Kvalitetsredovisning Johannes skola 2012/2013

Transkript

1 Kvalitetsredovisning Johannes skola 2012/2013

2 Sida 1 (19) Kvalitetsredovisning Johannes skola 2012/2013 Inledning Johannes skola är en kommunal grundskola med tvåspråkig inriktning, svenska/engelska. Verksamheten omfattar förskoleklass, grundskola årskurserna 1-6, fritidshem och öppen fritidsverksamhet/fritidsklubb för elever i årskurs 4, 5 och 6. Undervisning i hem- och konsumentkunskap har under läsåret bedrivits på Vasa Real. Vi har haft en förberedelsegrupp för elever som är nyanlända till Sverige. Antalet elever i den gruppen har minskat markant varför en ny organisation för mottagande av nyanlända nu är på väg att ta form. Vi har ett Elevhälsoteam (EHT) som träffas varje vecka för att diskutera och ta beslut om insatser för enskilda barn. EHT består av skolledning, skolsköterska, skolpsykolog och speciallärare. Vi har en väl fungerande Trygghetsgrupp (THG) som träffas en gång i veckan. Inriktning Vår verksamhet drivs i linje med i Stockholms stads Vision 2030 om en stad och en skola i världsklass. Vi har unika möjligheter att leva upp till visionen här på Johannes skola. Vi bedriver tvåspråkig undervisning i en av klasserna i varje årskurs. Denna undervisning är reserverad för elever som har engelska och svenska som dagligt umgängesspråk, med en eller båda vårdnadshavarna. De svenska klasserna får utökad undervisning i engelska redan från förskoleklassen. Vi strävar efter att all undervisning i och på engelska ska bedrivas av behöriga lärare med engelska som modersmål. Eftersom vi har engelskspråkiga pedagoger både inom grundskolan och inom fritidsverksamheten, genomsyras hela dagen av det engelska språket. Vår tvåspråkiga inriktning gynnar samtliga elever på skolan; det engelska språket är såväl ett undervisningsspråk som ett sällskaps- och lekspråk. Det är ett levande språk som hörs i hela skolan och under skoldagens alla skeenden. Lokaler, miljö och organisation Johannes skola är en s.k. palatsskola med anrika lokaler från Organisatoriskt är vi indelade i tre arbetsenheter F-1 och 2-3 med integrerade fritidshem och 4-6 med integrerad fritidsklubb. F-1-enhetens verksamhet är förlagd i F-1-huset, där också matsalen finns. I huvudbyggnaden finns skolledningen, arbetsenheterna 2-3 och 4-6, vaktmästeri, expedition, skolhälsovård, slöjdsalar, personalrum, bibliotek, faktarum, musiksal, tekniksal, aula, grupprum samt anslagstavla för elevrådet. Våra två idrottssalar finns i en egen byggnad mitt emot huvudbyggnaden. Elevernas utemiljö består av innergården/skolgården som är utformad för att möta elevernas behov av lek och rörelse. Klätterställning, gungor, målade hagar och cykelbanor finns att tillgå för eleverna. Det finns även möjlighet att spela basket, bordtennis eller använda den konstgräsbelagda fotbollsplanen. Därutöver finns även en liten scen samt olika sittplatser. Varje arbetsenhet leds av en arbetsenhetsledare (AE-ledare). Vår organisation med arbetsenheter där skola och fritidshem är integrerade, stödjer ett samutnyttjande av både lokaler och olika pedagogiska kompetenser. Pedagogerna inom fritidsverksamheten är aktiva i klasserna under skoltid med syfte att komplettera lärandet med sin specifika kompetens.

3 Sida 2 (19) Skolan öppnar kl för morgonfritids (åk F-3) och stänger kl Fritidsklubben (åk 4-6) hålls öppen från det att skoldagen är slut till kl Fritidsverksamheten håller stängt under två dagar per år för gemensam kompetensutveckling och friskvård med lärarna. En dag per månad utom under sommaren har vi stängt fritids kl för arbetsplatsträffar. Fritidsverksamheten har varit öppen hela sommaren bortsett från två veckor, Skolledningen, den strategiska ledningsgruppen, SLG, består av rektor och två biträdande rektorer varav den ena har lednings- och chefsansvar för grundskolan och den andra för fritidsverksamheten, budget/uppföljning samt lokaler. Under det gångna läsåret har den sistnämnda biträdande rektorstjänsten varit obemannad pga. av uppsägning och anställningsstopp i staden. I vår operativa ledningsgrupp, OLG, ingår AE-ledarna. Lärarna och några av förskollärarna är anställda på ferietjänster och har 45,5 timmars arbetsvecka varav 35 timmar är reglerad, arbetsplatsförlagd tid och 10,5 timmar s.k. förtroendearbetstid. Övriga förskollärare, pedagoger inom fritidsverksamheten och den administrativa personalen är anställda på semester- eller uppehållstjänster med olika omfattning. Arbetsplatsträffar, föräldramöten mm. är schemalagda och ingår i vars och ens totala arbetstid. Varje vecka har skolledningen genomfört pedagogiska utvecklingsmöten med lärare respektive de pedagogiskt ansvariga fritidspedagogerna. AE-möten har hållits en gång per vecka under ledning av AE-ledarna. De båda grupperna OLG och SLG har haft vardera en gång i veckan. Vi har genomfört 10 arbetsplatsträffar (APT) och 10 möten med samverkansgruppen per år. Elevantalet på Johannes skola uppgår till ca 500 elever och antalet medarbetare till ca 65. Elever och medarbetare tillsammans representerar ca 40 olika nationaliteter. Omvärldsanalys möjligheter och risker Vi är inne i en gynnsam utveckling i elevunderlag på Johannes skola även om vi vid läsårsstart 2013/2014 hade ett något lägre elevantal än vi räknat med. Vår ekonomi har varit stabil sedan 2007 trots minskat socioekonomiskt anslag, delvis beroende på en inarbetad fond. Något som påverkat vår ekonomi under det gångna läsåret är att antalet elever i behov av extra/särskilt stöd har ökat markant. Vi har därför haft ett antal tidsbegränsade anställningar med resurspersonal för att alla våra elever i behov av särskilt stöd ska få det stöd de behöver för att kunna utvecklas så optimalt som möjligt och nå utbildningsmålen. Vi upplever att vårt goda rykte består och bidrar till tillströmningen av elever som vill börja hos oss. Vi ser framför oss en fortsatt god utveckling då vi också vet att elevunderlaget i området kommer att fortsätta öka de närmaste åren. Implementeringsprocessen med ny läroplan och kursplaner och den nya skollagen har fungerat utmärkt på vår skola. Processen med att anpassa våra lärares och pedagogers kompetenser/behörigheter till de nya behörighetskraven pågår. Några lärare genomgår eller har genomgått kompletteringsutbildningar för att öka sin behörighet. Kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet har utvecklats även under det gångna läsåret. Delaktighet i framtagandet av Kvalitetsredovisning och Arbetsplan liksom uppföljning och utvärdering av de samma, ingår idag som en naturlig del i arbetet för medarbetarna. Årliga resultatdialoger

