitioner för att nå de mål som sätts upp i TFP och våra mål om resandeutveckling, punktlighet l m.fl. TUP följer riktlinjer från TFP och strategier från Verksamhetsplanen, samt de fokusområdena som Skånetrafiken har. (nöjdare och fler kunder, ökad baskvalitet, skapa mervärde) TUP klassificerar våra olika stråk utifrån resandemängd och beskriver brister, åtgärder och målstandarder för respektive klass Internt 6

29 Stadsbuss Stadsbusstrafiken har två huvuduppgifter: Att erbjuda kommunikationer inom städerna som ett alternativ till framför allt bilen Att ge anslutningsresor till de regionala kollektivtrafikförbindelserna såsom Öresundståg, Pågatåg och regionbussar. Stadsbusstrafiken har en viktig roll att spela när det gäller att öka resandet med Öresundståg och Pågatåg I de större städerna har den en viktig roll att spela för att minska trängsel och förbättra stadsmiljön genom att erbjuda alternativ till bilresor Internt 7

30 Stadsbuss (Klassificering) Grupp 1 (> 10 milj resor per år) Invånare Resor Res/inv/år Stadsbuss Malmö ,2 milj 131 Stadsbuss Helsingborg ,6 milj 122 Stadsbuss Lund ,5 milj 126 Grupp 2 (1-10 milj resor per år) Stadsbuss Kristianstad ,4 milj 92 Stadsbuss Landskrona ,4 milj 75 Grupp 3 (<1 milj resor per år) Stadsbuss Ängelholm ,6 milj 26 Stadsbuss Hässleholm ,6 milj 32 Stadsbuss Trelleborg ,6 milj 21 Stadsbuss Eslöv ,5 milj 28 Stadsbuss Ystad ,3 milj Internt 8

31 Stadsbuss i Ängelholm (riktlinjer för utbud) Internt 9

32 Linjenät i Ängelholm Kopplingar till tåg resor från tätorten till och från Öresundståg (Ängelholm C) och Pågatåg (Ängelholm C och Barkåkra station) Stadsresor resor inom staden, främst inköpsresor, skolresor och resor till vårdinrättningar Internt 10

33 Resandeutveckling i Ängelholm Stad jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Internt 11

34 Elbussarna 12 meters batteribuss med återvinning av Planerad trafik 7 dagar/vecka bromsenergi Max 186 km körning på en Depåladdning laddning Ca 250 km på en laddning enligt tillverkaren 3 st. gasbussar finns i reserv Extra värmeaggregat, drivs med RME första tiden (jan 2016 maj Ny design invändigt och utvändigt 2016) Infotainment, USB laddare Internt 12

35 Regionbusslinjenät Internt 13

36 Resandeutveckling regionbuss Internt 14

37 Resandeutveckling regionbuss Internt 15

38 Tack! Internt 16