4 Sida 3 (19) med varje årskurs och fritids är självklara delar i kvalitetsarbetet. Fritids deltagande i resultatanalyserna lyfter fram fritids viktiga arbete och bidrar till en helhetssyn på verksamheten. En ny del i kvalitetsprocessen sedan höststarten 2012 är att skolledningen utifrån de resultatdialoger vi genomför, mer aktivt leder organiseringen av undervisningen. Det syftar till att använda våra befintliga resurser och kompetenser/behörigheter så optimalt och effektivt som möjligt och på så sätt ge våra elever de bästa möjligheterna att utvecklas så långt som möjligt mot utbildningsmålen. Vi är inne i en process där vi, åtminstone på mellanstadiet går ifrån klasslärare till mentor, styrt av lärarnas behörighet i skolämnen. Under juni 2013 genomfördes inspektion av hela verksamheten. Inspektionen genomfördes av Skolinspektionen. Vi är mycket nöjda med resultatet av den inspektionen då endast ett par brister behöver åtgärdas. Vi ser inspektionens resultat som ett "kvitto" på att allt utvecklingsarbete som genomförts på vår skola de senaste åren gett önskat resultat. Upprättande av Kvalitetsredovisning Denna Kvalitetsredovisning har tagits fram i samarbete med medarbetarna. Samtliga medarbetare har i sina respektive arbetsenheter deltagit i utvärdering och analys av det gångna läsåret och dess resultat. Utvärdering och analys har genomförts vad gäller åtaganden i Arbetsplanen, akademiska resultat, brukarenkäten och vår egna Trygghetsenkät. Analyserna har sammanställts till ett förslag till kvalitetsredovisning. Förslaget har sedan behandlats och beslutats i samråd genom samverkansprocessen. Skolrådet (föräldrarepresentanter från varje klass) har genom den utvärdering som genomförts där, samt alla föräldrar, genom de brukarundersökningar de deltagit i, getts möjlighet att lämna synpunkter och därmed bidragit till innehållet i kvalitetsredovisningen. Detsamma gäller eleverna genom klassråd, elevråd och brukarenkät. Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning Fortsatt kvalitetsutveckling på fritids Genom den nya organisationen med pedagogiskt ansvariga fritidspedagoger på varje avdelning, som har möten med skolledningen varje vecka, har vi fortsatt utveckla den pedagogiska verksamheten och den pedagogiska miljön på fritids. De nya ordningsreglerna som togs fram och har förankrats med eleverna har bidragit till en tydlighet där också vårdnadshavarna blir delaktiga. Det upplever vi har utvecklat kommunikationen med både elever och vårdnadshavare och hjälpt oss arbeta förebyggande mot alla former av kränkningar. Tyvärr ser vi stora svårigheter vad gäller att rekrytera utbildade fritidspedagoger, den gruppen verkar inte finnas på marknaden längre tyvärr. Skol-Webben Arbetet med att ta fram en tydligare organisation/plan för skolwebbsarbetet, eller IKTarbetet över huvud taget, pågår fortfarande intensivt på vår skola. Vi håller på att tydliggöra de olika roller och ansvarsområden som krävs för att vi ska kunna använda skolwebben så optimalt som möjligt. Vår ambition är att fortsätta utvecklingen så att alla berörda medarbe-

5 Sida 4 (19) tare ges de bästa förutsättningarna att använda verktyget. Vår avsikt är sedan att vi ska uppfylla de kriterier som krävs för att vi så fort som möjligt ska kunna släppa in vårdnadshavarna i skolwebben. ipads i undervisningen, bl.a. "skriva sig till läsning" (Trageton) Vi har i F-1-enheten påbörjat arbetet med metoden "Att skriva sig till läsning", ASL. Alla som arbetat med ASL under det gångna läsåret är positiva till metoden och vill fortsätta. Vi har diskuterat med hela lärarkollegiet om hur vi ska fortsätta och kommit fram till att denna metod ska användas som en del i läs- och skrivinlärningen. Övrigt vad gäller vår ipadsatsning så kan vi konstatera att vi gjort stora framsteg. Vår nya IKT-pedagog som anställdes i början av 2013 driver arbetet framåt tillsammans med lärarna. Att vi lyckats väl med den digitala utvecklingen på skolan bekräftas i brukarenkäten där vi nu ligger mycket över staden vad gäller elevernas uppfattning om hur mycket de får använda digitala verktyg i undervisningen. Ansvarsorganisering för skolutveckling För att utveckla ett gemensamt ansvarstagande för det systematiska skol- och kvalitetsutvecklingsarbetet på Johannes skola hade vi för avsikt att organisera medarbetarna i olika ansvarsgrupper under våren Tanken var att varje medarbetare skulle ingå i minst en av ansvarsgrupperna och att denna ansvarsorganisering skulle ha påbörjats under vårterminen 2013 och fungera fullt ut vid läsårsstart 2013/2014. Detta har vi tyvärr inte hunnit med förutom att vi startat upp ämnesgrupper bland lärarna. Ämnesgrupperna kommer att fortsätta sitt arbete under det kommande läsåret. Mål/Åtaganden Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling Uppföljning Vi känner oss överlag nöjda med vårt arbete med Likabehandlingsplanen/Planen mot kränkande behandling så här långt. Vår plan är upprättad på kalenderår vilket innebär att denna utvärdering mer får ses som en halvårsuppföljning. Arbetet runt likabehandling och förebyggande arbete mot kränkningar kan aldrig betraktas som klart utan måste ses som en ständigt pågående och långsiktig process. I hela personalgruppen behöver vi hela tiden hålla diskussionen om begreppet kränkning levande samt förankra vårt gemensamma förhållningssätt för hur vi hanterar eventuella kränkningar. Arbetet med att få starka, självständiga och empatiska barn är grundläggande för deras fortsatta utveckling av respektfullt beteende och studiemotivation. Bedömning och analys Vi kan tyvärr konstatera att problemet med elevernas känsla av otrygghet i omklädningsrummen kvarstår. Det har av resursskäl inte gått att organisera så att det finns vuxen personal

6 Sida 5 (19) i båda omklädningsrummen i alla årskurser. Svårast har det varit att organisera detta för åk 4-6. Vi behöver lägga in omklädningsrummen som en position i rastvaktsschemat och se till att förlägga personal där i samtliga årskurser. Det bästa vore om det går att ha en vuxen i flickornas och en i pojkarnas omklädningsrum, men om det inte går måste någon vara tillgänglig i trapphuset utanför omklädningsrummen. Detta schema behöver vara klart i samband med läsårsstarten. I rastvaktsschemat står angett om man vaktar på skolgården eller fotbollsplanen. Skolgården är indelad i zoner, men det står inte tydligt vem som ska vara i respektive zon, detta bör vi förtydliga. Syftet med zonsystemet är att säkra vuxennärvaro på alla delar av skolgården. Vi inser att vi återigen behöver aktualisera zonsystemet. Sammantaget har vi kommit en bit på vad gäller de åtgärder som ska genomföras under Trygghetsenkäten har utformats så att den ger oss bättre svar på huruvida upplevelser av otrygghet, kränkningar och arbetsro skiljer sig åt mellan könen. Analysen av resultatet från den är påbörjat och kommer att lägga grunden för vår nya Likabehandlingsplan för Skolinspektionens tillsyn på skolan den 5 juni, rapporterar att vår plan innehåller i stort sett allt som ställs krav på men att den saknar ett vuxen/elev-perspektiv. Vi uppmanas därför att komplettera med en handlingsplan vid situationer när en elev upplever att någon vuxen kränker henne/honom. Denna plan är upprättad och kommer att skickas in till Skolinspektionen och läggas in i Likabehandlingsplanen NÄMNDMÅL: Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö Indikator Periodens utfall Årsmål Period Ogiltig frånvaro i grundskolan 0,7 % 1 % 2013 Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag känner mig trygg i skolan, 87 % 87 % % 62 % % 70 % % 90 % % 70 % % 96 % 2013

7 Sida 6 (19) ÅTAGANDE: Johannes skola, pedagoger och elever tillsammans, ska arbeta för att ett gott arbetsklimat, präglat av arbetsro, råder i varje klassrum. Förväntat resultat Förbättra resultatet i brukarundersökningen gällande "Jag kan arbeta utan att bli störd" med minst 10 % inom samtliga målgrupper. Arbetssätt I vår årliga trygghetsenkät ska vi fråga våra elever hur de upplever arbetsmiljön i klassrummet. I enkäten ska eleverna få möjlighet att svara på vilka olika aspekter i miljön som de upplever skapar arbetsro. Efter analys av undersökningen, genomför vi lämpliga åtgärder, så långt som möjligt utifrån elevernas önskemål. Regelbundet under läsåret diskutera arbetsron i klasserna. Medvetet tänka på hur den fysiska miljön med möblering och liknande i klassrummet påverkar arbetsron. Vi behöver också schemalägga/skapa tillfällen till att dela upp klasserna i mindre grupper. Det ska finnas en tydlig organisation för arbetslagens planering så att arbetet i klasserna blir välplanerat och genomtänkt både på kort och på lång sikt. Detta ger en tydlighet för personalen och att resurser/pedagoger används effektivt och ultimat. Följa upp och fundera kring lokalorganisationen i F-1-huset. I dagsläget byter klasserna lokaler varje läsår vilket tar mycket tid och resurser. Kanske kan förskoleklassen stanna kvar på sin våning även årskurs 1? Skapa goda rutiner för inköp så att läromedel och material finns tillgängligt vid läsårsstart. Följa beslutet om basutbud av material i varje klassrum. Resursanvändning - Lärare och övriga pedagoger. - Mötestid. - Lektionstid. Uppföljning - Elever och pedagoger följer tillsammans under läsåret, kontinuerligt upp hur arbetsmiljön i klassrummet fungerar. - Kollegial utvärdering i samband med övrig uppföljning/utvärdering i slutet av läsåret. - Tillsammans med eleverna göra en uppföljning/utvärdering i slutet av läsåret. Resultat Sammantaget är bedömningen att vi inte nått riktigt ända fram till förväntat resultat vilket var att förbättra arbetsron i klassrummen med 10 % inom samtliga målgrupper som deltar i den årliga brukarenkäten. I förskoleklassen var målet att 62 % skulle vara nöjda och det blev 59 %. I årskurs 2 var målet 70 % och vi nådde 47 % nöjda föräldrar och 73 % nöjda elever. I årskurs 5 var målet 70 % och vi nådde 58 %.

8 Sida 7 (19) Vår egen trygghetsenkät som genomfördes digitalt våren 2013 visar liknande resultat. Av våra ca 500 elever på skolan har 301 har svarat på enkäten, hälften flickor och hälften pojkar. Av dessa upplever 102 att det sällan är arbetsro i klassrummet. Statistiken över olycksfall och tillbud vid Johannes skola visar en minskning från 8 %, läsåret innan till 6 % det gångna läsåret. De flesta incidenterna sker på skolans fotbollsplan, i trapphuset och på fritids. Bedömning och analys Sedan 2011 har vi förbättrat resultatet i förskoleklassen från brukarenkäten vad gäller arbetsro från 45 % nöjda föräldrar 2011 till 59 % Vi nådde inte ända fram 2013, målet var 63 % nöjda föräldrar, men vi ser positivt på trenden som visar att det blir bättre och bättre. I årskurs 2 kan vi konstatera att föräldrar och elever har olika uppfattning om arbetsron i klassrummen. 73 % av eleverna anger att de kan arbeta i lugn ro på lektionerna medan endast 47 % av föräldrarna anser det. Föräldrarnas uppfattning har försämrats från 2012 då hela 63 % var nöjda med arbetsron. Vi funderar på varför föräldrarnas resultat är sämre än elevernas. Hur svarar 8-åringar? Kan det bero på dagsform och tidsuppfattning? Kanske händelser flera år tillbaka i tiden kan dyka upp just när de får frågan i enkäten. Eftersom trygghetskänsla och arbetsro påverkar kunskapsresultaten är det viktigt att fortsätta arbetet med att öka trygghet och arbetsro. Utifrån jämförelseresultaten mellan åren kan vi konstatera att områdena "arbetsro" och "retad/illa behandlad" är de områden vi fått sämst resultat på, högre hos föräldrar än hos elever. Vad är det uttryck för? Vad är arbetsro? Hur ser föräldrar på det? Skillnad på undervisning då och nu? Är föräldrar påverkade av den allmänna uppfattningen/media som finns om kaos i skolan? Om det fanns en följdfråga: är detta ett problem? Vad skulle den frågan ge för svar? Åtgärder som genomförts och som vi upplever ökat tryggheten för våra elever i åk 2-3 är att vi ökat antalet rastvakter och personal i omklädningsrummen före och efter idrottslektionerna. Vi tror också att samarbetet mellan skola och fritids påverkat positivt. Rastvakterna är överlag mer delaktiga i elevernas lekar på skolgården och vi har införskaffat nya neongröna västar till all rastvaktande personal, vilket underlättar för eleverna att hitta en vuxen på skolgården när de behöver hjälp. Detta är vi övertygade om, har bidragit till att våra resultat inom samtliga målgrupper förbättrats vad gäller upplevd trygghet i skolan. Trygghetsgruppens arbete med förebyggande och utredande arbete mot mobbning har också bidragit till ökad trygghet. I åk 5 kan vi konstatera att resultaten från brukarenkäten tyvärr har försämrats något % är nöjda med arbetsron mot året innan då 60 % var nöjda. Resultatet 2013 är dock bättre än 2011 (54 %). Vi ligger lägre än staden inom de flesta enkätområdena och funderar över hur det då kan komma sig att resultaten är så mycket bättre när det gäller frågan om huruvida eleverna kan tänka sig att rekommendera vår skola till andra. Tyvärr ser det som om resultaten i brukarenkäten åk 5 är inne i en nedåtgående trend. En orsak som vi tror kan ha påverkat årets resultat har att göra med att elever precis inför enkäten bytt lärare och kanske inte hunnit få tillräckligt stort förtroende för sina nya lärare. Vi tror också det lägre resultatet kan ha att göra med en alltför hög arbetsbelastning hos lärarna som ofta känner sig stressade och därför kanske inte ser och når ut till eleverna? Den höga arbetsbelastningen, som kan leda till ett allmänt missnöje och en negativ inställning till saker

9 Sida 8 (19) på skolan kanske omedvetet överförs till eleverna? Vi vill också gärna tro att det negativa resultatet faktiskt går att hänföra till att vi har lyckats dana våra elever till kritiskt tänkande individer som ställer höga krav på undervisningen och skolan eftersom de i slutändan trots allt kan rekommendera skolan till andra. Vi tar resultaten från brukarenkäten på allvar och kommer att fortsätta arbetet med att förbättringsarbetet. Utifrån resultaten i brukarenkät och den trygghetsenkäten kan vi konstatera att arbete med att skapa arbetsro i skolan måste fortsätta. Det är viktigt att prata med eleverna om vad arbetsro innebär. Att "arbetsro" även gäller i matsal, trapphus och korridorer. I dagens samhälle är många barn otrygga och stressade. Skolan behöver vara en lugn och trygg plats. Våra elever behöver att vi har möjlighet att ta oss tid att prata med dem och lära känna dem, skapa kontakt och visa att vi bryr oss. Det är också viktigt att alla "drar åt samma håll", föregår med gott exempel och värnar om vår totala arbetsmiljö. Vi behöver diskutera och hjälpa varandra med hur vi kan skapa arbetsro och trygghet. Arbetet med att än mer implementera och skapa delaktighet kring ordningsregler och Likabehandlingsplan måste fortsätta tills alla, elever och personal är väl förtrogna med dem. Vi har sedan 2007 fört statistik över olyckor och tillbud. Trenden vi kan utläsa av dessa systematiska uppföljningar är antalet olyckor och tillbud minskar, sett över hela perioden. Årets minskning med 2 % jämfört med förra läsåret tror vi har att göra med vårt ständigt pågående utvecklingsarbete med att skapa trygghet och säkerhet för våra elever. Vi har dock kvar att förbättra säkerheten på fotbollsplan och i trapphuset där elever fortfarande inte känner sig helt trygga och det är där tillbuden/olyckorna sker. En skillnad i år är att det är flest flickor som råkat ut för tillbud/olyckor. I dagsläget kan vi inte hitta någon förklaring till detta. Kunskap/Bedömning och betyg NÄMNDMÅL: Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån läroplansmålen Indikator Andel elever som uppnått godkänd nivå på delproven i det nationella provet i matematik i årskurs 3 Andel elever som uppnått godkänd nivå på delproven i det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i årskurs 3 Andel elever som uppnått godkänd nivå på det nationella provet i matematik i år 6 Andel elever som uppnått godkänd nivå på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i årskurs 6 Periodens utfall Årsmål Period 98 % 90 % % 90 % % 86 % % 88 % 2013

10 Sida 9 (19) ÅTAGANDE: Johannes skola ska ha en tydligt ämnes och undervisningsorganisation för vårt tvåspråkiga program inom samtliga årskurser. Förväntat resultat Vi har säkerställt att alla våra tvåspråkiga elever får en likvärdig utbildning på svenska och engelska i alla årskurser. Fördelningen av antalet lektioner som ges på svenska och engelska ligger i linje med bestämmelserna i skolförordningen. Vi har tagit fram en programförklaring för vår tvåspråkiga undervisning. Programförklaringen ska vara implementerad bland samtliga berörda pedagoger och kommunicerad med vårdnadshavarna. Arbetssätt Vi ska skapa tillfällen för samplanering mellan lärarna som undervisar i respektive tvåspråkiga klasser. Ämnesplanering och undervisningsansvar emellan den svenska och engelska läraren ska vara tydlig och klar och anpassad efter berörda lärare kompetenser och behörigheter. Vi ska se över möjligheterna till samundervisning i matematik. Försöka skapa något tillfälle i veckan då den svenska och den engelska läraren undervisar eleverna i matematik tillsammans. Vi ska ta del av aktuell forskning inom området. Resursanvändning Lärar- och skolledarresurser. Tid på lärarkonferenser under vårterminen. Litteratur om aktuell forskning inom området. Uppföljning Systematiskt på årskursmöten. I samband med övrig uppföljning/utvärdering i slutet av läsåret redovisas resultatet. Resultat Vi har nått full måluppfyllelse på detta åtagande vilket känns mycket tillfredsställande. Det bekräftas framförallt genom att skolinspektionen i juni 2013 inspekterade vår verksamhet och inte gav några anmärkningar vad gäller vår tvåspråkiga undervisning. Bedömning och analys Vi har arbetat med timplanen så att den stämmer överens med bestämmelserna vad gäller den garanterade undervisningstiden i alla ämnen och årskurser. Vi har också fastställt att fördelningen av antalet lektioner som ges på svenska och engelska ligger i linje med bestämmelserna om tvåspråkig undervisning. Vår programförklaring har kommunicerats till samtliga berörda vårdnadshavare och implementerats till berörda pedagoger.

11 Sida 10 (19) Under det gångna läsåret har en av våra engelsktalande/undervisande lärare i det tvåspråkiga programmet tagit svenska lärarexamen och sökt lärarlegitimation. En annan har fått sin lärarlegitimation och har därmed full behörighet att undervisa i de ämnen och den årskurs hon nu verkar i. Övriga resultat Nationella prov, LUS och kunskapskrav åk 3 Alla elever som deltog förutom en, i svenska klarar kravnivåerna i de nationella proven. Alla elever når kunskapskraven i matematik, NO och SO. Endast en elev nådde inte kunskapskraven i svenska. 70 av 74 elever nådde Lus-punkt 15. Utvärdering i matematik åk 2 och 5 Generellt sett har våra elever i åk 2 nått goda resultat. Det är enstaka elever som inte nått kravgränserna inom de olika områdena. Samtliga elever klarade kravgränserna i Tals användning och Geometri. Samtliga elever klarade kravgränserna i minst två av de tre områdena. Det är i stort sett ingen skillnad mellan pojkar och flickor förutom ett något lägre resultat för flickorna vad gäller problemlösning. Våra elevers resultat är i stort sett på samma nivå som stadens. I åk 5 når våra elever höga resultat vad gäller området Problemlösning (100 % av flickorna och 89,2 % av pojkarna når kravgränsen). För området Taluppfattning och tals användning, ligger vi något lägre än staden. Siffrorna ser betydligt sämre ut vad gäller kravgränsen för geometri. 39,7 % av eleverna klarade kravgränsen, 34,8 % av flickorna och 43,2 % av pojkarna. Motsvarande siffror för staden är 70,6 %, 72,7 % och 68,6 %. De låga siffrorna vad gäller geometri inverkar också på siffrorna för hur stor del som klarat antalet kravgränser. Det är 38,1 % som klarat alla tre kravgränser, 40,5 % pojkar och 34,6 % flickor. Nationella prov och betyg i åk 6 Vi kan inte göra några skolinterna jämförelser eftersom det är första året vi har åk 6. Vårt genomsnittliga meritvärde 2013 är 229 att jämföras med stadens 203. Det som sticker ut positivt är att 95 % av eleverna hade godkända betyg i alla ämnen samt att vi ligger en bra bit över Stockholmssnittet vad gäller meritvärdet. Vi kan inte se något negativt eftersom de tre elever som inte nådde godkända betyg i alla ämnen var förhållandevis nyanlända och de hade ÅP och anpassad studiegång i flera ämnen vilket ledde till bättre resultat individuellt för dessa elever än vad det skulle gjort utan dessa åtgärder. Beräknad måluppfyllelse i ämnen och årskurser Positiv är att övervägande del av klasserna har en beräknad måluppfyllelse på 100 % i de flesta ämnena. Negativt är att en förhållandevis hög andel av de elever som läser svenska som andraspråk inte beräknas nå målen. Orsaker/analys Nationella prov, LUS och kunskapskrav åk 3 Våra elevresultat i matematik och svenska/sva (NP, LUS i åk 3 samt beräknad måluppfyllelse) har legat på en hög eller likvärdig nivå i förhållande till övriga skolor i vår stadsdel bortsett från 2012 då vi hade en nedgång. Vi kan nu konstatera att vi i år 2013, är tillbaka på

12 Sida 11 (19) samma eller något högre nivå än tidigare. Resultaten har alltså förbättrats mellan 2012 och Detta gäller både matematik och svenska/sva hade vi en större andel elever, 30 %, som läste enligt kursplanen för svenska som andraspråk än i år då det var 18 %. Flera av eleverna 2012 var också förhållandevis nyanlända samt flera hade särskilda behov. I år hade vi inga nyanlända elever vilket är en del av förklaringen till det förbättrade resultatet. Att samtliga elever i åk 3 når kunskapskraven NO - och SO-ämnena bedömer vi beror på lärarnas förmåga att skapa lustfylld undervisning utifrån elevernas förkunskaper. De goda resultaten i svenska/sva tror vi till viss del beror på att elevernas motivation ökat i och med användandet av digitala verktyg, i detta fall ipads. Utvärdering i matematik åk 2 och 5 Det låga resultatet för åk 5 inom området Geometri måste analyseras ordentligt tillsammans med lärare som nu undervisar i matematik i åk 6. Alla moment i matematik måste gås igenom/beröras under den närmaste tiden så att eleverna blir ordentligt förberedda inför Nationella provet och betyg. Enligt lärarnas bedömning kommer alla eleverna i åk 5 nå målen för matematik i åk 6 vilket ändå känns betryggande. Nationella prov och betyg i åk 6 Lärarna berättar i sin resultatanalys att eleverna efter det att de fått sina första betyg på höstterminen 2012, verkligen förstod att deras prestationer skulle bedömas vilket ledde till att de arbetade mer fokuserat och målmedvetet med sina uppgifter. Ny läroplan och betyg med tydliga kunskapskrav har använts som konkreta verktyg och bra verktyg i planering, genomförande samt uppföljning för både lärare och elever. Eleverna har därigenom på ett mycket tydligt sätt förstått vad som förväntas av dem. Beräknad måluppfyllelse i ämnen och årskurser Beräknad måluppfyllelse för övriga årskurser visar en positiv bild där bara enstaka elever har svårigheter och då främst i ämnet svenska som andra språk. Tyvärr går det inte att göra någon jämförelse vad gäller svenska som andra språk eftersom det ämnet inte särredovisades i förra årets RUFS. Generell resultatanalys För att vara en innerstadsskola/norrmalmsskola har vi en förhållandevis hög andel elever som läser enligt kursplanen för svenska som andraspråk. Av den anledningen har vi motsvarande 70 % av en heltidstjänst extra lärare med behörighet att undervisa i ämnet. Detta är vi säkra på har bidragit till våra jämförelsevis goda resultat. Genom vår tvåspråkiga inriktning, hög kvalitet på undervisningen, en trivsam anrik miljö och nu med en hög andel digitala verktyg som komplement i undervisningen, har vår skola lyckats värva studiemotiverade elever med engagerade föräldrar. Vår skola attraherar elever och föräldrar med höga ambitioner vad gäller på studier och akademiska resultat. Något annat som vi bedömer har påverkat det förbättrade resultatet är att vi skolledare på ett tydligare sätt lett våra individuella årskursresultatdialoger. Vi har därmed lyft och medvetandegjort lärarnas ansvar för elevernas resultat. Med hjälp av olika analysverktyg, t.ex. mallar med frågor, har vi sett en utveckling av lärarnas förmåga att analysera resultat. Vi bedömer att vi idag, via vårt EHT-team med speciallärare, skolpsykolog, skolsköterska och skolläkare har en bättre koll på vilka elever som behöver särskilt stöd i sin läs- och skrivutveckling men

13 Sida 12 (19) också i matematik. Detta har inneburit att vi bättre kan styra och rikta våra resurser. Även våra sva-lärare har bidragit med sina riktade stödinsatser till vårt förbättrade resultat. Elevens ansvar och inflytande NÄMNDMÅL: Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ha ett reellt inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande Indikator Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen i fritidshem är nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Periodens utfall Årsmål Period 75 % 97 % % 64 % % 90 % 2013 ÅTAGANDE: På Johannes skola ska pojkar och flickor ges lika stort inflytande över verksamheten på fritidshemmet och på fritidsklubben. Flickors och pojkar inflytande och ansvarstagande ska öka. Förväntat resultat Fritidshemmets personal leder olika processer där pojkars och flickors synpunkter och önskemål beaktas i planeringen av verksamheten. Personalen strävar efter att utmana sina egna och elevernas normer och förställningar om kön vid planering och genomförande av aktiviteter. Både flickor och pojkar i verksamheten ska uppleva att deras åsikter mottas med respekt. Arbetssätt Introduktion av jämställdhets- och inflytandearbetet med eleverna där personalen diskuterar begreppet inflytande med eleverna och tydliggöra vilka typer av önskemål som är möjliga att genomföra. Alla fritidsgrupper inom årskurserna 1-6 har stormöten en gång i månaden där flickor och pojkar ges samma möjligheter att påverka bl.a. vår pedagogiska miljö och vilka aktiviteter som erbjuds. På mötet förs protokoll där det tydligt framgår vilka synpunkter och önskemål som avhandlats på mötet. Det ska också framgå vilka önskemål om aktiviteter som kommer att genomföras. Protokollet ska affischeras så att det blir synligt för alla elever och föräldrar. Förskoleklassen håller stormöten en till två gånger per termin. Vi ska tillsammans med eleverna planera och erbjuda en pedagogiskt utvecklande, tydlig och varierad miljö som stimulerar till kreativitet och ansvarstagande för både pojkar och flickor och se till att alla ges möjlighet att ta eget ansvar för sina egna val.

14 Sida 13 (19) Alla pedagoger ska visa respekt och vara lyhörda för när eleverna uttrycker sin vilja i vardagliga situationer. Genom att medvetet lära båda flickor och pojkar att göra självständiga val som de sedan kan stå fast vid så ökar vi båda könens trygghet med sig själv, "jag duger". Vi ska, utifrån elevernas erfarenhet, ålder och mognad, erbjuda deltagande i olika demokratiska forum såsom, samling, fritidsråd, planering, möten, pedagogiska caféer och utvärderingar. I dessa forum har personalen ett särskilt ansvar att se till att både flickor och pojkar ges samma möjlighet att träna mötesteknik samt agera och öva sig i demokratins grunder. Vi skapa arbeta aktivt för att skapa en god dialog med föräldrarna med syfte att få dem mer delaktiga i vår verksamhet genom att de i högre grad tar del av våra veckobrev och stannar en stund vid hämtning. Vi ska utveckla dokumentationen genom att t.ex. använda oss av IT mer. Barnen kan lära sig dokumentera med bilder inom IT. Genom utställningar i korridoren hoppas vi skapa ett ökat intresse från föräldrarna. Resursanvändning Samtliga pedagoger. Pedagogisk dokumentation. Lokaler, IT användning. Pedagogernas planerings- och reflektionstid. Uppföljning För att följa upp hur flickor och pojkar upplever sina möjligheter till inflytande på fritids, ska vi ta med genusperspektivet när vi följer upp resultaten från våra stormöten. I samband med övrig uppföljning redovisas resultatet. Resultat Vi har inte nått det förväntade resultatet fullt vad gäller ett medvetet normkritiskt arbete på våra fritidshemsavdelningar men arbetet är påbörjat. På fritidsklubben beskriver pedagogerna, som var nya i sina uppdrag, att de upplevde att lokalerna till mångt och mycket var inriktade på traditionellt maskulina eftermiddagsaktiviteter såsom tv-spel, pingis biljard mm. Man lät då eleverna själva utvärdera fritidsklubbens lokaler och verksamhet. Det visade sig då att det fanns flera gemensamma nämnare mellan pojkar och flickor såsom dans, musik och teater t.ex. Utifrån alla elevers önskemål och behov, både flickors och pojkars, omformades lokalerna och verksamheten. Även matordningen och rutinerna runt den ändrades med målet att blanda kön och grupper samt skapa delaktighet och öka elevernas eget ansvarstagande. Det här var första läsåret som vi hade utsett en pedagogiskt ansvarig fritidspedagog till alla fyra fritidsavdelningar och en verksamhetsansvarig socialpedagog till fritidsklubben. Denna organisation har inneburit att vi fått en mer effektiv mötesordning då vi istället för "stormöten" med samtlig fritidspersonal och skolledning en gång per vecka, haft veckomöten med de ansvariga fritidspedagogerna.

15 Sida 14 (19) Bedömning och analys Pedagogerna på fritidsklubben beskriver i sin analys att eleverna trots en tydligare regelstruktur blivit friare i sina val av aktivitet och faktiskt väljer mer olika och mindre könssegregerade aktiviteter än tidigare. Man berättar t.ex. att det s.k. "dansrummet" är en av de mest populära platserna, där det alltid är mixat med pojkar och flickor. Sammanfattningsvis är vi mycket nöjda med resultatet av verksamheten på fritidsklubben detta läsår. Det vi behöver utveckla är den pedagogiska dokumentationen. Utifrån det faktum att vår biträdande rektor med ansvar för fritidsverksamheten plötsligt slutade inför detta läsår och vi pga. detta och andra skäl förblev underbemannade i skolledningen under hela läsåret, är vi ändå nöjda med arbetet runt inflytande, ansvar och normkritiskt arbete på vår skola. Mycket tid och energi lades ner på att skriva verksamhetsbeskrivningen gällande fritidsverksamheten som skulle lämnas in till skolinspektionen inför skolinspektionen som genomfördes i juni Det var rektor och de pedagogiskt ansvariga fritidspedagogerna som arbetade fram den. Inspektionen visade inga brister vad gäller fritidsverksamhet och fritidsklubb vilket gör oss stolta och inspirerade att arbeta vidare med fortsatt utveckling av verksamheten. En ny biträdande rektor, med ansvar för fritidsverksamheten är anställd sedan början av augusti Samverkan NÄMNDMÅL: a Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt ÅTAGANDE: Johannes skola ska förbättra rutinerna för överlämning av elever mellan de aktuella förskolorna och vår skola. Förväntat resultat Förbättra förskoleklassens resultat i brukarundersökningen med minst 10 % avseende trygghet och arbetsro. Arbetssätt Vi ska bjuda in till överlämningsmöten på individuell nivå för elever i behov av särskilt stöd. På mötet ska berörda pedagoger, skolledare, skolsköterska och/eller skolpsykolog, föräldrar och representant från förskolan delta. Vi ska ta fram en tydlig ansvarsfördelning gällande den överlämningsdokumentation som förskolan lämnar till skolan. Skolledare och pedagoger tar ett gemensamt ansvar för att lämna/sprida information till berörda personer om elever i behov av särskilt stöd. Vi ska delta aktivt i de pedagogiska caféer som anordnas i samarbete mellan skolor och förskolor på Norrmalm. Vi ska arbeta efter och följa den gemensamma överlämningsplanen som håller på att tas fram i ett samarbete mellan representanter från förskola och skola inom Norrmalms stadsdel.

16 Sida 15 (19) Resursanvändning - Lärar- och pedagogresurser. - Mötestid. - Skolledarresurser. Uppföljning - Dialog i skolrådet en bit in på höstterminen för att stämma av hur skolstarten har uppfattats av berörda elever och föräldrar. - Resultatet följs upp genom analys av brukarundersökningen på våren. - I samband med övrig uppföljning följs resultaten upp. Resultat Vi har uppnått det förväntade resultatet vad gäller huruvida eleverna i förskoleklassen känner sig trygga i skolan. Målet var att förbättra resultatet med 10 % vilket vi uppnådde då 77 % var nöjda 2012 och 87 % nöjda Vad gäller frågan om eleven kan arbeta i lugn och ro på lektionerna nådde vi inte ända fram då målet var att 63 % skulle vara nöjda och det blev 59 %. Bedömning och analys Vi är nöjda med resultaten vad gäller trygghet i skolan för våra 6-åringar eftersom resultatet har förbättrats med hela 10 % jämfört med året innan. Det känns bra att se att vårt arbete med att skapa trygghet lett till resultat. Vi menar att det förbättrade resultatet ska hänföras till att vi har skapat bättre strukturer och rutiner. I nära anslutning till skolstarten har vi introduktionssamtal med föräldrar där de ges möjlighet att berätta om sitt barn. Vi har blivit än mer medvetna om vikten att skapa trygghet direkt från starten och alltid sätta barnen i fokus. Vi har varje vecka haft genomgång av reglerna och vi har arbetat utifrån ett gemensamt förhållningssätt och arbetssätt. Samarbetet har fungerat bra. Detta är vi säkra på har bidragit till vårt förbättrade resultat. Vi känner oss dock inte nöjda med resultatet vad gäller frågan om arbetsro i klassrummet även om vi sedan 2011 ändå har förbättrat resultatet från 45 % nöjda föräldrar 2011 till 59 % Men vi nådde inte det förväntade resultatet här som var 63 % nöjda föräldrar. Men vi ser positivt på trenden som visar att det blir bättre och bättre. För att fortsätta den positiva trenden tänker vi oss att vi ska fortsätta arbeta med utveckling av den pedagogiska miljön inne i klassrummen och fundera över vad som behöver ändras för att skapa en lugnare miljö. ÅTAGANDE: Johannes skola ska skapa förutsättningar för en god kommunikation och samverkan med brukare och övriga samarbetspartners inom stadsdelen. Förväntat resultat Johannes skola uppfattas som en öppen samarbetspartner. Vi kommunicerar och samarbetar i en organisation där vi lära av varandra för våra elevers bästa. Arbetssätt - I övergripande skolfrågor ska vi samverka med hemmen via vårt samverkansforum Skolråd, som sammanträder 3-4 gånger per termin. Där deltar skolledning, ledningsgrupp och

17 Sida 16 (19) föräldrarepresentanter, en från varje klass. Skolan ska skriva minnesanteckningar från skolrådet som lämnas ut till samtliga föräldrar och läggs in på hemsidan. Minst en gång per läsår ska elevrådet delta på skolrådet. - Vi ska ge systematisk information till hemmen i form av veckobrev. Rektor/skolledning ska lämna övergripande information till hemmen, bl.a. via rektorsbrev. - Vår hemsida ska ständigt hållas aktuell och fungera som en viktig del i vår kommunikation- och service. - Vi ska hålla öppet hus för föräldrar till blivande elever. - Utifrån nämndmålet ovan om ökad samverkan, finns sedan flera år en etablerad överenskommelse. Den innebär samverkan mellan Norrmalms skolor och Norrmalms stadsdelsförvaltning vad beträffar verksamheterna inom förskolan, socialtjänsten och fritidsenheten. Även polis ingår i överenskommelsen och sedan hösten 2010 även de privata anordnarna inom skola och förskola i Norrmalms område. Resursanvändning - Ledningsgrupp. - Mötestid. Uppföljning - På sista skolrådet för terminen följer vi upp hur samverkan har fungerat övergripande mellan hem och skola och kommer överens om ev. åtgärder till förbättring. - En gång per termin träffar Norrmalms skolledare berörda inom Norrmalms stadsdelsförvaltning och övriga samarbetspartners för att följa upp hur samverkan har fungerat. Nytt samverkansavtal upprättas. - I samband med övrig uppföljning redovisas resultatet. Resultat Åtagandet och det förväntade resultatet att Johannes skola ska uppfattas som en öppen samarbetspartner för våra elevers bästa, bedöms som uppfyllt. Vår bedömning stärks genom resultaten i årets brukarundersökning där hela 91 % (83 % 2012, 81 % 2011) av förskoleklassens föräldrar, 88 % (82 % 2012, 78 % 2011) av föräldrarna i åk 2 och 84 % (88 % 2012, 83 % 2011) av eleverna i åk 5 svarar positivt på frågan "Jag är nöjd med mina/mitt barns skola". Bedömning och analys Vi känner oss mycket nöjda med den kommunikation och samverkan vi har med våra brukare. Vi ser brukarenkätens positiva trend gällande huruvida brukarna är nöjda eller inte nöjda med vårs skola mellan åren som ett tydligt bevis för detta. Siffrorna är särskilt positiva i förskoleklassen och åk 2 där vi förbättrat med hela 10 % mellan dessa år. De arbetssätt som vi planerade har fungerat utmärkt och varit framgångsrika. Vi har även följt upp detta åtagande på det sätt som vi beskrev i arbetsplanen. Skolan har idag en väl fungerande kommunikation med elever och deras vårdnadshavare. Vår nya webb-sida upplever vi som mycket uppskattad av våra brukare och vi har fått beröm för att den är lättnavigerad, tydlig och uppdaterad.

18 Sida 17 (19) Vi är angelägna om att våra brukare ska känna sig bekväma med att ställa de frågor de har behov av även om det ibland kan innebära negativ kritik. Vi svarar och försöker vara tillgängliga så ofta som möjligt och har ett professionellt förhållningssätt. Synpunkter från våra brukare hjälper oss att få syn på saker som vi behöver förbättra men också att få bekräftat sådant som vi är bra på. NÄMNDMÅL: b Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt ÅTAGANDE: Johannes skola ska samverka med andra aktörer i den påbörjade processen kring entreprenöriellt lärande. Förväntat resultat Johannes skola uppfattas av utomstående som en internationell, tvåspråkig skola som uppmuntrar entreprenörskap. Johannes skola har tagit fram en arbetsplan för entreprenöriellt lärande. Planen ska visa hur vi ska arbeta för att våra elever, under sin tid hos oss, ska utveckla ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. Arbetssätt - Ta fram en arbetsgrupp av pedagoger inom förskoleklass/grundskola/ fritidshem som tar fram ett förslag till en arbetsplan för entreprenöriellt lärande på vår skola. Förslaget ska sedan bearbetas och sammanställas till en arbetsplan som ska implementeras till samtliga pedagoger på skolan enheten ska under vårterminen delta i ett internationellt Rymdprojekt som stimulerar elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att pröva idéer och lösa problem. Projektet kommer att genomföras i ett nära samarbete med internationella intressenter eleverna ska i projektet ges möjlighet att ta initiativ och ansvar samt få möjlighet att arbeta såväl självständigt som i grupp projektet ska dokumenteras och visas upp i en utställning på skolan. Resursanvändning - Lärare samt pedagoger inom fritidsverksamheten. - Planeringsmöten i olika konstellationer. Uppföljning - Systematiskt under projektets gång. - I samband med övrig utvärdering i slutet av läsåret. Utveckling - All personal ska vara delaktig och ta ansvar för vårt miljöarbete.

19 Sida 18 (19) Resultat Vi har inte kommit igång med arbetet för att göra förslag till en arbetsplan för entreprenöriellt lärande. Det blev till slut bara de tre tvåspråkiga klasserna som deltog i Rymdprojektet. Bedömning och analys Arbetet med att dra upp riktlinjer för "arbetsplanen för entreprenöriellt lärande" kom inte igång detta läsår. Ett sådant arbete kräver att skolledningen är engagerad i initieringsskedet och det har inte varit möjligt detta läsår. De klasser som deltog i Rymdprojektet fick pröva på olika sätt att lösa problem med hjälp av kreativitet. Projektet var internationellt och gav eleverna många influenser och nya intryck. Övrig uppföljning Medarbetarna Medarbetarna är skolans viktigaste resurs. Det är således av yttersta vikt att trivsel, trygghet, arbetsmotivation och kompetens präglar arbetsmiljön. Vår enträgna strävan att skapa en god arbetsplats och organisation där alla lär av varandra och allas kompetens tas tillvara fortsätter. En tydlig och medveten tjänstefördelning och organisationsstrategi det gångna läsåret har lett till en förändringskultur som på sikt kommer att höja kvaliteten i verksamheten menar skolledningen. Många medarbetare på Johannes tar idag ett eget ansvar för skolans utveckling framåt. Vi inte är helt nöjda med resultatet från medarbetarenkäten som genomförs varje år. Därför har vi ägnat mycket tid på APT och SVG åt att ta fram strategier för hur vi ska förhålla oss mot och kommunicera med varandra. Det utvecklingsarbetet har delvis genomförts tillsammans med vår företagshälsovård AVONOVA och vi har för avsikt att fortsätta utveckla den interna kommunikationen och förhållningssättet oss personal emellan. Vi strävar efter ett öppet, tillåtande och konkurrensfritt klimat där vi lär av varandra. IT-stöd Arbetet med IKT-utveckling på Johannes går vidare. I januari anställdes en ny IKT-pedagog som ansvarar för vår webb-sida och också har ett särskilt ansvar för den pedagogiska IKTutvecklingen på skolan. Implementeringen av 220 st. ipads i undervisningen har utvecklats till att ipads idag är ett naturligt verktyg för samtliga elever och de allra flesta av våra lärare. En plan för fortsatt utveckling inom IKT-området håller på att ta form. Ambitionen att lyfta in den moderna tekniken och allt vad den innebär i klassrummet består och är en ständigt pågående process. Sammanfattande analys Johannes skola på väg mot världsklass! Ja, vi fortsätter vår väg framåt även om det gångna läsåret till stor del har präglats av hög arbetsbelastning för både skolledare och personal. Avsaknaden av den tredje skolledaren som plötsligt slutade och omständigheter som gjorde att vi inte kunde anställa en ny, gjorde att ledarskapet på skolan inte fungerade helt optimalt. Vi skolledare hade inte möjlighet att vara de operativa ledare som vi vill vara. Trots detta känner vi oss nöjda med det vi åstad-

20 Sida 19 (19) kommit och med vår verksamhet. Ett kvitto på att vi fokuserat på rätt saker de senaste åren, fick vi när Skolinspektionen genomförde sin inspektion och vi endast fick två mindre brister att rätta till. Vårt arbete med att integrera förskoleklass, grundskola och fritids inom F-1-enheten pågår. Vi fortsätter vårt enträgna arbete med att få samverkan mellan de olika verksamheterna att fungera och syftet är att det ska leda till ökad trygghet och kontinuitet kring eleverna under hela deras dag i skolan. Det var med stor spänning och entusiasm som vår skola 2012/2013 gjordes om till en F-6- skola och våra femmor fick stanna kvar och få sina första betyg på Johannes, den skolan där de flesta gått sedan förskoleklassen. Mycket fokus och tid för båda skolledare och lärare har lagts ner på organisering och upplägg gällande Nationella prov, bedömning och betyg. Rutiner runt den processen fanns inte och ingen hade nog kunnat förställa sig vilken stor apparat det blev. Men resultaten för våra elever blev långt över förväntan och lärarna runt åk-6- eleverna ska ha en eloge för det fantastiska arbete som de genomförde. Vi har lärt oss och nästa år kommer vi att ha rutiner för hur denna process ska genomföras. Arbetet med att ta fram en tydligare organisation/plan för IKT-arbetet, ska fortsätta på vår skola. Vi håller på att tydliggöra de olika roller och ansvarsområden som krävs för att vi ska kunna använda våra olika system skolwebben, novaschema, Bosko m.m. så optimalt som möjligt. Vår ambition är att fortsätta utvecklingen så att alla berörda medarbetare ges de bästa förutsättningarna att använda systemen/verktygen. Vår avsikt är sedan att vi ska uppfylla de kriterier som krävs för att vi så fort som möjligt ska kunna släppa in vårdnadshavarna i skolwebben och genom förbättrade rutiner och ansvarsroller kunna utnyttja de olika systemen fullt ut. Väl fungerande rutiner och roller för medarbetarna leder till en effektivare organisation som i slutändan ska förbättra elevernas resultat. Under flera år har vi strävat efter att hålla fokus på att utveckla den goda, väl fungerande skolan med goda rutiner och effektiva arbetssätt. Vi har inte nått ända fram och har mycket kvar att utveckla. Under nästa läsår ska vi därför fortsätta det påbörjade arbetet med att utveckla och förbättra vår interna kommunikation med syftet att skapa en god psykosocial arbetsmiljö för ALLA medarbetare. Prioriterade åtgärder för utveckling Förbättra rutiner och ansvarsroller samt tydliggöra kopplingar mellan olika system inom IKT-området. Utveckla och förbättra vår interna kommunikation med syftet att skapa en god psykosocial arbetsmiljö för ALLA medarbetare. Kvalitetsredovisning upprättad av Catrin Hyllander Nyqwist Rektor